Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Eftersom minister Valve är på resande fot ska jag presentera landskapsregeringens yttrande över Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar.

Syftet med konventionen är att garantera att alla har rätt att på begäran få ta del av myndigheternas handlingar. Det är fråga om det första internationella avtalet om offentlighet i myndigheternas verksamhet som är juridiskt bindande och som bygger på offentlighetsprincipen.

Den till framställningen fogade propositionen innehåller ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. I propositionen föreslås det också att riksdagen godkänner två förklaringar.

I samband med beredningen av konventionen begärde justitieministeriet landskapsregeringens utlåtande över fördraget. Landskapsregeringen har bedömt konventionens förhållande till behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet, och speciellt konventionens första avsnitt som berör landskapets lagstiftningsbehörighet. Slutsatsen i våra utlåtanden har varit att konventionens ikraftsättande i landskapet förutsätter lagtingets bifall.

Landskapsregeringen har i sina utlåtanden konstaterat att landskapslagstiftning som syftar till förvaltningsverksamhetens öppenhet och allmänhetens tillgång till dessa myndigheters handlingar har antagits. Vi ser inte några hinder för att konventionen undertecknas. Landskapsregeringen anser därmed att konventionens ikraftträdande inte skulle medföra några direkta behov av ändringar i landskapslagstiftning.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Tack för presentationen. Den avspeglar ett bekymmer. För det första är vår landskapslagstiftning mycket gammal och hjälplöst föråldrad. För det andra, myndighetsutövning utförs numera av många andra aktörer än myndigheter. Det har vi inte minst erfarit i Mariehamns stad i de bolagiseringsprocesser avseende tidigare offentlig verksamhet som nu övergår i privaträttslig sådan och den eftersläpning i lagstiftningen som gäller. Därför är, Kan det verkligen stämma det sista som ministern nämnde, att det inte finns behov av reformering av lagstiftningen inte ens i ljuset av denna konvention. Det betvivlar jag.

Minister Carina Aaltonen, replik

I ljuset av denna konvention har landskapsregeringen bedömt att det inte behövs några förändringar i landskapslagstiftningen. Vår lag är från 1997 och regeringen anser att en översyn måste göras, en modernisering, göras förtydliganden. Det pågår ett arbete i landskapsregeringen med en översyn av offentlighetslagstiftningen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag tror att det är ännu värre än så. Offentlighetslagen på Åland som då i tiden var modern, inte från 1997 utan från 1977, det är 20 år av utveckling eller vad som hände däremellan. Hela miljön är nu en annan, jag var med när den dåvarande lagen kom till där det fanns ett undersåtstänkande, myndigheten bestämde, undersåtarna skulle rätta och packa sig. Nu har vi en helt annan miljö, annan verklighet nu ska myndigheterna serva medborgarna i en process där transparens, offentligheten i myndigheternas och övriga aktörers verksamhet är helt avgörande för att den offentliga verksamheten ska ha legitimitet. Min oro består.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det är glädjande att liberalerna har ändrat uppfattning. Så sent som i oktober 2011 lade den tidigare regeringen med det dåvarande lantrådet ner en arbetsgrupp som hade till uppdrag att föreslå förändringar i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet. Man bedömde att det skulle räcka med olika utbildningsinsatser. Det visar att den här regeringen har gjort en korrekt bedömning och att vi kan dela samsyn om att vi behöver göra en modernisering och översyn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen ska tala för sig själv, liberalerna står för sina ställningstaganden. 2011 säger ministern, det är tre år sedan och vi vet att det har tillkommit ytterligare saker, hela bolagiseringsprocessen i Mariehamns stad t.ex. Vad finns det för tidsplan för landskapsregeringen, när kan vi förvänta oss en reviderad offentlighetslagstiftning till lagtinget?

