Enda behandling

Ärendet bordlades vid plenum den 17 september 2018. Diskussionen fortsätter och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Det var jag som begärde bordläggning senaste måndag för att jag ville ge framförallt regeringspartiernas företrädare här i lagtinget, gruppledarna, tillsammans med talmannen en möjlighet att försöka uppnå en kompromiss som skulle leda till en större enighet här i lagtinget när det gäller den här typen av ärenden, ansökan om extra anslag, som tillhör kategorin externpolitik.

Talmannen har gjort ett gott försök och det vill jag framföra mitt stora tack till. Tyvärr har det inte resulterat i en kompromiss, utan jag har förstått att regeringspartierna och landskapsregeringen står fast vid sin linje. Då är vi på samma punkt som vi var för två dagar sedan. Det är jag den första att beklaga.

 I den här typen av ärenden så tror jag att det har betydelse, både i det här ärendet och i andra större kommande ärenden, att vi har en så bred och stark enighet som möjligt från åländsk sida.

Fru talman! Jag vill för sakens skull få till protokollet att orsaken till att jag för den här diskussionen är den att vi just nu befinner oss i en väldigt avgörande stund när det gäller självstyrelselagsutvecklingen.

I självstyrelselagsrevisionen är den ekonomiska biten en av de större delarna och en mycket viktig sådan. Det har i offentligheten varit klart uttalat att målsättningen från Ålands sida är att vi vill försöka få upp den årliga avräkningen/ klumpsumman med 15 miljoner. Lyckas vi med det, då har vi bättre förutsättningar att klara av de stora, stora utmaningar som vi har framför oss inte minst på investeringssidan.

Precis som landskapsregeringen och även utskottet skriver här i betänkandet så kan det finnas en investeringsnivå som ligger på 430 miljoner de närmaste tio åren framför oss. Skulle vi lyckas få upp klumpsumman med 15 miljoner, och det skulle man ta gånger 30 år vilket ungefär man kan tänka sig att är den tid som en ny självstyrelselag ska gälla, så skulle det bli ungefär 450 miljoner. Lyckas vi få upp klumpsumman med 10 miljoner, då är det cirka 300 miljoner. Enkel matematik säger att skillnaden däremellan är cirka 150 miljoner.

Det är därför som jag har sett det som viktigt och kämpat för att man i första hand ska ha största möjliga fokus på att lyckas med den uppgiften att få upp avräkningsbeloppet till den nu pågående revisionen till den nivå som vi alla har varit överens om här nämligen 15 miljoner mera. För då, bästa ledamöter, har vi en betydligt bättre möjlighet att klara av landskapets och invånarnas välfärd samtidigt som vi också har möjlighet att klara, inte bara Gripöbron och de broar som räknas upp här utan även alla andra som finns i pipelinen under de närmaste tio åren.

Det, bästa ledamöter, har varit bevekelsegrunden för mig för att jag har försökt föra den här kampen att vi egentligen ska avvakta med den här framställningen tills vi har revisionen klar. Men i annat fall försöka få en så bred enighet som möjligt kring detta så att man kan använda de här pengarna, inte bara till Gripö utan - om det uppstår en annan majoritet - också till de övriga investeringarna som vi har framför oss.

Men det vill inte majoriteten, det är bara att konstatera att så är fallet och jag beklagar det mycket. Jag konstaterar att den här regeringen Sjögren, tillsammans med partierna - liberalerna, moderaterna och socialdemokraterna tillsammans med Ålands Demokrati Stephan Toivonen - kommer att bryta den grundläggande inställningen att vi ska ha en så bred majoritet som möjligt när det gäller externpolitiken. Det får vi acceptera att man har sin fulla rätt att göra och ta det till oss. Jag beklagar!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för anförandet och begäran och önskan om enighet, den delar vi allihop, så är det självklart. Men det finns ju inget förslag! Centern eller Roger Nordlund har inte framfört något som helst kompromissförslag som man skulle komma överens om. Att skriva någon otydlig text i anhållan, det är ju omöjligt och det vet ju också ledamot Roger Nordlund om. Det har vi utrett i utskottet in i minsta detalj. Det vet också ledamot Roger Nordlunds representanter i utskottet att det är omöjligt att komma med en otydlig anhållan. Det skulle bara skjuta det här på en okänd framtid, så det finns inget förslag från centern till kompromiss. Hur ska man kunna enas om någonting när det inte finns något konkret förslag? Det enda förslaget som har framförts är att stryka Gripö-Degeröbron och det har vi inte kunnat gå med på, det går ju inte. Det är ett av lagtinget redan fattat beslut.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamoten Petri Carlsson är lite nedvärderande gentemot lagtingets talman eftersom det har cirkulerat ett förslag där man har försökt få en bred uppslutning kring och det har man inte accepterat från er sida och det beklagar jag. Det hade haft en större möjlighet att lyckas om talmannen skulle ha fått ihop er än om centern hade lagt fram det, för det blir bara en röstning om det i sådana fall.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Centern har inte levererat något förslag överhuvudtaget, ingen från oppositionen har gjort det. Alla vet att det inte går att skriva in ett otydligt förslag. Det är helt solklart, även för talmannen nu, att det inte går att skriva något otydligt förslag. Man måste vara konkret i sin anhållan.

Sedan vill jag också bemöta det som ltl Roger Nordlund sade om att det här ska leda till att man kapar självstyrelselagsreformen i den här frågan och använder det som argument nu att det här skulle vara så otroligt dåligt att använda extra anslagsverktyget och så är det inte. Det sade jag också i förra debatten, men då bemöttes jag med att jag var okunnig, men så är det ju inte. Riksregeringen vet om det, ministerierna vet om det och de flesta på rikssidan, som har någon som helst betydelse i den här frågan, vet om att vi har en anhållan om extra anslag på gång. Det är ingenting som kommer att äventyra självstyrelselagsreformen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Petri Carlsson uttalar sig väldigt tvärsäkert i de här frågorna. Han vet, alla vet. Jag vet inte. Jag är säker på att finns det en politisk vilja så finns det också en väg framåt. Men det har inte funnits en politisk vilja, för det här förslaget går ut på att man ska hitta en finansiering för Gripö från den här sittande majoriteten för tillfället. Det är den springande punkten i det här och det är man beredd att offra den hittills ganska heliga principen att vi ska uppnå största möjliga enighet i externfrågor. Och det är detta som jag beklagar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vi har ju nog extra anslagen med i verktygboxen som vi kan använda när de finns i självstyrelselagen. Då tycker jag att det är tokigt att blanda ihop extra anslaget och självstyrelselagsrevisionen. Det är ju två olika saker. Jag håller inte med hur ltl Nordlund resonerar, utan jag tycker att det här är olika saker och man ska inte blanda dem.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Principiellt håller jag helt med ltl Torsten Sundblom. Det är två olika saker. Men nu är det så att i politik måste man också vara pragmatisk och se den politiska verkligheten och hur den fungerar. Jag tror att det skulle vara klokare att försöka sätta all politisk kraft på att försöka få upp avräkningen till den målsättning vi gemensamt har, 15 miljoner, för det ger på sikt en mycket bättre utdelning för självstyrelsen ekonomiskt och det ger också full möjlighet att fullfölja den här extra anslagsansökan efter att den processen är klar. Jag hoppas att den ska vara klar de inom närmaste veckorna.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Blanda inte ihop det här! Oberoende av vad vi säger här så har vi extra anslaget och det ska vi kunna använda. Vi har varit väldigt försiktiga att använda det. Många av de regeringar som inte har vågat komma fram med frågorna om extra anslag så har ledamoten Nordlund suttit med i. Jag tycker att extra anslag är ingenting att vara rädd. Vi bevisade 2007 till 2011 att vi fick ett extra anslag för Finlandskabeln då. Varför kan vi inte ordna det igen?

