Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman, bästa lagtingsledamöter! För nästan exakt ett år sedan hade ni på era bord en i det närmaste identisk lag med ett förslag om överföring av förvaltningsuppgifter om djursjukdomar från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Avsikten var att ÅMHM skulle sköta regionförvaltningsverkets och vissa av Eviras uppgifter på Åland. Lagtinget beslöt den 18 september 2013 att anta den här lagen som sen i rask takt gick vidare till lagstiftningskontroll. Där tog det stopp. Först i Ålandsdelegationen och sedan i Högsta domstolen och baserat på HD:s utlåtande, så beslöt republikens president den 17 januari 2014 att 1a § skulle förfalla eftersom bestämmelserna skulle överskrida vår lagstiftningsbehörighet. Men då att låta endast delar av lagparagrafen träda ikraft det ansåg landskapsregeringen att inte är ett bra alternativ. Därför beslöt landskapsregeringen den 22 maj att hela 1 § ska förfalla i sin helhet och att i stället överlämna ett nytt förändrat lagförslag till lagtinget som i grunden är det samma men där lagtexten har en annan ordalydelse än i det tidigare förslaget.

Vad handlar det om och vad är problemet? I grunden handlar det om att riket har lagstiftningsbehörighet över lagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos både människor och djur i hela landet och även i landskapet Åland. På Åland ansvarar vi över förvaltningen och organiseringen av densamma. Men i och med att vi inte har samma organisations- och förvaltningsstruktur som i riket uppstår en diskrepans i lagstiftningen. Hos oss har vi inte längre kvar veterinärvården på kommunal nivå – den överfördes till en landskapsmyndighet redan 1994. Inte heller hälso- och sjukvården sköts längre av kommunerna utan av ÅHS. I rikslagen om smittsamma sjukdomar har man inte tagit hänsyn till detta faktum att Åland inte har samma organisation som i riket.

Vi hade i det första förslaget ålagt ÅMHM ”enligt rikslagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur sköta uppgifterna som i riket ska skötas av kommunerna och regionförvaltningsverken”.

Problemet var inte att överföra statliga uppgifter till ÅMHM utan att överföra kommunala uppgifter till ÅMHM. Enligt HD var vårt tidigare lagförslag i strid mot 30 § 8 punkten i Ålands självstyrelselag i och med att vi hade de två orden kommunerna och med i lagparagrafen. Enligt 30 § 8 punkten ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos husdjur ankommer på en riksmyndighet, i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet. Vi kan alltså inte föra över kommunala uppgifter till ÅMHM. Det strider mot självstyrelselagen.

Nu får vi då alltså göra ett nytt försök att ändra ÅMHM-lagen med en ny ordform och motivering där vi i stället för ”kommunens uppgifter” skriver ”kommunalveterinärens uppgifter” – på samma sätt som det står i nuvarande ÅMHM-lagen. Detta är helt rimligt att vi går in för detta, eftersom i riket sköter kommunalveterinärerna vissa uppgifter såsom inspektioner och provtagningar, och där arbetet leds av statliga planer och myndigheter och inte av kommunala myndigheter. En sådan skrivelse finns redan idag i den gällande landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, i 1 § 1 mom. Den infördes vid en lagändring 2011 och den ordalydelsen fick inte några anmärkningar vid lagstiftningskontrollen.

Tills den nya lagändringen är i kraft sköts kommunalveterinärens uppgifter av ÅMHM enligt den gällande ÅMHM-lagen. ÅMHM:s veterinärer har lovat att assistera landskapsregeringen då det behövs i de nödvändiga uppgifterna som ligger på regionförvaltningsverket och Evira. Som jag ser det så måste vi så snart som möjligt få till en ändring i självstyrelselagens § 30 8 punkten. Det är helt nödvändigt och faktum är att detta borde ha gjorts redan tidigare. Redan år 2006 gav den då sittande landskapsregeringen ett utlåtande till Ålandsdelegationen. ÅD hade bett landskapsregeringen att inkomma med ett utlåtande över justitieministeriets frågor som just gällde kommunernas ställning och skötseln av vissa förvaltningsuppgifter. De här frågorna gällde de enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppgifter som ankommer på kommuner och kommunförbund om de kan skötas av regeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.

