Enda behandling

Ärendet bordlades 16.03.2015. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Från vår sida önskade vi en bordläggning senast eftersom vi hade några borta som gärna ville säga någonting. Till den gruppen hör också jag, som var låst av andra uppdrag här i lagtinget. Vår medlem Mika Nordberg höll vårt gruppanförande och klargjorde vår inställning när det gäller kortruttsfrågan.

Finans- och näringsutskottets betänkande. Det är fantastiskt att i ett så här stort ärende där landskapsregeringen har gjort ett väldigt brett utredningsarbete, kan ett utskott så kortfattat uttrycka sin åsikt som finans- och näringsutskottet har gjort och har fått med allt väsentligt för den här mandatperioden till den här delen. På fyra rader skriver man att utskottet för sin del förordar investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö. Utskottet betonar vikten av att de investeringar landskapsregeringen gör inte omöjliggör en kommande fast förbindelse i framtiden. Ifråga om en bro över Prästö sund anser utskottet att olika alternativ kan utredas. Sedan är det bara att verkställa dem, jobba vidare och dessutom ett ordentligt betänkande till den här delen. Det kort sagda är ibland det klokt sagda.

För vår del inom Moderat samling för Åland har det viktiga för utvecklingen av skärgårdstrafiken alltid i olika grupperingar som vi har verkat, varit att få en ökad inflyttning till skärgården. Få en ökad befolkning, stoppa den negativa befolkningsutvecklingen, som visserligen kunde stoppas någorlunda på 1970-talet tack vare den trafik som då byggdes upp, men igen nu är i en situation där åldersfördelningen ute i nästan alla skärgårdskommuner, förutom de som ligger nära antingen Finland eller fasta Åland, har varit väldigt negativ igen. Det är framtiden för skärgården som är det viktiga, att få den fantastiska del av Åland som vi har öster om fasta Åland att leva året runt. Då går det inte mera att lägga upp en trafik som bygger på att fortast möjligt komma till Mariehamn såsom var målsättningen från och med 1959 och framåt och som många av oss har varit med och försökt ändra på, men inte lyckats. Nu börjar vi få en klar majoritet som inser att skärgårdstrafiken inte fortsättningsvis kan byggas på det gamla sättet, att fortast möjligt komma in till Mariehamn, utan det är andra delar som måste utvecklas.

För oss har det alltid varit ytterst väsentligt att skärgårdskommunerna kan utvecklas på det sättet som jag sade, så att de klarar sig så bra som möjligt själva. Att en kommun som Sottunga skulle fortsätta att kunna klara sig ensam är inte mera rimligt. Kökar är också i ett svårt läge och nog också Kumlinge. Dessa mellanskärgårdskommuner är alla i en svår situation. Det är klart att man måste anpassa trafiken så att det ger möjlighet för de här kommunerna att överleva. Då är det ett fantastiskt förslag att Kökartrafiken leds över Föglö, Sottungatrafiken leds över Föglö, Kumlingetrafiken leds gärna också i en framtid över Föglö, men kanske också delvis på ett annat sätt. Brändö är i en lite annan situation, med sin närhet till fasta Finland och Vårdö har nästan en fast förbindelse redan. Föglö är på väg, om vi nu driver den här politiken tillsammans på ett förnuftigt sätt, att bli väldigt nära också.

Det sades mycket klokt i måndags och jag har inte så mycket mer att tillägga. Jag vill ändå kort säga om färjfästet på östra Föglö, som blir en central knutpunkt för en stor del av skärgården, den största delen av skärgården, den mest utsatta delen av skärgården. Dit hör alltså Sottunga, lill-Sottunga, Kyrkogårdsö. Till lill-Sottunga kan man också räkna Husö som en del av kommunen och hela Kökar och till vissa delar också Kumlinge. Kumlinges framtid bör inplanteras i den här diskussionen. Då är det färjfäste som vi ska anlägga på östra Föglö inte enbart en satsning på Kökartrafiken utan det är en satsning på den här regionen som helhet som ska överleva.