Sedan finns det ju i framställningen förvarnat redan om minst två frågor till där det kommer extra anslag, så det är inte bara Gripöbron det handlar om, utan det är betydligt större.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som skiljer ltl Torsten Sundblom och mig åt just nu är att ltl Torsten Sundblom vurmar väldigt mycket för extra anslaget och Gripöbron som ska finansieras och det har jag full respekt för eftersom han är från Föglö. Jag är lagtingsledamot och jag känner att jag har ett ansvar för hela Åland, och för mig är det viktigare att vi skulle trygga de här 450 miljonerna, alltså 15 miljoners höjning av avräkningsgrunden. Det är prioritet nummer ett som vi alla bör ha fokus på just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Roger Nordlund. Vi vill ha ett större avräkningsbelopp, vi vill se mera pengar. Men det som skiljer ltl Nordlund och mig åt är att jag tror att man på andra sidan också kan skilja på avräkningsbeloppet och extra anslag. Det är två skilda saker. Om vi kommer in med en ansökan om extra anslag så visar vi också att vi behöver mera pengar. Det behöver inte hela tiden bara vara Svarte Petter som ltl Roger Nordlund vill visa, utan istället kan det också bevisa att vi är i behov av pengar. Vi har ett driftunderskott på broarna och vi måste göra det här.

Det som jag tycker är fult, ltl Nordlund, är att man drar in en politik om Gripöbron och hotar och skrämmer om självstyrelselagsreformen, det är inte schysst politik.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vad som är schysst politik och inte schysst politik det får var och en avgöra. Den här majoriteten kämpar hårt för sin Gripöbro, det har man sin fulla rätt att göra. Jag kämpar hårt för att vi ska få en så bra självstyrelselagsrevision som möjligt och ett utfall på den ekonomiska sidan som tryggar inte bara det här året utan kanske 25-30 år framåt på en god nivå. Därför är tajmingen inte speciellt bra nu.

Att det finns ett behov, det står helt klart inte minst efter framställningen där man lyfter fram 430 miljoner som behov inom de närmaste tio åren cirka. Vi behöver inte extra anslaget för att visa på behovet, det torde finnas andra sätt att göra det också.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Nordlund sade att majoritetspartierna vurmar för extra anslag för Gripöbron. Bästa ltl Nordlund, när detta var upp i tilläggsbudgeten så var det just det här som på ltl Nordlund ville, att vi skulle söka pengar för kortruttsprojektet och gå vidare med det. Nu gör vi det, men då är det fel och då tar man till självstyrelselagsreformen. Säg som det är bästa centern, det är inte det här som är problemet, utan att vi går vidare med en politik där man verkligen ser att det nu händer någonting. Vi borde ha sökt flera gånger tidigare om extra anslag, men man har inte vågat göra det. Vi måste bevisa att det är någonting vi kan göra. Vi kan inte hela tiden sitta och vänta, hålla varandra i handen och ingenting händer. Vi måste börja driva politik på Åland så att det händer något.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi kommer snart att få facit på detta med att driva politik, tror jag, de närmaste veckorna och då ska vi se vem som får rätt.

För min del och centerns del så vi kommer vi inte att rösta emot ansökan. Vi kommer att lägga ner våra röster, för vi ser att det är viktigt och pengarna behövs till de elva andra broarna. Men vi stöder inte förslaget om Gripöbron och vi tycker att tajmingen inte är rätt just nu när vi precis är inne i de sista skälvande sista sekunderna av revisionsarbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag har stor respekt för ledamoten Nordlund och jag har stor respekt för ledamoten Nordlunds intention att hitta enighet. Men på vems villkor ska enigheten ske? Ska den ske genom förhandlingar eller genom att man berättar hur det ska vara? Tyvärr känns det lite som att det är det senare som det har handlat om nu.

Under den förra mandatperioden fördes det nästan en identisk diskussion om ett extra anslag under en tid då självstyrelselagen förhandlades minst lika hårt, och inte bara självstyrelselagen utan också det finansiella systemet. Då tillhörde ltl Roger Nordlund de som tyckte att vi skulle söka pengar för man skulle inte blanda ihop de här två sakerna. Någonting har tydligen hänt nu.

Att hålla ihop Åland är viktigt och det har ledamoten Nordlund sagt åtskilliga gånger. Men ska det ske genom att man använder det i en inrikespolitisk strid?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! För det första så vill jag säga att på intet sätt vill jag eller oppositionen diktera hur det här ska se ut. Jag sade från talarstolen för två dagar sedan att jag skulle söka en sådan lösning som möjliggör både för den nuvarande majoriteten att förverkliga sin politik och också eventuellt för en ny majoritet efter nästa val. Det har varit min linje. Jag vill inte tvinga min politik på någon annan, vilket man nu från majoritetens sida gör, man tvingar sin politik på oss andra. Det tycker jag är det fundamentalt felaktiga i det här i och med att det här är ett projekt som sträcker sig över flera år och flera mandatperioder.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Återigen intentionen, om den görs såsom den beskrivs, är väldigt lovvärd. Men var är det konkreta förslaget till hur det skulle ha gjorts? I de diskussioner jag har fått refererat till så har det inte funnits ett sådant konkret förslag som leder till att man kunde ha gjort det på det sättet, rent praktiskt, rent formellt.

Sedan tycker jag också att när man går upp i talarstolen och säger att man nu vill se till att vi ska rädda självstyrelselagsreformen men använder sig av en lokalpolitisk fråga, en självstyrelse internpolitisk fråga i förhållande till det, då tycker jag att man gör sig skyldig till att inte leva upp till det som har sagts tidigare, dvs. att vi ska se skillnad på inrikespolitik och självstyrelsepolitik. Det som ltl Nordlund gjorde i sitt anförande nyss var just precis att koppla ihop dessa två frågor på ett, enligt mitt sätt att se det, väldigt olyckligt sätt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ända från början, när den här framställningen förbereddes inom landskapsregeringen och hela processen igenom lagtinget, så har man från majoritetens sida varit fullt medveten om att det här är en externpolitisk fråga som man för fram till lagtinget. Man har inte bemödat sig om att försöka söka den bredast möjliga lösningen förut, utan man har fört sin egen vilja rakt igenom för man har en majoritet och då har man makten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund. Jag är besviken på centern och ledamot Nordlund idag.

Varenda gång som lagtinget har diskuterat inbesparingar i budgetar, tilläggsbudgeter och årsredovisningar så har centern sagt en sak: ”Det är onödigt, vi har en god ekonomi.”

Nu har polletten äntligen trillat ner även hos centern att vi har ett enormt investeringsunderskott. Bara inom infrastruktur så är det över 400 miljoner de närmsta tio åren.

När lagtinget debatterade Gripöbron var ledamoten emot av miljöskäl. Nu vill ltl Nordlund skrota kortrutten, skrota Gripöbron men har alibi med självstyrelselagen. Det är genomskinligt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller Gripöbron så finns det flera olika orsaker, det finns miljömässiga aspekter, ekonomiska och så vidare. Men vi behöver inte ta den debatten flera gånger här, för nu handlar detta om ett extra anslag.

