Remissdebatt
Utdrag ur protokollet
1 Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2016-2017
2 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
5 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2015
Landskapsrevisionens berättelse RB 3/2015-2016
6 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
7 Ålands gymnasium och ledarskapet
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016
8 Sjukförsäkring för åländska studeranden
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016
9 Uppdaterad barnskyddslagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016
Plenum börjar
Upprop. 24 ledamöter närvarande.
Föredras
1 Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2016-2017
V 2/2016-2017
Enligt 2 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet utser lagtinget två av lagtingets ledamöter till medlemmar av Nordiska rådet samt två ledamöter till ersättare. Valet ska förrättas inom sju dagar från lagtingets öppnande.
Endast en kandidatlista har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan upptar följande namn: Ordinarie medlemmar; lagtingsledamoten Mikael Staffas och lagtingsledamoten Britt Lundberg. Ersättare; lagtingsledamoten Tony Wikström och lagtingsledamoten Axel Jonsson.
Vid val tillåts enligt 90 § i arbetsordningen ingen annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begärs ordet? Ingen begär ordet.
Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § i arbetsordningen ingen valförrättning, utan de kandidater som finns upptagna på listan förklaras valda, nämligen ordinarie medlemmar: Lagtingsledamoten Mikael Staffas och lagtingsledamoten Britt Lundberg. Ersättare: Tony Wikström och lagtingsledamoten Axel Jonsson.
Valet gäller för den mandatperiod som föreskrivs i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Antecknas.
Remiss
2 Ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning
Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2015-2016
Enligt arbetsordningens 48 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Landskapsregeringen föreslår en ändrad tidpunkt för landskapets årsredovisning via en förändring av landskapslagen om finansförvaltning.
Den rätta tidpunkten för när årsredovisningen skulle behöva fastställas av landskapsregeringen och senare, efter revision, föras lagtinget har genomgått många olika beslut allt sedan lagen togs fram inför den 1 januari 2013.
Ursprungligen i det förslag som lades skulle lagtinget få ta del av en fastställd årsredovisning och revision före utgången av maj. Det här stränggerades i ett skede så att det skulle ske betydligt tidigare, för att sedan bli föremål för en temporär lagstiftning där man förlängde tiden ända till juli månad beroende på införandet av nya budgeteringssystem och rutiner och detsamma för redovisningen. Man ansåg sig behöva en förlängd tid, säkert med rätta också, för att det inte skulle krävas mera personella resurser för att ta fram handlingarna vid införandet av nya system.
Om vi inte skulle genomföra den här förändringen så skulle årsundervisningen för år 2016, då det ska redovisas för lagtinget, behöva fastställas av landskapsregeringen inom februari månad för att sedan, redovisningen jämte revision, föras till lagtinget inom mars månad.
Landskapsregeringen bedömer att det är något för tidigt att fastställa årsredovisningen, som består av bokslut jämte den skriftliga verksamhetsberättelsen, för att man ska kunna säkerställa sig om att vi får en produkt av god kvalitet.
Förslaget är att ändra tidpunkten. Landskapsregeringen skulle fastställa årsredovisningen innan utgången av mars månad för att sedan föra hela paketet till lagtinget inom april månad.
Den ursprungliga diskussionen, då när finansförvaltningslagen antogs och dessa stadganden infördes, var att det är viktigt att lagtinget får ta del av tidigare års bokslut och verksamhetsberättelse, alltså årsredovisning, så att man tidsmässigt hinner tillgodogöra sig diskussionen inför den kommande budgeten för sen följande år. Med den här förändringen bedömer landskapsregeringen att dessa huvudsakliga mål ska kunna tillgodogöras. Tack.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet finans- och näringsutskottet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Enda behandling
3 Hälso- och sjukvården
Landskapsregeringens svar S 1/2015-2016-s
Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2015-2016
Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.
Diskussion.
Vicetalman Veronica Thörnroos får först läsa upp klämmen.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Vilken är landskapsregeringens plan för att genom en i lagtinget brett förankrad strategi säkra en kvalitativ vård som motsvarar den åländska befolkningens behov och som säkerställer tillgången till hälso-och sjukvårdstjänster på hela Åland?
Minister Wille Valve
Talman! Inledningsvis vill jag tacka spörsmålsställarna för att denna viktiga fråga lyfts och aktualiseras just nu, för det här är viktiga frågor och det är nu som det finns som mest att berätta och diskutera.
Landskapsregeringen har levererat ett skriftligt svar på vtm Thörnroos spörsmål om hälso- och sjukvården. Jag tänker inte här citera eller referera det svaret. Avsikten i detta svarsanförande är snarare att tydliggöra några av de ”röda trådarna” i landskapsregeringens social- och hälsovårdspolitik som ligger bakom det skriftliga svaret.
Dessa röda trådar bildar en väv som utgör svaret på de fyra första orden i vtm Thörnroos fråga: ”Vilken är landskapsregeringens plan?”
Först och främst: Varför? Landskapet Åland har idag ett hållbarhetsunderskott på cirka 20 miljoner – det är en problemformulering som i dagsläget torde omfattas av fler än regeringspartierna i detta rum. Som en konsekvens av detta lade vi i förrgår en budget där hållbarhetsgapet minskas med 6 miljoner, varav 2 miljoner på ÅHS. Det förtjänar att understrykas att det är här och nu som förändringsarbetet behöver göras, inte ”sen”.
Spörsmålsställarna frågar vilken landskapsregeringens parlamentariskt förankrade plan är. Den utgörs givetvis av vår budget och dess allmänna motiveringar, som i demokratisk ordning kommer att behandlas och synas av finans- och näringsutskottet. Men det finns mer att berätta. Vi vill förstås ha en ännu bredare diskussion kring framtidens vård och vi kommer därför att arrangera seminarier om framtidens vård på Åland under våren 2017.
Jag kommer kort att redogöra för vad som händer i ett 1-års perspektiv, 5-årsperspektiv och möjligen i ett 10-årsperspektiv med de fakta vi har idag. Jag gör det genom att berätta om några ”röda trådar” i vår hälso- och sjukvårdspolitik.
Röd tråd 1: Socialpolitik – psykiatri.
Den som har bekantat sig med förslaget till ÅHS-avgifter för 2017 kommer att märka att det finns en del socialpolitik, vilket bildar en av de röda trådarna. Inom psykiatrin sänker vi avgiften för dag- eller nattvård från 21 euro till 12 euro. Öppenvård är, som tumregel, bra både för patient och för samhälle. Det är bra för patienten att, i mån av möjlighet, kunna hålla kvar en fot i samhället och det är bättre för samhället att stöda detta än mera betungande åtgärder. Detta är följd i färg med självmordslinjen som landskapsregeringen sjösatte för några månader sedan. Det har funnits en efterfrågan efter en sådan tjänst på svenska – och bara de första månaderna har tydligt visat att det finns ett behov på Åland. Detta torde givetvis avlasta också psykiatrin inom ÅHS på lång sikt.
Röd tråd 2: Socialpolitik – barnfamiljer.
En annan röd tråd är barnfamiljer, barn- och unga och ensamförsörjare som vi vet att hör till de mest utsatta i samhället idag. Primärvården blir avgiftsfri för barn och unga under nästa år och – viktigt att notera – högkostnadsskyddet för barn och unga sänks till 100 euro. Det här är en medveten, politisk linje från landskapsregeringens sida för att stärka de i kristid mest utsatta grupperna.
Röd tråd 3: Effektivering och kvalitetsförbättring.
Den tredje röda tråden är effektivering och kvalitetsförbättring, två begrepp som ibland används lite slarvigt. Till effektivering hör bl.a. en skärpning av avgiften för uteblivet besök från 40 till 48. Uteblivna besök kostar idag organisationen ÅHS mycket i effektivitet. Denna skärpning gäller alla patienter, också barn och ungdomar.
Och vi kommer att se mycket av just denna ”röda tråd” under de kommande åren. Dagkirurgin innebär både effektivering och kvalitetshöjning. Palliativa vården kvalar inte in som effektivering, men otvetydigt en kvalitetsförbättring, vilket vi kommer att höra mera om idag. Magnetresonanskameran i budget 2017 är en kvalitetsförbättring och på lång sikt också en effektivering. Det är jätteviktigt att denna linje fortsätter att förverkligas under mandatperioden.
Röd tråd 4: Samverkan med privata och tredje sektorn.
I Utnämningsbrevet för ÅHS-styrelse formulerades den här röda tråden tydligt, där vi bad den nya styrelsen att tillsammans med landskapsregeringen göra en bedömning av vilka ÅHS-verksamheter som kunde utföras helt eller delvis, av privata bolag eller av tredje sektorn. Detta arbete består i att hitta nischer där vi kan hålla kostnaderna nere och producera god vård för ålänningarna.
Röd tråd 5: Självfinansieringsgraden ökas.
ÅHS-styrelsen kommer under återstoden av mandatperioden att söka nya sätt att öka självfinansieringsgraden inom området ”övriga avgifter”, vilket styrelsen kommer att fortsätta att jobba med.
Röd tråd 6: Geriatriska kliniken.
Detta är en så stor satsning att den fordrar en egen liten utläggning. Man kan kort konstatera att det har varit bra att satsningen har fördröjts med några år, så att den har kunnat anpassas till den verklighet vi befinner oss i nu. Det är också bra att den kommer att byggas i modulform, vilket innebär ett stort mått av organisatorisk flexibilitet. Geriatriska kliniken är en framåtsyftande satsning som motiveras med att vår äldre befolkning växer, blir allt friskare och kommer att ha ett större vårdbehov än idag. Vi ska framförallt notera att dagens byggnader inte är ändamålsenliga, faktiskt så oändamålsenliga att en del av dem står outnyttjade idag, vilket gör att personalen i praktiken är väldigt ihop trängd och inklämd. Även det gör geriatriska kliniken till en i högsta grad personalpolitisk åtgärd för ÅHS. Personalkostnaderna torde inte öka som en följd av nya geriatriska kliniken och vi har indikationer på att energikostnaderna rentav kunde gå ner, vilket är i linje med landskapsregeringens långsiktiga hållbarhetsarbete.
Röd tråd 7: Samspelet mellan kommuner och ÅHS.
Fram till år 2019 kommer landskapsregeringen att lägga stor omsorg vid att förstärka samarbetet mellan de kommunala aktörerna och ÅHS. Detta görs i regi av det PAF-finansierade projektet ”Äldres psykiska ohälsa”. Samtliga åländska kommuner utom en deltar i detta viktiga arbete med att stärka vård- och servicekedjorna kring den enskilde patienten.
Röd tråd 8: IT-satsningar.
Vi har i denna sal diskuterat den s.k. IT-skulden inom ÅHS. Ett centralt medel för att kunna förverkliga de andra ”trådarna” är en fungerande IT-infrastruktur. Mer om några av dessa satsningar kommer på en presskonferens under denna vecka.
Röd tråd 9: Hälsofrämjande åtgärder.
Om vi tittar in i kristallkulan ser vi en sak säkert: Den enskilde medborgaren måste ta mer ansvar för sin livsstil – basala saker som sömn, mat och motion. Under 2017 kommer hälsovårdsbyrån att utreda specifikt friskvårdsfrämjande åtgärder som på verkligt lång sikt avlastar sjukvården. Forskning visar tydligt att en sund livsstil har betydelse för bl.a. sannolikheten att du drabbas av vissa former av demens och hjärt- och kärlsjukdomar.
Talman! Vi befinner oss just nu mitt i bygget av morgondagens, hållbara vård. Ni är välkomna att delta i det bygget.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Tack för innehållsrikt svar minister Valve.
Vi har nu fått budgeten för 2017 på våra bord. De antaganden som den här regeringen bygger sin ekonomiska politik på är det så kallade hållbarhetsunderskottet på 20 miljoner. Man ska spara 6 miljoner det här året 2017 och ytterligare 14 miljoner under de kommande tre åren. Nu visar det sig, de facto, att inkomsterna ökar dramatiskt för år 2017. Det verkliga resultatet för landskapets ekonomi är + 5,88 miljoner euro. Det verkliga resultatet enligt budgeten för 2017 är +5,88 miljoner euro.
Min fråga till minister Valve är; om man skulle haft den kunskapen för ett år sedan, skulle man för den skull lagt det största inbesparingskravet på ÅHS och på de sjuka?
Minister Wille Valve, replik
Ledamotens fråga är kanske egentligen riktad till finansministern. Men så mycket kan sägas angående påståendet att inkomsterna skulle öka dramatisk, vi kan inte bygga vår välfärd på det som i praktiken är intäkter av engångskaraktär. Hade den här landskapsregeringen sett en varaktig ökning i klumpsumman eller någon annan form av ökning av intäkterna som vi hade vetat att håller i sig, så i det hypotetiska scenariot är det möjligt att landskapsregeringen hade resonerat annorlunda. Men det är en hypotetisk fråga.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är alldeles uppenbart att landskapsregeringen har gjort en felaktig bedömning av den ekonomiska situationen. Man kallar detta inkomster av kortsiktig natur. Skattegottgörelsen är ingen lätt sak att bedöma. Men de facto tror jag att även de kommande åren 2018 och 2019 kommer att vara på en god nivå, eftersom det är relationen mellan Finlands och Ålands ekonomi som avgör hur skattegottgörelsen utfaller. Det är ingen större skillnad mellan åren 2015 och 2016. Vi kan sannolikt se fram emot en god skattegottgörelse också för 2018.
Nu avser man att spara 2 miljoner för 2017 och man ska även spara ytterligare 4 miljoner för 2018 och 2019. Står de kraven också kvar på sjukvården och de svagaste i samhälle?
Minister Wille Valve, replik
Vi kan inte tro, vi måste bygga framtidens välfärd på det vi vet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack minister Valve för en bra presentation.
Jag fastnade speciellt mycket på den röda tråden åtta. Om jag inte minns fel så handlade den om det hälsofrämjande arbetet. Det är ett intressant tema. Här finns det många samhällsvinster att göra för alla och envar. Jag tänker på fysisk ohälsa, jag tänker på psykisk ohälsa, jag tänker på förbättrad inlärningsförmåga och ett allmänt välbefinnande och på en friskare personal. Hur ser minister Valve på det arbetet? Är det stora utmaningar att få samarbetet att fungera? Det handlar om någon form av kedja, en stark länk från start till mål inom alla åldrar.
Minister Wille Valve, replik
Jag håller med ltl Holmberg. Här ligger utmaningen. Var kan vi hitta de rätta metoderna för att befrämja befolkningens friskvård? Vi sparar mycket pengar när den åländska befolkningen mår bra och när alla ålänningar mår bra oberoende av ålder. Det ska bli väldigt intressant att jobba tillsammans med ltl Holmberg för att uttryckligen hitta dessa samspel och metoder.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag ser också en positiv utmaning i att jobba tvärsektoriellt, man jobbar inom flera olika sektorer. Inom skolan kommer mycket att behöva förändras för att vi ska lyckas. Det här ämnet är så pass aktuellt inte bara på Åland utan i princip i hela västvärlden. Jag tror att det kommer att finnas mycket att ta lärdom av.