Som kollegan Mika Nordberg sade i måndags, så kan rätt planerat färjfästeplatsen på östra Föglö bli förbindelsen till fasta Finland för den delen av den kommersiella trafiken. Mycket intressant. Tidigare har det varit så att när vi har diskuterat frågorna om samarbete mellan kommunerna har vi tänkt mycket på privata serviceföretag, på hur de ska kunna betjäna flera kommuner. Man ska inte i Kökar och Sottunga behöva för varje åtgärd som ska vidtas för enskilda människor och företag, ta in folk från Mariehamn och betala väldigt dyrt för det utan det ska kunna byggas upp en serviceföretagsverksamhet i skärgården, som kan serva alla i skärgården. Dessutom växer de företagen så att de kan serva på fasta Åland också. Det är framtiden för skärgården som vi måste skissa på.

Nu under det senaste årtionde har det kommit in en ny bild, det är alldeles markant att samhällsservicen också måste koordineras och satsas på. Skolorna har varit självklara hittills, på sociala sidan blir det alldeles uppenbart ett behov på det här, på hälso- och sjukvårdssidan är det redan ett behov av samordning mellan de här kommunerna. Placeringen av färjfästet på östra Föglö måste ta detta i beaktande.

Jag sätter punkt där, alla begriper säkert vad jag säger. När finans- och näringsutskottet var på diskussion i Föglö om kortrutten med Kökar, Sottunga, Föglö och Kumlinge så framkom det väldigt tydligt att alla är väldigt för att köra över Föglö under en förutsättning, det får inte bli en flaskhals i Degerby. Det får inte bli att man sitter i Degerby och väntar på färjan hur länge som helst. Därför är det en förutsättning att bygga ut till Gripö och sedan till Långholm och därifrån ett 18 minuters pass till Svinö. Då kan man med nuvarande kostnad utöka trafiken väldigt mycket och man kan t o m utöka trafiken med sänkt kostnad jämfört med dagens trafik. Det är ytterst viktigt att man gör det och det kan vi göra i närtid. Om vi ser att vi kan få östra Föglö i drift om fyra år så kan vi ha västra Föglö i drift om fem år enligt min uppfattning.

Kortfattat och korrekt uttrycker sig utskottet till den delen att en kommande fast förbindelse inte ska omöjliggöras. Det är alldeles klart att från den långa holmen, Långholm, finns det alla möjligheter att ta ner en tunnel som kommer upp i Svinö. Det finns olika dragningsmöjligheter, en nordlig riktning, en mellanriktning och en sydlig riktning beroende lite på havsdjupen där som inte är så stora ändå. Detta sagt om Föglötrafiken.

Jag vill också säga lite om Vårdöförbindelsen. Utskottet skriver klokt att olika alternativ kan utredas. Vi har alltså alternativ över Prästö sund där flera tekniska lösningar är möjliga, vi har alternativet söderut över Lumparland, där flera tekniska lösningar är möjliga. Man har sagt att under Prästö sund går det inte att dra en tunnel för att vattendjupet är 28 meter. Det går naturligtvis att dra en tunnel, men det blir väldigt långa uppfarter och nerfarter. Det finns ställen som är grundare i området söderut och norrut, men det är ändå relativt stora djup. Då finns det en sådan teknisk lösning att man bygger en bro under vattnet över dessa stora djup och får en sänkt tunnel som ligger på ungefär tio meters djup och så har man löst den problematiken. Det finns alltså inte några kalkyler eller tekniska beräkningar gjort på det här. Jag vill bara slänga fram att det finns flera lösningar, en hög bro eller en låg bro. Att den kommersiella trafiken skulle ledas genom Bomarsundshålet, mellan Bomarsund och Prästö, det finns inte vatten för det och sprängningar skulle vara oresonliga till den delen. Att tänka sig att vi skulle ha en segelbåtstrafik genom en öppningsbar bro där skulle innebära så många infrastrukturella negativa konsekvenser att Vårdöborna inte skulle vara betjänta. Det gäller förutsättningslöst för landskapsregeringen att på basen av finans- och näringsutskottets skrivningar utreda detta. Faktum är, fru talman, att nu är jag färdig.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett intressant anförande, vtm Roger Jansson. Jag skulle behöva få lite kompletterande uppgifter, det är möjligt att jag var lite ouppmärksam annars något annat. Vtm säger att förbindelsen till Finland avseende den kommersiella delen kommer att flyttas från Mariehamn till västra Föglö. Är det så jag ska se det? Jag uppfattade också att vtm sade att alla är för att köra över Föglö. Det är inte speciellt länge sedan jag fick ett brev undertecknat av 100 enklingebor som inte var intresserade av att köra över Föglö och sedan vet jag att Brändö kommun har uttryckt sitt ställningstagande. Jag måste också tyvärr meddela att vad gäller drift av västra Föglö med bro över Spättahålet och sedan vidare så är man nog kanske överoptimistisk om man tror att verkställigheten ska kunna ske inom fem år.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack ministern för den kommentaren. Ministern var väldigt ouppmärksam när det gällde trafiken till fasta Finland från östra Föglö. Det är alltså den som utgår från Långnäs idag och mycket annan trafik som fisktransporter och annan, som kunde lösas med ett ordentligt fäste och en central punkt på östra Föglö. Det har ingenting med den stora färjtrafiken som går mellan Finland och Sverige att göra eller mellan Åland och Sverige. Jag hänvisar till vårt gruppanförande som Mika Nordberg höll och där framgick detta på ett tydligt sätt.