Min ambition är att landskapet i slutändan ska gå ut ur den här situationen med så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt. Nu tror jag att vi bäddar för att det inte ska bli det bästa möjliga slutresultatet tyvärr. För mig är 450 miljoner - som skulle kunna vara det man uppnår med 15 miljoner höjningar av avräkningen på 30 år - det är något som är värt att kämpa för och kanske till och med vänta någon vecka med ett extra anslag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Den kampen om de miljonerna går vidare oberoende hur centern agerar nu gällande extra anslaget. Det skulle vara klädsamt om centern var med på tåget.

Precis som gruppordförande Jansson sade i måndags från talarstolen så insåg han då att vi har ett investeringsunderskott och nu bekräftade också ltl Nordlund det. Enda sättet som vi kan hantera det på är att göra skärgårdstrafiken mer kostnadseffektiv, att vi begär extra anslag och att vi inte kommer in med en tilläggsbudget full med snömos och motioner som kostar pengar för det är oansvarigt. Men på något sätt så är det inte riktigt i systemet hos centern just nu.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Holmberg låter alltid ganska aggressiv i sin argumentering och det är lite tråkigt och lite nedlåtande.

Jag har full respekt för att den här majoriteten vill driva Gripöbron och genomföra den om man har möjlighet att göra det under sin mandatperiod.

Men ltl Holmberg måste också respektera att det kan finnas en opposition som tycker annorlunda nu och kanske till och med en annan majoritet efter nästa val. Då tycker jag att det skulle vara klokt av det här lagtinget att hantera ansökan om extra anslag på ett sådant sätt - om vi lyckas få dessa 45 miljoner - att en ny majoritet kan använda dem på ett klokt sätt för att klara ut det här stora investeringsbehovet som vi har framför oss. Så enkelt är det faktiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, jag instämmer i kritiken. Jag är också besviken på ltl Nordlund.

Jag kommer ihåg en debatt som Nordlund och jag förde före sommaren i ett annat ämne, där frågade ledamoten ledamöterna som satt i salen om de representerade sina hemkommuner eller om de representerade det som var bäst för hela Åland. Nu vänder helt plötsligt ltl Nordlund på steken och säger att nu ser vi bara till våra egna kommuner, så om man bor i skärgård så tittar man bara på den. Men det är ju det vi gör, vi ser till helheten kontinuerligt. Det tycker jag är mycket, mycket bättre politik än att hålla på att vända kappan hur det passar.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den bästa helhetspolitiken är att lagtinget så enigt som möjligt försöker ge kraft i det sista finala arbetet med självstyrelselagsrevisionen så att vi når upp till 15 miljoner i ökning av avräkningen. Då har vi de bästa möjligheterna att klara välfärden för ålänningarna under de kommande åren och samtidigt också sköta investeringar, inte bara Gripöbron och de här elva som nämns här utan också alla de andra. Det är helhetspolitik som jag ser det.  

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det finns ett talesätt; ”den som ropar efter mycket mister ofta hela stycket” och det är det som ledamoten nu sysslar med. Nu vill han offra allt för eventuellt något som man inte vet, men kanske eventuellt möjligen kan få, istället för att ställa sig bakom och få en enighet. Det är faktiskt centern som väljer att bryta den enighet som det här lagtinget kan visa upp. Det är centern som nu lägger ner sin röst och visar att man inte är enig. Det tycker jag är svagt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Åtminstone hittills, men allting verkar ju vara upp och ner just nu, så har det alltid varit majoritetens och landskapsregeringens ansvar att försöka söka kompromisser och leda det arbetet. Men vi tar gärna på oss också det ansvaret från centerns sida att vi ska försöka göra det framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill bara uttrycka den oro jag känner när vi här i den här salen börjar sammanblanda självstyrelselag och extra anslag. Jag tycker det är oerhört viktigt att åtminstone vi klarar av att hålla de debatterna skilda åt och inte sammanblanda dem. Gör vi det så finns det risk att också andra gör det. Jag vill vara tydlig med att det är två skilda frågor. Jag utgår ifrån att centern delar den uppfattningen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag sade till ltl Torsten Sundblom, principiellt håller jag helt med om att det är två skilda saker. Men jag har varit politiker så länge så jag vet att vi lever i en politisk verklighet och en politisk helhet där allting på något sätt ändå sist och slutligen går ihop. I de situationerna så måste man vara så politisk klok som möjligt och tänka strategiskt. Det är därför som jag agerar på det sätt jag gör och centern och den övriga oppositionen. Alla har vi våra egna bevekelsegrunder.

Vi har nu konstaterat att talmannens medlingsförsök misslyckades. Jag beklagar att inte grupperna kunde gå med på det, för det skulle ha varit en styrka för lagtinget och för den här framställningen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

För att göra en kompromiss, som många andra varit inne på, så krävs det ju flera än en part. Däremot har jag uppfattat att de kompromisser som centern har varit beredda att gå med på har varit kompromisser som de vet att inte är genomförbara.

Jag ser det här mera som ett spel för gallerierna än någonting annat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar inte ltl Ingrid Johanssons åsikt. Jag är säker på att det skulle gå att formulera en sådan kompromiss som skulle gå att hantera politiskt också i Helsingfors. För precis som vi är politiker och vi har tjänstemän här så finns de också på den sidan och de kan också förstå politiska situationer. De är också föränderliga i Helsingfors, det är inte bara här på Åland som man är det och ibland måste man hantera situationer utgående från det. Vi ska heller inte undervärdera Helsingfors förmåga att förstå våra klämmar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är faktiskt en viss logik i det som ltl Roger Nordlund anför i den bemärkelsen att man vill ha en möjlighet att ändra på fattade beslut när man tillsätter en ny regering efter valet. Den ambitionen är uppenbar, tydlig och därför förståelig.

Samtidigt så kan man tycka att det är svårt för det här lagtinget och den här landskapsregeringen, vilken den än är, att få till stånd någonting överhuvudtaget. De här mandatperioderna är lite för korta för att få stora beslut fattade.

Jag tänkte fråga så här: Om ltl Nordlund gör rätt bedömning att det är en risk för självstyrelselagens reformering om man går in för den här anhållan, finns risken då att vi inte lyckas med reformeringen av självstyrelselagen samtidigt som vi också misslyckas, uppenbarligen, med det här?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är svårt för mig att bedöma alla de här riskerna. Ser man det rent logiskt och tar på sig sin Helsingforshatten så är det ganska lätt att de tänker; ”Ni får 45 miljoner här. Varför ska ni då bråka om att höja klumpsumman desto mera? Är ni är aldrig nöjda?”

Det är därför som jag tycker att vi tar det här fel väg. Klumpsumman är det grundläggande i vårt ekonomisystem, extra anslag ska komma sedan såsom ett extra anslag.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Men det kan ju innebära att vi tappar båda bitarna rent teoretiskt. Med den här anhållan så har vi en möjlighet att få ett extra anslag på 45 miljoner, men det skulle vara jättebra om alla var med på det. Besluten om vad man tänker investera i är fattade. Nu pratar vi egentligen inte om dem längre, utan nu pratar vi om att det kan bli ebb i kassan om vi inte får det finansierat. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Eftersom ltl Silander hade hyggligheten att medge att det fanns en viss logik i mitt tänk, så ska jag också vara hygglig tillbaka och medge att det finns en viss logik i ltl Silanders resonemang och också regeringens. Så jag kan förstå att man vill få iväg det så snart som möjligt med tanke på att det är ett regeringsbyte i Helsingfors också och de här kanalerna är upparbetade.