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det pågår en analys och en kartläggning över var man behöver göra förändringar. Avsikten är att det ska komma som ett PM till landskapsregeringen inom kort, att lagstiftningen ska kunna komma igång.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ämnar landskapsregeringen att göra en totalrevision av offentlighetslagstiftningen eller tänker man justera några paragrafer, det önskemålet som Ålands journalistförening ansåg att var akut? Jag vill ha ett klargörande, kommer vi att hinna med revideringen under den här mandatperioden.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag står som vikarierande för minister Valve så jag anser att det är han som får tala för tidtabellen och vilka paragrafer som i så fall ska förändras. Det pågår ett arbete inom landskapsregeringen för en översyn och modernisering av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet från 1977. Man kan konstatera att när liberalerna satt i regeringen valde man att lägga ner den arbetsgrupp som hade satt igång en översyn. Vi har återupptagit arbetet för vi anser att det är mycket viktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Öppenheten måste hela tiden försvaras. Vi har under höstens lopp kunnat följa med debatten i tidningarna kring offentlighetsprincipen och utlämnandet av allmänna handlingar och om man kan ha offentlighetsprincip i våra bolag.

Inom den offentliga sektorn efterforskas allt oftare källor och handläggningstider. Det drar ut på tiden att få ut allmänna handlingar, det vittnar ofta journalister om. De måste gå fram med lagtexten och verkligen kräva ut handlingar, det ges inte öppet. Då anser jag att offentlighetsprincipen är hotad och därmed också en av grundpelarna i vår demokrati. En av våra viktigaste demokratifrågor är att alla medborgare har rätt att ta del av offentliga dokument och handlingar. Det kan dröja dagar eller veckor innan handlingarna lämnas ut.

Borde vi kanske starta en offentlighetsjour, en rådgivningstjänst för medborgare om offentlighet och sekretess. Det skulle säkert underlätta. Kanske inom det kommande servicecentret som landskapsregeringen planerar, kunde man ha en offentlighetsjour.

Fru talman. I dag diskuterar vi ett förslag om tillgång till offentliga handlingar, samt ett förslag till lag om sättande ikraft av bestämmelserna i konventionen som hör till området för lagstiftningen. Syftet med konventionen är att garantera att alla har rätt att på begäran få ta del av myndigheternas handlingar. Det är frågan om det första internationella avtalet om offentlighet i myndigheternas verksamhet som är juridiskt bindande och bygger på offentlighetsprincipen. Det är ett steg i rätt riktning.

Fru talman. Offentlighetsprincipen är lika viktig som rösträtten. Den finns till för att medborgarna ska kunna granska hur beslut verkställs och hur de gemensamma pengarna används. Brist på insyn leder nästan automatiskt till korruption och maktmissbruk. Just nu har vi ett mycket intressanta ärende i Mariehamn kring offentligt ägda aktiebolag och lagen om allmänna handlingars offentlighet. Frågan belystes i samband med bolagiseringen av ÅDA och inbegriper just offentlighetsprincipen.

Ska offentlighetsprincipen även gälla våra aktiebolag? Bolagen är trots allt ägda av medborgarna. Att strukturera om offentlig verksamhet och bolagisera blir allt vanligare här på Åland.

Fru talman. Socialdemokraterna har en mycket klar uppfattning. Offentliga myndigheter och även offentligt ägda bolag använder våra gemensamma skattepengar därför är det viktigt att trygga medborgarnas insyn och inflytande. För att lösa det har man i Mariehamn temporärt, när lagstiftningen inte är i skick, infört offentlighetsprincipen i hamnbolagets bolagsordning. Det här går alldeles utmärkt och är inte i strid mot aktiebolagslagen.

