Föredras

  • En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Annika Hambrudd. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.


  • Tack, herr talman! Den nordiska klinkbåtstraditionen tillhör enligt Unesco mänsklighetens immateriella kulturarv, men möjligheterna till utbildning inom traditionellt byggande av klinkbåtar är begränsade i Norden och Finlands sista utbildning på området verkar vara på väg att försvinna. Klinkbåten har en starkt rotad tradition på Åland och är en naturlig del av vår attraktionskraft som besöksort - samtidigt som båtbyggeriet kan vara ett karriärval för de som önskar sig ett praktiskt yrke.

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilka möjligheter ser landskapsregeringen att grunda en utbildning i traditionellt båtbyggeri på Åland, i samarbete med fristående aktörer eller t.ex. inom Ålands folkhögskola?


  • Tack, talman! Tack för frågan ledamot Röblom. Kulturarvet inom klinkbåtstraditionen är över 1 000 år och det här kulturarvet är nu upptaget i UNESCOs lista över mänsklighetens immateriella kulturarv vilket är mycket glädjande. Det är en tradition och hantverk som har gjort att vi i Norden har kunnat färdas på vatten som har tagit oss ut i världen men även gett oss försörjning och överlevnad.

    Det är ledsamt att höra att den sista utbildning inom områden är på väg att läggas ner i Finland. I Sverige finns ännu ett flertal båtbyggarutbildningar, främst inom deras folkhögskolor. En orsak till att utbildningar inom traditionellt båtbygge blir färre är troligtvis att det är svårt att leva på det, dvs. att ha en försörjning inom traditionellt båtbyggeri. Det är nog av den orsaken som dagens utbildning även innehåller båtbyggeri enligt modern teknik.

    Till ledamotens fråga. Möjligheten finns idag, via läroavtal vid Ålands yrkesgymnasium, att få en hel grundexamen eller ta examensdelar på gymnasienivå om intresse finns. Här har våra verksamma båtbyggare och träbåtsvarv en viktig roll utifrån att de studerande behöver ha en läroplats då det krävs en arbetsgivare för att ingå läroavtal. Tack!


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Tilläggsfråga | 09:56

    Tack, herr talman! Som ministern var inne på så kan det ju vara varierande efterfrågan just på det traditionella båtbyggeriet. Men båtbyggeri i sig ger ju också en god hantverkskunskap som kan användas på annat än båtar. Som jag ser det så skulle en ytterligare satsning på just det traditionella båtbyggeriet vara en möjlighet att erbjuda flera utbildningar i praktiska hantverksyrken. Det är ju viktigt att vi kommer ihåg den delen av ålänningarna, både ungdomar och äldre, som av olika anledningar kanske inte finner sig så hemma i den akademiska världen eller i skolan. De vill gå vägen till ett praktiskt yrke. Ministern nämnde till exempel via lärlingsavtal.

    När det gäller just de system som finns idag att gå som lärling och den vägen tillförskansa sig ett yrke, ser ministern någonting som borde utvecklas eller förbättras för att möjliggöra för fler att gå den vägen?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 09:57

    Tack, talman! I dag har vi i bland annat föreningen Ålands skötbåtsförening, sjökvarteret i Mariehamns båtbyggare, segeljaktföreningen Alanta och vi har stiftelsen Emelia som är viktiga för att just hålla hantverkskunnandet vid liv. Det måste också finnas förebilder som visar ett intresse. Vid sjökvarteret i Mariehamn så finns ju verksamma båtbyggare och träbåtsvarv som har både kunnande och utrustning inom området. Jag ser det som ett viktigt kulturarv. Det här har varit helt avgörande för att Åland är den sjöfartsnation som vi är.

    Ett sätt är ju också att öka unga personers intresse för just det här kulturarvshantverket. Det kan till exempel vara att ordna kurser, till exempel på medborgarinstitutet eller inom den fria bildningen.

    Sen har vi också tillsatt en arbetsgrupp kring arbetet med att Ålands folkhögskola ska bli en del av Ålands gymnasium. Vi har ju en del hantverk. Jag tror att det finns möjligheter i framtiden kring hantverket.


  • Ledamot Alfons Röblom (HI) Tilläggsfråga | 09:59

    Tack, talman! Det sistnämnda är ju positivt. Det vore ju bra om Ålands folkhögskola till exempel kunde vara huvudman för sådana här utbildningar när den sedan i framtiden blir en del av Ålands gymnasium. För just den kunskapen i båtbyggeri har gett oss all Albanus, Linden, Sumpen, Jehu och många andra träbåtar och nu senast bygget av Emelia.

    Det har ju funnits olika initiativ genom åren från just dem som jobbar med traditionellt båtbyggeri. Man har sett och känt en oro. Kommer vi faktiskt att kunna hålla den här kunskapen vid liv på Åland när tiden går? Det är också lite därifrån som den här frågan idag har kommit.

    Upplever ministern att regeringen har ett särskilt ansvar för att säkra just den här sortens hantverkskunnande när tiden går och det traditionella kunnandet på sikt riskerar att försvinna? Ser ministern som kulturminister vad det i så fall skulle innebära om det här kunnandet försvann från Åland? Vad skulle det innebära för den åländska attraktionskraften?


  • Minister Annika Hambrudd Tilläggssvar | 10:00

    Tack, talman! Klinkbåtarna och klinkbåtstraditionen är en självklar del av den åländska kulturen, kanske till den grad att vi kanske sällan reflekterar över den. Därför är det viktigt att värna klinkbåtstraditionerna. Det är också därför som landskapsregeringen, anser jag, också beviljar ekonomiska medel att bevara traditionen, vilket landskapsregeringen senast gjorde i våras till stiftelsen Emelia. Det viktiga är att visa attraktionskraften, men också hålla det här viktiga kulturarvet vid liv.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.