Men för den skull tror jag inte att det kan ha en avgörande betydelse om man gör det precis nu eller om att hade avvaktat självstyrelselagsrevisionsarbetet, för det arbetet måste rimligen - utan att ha någon större insikter i detta än någon annan just nu - vara precis i finalen, för annars kommer inte revisionen att hinna igenom den nu sittande riksdagen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag hoppas att ltl Nordlund hör vad jag säger för jag kommer att avsluta mitt anförande med att ställa en konkret fråga, en direkt riktad fråga här ur talarstolen.

Men först om självstyrelselagsrevisionen eftersom det blev en hel del diskussion om den. Ända sedan framställningen om extra anslag remitterades här i lagtinget till utskottet så har ju centern fört fram farhågorna kring att ett extra anslag kan kopplas ihop med själva revisionen och det tycker jag att är en berättigad fråga.

Därför har landskapsregeringen synnerligen noggrant i kontakterna med riksregeringen också lyft upp den här frågan för att vi så gott det är möjligt skulle säkerställa oss om att de här sakerna hålls isär.  Vi har också informerat lagtingsledamöter, speciellt självstyrelsepolitiska nämnden och också centerpartister, att det har klarerats på så hög nivå som möjligt att de här sakerna behandlas separat. Precis som ltl Karlsson sade här så har alla känt till att den här frågan finns och att det här äskande finns så det är ingen överraskning för någon. Det nämns till och med utkastet till proposition som också har cirkulerar här att så är fallet. Det har klarerats att de här sakerna hålls isär och det är någonting som vi måste gå på.

Det här skedde redan förra sommaren. Sedan dess är det egentligen bara centerpartiet som kopplar ihop frågan på nytt. Vi får hoppas att tidningsrapporteringen inte ger brasa åt en sådan utveckling i framtiden, att de skulle kopplas ihop.

Sedan till det som kommer att resultera i en fråga till ltl Nordlund och centern. Det som centern nu för fram och har förfäktat här under diskussionen är ju att vi skulle komma till en kompromiss som skulle sluta med att vi enas i en större och bredare majoritet om att lämna in en anhållan om extra anslag. Vi skulle inte fokusera så på den bro som majoriteten avser att bygga.

Nåväl, om man nu kopplar det till det som centern driver att det är risk för att de här sakerna kopplas ihop, som nämndes av ltl Roger Nordlund, på vilket sätt blir då risken, i förhållande till självstyrelserevisonsarbete, mindre om vi för fram ett äskande om 45 miljoner som mera passar in på centerns målsättningar om vilka broar man ska bygga jämfört med om vi satsar på de broar som majoriteten vill bygga? På vilket sätt kommer regeringen Sipilä att anse att nu är det en luddig skrivning om att bygga någon annan bro istället för Gripöbron så därför är den här frågan inte så farlig och därför kan vi gå med på en högre avräkning?

Jag vill för min del att det också noteras i protokollet att centerns kompromissförslag gäller ju att ansöka om extra anslag om 45 miljoner. Den här risken som utmålas är lika stor med den ansökan i så fall.

Så därför faller den logik som har förts fram här helt och fullständigt och det här behöver finnas noterat i protokollet. Jag ser framför mig att centern här försökte förbereda en kommande kritik mot landskapsregeringens arbete med självstyrelagsrevisionen om vi inte skulle uppnå 15 miljoner i höjd grundfinansiering. Det är vad centern och ltl Nordlund driver och öppnar upp för risken i så fall, exakt lika mycket som det som majoriteten här förespråkar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för de klargörandena.

När det gäller det förslag som då skulle ha cirkulerat så har det inte någonstans framförts något förslag från någon i oppositionen eller centern och inte heller att det skulle skjutas fram i tid. De förslag som har kommit har ju varit att Gripö-Degeröbron skulle bli otydligare, dvs. man tror att utan den så skulle förslaget gå igenom i Helsingfors. Jag har inte heller riktigt förstått den logiken. Det har aldrig förts fram något annat förslag i diskussionerna.

Men även om det skulle föras fram då kommer det en reell risk med in i bilden, dvs. de sju månader vi har på oss till april 2019 med den nu sittande regeringen på rikssidan som har informerats och som man har fört diskussioner med om det här extra anslaget. Visst är det väl så, ministern, att då ökar ju risken för att vi minskar sannolikheten med att få igenom ett extra anslag? Åtminstone så borde chanserna minska eller hur ministern?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag bedömer i varje fall att möjligheten till framgång är större om de beslut som ska fattas på respektive håll görs av sådana personer som har varit med om de förankringsdiskussioner som landskapsregeringen har genomfört, dvs. med kommunikationsministeriet där förankring har skett via infrastrukturministern och med finansministeriet via finansavdelningen och mig. Blir det byte på de posterna där så då är ju förankringen inte gjord med de rätta personerna.

Sedan är det ändå Ålandsdelegationen som fattar det slutliga beslutet. Men de görs ju på basis av utlåtanden från de ministerier jag här nämnde tidigare. Det är klart att det är bättre att förankring och utlåtanden, på deras håll, sker av samma personer. Så risken ökar om vi lämnar det över riksdagsvalet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är bra. Det är viktigt att vi vet om det här, det är något som jag har känt till, men också att hela lagtinget och även de som inte har lyssnat vet om att det finns en viss deadline. Börjar man diskutera att flytta på den, vilket inte har framförts som ett förslag men om man nu skulle göra det så ökar risken för att det blir svårare att få igenom anslaget. Det här vet vi inte om, men vi känner till att det finns bättre förutsättningar idag att genomföra det om vi sköter det här före de sju månaderna har gått nu fram till riksdagsvalet. Så det är bra att vi vet om det och att det är mycket tydligt för oss alla här i lagtinget att det är på det sättet att det finns en viss deadline inom de här sju månaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är egentligen majoriteten som har ändrat sig i den här frågan. Jag uppfattade att det fanns en ganska stor samstämmighet i samband med remissen av det här ärendet tidigare att man skulle ligga lågt i finans- och näringsutskottet med denna fråga, ta det lite lugnt och avvakta hur revisionsarbetet går framåt.

Sedan kom det nya signaler här för några veckor sedan att arbetet skulle sättas igång och föras fram.

Tydligen har ändå minister Perämaa och regeringen precis samma farhågor som jag har i denna fråga, att det finns risk för att de här sakerna ibland blandas ihop.

Men jag har sagt två saker. Jag tycker att tajmingen är fel och det gentemot Helsingfors i den här externpolitiska frågan. Sedan har vi en inrikespolitisk fråga och det är om Gripöbron ska vara med eller inte i det här ärendet.

Men min fråga till minister Perämaa är: Vad prioriterar minister Perämaa mest, 45 miljoner extra anslag eller att vi får upp avräkningsökningen till 15 miljoner?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Alla noterar väl att ltl Nordlund istället för att svara på frågan ställer en motfråga. Det är klassiskt sätt att debattera förstås.

Den här landskapsregeringen noterade den diskussion som fördes här i samband med remissen. I och för sig har vi varit fullt medvetna om att vi inte på något sätt har en önskan om att riskera självstyrelselagsrevisionen, att det skulle bli en koppling till ansökan om extra anslag. Men det såg ju oppositionen till att det blev tydligt och klart i tidningarna och den varianten uppfattades också på rikshåll.