Den åländska lagstiftningen släpar efter i det här hänseendet. Vad jag har förstått och fått höra av ministerns utlåtande har regeringen påbörjat en reformering, en modernisering och ett förtydligande, inte för sent.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är lätt att hålla med ltl Kemetter om att insyn och transparens är viktiga grundpelare i en fungerande demokrati. Förstod jag ltl Kemetter rätt att man föreslog att de skulle inrättas någon form av jourcenter för offentlighetsprincipen, att den ska efterlevas och eventuellt övervakas. Eller missförstod jag ltl Kemetter?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är intressant at ltl Axel Jonsson reagera på ett begrepp som är plockat från Sverige. Förslaget i Sverige ska inte vara en jour som på sjukhuset som är öppet 24 timmar i dygnet. Däremot med den nya digitaliseringsprocessen som vi inleder och moderniseringen, kanske man kan få svar 24 timmar i dygnet via sina medier på nätet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är väl känt att socialdemokraterna är varma förespråkare av att bygga ut byråkratin. Har svårt att tänka mig hur ett jourcenter kan hjälpa till i utvecklingen. Fokus borde läggas på att se till att våra myndigheter har kunskap om lagstiftningen och att vi får en uppdaterad lagstiftning som följer tidens krav. Inte skapa olika jourcenter eller möjlighet att ringa och be om rådgivning, alla myndigheter ska känna till den här lagstiftningen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är alarmerande att ltl Axel Jonsson använder ett begrepp som jag inte har använt i mitt anförande, jag har aldrig talat om ett jourcenter. Det jag lyfte fram var en offentlighetsjour, en rådgivningstjänst, inte en människa som sitter vid ett skrivbord och svarar i telefon. Via servicecentret, eller via landskapets hemsida ska man få information dygnet runt, även om man är uppe mitt i natten kan man klicka in och konstaterar, hur ska jag kunna få information om de handlingar som gäller det ärende jag är intresserad av? Även stöd och hjälp hur man ska hitta handlingarna. Vi ska vara öppna, inte stänga dörren för våra medborgare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Kollegan Sara Kemetter anser det vara en framgång att en i bolagsordning, i ett kommunalt bolag i Mariehamn, offentligheten är tryggad, jag anser det vara ett nederlag. Av det enkla skälet att offentligheten i myndigheters handlingar och upptagningar är en grundlagsenlig förpliktelse och rätten till tillgång, en var av dem är en grundläggande rättighet. Grundläggande rättigheter skall materialiseras och utvecklas i samhället i lagar, ingalunda i privaträttsliga bolagsordningar. Det är ett mycket allvarligt avsteg från den transparens som lagstiftningen är till för att medge och trygga medborgarna vid de rättigheter som grundlagen stipulerar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson har alldeles rätt, jag är helt av samma åsikt. Men vad gör vi? Hurdan insyn har medborgarna i våra offentligt ägda bolag? Vilken insyn har vi i Paf, Posten och Marstad, ingen? Ringer man till styrelseordförande, till vd som journalist eller medborgare får man inte ut information. Vi följer inte grundlagen här. Ltl Gunnar Jansson har alldeles rätt i att det måste ske en förändring och lagstiftningen behöver ses över. Tills vi är där är detta en form av akut åtgärd som vi alla vet att vara enda sättet för att kunna garantera information om hamnen, vilken nu medborgarna får. Om man ringer får man veta i vilket skick vår hamn är, det visste vi inte förut.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det glädjer mig att vi är överens i en så central fråga. Lösningen på problemet finns i landskapslag. Om landskapsregeringen avlåter ett lagförslag till lagtinget om antingen en ny offentlighetslagstiftning, som jag är en anhängare av, som inte bara reglerar det gamla tänkandet offentlighet i handlingar, vad det är för något i dagens elektronik, utan offentlighet i offentlig verksamhet avseende allt. Då når vi de mål som kollegan Sara Kemetter uppställer. Jag ser inga hinder för lagtinget att stifta lag på området, tvärtom ser jag det som mycket angeläget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är under ett år tills vi ser vi en ny regering och ett nytt lagting i den här salen. Det kan vara svårt att på den tiden hinna få en ny offentlighetslag. Jag är helt av samma åsikt i den frågan som ltl Gunnar Jansson och kommer att arbeta för att vi ska få en ny offentlighetslag. Det handlar om demokrati som är lika viktig som rösträtten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Talmannen påminner om att det handlar om godkännande av Europarådets konvention att vi håller oss till det ärendet.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Tackar talmannen för att hon var så generös i dag och tillät en diskussion om någonting som inte berör den här konventionen. Det är överraskande att en så driven politiker som ltl Gunnar Jansson inte följer ordningen i parlamentet utan börja prata om landskapslagstiftningen och bolag hur öppenheten ska regleras. Intressanta frågor, men nu får tydligen inte resten av oss i diskutera den saken.

