Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har jobbat i gott samförstånd och i racerfart. Jag vill igen påpeka, innan jag presenterar betänkandet kort, att systemet med landskapsregeringens yttrande är bra och det ger större möjligheter till en sammanhållen helhet. Det måste också finnas reella möjligheter för utskotten att jobba vidare med frågorna och en försvårande omständighet har varit att ansvarig minister inte heller har varit på plats.

Godkännande av konventionen om arbete till sjöss är ett stort steg framåt. Läser man landskapsregeringens yttrande kan man få intrycket att det rör sig om en skorpa, men när utskottet öppnade skorppåsen såg vi att där inne fanns en räkmacka. Vi hade oerhört intressanta höranden och man kan konstatera att för sjömännen globalt sett är den här konventionen ett stort steg framåt. Det tryggar arbetsförhållandena för sjömännen i hela världen.

Det har varit ett omfattande arbete och Åland har dragit sitt strå till stacken. När det gäller ILO-konventionen om arbete till sjöss är just syftet att alla sjömän ska tillförsäkras rätt till en anständig anställning. Tittar man på konventionen ser man att det handlar om basrättigheter för sjömän, det handlar om dygnsvila, anständiga löner, tillgång till mat på sin arbetsplats osv. Syftet med konventionen är också att det utjämnar konkurrensen i den globala sjöfarten. Systemet medför att när fartyg från världshaven finns i de europeiska hamnarna kan man utföra kontroller. Man kan gå ombord och kontrollera hur sjömännens arbetsvillkor är från fackföreningarna i Finland och på Åland och från rederiföreningarna. Den ska ratificeras i augusti 2013 och sedan träder den i kraft ett år senare.

Resonemanget i landskapsregeringens yttrande och orsaken till att lagtinget ska ge sitt bifall är att det finns en glipa öppen i och med att i dagsläget tjänstgör sjömännen i landskapet under arbetsavtal, vilket är rikets behörighet. Glipan som man har lämnat öppen är att sjömännen i landskapsflottan i framtiden ska kunna tänkas bli tjänstemän. Där pratar man främst om befälen. Det är orsaken till att lagtinget ska ge sitt bifall.

Utskottet har fått erfara att det här är i dagsläget ett hypotetiskt resonemang. Det är inget som är aktuellt. Därför det ganska knapphändiga yttrandet från landskapsregeringen. Det finns ett fartyg under landskapets ägo som kan komma i fråga med att utfärda certifikaten och det är Michael Sars, eftersom det är ett fartyg som också rör sig i utrikestrafik. Vår egen skärgårdsflotta är i inrikestrafik, men det är just det förhållande som gör att landskapsregeringen har skrivit att man kan tänka sig tjänsteförhållande för befälen.

Vi har fått en ingående presentation i lag- och kulturutskottet hur omfattande arbetet har varit och hur stater som Liberia och Panama har varit de som först har skrivit under konventionen. Det betraktar man som en strategi. De vill vara först på banan eftersom de var oroliga att om de europeiska sjöfartsstaterna först godkänner konventionen så kan de ställa ohemula krav.

Vi har också fått veta att det finns sjömän, globalt sett, som lever under slavliknande förhållanden. Dit hör t.ex. sjömännen från Burma. Där måste man ge 50 procent av lönen till staten.

