Motion för kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Diskussionen avbröts vid plenum den 5 december 2018 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Fortsatt diskussion.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Vi hade en ganska omfattande och ingående debatt i föregående plenum. Då aviserade vi från Ålands Framtids sida att vi vill att avdraget som landskapsregeringen föreslår utvidgas för de som har pensionsinkomster under 15 000 euro. Därför vill vi nu ge ett förslag till finans- och näringsutskottet på hur man kunde utveckla avdraget för att få bort några orättvisor som vi menar att finns i beskattningen av den låga pensionen.

    Avdraget som blev konstruerat idag ger ett avdrag på 10 % som har ett tak på 100 euro. Egentligen är det inte en fråga om ett avdrag utan det är en fråga om skatteavräkning. Ett avdrag minskar normalt sätt de skattepliktiga inkomsterna medan enligt det här, som man kallar för ett avdrag men som egentligen är en skatteavräkning, räknar man bort 100 euro från det skattepliktiga beloppet. Det är en teknisk men viktig skillnad. Från början har man egentligen valt fel beteckning på det här avdraget men nu när man har valt att använda och tillämpa det under ett års tid så får det fortgå. Det är inte semantiken som vi är ute efter utan vi vill få till ett förslag som faktiskt ser till att även de låga pensionskostnaderna blir beaktade på ett bättre sätt än man gör i landskapsregeringens mera schablon-artade helikopterpengar, som vi valt att kalla dem.

    Det vi föreslår är att till den del en skattepliktig person som har förvärvsinkomster och pensionsinkomster om maximalt 15 000 euro inte ska behöva betala någon skatt på pensionsinkomsterna. Så ser det i praktiken ut idag om man har en inkomst på maximalt 15 000 euro. Är du löntagare och bara har löneinkomster så betalar du nästan ingen skatt, det är mellan noll och två procent beroende på vilket år du är född och en mängd andra faktorer. Har du pensionsinkomster på 15 000 euro så betalar du närmare åtta procent i skatt vilket vi tycker är en felaktighet i skattesystemet, särskilt när det gäller de som har låga pensionsinkomster. 

    Avsikten med vårt förslag är att se till att pensionsinkomsttagare och förvärvsinkomsttagare får en liknande behandling i det här sammanhanget. Vi har valt att sätta gränsen på 15 000 euro eftersom det är det vi har utgått från att vara någon sorts definition av låginkomsttagare. Det ligger nära den relativa fattigdomsgränsen och vi menar därför att om man inte har inkomster som överstiger den relativa fattigdomsgränsen så ska vi inte straffbeskatta pensioner, som vi gör idag, jämfört med löneinkomster.

    Vi vet att det rör sig om 418 pensionstagare som betraktas som utsatta enligt från ÅSUB, inkomstfördelning och välfärd 2017. Vad skulle kostnaden för den här förändringen vara om man utgår från den siffran? En som tjänar 15 000 euro i pension och betalar 8 % i skatt så är det ungefär 1 200 euro. Tar man då 418 personer gånger 1 200 euro så ligger man runt en halv miljon, men det är knappast troligt att alla dessa 418 personerna ligger precis på 15 000 euro. Det rör sig förmodligen om betydligt lägre belopp men det är de siffrorna vi har haft att utgå ifrån. Detta kan Finans- och näringsutskottet med fördel titta närmare på.

    Mot den bakgrunden föreslår vi att man går vidare med det här avdraget, helt enkelt på den principiella grunden att vi inte vill beskatta pensionärer med låga inkomster hårdare än de som arbetar och har motsvarande inkomst från lönearbete. Det tycker vi är orättvist och det borde rättas till. Detta var en kort motivering till vårt förslag.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Tack, ltl Jonsson, jag håller med om det mesta som sägs och det är ett tidigt skede av den här motionen men den ska bli intressant att följa - och framför allt intressant att ta del av beredningen när man har tittat på detaljerna om hur det kan påverka. Tack för de här tankarna, de är välbehövda.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Jag vill bara få ett klargörande. Är det så att ltl Jonsson menar att netto för pensionstagaren är sämre än vad det är för förvärvsinkomsttagaren?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tittar man på beskattningen idag så har vi ett arbetsinkomstavdrag som räknas på arbetsinkomster men inte på pension. Det betyder att någon som tjänar 15 000 euro från förvärvsarbete idag betalar ungefär mellan noll och två procent enligt de beräkningar som vi har gjort, medan någon som har 15 000 euro från rena pensionsinkomster betalar åtta procent i skatt. Vi undrar varför det ska vara så och vill korrigera det genom det här förslaget så att vi får en mera likvärdig beskattning av pensioner och löneinkomster. 

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Glömmer inte ltl Jonsson bort avgifterna som vi betalar för arbetslöshetsförsäkringen och det vi betalar till pensionen som är grundande och på nästan tio procent? Det betalar man som förvärvsinkomsttagare men inte som pensionstagare.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart, men nu är det beskattningen vi pratar om. Om man har jobbat hela sitt liv och betalat in avgifter för socialförsäkring osv. och sedan övergått till pension så är det ingenting som man ska belastas med ytterligare en gång. Det blir ett lite bakvänt resonemang om man ska jämföra med den typen av avgifter och kostnader som man redan har betalat i sitt yrkesverksamma liv. Har ltl Staffas en annan uppfattning?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Problemet är inte att motionen inte är behjärtansvärd, det är den. Men vi kan inte i lagtinget sitta och genomföra åtgärder utan beredningar. Det ltl Jonsson egentligen föreslår är att finans- och näringsutskottet ska skriva en ny lag. Orsaken till att landskapsregeringen beställde ÅSUB-utredningen är just för att kunna göra nya åtgärder för att bekämpa fattigdomen. Men det måste vara precisa åtgärder som gör skillnad där det behövs. Därför behöver vi fortsätta följa det här men först göra en ordentlig beredning innan vi kan ta något beslut. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vi får nästan kontinuerligt argumentet emot oss om att vi har för lite underlag och att vi måste ha mera fakta och information för att vi ska kunna göra precisa satsningar och förslag. Vi har kontinuerligt lagt den här typen av förslag och man har hänvisat till den nya ÅSUB-utredningen som ska komma, som vi nu har på bordet, som visar i princip samma sak som det vi redan vetat länge. Ensamboende äldre och ensamförsörjare är de mest ekonomiskt utsatta grupperna. Nu har vi en satsning som, på basen av de siffror vi har, riktar sig just mot de ensamma äldre och som lever på låga pensionsinkomster. Detta är den grupp som utredningen klart och tydligt visar är i behov av mest stöd. Det är ganska enkelt att inse att om vi förminskar beskattningen för den här gruppen så kommer dem att få en bättre ekonomisk situation. Jag förstår inte vilken typ av underlag som ltl Holmberg efterlyser, varför behöver vi mera siffror?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Vi behöver mer siffror för att se hur det här slår mot annat. På grund av att man får mer pengar på ett ställe kan man bli av med andra bidrag som man kanske har rätt till, t.ex. bostadsbidrag och liknande. Det är därför det behövs en ordentlig beredning. Jag tycker om motionen, det är en jättebra idé, men jag vill se hur den slår ut över hela fältet innan jag ställer mig bakom den.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det kan hända att det kan påverka möjligheten till andra bidrag. Men som vi framförde under senaste debatten, det är väl märkligt om vi inte ska kunna genomföra förändringar som lindrar beskattningen för de som är i behov av ekonomiskt stöd på grund av att de då inte är berättigas mot olika bidrag. Det måste vara bättre att anpassa beskattningen före vi delar ut olika bidrag. Det är väl bättre om människor inte skulle vara beroende av bidrag i de här sammanhangen om vi ska ha någon slags prioritetsordning.

    Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv gör man kanske hellre personer bidragsberoende men det gäller inte den borgerliga sidan, där anses det bättre att justera beskattningen så att vi kan undvika att personer fastnar i ett bidragsberoende. Det måste väl ändå vara prioriterat av en stor del i den här salen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det här går i linje med det som jag har försökt fått fram tidigare, att vissa grupper eventuellt skulle få ett arvode. Inom ramen för lagförslaget, avdraget, är den enda möjligheten för vissa grupper att det ges ett större avdrag, precis som ni är inne på.