Landskapsregeringen svarade då att regleringen i 30 § 8 punkten självstyrelselagen syftar på de uppgifter som i riket bland annat ankommer på social- och hälsovårdsministeriet respektive länsstyrelsen och att regleringen ”riksmyndighet” kan inte anses omfatta även kommuner och kommunalförbund.

Det här är också ett problem beträffande smittsamma sjukdomar hos människor. I riket sköts sjukvårdsuppgifter av kommuner eller samkommuner. Hos oss är det ÅHS som har hand om hälso- och sjukvården, och ÅHS har också hand om smittsamma sjukdomar hos människor trots att lagstiftningen säger att det är kommuner och samkommuner som ska handha dessa uppgifter. Man är idag medveten om att denna problematik existerar både på justitieministeriet och på jord-och skogsbruksministeriet. Vi och riksmyndigheterna anser att en ändring bör ske och just nu har vi ett gyllene tillfälle att faktiskt göra en förändring av självstyrelselagens § 30 8 punkt. Finland går till nytt riksdagsval 2015. För att genomföra en ändring av självstyrelselagen ska ärendet lämnas att vila till efter följande val.  Det innebär att om vi raskar på med arbetet så kan en justering av självstyrelselagen göras under 2015. Men i väntan på att denna förändring genomförs föreslår regeringen att lagförslag nr 12/2013-14 om Förvaltningsuppgifter om djursjukdomar behandlas i vederbörlig ordning i Ålands lagting. Tack fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det var en bra presentation som minister Aaltonen gav och det här är ju kommunalförvaltning egentligen i grund och botten så som jag ser det och kommunalförvaltning enligt självstyrelselagen 18 § 4:e momentet så är det åländskt behörighet. Ändå hamnar vi i en sådan situation att vi inte kan avvika från rikets lagstiftning pga. att man har tolkat själva substansen i lagen som hör till riksbehörigheten. Jag tycker att det är väldigt märkligt resonemang. Har man från landskapets sida försökt framhävda med den åsikt man hade från första början eller har man konstaterat att så här ser det ut och nu får vi ta och skriva om det så att det faller riksmyndigheterna på läppen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, vi har gjort många bedömningar och i diskussionen med riksmyndigheterna så har vi haft fyra olika förslag på hur vi ska kunna gå tillväga. Vi konstaterade att det här är kanske den snabbaste vägen, men att en komplettering av självstyrelselagen är det som långsiktigt är mer hållbart. Ett annat sätt skulle ju vara att de åländska kommunerna skulle inrätta en ny tjänst som kommunalveterinär och sköta det på kommunalnivå. Men det är en orimlighet i sig. Ett annat sätt är att göra en ändring av just den här lagen om djursjukdomar eller veterinärslagen i riket där man skulle ta det här i beaktande. Men det redigaste som vi ser det är att göra en ändring i självstyrelselagen men tills den kan träda i kraft så gör vi det här försöket med att ändra det till kommunalveterinär.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan leva med det för det är trots allt inte världens största självstyrelsepolitiska fråga. Men som exempel är den intressant och jag hoppas verkligen att representanterna i revisionskommittén tar upp den här typen av orimligheter, för i grund och botten är det vår behörighet men tack vare att det finns andra politikområden som går in i lagstiftningen så kan inte vår behörighet användas fullt ut.

