Remissdebatt

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Fru talman! Jag tänker kort belysa de artiklarna som nämns i landskapsregeringens yttrande; artikel 10 och artikel 16, och huruvida de föranleder särskilda lagstiftningsåtgärder eller informationsinsatser.

Det korta svaret är att det icke föranleder lagstiftningsåtgärder eller särskilda informationsinsatser idag. Det bygger på att tortyrkonventionen till stor del idag redan är implementerad genom strafflagen som också är gällande på Åland. Till den del den inte är gällande på Åland, omfattar exempelvis polisens utredning, och det är tänkbart att i ett framtida scenario där polisen anordnar utbildning t.ex. tillsammans med Ålands högskola såsom även har aviserats i vår press, då fodras särskilda informationsinsatser möjligen även lagändringarna, men inte såsom läget är idag. Tack för ordet.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Om talman tillåter, i och med att detta i högsta grad tangerar dagens internationella konventionsfråga, skulle ministern kunna upplysa något om genomgången av samma kategori internationella avtal/fördrag som vi vet att har beröring med Ålands självstyrelse men aldrig har förts till detta parlament. Kan ministern upplysa om arbetet till den delen?

Minister Wille Valve, replik

Arbetet pågår och arbetet bedrivs på EU-enheten i och med att man strukturerar upp alla de fördrag som implementerades mellan de två senaste självstyrelselagarna. Årtalen torde vara 1952-1993, med tonvikt på särskilt betydelsefulla som exempelvis har med mänskliga rättigheter att göra.

I tortyrkonventionen som vi debatter idag är vissa bestämmelser kanske lite av en udda fågel i sammanhanget. Här handlar det inte om att avtalet verkställdes genom fel författning, via förordning istället för lag. Här handlar det om, som ltl Jansson väl känner till, om att det överhuvudtaget inte fördes till Åland 1989.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Lag- och kulturutskottet har som ambition att i skyndsam ordning behandla konventionen. Det var tydliga besked från ministern beträffande polisen och ordningsmakten. Den innefattar också hälso- och sjukvården och socialvården där vi har full behörighet. Har man gjort någon vidare analys på de områdena när det gäller lagstiftningsbehov?

Minister Wille Valve, replik

Där har vi inte gjort någon djupare analys. Vi har konstaterat att tortyrkonventionen och de artiklarna som finns i den, exklusive artiklarna 10-16, är sådana att de redan idag praktiskt verkställs i verksamheten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag väljer att begära ordet idag av den anledningen att det trots allt är en ny era som det handlar om när det är frågan om Ålands rätt till att medverka och ha ett inflytande över de delar av internationella fördragsärenden som berör självstyrelsen på ett eller annat sätt.

Jag förmodar att vi kan utgå ifrån att vi nu har hittat en modell igen för hur detta parlament ska involveras i avtal/fördrag som inte tidigare har varit till självstyrelsen i någon form. Det är nog att applådera dagens ärende på nytt för att alla ska förstå den här historiska dimensionen.

När vi i självstyrelsepolitiska nämnden började den här diskussionen för länge sedan, kanske för ett år sedan, så tog ingen för givet att vi skulle finna en egen nisch att placera in Åland på när det gällde Finland och dess internationella förpliktelser.

Jag utgår ifrån att lag- och kulturutskottet kommer att handlägga den här frågan skyndsamt.

Jag vill passa på att tacka de ålänningar, med talmanstrion i spetsen, som besökte Gullranda tidigare i år. Vi kan konstatera att den diplomati som ni lyckades prestera där i sällskap med Presidenten blev viktig för detta ärendets lyckliga slut på det viset att självstyrelsen kopplas in. När det gäller applåderna så bör de även inkludera den nuvarande rättschefen på utrikesministeriet i Helsingfors, att ha modet att flera decennier senare ompröva tidigare rättschefers handlande tyder på styrka. Naturligtvis är det en kvinna som är nuvarande rättschef i Helsingfors. Kanske inte prestigen är det viktigaste utan man ser till hur det är med Ålands rätt att medverka i den här typen av fördrag, även när det gäller retroaktiva sådana.

Fru talman! När vi konkluderat framstegen under denna mandatperiod, som tar slut om drygt ett år, så kommer vi att kunna konstatera att denna landvinning, dvs. Åland och internationella fördrag i retroaktivt hänseende, är ett av de viktigaste bidragen från detta parlaments sida. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vill på delegationens, som åkte till Gullranda, vägnar tacka för berömmet. Vi hade med republikens president Sauli Niinistö en avgörande diskussion som kunde slutföras på detta lyckliga sätt. Jag delar uppfattningen att historieskrivning som ltl Jansson här anger är väsentlig för självstyrelsen. Även rättschefens insatser på utrikesministeriet var en stor dörröppnare. Hon ska ha all kredit för det. Jag vill också komplettera listan med värdefulla kvinnor i sammanhanget med vår egen lagtingsdirektör som har jobbat väldigt intensivt och effektivt med den här frågan.

Ltl Harry Jansson, replik

Till det sistnämnda kan jag bara hålla med Jansson. Lagtingsdirektörens insats har även i denna fråga varit av avgörande betydelse. Det är alltid tryggt att guidas av lagtingsdirektör Eriksson, men jag har berömt henne så mycket från den här talarstolen så jag tänkte avstå idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Värderade talman! Mycket av de här ärendena har tidigare präglats av en väldigt legalistisk, juridiskt inriktad hantering. Vem har rätt och vem har fel? Den här övningen visar på ett mycket större inslag av politisk hantering och en utveckling i en gynnsam riktning. Vi kan säga det rent ut; målet från allra första början, med ESK-konventionen och över till den här konventionen, var ju att uppgradera ordningen för lagtingets bifall i de fall där det var nödvändigt, inte som en juridisk process utan som en rent politisk process.