Men därefter så har vi gjort ett noggrant arbete i de politiska kontakterna för att säkerställa oss om att extra anslag har att göra med den gamla självstyrelselagen och våra behov kopplat till äskanden tidigare och hålla isär dem. Det är på grund av signalerna vi har fått i den frågan, att de hålls isär, som har föranlett oss att begära att utskottet driver frågan vidare.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller extra anslagsansökan och beredning i Helsingfors är det framförallt ministerierna, i det här fallet är det väl kommunikationsministeriet, som är själva sakministeriet när det gäller att lägga grunden för att få det behandlat på ett bra sätt. Och alla de tjänstemännen kommer att finnas kvar oberoende av hur det går i riksdagsvalet. Samma sak gäller också på finansministeriet, alla de tjänstemännen kommer att vara kvar. När det gäller Ålandsdelegationen så mig veterligen så har det inte varit någon diskussion med dem. Kanske någon har informerat dem, men det är mera än vad jag känner till i det här ärendet.

Om det finns en grundläggande positiv inställning hos ministerierna i Helsingfors, då tror jag att riskerna inte är speciellt stora för hur de politiska förändringarna blir i Helsingfors efter riksdagsvalet. Den här regeringen kommer ändå rimligen att sitta kvar fram till april-maj och har alla möjligheter att föra fram det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag ber att alla har noterar att ledamoten Nordlund nogsamt avstod från att svara på min ursprungliga fråga som var själva kärnan i det anförande jag höll. Frågan var: På vilket sätt blir risken för att ett extra anslag skulle påverka självstyrelselagsrevisionen mindre bara för att man skriver i ansökan om broar som centern vill ha, jämfört med broar som majoriteten vill ha? För det är ju inte någonting annat som centern driver här. Man driver ju frågan om att få ansökan om 45 miljoner formulerad såsom centern vill ha den för att bygga någon annan bro. Frågan besvarades inte och därför får den lämnas öppen här i luften just nu. Det som centern driver riskerar i så fall självstyrelselagsrevisionen exakt lika mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa, det var en fiffig fråga.

Läser vi motiveringen i den reservation som centern och delar av den övriga oppositionen lämnade in gällande betänkandet så står det: ”Vi stöder tanken på att effektivisera och på sikt göra skärgårdstrafiken mer ekonomiskt hållbar. Däremot stöder vi inte landskapsregeringens prioriteringar, dvs. att som första stora kortruttsprojekt bygga en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö. Vår målsättning är att extra anslaget denna gång ska kunna användas för i första hand grundrenovering av den befintliga infrastrukturen samt investeringar i nytt tonnage.”

Så det är lite dubbla budskap som kommer här i dagens debatt. Ena stunden vill centern att vi inte ska lämna in en ansökan om extra anslag på grund av att det kan störa självstyrelselagen, å andra sidan vill de lämna in en ansökan men utan bro och med tonnage istället.

Det var en fiffig fråga!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, reservationen säger det där och det var centerns representant i finans- och näringsutskottet som drev den frågan.

Men nu tycks ju inte centern, åtminstone inte ltl Roger Nordlund, driva den frågan, utan ltl Nordlund har varit villig att gå vidare med en ansökan just nu bara om man byter bron mot en annan bro, eller åtminstone skriver så luddigt att man kan bygga en annan bro istället. Det är åtminstone det senaste som jag uppfattar att centern har drivit i den här frågan. Vi får väl se under debatten var vi hamnar till slut. Men att lämna in en extra anslagsansökan nu och då spelar det ingen roll vilken bro man ska bygga om man möjligen ska utmåla någon sorts risk i förhållande till självstyrelselagsrevisionen. Det var mitt viktigaste budskap här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Från centerns sida så sade vår gruppledare, redan i samband med remissen, att vi är tveksamma till att lämna in en extra anslagsansökan just här och nu med beaktande av det känsliga förhandlingsläget också i relation till självstyrelselagens revidering.

Vi kan tycka här att det är två helt olika saker, och det är det naturligtvis, men vi har inte tolkningsföreträde i Helsingfors. Det är väldigt lätt att någon stiger upp och säger ”ska Åland ha ännu mera pengar? De fick ju just det och det”. Det är vår första huvudfråga.

Som andra huvudfråga säger vi så här; ska man lämna in en ansökan om extra finansiering så bör den vara så bred som möjligt eftersom den sträcker sig över så lång tid så att så många partier som möjligt har varit med i ansökan.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blir inte lätt för mig att riktigt hålla reda på vad centern har föreslagit i den här frågan.

Tidsaspekten diskuterades i samband med remissen. Den har vi tagit till oss, diskuterat och fått det deklarerat, som vi menar, på högsta möjliga politiska nivå.

Men sedan i slutskedet av debatten i måndags då förde åtminstone inte ltl Nordlund längre, som jag uppfattade det, talan för den reservation som centerns ordförande har skrivit under i finans- och näringsutskottet och inte heller de obundna, ltl Häggblom, som föreslog att den här framställningen skulle förkastas. Det om det.

Men i slutskedet och det som diskuterades de här två dagarna var en kompromiss för att skicka den här ansökan vidare, bara att det skulle stå luddigare om broarna som vi har beskrivit många gånger förut. Så detta tycks vara det senaste som centern har fört fram.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag noterar finansministerns något raljerande ton gentemot delvis ltl Roger Nordlund och också delvis gentemot det parti som jag representerar. Jag tycker faktiskt att det är helt onödigt. I sådana här frågor så bör man eftersträva så bred konsensus som möjligt, därför att infrastrukturella satsningar sträcker sig över så pass lång tid, flera perioder, så att flera partier som sitter i lagtinget bör ha möjlighet att påverka processen.

Vi har sagt hela tiden att det här är ett känsligt läge. Vi har också sagt att vi inte är nöjda med de skrivningar som finns. Jag tycker inte att finansministern behöver känna så stor oro kring vad centern tycker och inte tycker. Vi vet mycket väl vad vi vill och det kommer vi att föra fram. Det vore kanske istället läge att försöka fokusera lite mera på den egna politiken och regeringsarbetet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Min avsikt är förstås inte att raljera med ett enskilt parti.

Men om vi nu ändå upprepar det som har hänt under de senaste dagarna. Vicetalmannen producerade en reservation i finans- och näringsutskottet som gick ut på att istället för att bygga bro skulle man köpa en ny färja. Samma reservation undertecknades av ltl Häggblom här i måndags och då stödde ltl Häggblom ett förslag om att förkasta hela framställningen och inte längre omfattade den gemensamma reservationen. Sedan uppfattade vi att den mycket erfarna ltl Nordlund mer eller mindre tog över diskussionen för centerns del och letade efter en kompromiss hur man skulle gå vidare med den här framställningen, bara det att man skulle öppna upp för att bygga en annan bro.

Dessa svängningar har nu hänt under några dagar. Meningen var inte att raljera utan jag försökte beskriva ett faktiskt förfarande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Talman! Att ha olika åsikter om hur skärgårdstrafiken ska byggas upp, fungera och drivas är bra och sunt. Det är det som bygger samhället. Det är på det sättet som vi tillsammans faktiskt ser till att det kommer det bästa ut av det. Vi ger dessutom alternativ till människorna.

Att föra oppositionspolitik där man granskar, kritiserar och för fram alternativ är också viktigt och alldeles nödvändigt. Jag skulle inte vilja sitta i en sal där alla satt och nickade och sade ja och amen till allting.

Däremot finns det tillfällen där jag tror att det är viktigt att faktiskt stå upp tillsammans och kanske också våga sig på att ta steget att nicka tillsammans. Det gäller sådant som vi har varit ense om att faktiskt göra, dvs. när vi ska driva frågan om självstyrelselagsrevisionen.