När det gäller om alla inom de här nämnda kommunerna, Kökar, Sottunga och Föglö är för eller emot någonting så hänvisar jag till finans- och näringsutskottets möte i Degerby där kommunerna var kallade och kommunernas representanter angav detta. Hur medborgarna ställer sig är en annan fråga.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för det klargörandet. Vad gäller mötet som hölls i Degerby så var inte alla kommuner kallade till det. Brändö och Vårdö kommuner träffade finans- och näringsutskottet vid ett annat tillfälle. Vad sedan gäller en öppningsbar bro över Bomarsund ser jag det som fullt möjligt och som ett intressant alternativ att utreda. Vi ska idag komma ihåg att Lemströms kanal är synnerligen flitigt använt av segelfarkoster och även andra större fartyg och den öppnas en gång i timmen under högsäsong. Mig veterligen fungerar det väldigt väl trots att vi har en ganska intensiv trafik ner till Långnäs och Föglö. Jag tycker inte att man i det här skedet ska utesluta alternativet utan man ska titta vidare på det.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! På Föglömötet diskuterades södra skärgårdens problematik. Brändö och Vårdö hör inte till södra skärgården så det var en särskild diskussion som finans- och näringsutskottet höll med dem. Det var lyckade tillställningar båda två. Jag deltog i dem båda som ersättare i utskottet. När det gäller att ytterligare ha en öppningsbro i ett område som är väldigt trafikerat av bilar visar Lemströms kanal-problematiken det att det under sommaren oftast är ett 20 minuters stopp på biltrafiken och det upplever folk som inte särskilt bra service. Man och man och kvinna och kvinna och man och kvinna emellan har det diskuterats behov av en annan framtida lösning över Lemströms kanal också. Att bygga fast sig på ett annat ställe på fasta Åland med mycket biltrafik är kanske inte så smart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som medlem i finans- och näringsutskottet hade jag möjlighet att närvara vid hörandena av skärgårdskommunerna i kortruttsfrågan. Att låta sig ledas över Föglö vad gäller de fyra kommunerna i södra skärgården så var det så att man, precis som sades, kunde tänka sig trafik över Föglö, men jag tror att det var ännu lite starkare betoning mot det att då bör kortruttsarbetet sluta i en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland. Man nöjer sig inte bara med en förbättrad trafik. Jag tror att vi ska vara ganska precisa i det här. Det var för de södra skärgårdskommunerna tydligt och klart att slutmålet är en fast förbindelse där, inte bara en förbättrad trafik.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Det är alldeles riktigt. Min tolkning av de officiella kommunrepresentanterna var tvådelad. Det får inte bli något stopp i Degerby utan man måste komma vidare direkt. Om man har ett färjpass som fungerar på det sättet så är det inledningsvis okej, särskilt för Kökarrepresentanten. Det är alldeles riktigt, som jag uppfattade det, för att Kumlinge och Sottunga fullt ut ska vara positiva till den här kortruttslösningen så erfordras i förlängningen absolut en fast förbindelse. Man kan uttrycka det i två nivåer, i två nyanser.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande betänkandets tydlighet och det som utskottet har sagt rätt så kortfattat, är det tydligt med vad man förordar. Det är också tydligt att man från utskottets sida ser att man kan utreda olika alternativ gällande bro över Prästö sund och vidare. Jag vill för min del klargöra att utskottet inte på något sätt har tagit ställning till hur den här förbindelsen mellan fasta Åland och Vårdö ska se ut. Många olika alternativ diskuterades löst, men det fanns absolut ingen beredning, det gjordes inte några höranden för att avgöra vilket alternativ som är det bästa. Det har framkommit som om utskottet nästan skulle ha pratat för en låg bro, men jag vill för min del säga att man måste bereda saker och höra näringsliv, höra resenärer innan man tar ställning till en sådan stor fråga.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Jo, jag delar den uppfattningen. Nu var jag inte med i slutskedet av utskottsbehandlingen, men i de diskussioner som jag deltog så var de i den riktningen. Man måste ha ett öppet sinnelag när det gäller att lösa den fasta förbindelsen till Vårdö. Därför ville jag lägga in det här att om det inte går att ta ner en tunnel till 50 meters djup under Prästö sund så finns det faktiskt en möjlighet med sänkt tunnel på ungefär 10 meters nivå under vattenytan. Det finns som sagt inte några kalkyler på det och inte några tekniska beräkningar, men för en nästan hamnbyggnadsingenjör som mig känns det som om det skulle vara möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Efter att ha missat måndagens debatt om skärgårdens kortrutt på grund av ett BSPCs arbetsgruppsmöte känns det egentligen rätt så skönt för jag vet inte så mycket av vad som har sagts mer än det jag har kunnat läsa om i tidningen. Efter att de första månaderna i år haft fördelen att få sätta mig in i kortruttsmeddelandet ytterligare i utskottet så tycker jag förstås både det ena och det andra. Jag tänker dock försöka hålla mig ganska kort.