    Det jag funderar på, som jag inte fått klart för mig, är summan på ungefär 600 000 – vilket är ungefär lika mycket som höjningen går på. Har ni tänkt att det är ”antingen eller” eller kommer det vara både det som finns i ursprungsförslaget tillsammans med detta ytterligare avdrag?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Som sagt stödjer vi landskapsregeringens avdrag, det är ingen kritik mot avdraget i sig utan vi vill raffinera, utveckla och utvidga det till den här gruppen. Om finans- och näringsutskottet anser att man inte kan lägga till mera kostnader än vad det ursprungliga avdraget medför så anser vi att den här gruppen ska prioriteras. Helst ser vi att man satsar på det här avdraget och utvidgar de såsom vi har förslagit i vårt förslag. Däremot tror vi inte att det här är ett komplett sätt att möta det behov som alla ekonomiskt utsatta vi har på Åland. Vi tror att när vi har det här ärendet på bordet, ett konkret skatteavdrag, så är det ett sätt att åtminstone mildra konsekvenserna och rätta till vissa orättvisor genom att utveckla systemet. Det är klart att det också behövs ytterligare åtgärder för att få hela bilden på plats, men vi ser det här som ett första steg.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Jonsson och ltl Eklund för att man har lämnat in den här anslutningsmotionen och jag hoppas att finansutskottet kommer att behandla den på ett seriöst sätt – att man inte gör som vanligt och förkastar det som kommer från oppositionen. Jag hoppas också att landskapsregeringen tar den till sig och kan godkänna den.

    Man bör diskutera vilken skattepolitik regeringen avser att följa. Man tar fyra miljoner från kommunerna och gör ett skatteavdrag som kostar 1,8 miljoner, rätta mig om jag har fel, vilket betyder att man har höjt kommunalskatten i ett antal åländska kommuner vilket jag inte tycker är bra. Vi har ett kommunförbund och man bör förhandla med dem och komma fram till ett resultat i förhandlingarna, ”vi gör så såvida inte kommunen höjer sina skatter”. Den sortens förhandling måste finnas om vi vill ha ett lågt skatteöre och få ner skatten så mycket som möjligt – vilket är bra för samhället. Att ta nu och för att sedan föra in ett avdrag motverkar varandra.

    Bara för att man politiskt vill visa att man gör något så höjer man på kommunalskatten. Därför behöver det klarläggas hurdan politik man vill ha nu och i framtiden, det gäller inte bara regeringsblocket utan lika mycket oppositionen. Man bör helt enkelt diskutera hur man vill ha skattepolitiken i landskapet. Vi vet begränsningarna som finns i självstyrelselagen men det här är ett sätt som vi kan använda dem kreativt på. Om detta sedan höjer kommunalskatten i vissa kommuner så är inte det bra. Finansutskottet bör fundera på det här och höra med ÅSUB hur det slår och hur mycket skatt man får från de som tjänar 0 - 15 000 euro, de som är utsatta idag. Tack, talman.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Är det alltså ltl Häggbloms åsikt att finans- och näringsutskottet ska skriva den här lagen? Det finns ingen beredning på det här, vi vet inte hur det skulle slå och vi vet inte hur det kommer att fungera i samband med andra avdrag och bidrag som folk får ute i samhället. Trots den behjärtansvärda idén så är det ett slag i luften då vi inte vet hur det kommer att slå mot folk i realiteten ute i samhället.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att det är viktigt att utskottet tittar på det här. Utskottet har möjligheten att godkänna motionen och man kan också begära landskapsregeringen att se på den under tiden. De kan se att den är behjärtansvärd och tänka sig godkänna den. Det är i utskottet man ska jobba med beredningen och se vilka möjligheter det finns.

    Jag tycker att parlamentarismen har slagit snett mot vår självstyrelse. Så fort det kommer något från oppositionen så är det gnäll och man godkänner det inte. Jag har sett så mycket från sidan om när jag inte varit i lagtinget, hur man negligerar oppositionens åsikter. Jag tror att vi kanske borde titta på att ta bort parlamentarismen i framtiden. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Några reflektioner från centerns sida, eller kanske snarare några frågeställningar som vi gärna ser att landskapsregeringen responderar på.

    Den första frågan som vi har är en följd av ett tidigare lagförslag där man höjer skattepliktig förvärvsinkomst – att den ska understiga 55 000 euro, från 35 000 till 55 000 euro. Har man gjort någon form av analys kring det förra lagförslaget, vilket utfall det har fått? Har man fått någon respons på det lagförslag som genomfördes ifjol, som rörde 12 000 personer på Åland? Hur har genomslagskraften varit? Har den varit till nytta för det åländska samhället? Har det varit positiv eller negativ respons? Någon sorts respons och analys måste man ha fått innan man går vidare med nästa steg, för detta är steg nummer två.

    Om man läser den rapport som har kommit från ÅSUB så står det att mellan 2008 och 2016 förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget drygt 11 % av sitt värde. Från centerns sida vill vi fråga om det här är något som man överhuvudtaget har beaktat från landskapsregeringens sida. Det berör alltså barnfamiljerna. 11 %, mellan 2008 och 2016, har barnbidraget och ensamförsörjartillägget tappat i värde, det är en ganska stor värdeminskning om man jämför med andra grupper.

    Ålands Framtid lyfter i sin anslutningsmotion fram behovet för pensionärer att inte behöva betala mer skatt för sin pension än man gör för förvärvsarbete – det är ett lovligt initiativ som vi stöder.

    Jag för en diskussion om barnfamiljer, hur landskapsregeringen ser på det. Jag förstår nämligen inte riktigt hur landskapsregeringen resonerar när man väljer att vi, som sitter i Ålands lagting, ska få skatteförmåner och att vi nu ska få 8,70 euro till per månad att spendera när vi har fått rapport efter rapport om att det finns stora grupper i vårt samhälle som 8,70 euro verkligen skulle betyda mycket för.

    Jag hade en diskussion med en annan ledamot i helgen, jag har inte källan till det som sades då, men någonstans hade den ledamoten läst att medel- och höginkomsttagare som får mera pengar så spenderar dem väldigt sällan hemma, lokalt - istället spenderar man dem på resor eller på något annat. En låginkomsttagare som får tillgång till mera pengar i plånboken väljer, i större utsträckning, att använda pengarna lokalt. Därmed borde det påverka positivt även för den egna konkurrenskraften.

