Andra behandling

I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kollegor, vi har diskuterat förslaget om en gemensam kommunal räddningsmyndighet ett otal gånger. Vi har prövat argumenten mot och för varandra.

Jag vill än en gång understryka att det är ett lagförslag som kommer att påverka den frivilliga verksamheten inom FBK–delen av den åländska räddningsmyndigheten.

Vid måndagens plenum nämnde jag resultatet och bedömning av den så kallade krisövningen som hölls i november 2016. Den har anförts om ett argument i den diskussion som har förts om varför en reform behövs och de brister som skulle finnas med i en räddningsverksamhet baserad på frivillighet. Efter mitt anförande i måndags har jag blivit upplyst om att situationen t.o.m. var värre än vad jag kunde tänka mig. Man begär alltså att en frivillig brandkår i Jomala m.fl. ska delta i en krigsövning klockan åtta på morgonen. Man har kontakt med den frivilliga enheten dagen före, man lånar utrustning men man behagar inte tala om tidpunkten eller något om den krisövning som skulle hållas dagen efter.

Bästa vänner, nog är det ju ett missbruk av den frivilliga idealistiska sidan som är så oerhört viktig för att vår åländska vardag ska fungera. Jag måste verkligen för de frivilliga brandkårristerna på Åland än en gång beklaga att vi har aktörer i det åländska samhället som missbrukar frivilligas vilja att ställa upp för samhället. Detta får naturligtvis följder, som ni alla förstår, för viljan att delta. Därför har vi gång på gång varnat för risken att blanda in FBK:arna i den operativa helheten som kommer att styras nu enligt regeringsblockets beslut, kan man nästan säga redan, från Mariehamns räddningsverk.

Det har väl sällan varit mer naturligt att som sista åtgärd föreslå att hela lagförslaget förkastas. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Till skillnad från idag så kommer det här att bli en gemensam myndighet som inte omfattar den operativa verksamheten, men till skillnad från idag så kommer det här att omfatta samtliga kommuner som får möjlighet att sitta med och har rätt till representation. Är inte det bättre än idag? I en gemensam myndighet kommer man tillsammans att diskutera alla sådana här frågor istället för att göra det på varsitt håll. Till och med ltl Harry Janssons motion utgår ju ifrån att man ska ha en myndighet och inte låta det vara så som det är idag. Inte sant?

Ltl Harry Jansson, replik

Tyvärr blandar ltl Petri Carlsson päron och äppel friskt.

Det är klart att på det formella planet kommer det naturligtvis att se bra ut att man har en nämnd med eventuellt 16 ledamöter. Men bästa vänner, det är nämnd som kommer att mötas högst ett par gånger per år och kommer på inget vis att ha någonting att säga till om vad det gäller den operativa skötseln.

Här kommer det att ske en sammanblandning mellan räddningsverket och den operativa delen. Även om nämnden formellt kommer att ha ett beslutsfattande som landskapsregeringen och Mariehamns stad fortfarande kommer att styra i högsta grad så kommer kommunerna fortfarande att ha rätt att bestämma servicenivån. Det är det enda som kommer att finnas kvar av kommunal självstyrelse när det gäller räddningssidan efter den här reformens genomförande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Återigen, samtliga kommuner kommer att styra den här myndigheten. De kommer att ha lagstöd för att ha representation i det här. 16 kommuner, såsom det är idag, kommer att ha den möjligheten att styra detta tillsammans.

Återigen till min fråga: Vad är skillnaden mellan ltl Harry Janssons motion jämfört med förslaget från landskapsregeringen? Det är ju inte att behålla situationen såsom den är idag. Att den motion som ledamoten har förespråkat och lagt fram skulle ligga till grund för behandlingen istället, det är också ett nytt förslag och det är inte att låta det vara som idag. I så fall river man också upp situationen, precis lika mycket. Enda skillnaden är att Mariehamn inte står som värdkommun.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag borde faktiskt inte i förslagets elfte timme, nästan sista timmen, behöva upplysa ltl Carlsson om varför. Ledamoten har ju tagit del i utskottet och vet att det är en motion som syftar till att skapa en hållbar reform. Det är en motion som tar sikte på normalt kommunalt samarbete där ingen högre instans, såsom lagförslaget nu ligger, dvs. landskapsregeringen bestämmer bl.a. om rösträtten i den kommande nämnden och fördelningen av kostnaderna. Motionen är ett sätt att faktiskt hjälpa regeringsblocket till en hållbar lagstiftning.

Vad gäller den olyckliga sammanblandningen av räddningsmyndigheten med den operativa sidan inom staden så beklagar jag en sista gång att man inte tog möjligheten att skapa en fristående räddningsmyndighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Min reflektion kring lagförslaget är att det främst har skapat en stor spricka mellan Mariehamns stad och landskommunerna och det tycker jag att är väldigt olyckligt.