Jag anser att spaden för östra Föglö skall och bör sättas i marken så snart som det bara går. Det vore totalt oekonomiskt och ohållbart att inte göra det. Jag tror faktiskt att alla här i salen är ganska överens om det. För västra Föglö däremot, tror jag att viljorna går lite mer isär.

De hörande vi har haft i utskottet har uttalat sig om vad de tycker och tänker om skärgårdens trafikframtid. Jag måste säga att min bild av skärgårdstrafiken ställdes i en lite annan dager. Det är klart att de som bor där funderar mest på hur saker och ting ska fungera och om de säger att västra Föglös logistik måste skötas i samma handvändning som östra Föglö så stämmer nog det. Efter att ha hört deras farhågor är jag hundraprocentigt säker på att vi också måste göra det. Hur vi gör det är däremot en annan fråga. Skall det vara en tunnel? Ja, kanske.

Jag tror att vi där aldrig får glömma en OPS-finansiering. Inte heller en eventuell bompeng som bl. a ledamot Sundman var inne på. Jag tror mig veta att om man kan minska sin restid med 30 minuter per väg så är det värt något. Jag tycker dock att det saknas en samhällskonsekvensanalys överlag. Vad skulle en tunnel, en fast förbindelse, innebära för främst Föglöborna? Hur mycket kommer näringslivet att öka då Föglö blir ett spännande utflyktsmål för alla som besöker Åland? Hur mycket mer intressant blir det att driva ett företag på Åland då det finns en fast förbindelse? Hur mycket mera kommer markens värde att öka då det blir lättare att bo där? Jag kan se att det blir ett måste för alla turister att göra en tur i en tunnel till en ö mitt i havet och sedan tillbringa dagen där. Avgifterna skulle förstås vara sådana som idag, en för boende och en för besökare. Ett modernt betalningssätt som gör det enkelt att betala för passage genom tunneln. Kanske vi verkligen borde se över OPS-investeringar för att det ska hända inom detta decennium.

Varför ska landskapet själv göra allt? Det finns ju andra som är villiga att göra mycket inom skärgårdstrafiken. Kan vi sedan dessutom eventuellt söka extra anslag för det, anser även jag här att vi så klart ska göra det. Vi måste tänka lite nytt om skärgården ska fortsätta att leva.