    Från centerns sida säger vi inte rakt av ”nej” till det förslag som landskapsregeringen har lämnat, men vi hyser ett starkt tvivel att detta kommer att göra Åland bättre för de som faktiskt behöver det allra först. Jag vill också påminna om Matbankens verksamhet - familjernas antal, mestadels barnfamiljer, är över hundra varje vecka som behöver få mat för att ha det på bordet. Då känns det inte riktigt rätt, för oss i alla fall, att det är indirekt på oss själva som pengarna ska satsas. Tack.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Vtm Thörnroos lyfter i sitt anförande betydelsen av barnbidraget och vilket starkt stöd det är för barnfamiljer i en utsatt position. Det visar också den nya fattigdomsutredningen som togs fram av landskapsregeringen. Socialdemokraterna är villiga att diskutera och aktivt arbeta för en höjning av barnbidraget för att kunna åtgärda dessa problem inom familjer som har det ekonomiskt tufft. Är detta ett löfte från centerns sida att vi har ett starkt stöd från er i samma riktning?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är svårt att ge socialdemokraterna stöd i den här frågan för vad jag vet har de inte drivit den i landskapsregeringen. Skulle socialdemokraterna ha drivit frågan i landskapsregeringen skulle vi inte haft en lagframställning på vårt bord som är en höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomsttagare med en årsinkomst upp till 55 000 euro.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag noterar att centern inte svarade på min fråga och att man med andra ord inte helt kan lita på att stödet finns från centern. Däremot kan jag garantera att i kommande tilläggsbudgeter kommer vi att se satsningar just kring dessa målgrupper och dessa personer. Den här landskapsregeringen har inte avslutat sin mandatperiod ännu, vi har ytterligare ett år kvar och flera tilläggsbudgeter på kommande. I en budgetprocess handlar det om att ge och ta, jag anser att vi har kommit väldigt långt i den överenskommelsen vi har gjort med högerpolitikerna i den här regeringen. Jag tror att om man en gång har skakat hand med regeringsparterna så kommer det att hålla, även framöver.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag brukar placera mig själv, på den politiska höger-vänster skalan, mitten-höger och kanske också lite mer av det konservativa slaget. Men jag kan inte säga att det här känns rätt. Vi påtalar behovet som barnfamiljer har och Ålands Framtid har lyft fram det behov pensionärer har och sen ska vi, till den grupp av arbetstagare och pensionstagare som faktiskt klarar sig väldigt väl för tillfället, fylla på ytterligare. Jag kan inte stöda en sådan politik. Jag tycker att man borde, från landskapsregeringens sida, ta tillbaka det här lagförslaget och fundera på om det faktiskt är på det här viset som man vill stöda de minst bemedlade i samhället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack, vtm Thörnroos för ett intressant anförande. Jag skulle vilja rikta vice talmannens uppmärksamhet mot den här rapporten, framför allt att andelen ekonomiskt utsatta har minskat i åldersgruppen över 60 år – särskilt för åldersgruppen över 70 år, där vi har kunnat konstatera en klar förbättring i förhållande både till 2012 och 2004. Den här förbättringen för de äldre åldersgrupperna, som ÅSUB har konstaterat, kan man spekulera kring vad beror på. Min egna teori, som jag tror på mer och mer, är att det handlar om att pensionerna är högre eftersom flera har kommit in i åldersgruppen som har haft en arbetskarriär. Därmed får de bättre pension jämfört med att det fanns mera och särskilt kvinnor (… taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är helt rätt och riktigt, jag har gjort samma analys som minister Valve. Man är väldigt upprörd här i salen över att 17,1 % av hushållen är under den relativa fattigdomsgränsen år 2016, samtidigt ska man komma ihåg att gränsen var 18,1 % 2004 och 17,3 % 2012. Man ser en försiktig minskning. Siffrorna förskräcker naturligtvis som de är men det finns en förbättringspotential. Det jag hade som huvudpunkt i mitt anförande var stödet till barnfamiljer, där jag lyfte fram om landskapsregeringen alls har resonerat vidare kring det.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag uppfattar att vtm Thörnroos ifrågasatte det hela pensionsavdragets verkan i sitt anförande. Utvecklingen som konstateras i ÅSUB-rapporten är att våra äldre har det bättre, att andelen ekonomiskt utsatta blir färre och att det ser ut att bero på pensionen – möjligen också en inverkan av garantipensionen. Det borde väl rimligtvis vara så att ett förstärkande av pensionen, vilket ett arbets- och pensionsavdrag gör, är rätt riktning att gå? Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i dessa frågor och jag finns självklart till förfogande för att utveckla dessa tankar.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Visst är det så att dessa frågeställningar är komplexa och min förhoppning är att landskapsregeringen har gjort djuplodande och breda analyser kring detta. Samtidigt ska man komma ihåg att det avdrag som infördes ifjol 2017 inte återfinns i den här rapporten eftersom den här rapporten endast är till 2016. Vilka effekter av det som landskapsregeringen införde i fjol 2017 hade känner vi faktiskt ännu inte till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Tack till ltl Thörnroos för diskussionen om denna viktiga fråga. Det handlar om människors utsatthet och fattigdom, det är inget som går över efter en mandatperiod utan det kommer nya möjligheter till att vidta åtgärder för den gruppen. Däremot vill jag säga att det här avdraget är ändå ganska långt ifrån det allmänna avdrag vi såg på Åland under åren 2006, 2007 – jag minns inte exakt vilka årtal – som infatta alla ålänningar proportionerligt. Det här är 100 euro per person, ifjol upp till 35 000 och i år upp till 55 000 euro. Det är en stimulans för köpkraften. Jag återkommer i nästa replik.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Visst är det så att det fanns ett allmänt avdrag tidigare men jag tror också att det är viktigt att man sätter avdragen och försöker sätta skattepolitiken i proportion till den verklighet man befinner sig i nu samt de framtidsutsikter som man har.

    Vi från centern ifrågasätter den stora frågan, varför för landskapsregeringen fram det här förslaget när vi vet att det är barnfamiljerna som har fått betala dyrt de senaste åren och likaledes pensionärerna som betalar en högre skatt för sin pension idag när det går över en viss gräns än vad andra gör. Vi hade hellre sett mera prioriteringar på det området.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack! Då är det ändå viktigt att konstatera att det både under tidigare år med avlyftande av primärvårdsavgifter för barn upp till 18 år har varit en viktig åtgärd för barnfamiljer, likaså att det i högkostnadsskyddet numera finns tandvård och dygnsavgift, om du hamnar på sjukhus. Att jobba med problematiken som utredningen visar kring relativ fattigdom handlar om både om att lägga till på bidragssidan men också att avlyfta så mycket kostnader som möjligt för dem som kommer i kontakt med det offentligas kostnader. Det handlar det om att se över just hälso- och sjukvårdsavgifterna, bland människor med små inkomster är det en jätteviktig sak. Det handlar inte bara om att jaga en massa inkomster utan att istället ha generellt låga avgifter.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag delar fullt ut det arbete som landskapsregeringen har gjort. Jag har själv varit en förespråkare för att avgifterna för barn borde lyftas av, det kan inte vara en hemlighet för någon som känner mig. Men det är egentligen inte det som är min huvudfråga. Min huvudfråga är fortsättningsvis, varför väljer landskapsregeringen att föra fram ett lagförslag med en höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget istället för att exempelvis rikta det mot barnfamiljer eller pensionärer. Det är det som är den politiska frågeställningen vilken jag ännu inte har fått svar på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Vtm Thörnroos frågade efter en återkoppling på vad avdragets effekter varit från ifjol. Jag vet inte om man lyckats lägga in avdraget i alla skattekort redan innan man har skickat ut det, annars kommer det skatteåterbäringen imorgon eller i övermorgon. Återkopplingen får man kanske först när det ger effekt direkt i plånboken.

    Effekten av beslutet vi tog sist är att antingen får man mera tillbaka i skatteåterbäringen eller mindre att betala i restskatt – vilket jag antar att ingen är negativ till. Beröm brukar vi politiker få dåligt med men kritik fås det mer av. Jag tror att det är svårt att få en återkoppling direkt från skattebetalarna på något annat sätt än att de flesta är glada över att ha kvar mer i plånboken.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag är medveten om hur skatteåret är strukturerat, när man får restskatt och när man får pengar tillbaka. Jag tänkte närmast på att landskapsregeringen ändå har en stor del myndigheter under sig. Man har ett nära samarbete inom den tredje sektorn och kanske har man fått någon sorts positiv respons den vägen, eller har det varit helt tyst? Oftast brukar det vara så att man får respons på de lagförslag som läggs fram. Den kanske inte är vetenskapligt grundade men man brukar få någon sorts återkoppling på det som landskapsregeringen levererar.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Talman! Jag är lite kritisk till sättet som vtm Thörnroos väljer att framföra sin politik. Det är politiska dimridåer när centerns ledamöter för fram att man är kritisk mot regeringen men inte den politik som förs. Hur ska jag tolka anförandet, är man emot skatteavdraget eller är man inte det? Det var ett väldigt otydligt och vagt svar från vtm Thörnroos.

    Varför gå ut och kritisera några bristande delar och sedan använda, enligt mig, dålig politisk retorik och säga att det är vi, här i lagtinget som åtgärden är riktad mot när det är 6 000 ålänningar som berörs av avdraget? Folk som jobbar och får mer kvar i plånboken, det lönar sig att arbeta och det lönar sig att studera mer – det är signalerna vi vill sända ut. Det är 6 000 ålänningar som berörs av det här, inte bara några få lagtingsledamöter och det vet Thörnroos om.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det som var min huvudfråga och det som jag försökte lyfta fram i mitt huvudanförande var snarare en fråga om vad orsaken är. Vad har gjort att landskapsregeringen valt att prioritera en lagframställning med höjning av inkomstgränserna för arbets- och pensionsinkomstavdraget när vi faktiskt vet, inte bara via den senaste rapporten, att det finns stora grupper i vårt samhälle som skulle behöva få lite mera stöd och lite mera hjälp. Även vicelantrådet Gunell pratade om att få avgifterna avlyfta.

    Jag tror inte att ett avdrag på 8,70 euro per månad kommer att göra varken mitt eller ltl Carlssons liv speciellt rikare. Sammantaget rör det sig nu om 1,8 miljoner euro som vi från centern undrar om prioriteringen, som landskapsregeringen gör, verkligen är den rätta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack, vtm Thörnroos. Det ska löna sig att arbeta, målet måste vara att kunna försörja sig på sin lön. Frågan kring ekonomisk utsatthet verkar ha slagit ner som en blixt från klar himmel när man lyssnar på några från oppositionen. Frågan är tyvärr inte ny och det är ingen tillfällighet att det i nuvarande regeringsprogrammet står följande, ”en uppföljning av utredningen ”ekonomisk utsatthet och social trygghet” görs under mandatperioden”. Precis det har man gjort, senast förra veckan blev rapporten klar. Åtgärderna för den uppföljningen har varit flera och flera åtgärder lär komma som följd av utredningen. Det är märkligt då vi för tre eller fyra veckor sedan debatterade remissen för budget 2019. Inte ett ljud hörde jag då om dessa tankegångar från oppositionens sida – förutom ltl Toivonen som hade ett stipendieförslag. Inte ett ljud hördes och det tycker jag är märkligt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag noterade att det fanns inskrivet i regeringsprogrammet att man skulle göra en uppföljning och det är rätt och riktigt samt väldigt bra.