Jag är ganska en pragmatisk människa, speciellt när jag kör båt och har ett elektroniskt sjökort framför mig så har det uppstått situationer när verkligheten inte överensstämmer med det elektroniska sjökortet. Sådana gånger har jag alltid valt att sakta in, stanna och gå på verkligheten.

Vad gäller de frivilliga brandkårernas arbete på Åland så fungerar det väldigt väl idag. Tittar man på den praktiska verkligheten så finns det inga problem. Det fungerar alldeles utmärkt!

Varför väljer man då att försöka skapa en teoretisk modell? Huvudsyftet har nu uppenbarligen blivit, trots att det knappast var landskapsregeringens intention, ett krig mellan landskommuner och staden helt i onödan. Landskommunerna och de frivilliga brandkårerna är duktiga på sitt, Mariehamn stad och räddningsverket är duktiga på sitt.

I denna sena timme vill jag läsa upp delar av ett mejl som jag har fått från gräsrotsnivå, i det här fallet brandkårsnivå och de påtalar de problem som de ser. ”Retoriken att denna lag endast omfattar myndighetens administrativa del är endast ett önsketänkande som regeringspartierna försöker döva sitt samvete med genom att återkommande upprepa denna fras och inbilla sig att genom detta förfarande på så vis blir en verklighet. Den operativa verksamheten, alltså den frivilliga verksamheten, kommer att påverkas i allra högsta grad genom att myndigheternas personal även ansvarar för det operativa arbetet på fältet. Det som kommer att finnas kvar ute i kommunerna är rätten för kommunen att fastställa servicenivån. Där framkommer den för kommun bestämda minimala räddningsstyrkan och vilka tider som gäller inom kommunen. Det framkommer inte i servicenivåbeslutet vilka styrkor eller på vilket sätt de ska användas. Allt operativt arbete bestäms i larmplanerna. Det är myndigheternas administrativa personal som planerar och bestämmer hur larmplanerna ser ut och hur de används. Därav kommer det operativa arbetet att i allra högsta grad påverkats av den nya myndigheten då den kommer att ligga under Mariehamns räddningsverk.”

Jag skulle gärna se att ansvariga minister kunde dementera det som de frivilliga brandkårristerna - som har skrivit det här - tror. Det som rör larmplaner och vem som kommer att ta ansvaret för dem. I annat fall så tror jag nog tyvärr att den här lagstiftningen ställer till mera bekymmer för våra ålänningar, som på frivillig väg arbetar i brandkårstjänst, än vad det de facto ger i inbesparingar. Tack

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att centern och framförallt vtm Veronica Thörnroos vill lyfta fram någon form av konflikt mellan landsbygden och staden, att det skulle bli krig på grund av detta. Det är en oerhört tråkig retorik och jag kan inte alls ställa mig bakom det.

Vi tycker att det är glädjande att servicenivån -det absolut viktigaste- blir kvar. Det är ändå bara frågan om en gemensam myndighet. Det kommer inte att påverka de frivilliga brandkårernas verksamheter. Jag tror ändå att det är A och O för alla ålänningar att ha en gemensam professionell räddningstjänst. Vi har människor som under 24 timmar verkligen kan komma och hjälpa till. Det är något som Mariehamns stad har stått för och jag tycker att vi alla ska vara stolta över det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är inte jag som har skapat den konflikt som i dagsläget finns mellan landskommunerna och Mariehamns stad.

För övrigt kan jag, som brändöbo, säga att vi har haft köptjänster från Mariehamns stad och det har absolut fungerat alldeles utmärkt. Men det är inte det som är själva frågeställningen. Det som lyftes fram här och nu är att det är myndighetens personal som är ansvarig för de så kallade larmplanerna och därigenom får de också ansvaret för den frivilliga brandkåren. Jag ser gärna att ltl Sara Kemetter reflekterar kring detta. Är det så? I så fall är det nu den nya myndigheten som kommer att styra de frivilliga brandkårerna. Det kan väl ändå inte ha varit intentionen från landskapsregeringens sida?

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Vi talar alltså om ett Åland med nästan 30 000 invånare. Nog är det ju märkligt om vi inte ska kunna enas tillsammans kring det här. Det är inte frågan om många människor som ska jobba i den här myndigheten. Att man ser över Åland som en helhet tycker jag endast är en positiv sak. Att det blir i Mariehamn som det finns flest invånare är väl också rimligt. Sedan är de frivilliga brandkårerna oerhört viktiga, speciellt i regioner långt från stan och då är det ännu viktigare att det finns människor som kan hjälpa när det verkligen behövs.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill vara tydlig. I mitt anförande har jag inte på något vis anklagat räddningsverket i Mariehamn stad för att inte ge en fullgod service eller att landsbygden inte heller har fått en fullgod service. Det jag vände mig mot och det jag efterfrågade här, utan att få ett svar, var om det faktiskt är myndigheternas personal som har ansvar för larmplanerna och som indirekt talar om vad de frivilliga brandkårerna kan göra? Det är en frågeställning som jag gärna skulle vilja ha ett svar på.