Vi har sedan Vårdö som är kvar i vårt betänkande. Där har vi den fasta förbindelsen som nu är med i vårt betänkande. Där har ett enigt utskott sagt att den förbindelsen skall utredas. Vi har diskuterat broalternativ och kanske är det den enda rätta lösningen, men det lär utredningen säga och hur den fasta förbindelsen ska se ut.

Det är dock klart att kortruttens förverkligande behövs om vi vill att hela Åland ska må bra. Låt oss nu enas och sätta spaden i marken. Kan vi inte själva göra jobbet så låt någon annan göra det, t ex med en OPS-lösning. Tack!

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Annette Holmberg-Jansson lyfter fram det här med att betala för passage i tunneln. Hur ser ledamoten då på att man eventuellt klassar de här rutterna som landskapsvägar? Nu är moderaterna beredda på att införa även vägtullar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Där tycker jag att det är en helt annan sak faktiskt. Det här är någonting som skulle kunna finansieras av sig själv till stor del genom en avgift för att passera tunneln. Varför ska vi alltid tänka som vi alltid har gjort, varför inte tänka på ett annorlunda sätt?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vi talar alltså om enorma investeringskostnader för att hela infrastrukturen i skärgården ska fungera. Ledamot Holmberg-Jansson pratar om att man borde satsa hårt på skärgården och äntligen fatta beslut. Är moderaterna nu verkligen villiga att till och med uppta lån för att förverkliga dessa röster.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag har bara pratat om de saker som vi har haft i vårt betänkande. Det gäller västra och östra Föglö och det gäller Vårdö. Jag anser inte att man ska behöva ta lån. Vi ska tänka smart och där är OPS visserligen någonting som man betalar av på, men det är fortfarande ett snabbt sätt att få det fixat. Hur ser skärgården ut om 20 år när vi i det här lagtinget lyckats få det här igenom? Det är min fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Förra gången när det här ärendet var upp gav Ålands framtid genom min kollega Brage Eklund våra synpunkter på skärgårdstrafiken. Då pekade vi också på vikten av ett färjfäste på östra Föglö. Jag tror att det är som ledamoten Holmberg-Jansson säger att vi troligtvis alla är överens om att vi ska ha ett färjfäste på östra Föglö. Jag är däremot lite fundersam eftersom vi ju faktiskt har varit överens om det i tio år. Om man tittar på den politiska debatten och tar fasta på att man i 20 år har pratat om att vi ska investera där för att få den största återbetalningen så har man egentligen i 20 år pratat om ett färjfäste på östra Föglö. Jag måste ändå ställa en fråga eftersom vi fortfarande står här och diskuterar och diskuterar. Ledamoten Holmberg-Jansson, som har en inblick i arbetet bakom landskapsregeringen, kan kanske förklara för mig varför vi inte har kommit till det hon sade, dvs. att vi ska ha spaden i marken.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag tycker att den här regeringen har kommit rätt långt på det här. Det är väl egentligen bara fem före spaden sätts i marken. Jag har lärt mig under de här snart två åren som jag har varit i lagtinget, att beslutsprocessen inte är enkel och det går inte snabbt. Därför säger jag att vi kanske måste börja se oss om efter andra alternativ för att få saker och ting att hända. Vi kanske ska använda oss av det privata näringslivet, som uppenbarligen har sagt att de är intresserade av att gå in och hjälpa till med förverkligandet av en kortrutt i skärgården.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det heter väl så när ledamot Holmberg-Jansson pratar om andra alternativ, att det kan inkludera en annan landskapsregering. Vad vet jag? Mantrat att vi ska sätta spaden i marken, jag har använt det själv, jag har använt det i början på den här mandatperioden, under den förra mandatperioden, kollegan Torsten Sundblom har också använt det i två mandat, men vi står ändå här fortfarande i diskussionsstadiet. Det är det som jag är lite förvånad över att vi synbarligen är överens, jag tror faktiskt det för jag har inte hört någon ledamot öppet säga att man är emot ett färjfäste på östra Föglö. Jag har inte hört någon som har sagt det, men det kan likaväl finnas någon. Samsynen är väldigt stor, men nog har det tagit tid att komma egentligen inte någonstans, till dags dato.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Fru talman! Det är därför det här verkligen är en produkt av den här regeringen och nu ser vi konkret att de olika stegen följs. Jag har stor förhoppning om att det här kommer att bli bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Fru talman! Man talar om en massa saker, men vi väntar ju fortfarande på en ordentlig utredning om tunnlarna. Det föreslås det ena och det andra, men innan vi har fått en MKB-utredning och införskaffat tillstånd från alla som faktiskt berörs av det här byggandet, kan vi inte ta beslut. Vi kan inte sätta spaden i marken innan allt är klart. Det behöver utredas ordentligt så att vi får ordentligt på fötterna innan vi drar till med tunnlar och andra fantasiprojekt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Absolut, fantasiprojekt är väl ingenting för det här lagtinget. Däremot anser jag inte att det är en utopi att kunna bygga en tunnel. Det är det som utskottet egentligen skriver i sitt betänkande att det ska möjliggöras, man ska kunna bygga. När man gör dessa förberedelser ska det inte uteslutas att det inte går att bygga en tunnel i framtiden. Varför vänta på framtiden? Kanske vi ska börja titta på andra vägar för att få det att hända lite snabbare.