Konventionen handlar om myndigheter, inte om bolag. Det talas om att den lagstiftning vi har är närmast antediluviansk, som man lärde sig i skolan på latin. Hur ålderdomlig är den, uppfyller den konventionens bestämmelser? Enligt landskapsregeringen så gör den det. Om ltl Gunnar Jansson har andra synpunkter är det viktigt för utskottet att få fram det. Jag förstod på ltl Gunnar Jansson att den var hopplöst föråldrad, nästan som vi inte skulle ha några bestämmelser överhuvudtaget som garanterar offentlig insyn i myndigheternas verksamhet. Som gammal kanslichef är det värdefulla erfarenheter som vi gärna tar emot i lagtinget och i utskottet.

Det som anges som intressant är att man i proposition i riket har sagt att man ska se över fysiska och juridiska personer i den mån de har sådana lagstadgade uppgifter som innebär utövning av offentlig makt. Sedan de som inte berör oss, åtminstone inte självstyrelsens område, att man inte kan begära ut handlingar över beslut som presidenten har tagit. Det första är det som man ska titta på. Jag vet inte hur många juridiska personer vi har delegerat offentlig makt till. Det enda jag kan komma på är Ålands Idrottsförbund som i lag har fått rätt att fördela idrottspengar till olika föreningar. Det finns även något som gäller jaktlagstiftningen, d.v.s. att jaktföreningarna har rätt att uppbära avgift. Frågan är om det finns möjlighet till offentlig insyn i de verksamheterna. Det är utskottets uppgift att klargöra vilka de juridiska personerna är, några fysiska finns det knappast, det vet jag inte men det kanske finns.