Minister Wille Valve, replik
Så är det. Man kan konstatera att vi inom flera olika sektorer drar åt det här hållet. Jag avser bl.a. landskapsregeringens satsningar på det förebyggande arbetet. Tobaksfri duo främjar en hälsosam livsstil och läskonditionspasset är ett utmärkt initiativ som också sporrar till att ta hand om sin hälsa. Flera åtgärder i den riktningen kommer att behövas helt klart, en hel palett.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för redogörelsen ministern.
Som en alldeles allmän betraktelse tänker jag säga att när man har med röda trådar att göra så är själva idén med dem att de ska vara väldigt få, helst bara en, så att man verkligen visar vart man ska. Effekten av att ha ett tjog röda trådar är att blir lite ”nystansaktigt”.
Ministern talade om ett hållbarhetsunderskott på 20 miljoner euro. Det är i mina öron ganska yvigt uttryckt eftersom finans- och näringsutskottet har slagit fast att underskottet är 17 miljoner. Nu kanske ministern kommer från andra omständigheter än jag, men i min värld är 3 miljoner euro rätt mycket att bolla med så där hit och dit. Min första fråga är; vad anser ministern att det verkliga underskottet är?
Den andra frågan berör faktiskt det faktum att det mest är kvinnor som jobbar inom den sjukvård som man nu skär ner på rätt dramatiskt. Finns det en jämställdhetsanalys kring besparingarna?
Minister Wille Valve, replik
Det fina, när man har en massa röda trådar, är att man kan bilda en väldigt slitstark väv som tål alla väderförhållanden. Nåja, yvigt uttryckt eller inte angående 20 miljoner, jag vill erinra mig om Åländsk center i budgetmotion 39/2015-2016 faktiskt omfattar samma problemformulering att vi har ett sparbeting som vi nu förverkligar. Det är samma total. Jag har också hört flera anföranden i den här salen som har gått i samma riktning. Jag tror inte att vi är så hemskt oeniga i just den frågan. Ordförande Pettersson får gärna rätta mig om jag har fel och i så fall skulle det vara intressant att få höra ett inlägg om budgetmotion nummer 39.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag uttryckte mig kanske otydligt. Min fråga var; vad anser ministern att underskottet är? Det var en rätt rak fråga. Jag vet vad vi anser att underskottet är, men min fråga gällde ministerns syn.
Det andra var det faktum att befolkningen tenderar att bli äldre. Följdverkningarna blir en tilltagande demens runtom i samhället. Ett av inbesparingsmålen och det allra tydligaste inom ÅHS är att man stänger demensavdelningen, vilket på många sätt kommer att drabbas de faktiskt absolut allra svagaste. Hur resonerar ministern kring det? Är ett av de tydliga målen att man ska spara in på de som är äldre och de som drabbas av de sjukdomar som ålderdomen ibland medför?
Minister Wille Valve, replik
Jag koncentrerar mig på den sistnämnda frågan som ledamoten nämnde. Stängningen, som ledamoten hänvisade till, har föregåtts av en gedigen beredning i ÅHS styrelse. Det kommer att förutsätta att man jobbar på ett annat sätt. Man kommer att klara av det. Absolut viktigt i det här arbetet är att vård- och servicekedjorna stärks, vilket landskapsregeringen också gör i det tidigare nämnda PAF-finansierade projektet. Det är oerhört viktigt att vi stärker den teambaserade vården inne i ÅHS, samspelet mellan ÅHS och kommunerna och också åstadkommer en kunskapshöjning specifikt i geriatriska frågor.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Jag börjar med att göra ett genus span. Titta på talarlistan bästa kolleger! Hur långt har vi nått med jämställdheten? Varför är det bara kvinnor som vill diskutera hälso- och sjukvårdsfrågor? Vad är det med er andra, ni män som sitter här? Är detta ingenting som ni berörs av? Kom igen!
Bästa ledamöter! Vi som har lagt det här spörsmålet anser att landskapsregeringen har börjat ägna sig åt en ekonomisk politik i Ålands hälso- och sjukvård som inte motsvarar de berättigade krav som ålänningarna kan ha.
Vi fick i samband med tilläggsbudgeten information om att Ålands hälso- och sjukvård under 2016 skulle spara 650 000 euro, det är säkert möjligt att göra så. Vi fick också veta att Ålands hälso- och sjukvård under år 2017 skulle spara 2 miljoner. Det intressanta är att budgeten kom i april och det tog ändå ett tag innan den var processad i lagtinget. Det betyder indirekt att styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård hade en väldigt kort tid på sig att processa det här.
Jag funderar om ordet kvartalsekonomi är för starkt? Men kanske ändå inte, för det är nämligen det som landskapsregeringen nu pressar styrelsen i Ålands hälso- och till; kvartalsekonomi.
Efter att vi fick information om att ytterligare inbesparingar, i runda slängar, 4 miljoner, ska göras under 2018-2019 insåg vi ganska snabbt att det här behöver vi tänka till om lite längre. I samband med att vi processade tilläggsbudgeten i finans- och näringsutskottet och hade möjligheter att ta del av hörande från olika institutioner så valde vi att lägga en reservation. Vi sade i vår reservation att det är orimligt att Ålands hälso- och sjukvård ska spara 2 miljoner så här snabbt. 1 miljon nettoinbesparing med höjda avgifter och delvis mindre indragningar kan vi omfatta, men inte 2 miljoner. Det röstades ner av majoriteten.
Vad säger man nu inför framtiden? Tittar man på protokollen från Ålands hälso- och sjukvård så säger man i 61 § att det finns en intention om att självförsörjningsgraden ska höjas ytterligare. Det finns en målsättning om att den ska vara 10 procent innan den här mandatperioden är slut. Det betyder alltså ytterligare avgiftshöjningar.
När Ålands hälso- och sjukvård stod inför det faktum att man behöver spara 2 miljoner så var goda råd dyra. Det gällde att hitta någonting ganska snabbt som man kunde plocka bort helt enkelt. Efter vissa diskussioner fick man inte från ledningsgruppen men från organisationen information om att demensavdelningen nog var lämplig att ta bort. Ja, vad kan man säga? Om man följer lite med i pressen så kan jag citera här: ”Den globala ökningen av antalet människor med hjärnsjukdomar börjar anta epidemiska dimensioner. Det framgår av Alzheimer Disease Internationals senaste rapport. Det handlar om en global utmaning av stora mått och Sverige är inget undantag. Våra politiker måste snarast ta fram en nationell demensplan, säger man i Sverige. Idag lider 47 miljoner människor i världen av svåra hjärnsjukdomar som alzheimer, vaskulär demens och ett antal andra sjukdomar nämns. Den globala kostnaden för dessa obotliga hjärnsjukdomar beräknas till 818 miljarder dollar. För närvarande upptäcks ett nytt fall var 3:e sekund.
Det här har WHO uppmärksammat väldigt tydligt. Man uppmanar länderna att prioritera demenshotet och skaffa sig nationella demensplaner. Vad gör man då på Åland? Ja, då stänger man ner den demensavdelning man har, tvärtemot nationella och internationella riktlinjer. Det här bekymrar inte bara politikerna utan även förtroendemännen vid Ålands hälso-och sjukvård har uttalat sig i den mån man nuförtiden vågar uttalar sig. De säger så här; ”patienterna försvinner inte någonstans, de kommer att placeras på övriga avdelningar där allt färre personal ska ta hand om dem”. Patienterna kommer inte att försvinna, de kommer att finnas kvar. Man säger också att politikerna måste bestämma vilka vård vi ska ha på Åland. Vi vet ännu inte vilka konsekvenserna blir av de inbesparingarna på 2 miljoner som ska göras under nästa år, 2017, och notera då de ytterligare inbesparingskraven som finns för de följande två åren för den här mandatperioden.
Även demensföreningen är bekymrad. De säger; ”avdelning 1 A bör inte rustas ner med tanke på att antalet personer som insjuknar i demenssjukdomar kan komma att fördubblas de närmaste 20 åren. Demenssjukdomar drabbar allt yngre personer. Demensföreningen säger också att de befarar att kunskaper om demenssjukdomar, erfarenheter och kunskap bl.a. i bemötande av patienter med demenssjukdomar inte är tillräckliga på dessa enheter. Säkerheten för dessa patienter med demenssjukdomar kan svårligen garanteras då en del är utåt agerande och bör därför vårdas på sluten avdelning. Dessa patienter kan medföra olägenheter för medpatienter. Den enda slutna enhet, oss veterligen, är psykiatriska enhetens intensivvårdsavdelning, vilket inte är den rätta vårdplatser för dessa patienter.”
Till skillnad från Ålands gymnasieskola, där man inte kunde fatta ett beslut kring modellen för hur skolan skulle drivas, trots att det hade processats i flera år, vilket resulterade i att chefen sedermera gick eller fick gå det är väl lite oklart kanske, så valde man här vid Ålands hälso- och sjukvården att överhuvudtaget inte tala med personalen. Man bestämde ganska snabbt hur man ska göra. Jag vill ändå ge cred åt styrelsen. Jag tycker att man har varit väldigt tydlig och öppen med var man står och det är ju inte så vanligt. Jag citerar nu 87 §: ”Till följd av besparingskravet år 2017 tog ledningsgruppen fram ett alternativ där medicinavdelningen skulle minska antalet vårdplatser från 30 till 20. Minskningen av vårdplatser sker i våra närområden i Norden, Finland och Västeuropa och kan anses vara den säkraste vägen att minska kostnaderna förutsatt att patienterna kan erbjudas platser på andra vårdavdelningar, institutioner eller inom öppenvård.” Det var just det, när man har ett insulärt läge som vi har på Åland så finns det ett begränsat antal platser där man kan erbjuda vård. Man säger också: ”Man vill undvika onödig sjukhusvistelse då sjukhusvården i sig ökar risken för komplikationer”. Det var väl så man tyckte. Sedan sade man faktiskt också rakt ut, heder åt styrelsen; ”omvårdnaden blir sämre vilket kan delvis kompenseras med att ÅHS ordnar utbildning inom demens”.
Bästa ledamöter! Man kompenserar inte en stängd specialavdelning genom att erbjuda utbildningstillfällen. För skulle det vara den rätta vägen då skulle man inte ha en specialitet runtom i vår värld som just rör demenssjukdomar. Då skulle man integrera de patienterna på andra avdelningar. Jag hade gärna sett en annan förklaring till det här, men det är inte jag som har beslutat detta.
Man är också väldigt mån om personalen och personalens mående inom ÅHS. Tyvärr syns inte det i sjukfrånvaro siffrorna. I budgeten för 2017 kopplas sjukfrånvaron samman med statistik från 2015. Tittar man lite längre tillbaka så ser man att siffrorna har ökat år 2014, 2015 och nu 2016. I den rapport som fanns tillgänglig i senaste protokollet ser man att sjukfrånvaron halvårsvis var högre än vad den någonsin har varit tidigare. Det är inget bra tecken.
Nå, hur ska vi ta oss an framtiden då med inbesparingar på ytterligare 4 miljoner? Ska vi göra som man har gjort tidigare, programmera om skärgårdsborna så att de bara kan bli sjuka mellan klockan 08.00 och 18.00? Den hinten ger man i protokollen, att skärgårdsbornas sjukvård ytterligare ska skäras ner. Man tar alltså från den som är svagast redan. Jag finner det högst anmärkningsvärt att det är så som man resonerar. Det är små smulor vi talar om. Jag stöder det som huvudförtroendemännen säger; det måste finnas politiska inriktningar på vad som ska tas bort. Man ska inte försöka plocka bort en hälsovårdartjänst någonstans ute i skärgården, där de de facto gör den största nyttan.
Sedan har vi också avtalsförhandlingarna. På radions hemsida står att det är dags för permitteringar 2017. Är det någonting som man kommer att ta upp i avtalsförhandlingarna? Jag är inte fullt informerad om var avtalsförhandlingarna ligger. Det är möjligt att de är slutförda redan och då blir det också en intressant fråga.
I budgeten för 2017 finns det 5,8 miljoner plus. Man har gjort en liten teknisk överföring så att man har låst 18 miljoner. Man har låst 18 miljoner till två specifika projekt, naturligtvis för annars kan man inte få ett minus för de projekten. Skulle man ha fört in dem i överföringsfonden som tidigare har varit brukligt då hade de stått som plus och då blir det väldigt svårt för regeringen som nu hela tiden har hävdat att vi står vid konkursens brant. Nu helt plötsligt visar det ett plus på 6 miljoner.
Vi säger inte att man inte ytterligare ska spara inom Ålands hälso- och sjukvård. Det säger vi inte. Men tiden, att använda en pappershandduk istället för två, eller att göra någon liten knapp handel här och där, den tiden är förbi. Det är dags för landskapsregeringen att göra tydliga politiska prioriteringar och tala om vad vi ska fortsätta med och vilka verksamheter vi ska lägga ner. Vi efterlyser respekt både för patienterna och också för personalen. Vi efterlyser en dialog, för det är bara på det viset som en process kan gå vidare. Vi efterlyser också långsiktighet istället för den kvartalsekonomi som nu uppenbarligen har varit rådande.
Som ett tips på vägen vad gäller upphandling för den privata vården skulle vi också rekommendera att man tittar vidare mot Stockholms läns landsting och andra landsting, om man finner det så klokt att minska på kostnaderna.
Jag är medveten om att jag har överskridit min taltid, men jag gläds åt att flera män har begärt replik på mitt anförande. Tack.
Talmannen
Talmannen påminner om att ärendet handlar om hälso- och sjukvården.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag skulle vilja klargöra några av vtm Thörnroos felaktigheter, särskilt hur vården för dementa patienter på ÅHS bedrivs. I dagsläget är det så att om man kommer in på sjukhuset med somatiska bekymmer eller att man tror att det finns något somatiskt bekymmer så hamnar man aldrig in på demensavdelningen. De här patienterna befinner sig på medicinavdelningen eller på andra avdelningar. Därför är det som vtm Thörnroos påstår direkt felaktigt, att en kunskapshöjning bland personalen på ÅHS inte skulle leda till förbättrad omvårdnad, det kommer det absolut att göra.