Ltl Igge Holmberg, replik

Fru talman! Jo, det håller jag fullständigt med om, men regeringen har kommit rätt långt med bro till Vårdö. Det var ett projekt på fem miljoner. Då satte moderaterna tummen ner. Nu föreslår de en enorm utgift för den här tunneln och pratar om att sätta spaden i marken. Istället för att komma till skott brukar moderaterna blocka det hela. Hur vet vi att det inte upprepar sig?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, skillnaden när det gäller Vårdöbron där moderaterna hade den åsikten att det skulle utredas mera, det var för att vi kunde se att vi kunde spara pengar om det är så att bron är i så gott skick att den kan användas och byggas på. Samma gäller kortrutten. Det är för att spara pengar. Det tycker vi i moderaterna att är viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag är glad att ltl Holmberg-Jansson lyfter OPS-finansieringen. Jag lyfte den själv i mitt anförande när vi hade upp den senast. Jag ser det som en finansieringsform som vi måste pröva för att komma igång med vårt kortruttsbyggande. Annars blir det som vi sysslar med nu att vi står här och pratar om tio år om kortrutten och inte kommer någonstans. Vi anser oss inte ha råd att finansiera över normala budgetmedel. Det är bra att fler sällar sig till tanken med en OPS-finansiering. Man borde utreda den också i samband med att man pratar om extra pengar och den finansieringsformen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, OPS-finanseringar är verkligen någonting som man använder sig av i våra närområden så varför ska inte vi här på vår lilla ö kunna tänka oss den möjligheten. Man kan spåna fritt, man kan hitta andra lösningar. Jag har lyft många och sagt att varför ska vi ha stora färjor som transporterar bilar, kanske vi kan ta små färjor som transporterar personer och istället köper en massa bilar som står i hamnen som alla får låna gratis. Det kanske är betydligt mer kostnadseffektivt än att köpa stora färjor som ska transportera bilarna. Man kan välja att vända saker och hitta nya lösningar precis hur som helst, men OPS är inget påhitt utan det är faktiskt något som finns på riktigt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag tror att det finns en viss rädsla med den här finansieringsformen för man känner kanske inte till hur den fungerar. Rädslan är väl den att det finns ett kapital som ska betala det här. Kapitalet ska ge en avkastning och det är väl där tanken ska komma in att man inte kan acceptera att det fria kapitalet ska få en viss avkastning på det man har satsat i det här. Man ska också veta att man driver underhållet under 25-30 år beroende på vad man har avtalet om. Det är det här som man borde tänka sig in i. Det är väldigt bra för man blir fri från det ansvaret, men det är själva tanken som man borde få in i medvetandet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Från finans- och näringsutskottet fick vi gå på ett föreläsningstillfälle där OPS beskrevs. Det finns säkert många med mig som inte visste någonting om det förrän de gick till föreläsningstillfället. Man ska inte vara för rädd för det. I fastlandet bygger man skolor på det här sättet, vägar byggs på det här sättet. Jag tror inte att vi ska stänga dörren för det. Det är klart att man skräms av de avgifter som kommer. Kanske man genom en samhällskonsekvensanalys kan se hur mycket värdet ökar för de här regionerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamoten Holmberg-Jansson kom till det mycket viktiga i sitt anförande och det är spaden i marken, byggstart, någon form av verksamhet, att det startar upp. Det är viktigt att arbetet går framåt, att det händer någonting, att grävskopan kommer, att dynamitlasset kommer och vad man nu behöver för att bygga. Man ska ingjuta den framtidstro i befolkningen ute i skärgården att nu händer det, nu går det framåt. Det här anförandet var bra på den saken, det lyfte den saken.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack! När vi säger att den här landskapsregeringen inte har gjort någonting när det gäller kortrutten är att sprida osanning. Det har de gjort. Att göra ett sådant här gediget arbete som det här är kräver mycket när vi ser hur lätt det är idag att besvära sig och hur stort det kan skilja mellan kostnader mellan det ena alternativet och det andra alternativet. Det här är verkligen ett måste och det är mycket på gång.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! I måndags berömde jag ministern för att miljökonsekvensbedömningen nu är klar och kommer att ställas ut så småningom. Det är också ett av stegen som visar att det är på gång. För att gå vidare till bompeng, man kan spara väldigt mycket tid om man kommer till fast förbindelse. När man sparar mycket tid att färdas kan man också betala lite för turen genom, men ett smidigt system är det viktiga.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, det var min uppfattning också under det hörande vi hade ute i skärgården att det var villiga att betala en bompeng om de kunde vinna tid och säkerhet och komma fram under den tid de ville. En bompeng ska vi absolut inte utesluta.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagting! Tack för en synnerligen intressant och givande debatt. Några reflektioner kring det som har sagts. Det finns en stark samsyn kring ett färjfäste på östra Föglö. Det är det projekt som landskapsregeringen har kommit längst med.