En annan fråga. Det står på sidan 5 att kommunerna således inte uppbär några avgifter för prestationerna enligt djursjukdomslagstiftningen på finska sidan. Det brukar ju jämföras vanligtvis. Har man jämfört att allt är lika? Är det faktiskt så också gällande ÅMHM eller tar man upp de här höga avgifterna, som b.la. vi har lyft upp när det gäller djurhållning? Finns det en skillnad där i lagen?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det här är en fråga som ledamot Eriksson får fördjupa sig i utskottet, huruvida man bär upp avgifter när det gäller smittsamma sjukdomar hos djur. Vi har ju haft smittsamma sjukdomar t.ex. inom VHS inom vattenbruket i fiskodlingarna och där har faktiskt riksmyndigheterna betalat de kostnader som den här sjukdomen har fört med sig när det gäller att försöka bekämpa den smittsamma sjukdomen hos djur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Och tack för presentationen. En fråga dök upp när jag tittade igenom det här förslagets verkningar där landskapsregeringen skriver att ”ur miljösynpunkt är överföringen positiv eftersom ÅMHM som veterinärvårdsmyndighet har möjlighet att sköta uppgifterna på ett kompetent sätt”. Frågan är då, hur blir det ur miljösynpunkt positivt det här? Kan ministern fördjupa lite i den diskussionen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, framför allt så är det ju hos ÅMHM som kompetensen finns. Där finns det fem veterinärer anställda. På miljöbyrån där det handhas idag så har vi ingen veterinär anställd och den här kompetensen finns inte. Så det är klart att när vi har veterinärer ute på fältet så kanske att de kan upptäcka om det skulle finnas någon smittsam sjukdom hos någon djurbesättning. Det är där man först upptäcker det och kan då slå larm och agera. Det har vi svårt att göra inne hos oss på miljöbyrån.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Hur förbättrar det miljön? Det var det som var min fråga. Hur påverkar det miljön positivt? Jag kan ha missförstått någonting, men hur blir miljön bättre av det?

Minister Petri Carlsson, replik

Ja, det är ju inte trevligt om vi får en sjukdom som t.ex. VHS som finns i de åländska vattnen och som smittar fiskar. Det finns säkert andra sjukdomar. Vi har behandlat Varroa t.ex. i utskottet. Den här smittsamma sjukdomen som kommer på bin ur mångfalds hänseende så är det väldigt viktigt att vi kan fortsätta behålla Åland som ett Varroa fritt område. Så att det här med att få in smittsamma sjukdomar kan få förödande konsekvenser för hela landskapet på lång sikt. Det ska vi bekämpa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! I det här replikskiftet mellan ministern och ledamoten Anders Eriksson, så tycker jag att det blev ännu mera oklart vad problemet är. Ledamot Anders Eriksson säger att vi har behörighet på det här området och att den här lagstiftningskontrollen skulle inneburit att så som vi har organiserat det så har det inte fallit på riksmyndigheterna. För det första så har vi inte lagstiftningsbehörighet på det här området om smittosamma sjukdomar och avvikande från det normala så har vi en viss förvaltningsrätt enligt 30 § 8:e punkten i självstyrelselagen. Det tredje är att det är inte något som det fallit på utan både ÅD och HD som högsta uttolkare av självstyrelselagen har konstaterat att det går inte genom landskapslag att överföra de här förvaltningsuppgifterna som enligt rikslagen ligger på kommunen till en landskapsmyndighet. Så uppfattar jag problematiken.

Då är problemet det att om vi ska följa det här regelverket så borde vi ha veterinärer och hälsopersonal för att tillämpa den här lagen på kommunalnivå. Men det har vi inte pga. att vi har gjort en annan organisation än i riket. Så hur vi än gör så har vi rumpan bak.

Nu kommer regeringen med ett förslag som utgår ifrån hur man har haft det hittills. Det har passerat lagstiftningskontrollen och därför så tror man att det ska gå igen. Men den stora frågan är att ska vi ha det på det här sättet eller ska vi ta ett steg vidare, dvs. se till att självstyrelselagen anpassas till den verklighet som vi lever i.

Jag skulle vilja stöda ministern i det här fallet. Jag tycker att det skulle vara bra om utskottet t.ex. gav en kläm eller en annan typ av viljeyttring där man klart visade att man stöder ministern i den här saken. Det är inte bara p.g.a. den här lagstiftningen, för den är ganska marginell sist och slutligen. Men mera med tanke på det arbete som vi ska utföra och utför i Ålands Kommittén. Den här frågan kommer aldrig att komma upp där. Den är för detaljerad och den är för marginell, utan det vi diskuterar i Ålands Kommittén är ett nytt självstyrelsesystem och det som vi hela tiden försöker värja oss emot är att hamna in i detaljfrågor och inte fokuserar på själva systemet. Så det är inte lösningen. Varken på kort eller på lång sikt. Däremot har det en stor politisk påverkan om vi skulle få massor med sådana här lagstiftnings initiativ till riksdagen, som visar på hur styvt och dåligt det nuvarande systemet är med två sådana här listor på hur lagstiftningsbehörigheten är fördelad. Så jag uppmanar verkligen regeringen att så fort som möjligt initiera en sådan här ändring av självstyrelselagen där man påvisar just det här väldigt klumpiga systemet, som vi har. Jag hoppas också att regeringen gör flera sådana här initiativ under den här närmaste perioden. Fram tills nästa riksdagsval, för då kan vi lösa en del problem som vi har i det nuvarande systemet när följande riksdag tillträder och det är en ganska kort tidsperiod, som vi då kan göra mycket. Men det är inte någon lösning på själva systemet som vi har, utan det här skulle vara ett sätt att politiskt visa för riksdagen vad problemet är, för vi får ofta frågan om vad som är så dåligt med nuvarande systemet och det är svårt att förklara. Säger vi då att det har att göra med § 30 någonting punkt 8 så det är för lite, för ointressant politiskt. Men det är bra att använda i det fortsatta arbetet med att övertyga våra rikspartier om att vi måste ändra systemet.