Jag har ingenting att invända mot anförande. Jag konstaterar för egen del att republikens presidents hållning i det här sammanhanget, trots hans juridiska bakgrund, var strikt politisk. Det ser jag som ett mycket gott tecken.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag delar till fullo ltl Gunnar Janssons syn på den politiska effekten av hela den här ärendehanteringen. Det är med glädje man konstaterar att det går att till en början inta en mycket fast hållning, trots denna starka utgångspunkt, och ändå ha förmågan att föra den till ett politiskt sammanhang och därmed uppnå en framgång för självstyrelsen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill börja med att stämma in i den här räckan av tack till tjänstemän både här och fjärran för det som det här ärendet symboliserar.

Det kan för en utomstående tyckas vara svårt att förstå och krångligt. Allt det här började egentligen för år sedan i november när vi tog upp det fakultativa protokollet till den så kallade ESK-konventionen där lagtinget också beslöt att remittera det till självstyrelsepolitiska nämnden för yttrande. Självstyrelsepolitiska nämnden kom fram till att ESK-konventionen inte var ikraft så man kunde inte ta ett sådant här protokoll eftersom moderkonventionen inte var satt ikraft på ett korrekt sätt.

Det löste vi på det viset, som jag har kallat för reparationsverkstad, att vi tog den här konventionen och satte den ikraft samtidigt och fogade den till ärendet på ett snyggt sätt. Det accepterades också av statsmakten som publicerade det i Finlands fördragsserie.

I samband med detta kom det här fakultativa protokollet, som hör till den här konventionen, som vi redan har godkänt. Då var frågan om vi skulle köra den här reparationsverkstan ånyo? Den är ju inte hållbar.

Efter många turer och höranden i självstyrelsepolitiska nämnden, yttrande mellan lag- och kulturutskottet och nämnden och många timmars sammanträde för ledamöter och tjänstemän så tog man till slut tag i detta politiskt och gjorde den här uppvaktningen för att lösa detta som här har nämnts och tackats för, vilket jag stämmer in i.

Det löste sig så att vi fick ett löfte om att moderkonventionen kommer att komma för behandling i lagtinget. Nu har den här, man höll vad man lovade. Det är så här det måste gå till för att det ska bli rätt. Konventionen måste komma och helst samtidigt som eventuella fakultativa protokoll. Det kunde ha seglat förbi ganska mycket prestige i det här, men man har varit prestigelös och man har ändrat sig och insett att det har gjorts fel, vilket jag tycker att är storartat. Även om det kan tänkas vara detaljer så tyder det på en god relation och att den stora lyssnar på den lilla. Det tycker jag att är bra.

Kort om själva tortyrkonventionen. Vi har fått bekanta oss med den av olika orsaker. Det har visat sig tydligt att den innehåller bestämmelser som är innanför självstyrelsens behörighet.

När man hör ordet tortyr så tänker man på någon som ligger fastspänd och så håller man på med det ena och det andra och plågar den här personen för att kanske få ut upplysningar. Man kanske drar ut tånaglar. Tortyr i dess bemärkelse är någonting helt annat egentligen. Det är mycket mera än så, mycket vidare begrepp. Det är helt otänkbart att vi skulle spänna fast någon här i en hyvelbänk och tvinga ur dem upplysningar. Det förekommer inte på Åland.

Jag ber att få läsa artikel 1; portalparagrafen till den här konventionen: ”I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner”.

Det är inte tortyr om polisen begår någon typ av övervåld i misstag när man frihetsberövar folk osv. Det är utpressning och sådana saker som en tjänsteman kan göra när man beviljar något tillstånd eller någonting annat. Då kan man göra sig skyldig till tortyr. Det kan man inte riktigt tro när man hör ordet tortyr. Därför är det jätteviktigt att den här konventionen sätts ikraft, följs och att man har bestämmelser som är i samklang med den.

Vad vi hörde av ministern så har vi i huvudsak det. Om man inte har det så är det jätteviktigt att man givetvis skaffar sig det. Man ska ha en rättssäker förvaltning. Tortyr i det här sen det handlar sist och slutligen om när rättssäkerheten går riktigt på tok. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag uppehåller mig nu vid processen. Jag har inga invändningar mot kollegan Sundmans beskrivning. Jag vill bara återge processen till den delen att i ESK-konventionens tilläggsprotokoll där uppfann nämnden sitt eget instrument, dvs. införa kompetens-kompetens i lagtingsbehandlingen. Det var en trevlig innovation och den är värd att bära i minnet. Jag säger inte att den här uppgraderingen som vi nu diskuterar är en följd av innovationen kompetens-kompetens. Jag tror nog att processen den här gången var lite enklare med uppgradering tack vare det vi gjorde med ESK-konventionell tidigare. Det här är en process och den kommer att gå vidare.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag håller med ltl Gunnar Jansson. Det ena är en följd av det andra. Jag tror att det ena också diplomatiskt är en följd av det andra eftersom vi ändå var ganska hovsamma när det gällde ESK-fördraget. Vi kunde ha ställt till med obekvämligheter, men vi lyssnade på motparterna och vi hittade på den här så kallade reparationsverkstaden. Det visar också att vi är tydliga med vad vi vill. Man kan inte ta ett fakultativt protokoll till en konvention som inte är satt ikraft på korrekt sätt. Nu är det också jätteviktigt att vi får den här ”skolådan”, en bunt med potentiella konventioner som kan komma hit när de förtydligas och kompletteras med ett fakultativt protokoll och där vi kan få sådana här problem. Därför är det viktigt att veta om vilka som finns, vilka som är satta ikraft och inte här på Åland, så att vi om möjligt kan reda upp det på förhand istället för att hamna ut för det här när det blir punka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.