Sedan tycker jag att det är lite intressant när ltl Sara Kemetter sade att det rör sig bara om några människor och då behöver man således inte bry sig. Hur många människor ska det vara tal om för att det ska spela någon roll för socialdemokraterna? Ska det vara 50, 100 eller 200? I min värld och de värderingsgrunder som jag har så respekterar man även de som är små. Det är den politik som jag driver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, herr talman! En dementi var begärd. En dementi kommer. Det är inte avsikten att den nya brand- och räddningsmyndigheten ska ha andra befogenheter än vad som redan är fallet.

Varför genomför vi den här lagstiftningen? Ja, för att det var meningen redan för tio år sedan när den förra lagen antogs att Åland skulle ha en gemensam brand- och räddningsmyndighet för invånarnas rätt till trygghet och för att utveckla verksamheten på myndighetsnivå.

Ingalunda har konflikten skapats av landskapsregeringens lagförslag. Den har funnits och eldats på under den här processen, framförallt av oppositionen som hävdar att det här kommer att drabba de frivilliga brandkårerna på ett negativt sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är möjligt att det är som ministern sade, att det egentligen inte är någon förskjutning jämfört med vad myndigheten har gjort tidigare. Med de facto har vi haft två myndigheter nu. Man kanske behöver komma ihåg att speciellt den myndighet som har verkat på landsbygden har ju ett annat - jag vill inte säga upptagningsområde -men har en annan massa att förhålla sig till och också en annan kompetens, eftersom det är de frivilliga brandkårerna som håller igång detta till skillnad från Mariehamns stad som har ordinarie anställd personal som finns på plats hela tiden. Jag tycker att verksamhetsförutsättningarna är väldigt olika.

Jag har inte heller hört någonstans tidigare att någon av dessa myndigheter som finns inte skulle ha klarat av sitt uppdrag väldigt väl eller att de inte skulle ha följt med i utvecklingen eller någonting sådant.

Det känns mera som det här är en maktdemonstration från landskapsregeringens sida; vi kan minsann när vi vill, ändra precis på vad vi vill och hur vi vill.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag hänvisar igen till avsikterna i den tio år gamla lag som inte har förverkligats. Vtm Thörnroos har helt enkelt fel när hon hävdade att den nya myndighetens befogenheter skulle vara större än de två räddningsmyndigheter som vi idag har. Den nya myndigheten ska göra samma sak men tillsammans, så som avsikten var redan tidigare.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är på något vis anmärkningsvärt när landskapsregeringen väljer att plocka fram en lag som är tio år gammal för att damma av den och skapa något nytt när man de facto redan har en verklighet som fungerar.

Inom landskapet Åland idag har vi enorma problem vad gäller relationerna till rikssidan. Vi har bekymmer med den så kallade sotereformen och hur den har påverkat oss. Det finns ett antal väldigt, väldigt stora problemområden där jag kan tycka att landskapsregeringen istället borde ha lagt fokus. Men nu ska landskapsregeringen visa att det är vi som bestämmer, det är vi som kan och då går man in och plockar en gammal lag och säger att den här ska vi ändra på, trots att man vet att det finns ett massivt motstånd, det finns ingen ekonomisk vinning i det och det finns för övrigt ingen annan vinning heller.

År 1856 funderade man på att bygga en stad i Finström men man ändrade sig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om en gemensam kommunal räddningsmyndighet för antagande i andra behandling.

Begärs ordet?

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag ber att få föreslå att lagförslaget förkastas.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag ber att få understöda ltl Harry Janssons förslag om förkastande.

Talmannen

Ltl Harry Jansson, understödd av vtm Veronica Thörnroos, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons förslag om förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag ber att få understöda öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Runar Karlsson, understödd ltl Britt Lundberg, har föreslagit öppen omröstning vilken därmed kommer att genomföras.

Jag ber lagtingsledamöterna Pettersson och Johansson att biträda vid omröstningen.

Omröstningspropositionen var ja för utskottets betänkande, nej för ett förkastande.

Upprop.

Omröstningen resulterade i 17 ja-röster, 11 nej-öster och 2 var frånvarande.

Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av räddningslagen för landskapet Åland. Begärs ordet? Lagförslaget är godkänt.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget i lagmotionen. Talmannen konstaterar att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Lagförslaget är förkastat.

Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.