    Det som är frågeställningen nu när man har facit, eller nu när offentligheten har facit – jag utgår från att regeringspartierna har haft tillgång till det här materialet lite tidigare, så undrar jag varför man prioriterar en höjning av arbets- och pensionsinkomstavdraget. Jag lägger inte värderingen i det utan jag undrar varför man väljer att prioritera det när man nu har fakta som visar att det finns andra stora grupper som kanske skulle ha större nytta av ett utökat stöd, i alla fall 1,8 miljoner som är aviserat att ska sättas i omlopp i det åländska samhället. Vi vet också att medel- och höginkomsttagare i större utsträckning väljer att använda sina besparingar på investeringar eller annat utanför Åland.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag fick inget svar för det framkom ingenstans i remissdebatten för budgeten och det finns ingen motion i ärendet, förutom från ltl Toivonens sida, kring ekonomisk utsatthet. Utredningen som kom förra veckan är ett i ledet av flera andra utredningar som har visat samma sak, samma tendenser. Därför var det tydligt från regeringens sida att man i regeringsprogrammet gör ett krafttag kring saken, men det är väldigt viktigt att man sorterar tillväxt- och arbetsmarknadspolitik i en korg och socialpolitik i en annan. Varför ska man börja göra en röra av allting? Var sak på sin plats, då blir det bra.

    Det ska löna sig att arbeta och man ska vilja ta ett jobb istället för att lyfta bidrag, det är jätteviktigt. Jag skulle gärna vilja ladda det här paketet med många flera miljoner, men det kan vi kanske göra när kommunreformen är genomförd.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Kring den delen har vi en stark samsyn, det ska löna sig att arbeta och även att utbilda sig. Det är min fasta övertygelse. Det oaktat så har budgetdebatten har varit och det är nu som vi har lagförslaget på bordet och det är nu som landskapsregeringen har levererat det och det är därför vi här och nu för diskussionerna kring den här lagstiftningen. Så ser vi det åtminstone från centerns sida, men man kan se det på olika sätt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! Jag har tänkt på en del av de frågor som lyftes under vårat senast plenum, då efterlystes också en fattigdomsdebatt och jag tycker att den här anslutningsmotionen ger den möjligheten.

    Att vara ensamförsörjare med ett eller flera barn och se lönen och stöden komma in på kontot och vända. Att varje dag försöka vända på varje euro flera gånger för att få det att gå runt. Att vara en äldre dam på 80 år som bara delvis har förvärvsarbetat men, om det vill sig väl, får en dryg tusenlapp i månaden till att betala hyra, hemtjänst, mat, mediciner och allt annat som hör till vardagen. Att lida av psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar eller att vara en hemmasittare som aldrig kommit ut i arbetslivet. Då lever man verkligen på marginalen. Då finns det inte några reserver att ta av. Då kan den ekonomiska stressen plåga en så man blir sjuk och ännu mer oförmögen att ta ett jobb och bli produktiv. Det är Matbanken, församlingarna, goda vänner eller släktingar som blir hoppet när samhället sviker.

    Det är mycket lätt att dela hållbarhetsagendans mål om att inga hushåll, i synnerhet barnfamiljer och pensionärer, ska leva i en ekonomiskt utsatt position. Lika arbete ska ersättas med lika lön och inkomsttillväxten ska vara högre än genomsnittet för de 40 % som har lägst inkomster. Alla ungdomar och inflyttade studerar alternativt försörjer sig på egen hand. Det är så det står i hållbarhetsagendan och så ska vi ha det på Åland om 11 enligt samhällskontraktet. Det är ett sådant Åland jag, under hela min tid, arbetat för att vi ska ha. Jag tycker att det är det som förväntas av oss politiker i Ålands lagting och landskapsregering att förverkliga. Vi behöver en klok fördelningspolitik som riktar sig till de som behöver pengar för att klara vardagen.

    Vtm Thörnroos lyfte den färska ÅSUB-rapporten i sitt anförande som berättar att mellan 2008 och 2016 förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget drygt 11 % av sitt värde. Vi har på 10 år inte höjt dessa transfereringar, inte ens under de sju år som vtm Thörnroos satt med i regeringen. Detta är något som jag hoppas att regeringen ser över och gör något åt i nästa tilläggsbudget.

    Det är också lätt att hålla med andra slutsatser i den senaste ÅSUB-utredningen om ekonomisk utsatthet. Att t.ex. i största möjliga mån se till att alla har grundläggande inkomst genom att få in så många mänskor som möjligt på arbetsmarknaden och hålla dem kvar inom de allmänna försäkringssystemen. Det handlar om de som varken är i studier eller arbete, s.k. hemmasittare - de borde tidigt hämtas upp och fås med in i samhället.

    Jag kan i det här sammanhanget berätta om den konferens som social- och miljöutskottet deltog i förra veckan. Vi fick ta del av konkreta och bra metoder för att få in hemmasittarna i samhället igen vilket skulle tjäna stora pengar till samhället. Det är en investering och jag hoppas att vi ska kunna ha det som pilotprojekt på Åland i någon kommun nästa år. Ett sådant pilotprojekt är kanske även något som landskapsregeringen skulle kunna stöda.

    Men kanske det allra viktigaste som ÅSUB-rapporten förmedlar är att regeringen och kommunerna borde göra rejäla insatser för att informera om rättigheten till utkomststöd och se till att man använder både det förebyggande utkomststödet och de allmänna - också rätten till bostadsbidrag borde informeras om. Det tycker jag att FPA är föredömligt bra på.