Jag tror att den gentlemannaöverenskommelsen som har funnits är rätt viktig. Jag vet att ltl Nordlund har stått upp för den ganska många gånger både i sin roll nu som oppositionspolitiker, men framförallt under den tid som han tidigare har tjänat lagtinget och landskapsregeringen att faktiskt försöka få till stånd det. Där ska jag ge min stora respekt för att också det har lyfts fram i den här diskussionen.

Men däremot så tycker jag faktiskt att ltl Nordlund nu gör sig skyldig till att själv vara med och riva upp ett sår. Att visa på att det ska finnas en koppling mellan vad vi beslutar om, som egentligen är en internpolitisk fråga, och resultatet i förhandlingarna Helsingfors. Det är någonting man måste respektera, men jag har väldigt svårt att förstå hur man resonerar när man å andra sidan står upp för och säger att man faktiskt vill skapa den här enigheten.

Jag tror att det skulle vara viktigt att kontinuerligt driva frågorna så att vi står här i salen och debatterar hur skärgårdstrafiken ska se ut, tycker olika, får fram majoriteter och driver det.

Men när vi börjar blanda ihop dem på det sätt som nu framförallt Roger Nordlund gjorde i sitt senaste anförande, som jag reagerade på och fick mig att gå upp hit faktiskt, då tycker jag att vi är ute på fel spår. Vi är ute på fel spår om vi försöker att använda externpolitiken för att få en förändring i lokalpolitiken. Det är inte den väg som jag vill vandra, men det är upp till var och en att göra de valen.

Det är intressant också att kunna konstatera att när det gäller själva allvaret i huruvida vi ska föra det här vidare eller inte, så har jag också hört till dem som har resonerat på samma sätt som ltl Nordlund. Är klokt att överhuvudtaget lyfta det här under den tid när vi förhandlar om självstyrelselagen? Men ganska många och nuvarande sittande regering övertygade mig om att det argumentet kan man inte använda sig av. Vi har ett system som vi ska respektera och det måste vi köra.

Samma argument användes i den förra landskapsregeringen där jag hade nöjet att sitta tillsammans med ltl Roger Nordlund och där resonerade vi också om den här biten. Då kom vi fram till att inte lägga fram ett förslag om ett extra anslag, men inte beroende på det argumentet utan då för att vi inte kunde samla en majoritet kring vad innehållet i en sådan ansökan skulle vara.

Notera då, det var en majoritet som eftersträvades och det lyckades vi inte nå. Vi hade olika åsikter om hur paketet skulle se ut. Därför kom det ingen framställning den gången, man ville inte blanda ihop frågorna om externpolitik och internpolitik. Det var internpolitiken som vi inte kunde komma överens om den gången så att vi fick en majoritet. Vem som har rätt eller fel, det får man bara veta när man lever livet vidare, för ingen av oss har kristallkulan.

Däremot så tror jag det väldigt dumt att redan nu säga att det här är något som den andra sidan ska använda som argument. Då spelar vi ju dem i händerna och det skulle inte jag vilja vara med om att vi gör. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill bara tacka ltl Ehn för det som ledamoten sade om hanteringen av en eventuell extra anslagsansökan under den förra mandatperioden. Mitt parti har blivit beskylld, åtminstone fem gånger, av sittande vicetalmannen att det skulle ha varit liberalerna som stoppade en sådan ansökan den gången. Därför känns det rätt och väl att höra att det förmodligen inte bara var liberalernas fel, utan det fanns komplikationer i hanteringen av detta också inom majoritetsblocket. Rätt ska vara rätt och saker och ting som är rätt bör komma fram. Jag tackar för det.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Mitt anförande ska inte ses på det sättet att jag varken försöker frita någon eller beskylla någon för någonting. Jag försöker att sätta den här frågan i belysningen av var vi står idag och vart jag tycker att vi borde komma.

Jag har respekt för att man kan ha synpunkter på att man inte vill göra en ansökan framåt till Helsingfors när det gäller den här biten, men då ska man koncentrera sig på den saken just specifikt.

Det som hände under förra mandatperioden har gått och nu är det framåt vi måste se.

Minister Mats Perämaa, replik

Så är det, fru talman, det är helt rätt och riktigt. Jag kände bara att jag ville säga den saken som jag sade.

För övrigt var det ett bra anförande som var framåtsyftande och välbalanserat. Bra så!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag blir lite förvånad över ltl Ehn. Jag trodde att förslaget om extra anslag som cirkulerade till finans- och näringsutskottet under den förra perioden hade hela regeringens stöd. Jag har levt i den tron ända tills nu för några minuter sedan, så det var en ny information för mig men det var ju bra att den kom fram till slut. Man lär sig hela tiden.

Fru talman! Vi kan debattera här fram och tillbaka hur mycket vi vill, men var och en som sitter i salen och alla andra ålänningar måste rannsaka sig själva. Tror man att finansministeriet i Helsingfors inte blandar ihop 45 miljoner i extra anslag och diskussionen om avräkningens storlek, då ska man köra vidare. Tror man att det kan eventuellt kan påverka varandra lite, då ska man vara försiktig.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det är intressant hur olika minnesbilder man kan ha. Jag ska vara ännu tydligare i det här sammanhanget, jag tror att ltl Nordlund och också andra i regeringsbänkarna kan verifiera det jag säger. Framförallt min grupp hade stora bekymmer med att i det förslag som lades fram då, och som cirkulerade bland partierna, så var det inte tillräckligt mycket som fanns med i den extra anslagsansökan. Det tror jag nog att ltl Nordlund kommer ihåg om han också rannsakar sig själv.

Sedan tycker jag det skulle vara intressant att höra om det är så att man ska rannsaka sig på det sättet som ltl Nordlund nu säger, vilket jag tycker är viktigt; på vilket sätt har läget förändrats rannsakningsmässigt i sinnet om hur finansministeriet skulle se på de här frågorna från tre år tillbaka i tiden tills nu? Varför?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! För tre år sedan låg det här revisionsförslaget i en parlamentarisk kommitté för beredning och hade en ganska lång väg att vandra fram till regeringen och till finansministeriet, så det var en annan tid.

Nu är vi inne, som jag ser det, i de själva sista sekunderna. Jag tycker det är olyckligt att det blir den här tajmingen. Jag hoppas att jag har fel och att allting går bra så att vi får en höjd avräkning och ett extra anslag för det är absolut det bästa för samhället.

Den här landskapsregeringen tar en väldigt stor risk just nu.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag har med det här fått en förklaring på hur man ser på saker och ting. Jag delar inte den synen att situationerna är speciellt olika, eftersom det redan då fördes exakt samma diskussion, är tajmingen rätt? Då befann sig Ålandskommittén i läget där man just diskuterade de här frågorna. Vi diskuterade fram och tillbaka, men då blev vi politiskt eniga kring att vi inte fick blanda ihop de två ekonomiska systemen; det som vi lever i och det som komma skall.

Sedan kan man hela tiden föra ett resonemang om huruvida det var rätt resonemang eller inte. Men jag konstaterar att vi var eniga om det då, och att vi idag då inte längre är eniga och det får jag också ha respekt för.

Men jag tycker att det är en problematik att vi härifrån den här salen serverar det argumentet extra tydligt genom att vi måste ta den här diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Skulle ltl Ehn kunna förklara varför landskapsregeringens budgetförslag till den här delen har legat i utskotten ett halvår, det kom i april och nu har vi september? Är det inte så att man har känt en oro för att det här ska sammankopplas alltför mycket med den pågående revisionen?