Det skulle vara intressant att diskutera det som konventionen verkligen berör. Offentlighetslagstiftningen generellt är säkert värd en mässa det också. Det finns ingenting som hindrar att man ställer spörsmål, då får vi diskutera det separat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Kollegan Barbro Sundback ägnar min enkla person en överdriven uppmärksamhet i sammanhanget. Inte är det så märkvärdiga kunskaper jag eventuellt sitter på. En tredje aktör är kulturdelegationen om den är offentligrättslig eller privaträttslig. Den diskussionen är inte intressant i det här sammanhanget. Intressantare med tanke på framtiden är det som kollegan Barbro Sundback inledde med, bolagiseringen. Det är en tidsfråga när vår kommunallagstiftning måste kompletteras med bestämmelser om den bolagisering av offentlig verksamhet som EU kräver att ska konkurrensutsättas och tryggande av offentligheten i de sammanhangen. Det här gå lite längre, till de ltl Barbro Sundback hänvisade till, hur ska lagtinget förhålla sig till de förklaringar republiken Finland avser lämna här?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! När verksamheter bolagiseras, i vilken mån utövar landskapets bolag offentlig makt, den gränsdragningen är intressant, en sådan övning kunde utskottet syssla med. Kulturdelegationen nämndes, det är inget bolag, det är också en intressant myndighet vilken roll den har i systemet. Bolagiseringen, det är klart att det är knepigt i ljuset av offentlighetsprincipen. Socialdemokrater har mest av alla engagerat oss, men det är roligt om även andra visar intresse. Man har hänvisat till aktiebolagslagstiftningen att den ska gälla också för offentliga bolag, där har vi en annan uppfattning.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Man får en bra illustration av problemet genom att läsa rikets lagstiftning om offentlighet i myndighetsutövningen utifrån vilken denna förklaring måste ges där står, ”den verksamhet i privatiserade och bolagiserade verksamheter som måste tryggas enligt offentlighetslagstiftning är den där bolagen utövar offentlig myndighet utan att den myndighetsutövningen definieras”. Jag håller helt med ltl Sundback, det är en mycket väsentlig fråga som jag hoppas att utskottet kan ta sig an. Varken vi eller socialdemokraterna är särskilt ensamma, det här är ett gemensamt problem för hela lagtinget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det tror jag också, om det inte är ett problem så är det ett politikområde som säkert alla har synpunkter på. Det är en väsentlig demokratisk förmåga att bolagisering inte får innebära att medborgarnas insyn i offentliga verksamheter försämras, framför allt inte deras möjligheter att påverka. Vi har sett en utveckling med politiker som går in i bolagen och säger nej, jag säger någonting. Vem är det som lär dem det? Ja det är med hänvisningar till aktiebolagslagstiftningen. I privata bolag där man delar ut dividender, har ägare som man representerar har man inte samma skyldighet eller ens rätt att på samma sätt i offentligheten diskutera bolagets verksamhet. Här finns utrymme för mycket intressant diskussionen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Jag vill igen påminna om att det är godkännande av Europarådets konvention som vi diskuterar.

Ltl Danne Sundman

Jag ska inte tänja på talmannens tålamod. Man kan inte välja om en lag ska gälla eller inte och för ett aktiebolag gäller aktiebolagslagen. Däremot har man tolkat in en massa i aktiebolagslagen som inte stå i den, till den delen har flera rätt. En styrelseledamot i ett aktiebolag, eller bolaget själv får agera som är till nytta för bolaget. Då finns inga andra krav ställda i lagen.

Vi har inte stora problem på Åland om vi ser offentligheten som ett problem. Åland är väldigt offentligt, både kommunen och landskap fungerar till allra största delen gällande offentlighetsprincipen. Däremot är lagen, trots att den uppfyller konventionen, mogen att uppdatera. Man kan använda ny teknik, andra processer och man kan offentliggöra mer än vad vi gör idag. Landskapsregeringens registratur fungerar alldeles utmärkt och har en fantastisk service, det är svårt att få bättre service någonstans i världen.

De som utskottet bör titta på i samband med konventionen är hur det är för en ålänning som är intresserad av vad som försiggår i Bryssel, vad konventionen håller på med, om man få ut handlingar därifrån. Där har jag stött på stora problem. Frågan är om konventionen har någon bärighet, jag försökte läsa innantill men frågan är hur man definierar europeiska kommissionens olika myndigheter. Där har det för mig alltid tagit stopp, jag har aldrig fått ut en handling som jag anser vara offentlig handling. Det har att göra med allt från vindkraft till fågeljakt, det är totalt omöjligt.