    Ltl Jonssons anslutningsmotion är angelägen och jag tycker det är viktig att utreda den noggrant. Jag stöder motionen i den aspekten att vi måste få mera information om hur det slår och verkar, men jag tycker också det är viktigt att ta med de andra grupperna som har det tufft ekonomiskt idag. Nu har vi ett underlag från ÅSUB som jämlikhetsrådet arbetar på. Jag och socialdemokraterna förväntar oss ett starkt fokus på dem på Åland som har det väldigt tufft, inklusive de äldre pensionärerna som anslutningsmotionen syftar till. Vi kan inte politiskt aktivt öka klyftorna på Åland. Det är verkligen kontraproduktiv politik. Vi är här för att förbättra Åland för alla, inte bara för vissa.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag noterade att ltl Aaltonen gjorde en liten spark mot mig och undrade vad jag har gjorde i landskapsregeringen för att höja barnbidragen, så jag bollar frågan tillbaka. Vad gjorde tidigare socialministern och lantrådet under den förra regeringsperioden för barnbidraget och vad har vicelantrådet och socialdemokraterna gjort den här regeringsperioden för att öka försörjningen för barnfamiljer?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Under den förra regeringen höjde vi utkomststödet. Gällande barnbidraget så har klyftan har ökat mera på de senaste 10 åren. Jag menar att det finns all anledning att göra en justering i en tilläggsbudget så att barnbidraget och ensamförsörjartillägget kan följa med i den här utvecklingen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tror att problemet är att det finns en gräns för hur mycket ekonomiska transfereringar landskapsregeringen kan åta sig. Politik handlar också om att kunna prioritera. Vad som har varit min och centerns frågeställning är varför man har valt att prioritera det här avdraget för medel- och höginkomsttagare. Man skulle gärna åtminstone fått tagit del av det resonemang som landskapsregeringen har haft, sen får var och en bedöma själv var man ska satsa pengar. Att stå här i talarstolen och lova att det ska bli mera barnbidrag i nästa tilläggsbudget, som kommer i december – om jag är rätt informerad av vicelantrådet, så tycker jag är lite magstarkt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag tycker att vtm Thörnroos själv är känd för att ha väldigt magstarka uttalanden. Jag tycker att det här är en viktig fråga att se över, att inte klyftorna ökar när det gäller barnfamiljerna och ensamförsörjarna. Det är tufft att klara av att vara ensamförsörjare idag. Avgifter och mycket annat har betydelse, men också de ekonomiska transfereringarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är ganska intressant att lyssna på socialdemokraternas retorik över de målgrupper som är svaga i samhället och har det ekonomiskt svårt. Nu har socialdemokraterna suttit snart två perioder i regeringen och vetat om att dessa bekymmer existerar i samhället. Vi har motionerat om höjt barnbidrag och högre stöd för ensamförsörjarna och aldrig har vi fått stöd av socialdemokraterna. Nu har man suttit i nästan åtta år i regeringen och inte en framställning om att göra det bättre för dessa grupper har synts till överhuvudtaget. Nu säger man att det ska komma i en tilläggsbudget i slutet av den här perioden. Det andas lite valfläsk skulle jag påstå.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Vi har de underlag som visar att det behöver göras justeringar i det här och jag tycker det är bra att vi gör det nu. Det har gjorts en hel del annat också under den här mandatperioden för de ekonomiskt utsatta. Men jag tycker det är dags att se över ensamförsörjartillägget och barnbidraget och den frågan hoppas jag att jämlikhetsrådet också kan jobba med kommande år.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag skulle vilja påstå att det har funnits statistik från ÅSUB förut där man har lyft fram de svaga grupperna i samhället, där det är ekonomiskt svårt. Tittar man bara på barnbidraget så har, om jag inte missminner mig, det inte skett en index-justering på åtta eller tio år. Där har socialdemokraterna som parti haft möjlighet, i regeringsställning, att lyfta frågan om att göra en index-justering, men det har man inte gjort. Nu lyfter man det, i slutet på den här perioden, och blir barmhärtig över dessa grupper. Det är absolut inte trovärdigt i mina ögon.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Det finns många saker som vi har gjort t.ex. en viktig fråga är att ha avgiftsfritt för barn och ungdomar på ÅHS. Något som kom fram i utredningen 2015 var att kostnader och avgifter, också kommunala avgifter, har stor betydelse för den här målgruppen. Det är inte bara att få ökade barnbidrag eller bidrag som påverkar. Vi har också pratat om att vi måste ha en avgiftsfri skola. Det kan inte heller vara så att man ska måsta betala för att vara med i olika aktiviteter. Åtminstone Ålands lyceum är en skola som har kostat ganska mycket att vara elev i och det ska inte heller vara så att vi utesluter ungdomar som vill studera vidare på grund av att föräldrarna inte har råd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack så mycket! Vi verkar vara ganska överens om problembilden, att det är just de ensamma äldre och ensamförsörjande som är de grupper som är i behov av mest stöd. Som tidigare sagts i debatten så har vi vetat det länge och samma problem har även visats i de tidigare fattigdomsutredningarna. Därför har vi, från Ålands Framtids sida, lagt förslag om att höja ensamförsörjartillägget som ltl Aaltonen nu beklagar sig över att inte har justerats på tio år. Socialdemokraterna har inte röstat för det utan avfärdat det och sagt att det leder till problem, de har heller inte kommit med andra åtgärder som skulle lösa samma problem.

    Nu har vi föreslagit att man inte skulle beakta barnbidraget när man ansöker om utkomststöd, det är också ett sätt att närma sig den här typen av problem. Vi lägger konkreta förslag medan socialdemokraterna står här och förklarar problematiken och röstar ner de förslag som kommer från oppositionens sida utan att återkomma med egna (… taltiden slut).

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Om ltl Jonsson hade lyssnat på mitt anförande så kom jag med en rad konkreta förslag som jag vill att jämlikhetsrådet tar med sig och som man kan jobba in i nästa tilläggsbudget om det är möjligt. Jag ser inte mitt anförande endast som en problembeskrivning, jag kommer också med ett antal konkreta förslag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ja, det ska förstås bli intressant att se om de når lagtinget före mandatperioden är slut. Hittills har man, i varje fall från socialdemokraternas sida, beskrivit problemen och inte återkommit med några konkreta förslag. Att man står i talarstolen och säger idag att man hoppas det ska komma i en tilläggsbudget senare får vi ju först se resultatet av när den behandlingen har gått förbi övriga regeringspartier och ser vad som finns kvar av dessa löften då, före vi har dem i lagtinget.

    Idag har vi ett konkret förslag från Ålands Framtids sida om att lindra beskattningen för pensionärer med låga inkomster. Det måste väl ändå vara något som man tar på allvar hos socialdemokraterna och inte avfärdar ytterligare en gång med tanke på att vi tycks vara så överens om att det är just här satsningar behövs. Kan vi ta det här som ett löfte från socialdemokraterna att verkligen studera förslaget noga i utskottet och överväga om man kan gå vidare med en konkret handling också?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Från socialdemokraterna välkomnar vi det här förslaget och vill att man ska, från regeringens sida, titta vidare på det. Det är inte att avfärda förslaget som sådant men att kunna genomföra det som en anslutningsmotion kanske är svårare. Viktigt skulle vara att se över hur man kan stöda just den här målgruppen som ltl Jonsson har nämnt och det får stöd från socialdemokraterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Genom rapporten från ÅSUB så fick vi ännu en gång belagt att närmare var femte ålänning lever under den relativa fattigdomsgränsen, det var inga riktiga nyheter. Något som var en överraskning för många, inklusive mig, var att ålänningarna i så låg grad nyttjar sin rätt till utkomststöd jämfört med i Finland. Där använder 54 % sig av möjligheten medan bara 23 % av ålänningarna, eller 12,5 % av skärgårdsborna, sig av sin fulla rätt till utkomststöd. Som före detta socialminister, är det bekanta siffror eller är det nytt även för ltl Aaltonen?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    En skillnad är att man i Finland har FPA som sköter det grundläggande utkomststödet, hos oss är det kommunerna. Det kanske är det som gör att det blir så stora siffror och att det är så få hos oss som verkligen söker utkomststödet. Vi har också, enligt min erfarenhet, väldigt dålig tillgänglighet att få kontakt med en socialarbetare i kommunerna. Det är ett väldigt litet tidsspann där man kan ringa upp och ta kontakt. På FPA kan man boka tid på nätet, det kan man inte till de allra flesta socialkanslier. Det är något som vi borde bli bättre på, att förlänga öppettiderna och öka tillgängligheten - men också öka informationen om rättigheter.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman och tack för svaret. Flera har berört tankarna över att det är fint med mera pengar i plånboken men det är inte allena saliggörande, utan mindre och färre utgifter kan vara t.o.m. mera effektivt ibland.

    Vi har många saker i röret och många saker har redan gjorts. Kanske någorlunda retoriskt från en partikollega men borde vi inte kunna vara lite modigare i framtiden? Vi har haft en avgiftsfri busstrafik i stan, varför inte ha avgiftsfritt över hela Åland? Man har avgiftsfri sjukvård på Färöarna, det kostar 3 miljoner om vi skulle införa det på Åland. Det är inga fantasisummor, det är jättemycket pengar men vill vi – så kan vi. Vågar vi vara så modiga och utopiska mot framtiden?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag skulle önska att vi var så modiga att vi kunde ha avgiftsfri kollektivtrafik eller avgiftsfri hälso- och sjukvård. Jag tycker vi har kommit en bit på vägen när vi har lyft av avgifterna för barn och ungdomar till ÅHS primärklinik men vi kan säkert fortsätta det arbetet. Om vi ska nå målet om att utrota fattigdomen och minska klyftorna på 11 år så behövs det modiga, tuffa och kanske lite innovativa åtgärder.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Talman! Det är uppfriskande med en diskussion i lagtinget som för en gångs skull handlar om ideologi i grund och botten. Det är sällan vi får möjligheten att diskutera på det sättet i den här salen. Det blir tyvärr så när vi saknar det kanske viktigaste instrumentet när det gäller att föra en ideologisk diskussion, dvs. beskattningsinstrumenten.

    Det som jag reagerar över generellt sett i den här diskussionen är att vi kraftigt blandar äpplen och päron i det här sammanhanget. Det som var grunden till landskapsregeringens förslag, som kom ifjol kring arbets- och pensionsavdraget, var att det var en satsning som i första hand handlade om att stötta tillväxten i det åländska samhället. Stötta möjligheten för ålänningarna att kunna få en högre disponibel inkomst som man i sin tur skulle kunna använda för att sätta mera fart på hjulen i det åländska samhället.