Så att det här är trots allt en ganska marginell sak som kunde användas mera i ett självstyrelsepolitiskt syfte och stötta det arbetet som vi försöker att utföra i Ålands Kommittén och gärna flera sådana här initiativ. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Och tack för det inlägget ledamoten Barbro Sundback. Jag delar helt den analys som ledamoten gör dvs. att rent substantiellt så är det här inget problem. Men självstyrelsepolitiskt så är det en synnerligen anmärkningsvärd situation. Jag kan inte erinra mig sedan jag kom in 2003 att vi har haft ett liknande upplägg, för de facto betyder det att i rikslagstiftningen som nu indirekt styr hur vi här inom Ålandsöarna själv organiserar oss. Så från landskapsregeringens sida kommer vi att arbeta vidare med det här, men min förhoppning är också ärligt sagt att i samband med utskottsbehandlingen att man kanske också kunde höra självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att det här är en väldigt viktig fråga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror faktiskt inte att det är nödvändigt, att höra självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att vi håller på att utvecklar ett sådant otroligt byråkratiskt system i lagtinget. Papper flyger hit och dit och det ska vara utlåtanden. Det vi ska göra är att ta klara politiska ställningstaganden, för mig och för socialdemokraterna är det här helt klart. Om de andra partierna har samma uppfattning så är det bara att skriva en kläm osv. Inte är det så märkvärdigt det här. Jag tror att miljöutskottet klarar det här precis lika bra som självstyrelsepolitiska nämnden. Men av anledningen av just den här frågan så skulle det vara viktigt att regeringen för sin del skulle plocka fram flera sådana här lagstiftning åtgärder.

Landshövdingen Lindbäck har ett bra papper om det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Från regeringens sida så har vi ingen intention att interferera i hur lagtinget organiserar sitt arbete. Det var bara ett försiktigt förslag från min sida. Jag tycker personligen inte att det är fel att använda självstyrelsepolitiska nämnden i sådana här frågor, men där har vi uppenbarligen olika åsikter om och så kan det också vara. Men det som är bekymmersamt tycker jag är de trender som vi ser, där självstyrelsen de facto krymper det handlingsutrymme som vi har på olika sätt. Ettdera på det här viset att det inte är klart eller att det är oklart vem som ska ta hand om det eller att det kommer påbud via EU att vi inte har rätt att göra vissa saker. Så självstyrelsen försvagas ju för varje gång som det kommer olika propåer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Alltså jag delar inte den uppfattningen att det här är en propå eller någon överbud eller någon förändring. Det här är det nuvarande systemet vi har och det ger den här effekten när man har delad förvaltningsbehörighet. Men riket har lagstiftningsbehörigheten. Det här är väldigt speciellt det här för normalt följs de ju åt.

Det jag ville säga är att landshövdingen har presenterat ett väldigt bra papper i de här diskussionerna i Ålands Kommittén, där han visar att det går mycket lätt att ändra självstyrelselagen men i praktiken så gör varken den här landskapsregeringen eller tidigare direkta initiativ. Utan på något sätt är det som att man sitter och väntar, som landshövdingen säger och att det finns tillräckligt många vägande frågor. Då ska man gå fram i det här kravet på ändringar av självstyrelselagen och där borde vi tänka om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.