Sedan måste jag verkligen tacka, för nu får jag äntligen förklaring på varför den föregående ansökan om extra anslag föll platt till marken. Ltl Ehn meddelande just nu att det berodde på att moderaterna motsatte sig den också. Dess omfattning var ju stor jämfört med det nu liggande förslaget. Om jag minns rätt, 146 miljoner och ltl Ehn sade att den var för begränsad. Det var en framställan som hade en möjlighet att få effekt, för man visade på ett totalt ansvarstagande för Ålands del under en begränsad tidsperiod istället för denna, i sammanhanget 430 miljoners investeringsbehov, begränsade ansökan.

Ltl Johan Ehn, replik

Den diskussionen, fru talman, som fördes under förra perioden torde inte vara obekant. Jag vet inte hur många möten vi satt på och diskuterade de här bitarna. Omfattningen om vad som skulle räknas in i kortruttsprojektet och vad som inte skulle räknas in i kortruttsprojektet fördes mellan de olika partierna. Vi hade skrivningar i budgeten som indikerade på att vi var på väg att gå åt ett visst håll.

Det var självklart så att det i vår grupp och i andra grupper här i salen fanns sådana som framförde synpunkter på att vi inte hade en tillräckligt bred formulering i ansökan. Det som fanns med där då var fasta förbindelsen som nu också diskuteras mellan Föglö och fasta Åland. En sådan diskussion förekom och det gjorde att vi i slutändan inte kom fram till ett slutligt ställningstagande tillsammans. Man gjorde bedömningen att det inte fanns en majoritet för att föra fram ansökan då.

Ltl Harry Jansson, replik

Då beklagar jag verkligen på ålänningarnas vägnar att vi har tappat x antal miljoner som vi kunde ha haft med i investeringsflöden nu redan sedan många år tillbaka.

Med det ursprungliga förslaget gick finansminister Roger Nordlund till och med till finansutskottet på den tiden för att diskutera. Det fanns ju 65 miljoner i satsningar på skärgårds trafiksystem, 31 miljoner för åtgärder av brobeståndet och 50 miljoner euro för nytt tonnage, inklusive nödvändiga hamninvesteringar. Och till detta medverkade moderaterna bakom de övriga regeringskollegornas rygg att fälla. För det är ju det budskapet vi får här idag. Det var oenighet inom moderaterna som gjorde att liberalernas ord i finansutskottet vägde så tungt, för där motsatte sig liberalerna denna åtgärd från åländsk sida. Synd och skam!

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag gillar att spela teater. Jag tycker det är kul att stå på scenen, men den här pjäsen blir ju tragikomisk nu. Nog vet väl ltl Harry Jansson, tillsammans med övriga centern, att de här diskussionerna fördes. Vad var nyheten i det? Annars kan man ju komma fram och berätta varför inte det här anslagsförslaget kom fram. Varför tog vi inte det och förde fram till fortsatta beslut? Inte berodde det slutligt på att inte liberalerna var med, utan vi gjorde bedömningen gemensamt om att vi inte hade en majoritet för att föra fram den. Det som framförallt saknades i det där sammanhanget, det var ju den fasta förbindelsen som vi var väldigt tydliga med att lyfta in i det sammanhanget. Det har inte varit något som inte har framkommit tidigare i den här diskussionen och den finns fortfarande kvar. Där fanns också en möjlighet att från bägge håll kunnat gå vidare. Det här är ju ingenting nytt på något sätt i världen. Vi kan sluta spela teater där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Det här har ingenting att göra med självstyrelselagsreformen längre. Jag ska förklara att försöka varför det är så.

Ja, vi var oroliga i början av sommaren om det här kommer att påverka självstyrelselagsreformen om vi kommer med en anhållan om 45 miljoner till rikssidan. Så, ja, jag åtminstone var lite orolig.

Jag uttryckte i debatten att jag är beredd att diskutera den här frågan, även vad gäller formuleringarna - jag kommer till det senare - för att få igenom en enighet i lagtinget.

Men vad har hänt under sommaren som gör att majoriteten i utskottet gör en annan bedömning.? Det var en fråga som ställdes här av ltl Harry Jansson. Jo, självstyrelselagsreformsdiskussionen har gått framåt. Diskussionerna fördes mellan landskapet Åland och riket.

Nu vet vi att de känner ju till att vi har en anhållan här, det har de ju bekräftar själva skriftligen till oss. Det vet vi om, det känner oppositionen till. De från rikssidan har bekräftat det skriftligen också, att det finns en extra anhållan och att det här ska hållas separat. Så då behöver vi inte känna den här rädslan längre, den borde inte finnas där. De vet om det precis som vi vet det. Ska vi välja då att inte göra någonting till 2022 när den här självstyrelselagsreformen är tänkt att träda i kraft? Vi måste ju följa vår egen gällande lagstiftning också, och det känner de till och det är ingenting som är något konstigt alls. Det där argumentet fungerar inte.

Vad handlar det här om då? Jo, det här handlar om Gripö-Degeröbron. Vad ska man göra då? Ja, då ska man läsa betänkandet från finans- och näringsutskottet där vi på sidan 2 tydligt redogör för hur långa behandlingstider det har varit när det gäller de tre extra anslagsanhållandena som har lämnats in med gällande självstyrelselag; Sverigekabeln - 22 månader, Tingsbacka – 12 månader och Finlandskabeln - 33 månader. Vi hörde nu att det fanns en viss deadline här med sju månader för att klara av att hantera den här extra anhållan.

Så vill man stoppa bron då ska man ju se till att förlänga tiden, definitivt. Ju otydligare man är desto större chans att anslaget inte kommer att beviljas och desto större chans att det kommer att ta längre tid, det vill säga att en ny regering hinner tillträda. Ju otydligare vi är desto större chans att anhållan faller eller att anhållan tar mycket längre tid. Ju tydligare vi är i vår skrivning desto större chans att anhållan beviljas och desto större chans att handläggningstiden blir kortare. Det här borde alla känna till nu. Så är det.

Nu är vi tydligare, mycket tydligare. Förutom lagförslaget så finns kortruttens förstudie med som bilaga som är väldigt omfattande som alla känner till. Det finns beslutsunderlag på västra och östra Föglö. Broutbytesprojektet finns med, projektdirektiv och det finns mycket dokumentation och underlag samt skrivningen är synnerligen tydlig vad vi begär för. Möjligheterna är bättre att få igenom den om man är tydlig och om man har bra utredningar och underlag. Så vill man skjuta broprojektet mellan Gripö och Degerö i sank så då ska man ju se till att den skrivningen som vi har i vår anhållan är otydligare.

Jag har försökt förklara detta. Jag hoppas att det nu har sjunkit in.

Strategin från centern, framförallt nu här i debatten, handlar inte om självstyrelselagsreformen, mina kära vänner, det handlar om bron mellan Gripö och Degerö och ingenting annat. Man vill förhala den här tidpunkten och skjuta det i sank. Något annat handlar det inte om.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Petri Carlsson har helt fel i sitt anförande nu.

Den här majoriteten har skaffat sig en beviljningsfullmakt på 40 miljoner euro för att förverkliga Gripöbron. Den kommer att förverkligas oberoende av om det här extra anslaget beviljas eller inte, så är det upplagt i budgeten. Det enda som kan stoppa Gripöbron är sannolikt det lagtingsval som vi har om ett år. Blanda inte ihop detta och säg att det här stoppar Gripö! Det är den politiska majoriteten här på Åland som bestämmer om bron förverkligas eller inte.