    För mig är det så att det här också är grunden för det som kan kallas för, grovt sagt, fattigdomsbekämpning – men kanske mera, enligt mitt sätt att se det, ett sätt att få ett samhälle som växer på alla nivåer och på alla fronter. Ett samhälle där vi får en situation, som jag tror att ltl Jonsson var inne på i sitt anförande, där var och en kan leva på den egna inkomsten i så stor utsträckning som möjligt. Jag tror nämligen inte att vi kommer att komma åt fattigdomen med att öka transfereringarna. Jag tror inte att vi kommer

     åt fattigdomen långsiktigt genom att öka bidragsnivåerna. Jag tror att grunden till att öka människors möjlighet till pengar i plånboken är att se till att vi får ett samhälle som växer ekonomiskt och som växer ekonomiskt på ett hållbart sätt.

    Som sagt, det förslag som landskapsregeringen har presenterat är i första hand en satsning på tillväxt. Det betyder också att kanske de stora effekterna, att man bekämpar fattigdom eller den ekonomiska utsattheten som man också kan få ut av det här, inte kommer att märkas i det korta perspektivet. I det långa perspektivet tror jag dock att man kommer att göra det. Däremot tycker jag att det förslag som ltl Jonsson m.fl. lägger fram nu om att fundera kring hur man ska komma åt just den delen, hur man ska i större utsträckning hitta sätt som gör att de som är ekonomiskt utsatta får så mycket pengar som möjligt i plånboken att röra sig med. Det är en god tanke att börja fundera kring.

    Däremot så tyckte vtm Thörnroos att det var märkligt att landskapsregeringen gjorde prioriteringar på det här sättet. Förklaringen finns i att prioriteringen finns i att försöka få hjulen att snurra. Vi behöver mera insatser för en ökad tillväxt, vi behöver mera insatser för att se till att ekonomin på Åland faktiskt håller sig minst på samma nivå i utveckling som de kringliggande regionerna. Annars kommer vi att få svårt att klara av att möta de utmaningar som bland annat rapporten om ekonomisk utsatthet visar på.

    Jag tror att det är viktigt att vi tar till oss den rapporten och börjar fundera på vad vi gör åt symptomen. Symptomet, som jag ser det, i det här fallet är de som idag lever på ett sätt som inte kan ses som värdigt i förhållande till övriga i samhället. Att gå på symptomen kommer inte att lösa det här i längden. Det behövs helt andra åtgärder och det tycker jag att vi behöver ägna mycket mera tid åt i den här salen, i respektive partier och i landskapsregeringen.

    När det gäller det förslag som ltl Jonsson i anslutningsmotionen lämnar fram så är det viktigt att man även i det sammanhanget analyserar effekten av det, vilket har framkommit här tidigare. Jag vet att under förra mandatperioden så gjorde vi ett ganska stort jobb i att försöka hitta sätt att stöda just den här gruppen som får pensioner och de som har minst med pension. De sätt som vi då lyckades få fram visade sig ha en effekt som man kanske inte var den som man hade tänkte sig, dvs. effekten blev att den disponibla inkomsten blev i slutändan lägre på grund av våra åtgärder. Det kan inte vara något som är bra i det här sammanhanget.

    Jag delar i grunden synen att det viktiga är att se till att det man tjänar ska man också kunna leva på. Till den här gruppen vill jag inte hamna i den situationen att vi, genom de åtgärder vi gör, minskar den disponibla inkomsten. Det är viktigt att man gör en sådan analys kring det här. Jag ser fram emot att vi gör såsom det står i budgeten, att under den resterande del av mandatperioden analyserar landskapsregeringen den rapport om ekonomisk utsatthet som har kommit, man återkommer i en tilläggsbudget med förslag kring eventuella åtgärder kring de här bitarna och i det sammanhanget ska man titta på åtgärder som faktiskt, långsiktigt, är hållbara.

    I det sammanhanget ska man också se till att man vågar fundera på om tidigare insatser verkligen är de som är rätt. Det kan ju vara så att man måste prioritera om. Det mest långsiktiga arbete när det gäller, det som den här debatten har blivit att handla mest om, ekonomisk utsatthet så handlar det i slutändan om att vi för en politik som gynnar en fortsatt tillväxt på ett hållbart sätt i det åländska samhället, för där har vi en hel del att göra än.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman och tack för ett intressant anförande. Inledningsvis så nämnde ni att arbets- och pensionsavdraget infördes främst med tanke på tillväxten men jag tror att ledamoten försöker skriva om historien lite. Om man tittar på förra årets budget så nämnde man ett antal gånger att avdraget var för att gynna låg- och medelinkomsttagare. Det var därför jag i debatten sa, ”tyvärr så får ju inte låginkomsttagaren någon nytta av det eftersom de faktiskt inte betalar någon skatt”. Sedan nämnde ni nog någon gång även tillväxten. Vi debatterade också i remissdebatten att det här inte gällde specifikt låg- och medelinkomsttagare men även i årets budget så nämns det. Vi ska inte skriva om historien, ltl Ehn.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Att skriva om historien tror jag inte att det här handlar om. Jag tror att det handlar om på vilket sätt man väljer att betona olika saker. Jag kan lova ltl Toivonen att om vi går tillbaka och läser mitt budgetanförande från den budgetdebatt vi hade för drygt ett år sedan, så kommer den här insatsen att benämnas på exakt samma sätt som jag benämnde den nu - huvudsakligen som ett sätt att vara ett tillväxtpolitiskt instrument.

    Mitt minne låter mig nästan säga att jag vet att finansministern, i sitt anförande och presentation av budgeten, lyfte också det här som en av de bitarna man använder ur en politisk synvinkel för att öka tillväxten. Därmed är det inte sagt att det samtidigt användes som ett inkomstpolitiskt fördelningssätt.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jo, tillväxten var nog med, vi får titta i protokollet. Det var ett gruppanförande där det sades att alla som har en inkomst upp till 35 000 euro skulle få en hundralapp att handla för, vilket inte riktigt stämde.

    Ni talade även om en annan sak, hur man når dem som är ekonomiskt utsatta. Ett avdrag når man inte längre ner än till ca 14 – 15 000 euro medan jag har föreslagit i andra sammanhang att vi skulle ha arvodesstipendium. Hur ser ni möjligheten i att faktiskt nå de grupper som vi ser i den här färska rapporten, som ni kallar den? Det fanns en motsvarande färsk rapport när regeringen tillträdde.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Jag tror att det viktigaste i det här sammanhanget är att vi konstaterar att vi har svårt att föra en verkningsfull politik på detta område eftersom vi saknar flera viktiga instrument. När vi vill göra åtgärder som riktar sig till de absolut svagaste så saknar vi de instrument och styrmedel som behövs för att skapa system som verkligen gör att våra insatser når fram.

    Under förra perioden, som jag nämnde i mitt anförande, försökte vi vid ett antal tillfällen hitta vägar till dem som har den allra minsta pensionen. Utredningarna vi gjorde visade att den disponibla inkomsten skulle minska. Svaret är att ltl Toivonen kommer med oss andra och kämpar för att öka självstyrelsen (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag delar ltl Ehns syn på att vi måste söka hållbara och långsiktiga lösningar och det allra bästa måste i rimlighetens namn vara att folk har arbeten att gå till och därmed möjlighet att förtjäna sitt uppehälle.

    Den del som jag inte riktigt förstår i ltl Ehns anförande, som kräver ett förtydligande, är när han sa ”det här avdraget ska i första hand ses som en stimulans för tillväxten” – jag tror att det var orden som användes. Det är säkert rätt och riktigt men varför blir det en bättre eller en större stimulans för tillväxten om man fördelar det på flera antal ålänningar som redan förtjänar hyggliga löner än att sätta pengarna på specifika grupper? Jag förstår inte riktigt hur man kan koppla det till tillväxten.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Jag hör till de politiker som betraktar sig som borgerliga och som tror på att skattepolitiken bara är en del av det arbete som man ska göra när det gäller att utjämna klyftor. Jag tror också på att en skattepolitik alltid ska föras utgående ifrån att grunden till den är att ta ut det vi behöver för att klara av en god offentlig sektor. Men det absolut viktigaste är att man samtidigt ser till att man stimulerar till att använda sig av pengar. Man kan göra satsningar som är specifikt inriktade på vissa grupper men det brukar snarare komma den typen av förslag företrädesvis som jag nu regerar tillsammans med, dvs. socialdemokraterna och det har jag stor respekt för. Jag antar att jag ska läsa vtm Thörnroos uttalande just så att hon är mera inne för (… taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Ltl Ehn försöker sätta något politiskt epitet på mig som både han och jag vet att inte är korrekt. Jag står för en mitten-borgerlig politik men det betyder inte att man inte kan ta hänsyn och visa respekt för de svaga grupperna i samhället, vilket jag tycker man ska göra.