Jag noterar att ledamoten Anders Eriksson här i ett replikskifte med ledamoten Holmberg-Jansson var tveksam till vad landskapsregeringen egentligen har gjort under den här perioden. Jag skulle vilja påskina att vi har gjort så mycket som bara har varit möjligt med de resurser som vi har. Så enkelt är det. Redan under tidigare lantråd Viveka Erikssons ledning lades den första grunden fram till kortruttsmeddelande som sedan har processats vidare. Inledningsvis så fanns det, om man får raljera lite, lika många färjdragningsalternativ som det fanns ledamöter i landskapsregeringen och i lagtinget, man kan rita på en karta precis som man vill. Det här har sakta men säkert kokats ner, precis som ledamoten Annette Holmberg-Jansson sade, så att vi nu har kommit ner i konklusion och nu går vi djupare in i varje projekt. Jag kan meddela att vår bro- och hamningenjör har berättat att den slutgiltiga MKB-rapporten har kommit idag från leverantören. Den här veckan går han genom den och nästa vecka tas beslut och sedan ställs den ut. Nu har vi den tiden också bekräftad.

Vad gäller offentlig-privat samverkan så snabbar inte processen som sådan på den demokratiska processen. Vi har ändå en miljölagstiftning, vi har en vattenlagstiftning, vi har den enskilda medborgarens rätt att gå in i processen, följa den och påverka den. Det man tidsmässigt med en offentlig-privat samverkan vinner är att man får tag i kapitalet snabbare. Det är egentligen det det handlar om. För att spara in på den tiden, de vinster man kan göra där genom att komma igång med en större satsning snabbare får man istället ett avkastningskrav som man betalar lite för. I bokföringen kommer offentlig-privat samverkan att gå som drift, det går inte som en investering. Det kan också vara ett resonemang huruvida investeringen, tunneln man har byggt, färjan, om den ska övergå till landskapet efter en viss tid eller inte. Där finns en uppsjö av alternativ.

Det som också är intressant är att utredningsarbetet kring västra Föglö och Prästö-sund går vidare. Vi söker lösningar där man i ett senare skede kan få en bred koncensus kring här i lagtingssalen.