Kort och koncist, lite ostrukturerat anförande, men lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till konventionen. Det är ett stort steg framåt för rättvisare sjöfart, globalt sett. Tack!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Lagtinget har orsak att vara tacksam mot lag- och kulturutskottet som så snabbt har behandlat den här frågan. Den kom ju av olika orsaker väldigt sent till behandling. Vi hade naturligtvis kunnat besluta att behandla den utan landskapsregeringens meddelande, men vi valde att inte göra det och därför blev det bråttom här på slutet. Det som har varit intressant för utskottet och som utskottsordförande redogjorde för, är att detta är en globalt och internationellt intressant konvention som har stora påverkningar, men det faller inte under lagtingets behörighet att behandla den typen av frågor. Det är blått den egna landskapsflottan som det är frågan om när det gäller vår behandling. Vi hörde om det här med Michael Sars, men har utskottet för övrigt kommit till att landskapsregeringen skulle ha några implikationer på landskapsflottan annat än de eventuella framtida frågorna när det gäller dagsläget?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns en gräns i konventionen om att det ska vara för fartyg större än 500 bruttoton och det är där det går. Det kan ändå finnas en frivillighet och vill man ha någon form av kvalitetsmärkning kan man göra det på mindre båtar också. När det gäller landskapets skärgårdsflotta så är det inrikestrafik och det var just det faktum att i framtiden eventuellt att befälen kan vara tjänstemän som krävde lagtingets godkännande när landskapsregeringen har kommunicerat ut det. Det har man gjort under en längre tid, ända sedan medlet av 2000-talet om jag har förstått saken rätt. Det oaktat är det en väldigt intressant konvention med Åland som en stor sjöfartsnation. Ålänningarna har varit aktiva i den här frågan.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är otvetydigt så att för våra uteseglande rederier är det väsentligt. Jag antar att vi dock uppfyller alla villkor. Det är väl de sämre sjöfartsländerna som den här konventionen huvudsakligen riktar sig mot som vi väl förstår. Nog är det väl så att även om landskapsflottan i huvudsak faller utanför på grund av storleken på fartygen, att den här konventionsregleringen ifall den skulle gälla även i inrikestrafik, så fyller ändå alla våra fartyg de krav som ställs i den här konventionen också ur den synpunkten. Vi är väl välrustade?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Absolut! Konventionen har minimikrav och de uppfyller landskapet med råge. Det som också är intressant är att med den här konventionen så innan den träder den kraft så kom man överens om att 30 länder skulle gå med på att ratificera den. I dagsläget är det drygt 30 länder, det är 85-90 procent av hela världsflottan så det är en betydande andel av fartygen som nu förhoppningsvis får bättre arbetsförhållanden. Det ligger förstås fast i kontrollerna också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det var jag som i egenskap av ersättare för infrastrukturministern fick presentera landskapsregeringens utlåtande för lagtinget för några dagar sedan. Jag har anledning att på min och landskapsregeringens vägnar få tacka för den snabba och effektiva behandling som man har gjort i det här ärendet. Som redan har framgått av debatten har det just nu inga större implikationer om vi tar det inom den formella ramen för självstyrelsen. Däremot har det, precis som det också har sagts här, en väldigt stor betydelse för vår viktigaste näring, nämligen sjöfarten som sådan här på Åland. Den här konventionen och allt vad den innebär kan implementeras så bra som möjligt på den globala nivån. Det torde underlätta också för vår viktigaste näring och våra aktiva företagare och rederier att kunna konkurrera på ett sundare sätt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis som vicelantrådet säger, det utjämnar konkurrensen och förhindrar dumpningen av oseriösa avtal för sjömännen. Just kärnan i hela det här är Port State kontrollerna, alltså hamnstatskontrollerna som sjöfartsverken eller certifieringsbolagen kan göra. Viktigt är också att det börjar fungera och där kan man göra gemensam sak i Europa, man har systemen, man kontrollerar arbetsvillkoren på fartygen. Det är också fast i dels drägliga arbetsförhållanden, men också drägliga fartyg så att man minimerar olyckor och miljökatastrofer och sådana saker. Det är ett stort steg framåt för världssamfundet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag vill tacka ledamot Katrin Sjögren, det var ett mycket intressant anförande och jag fick också lite ny information, som jag inte kände till förut. Det är en mycket viktig global och internationell konvention som förbättrar för våra sjömän. Jag har en fråga, jag undrar vad kodifieringen innebär som nämns som ett praktiskt problem för de åländska rederierna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Kodifieringen, alltså certifieringen? Jag är inte riktigt säker på att jag förstod frågan nu.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! I utskottets synpunkter står det ”För åländska rederier innebär minimikraven inga andra praktiska problem än att rederierna i viss mån måste kodifiera sina system”.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det som vi konstaterade är att arbetsvillkoren på den finska och åländska handelsflottan är okey, vi har sakerna i skick. Det här handlar om att vi visar det också genom interna kontroller, intyg och sådana saker. När man får en hamnstatskontroll så ska man kunna visa dokument att man har alla papper i ordning, minimilöner och sådana saker. Det handlar om att få system som gör att man kan bevisa att man är en just och rejäl arbetsgivare. Det är det som det betyder. Den processen är helt igång, rederiföreningen och fackföreningarna är med på noterna så allt torde vara okey.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Inledningsvis vill jag ta tillfället i akt och hålla med föregående talare om att vi sällan har haft en sådan effektiv behandling i lag- och kulturutskottet. När vi kom in i sammanträdesrummet hade vi inget betänkande, två timmar senare hade vi hört, skrivit och justerat ett betänkande. Jag kan bara konstatera att vi har en utskottssekreterare av järn.

Syftet med denna konvention är gott. Man kan konstatera att både näringsliv och fackförbund är positiva till kodifieringen. Hur är det möjligt att båda är positiva? Jo, det här handlar om att klargöra vilka spelregler som ska gälla inom internationell sjöfart. Det har varit en rungande succé på det internationella planet. Det har fått brett understöd, såsom vissa föregående talare har sagt, anmärkningsvärt nog, av många stater som av en eller annan organisation har betecknats som stater med bekvämlighetsflagg.

Inverkan på Åland är litet i ljuset av dagens självstyrelsepolitiska ramverk. Dels kan utskottet bekräfta det som landskapsregeringen säger i yttrandet att de situationer där denna konvention äger tillämplighet genom åländsk behörighet blir ytterst få sådana. Det ska vara internationell sjöfart, det ska vara vissa antal ton, i praktiken är det egentligen bara skolfartyget Michael Sars som kan komma ifråga.

Som sagt har även våra åländska lokala redarföreträdare och andra uttalat sig positivt till konventionen. När detta är färdigt kommer det att gälla 85-95 procent av världens alla hamnar så det kommer att bli en väldigt stor grej. Det finns egentligen bara två länder som har motsatt sig. Båda faller inom kategorin kuriosa, det ena är Hugo Chavez i Venezuela som vill få lite internationell uppmärksamhet, det andra är Libanon som vill uppmärksamma hur mycket infrastruktur som har förstörts av Israel vid den punkten när den här konventionen ska ratificeras. Här ser vi hur olika stater kan påverka varandra.

Själva paketet bygger på att alla rederier i världen har samma verksamhetsförutsättningar, ordentliga arbetsförhållanden och klara spelregler. Jag nämnde i remissdebatten att det kunde vara relevant för utskottet att fördjupa sig i hur Färöarna har hanterat det här i och med att vi känner till att Färöarna har en viss roll inom IMO och en status inom UNESCO. Utskottets slutsats var att mot bakgrunden av den minimala inverkan som denna konvention har på Åland idag, det minimala hål som finns i självstyrelselagen där denna konvention kan komma in, är en jämförelse med Färöarna egentligen inte relevant. Jag har även kontaktat mina kolleger i Nordiska rådet från Färöarna och bett dem berätta om Färöarnas internationella organisationer och det har bekräftat min bild till denna del.

Utskottet föreslår att Åland ger sitt stöd till denna konvention och det finns väl knappast mera att orda om den saken.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.