Det kan hända att jag är dålig på att begära, men jag har verkligen försökt och beskedet har varit att det är hemligt. Det tycker jag är ytterst allvarligt. EU-kommissionen påverkar våra dagliga liv och kan komma in och bestämma, avgöra saker som är viktiga för ålänningarna. Det kunde man satsa lite krut på i utskottet om jag får önska.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Danne Sundman sade inledningsvis att det inte var problem med offentlighetsprincipen på Åland. Jag uppfattade honom som att man får reda på det mesta som myndigheterna sysslar med på ett eller annat sätt via kommunernas kungörelse eller sådant. Det är en viktig principiell fråga för hela självstyrelsen vilka bestämmelser man för in i lagstiftningen om offentlighetsprincipen. Vi har en lag från 1977 så det är klart att det finns orsak att granska den. Man kan inte se det som en teknisk servicefråga, nog har det att göra med konstitutionell grund för myndigheterna skall agera gentemot medborgare och media.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det håller jag med om, jag sa inte i mitt anförande att allt var okej. Men jag anser inte att det är något stort problem. Att det föreligger en massa hinder om man vill ha en offentlig handling, att servicen skulle vara dåligt att det måste kompletteras med jourcentrum osv, åtminstone inte när det gäller landskapets- och kommunernas service har jag upplevt något problem. Ltl Sundback nämnde kungörelser, att man sätter upp papper på någon mossbeklädd anslagstavla ute i bushen vid något kommunkansli är det ingen som ser. Det borde vara centralt på internet där alla offentliga kungörelsen görs det har Lemland tagit initiativ till. Att folk verkligen nås av kungörelse, det gör man inte idag. Ingen har en aning om vad som kungörs om man inte vet det andra vägar, eller får ett tips att nu är det kungjort och man behöver reagera. Sådana saker kan alltid förbättras. Det är inte krav på det i konventionen, den påverkar främst sådana som är miltals, ljusår efter Åland i offentligheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

I de åländska lagarna om offentlighetsprincipen finns bestämmelser där myndigheten kan inskränka i offentlighetsprincipen, det klarar inte alla tjänstemän och politiker av i kommunerna och säkert inte här heller, det har jag personlig erfarenhet av och det är vad journalisterna hela tiden prövar. Det har kommit flera utslag från domstol, tjänstemännen och politikerna vill inte alltid ge ut det som de uppfattar som känslig information, eller information som på något sätt inte är till fördel för dem själva. Där är problematiken, inte att i rutinmässiga ärenden få information om vad som har fattats beslut om.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är en annan sak om enskilda tjänstemän förfar på ett felaktigt sätt, inte känner till regelverket, inte har de rätta rutinerna och använder lagen för att skydda sin egen maktutövning, det är allvarligt. Det betyder inte att regelverket är felaktigt eller omodernt. Det är klart att man ska förtydliga sådant, man ska ha rätt religion i botten, allt är offentligt utom de som uttryckligen är hemligstämplat. Visst har jag stött på, säkert många med mig, andra attityder men då är attityden och tillämpningen av regelverken fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Med talmannens tillåtelse ska jag försöka besvara kollegan Danne Sundmans inledande fråga, vad gäller i EU? I EU gäller stadgan om de grundläggande rättigheterna som nu har juridiskt bindande status enligt Lissabonfördraget artikel 42, den går längre än i medlemsstaterna, ”alla handlingar i parlamentet, rådet och kommissionen är offentliga för fysiska personer eller juridiska personer med säte inom EU”. Den andra omständigheten är att numera kan EU ansluta sig till Europarådskonventioner, jag känner inte riktigt till processen, men ingenting hindrar att unionen ansluter sig till denna konvention och bli part av den.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag får tacka för det svaret, då är det uppenbarligen så att åtminstone när jag har försökt har man inte följt stadgan om de mänskliga rättigheterna. Det kanske har blivit bättre, det känner inte till, men ju längre bort ifrån makten man kommer viktigare är det att man har tillgång till handlingar och får uppgifter. Det kanske har blivit bättre sedan jag försökte senaste, om det inte ha blivit det är det där man borde sätta krutet och ta reda på om EU, som juridisk person har tagit sig an den här konventionen och tillämpar den.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Om kollegan Danne Sundmans erfarenhet härrör sig för tiden efter Lissabonfördragets ikraftträdande, uppmanar jag honom att söka på nytt. Nu är stadgan juridiskt bindande och det är mycket angeläget att unionen, som har en egen stadga också följer den. Prova på nytt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Sundman för ett konkret förslag på vägkost till utskottet, i motsats till den utvecklade bifrågan om hur vi ska en åländsk lagstiftning. Med tanke på de glädjande inslaget på läktaren i dag är det viktigt att vi konstaterar att offentlighetsprincipen är en lyxfråga för oss jämfört med många inom dagens EU-krets av stater. Därför är den här typen av konventioner är oerhört centrala för en stor del av EU-familjen. Vi tillhör tack och lov den nordiska familjen och därmed går vi tillbaka till 1700-talet och i Sedenius skapelse av den tradition av öppenhet vi har idag. Konventionen är välkommen, men den träffar inte oss direkt så vi behöver inte känna oss omskakade. Jag vägrar ta del i diskussionen om att stadens problem med bolag och insyn skulle påverka oss så mycket.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är precis som ltl Harry Jansson säger att det är många andra som har mycket större nytta av konventionen, mitt exempel var där jag har stött på problematik. Jämför man med andra EU-länder, har vi i likhet med vad ltl Harry Jansson ansåg, mycket bra förspänt i Norden och särskilt på Åland där vi har nära till våra myndigheter och känner till dem väl. Det är inget stort problem för oss men om utskottet vill ha tips på inriktning kan man kontrollera hur det står till med de europeiska myndigheterna som berör oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det har varit intressanta diskussioner, det är inte alltid man få diskutera demokratiutveckling i Ålands lagting. Vi lever i den villfarelsen att vi bor i den ultimata demokratin och det gör vi inte. Vi har ett viktigt arv att förvalta, den svenskfinska tryckfrihetslagen är från 1766, var den första i sitt slag i världen som innehöll offentlighetsprincipen.