    Det jag efterfråga tidigare, som jag fortfarande inte har fått svar på, är varför man från landskapsregeringens sida bedömer att dessa 6 000 personer som har en förvärvsinkomst upp till 55 000 euro ska skapa så stor tillväxt till det åländska samhället? Jag har lite svårt att se den kopplingen.

    Förövrigt verkar det som att ordet ”tillväxt” har blivit ett modeord och dyker upp i varenda situation där man överhuvudtaget skulle kunna tänkas använda det. Tillväxten är viktig men det kräver mer fördjupade analyser än de som vi kan göra här och nu.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Lagtingets största expert på att tillskriva andra politiska epitet, vtm Thörnroos, var tydligen känslig för att själv få en antydan om att man vill föra en politik som liknar på någon annans. Intressant och kanske stämmer till viss eftertanke om jag reflekterar det tillbaka.

    När det gäller att ”tillväxt” skulle vara ett modeord så tycker jag att det är synnerligen anmärkningsvärt att det kommer från partiledaren i ett parti som aspirerar på att vara det ledande partiet i landskapet Åland. Jag trodde att ordet ”tillväxt” var det absolut viktigaste att få till i detta sammanhang och jag delar vtm Thörnroos grundinställning att vi behöver lägga mycket mera kraft och energi kring det - både i opposition och i regeringsställning. När det gäller vad det här gör för nytta så är det så att vi ger ut 1,8 miljoner euro som kan jobba i det åländska samhället och som inte finns i landskapsbudget längre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack för intresset av det förslag vi har lagt fram från Ålands Framtids sida. Jag skulle vilja få ett litet förtydligande kring eventuella eller hypotetiska risker för att den disponibla inkomsten skulle minska genom att man inför skattelättnader för den här gruppen. Det skulle vara intressant att höra mera om det och framför allt få en närmare förklaring om hur det eventuellt skulle gå till. Det känns väldigt svårt i min värld att se hur det skulle kunna leda till lägre disponibla inkomster av att införa ett lägre skattetryck för pensionärer med låga inkomster.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Jag har inte hunnit analysera förslaget som ligger på bordet idag så noga att jag skulle kunna säga vad resultatet blir. Det jag relaterade till var att vi, under förra perioden både gemensamt med opposition och inom regeringspartiet, gjorde ett antal försök med att få fram ett liknande förslag. Vi stötte på att den disponibla inkomsten, nettoinkomsten, hade påverkan på andra typer av transaktioner som gjordes i de sociala skyddssystemen.

    Nu kan jag inte säga att det kommer att göra det i det här fallet utan det är snarare en uppmaning till utskottet att titta närmare på hur man skulle kunna få fram vad förslaget skulle ge för effekter. Det viktiga är att effekten av det här inte blir att den disponibla inkomsten blir mindre.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Talman! Det var ett intressant och bra anförande av ltl Ehn. Jag måste säga att jag håller med i det han säger men jag har två korta kommentarer.

    Det här är sak. Om man tittar på anslutningsmotionen måste man absolut analysera effekterna, se vad den kan innebära. Det kan vara så att man vinner på gungorna men förlorar på karusellen, det är inte förnuftigt att rakt av anta den här motionen.

    Den andra och intressantare delen av ltl Ehns anförande var den ideologiska och principiella infallsvinkeln, jag håller även med ltl Ehn i det. Det är så att välfärd måste skapas före den kan fördelas, vilket är min personliga åsikt.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Jag tycker att det är trevligt att vi kan ha den här typen av diskussion som grundar sig i ideologi i lagtinget ibland också. Det gör att det blir mycket enklare för det plockar bort, det som ofta kommer in i debatten, en diskussion som är personlig nivå som handlar om att ge tjuvnyp som kanske inte riktigt hör hemma.

    Tjuvnyp av ideologisk art tycker jag att hör till politikens allra bästa situation, när man faktiskt kan debattera på den grunden. Därför vill jag också säga det att jag är glad att den här motionen kom på det här sättet för den stimulerade, åtminstone mig men också andra, till att ha en ideologisk diskussion. Jag hade hoppats på att det kanske skulle varit flera som hade tagit den ur en ideologisk synvinkel och inte enbart säga ”nej” och ”ja” utgående ifrån om det är opposition eller (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och ltl Ehn. Jag kan skriva under varenda en bokstav som ltl Ehn hade i sitt anförande. Jag tänkte kommentera att vår arbetskraftsreserv har varit väldigt liten och det har också gjort att vi inte har kunnat tillgodoräkna oss samma tillväxtökning som våra närregioner har haft. Vi har egentligen inte haft någon arbetskraftsreserv att plocka ifrån.

    Däremot har vi haft en relativt stor andel långtidsarbetslösa och svårmatchade personer som jag hoppas, via detta förslag till arbetsavdrag, ska kunna lockas in och komma in på arbetsmarknaden. Det skapar dels en attraktionskraft och dels ett sug åt arbetsgivarna. Nu kommer det ut 1,8 miljoner euro i det åländska samhället som på något sätt, enligt mig, måste stimulera arbetsgivarna och skapa ett sug.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Tack, ltl Holmberg för ett intressant anförande och en replik som innehåller ett bra förslag. Jag måste säga att om man är lite kritisk till hur salen som helhet har lyckats med att föra den här sortens politik, att analysera var det finns utmaningar på arbetsmarknaden och hur vi får en arbetsmarknad som bättre kan ta till vara på resurser som finns och även att åtgärderna som vidtas hamnar rätt. Där har vi inte gjort tillräcklig mycket. Tyvärr handlar mycket av de här om att vi sitter med något begränsade verktyg. Jag tror dock att ibland är det kanske så att vi låter oss skrämmas av att verktyg saknas och säger att det är någon annan som kunde lösa det. Vi borde diskutera mera på det vis som ltl Holmberg precis gjorde i sin replik.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack! Jag hade hoppats på att inte engagera mig mer i debatten men det kom ett påstående från ltl Holmberg om att det inte skulle ha lämnats in några förslag i samband med budgetbehandlingen. Det är för felaktigt för att kunna låta bli att bemöta det. Utöver ltl Toivonens förslag så har vi budgetmotion 61/2018–2019 och 53/2018–2019 som är förslag om att rikta pensionsinkomstavdraget bättre mot ekonomiskt utsatta äldre kvinnor. Exakt det vi diskuterar här idag i ett lite annat format. Vi hade också ett förslag om att slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidrag så att de som lyfter barnbidrag skulle få bättre möjlighet till att få utkomststöd.

    Jag vill också passa på, med tanke på den goda debatt som har varit, ge några korta kommentarer – framförallt till det senaste anförandet från ltl Ehn. Ett replikskifte avslutade med en diskussion om att vi saknar många av de instrument som behövs för att kunna vidta åtgärder på det här området och att vi behöver utveckla självstyrelsen av den orsaken. Att vi behöver utveckla självstyrelsen är vi förstås helt överens om men ser vi just på de ekonomiskt utsatta så har vi de allra flesta instrumenten i vår lagbok. Orsaken till det, framförallt när vi diskuterar beskattningsfrågor, är att vi har hela behörigheten över den kommunala beskattningen.

    Någon som har pensionsinkomster på 23 000 euro i året betalar ingen statlig skatt på dem utan enbart kommunalskatt, så är det i alla fall i Mariehamn. Det gör att en person som har 1 900 euro i pension per månad egentligen aldrig betalar någon skatt till den finska staten utan detta är pengar som snurrar runt i det åländska samhället och beskattas enligt åländsk lagstiftning. Samtidigt har vi hela den kommunala socialpolitiken i vår lagbok, i varje fall de väsentliga delarna av den, och vi har även avgiftspolitiken i stor utsträckning vad gäller dessa områden.

    Vad gäller de ekonomiskt utsatta i samhället så har vi faktiskt nästa lika goda möjligheter som den finska staten har att hjälpa sina invånare så kan vi hjälpa ålänningarna i samma omfattning. Skillnaden skulle möjligen vara socialförsäkringen som har varit omdiskuterad på sistone. Vi ser ett tydligt behov av att skapa en egen åländsk socialförsäkring på sikt om vi överhuvudtaget vill att man ska beakta ålänningarna i den lagstiftningen framöver. Det är eventuellt det verktyget i verktygslådan som vi saknar men det är närmast en detalj i förhållande till andra områden som vi faktiskt har behörighet över i dagsläget. Det tycker jag att vi inte kan undandra oss något ansvar för att lösa problemen som ÅSUB pekar på i sin rapport, tvärtom har vi ett stort ansvar att återkomma med konkreta åtgärder, t.ex. det som diskuteras här i salen i dagsläget.