Jag vill på landskapsregeringens vägnar tacka lagtinget för den tid och den kraft som ni har satt ner på det här mastodonta arbetet. Vi fortsätter att göra så gott vi kan så att vi får spaden i marken, som ledamoten Torsten Sundblom har efterlyst ett antal år.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det stämmer precis som ministern säger när det gäller kapitalet och OPS-finansieringen. Det är där som vi från Ålands framtid har hävdat att det är det som kan påskynda snabbheten i verkställigheten. Man ska inte behöva slå sig i huvudet när det gäller anslagen utan då vet man att så här mycket kostar det varje år för den satsning vi har gjort för de budgetmedel som i princip har gått igenom i salen. Det är ungefär som en amortering på ett lån. Nu blir det varje gång så att varje projekt ska stå och pratas sönder. Sedan kommer ett nytt lagting och så börjas det på nytt. Vi ser precis från 2005 vad som har hänt när ledamot Runar Karlsson lade fram första kortruttsmeddelandet, inte har det hänt något mer. Det som har kommit lite längre nu är östra Föglö och det är bra det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag håller inte riktigt med det sistnämnda att det inte har hänt någonting. Backar man ännu längre bak i tiden så var det de facto dåvarande trafikminister Runar Karlsson som lämnade det första kortruttsmeddelande som sedermera nästa landskapsregering under Viveka Erikssons ledning fortsatte att arbeta vidare på. Det har nu konkretiserats i en högre nivå i form av kortruttens slutrapport. Nu går vi in i varje projekt och går in i nästa skede. Mera kunskap och så börjar vi bygga. Jag tror att vi har en samsyn kring det här, men jag vill också säga att jag delar ledamoten Brage Eklunds syn på att många saker pratar vi helt enkel sönder, vi ser inte Ålands bästa utan vi ser kanske lite för kortsiktigt och så pratar vi helt enkelt sönder det. Vi är helt enkelt lika goda eller dåliga debattörer på det allihop här i salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund

Fru talman! För det första så vill jag tacka landskapsregeringen och särskilt ministern som har haft hand om undersökningen om kortrutten och den slutrapport som man har tilldelat lagtinget. Det har varit ett stort och omfattande arbete som man har gjort. Jag har haft möjlighet att ta del av det här och som bosatt i skärgården, verksam inom kommunen och även här i lagtinget har det varit mycket intressant, även i utskottet som jag har varit med i. Det är ett mycket bra arbete som har gjorts.

Sedan kommer man till det att man behöver komma till något konkret, att sätta spaden i marken, som det så bra talas om här. Där har man nu föreslagit tre saker som man bör arbeta på från landskapsregeringen. Det är mycket bra och det gäller att få detta att bli någonting, att verkligen driva detta framåt, precis som man sade tidigare att man inte pratar sönder det. Jag tror att jag också är den här i salen som har den största erfarenheten när man både lever och bor och ser hur trafiken har utvecklats från sin egen närregion, från passagerarbåt till bilfärja, till bro och vajerfärja. Nu är det på norra linjen 500 meter kvar och sedan är man kopplad till fasta Åland. Det borde inte vara oöverstigligt att lösa det.

Jag är också övertygad om, när man tittar på planeringen av skärgårdstrafiken, att hela vårt trafiksystem över Åland kan komma att ändras i framtiden. Det är inte säkert att det fungerar precis som det gör idag. Vi vet att det pågår i våra områden runt om oss, en oerhört intressant planering på olika trafikdragningar. Då kommer skärgården att vara en central punkt även här, hur man drar trafiken och hur den kommer att löpa. Snabbheten genom skärgården behöver man ta en titt på. Det är här våra barn kommer att uppleva framtiden. Det tror jag att de verkligen får göra med tanke på den tid som har gått under min tidsperiod hur mycket det har utvecklats. Jag hoppas att besluten drivs framåt. Jag har förtroende för att landskapsregeringen kommer att göra det så att vi inte pratar sönder det här för mycket, även om detaljer i vissa fall behöver undersökas. Jag lyckönskar landskapsregeringen att driva på de här frågorna.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.