Ni har skaffat er en bevillningsfullmakt på 40 miljoner just för att kunna förverkliga den där bron.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har inte påstått att det kommer att stoppa den. Jag har påstått att det är vad centern vill, man vill stoppa den. Det är bra att ltl Nordlund bekräftar att man själv är fel ute om man försöker stoppa det genom det här förslaget till beslut som man själv föreslår i sin reservation.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Centern och Roger Nordlund vill att vi ska få det bästa möjliga slutresultatet i förhandlingarna när det gäller självstyrelselagsrevisionen och framförallt det ekonomiska utfallet för Åland under de kommande 30 åren. För mig är det en väldigt stor skillnad om vi får 0, 10 eller 15 miljoners ökning av avräkningen. Det är 450 miljoner som vi har i den potten och då gäller att man har en politisk känsla och handlar rätt. Jag hoppas att vi får det bästa möjliga utfallet i bådadera. Det är naturligtvis bäst för Åland om vi får en bra avräkning och ett extra anslag, det är det ideala. Men jag tror att man ibland måste prioritera och ta saker i deras rätta ordning. Jag tror att den här landskapsregeringen och majoriteten nu är lite farligt ute.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar den åsikten fullt ut att vi ska få så mycket som möjligt ur självstyrelselagsreformen.

Men det som ltl Roger Nordlund inte nämner, inte har nämnt en enda gång och fortsätter att ignorera, det är ju det faktum att riksregeringen har ju skriftligen bekräftat att de känner till anhållan om extra anslag och att den inte utgör ett bekymmer. Vad är då problemet? Det är gällande lagstiftning. Inte kan vi välja att inte göra någonting fram till år 2022 innan reformen träder i kraft. Det är under gällande lag vi ska anhålla. Det här är fullständigt känt för både riksregering och vi alla här. Jag förstår inte vad problemet är. Jag tycker inte man ska blanda ihop det här och det vet nog ltl Roger Nordlund. Det är nog en strategi som jag ogillar väldigt mycket.

Talmannen

Plenum avbryts här, ajourneras och vi återupptar plenum efter cirka 30 minuter. Alla känner till anledningen. (Avtackande av vaktmästare Hans Grönvall som går i pension)

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Den här framställningen som finansutskottet lämnat sitt betänkande om visar att vi inte har lyckats nå en framgång.

Lantrådet bjöd i tiden in oppositionen till diskussioner för att försöka nå enighet. Det har inte varit obekant för landskapsregeringen vad oppositionen önskade beträffade framställningen.

Jag tror att ingen är emot att man anhåller om extra ordinarie anslag men det är vissa saker som borde ändras.

Landskapsregeringen har haft tid på sig att fundera på det. Men tyvärr så kom det förslaget som ligger här nu och som finansutskottet haft.

Med tanke på den glädje som vi just såg här i lagtinget så tror att det kanske skulle finnas en förutsättning för att finansutskottet borde fundera en gång till och nå en överenskommelse mellan alla partier. Man kan anhålla om extra ordinarie anslag, men titta på alternativ hur man kan uppnå det.

Landskapsregeringen lyckades inte eller ville inte - det får lantrådet själv svara på - hitta minsta gemensamma nämnare. Det fanns sådana, det fanns uppslag för det och det är det som man alltid måste försöka hitta. Jag är den som aldrig vill ge upp, det finns alltid möjligheter att nå någon överenskommelse.

Därför kommer jag föreslå att ärendet återremitteras till finansutskottet så att alla partier skulle sätta sig ner och fundera på hur man kan nå en bättre framställning så att vi kan vara eniga från hemmaplan mot Finland, riket i den här frågan. Det skulle visa vår styrka på ett annat sätt än nu. Jag tror faktiskt att man bör sätta sig ner och diskutera hur vi kan göra det.

Det finns alternativ men jag tänker inte nämna dem nu för det drar bara ut debatten på fel sätt. Lantrådet vet om de förlag som har funnits från oppositionen. Jag anser att de skulle ha möjliggjort den här ansökan såsom det är men på ett annat sätt.

Fru talman! Därför föreslår jag att det återremitteras till finansutskottet för ett nytt betänkande. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Häggblom. Det är ju så som det har varit i utskottet. I utskottsarbete fick vi erfara att det viktiga, när man söker extra anslag, är att denna regering förhandlar om saken med Helsingfors, med respektive fackministerier. Jag tror helt enkelt att det blir en fara om lagtinget och utskotten börjar ändra om och försöka hitta någonting där, i så fall skulle det vara att hitta det med regeringen, men vi hittar ingen samsyn.

Poängen är att oppositionen inte vill ha den nya bron. Det gäller egentligen inte de extra anslagen, utan bron. Men däremot så ska en ansökan vara specifik. Jag tror att det är svårt att ta det tillbaka till utskottet för det vinner man ingenting på.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om man läser utskottsbetänkandet och läser framställningen så är det två skilda saker. För det första så begär man extra ordinarie anslag på från befintliga anläggningar, och sedan avviker man från det beträffande en ny anläggning, medan man nu säger att det finns ett stort, stort behov av befintliga anläggningar att rusta upp. Då kanske man borde titta på det, för pengarna är de samma. Kan man enas om det så är det väl okej.

Sedan får varje majoritet som finns i lagtinget, och som har en regering, besluta om de saker som man driver. Ni är en majoritet som vill driva Gripöbron. Vi är inte tillräckligt många i oppositionen, så ni får bygga den om ni lyckas med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag vill bara kort meddela att jag stöder ett förslag på återremiss mot den bakgrunden att jag också är övertygad om att det går att hitta en gemensam vilja. Om man bara väljer att prioritera inom de 430 miljoner som har räknats upp här då borde man kunna hitta två projekt som vi alla är överens om att gå vidare med och då skulle vi också uppnå enighet i den här salen.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara få ett klarläggande. Innebär det då att Ålands Framtids förslag om förkastande tas tillbaka?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det har jag inte sagt, utan först prövar vi väl frågan om vi kan skicka det tillbaka till utskottet för en fortsatt diskussion. Men går inte detta igenom så vidblir vi vårt förslag om att förkasta det. Då har vi ett ärende som vi inte kan acceptera i sin nuvarande utformning såsom det ligger till grund för behandlingen.

Talmannen

Vi ajourneras en liten stund för att se om det här är ett ärende i det här skedet som kan återremitteras.  

Nu har vi fått reda på hur det ska vara, om det är möjligt med en återremiss eftersom detta är enda behandling. Då fortsätter vi.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Axel Jonsson föreslagit att lagtinget i enlighet med arbetsordning 48 § 1 mom. ska begära ett nytt betänkande av finans- och näringsutskottet. Ärendets behandling avbryts därför för fattade beslut om en eventuell återremiss.

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att ärendet ska återremitteras till finans- och näringsutskottet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstningen kommer att verkställas.

Den som omfattar fortsatt behandling röstade ja; den som omfattar ltl Hägglunds förslag till återremiss röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna reser sig. Talmannen röstar ja.  Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat om fortsatt behandling.

Vi har då fortsatt diskussion. Ingen diskussion. Diskussionen är avslutad.  

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande.

Ltl Axel Jonsson

Jag föreslår att klämmen förkastas.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att klämmen ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja. Den som omfattar ltl Axel Jonssons förslag till förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.