Vi pratar om åtta platser och antalet dementa på Åland är flera. Vtm Thörnroos sade att den vården i framtiden inte kommer att motsvara de berättigade krav som ålänningarna har. Kan vtm Thörnroos ge konkreta exempel på det?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack ltl Johansson för frågan. Jag tror att det är viktigt med kunskapslyft, inte bara inom hälso- och sjukvården utan även inom andra politikområden. Jag tror inte att ett kunskapslyft av allmän karaktär kan ersätta den demensavdelning som man nu har valt att stänga ner. Alla avdelningar på sjukhuset har ju framkommit för att det finns ett behov för ålänningarna av just de här specifika tjänsterna.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Det är intressant att centern stängde lungavdelningen. Det vore helt omöjligt enligt den logik som vtm Thörnroos framförde. Det är också intressant att man inte kan ge ett enda konkret exempel på hur ålänningarna inte kommer att få den vård man har lagstadgad rätt till.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Visst var Åländsk center med när man omstrukturerade centralsjukhuset så att lungavdelningen försvann och omstrukturerades. Med facit i hand så vågar jag inte svara på om det var ett bra eller ett dåligt beslut. I politiken måste man komma ihåg att det alltid är den aktuella situationen här och nu, med framförhållning naturligtvis, som ska ligga till grund för besluten. Det som ligger till grund för sjukvårdspolitiken vid Ålands hälso- och sjukvård är fortfarande det meddelande som dåvarande ansvarig minister Harriet Lindeman presenterade i april 2006 som framtidens sjukvård, under dåvarande Roger Nordlunds taktfasta ledning. Det är det som tydligen nu är framtidens sjukvård för många. Det finns mycket goda saker i det, man ska inte alls förakta att det meddelandet har några på nacken. Det finns mycket klokskap där.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Tack vtm Thörnroos! Jag vill vända mig emot påståendet att det skulle handla om kvartalsekonomi. Det här handlar i grunden om varaktiga, genomtänkta, långsiktiga förändringar som är förankrade och beredda både i ÅHS styrelse och i landskapsregeringen. Det handlar om socialt ansvarstagande som stärker de grupper som vi har identifierat att behöver stärkas, dag- och nattvård nämndes inom psykiatrin och barnfamiljer. Den som går igenom och läser ÅHS och landskapsregeringens beredning kan notera att väldigt stor omsorg har fästs vid exakt detta.
Däremot delar jag vicetalmannens uppfattning om att kunskapen i de geriatriska frågorna inte är tillräcklig, där är vi överens. Vi kommer under mandatperioden att behöva höja kunskapen på flera olika sätt hos alla aktörer när vi bygger framtidens vård.
Tack vicetalman för tipset angående Stockholms läns landsting! De facto har undertecknad haft ett möte med ordförande för Stockholms läns landsting och diskuterat dessa frågor. Det kan bli aktuellt med ett studiebesök.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag håller inte med. Jag tycker så här; om landskapsregeringen skulle vara rakryggad så skulle de gå ut och säga; ”vi har aktivt medvetet valt att lägga ner demensavdelningen, för vi tycker inte att den fyller den funktion som behövs, vi tycker inte att den är viktig och vi har fattat ett politiskt beslut.” Men istället försöker landskapsregeringen slingra sig lite som en mask på kroken. Å ena sidan så är det bra, å andra sidan så är det jättebra. Hur kan det vara bra att lägga ner en specialavdelning?
Minister Wille Valve, replik
Men, vtm Thörnroos, då är det sanningens minut att berätta vad Åländsk center vill göra. Vi har ju sett i budgetmotioner att Åländsk center, precis som nämndes, vill spara mindre på ÅHS. Istället har man en post på 800 000 under Övrigt som vi i regeringsblocket förgäves har sökt svar på vad det är som man prioriterar. Jag tror att avregleringen av rådjursjakten nämndes som en av de sakerna som skulle kunna inbringa 800 000 euro, någonting i den stilen. Det händer ju på riktigt att oppositionen lägger konstruktiva förslag som landskapsregeringen lyssnar på. Hur kan vi undvika att skutan kör på skuldberget? Det vore intressant att höra mera av de tankarna från Åländsk center. Jag lyssnar!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, jag noterade den raljerande tonen från minister Valve, den är inte klädsam, den passar inte minister Valve.
Vad gäller inbesparingar sade vi från Åländsk centers sida att man under år 2017 borde göra en utredning tillsammans med ledningen vid Ålands hälso- och sjukvård och även tillsammans med personalen, samt även med tredje sektorn och med kommunerna för att fundera på hur vi tar detta vidare och vilka inbesparingar som vi kan göra. Vi har sagt att under 2017 så borde man sätta tid på det för att sedan 2018 kunna gå in med tydliga politiska prioriteringar och minska på utgiftstaket. Det har vi sagt. Men det är inte min sak som oppositionspolitiker att sitta och tala om exakt hur saker och ting ska göras. Vårt förslag var att man först skulle göra en utredning och fundera kring vad man eventuellt kan plocka bort för att i ett senare skede göra det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! I spörsmålet finns det en skrivning som lyder: ”Inför valet prioriterades hälso- och sjukvården högst av allt, ändå görs de beloppsmässiga största inbesparingarna inom denna sektor”, påstår spörsmålsställarna. Då måste man förstå att man aldrig kan jämföra beloppen. Man måste titta på procentuella förhållanden. När man tittar på budgeten 2016 som den förra landskapsregeringen lämnade över, med dåvarande minister Thörnroos med som godkände den, jämfört med den budget som har lagts nu så är andelen nästan identisk, den är faktiskt till och med lite högre i 2017 års budget. ÅHS relativa andel av verksamhetskostnaderna är lite högre nu än vad den var i den budget som vtm Thörnroos lämnade. Frågan är om minister Thörnroos prioriterade sjukvården lägre än vad lagtingsledamot Thörnroos gör?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag prioriterar sjukvården lika mycket nu som jag gjorde då. För mig personligen spelar det ingen roll om jag sitter i oppositionsbänken eller om jag sitter på regeringssidan. Det jag tror på och de frågor jag tror på, de driver jag. Däremot ska jag gärna tillstå att det är något begränsade att driva sjukvårdsfrågor när man sitter som infrastrukturminister, det kan jag hålla med om. För mig är det viktigt att hålla stilen oberoende av i vilken bänkrad jag sitter i.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det lät som om vi fick ett någorlunda erkännande för att de frågorna fortfarande är prioriterade eftersom den relativa andelen av de totala verksamhetskostnaderna är högre nu för ÅHS än vad den var när budgeten lämnades av den förra landskapsregeringen. Ja, hälso-och sjukvården är prioriterad. Påståendet i spörsmålet är inte sant.
När det gäller genus spaningen som vtm Thörnroos gjorde så noterar jag att vi diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågorna i vår grupp, precis som alla andra. När jag tittar på talarlistan så när det gäller regeringspartierna så finns där gruppordföranden. Jag ser att på talarlistan finns ÅHS-ordförande och viceordförande, vilka är kvinnor som har fått de positionerna. Vi har gruppordförande som för vår talan. Jag konstaterar att det är sju män och en kvinna som har skrivit på spörsmålet och det är bara en kvinna som finns på talarlistan från spörsmålsställarna. Hur kommer det sig?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det finns två faktorer i budgeten för ÅHS som jag skulle vilja nämna som x faktorer utan att för den sakens skull vara matematiker.
Den första faktoren är vård utanför Åland som i princip är omöjlig att sia om. Har vi en större trafikolycka eller har vi fyra prematurer så har vi kostnader som rusar i höjden, det är ofrånkomligt. Därför vore detta, enligt mitt sätt att se det, vara en isolerad företeelse i budgeten. Det är ungefär samma som med bränslekostnaderna i skärgårdstrafiken. Inte kan vi ändra turlistorna varje gång som dollarpriset på faten ändrar heller. Det som finns med nu i den här budgeten och som inte fanns med tidigare, det är lönerförhöjningarna till tehyiterna och det är en ganska stor andel. Jag är inte riktigt säker på att ltl Petri Carlssons resonemang håller hela vägen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Vtm Thörnroos som tillika är ersättare i ÅHS styrelse läser gamla protokoll och har nu fått för sig att avgifterna ytterligare ska höjas så att man ska nå en självfinansieringsgrad på 10 procent. Så är det inte! Avgifterna kommer nog att höjas nästa år men sedan är det stopp. Det är ett löfte från ministern. Däremot kan andra intäkter höjas och det är en fråga som ÅHS ledning och styrelse ska jobba vidare med.
En annan sak som jag också vill rätta till är antalet vårdplatser. Vårdplatserna har kontinuerligt sänkts. Redan under den förra regeringen, där vicetalmannen var minister, fattades det beslut om att minska 23 vårdplatser. Det här är ett arbete som pågår kontinuerligt för att arbetssättet och arbetsmetoderna förändras. Dessutom ska sjukhuset inte vara en plats där man bor.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag motsätter mig inte avgiftshöjningen inom Ålands hälso- och sjukvård. Jag själv förespråkat politiskt i många år att barn och ungdomar upp till 18 år borde ha avgiftsfri vård. Man ska aldrig behöva tveka som förälder om man har eller inte har råd med sjukvård för sitt barn. Jag hade till och med gärna sett att specialsjukvården hade involverats. Den åsikten har jag haft hela tiden.
Vad gäller avgiftshöjningar så läser jag ur protokollen. Det är sant, jag läser alla Ålands hälso- och sjukvårdsprotokoll. Jag har också anhållit till Ålands hälso- och sjukvård om att få närvara i egenskap av ersättare, men jag har fortfarande inte fått något svar. Tydligen är det en väldigt svår fråga för styrelsen eftersom det har tagit så här pass länge.
I 61 § står det faktiskt; ”landskapsregeringens målsättning är att självfinansieringsgraden ska öka till 10 procent under mandatperioden”.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Det står ingenting om att det ska vara avgiftshöjningar som ska leda till detta. Det vill jag att klart och tydligt kommer fram.
En annan fråga som kom fram i vtm Thörnroos anförande var beredskapen i skärgården. Styrelsen anser att den ska finnas kvar. Så vitt jag förstår det så anser också landskapsregeringen det, åtminstone tills vi får fram ett annat bättre system än det vi har idag. Problemet är ju att få kvalificerad personal som kan åta sig att vara ensam hälsovårdare ute i en skärgårdskommun. Här skulle vi kanske behöva få lite hjälp från t.ex. vtm Thörnroos. Hur ska vi lösa en sådan fråga? Hur ska man få tag i kunnig hälso- och sjukvårdspersonal som kan bosätta sig ut i skärgården?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Som sagt, ”intäktsökning med drygt 2 miljoner euro med nuvarande budgetomslutning.” Jag har inte problem med det heller. Jag anser att vi som arbetar och har en hygglig lön måste helt enkelt ta ett större ansvar när det är svårare tider.
Hur Ålands hälso- och sjukvård ska gå tillväga för att rekrytera personal till skärgården kan jag svårligen svara på här och nu. Jag tycker inte ens att det ingick i mitt anförande. Men jag står naturligtvis gärna till tjänst om styrelsen vid Ålands hälso- och sjukvård vill ta del av mina kunskaper inom det här området.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Först tänker jag ta upp det jag som är enig om med vtm Thörnroos. Vtm Thörnroos nämnde frågan vilken sjukvård vi ska ha och inte ha på Åland.
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
Minister Mats Perämaa, replik
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
…systematisk ekonomisk politik där landskapsregeringen via ramar fastställda av lagtinget har lagt fram ett budgetförslag för att lösa de ekonomiska problem som centern har lämnat efter sig.
Spara ytterligare, två plus två eller 4 miljoner euro, det är inte uttalat på det sättet för ÅHS del ännu i varje fall. Däremot ska landskapsregeringen under våren lämna en tilläggsbudget igen som fastställer ramarna för budgeten 2018. Vi har sagt att som helhet ska vi uppnå samma sparmål. Vi ska komma ihåg att konkurrenskraftsavtal och de avtalsförhandlingarna kommer att kunna ligga till godo för ÅHS, när vi har de i hamn, som underlättar sparmålen väsentligt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ja, det är intressant. Vi har ett välutvecklat samhälle på Åland, vi har ett näringsliv som blomstrar och människorna är friska och hyggligt lyckliga. Det finns många goda saker på Åland som också i rimlighetens namn nu då helt och hållet borde vara centers förtjänst. Jag kan inte se det på något annat vis än att det är centern som har skapat det åländska goda samhället som vi alla lever i och om det är centern som är skuld till allt det onda. Jag vill erinra finansministern Mats Perämaa om att det största minusresultat någonsin i landskapets historia stod dåvarande lantrådet Viveka Eriksson och Mats Perämaa för, 21 miljoner, knallröda siffror!
Talmannen
Talmannen påminner om att repliker ska rikta sig till den person som finns i talarstolen och inte till andra personer varken i eller utanför salen.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! I min andra replik vill jag ge mitt stöd till det som vicetalmannen sade i sitt anförande. Vicetalmannen uttalade ett stöd för ÅHS styrelse. Jag bifaller stödet till fullo. ÅHS styrelse har gjort ett mycket bra jobb, ett tungt jobb men ett viktigt sådant inför det som blir det budgetförslag som lagtinget här om några veckor ska behandla.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! Den positiva respons som jag vill ge till Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse explicit är att man faktiskt talar om att omvårdnaden blir sämre, vilket man säger i sitt styrelseprotokoll. Det tycker jag att är ärligt. Däremot kan jag inte erinra mig om att något parti skulle ha gått till val på just det, att omvårdnaden ska bli sämre. Jag tycker att det är starkt att styrelsen vågar stå upp för det i alla fall. Det visar på en politisk ryggrad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Ja, det är tufft att spara. Det är tufft att ta ansvar för en ekonomisk situation som vi just nu befinner oss i. Det ska sannerligen sägas att vi i styrelsen har nog slitit vårt hår. Det har varit mycket känslor inblandade, men vi tar vårt ansvar.
Vtm Thörnroos sade att vi säger att vården kommer att bli sämre. Vården behöver nödvändigtvis inte bli sämre. Precis som ltl Johansson var inne på så vet vi att personer med demens vårdas idag runt om på sjukhusets alla avdelningar. På våra avdelningar finns det bristande kunskaper om hur man tar hand om personer med demens. Vad anser vtm Thörnroos, kan det inte komma någonting bra ur detta?
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det goda, man får ju söka faktiskt för att hitta det, men det goda som kan komma ur det här är ett allmänt kunskapslyft. Det är alltid bra med kunskap oberoende politikområde. Men det kompenserar inte att man stänger ner avdelningen utan större utredningar. Vi ska också komma ihåg att det här förslaget inte kom från ledningsgruppen, det kom från organisationen. Vi ska komma ihåg att personalen inte har varit involverad i det här, de har varit emot det här och förtroendemännen har varit emot det. Demensföreningen, som för patienternas talan, har varit emot det här. Vi saknar dialogen och långsiktigheten i arbetet.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! För våra personer som har minnessjukdomar har vi idag otroligt bra vård ute på institutionerna i kommunerna där ansvaret ligger. Det här är någonting som successivt har ökat under de senaste åren. Sunnanberg i Saltvik är ett strålande exempel där man får otroligt fin demensvård. Samma sak gäller Oasen i Jomala som är ett kommunförbund där många kommuner har sina demenssjuka och samma sak i Mariehamn. Det här är någonting som har byggts upp under åren. Är det inte då läge och titta över om vi kan göra saker och ting annorlunda? Nu pratas det om team som istället ska åka till patienterna för att de ska slippa flytta. Vi vet alla att det inte är bra att flytta personer med minnessjukdomar. Istället flyttar läkarna på sig till institutionerna och de demenssjuka personerna behöver inte flytta på sig. Jag anser att det är mycket bättre.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Hur Ålands hälso- och sjukvårdsordförande kan tycka att det blir bättre när man ”snipp, snapp, snupp” stänger ner en avdelning utan att ha förberett det i dialog med dem som berörs vare sig med kommunerna, med de anhöriga eller med tredje sektorn, jag har svårt att förstå den delen. Jag förstår också den penibla situation som Ålands hälso- och sjukvårdsordförande befinner sig i vad gäller inbesparingsmålen på just demenssidan.