Jag vill på utskottets vägnar tacka för de inspel som har varit. Vi ska analysera konventionen och titta på de exempel som har tagits upp hur det förhåller sig med information i EU, Bryssel, kulturdelegationen, Ålands idrottsförbundet och det fanns även åsikter om jaktföreningar det ska vi analysera i utskottet.

Gällande den åländska offentlighetslagen delar jag inte den uppfattningen att allt är helt okej hos oss, eftersom både den svenska och den finska lagstiftningen har utvecklats. De analyser som görs av vår gällande offentlighetslagstiftning är att vi har ett helt annat anslag än om man jämför med modern svensk och finsk offentlighetslagstiftning.

Vår lagstiftning tar sikte på vad man har rätt att få ut, medan de nyare lagstiftningarna tar sikte på att myndigheten har en skyldighet att informera. Det finns en väsentlig skillnad. Vi har ingen tidsrymd när man har rätt att få ut handlingar, man kan inte begära ut handlingar anonymt som även kan vara väldigt viktigt i ett litet samhälle som det åländska. Vi ska analysera konventionen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack ltl Sjögren, vi ska ta oss an konventionsfrågan i lag- och kulturutskottet. Varför jag inte är beredd att såga den åländska landskapslagstiftningen, offentlighetsprincipen är att det finns enskilda händelser både i Sverige och Finland som visar att det är attityden i fråga om lagstiftningen som är det centrala. Alla som intresserar sig för offentlighetsprincipen i Finland har följt med Metrohärvan, den senaste i raden som har drabbat Esbo stad. Trots att Finland har en modernare offentlighetslag än Ålands Donkey shots kamp mot väderkvarnen, när journalisterna försöker få en insyn i den verksamhet som bedrivs inom ramen för Esbo stad. Det visar att det mer är attityden i ett samhälle som styr, inte direkt lagen som sådan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Där har säkert ltl Harry Jansson rätt, vi stiftar lagar och ändå finns det gränstrakter där de inte följs. Att ha en modern offentlighetslagstiftning känns relevant för ett modernt samhälle. Det var säkert den analysen som gjordes 2011 av förra landskapsregeringen. Vi har konstaterat att det inte fungerar och vi har också konstaterat att ytterligare saker lagts på, fast de var en bifråga med behoven i kommunerna och med bolagisering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.