Det är fullt möjligt att förändra gamla strukturer, absolut! Men då ska man göra det i dialog. Nu stänger man ned den här avdelningen utan att man har fört ett resonemang med någon, därför att det är kvartalsekonomi som gäller och nu måste man visa på handlingskraft och kraftiga inbesparingar. Vilka konsekvenser det sedan får, det efterfrågar nu Ålands hälso- och sjukvårdsordförande. Ja, jag kan tyvärr inte svara.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! ”Respekt”, säger vicetalmannen. Centern kräver respekt. Men är det så att man vill ha respekt så måste man också föra en debatt på ett respektfullt sätt. Jag tycker att nu har vtm Thörnroos sänkt sig oerhört lågt i den här diskussionen.
Inbesparingskraven på 2 miljoner av 88 miljoner är alltså en inbesparing på 2 procent. Det är helt naturligt. Samtidigt går landskapsregeringen in och satsar på jämställda löner och på en avgiftspolitik där barn och unga ska kunna få avgiftsfritt på ÅHS. Vi skapar ett familjetak som underlättar för familjer med många barn. Vi har ett jämställdhetsarbete och vi arbetar aktivt för att få en modern och effektiv vård samtidigt som vi försöker effektivera 2 procent. Jag tycker att debatten är mycket märklig.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag uppfattade inte riktigt frågeställningarna från ltl Sara Kemetter. Det blir lite så här ibland när man inte hinner tala till punkt. Det blir inte riktigt bra.
Jag tycker att jag har haft en respektfull ton. Är det så att ledamoten har uppfattat det på annat vis så ber jag ledamoten personligen om ursäkt. Det har aldrig varit min intuition. Jag gör så gott jag kan ifrån den här talarstolen, men det kanske inte är tillräckligt?
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Tack vicetalmannen för det. Det är alltså viktigt att man för en debatt där man inte i onödan skrämmer upp den åländska befolkningen utan att man håller sig till verkligheten. Det görs ett oerhört bra arbete just nu på ÅHS. Ledningen jobbar konstruktivt för att hitta moderna och nya lösningar, IT-lösningar osv. Vi har en styrelse där också centern har en stol och man arbetar aktivt för god vård. Att hålla sig till verkligheten är det viktiga och inte skrämma upp ålänningarna på det sättet som centern nu gör.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Verkligheten är den att ÅHS har ett sparbeting på 2 miljoner netto det här året. Man har valt att stänga ner en specialavdelning utan att man egentligen vet hur man ska hantera de patienter som finns där. Man aviserar avgiftshöjningar för framtiden. Man vet att det finns tidigare inbesparingsmål på x antal miljoner. Man har ingen dialog med de anställda, man har ingen dialog med kommunerna och man har inte heller någon dialog med tredje sektorn. Det finns ingen långsiktighet i det man gör nu. Det är brådska och bråttom, bråttom, bråttom trots att alla vet att om man vill uppnå ett gott resultat så måste man göra det i samverkan med andra berörda parter, annars blir det ingenting.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag vill tacka vtm Thörnroos för ett mycket utförligt motiverat anförande om varför de beslut som den sittande landskapsregeringen och stödpartierna har åstadkommit om sjukvårdspolitikerna är mycket illa. Vicetalmannen träffade en sjuk öm punkt när hon påtalade att vi män inte tillräckligt engagerar oss i den här debatten. Av egen erfarenhet vill jag påstå att det beror på att vi är lite ödmjuka i den här frågan. Utöver de personliga erfarenheterna så rör det våra nära och kära, i mitt fall föräldrarna, där man får uppleva hårda stunder på sjukhuset och då känner man bara tacksamhet över vad som utförs inom sjukhusets väggar.
Däremot kan jag säga, vicetalman, att jag är djupt chockad över beskedet från ÅHS styrelse om att stänga demensavdelningen. Jag har suttit åtta år i förbundsstyrelsen för De Gamlas Hem och det är där vi har problematiken för Åland.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Vi har också fört diskussioner inom oppositionsblocket kring just de här frågorna. Vi har inte väckt det här spörsmålet bara för att ha ett spörsmål. Det finns ett helt smörgåsbord av frågor som vi har kunnat ta. Vi har valt just hälso- och sjukvården därför att det berör oss alldeles på riktigt. Vi känner en viss oro, till och med en stor oro, för hur framtiden kommer att utvecklas av dessa inbesparingskrav, a lá kvartalsekonomi.
Ltl Harry Jansson, replik
Det som är beklämmande med beslutet att stänga demensavdelningen är ju att det är mer kunskap som vi behöver angående hur vi ska hantera våra dementa klienter och patienter. Ser man på vilken vård som man behöver ge de dementa, vilket stöd man behöver ge via personal etc. och vilka behov man har av, tyvärr i vissa fall, att stänga dörrarna och kunna låsa för att skydda andra klienter så är det ett häpnadsväckande beslut som ÅHS styrelsen har ställt sig bakom. Hur har man tänkt vårda patienter inom de olika avdelningarna? Det är frågan om öppna landskap. Till och med även vi på kommunal nivå, inom Oasen, måste ha stängda utrymmen för våra klienter. Hur har man då tänkt sig att det här ska fungera i vardagen inom ÅHS?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Hälso- och sjukvården är ett högt prioriterat politikområde, hos befolkningen och hos oss politiker, alla här i lagtinget. Därför är det helt naturligt att oppositionen ställer ett spörsmål i frågan.
Från liberalernas sida välkomnar vi möjligheten att debattera hälso- och sjukvården i lagtinget. Så tack oppositionen och tack vicetalman Thörnroos för möjligheten som givits oss!
Tack också till regeringen som i svaret till lagtinget beskriver sina mål med hälso- och sjukvårdspolitiken, sin strävan efter en fortsatt utveckling och att vi får försäkringar om att ålänningarna också i framtiden kan förlita sig på den vård och omsorg vi är i behov av.
Vi är alla beroende av en välfungerande vård. Det är en enorm trygghet att veta att vi den dag vi blir sjuka eller råkar ut för en olycka blir väl omhändertagna och omskötta av en kompetent och sakkunnig personal.
Betraktare utifrån imponeras ofta över att vi haft förmågan och medel att bygga upp en så omfattande och stabil vårdstruktur. Och att vi lyckats knyta så många förmågor och kompetent personal till vår organisation. Vi ålänningar har det till och med många gånger bättre än människor i vår omgivning. Vi har förhållandevis nära till expertkunnande och vi kommer förhållandevis snabbt under vård. Visst finns det alltid exempel på missnöjen och att det går fel ibland. Men i det stora hela kan vi vara riktigt stolta över vår hälso- och sjukvård.
Liberalerna är därför tillfreds över landskapsregeringens arbete för att trygga vården också på sikt.
Lagtinget har fått nästa års budget på bordet och vi konstaterar att hälso-och sjukvården är fortsatt högt prioriterat. Ja högst prioriterat! ÅHS får 44 procent av driftsbudgeten och 25 procent av investeringskostnaderna. Närmare hälften av driftsutgifterna går till hälso- och sjukvården, alltså, siffrorna talar sitt tydliga språk.
Inte för någon är det en lätt uppgift att minska medel till olika politikområden, det svider och är smärtsamt och särskilt svårt är det som regel inom vården. ÅHS budget har stadigt och konstant ökat eftersom det just är så svårt att hålla tillbaks inom den sektorn. Samtidigt måste vi ha siktet inställt framåt, ny teknik och nya metoder uppstår. Nytänkande inom vården vinner insteg och gamla beprövade metoder, system och rutiner måste kunna ifrågasättas.
ÅHS har så som alla enheter haft kravet att minska budgetomfånget. Styrelsen och ledningen har haft ett mycket svårt jobb men har lyckats hålla den ram som satts upp genom att föreslå höjningar på inkomstsidan och effektiviseringar och omstruktureringar på utgiftssidan. Samtidigt har styrelsen i samråd med landskapsregeringen höjt blicken, tittat framåt, dragit upp riktlinjer för framtiden och planerat projekt och seminarier för att förbättra och kvalitetssäkra vården på sikt. Det är tydligt att ÅHS styrelsen har ett grepp om situationen och bemästrar de svåra utmaningar som ligger framför.
Liberala lagtingsgruppen uppskattar att landskapsregeringen så starkt betonat att hjärtat varit vägledande i inbesparingsarbetet.
Även om inbesparingar måste genomföras går de att verkställa så att mjuka värden och människor i utsatta positioner drabbas mindre.
Därför är vi nöjda över att landskapsregeringen satsar på barnen, på barnens psykiska och fysiska hälsa genom att olika instanser samarbetar. Vi är nöjda över att barn och unga kan gå gratis till hälsocentralen.
Liberala gruppen välkomnar det kunskapslyft som planeras för de äldre, däribland demenspatienterna och deras särskilda vårdbehov. Det PAF-projekt som startar för att utveckla vårdkedjan för äldre personer med psykisk ohälsa är välkommet och viktigt. Här precis som inom andra områden lider enskilda människor när de hamnar i kläm mellan olika instanser. Vi konstaterar att ett strategiskt arbete mot psykisk ohälsa innebär åtgärder också för den fysiska hälsan och ett kunskapslyft för personalen på alla nivåer. Patienterna som tidigare vårdats på demensavdelningen ska nu vårdas på andra vårdplatser, men fortsättningsvis kommer huvudansvaret att finnas på medicinkliniken. Inom kliniken finns stor erfarenhet av att vårda denna patientgrupp.
Vi förutsätter att den omorganisation och de alternativa lösningar som diskuterats och de samarbetsformer som ska utvecklas leder till en fortsatt god vård för demenspatienterna. Liberala gruppen följer den frågan. Vi litar på att styrelsen ser till att det inte blir några halvdana lösningar som försämrar för patienterna i den gruppen.
Liberala gruppen stöder också landskapsregeringen i deras strävanden att mildra följderna av inbesparingsåtgärderna för de personer som har en svag ekonomi. Till den delen är det viktigt att ett högkostnadsskydd införs för dem som har låga inkomster.
Landskapsregeringen ska satsa på personalpolitiska åtgärder allmänt och inom ÅHS i synnerhet. Här behövs kraftsamlingar för att ta till vara personalen och ta hand om personalen. Personalstyrkan är ÅHS stora och värdefulla resurs som håller igång verksamheten, deras erfarenhet, kunskap och kompetens är motorn i organisationen.
Sjukfrånvaron är hög och liberalerna stöder styrelsens avsikter att ta tag i frågan. Att arbeta med andra människor med sig själv som redskap så som vårdpersonalen gör är utmattande och tungt. Dessutom är arbetet ofta stressigt och utförs på obekväm arbetstid. Därför är personalpolitiska åtgärder så avgörande viktiga, för den enskilda anställda men också för hela organisationen. Inom personalstyrkan finns en utbredd erfarenhet och det är viktigt att personalen är delaktiga i utvecklingsarbetet men också i arbetet med att hitta olika effektiviseringsförslag. Därför är de inplanerade seminarierna under våren värdefulla, särskilt för att också ta till vara personalens kunskap och insikter i förändringsarbetet.
Liberala gruppen stöder också starkt att arbetet med arbetsvärdering förs vidare. ÅHS är en kvinnodominerad bransch och alldeles särskilt märks löneskillnaderna mellan män och kvinnor när vård och omsorgsyrken jämförs med tekniska sektorns yrken som oftast är mer mansdominerade. Efter många år och omgångar av diskussion och konflikt för att landskapet ska leva upp till det berättigade kravet på lika lön för likvärdigt arbete går processen nu vidare. Inbesparingskraven är skarpa men landskapsregeringen vill nu trots det satsa på en långsiktigt hållbar lösning där jämställda löner är en viktig hörnpelare.
Slutligen vill jag på den liberala gruppens vägnar framhålla vikten av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och de projekt som planeras. Förebyggande hälsovård blir allt viktigare. Vi ålänningar lever längre men vi blir också allt friskare och ju friskare vi är desto mindre behov har vi av specialsjukvård. Därför är det rätt och riktigt att ha ett starkt fokus på hälsa och friskvård, samt satsningar på mer öppenvård och mindre och kortare sjukhusvistelse.
Sammanfattningsvis är den liberala gruppen nöjda med landskapsregeringens arbete så här långt. Vi stöder de ambitioner som skisserats i spörsmålssvaret och som framgår av budgeten. Vi tycker det är jobbigt att genomföra svåra inbesparingar men vi stöder arbetet eftersom åtgärderna behövs för att vi ska trygga en långsiktigt hållbar utveckling för hälso- och sjukvården.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack för det vtm Eriksson. Mycket i det som nämndes i anförandet kan vem som helst skriva under på. I det stora hela fungerar det rätt hyggligt, vi är rätt friska och att det har skötts rätt bra historiskt sett.
Jag vill ändå uppehålla mig lite vid den jämställdhetsanalys som jag har efterhört från den här talarstolen vid ett halvt dussin tillfällen snart under denna vår, men jag har ännu inte sett den. Tycker inte vtm Eriksson att man borde ha gjort en jämställdhetsanalys kring hur dessa besparingskrav slår när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män i år och sedan följande år när det ska sparas dubbelt så mycket?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Nu diskuterar vi inte budgeten. Vi diskuterar spörsmålssvaret. Jag tycker att det framgår med en väldigt stor tydlighet att landskapsregeringen verkligen har tagit tag i jämställdhetsfrågorna när det handlar om den stora gruppen av vårdpersonal, som alltså är underbetald i förhållande till manligt dominerande yrken. Det är en väldigt viktig jämställdhetsaspekt när det gäller sjukvården.
Jag tycker också att det framgår i svaret eller i budgeten att man ska satsa på att göra de här analyserna. Välkänt inom sjukvården är att man har olika bemötande för olika patientgrupper. Kvinnor och män bemöts ofta på olika sätt, vilket man har pekat på att man ska jobba med framöver. Det är mycket värdefullt.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det där är säkert riktigt men det var absolut inte svar på den fråga som jag ställde, om det inte skulle ha varit på sin plats med en jämställdhetsanalys innan man gör dessa sparkrav.
När det gäller arbetsvärderingsinstrumentet så är det en fantastisk grej på många sätt, vilket jag varmt understöder. Det är inte så märkligt för den som drev att detta arbete skulle starta var finansminister Roger Nordlund i den förra regeringen. Det har det funnits en bred politisk enighet om. Det finns nog inga tvistemål alls om det, såvitt jag kan begripa.
Jag frågade: Vad innebär dessa besparingar som nu aviseras i form av 2 miljoner och i form av 4 miljoner följande år i förhållandet mellan kvinnor och män?
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Igen, jag förstår inte att vi ska diskutera budgeten när vi ska diskutera spörsmålssvaret från landskapsregeringen. Vi kan ju återkomma till de här analyserna när vi debatterar budgeten. Det är självklart att det måste göras. Ltl Pettersson har säkert redan tittat på budgeten och kan då se att bak i boken finns en jämställdhetsbilaga där man kan läsa ut väldigt mycket av de här olika svaren. Jag rekommenderar att titta på den bilagan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag fortsätter lite på ämnet jämställda löner eftersom vtm Viveka Eriksson nämnde det i sitt anförande som en väldigt viktig sak. Jag delar det till hundra procent.
Min fråga är konkret: Finns det någon åtgärd som den här nu sittande regeringen har vidtagit för att åstadkomma jämställda löner utöver det som den förra regeringen beslöt om? Konkreta åtgärder, tack!
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ltl Roger Nordlund har, när han har suttit som lantråd, satt stopp för arbetsvärderingsprojektet, om vi går några år tillbaka i tiden. Samma hände under den tid som jag var lantråd. Vi hade inte ekonomiskt utrymme, då hade vi tappat 30 miljoner på ett bräde i inkomster, märk väl. Vi hade inte utrymme då. Det som den här landskapsregeringen nu gör är att man sätter till medel. Trots att man har jättehårda sparbeting på alla delar inom förvaltningen och underlydande myndigheter så satsar man nu de här pengarna på jämställda löner. Det är pengarna som är avgörande, inte systemen och programmen. Det är pengarna som är hårdvara när det gäller jämställda löner.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag skulle gärna se något annat konkret exempel. Det skulle ju vara historiskt om en landskapsregering inte skulle betala ut avtalade löner som man har kommit överens om i genomförda avtalsförhandlingar. Det är ju exakt det man gör i den här budgeten när det gäller dessa 2 miljoner som man pratar om. Det kom man överens om i samband med den konflikt som var för några år sedan, det skrevs avtal på det och det fullföljer man. Det är ju helt naturligt. Men finns det någonting annat konkret som den här regeringen har tagit initiativ till, eftersom man talar sig så varm för jämställda löner? Jag är intresserad.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är ofrånkomligt så att vi glider lite mellan budgeten och det här spörsmålssvaret. Jag tycker att det har blivit alltför mycket utrymme för budgetdiskussionen. Det är egentligen i budgetdiskussionen som vi borde återkomma till detta.
ÅHS består av en väldigt stor kvinnodominerad bransch. Det kommer verkligen att kännas när man nu går in för att verkställa jämställda löner. Det här är första steget i en ganska lång och mångårig utveckling före vi har nått det här målet. ÅHS har ett stort sparbeting på sig men samtidigt så satsar man nu på de här lönerna. Det är ett faktum.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun-Mari Lindholm
Talman! I alla val, både i kommunala och lagtingsval, betonas alltid vikten av en bra hälso- och sjukvård. Det betonas av såväl som kandidater. Hälsovården är också högt prioriterad. Drygt 40 procent av landskapets budget går till hälso- och sjukvården, nästan 89 miljoner euro. Det är mycket pengar. Vi måste ställa oss frågan; används de på rätt sätt och på bästa sätt? Vad får vi för pengarna? Är vi nöjda? Har vi en bra hälso- och sjukvård?
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
Svaren vi kommer att få är naturligtvis relaterade till den erfarenhet vi har. De allra flesta är nöjda och känner tillit till vården. De som däremot svarar att de inte är nöjda kommer med allra största sannolikhet att ha åsikter om bemötandet. Det visar ärendena till patientombudsmannen. Det är förstås en subjektiv bedömning men väl värd att ta till sig och arbeta med. Personalfrågor, arbetstider, arbetsplatsdemokrati och delaktighet i arbetsplatsens beslut är viktiga ingredienser för att skapa ett bra arbetslag där man stöttar varandra för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt även under tider då annat inom organisationen pågår.
När man är sjuk och i behov av en annan människas hjälp är bemötandet väldigt centralt för välmåendet.
Sjukdomen kan oftast botas, ibland tyvärr inte, men det är det mänskliga mötet som är avgörande för hur man uppfattar vården.
Landskapsregeringens arbete för en jämställd och jämlik vård och omsorg fokuserar särskilt på att motverka utvecklingen av omotiverade skillnader i bemötande.
Var och ens rätt till jämlik, god vård och omsorg oavsett bakgrund, kön, ålder, ekonomi eller bostadsort ska värnas.
Till det här ska vi särskilt poängtera att ingen förändring har skett vad beträffar skärgårdens hälsovårdsberedskap. Däremot ska ÅHS tillse att den på sikt kan behållas även om den kan få olika struktur i olika kommuner.
Jag vill här särskilt uppmärksamma skärgårdsnämndens ledamöter som deltog på ÅHS möte då denna fråga var på agendan och också de i styrelsen som tog initiativ till det mötet.
Allt kan vi inte sköta här hemma, alla diagnoser klarar vi inte av att vårda. Det finns specialister som kan väldigt mycket om en liten del i människan och då gäller det att ha bra avtal med specialkliniker i våra närregioner. Ett led i kompetensförsörjningen är hospitering dvs. att de olika yrkesgrupperna har möjlighet att tidvis arbeta vid något större sjukhus för att hålla sin kompetens vid liv, att få fingerfärdighet i olika moment och att lära sig något nytt. Att känna sig trygga i sitt arbete.
Avgifterna inom vården ska aldrig vara så höga att de känns som ett hinder för att söka vård. Det finns ett förslag till avgifter som bygger på förhöjningar men där ett högkostnadsskydd för dem med låga inkomster ska införas. Det är ett solidariskt sätt att se på avgifterna. I det nya avgiftsförslaget prioriteras dessutom unga och barnfamiljer.
De som är och kommer i allt större utsträckning att vara viktigt är att på olika sätt arbeta med att hålla sin hälsa. Det gäller kost, motion, tid för vila och reflektion, tandhälsa, gemenskap och samhörighet. Det gäller helt enkelt att förebygga sjukdomstillstånd. Där har även tredje sektorn en väldigt viktig roll.
Undertecknarna av spörsmålet ställer en bra fråga och får också ett bra svar av landskapsregeringen. De avser även bjuda in till ett seminarium där just det som spörsmålsställarna frågar efter ska vara på agendan.
Men före det har vi ju en budgetdebatt som inleds inom knappa två veckor, som jag ser framemot, och där ÅHS är stor verksamhet inom budgetramen för hela Åland. Jag ser att vi har en möjlighet att diskutera den här frågan inom budgetramen. Tack.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, vårt mål är att främja förutsättningarna för en god hälsa hos befolkningen, förebygga sjukdomar samt trygga en god hälso- och sjukvård på Åland. Därför satsar ÅHS på riktlinjer för kompetensutveckling och fortbildning för att uppnå kompetens som bättre motsvarar verksamheternas behov.
Inom år 2017 ska ålänningarna kunna välja vilken hälsocentral på Åland de vill tillhöra. Psykisk hälsa för alla ska vara ett uttalat folkhälsomål och nollvision vad gäller självmord ska råda. Barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande ska prioriteras. Nu läggs fokus på främjande och förebyggande arbete så att man snabbt kan upptäcka barns och ungdomars psykiska ohälsa. Även personer som utsätts för våld i nära relationer är i prioritet. Detta är bra, det här stöder socialdemokraterna.
Mycket görs idag, men ska vi säkra en kvalitativ vård som motsvarar ålänningarnas behov behöver vi här i lagtinget aktivt debattera framtidens sjukvård. Därför vill jag likt tidigare talare, tacka för det här initiativet och debattmöjligheten.
För att möta framtidens vårdbehov i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder där är mer vård är den stora utmaningen. God vård kostar och vi vill alla ha den bästa vården när vi blir sjuka. Därför är diskussionen om framtidens sjukvård så oerhört viktig
Fru talman! För att kunna erbjuda en vård som uppfyller invånarnas förväntningar och vårdbehov behöver det satsas samtidigt som forskning bör knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård. Särskilda satsningar borde göras bland annat inom geriatrik, psykiatri och specialistvård samt vård av barn och unga. Det handlar det om att se till att patienterna får rätt vård i rätt tid och på rätt plats. Detta arbete har nu påbörjats och går helt i linje med den sjukvårdslag som centern, frågeställaren, var med och tog fram redan 2011. Därför kan man undra vad centern vill idag? Hur ser centern på framtidens sjukvård? Eller ska allting vara som det alltid har varit? Var ser man utvecklingen? Det skulle vara intressant att höra andra ledamöter diskutera det.
Fru talman! Åland behöver göra en särskild satsning på äldre. Livslängden ökar. Vård för äldre är en stor och viktig del av framtidsplanen. Till följd av befolkningsutvecklingen kommer behovet av geriatrisk vård att vara cirka dubbelt så stort om tio år. Vården för äldre ska tydligare utformas efter patientens behov.
Kommunerna har här ett stort ansvar. En satsning bör göras på avancerad sjukvård i hemmet. Samverkan mellan hemtjänst, basal hemsjukvård och geriatrik måste förbättras och här behöver vi sätta in mera resurser. Ska resurserna sättas in på det kommunala eller härifrån?
Rehabiliteringens roll i äldreomsorgen måste också stärkas. Den största delen av rehabiliteringsvården ska finnas inom primärvården och genom avancerad sjukvård i hemmet.
Fru talman! Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till slutenvården. Patienter ska lättare kunna komma i kontakt med psykiatrin. Dagverksamheten har startat för att förbättra och stöda patienten. Det ska bli en bättre övergång mellan sjukdom och fullt tillfrisknande.
Utvecklingen av nya e-hälsotjänster ska göra det lättare för ålänningarna att hitta den vård de behöver och också gör dem delaktiga i sin egen vård. Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare enkelt hitta och dela information. För vårdgivare kommer satsningarna på e-hälsa och IT innebära stora förbättringar och underlätta samarbete, förutsatt att patienten ger sitt godkännande. Genom säkra och effektiva system kan alla vårdgivare som arbetar med en patient enkelt hitta och dela relevant information. Det här sparar pengar. Allt detta är inte ännu på sin plats men så fort det nya vårdinformationssystemet är på plats så införs e-recept. Detta ska förverkligas den 1.1.2017. Vi är ett steg i rätt riktning på en god väg.
Slutligen, fru talman, forskning och utveckling behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården – öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Forskningen borde närmare knytas till den dagliga verksamheten i vården.
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
I framtiden blir det viktigare att samarbeta även med andra vårdgivare än akut- och universitetssjukhusen. ÅHS är inte ett universitetssjukhus och vi kan inte konkurrera med sjukhus som driver forskning. Däremot behöver vi generalister men fortbildning och ett aktivt följande av den aktuella forskningen.
Fru talman! Det är glädjande att landskapsregeringen satsar på breda och öppna diskussioner om inriktning, process och struktur för den framtida hälso- och sjukvården. Detta sker redan i början av 2017. Tillsammans med sakkunniga och patienter kan vi politiker inleda innovativa samtal och vara med och utveckla framtidens hälso- och sjukvård. Vi vill alla vara med och arbeta för en god ram och en förankrad strategi, det är framtiden. Tack.
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack ltl Kemetter före ert anförande. Jag vågar nästan säga att min åsikt är att det ni säger är så pass generellt hållet så jag kan stöda det i mångt och mycket.
Det efterfrågades också vad centern vill, hur centern ser på detta och vad vi vill förändra. Precis som andra partier tror vi också att det finns ett stort behov av förändring i samhället. Vi tror också på en ytterligare samverkan mellan den sociala sektorn, mellan kommunerna, mellan tredje sektorn och sjukhuset och primärvården. Men till skillnad från det som regeringspartierna nu har genomfört så tror vi att det här ska ske genom en dialog, det ska finnas en långsiktighet i det arbetet som man gör och där finns det en skillnad gentemot det sätt som regeringen arbetar på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack vicetalmannen. Det är glädjande att centern kommer upp och beskriver precis hur man vill säkra en kvalitativ vård. Jag tycker dock att vi egentligen inte talar olika språk. Vi har en styrelse där centern har ledamöter med. Vi har en aktiv dialog också från lagtinget, via våra egna partigrupper och vi har framförallt en oerhört kunnig och duktig personal. Vi har också ett aktivt kommunfält som mer och mer tar på sig olika ansvarsuppdrag. Jag förstår inte riktigt vad man är rädd för? Att vi är inne på ett sparkrav på knappa 2 procent av den totala budgeten, det är liksom för mig normal verksamhet. Det är så här som vi jobbar inom det kommunala och lite överallt. Man kan utveckla trots att man har mindre resurser.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det är väl just när man ha lite mindre resurser som utvecklingen drivs på vare sig man vill det eller inte. Vi vänder oss emot det sätt som landskapsregeringen har valt att hantera sparkraven på inom ÅHS. Vi tycker att det är ohemult att göra så som man har gjort. Därför föreslår vi också att sparkravet borde vara 1 miljon och att man borde ha en fortsatt dialog. När jag säger dialog så då menar jag inte en dialog här i lagtinget i första hand, utan jag tänker närmast på alla aktörer, både från tredje sektorn och från kommunerna, som berörs t.ex. i det här fallet av demensvården på Åland. Hur vill vi forma demensvården? Det saknas även ett resonemang om hur man kopplar demensvården vidare till den pågående KST-reformen.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är intressanta synpunkter som centern nu för fram. Jag måste återigen säga att det inte är frågan om så stora summor. Diskussionen inför kommande inbesparingar tar finansministern och socialministern upp i ett senare skede, så klart i dialoger och diskussioner.
De krav som tidigare har förkommit i kommunerna, under svåra situationer när inkomsterna plötsligt har rasat, har skapat ganska mycket kreativitet och innovationer. När jag nu ser tillbaka i backspegeln så är det mycket goda och fina lösningar. Ibland måste man pressa sin personal för att få ut det bästa och optimala. I det här fallet har ingen kommit till skada. Det har varit en oerhört kreativ process. I det här läget vill jag tacka speciellt ordförande för ÅHS.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är intressant att höra att ltl Kemetter hyllar den process som tydligen är på gång nu inom ÅHS som ett gott exempel, men det tar vi senare.
Ltl Kemetter talade mycket om framtidens sjukvård. Det kan jag förstå att socialdemokraterna gärna vill göra. Den nuvarande sjukvården, som det här spörsmålet egentligen handlar om och de inbesparingar som görs, gäller faktiskt för 2016 och 2017, det gäller egentligen nuet, verkligheten. Det är många fina saker som görs inom ÅHS, det är ingen tvekan om det. Men inbesparingen och effekterna drabbar ett visst antal människor; patienter, klienter, deras anhöriga och andra i deras omgivning på ett mycket negativt sätt. Det som ltl Kemetter har varit med om och är med om, höjer avgifterna och sänker…
(Tekniskt fel på mikrofonen. Inget ljud)
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack för frågan ltl Roger Nordlund. Socialdemokraterna är absolut med på att göra det avgiftsfritt för barn och unga att gå till ÅHS. För oss är det oerhört viktigt att barnfamiljer och framförallt ensamstående mammor med små barn inte ska vara bekymrade över vad det kostar när barnen blir sjuka. Ja det stämmer, det avgiftssystem som regeringen nu lägger och har lagt så stöder vi till hundra procent. Vi upplever inte att vården blir sämre. Den skrämselpropagandan vill inte vårt parti vara med om att säga. Vården blir inte sämre. Jag har stort förtroende för de läkare och sköterskor som finns på ÅHS. Jag har just själv varit med om en mindre operation. Jag kan säga att vi har oerhört fin vård här på Åland.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Så ltl Kemetter delar inte ÅHS styrelses åsikt, som vtm Thörnroos lyfte upp här tidigare, om att det finns en risk för att vården blir sämre, speciellt den förändringen som har med de demenssjuka att göra?
Nu har vi sett den här inbesparingen i landskapets budgetförslag som är föreslagen av styrelsen. Regeringen har också varit väldigt tydlig, framförallt finansministern, att de återstående sparbetingen också ska förverkligas. Står socialdemokraterna bakom detta och stöder fullt ut att ytterligare 4 miljoner ska sparas? Regeringen har också varit tydlig tidigare i varje fall att konkurrensavtalet och de inbesparingar som det medför på lönerna, de ska inte räknas som en inbesparing. Tidigare sades att det ska sparas 4 miljoner utöver det.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Den här regeringen och den här finansministern arbetar mycket konstruktivt. Diskussionerna sker alltså periodvis inför nästa budgetår. Vad gäller inbesparingar framöver år 2018 och 2019 så är det förhandlingar som fortfarande pågår.
Vad gäller den lagda budgeten, inbesparingskraven och förslagen som finns där, så stöder socialdemokraterna dem.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Annette Holmberg-Jansson
Tack, fru talman! Den debatt vi idag för i lagtinget är absolut behövlig och nödvändig och väldigt intressant och viktig.
Hurdan sjukvård vi ska ha på Åland är väl en fråga som jag tror engagerar varenda ålänning om frågan skulle ställas till dem. Att bara prata om sjukvården väcker känslor hos alla. De flesta idag har på ett eller annat sätt haft en någon slags relation till sjukvården. Vi vet också att vi ålänningar idag hör till de friskaste i Finland och att sjukvården idag på Åland är bra. Vackert så! Det är klart att det finns utmaningar inom den åländska sjukvården idag men jag vill gärna fokusera på allt bra som vi ändå gör på vår lilla ö.
Om vi vore en kommun i Finland eller i Sverige hade antagligen sjukhuset fått lägga ner för länge sedan och högst troligt hade vi haft en hälsocentral med några sjuksköterskor och en läkare att vända oss till. Vi hade fått åka många, många mil till ett sjukhus för att föda barn, om vi sedan ens fått plats på sjukhuset vi kommer till vet vi inte, har vi otur får vi åka några mil till. Här finns det alltid plats och finns det inte plats eller kunskap tas vi om hand på bästa sätt och skickas vidare till antingen öst eller väst. När mammor och pappor i vår omgivning väl är på plats och ska föda barn på det sjukhus som just då har plats vill de helst att de åker hem samma dag som de väl fått sitt barn. Här får vi hjälp att knyta an och bl.a. få igång amningen av de som kan det bäst, våra kompetenta barnmorskor på ÅHS. Vi blir väl omhändertagna och vi behöver inte vara oroliga för att inte bli det. Om vi ringer efter ambulansen så vet vi att den kommer rätt fort eller att det skickas en helikopter om det passar bäst. Det är inte som i stor Stockholm idag att du rekommenderas ta taxi om du snabbt ska ta dig till sjukhuset och vi behöver inte heller sitta i timmar eller upp till ett dygn för att få akuthjälp på vårt sjukhus. Vi glömmer ofta bort hur bra det kan vara med litenheten och närheten som vi har det idag. Litenhet kostar och i budgeten för 2017 som vi just fått i våra händer bevisar att det är en stor mängd medel som är reserverade för sjukvården på Åland, närmare bestämt 88 miljoner på driften. För investeringar har också en stor mängd medel tagits upp: Geriatriska kliniken-10 miljoner, MR kamera och övriga investeringar-6,7 miljoner, dvs. över 100 miljoner euro tillsammans.
Mycket som görs inom sjukvården för att höja kvalitén för patienterna är organisatoriskt mycket större än kostnadsmässigt.
Spörsmålstagaren undrar hur kvalitén ska säkras. Jag tänker nämna några projekt som görs inom sjukhuset och som nyligen har gjorts.
Talman! Inom sjukhusets väggar har en palliativ mottagning öppnats i år närmare bestämt den 15 september. Palliativ vård är en helhetsvård av patienter i ett skede där sjukdomen inte längre svarar på botande behandling. Ett multiprofessionellt team stöder, tillsammans med närstående, patienten att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande och livskvalitet till livets slut.
Målet med mottagningen är att kartlägga patientens totala situation, behov av vård för att kunna ingripa i ett tidigt skede när symptomen förvärras. Målet är att patienten ska kunna vara i hemmiljö så länge som möjligt. För att kunna uppnå detta mål kan patienten komma till mottagningen för medicinjusteringar, blodprov, smärtlindring och mycket annat men även för vårdplanering. Mottagningen har ett nära samarbete med hemsjukvården och för vården ansvarar en läkare och en sjukskötare. Den är öppen 8-15 alla vardagar.
En annan stor fördel är att intagningskriterier har ändrats till avdelningen så att patienterna kan tas in direkt från akuten eller hemifrån till avdelningen. De har framkommit att det värsta för palliativa patienter är att sitta länge på akuten och att varje gång berätta hela sjukdomsförloppet för en okänd läkare. Men i och med den omstruktureringen som nu gjorts inom befintlig budget så slipper patienterna detta utan kommer till sjuksköterskor och läkare som är kända för patienten. Om patienterna blir remitterade i ett tidigare skede så kan personalen lära känna patienten och deras närstående, bygga upp ett förtroende och göra upp en bra vårdplan. Då kan vården optimeras utan stor insats.
Den återkoppling jag hittills fått är att de fortfarande är i utvecklingsskede och jobbar nu på att få remisser i tidigare skede. Patienterna och anhöriga är tacksamma över den palliativa mottagningen och att det finns någon man kan vända sig till och ringa som känner dem.
Vi kan nog vara lite stolta för Uppsala hospice var just här på Åland på studiebesök. De ville lära sig av ÅHS och få tips då de vill öppna en palliativ mottagning. Och på tal om besök så var egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt just på studiebesök för att titta på vår psykatriska enhet på sjukhuset. Vi kan nog, fast vi är små!
Talman! Vi vet alla att Åland har en åldrande befolkning. En följd blir att fler och fler blir i behov av ledoperationer på grund av artros. ÅHS har en vårdgaranti som utlovar operation inom 6 månader. Klarar ÅHS inte det skickas patienten för vård utom Åland vilket är en olägenhet för patienten samt är mycket mera kostsamt.
ÅHS har tidigare bara haft en enda operationssal som uppfyller dessa krav. Men nu har vi det, sedan hösten har ÅHS tillgång till två operationssalar som uppfyller dessa renhetskrav och kan således numera utnyttja operatörens tid mer effektivt och tillgången är inte längre den begränsande faktorn den tidigare var.
Talman! Jag har nu nämnt några saker som gjorts under året. Men om vi nu fokuserar bara lite på framtiden även om det säkerligen kommer att göras mera under budgetdebatten om cirka två veckor så kan jag inte låta bli att nämna möjligheten till att vi nu kan få en MR till Åland. I modern sjukvård används magnetresonanskameran i allt större omfattning. Antalet undersökningar har under de senaste fem åren ökat markant. På Åland har vi legat lite efter. Det är bra för barn och unga samt för yngre cancerpatienter som genomgår upprepade kontrollundersökningar. MR ger diagnostik vid stroke samt bättre kvalitet vid alla typer av hjärnundersökningar. Om vi hade bättre tillgång till MR kunde vi använda undersökningen i större utsträckning än idag för bl.a. onkologiska patienter.
Spörsmålsskrivaren påpekar att det känns som om det är finansministerns som styr sjukvården idag. På Åland har vi varit förskonade för förändringar om det så handlar om kommunernas antal till hur vården ska skötas eller struktureras. Vi behöver se över alla delar inom vår förvaltning och det är väl ganska självklart att sjukvården som tar en stor del av vår budget också ska var med och spara.
Vi har nu fattat en mängd beslut om hur inbesparingar ska göras och hur ÅHS ska tjäna mera pengar allt för att vi skall kunna möta framtiden mer rustade. Vi vill ju alla kunna erbjuda samma vård till våra ålänningar även i framtiden och då måste vi se över hur vi gör det bäst och effektivast.
Utmaningar som jag däremot vet att landskapsregeringen nu aktivt hjälper ÅHS för att bibehålla kvalitén på den åländska sjukvården är att möjliggöra för AT-läkare att jobba på Åland även i fortsättningen.
Sedan kan man även koppla det till att arbete som nu görs med en förändring av meritvärderingsgränsen som Sverige nu planerar att eventuellt införa från hösten 2017 till universiteten. Beslutet ska tas inom november och det är nog förödande för våra studerande som vill in på utbildningar som kräver högsta möjliga poäng som t.ex. läkarlinjen kräver. Medelbetyget höjs i fall detta går igenom från 9,50 till 9,75. Om jag är rätt underrättat så är det i medel en elev per årskull som når upp till den nivån. Så rent krasst kan man säga att vi stänger i så fall dörren för åländska läkare som utexamineras från Sverige. Det är också förödande att det i så fall sker utan någon övergångstid. De studerande vi idag har vid Ålands Lyceum som går ut till våren och planerar att bli läkare har redan läst alla sina kurser och har ingen möjlighet att nu höja sina betyg mera. Där hoppas jag verkligen att landskapsregeringen är på tårna nu och lobbar nu på de nordiska mötena i Köpenhamn.
Det som fascinerat mig under min korta tid i ÅHS styrelse är hur medvetna personalen är att de verkligen behöver spara pengar. Vi i styrelsen får många, många tips om hur vi kan spara pengar på sjukhuset. En del saker tar lite längre tid att genomföra, men vi tar med oss allt vi får till oss och det gäller även de vi får till oss från Kalle på gatan eller Pelle i närbutiken.
Många är det som engagerar sig och vill hjälpa till och ge goda råd och tips och det om något värmer i tider då vi ska spara och effektivisera vår vård. Folk ute i stugorna vet att vi måste anpassa kostymen efter pengabörsen. Det gör arbetet lite lättare att vi har en personal inom hälso- och sjukvården som inte vill något annat än att vi ålänningar ska få den bästa tänka vara vård utan att pruta på kvalitén. Tack.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för ett tryggt och bra anförande. Det är alltid lätt att säga vad som är fel. Det är alltid lätt att säga det här är fel, att så här kan vi inte göra, utan att aldrig komma med alternativ. Jag tycker att skrämselpropaganda har flugit lite kors och tvärs det senaste halvåret när det gäller sjukvården på Åland. När jag hör ordförande i ÅHS ltl Holmberg-Jansson så blir jag ganska trygg. Jag tror att de flesta ålänningar som skulle höra det idag skulle också vara trygga. När jag lyssnade på ltl Holmberg-Jansson skrev jag upp; ansvarsfull, handlingskraftig, mänsklig och utvecklingsorienterad. Det känns bra. Att spara och effektivera är inte likställt med att försämra. Tvärtom, det är utveckling åt rätt håll, att kunna lägga pengarna där de behövs allra bäst. Jag ser fram emot budgetdebatten där man får ta ut svängarna ännu mera.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson för anförandet. Jag kan till viss del hålla med det som ltl John Holmberg tidigare sade att det finns ett engagemang i det som framförs här.
Däremot delar jag inte fullt den verklighetsbeskrivning av Ålands hälso- och sjukvård som styrelseordförande har. Det kanske kan bero på att vi har olika kunskapsnivåer och olika insikter i hur frågorna där bedrivs. Som jag tidigare har sagt så tror att det finns ganska mycket arbete kvar att göra om vi ska ha en trygg hälsovård här på Åland.
Eftersom ledamoten själv gjorde ganska många kopplingar till budgeten så vill jag fråga om det som finns i svaret: ”Landskapsregeringens parlamentariska förankrade plan för hälso- och sjukvården beskrivs i den budget som läggs fram för lagtinget under hösten 2017”. Känner ledamoten till om den finns med i budgeten?
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Jag tror att jag får hoppa över den frågan faktiskt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Orsaken till att jag frågar är nämligen den att jag inte kan hitta den i budgeten. Jag är osäker på vilken parlamentarisk kommitté man hänvisar till. Eftersom det ändå tas med här i svaret så får man utgå ifrån att den har legat som grund för politiken. Vi får avvakta och höra med ansvarig minister vid tillfälle.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson
Talman! Det är med stor besvikelse jag ser att centern fortsätter sin skräckpropaganda och försöker få det att se ut som att alla med minnessjukdomar just nu vårdas på demensavdelningen på ÅHS. Att de flesta redan idag vårdas på andra avdelningar bortser man ifrån, istället målar centern upp en dystopi där människor med demens ska vårdas på den psykiatriska kliniken. Välkomna till verkligheten kära vänner; utåtagerande patienter med demenssjukdom vårdas på psykiatriska redan idag.
Talman! Framtiden är här då det gäller sjukvården. I den moderna sjukvården mäts inte kvalitén utefter hur många vårddygn som erbjuds, gränserna mellan slutenvård och dagvård börjar suddas ut. Detta sparar pengar och förbättrar hälsan, ingen mår bra av att ligga inne på sjukhus långa tider.
Nu tar sjukvården stora, kunskapsbaserade steg. En investering i en MR-apparat och stor satsning på dagkirurgi här på Åland. Det minskar behovet av slutenvårdsdygn och höjer vårdkvalitén. Smart helt enkelt! Särskilt som vi inom överskådlig tid kommer att se en stor brist på sjukvårdspersonal. Vi kommer inte att kunna fylla behovet av vårdpersonal om vi fortsätter som idag.
Talman! Jag vill också nämna de äldre. Jag är fast övertygad om att de viktiga steg vi behöver ta inte nödvändigtvis handlar om att få fler händer och fötter. Framförallt handlar det om att öka kunskapen, forskningen är entydig i den frågan. Det som landskapsregeringen nu gör är att stärka kunskapen. Det kommer att höja kvalitén och minska kostnader och mänskligt lidande.
Slutligen, talman, vill jag prata om huruvida kvinnor drabbas av det besparingsarbete som landskapsregeringen nu genomför. Vi behöver arbeta aktivt för en ökad jämställdhet. Det gör man genom att skapa en arbetsplats där människor kan utvecklas bland annat genom vidareutbildning, man behöver ge möjlighet för personalen att göra karriärsteg och man behöver ge betalt för det ansvar som den enskilda arbetstagaren har. Landskapsregeringen arbetar med allt det! En omstrukturering ger faktiskt förbättrad jämställdhet; att ge enskilda mer ansvar och högre befogenheter och betala för det ökar kvinnors ekonomiska självständighet och därmed makt i samhället.
För det är så, bästa kolleger, att göra allt för att behålla gamla strukturer det förbättrar inte jämställdheten, tvärtom. Tack, talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Tack ltl Johansson. Ltl Ingrid Johansson är klarsynt och framsynt och lyfter ofta forskning som ett intressant objekt. I mitt huvudanförande lyfte jag också upp forskning. WHO uppmanade bl.a. att skaffa sig nationella demensplaner. Demensföreningen har skrivit en insändare om forskning. Det skriver: ”Säkerheten för dessa patienter med demenssjukdomar kan svårligen garanteras då en del är utåt agerande och bör därför vårdas på sluten avdelning”. Man säger vidare att antalet kommer att fördubblas de närmaste 20 åren. Det är fakta, det är forskning och då kan man fråga sig varför landskapsregeringen väljer att stänga just den avdelning där behovet kommer att bli större i framtiden.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Vtm Thörnroos påstår att det är landskapsregeringen som har varit in och petat i den operativa verksamheten inom ÅHS och det vill jag starkt dementera. Det här är ett beslut som styrelsen för ÅHS självständigt har fattat av den anledningen att förra landskapsregeringen, social- och hälsovårdsminister Carina Aaltonen, tog fram riktlinjer för vård av demenssjuka. Där lyftes inte behovet av platser inom slutenvården som de viktigaste åtgärderna, utan istället faktiskt helt andra lösningar som förebyggande arbete, behovet av demenskoordinator på kommunal nivå osv. Patienter i demensvård har idag inte möjlighet att vårdas på demensavdelningen ifall de samtidigt har somatiska sjukdomar. Centerns inriktning i den här frågan är direkt felaktig.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag förbehåller mig väl rätten att tycka vad jag vill här i Ålands lagting. Om det tidigare har tagits fram riktlinjer för hur demensvården ska bedrivas, varför kom då inte initiativet från ÅHS ledningsgrupp? För det gjorde det faktiskt inte. Varför känner då inte intresseföreningen för demenssjuka på Åland till att de här planerna finns? Varför känner inte den kommunala sektorn till att man avser att flytta över dessa patienter till kommunal vård? Det är ju frågan i så fall om det finns ett tidigare framtaget material under en tidigare minister.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Jag vill ogärna gå in på den här frågan, men det är också därför regeringsblocket ser ett behov av en kommunstruktur, för den här frågan är framförallt en kommunal fråga. De flesta demenspatienter vårdas idag på kommunal nivå. Man har tagit fram riktlinjer, levererat dem till kommunerna, men mycket, mycket lite har hänt.
För det är så, vtm Thörnroos, man kan tycka vad man vill men fakta är fakta.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag blir lite förvirrad ifall regeringsblocket tycker att det är bra eller inte att vi bedriver en spörsmålsdebatt kring kanske den största fråga som vi har i landskapet Åland och som använder hälften av vår budget, i stora slängar.
Många säger att det är en fantastiskt bra fråga, men ltl Johansson sällar sig inte till dem. Hon tycker att det är onödigt att fråga och kallar det som vi för fram för skrämselpropaganda och det kan jag kanske inte riktigt förstå.
Ltl Johansson sade också lätt klyschigt att framtiden redan är här, vilket den naturligtvis aldrig är. Hon nämnde att vi kommer att möta en stor brist på sjukvårdspersonal framöver. Vad baserar ledamoten det på?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag vill först klargöra att jag visst debatterar sjukvårdsfrågor, gärna, ofta och mycket. Däremot anser jag att det är osakligt och felaktigt mot den åländska befolkningen att ge ut hot om att man skulle kastas ut på gatan, vilket absolut inte är sanningen.
Jo, jag baserar min forskning, ltl Pettersson, på att titta på hur försörjningen av sjukvårdspersonal i Norden kommer att se ut framöver. Det ser ganska skapligt när det gäller sjuksköterskor, däremot kommer det att råda stor brist på närvårdare och specialiserade sjuksköterskor.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det där är nog, talman, ganska signifikativt, tror jag, för vad som händer i ÅHS styrelse. Lekmän tolkar forskarrapporter utifrån sina egna perspektiv och får de svar man själv vill ha.
Ltl Johansson nämnde här vid ett tillfälle att; ”nej det var inte från ÅHS ledningsgrupp som förslaget att stänga demensavdelningen kom”. Däremot sade hon ordagrant; ”styrelsen har fattat beslutet att stänga demensavdelningen”. Då undrar man naturligtvis på vad baserar sig det beslutet? Vilken beredning finns som underlag. Kanske ännu intressantare, eftersom ltl Johansson av allt att döma sitter i ÅHS styrelse; hur många i den styrelsen idag har någon som helst form av sjukvårdsutbildning? Det är nämligen en är rätt stor skillnad mellan lekmän och tyckanden och utbildat folk som faktiskt vet vad man jobbar med.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag vet inte om det här är rätt stol att stå och redogöra för ÅHS styrelseverksamhet. Jag kan för det första konstatera att det inte finns utbildningskrav för styrelsen. Vi ska representera folket, inte vården. Däremot konstaterar jag att för varje styrelsemöte vi har så sitter det nästan lika många tjänstemän som styrelseledamöter. Jag kan vidare konstatera att jag, tillsammans med ordförande vid ÅHS, har varit runt på i princip alla avdelningar på hela ÅHS. Innan beslutet fattades om att stänga demensavdelningen så hade vi två timmars hörande med sju-åtta i personalen från medicinkliniken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Tack, talman! För mig är, och har alltid varit, hälso- och sjukvården ett av de absolut viktigaste ämnen som vi kan debattera här. Oberoende av kön kommer alla att tycka att det här är en viktig fråga. Vilken sjukvård har vi och vad kan vi erbjuda? Personligen vill jag ha en ekonomisk tillgänglig sjukvård framför allt för barnfamiljer.
Talman! I april 2007 lämnade landskapsregeringen ett meddelande om hälso- och sjukvården i framtiden. Då var det ekonomiskt goda tider. Då diskuterades privatisering. Vi hade råd att diskutera vem som skulle erbjuda vården.
Dryga nio år senare är det andra ekonomiska tider. Nu diskuteras vad det offentliga har råd att erbjuda just här. I budgeten står att under våren 2017 ska man ta fram processer och strukturer för den framtida vården på Åland.
Nu pratar man om vad vi har råd med, inte om det ska vara privat eller offentlig vård.
När man frågar befolkningen om vilken som är den viktigaste frågan så säger de hälso- och sjukvården är viktigt, tillsammans med utbildningsfrågor ofta.
I spörsmålet ställer man frågan om att man säkerställer tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster på Åland. Det är viktigt. Redan våren 2007 när det här meddelandet kom så ställde jag frågan; vilken sjukvård har vi råd att ha kvar på Åland och vilka tjänster måste vi börja köpa utifrån? Den diskussionen måste vi nu ta.
Redan nu kommer ÅHS styrelse med förslag på hur vi ska tänka. Vi ska prioritera barns tillgång till primärvård. Man vill säkra att barn kommer till läkare i ett tidigt skede. Det ska finnas möjlighet till rätt vård i rätt tid.
Den här regeringen har också velat ta ett grepp om den ekonomiska politiken, en stabilitet i landskapets ekonomi. Man måste tyvärr gå in på inbesparingar inom det heligaste vi har, hälso- och sjukvården.
Det har debatterats mycket här om stängning av demensavdelningen. Det har pratats om ett mobilt team som ska hjälpa dementa där de bor, på institutionsboenden eller serviceboenden. De ska kunna vara i trygga förhållanden. Vad jag har förstått, som lekman, är att flyttar man en dement till en otrygg plats så blir patienten oroligare. Om man kan hjälpa dem på plats så underlättar det.
Under förra regeringen togs det fram riktlinjer för hur man ska jobba med demensvården. Detta är ingen kvartalsrapport.
Jag tror inte att någon jublar över att vi måste göra besparingar inom hälso- och sjukvården men det är tyvärr ett måste. Jag litar på styrelsens arbete. Jag har gett ltl Carina Aaltonen ansvaret att representera vårt parti och jag är helt övertygad om att hon gör sitt bästa under de förutsättningar de har.
Talman! Avgifter ändras, vissa höjningar kommer att göras, men ändå kommer man att jobba för att det ska vara avgiftsfritt för barnen. Att man sätter barnen i fokus är en fortsättning på den förra regeringens familjepolitik.
Vi förändrar vården för dementa. Jag håller inte med om att vi säger att man slänger ut dem på gatan eller att man tar bort vården, vi förändrar den. Tack, herr talman.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 7 november.
Talmannen
Ltl Runar Karlsson föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 7 november.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, talman! Jag tycker att det har varit en väldigt intressant diskussion och debatt så här långt som vi nu har kommit. Jag noterar att oppositionen har en syn på saker och ting och regeringspartierna har ju en annan. Det viktiga är ändå att vi faktiskt här och nu diskuterar Ålands hälso- och sjukvård.
Jag vill lämna ett önskemål till regeringen; att regeringen återkommer med ett meddelande under våren så att vi kan ha en fördjupad och bred diskussion kring hälso- sjukvårdsfrågorna som de facto tar en stor del av vår budget.
Sedan vill jag ytterligare erinra er om att ltl Gun-Mari Lindholm hade ett väldigt insiktsfullt anförande här tidigare. Hon lyfte upp det som egentligen är det mest väsentliga och det är själva bemötandet i vården. Vi ska komma ihåg medmänskligheten som ska finnas i vården när vi strider om pengar och vem som ska vårdas var.
Avslutningsvis stöder jag ltl Runar Karlssons förslag om bordläggning.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Runar Karlsson, understödd av vtm Veronica Thörnroos, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 7 november. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till måndagen den 7 november.
De som finns kvar på talarlistan bereds nu möjlighet att uttala sig.
Ltl Bert Häggblom
Herr talman! Spörsmålet innehöll frågan vilken strategi som hälso- och sjukvården ska ha i framtiden i landskapet. Har vi fått svar på det här idag? I diskussionen här idag har det inte framkommit någonting nytt sedan jag tidigare satt här i lagtinget för tolv år sedan. Samma sak kommer fram igen.
Vi borde se på organisationen. Behöver vi sjukhusstyrelse överhuvudtaget? Mitt förslag är att sjukhusstyrelsen kan skrotas. Vi har specialister anställda, vi har kunniga människor inom sjukvården som är anställda. Det är de som ska fatta besluten, det är de som ha hand om besluten och de ska få en budget som de ska hålla.
Det är klart att det finns sparmöjligheter inom en organisation på 88 miljoner. Det är vi politiker som ska ställa kraven. Inte vill vi ha en sotare som pilot på ett flygplan och inte vill vi ha en jurist som opererar heller. Därför ska de som är specialister sköta om och säga vad som är bra. Det ska inte ta två timmar på ett styrelsemöte att stänga en demensavdelning. Det är inte så det ska gå till när man diskuterar strategier.
Därför föreslår jag för landskapsregeringen att ni börjar fundera på om vi ska ha dessa mellanstyrelser där politiker sitter som pantfångar för att finansministern har sagt hur mycket pengar det kommer att finnas. Sedan är det deras fel när det kommer kritik. Det är så som det fungerar. Jag tycker man bör fundera på detta.
Sedan bör man också vända på kakan, man ska stänga, stänga och stänga. Varför inte se hur man kan göra pengar på Åland? Vi har ett strategiskt läge här i Östersjön. Vi kan sälja våra tjänster. Vi köper tjänster från Finland, vi köper tjänster från Sverige, men vi kan också sälja tjänster. Det var aktuellt på BB-avdelningen tidigare, men inte längre. Vi har fått hit specialister, vi lockar hit specialister som har enorm kunskap. På vissa områden har vi en av världens bästa som har varit här på sjukhuset. Vi kan sälja de tjänsterna. Vi har bra personal som kan ta hand om det här.
Men hur bra tar vi hand om personalen? Varje arbetstagare inom sjukvården har 18 sjukdagar. Det är helt otroligt! Vad är felet? Är arbetsgivaren så pass dålig att de stressar ihjäl folk eller vad är det? Det är någonting som ska analyseras och göras någonting åt. Det gäller enorma pengar. 18 arbetsdagar per arbetstagare! Hur många småföretagare skulle inte gå omkull med den siffran?
Samma sak är det med alla vikarietjänster som man har år ut och år in. Det finns de på sjukhuset som har varit vikarie i tio år. Vikarie för vem? De får inte en ordinarie tjänst.
Inom det privata näringslivet är lagstiftningen sådan att de ska ha en ordinarie tjänst. Men vår tjänstemannalag till den delen är bristfällig. Jag kommer att lämna in en lagmotion om det eftersom det aldrig kommer någonting från regeringen. Jag klagar inte på den här regeringen, det har gällt alla regeringar. Lagstiftningen idag är fel som jag ser det. Det finns ingen trygghet för dem som är anställda inom sjukvården. Är det sedan detta som är orsaken till att de sjukskrivna? Det vet jag inte. De som står på golvet och jobbar och tar emot oss på vårdavdelningar kan inte planera för framtiden. Det finns saker som vi måste titta på och besparingar kan ske här. Det är en strategi som vi måste ha för vår sjukvård i framtiden. Jag hoppas att vi kan titta på det här.
Tänk om, tänk nytt! Vad kan vi sälja? Det är precis såsom som ltl Holmberg-Jansson tog upp här i sitt anförande på ett föredömligt sätt. Vi har nära till vår sjukvård, vi behöver inte vänta, vi har inte köer och vi behöver inte sitta i långa köer. Folk kan komma hit, vi har mycket bra att erbjuda.
Många får bra sjukvård, men vi har också de som är missnöjda och där har vi tyvärr heller inte riktigt någon uppföljning. Det finns många som bollas hit och dit. Vi har inte riktigt organisationen på plats alla gånger inom sjukvården. Recept försvinner och när man ska till någon annan så får man vänta länge. Vi politiker får aldrig den dåliga vården. Det finns andra i vårt samhälle som inte vågar säga till och som väntar och väntar och aldrig får sin diagnos. Vi måste ha system som också fungerar i den strategiplan som ska finnas och som vi alla bör fundera på. Visst finns det att fundera på, inte har vi det alltid så bra. Jag tror att vi alla här får en bra vård, men det finns människor som aldrig vågar opponera sig och ifrågasätta. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Jag vill klargöra att 18 sjukdagar i året tyvärr är normalt i den här sektorn. ÅHS sticker inte ut såtillvida, men det är fokusområde för 2017 för det ska förstås inte vara på det sättet.
Försäljning av tjänster är svårt men just den här MR apparaten ger nya möjligheter, särskilt till den åländska privata marknaden.
Det jag framförallt fastnade för i ltl Häggbloms anförande var att han föreslår en professionell styrelse för ÅHS. Jag har också tänkt mycket på hur man skulle kunna organisera ÅHS. Jag undrar om inte ltl Häggblom anser att ÅHS, som de facto är en myndighet, ska representeras av folket genom folkvalda?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Jag anser att sjukhusstyrelsen med lätthet kunde tas bort. Jag anser inte att den förbättrar vården för den enskilda ålänningen. Jag tror vi har en landskapsregering och en minister till den avdelningen som kan ta hand om det där. Vi har anställda på sjukhuset som är specialister och som kan det här. Titta på sjukhusstyrelsemötena, där sitter sex ledamöter och ibland är det upp till 21 personer på dessa möten, läkare och andra. Titta i protokollen! Människors tid går åt till detta. Jag anser att det inte alla gånger är nödvändigt. Det har bearbetats inom sjukhuset redan. Styrelsetimmar går åt. Jag anser att det är bortkastad tid. Tyvärr, jag beklagar, ltl Johansson.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Ja, då förstår jag det som att styrelsen inte ska professionaliseras utan man ska ta bort styrelsen. Men det var inte riktigt det som ltl Häggblom sade i sitt anförande. Då var den saken klargjord. Tack för det!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Jag menar alltså att hela styrelsen ska tas bort. Det finns anställda inom sjukhuset. Vi har en chefsläkare som ska sköta om det och sedan finns det kunniga inom sjukhuset.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag lovar ltl Häggblom att vi i styrelsen hela tiden tittar på möjligheter att sälja tjänster till andra. Det försiggår just nu en mängd olika utredningar om vi kan följa de krav som ändå ställs med bemanning. Vi lever lite grann med jourer, bakjourer och sådant och om man kan sälja tjänster när man har sådana lösningar som vi har på vår lilla ö.
Även här får vi tips och råd från allmänheten om vad vi kan pröva att sälja. Det var ett program i morgon-TV om att det var problem med mammografi i Stockholm och jag blev kontaktad av tre personer direkt; ”här finns det väl en möjlighet, det här kan ni väl sälja. Det förekommer hela tiden en kontinuerlig process. Jag lovar att vi i styrelsen verkligen är på tårna för vi vet att vi ska spara pengar.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Det är bra det, men det finns inte någon strategiplan, som jag har sett, där man ska sälja tjänster. Jag tycker att det är viktigt att man skulle ha det. Hur mycket pengar kan vi få in i? Var kan vi få in pengar? Samtidigt förbättrar vi också vården och kvalitén här i landskapet. Det medför att man kanske inte behöver få vård utanför Åland.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack, talman! Jag håller absolut med ltl Häggblom att det är någonting som vi behöver se över. Inför kommande budgetar så ska vi höja vår självfinansieringsgrad så därför är vi tvungna att se på andra saker som vi kan sälja.
När det kommer till den mänskliga faktorn så nämnde ltl Häggblom att recept har försvunnit och det är ju bara att beklaga. Nu när e-recepten införs från årsskiftet så får vi hoppas att det är ett minne blott och att ingen ska råka ut för någonting sådant. Det är inte acceptabelt.
När det gäller den professionella styrelsen så har jag också funderat på det i många olika vändor. Jag lyfte frågan när Egentliga Finlands sjukvårdsstyrelse var här om de någonsin hade funderat på det för de har en politisk stor styrelse. De sade tvetydigt nej. Det här handlar om folkets pengar. Det skulle inte gå att ha en professionell styrelse. Vi behöver vara där och se till pengarna används på bästa sätt.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Vi har ett ganska nära förhållande mellan landskapsregeringen och sjukhusledningen och därför tycker jag att man inte behöver ha någon mellanledning.
Sjukhusstyrelsen fick krav på vad de ska spara in på. När man läser protokollen och de diskussioner som har förekommit i styrelsen så tycker jag inte att det har framgått några nya kreativa lösningar som inte har kunnat skötas direkt. Vi har ganska nära mellan politiker och ansvariga tjänstemän. Jag tror inte att det behövs en politisk styrelse.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Ltl Bert Häggblom sade att inget nytt har sagts i debatten vad gäller strategier och utveckling framåt. Då undrar jag om ltl Bert Häggblom har lyssnat överhuvudtaget? ÅHS styrelseordförande var uppe och berättade om flera utvecklingsprojekt, vilka strategier man jobbar med och det tycker jag att var talande för att det händer mycket. Man pratar om vad som är nytt och vad som en gång. Det har visst framförts nytt i debatten. En av de viktigaste sakerna är sådant som jag och moderat samling har lyft; magnetröntgen kamera på plats på Åland. Det finns med i budgeten och budgeten nämns i spörsmålet. Den kameran hjälper också till att ställa diagnosen demens i minnesutredningar. Jag tycker att en av de viktigaste sakerna är att patienter och anhöriga får en diagnos snabbt och då kan en kamera hjälpa. Ordförande berättade mycket om vad som händer i olika utvecklingsprojekt. Visst har det väl tillkommit någonting nytt i debatten?
Detta med att inte ha någon styrelse var ett populist inspel, tycker jag.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Magnetröntgen diskuterades också för över tolv år sedan. Den strategin har funnits ganska länge.
Populistiskt eller inte? Det får var och en avgöra. Vi måste se om vi kan spara pengar någonstans. Behöver vi en sjukhusstyrelse? Det är mitt förslag som jag bidrar med. Att kalla mig för populistisk eller någonting annat nedsättande så det står för Petri Carlsson, men det är ju hans sätt att framföra det. Jag hade ett konstruktivt förslag och då kan man säga att man inte accepterar det. À la bonne heure! Vi lever i en demokrati där man får ha olika åsikter utan att man ska nedvärdera varandra.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Det är visst nytt med en magnetröntgen kamera eftersom det nu finns anslag med och det kommer att bli verklighet. Det är helt nytt! Det har tidigare pratas om det. Nu är det verkstad, nu händer det och det är nytt.
Vad gäller populism så tycker jag att när man för fram en sak men inte i handling visar att man är beredd att verkställa det så det är faktiskt populism. Obunden samling har en representant i ÅHS styrelse, det har varit fullt fritt fram att avgå och lämna den platsen tom. Men det är nog ingenting som ltl Bert Häggblom har verkat för åtminstone.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Ledamoten i sjukhusstyrelsen meddelade mig faktiskt att han tänker begära befrielse därifrån. Han anser att han inte har någonting där att göra eftersom man har fått direktiv från landskapsregeringen om hur mycket man ska spara. Så det är faktiskt ingenting nytt. Jag fick faktiskt mail om detta häromdagen. Om personen i fråga kommer att förverkliga det vet jag inte, men så är det. Vi får väl se. Jag kommer att föreslå i en lagmotion att styrelsen tas bort. Sedan får vi väl se vad ltl Carlsson tycker, men det vi redan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, herr talman! Jag skulle gärna vilja diskutera lite mera ltl Häggbloms tanke om att vi ska skippa hela styrelsen och att den lätt kan tas bort. Hur ser man då på myndighetsutövning? Jag tänker på gymnasieskolan, ÅMHM, polisen och ÅHS. De har alla styrelser just för att vi inte ska kunna få ett ministerstyre, att ministern går in i myndigheten och börjar styra. Ur demokratisynvinkeln och parlamentarismens anda, hur ser obunden på detta så att man inte får ministerstyre? Jag har förstått att obunden samling traditionellt sett är ganska mycket emot ministerstyre.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Jag är inte orolig för ministerstyre. Det finns ett ministerstyre och det ska vara ett visst ministerstyre på det viset att landskapsregeringen har ansvar för budgeten. Man sätter upp en budget som ska hållas inom en viss ram. Sedan kanske vi har vissa önskemål om det behövs. Man har anställda människor som faktiska kan de olika verksamheterna.
Den som har suttit i polisstyrelsen vet också att man inte kan göra så mycket där heller. Om ni läser protokollen så finns det lite beslut. Ltl Kemetter är ny i polisstyrelsen och inte kan man göra så mycket där. Man konstaterar budgeten, pengarna går åt och så finns det ingenting annat att göra.
Ltl Sara Kemetter, replik
Herr talman! Det stämmer ledamoten, om man ser på styrelsen i ÅHS, så kan man inte säga att inte styrelse gör någonting eller att de inte behövs. Jag anser inte heller att styrelsen går in i operativa frågor där de tror att de är läkare. Det är snarare så att ministern och regeringen säger vilka pengar styrelsen har arbeta med och sedan är det upp till styrelsen att fatta de operativa och strategiska besluten i styrelsearbetet. Att ministern då skulle gå in direkt och bestämma, då har vi nog demokratiproblem, tycker jag.
Att obunden samling på det här sättet nu för fram direkt ministerstyre i alla våra myndigheter är bekymmersamt, tycker jag.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Ja, vi står inför tider när det ska sparas. Det här är mitt förslag. Sedan får man bedöma det. Jag tror inte att verksamheten försämras för den enskilde medborgaren i vårt landskap. Vi har så pass nära till varandra här, vilket är fördelen på Åland. Jag är inte alls orolig för det. Det finns ju många som vill vara med och diskutera, men leder det någon vart? Blir det bättre beslut? Blir det bättre vård för att vi har en sjukhusstyrelse? Det ska var och en bedöma och fatta de politiska besluten därefter. Jag tror det inte, det är det som är skillnaden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Wille Valve, replik
Talman! I sak har det mesta sagts redan i tidigare repliker. Jag vill uttrycka min uppskattning. Jag håller inte alltid med det som ltl Häggblom föreslår. Men jag uppskattar verkligen att ltl Häggblom sätter en heder i att lägga fram förslag. Man må tycka att det är populism och kanske färgstarkt att avskaffa styrelsen. Personligen uppskattar jag åtminstone drivet. ”Jag skriver en lagmotion, den kommer att innehålla det här och den kommer till lagtinget”. Istället för att förfalla till litanian om att vi borde vi göra mindre, låta allt vara som det är och gå tillbaka till tiden då Orrdalsklint steg upp ur havet så väljer ledamoten ha det här framåtsyftande perspektivet och det uppskattas.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Jag tackar för att det uppskattas att man kommer med olika åsikter. De kan vara väsensfrämmande nu, men så var det tidigare också när jag satt i lagtinget. Sedan när jag inte har varit här på tolv år så har mycket förverkligats och då blir man glad. Man måste vara lite föregångare. Det tar tid för att någonting ska beslutas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag hade inte tänkt delta i den här debatten så mycket men frågeställningen som ltl Häggblom tog upp om en icke styrelse eller proffs styrelse är så passiv intressant.
Sedan tog han också frågan också frågan om tillfälligt anställda.
Möjligheten att sälja tjänster är intressant. Att sälja tjänster har säkert förekommit tidigare vilket nämndes.
När det gäller tillfälligt anställda så har det ifrågasatts många gånger av de som jobbar under sådana premisser. Man lever i en osäkerhet, har man jobbet kvar eller inte? På det viset håller väl man kanske också personalen lite lugn och tyst.
Ålands Framtid har många gånger ifrågasatt, inte bara när det gäller sjukhusstyrelsen, vi har inte ifrågasatt just styrelsesammansättning eller om den ska vara politisk eller inte. När det gäller Posten och PAF så har vi lyft frågan om politiker faktiskt ska sitta i styrelser eller om det ska vara proffs i styrelsen?
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Ja det är bra att det finns understöd så att man kan diskutera de här sakerna. Jag tycker att det är viktigt att man belyser dem. Hur kan vår sjukvård vara bäst? Vilken strategi har vi för framtiden? Det är det som det här spörsmålet går ut på. Vilken är vår framtidsstrategi? Jag har kommit med olika förslag här. Det är bra om man kan resonera. Om förslagen sedan är bra eller dåliga, det är ju en majoritet som alltid bestämmer det.
Som Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Ja, absolut, jag har inte tagit ställning varken till det ena eller till det andra ännu. Jag tycker att det är en intressant frågeställning. Det är skäl att kanske begrunda den lite, för ganska mycket energi läggs ner från tjänstemän för att bereda till styrelser som man eventuellt kunde slippa om man hade en typ av verksamhet som är uppbyggd enligt Häggbloms förslag. Jag tycker att i framtiden kan man börja titta på sådana här saker. Som det är nu så de som sitter i styrelsen är egentligen inte proffs inom sjukvården överhuvudtaget. Det blir ett allmänt tyckande att man vill att sjukhuset ska syssla med en viss typ av tjänst. Inför framtiden så tycker jag att landskapsregeringen skulle titta på det här.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, herr talman! Det är precis så som det är. Det går åt mycket energi, mycket förarbeten går åt till att förbereda styrelsemötena. Det här är ingen ny sak som jag har funderat på. Jag fick förfrågan, när obunden samling var med i landskapsregeringen i tiderna, om jag ville åta mig posten som styrelseordförande för sjukhusstyrelsen. Jag sade, okej, men jag vill se alla protokoll ett år tillbaka i tiden. När jag fick se att det satt 18 personer på mötena, så sade jag att det inte var meningsfullt att ha en sådan styrelse. Det är någonting som är fel i systemet. Jag åtog mig det inte för man kan inte förverkliga någonting med så här tunggrodda system. Det var redan då, så det här är ingenting som jag har kommit på idag, utan jag har funderat många gångar på det här. Jag tittar på protokollen fortsättningsvis och de är lika.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ärendet bordläggs till måndagen den 7 november.
Enda behandling
4 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015 samt landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.20145
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2015-2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsregeringens redogörelse RS 3/2015-2016
Först tillåts fortsatt diskussion och efter ämnen som inom debatterar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
5 Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2015
Landskapsrevisionens berättelse RB 3/2015-2016
Enligt arbetsordningens 48 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion. Ingen diskussion.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss
6 Fullvärdigt medlemskap för Åland i det formella nordiska samarbetet
Landskapsregeringens meddelande M 4/2015-2016
Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Talmannen föreslår att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Talman! Jag ber att få understöda förslaget att ärendet hänförs till lag- och kulturutskottet för diskussion och vidare beredning.
Jag önskar på centergruppens vägnar bordläggning av detta ärende till den 9 november, med tanke på tidigare bordläggning idag. Jag tycker att vi ska kunna diskutera landskapets meddelande efter att vi förhoppningsvis ånyo har fått en ålänning vald till president för Nordiska rådet.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag ber att få understöda ltl Harry Janssons förslag om bordläggning.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av vtm Veronica Thörnroos, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 9 november. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 9 november 2016.
Föredras
7 Ålands gymnasium och ledarskapet
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016
Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.
Föredras
8 Sjukförsäkring för åländska studeranden
Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016
Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.
För kännedom
9 Uppdaterad barnskyddslagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2016-2017
Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016
Ärendet tas upp till behandling vid plenum 07.11.2016.
Avslutning
Nästa plenum hålls den 7 november 2016. Plenum är avslutat.