    Vad gäller debatten om att det här är strikt en tillväxtpolitisk åtgärd så tycker jag att det är en märklig argumentation. Från landskapsregeringens sida påpekar man gång på gång hållbarhetsagendan och säger att man måste ta ett socialt ansvar och hänsyn till miljön i alla sammanhang och inte bara beakta en aspekt i taget utan att man måste se helheten. Sen står man i talarstolen och säger att ”vad gäller det här avdraget kan vi bara se till de tillväxtpolitiska effekterna och övriga konsekvenser tar vi i ett senare skede”. De är dubbla budskap om man förespråkar en sådan politik från regeringspartiernas sida. Mot den bakgrunden var det bra att ltl Aaltonen nyss lyfte fram just detta tankesättet och pekade på att det måste gälla i det här sammanhanget också.

    Det borgar för en god och saklig behandling i finans- och näringsutskottet där man inte avfärdar den här typen av övriga konsekvenser och analyser när man lägger fram tillväxtpolitiska förslag och kan se till den helhet som landskapsregeringen utger sig för att eftersträva. Jag tycker inte argumentationen om att vi inte ska blanda äpplen och päron när man gör det i alla andra lägen. Tack.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Som jag nämnt har det här avdraget dubbla effekter men fokus när vi lade det låg naturligtvis på tillväxt och när det analyserats visade sig det också ha effekter på andra bitar. Jag anser inte att det strider mot hållbarhetsarbetet på något sätt.

    När det gäller det ltl Jonsson säger om möjligheter att vidta åtgärder så delar jag dem. Som jag nämnde i mitt anförande så låter vi oss ibland skrämmas av att systemen är komplexa, det går ihop i varandra och vi saknar vissa delar. Men vi kan absolut göra saker. Under förra perioden såg vi, när vi jobbade med de svagaste pensionärerna i det här sammanhanget, att när man försökte göra saker så samverkade systemen på ett sätt som inte gav önskat utfall. Det var därför jag lyfte detta som en varningsflagga i det här sammanhanget. Det är inte som ett argument för att inte kunna ta det utan istället att man måste ha det med i bakhuvudet när man gör analysen över vad effekterna blir.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det stämmer förstås. Samtidigt vill jag bara avfärda argumentet eller det tankegångar som andades över att det skulle vara svårt för oss att vidta åtgärder. Det är klart att vi måste beakta helheten och se till de strukturer som råder men vi har alla möjligheter. Vi kan med kännedom om den lagstiftningen som finns i den finska lagboken ta oss runt dem om vi har den politiska viljan. Att få till åtgärder som riktar sig till just dessa grupper är ingen omöjlighet men lite mer komplext kan jag hålla med om att det är.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Som jag sa så är det helt säkert på det sättet att vi måste bli lite tuffare och ha lite mera mod i att också använda oss av självstyrelsen. Detsamma gäller användandet av beskattningsbehörigheten som vi har helt igenom. Precis som ltl Jonsson var inne på, den kommunala beskattningen som är den stora delen av det gemene ålänning i dagsläget faktiskt drabbas av. Där för vi oftast en skattedebatt som hela tiden utgår från vad man gör i Finland, detta är något som vi måste våga ändra på lite mera. Det är fortsättningsvis en svårare uppgift och den kräver mera av partierna.

    Jag vill, för min del, betona att kritiken mot att man inte skulle ha kommit med förslag i detta område riktar sig inte mot ltl Jonsson och Ålands Framtid, för där har det funnits förslag. Andra som har uttalat sig (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman och ltl Jonsson. Jag förbisåg Ålands Framtids motioner gällande det socialpolitiska och ber om ursäkt för det. Vi kan konstatera att det var 3 av 13 bland oppositionen som hade motioner i ärendet. När det gäller kommunalskattinstrumentet har det faktiskt varit ett av de viktigaste argumenten för mig när det gäller kommunreformen. Där vet jag att ltl Jonsson och jag har helt skilda åsikter men det är ju faktiskt ett tydligt och konstruktivt sätt och vilket man kan påverka kommunalskatterna för hela Åland på ett positivt sätt, sett ur invånarnas perspektiv.

    Jag undrar också hur ltl Jonsson ser på ordet ”tillväxt” på Åland? Jag tog upp i förra veckans anförande att tillväxt och konsumtion inte behöver betyda att man köper billiga, kinesiska saker i butiken. Det kan betyda att man nyttjar åländska tjänster och handlar mer lokalproducerat. Det finns även någon form av hållbarhetstanke i ordet ”tillväxt” idag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det finns det säkert men några krav på var man ska handla för avdragen som vi diskuterar idag har vi inte i lagstiftningen. Däremot är diskussionen som förs om hur man kan anpassa ett avdrag som detta så att det faktiskt är till nytta för de åländska aktörerna väldigt relevant.

    Jag tror att det ligger mycket i den beskrivning som har getts, att låginkomsttagare spenderar sina pengar hemma i större utsträckning än personer med högre inkomster som har en högre benägenhet att resa. Jag delar synen om att vi ska ha ett hållbarhetstänk också när vi tittar på dessa avdrag och det är just det som jag ville peka på i mitt anförande. Det är inget fel med att se till flera helheter när man diskuterar den här typen av avdrag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är märkligt att man under den här debatten för retoriken att detta avdrag på något vis skulle ta bort från någon annan. Detta betyder inte att man inte satsar på de som har det väldigt, väldigt svårt i samhället trots att man inför ett avdrag för de som arbetar. Det är en stor del av en helhet av vad gäller fattigdomsbekämpning.

    Det är i kommunerna som man verkligen kan påverka individen och där är avgiftspolitiken central. Skulle man ha noll i barnomsorgstaxa i stan eller på landsbygden så skulle det påverka folks hushållsekonomi väldigt kraftigt. Vi kan även se på att avgifterna som påverkar pensionärer inom hemtjänsten, socialen osv. då man nu föreslår höjningar i våra socialnämnder igen som direkt kommer att gå åt pensionärernas små marginaler. På vilket sätt jobbar Ålands Framtid för att driva dessa frågor kommunalt, eller är det en oärlig politik man för? Man sitter i lagtinget och säger en sak men sen när det kommer (… taltiden slut).

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att man både måste beakta inkomster och utgifter, i alla sammanhang, när vi ser till olika grupper. Jag tror inte någon har påstått något annat i den här salen. Att man genomför justeringar av avgifter kan vara ett sätt att närma sig dessa grupper, men att ta bort barnomsorgstaxan i sin helhet för alla grupper är en satsning som skjuter väldigt brett. Vill man verkligen rikta in sig på de grupper som behöver de här medlen så är det precis så man har tänkt när man riktar in sig på de som har låga inkomster. Om vi sätter begränsningar så kan vi göra mycket mera för de som verkligen behöver pengarna mest. Det är också därför vi har lagt ett snävt förslag till utveckling av avdraget som riktar sig just till de pensionärer som ligger under fattigdomsgränsen. Då ser vi att vi har möjlighet att nå dem som verkligen behöver pengarna vilket även gör att satsningarna blir ekonomiskt effektivare i sammanhanget. Det måste väl ändå vara en politik som socialdemokraterna (… taltiden slut).

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Vi, socialdemokrater, ser det här som en helhet och där anser vi att man måste arbeta för sänkningar av avgifter på kommunal nivå. Då kan man som helhet minska den inflationshöjning som man ser att en avgiftshöjning leder till. Bara de avgiftshöjningarna vi hade på ÅHS visade att inflationstakten blev större på Åland än resten av riket, vilket är oroväckande. Det handlar om en helhet men med försiktiga åtgärder där jag hoppas kunna se att Ålands Framtid också driver den här politiken kommunalt. Hittills har man alltid röstat emot sådana förslag på kommunal nivå.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag vill inte gå in i någon kommunalpolitisk debatt i det här sammanhanget. Jag konstaterar ändå en viss skillnad ur ett ideologiskt perspektiv mellan socialdemokraterna och Ålands Framtid.

    Från Ålands Framtids sida ser vi hellre att vi utrustar låginkomsttagarna med tillräckliga medel så att man kan klara sig och göra sina egna prioriteringar, välja själv hur man konsumerar medel. Socialdemokraterna vill styra det till den offentliga sektorn och minska avgifter i det sammanhanget. Vi menar att det är en bättre och mera rättvis politik att se till att vi åtminstone inte straffbeskattar pensionärer på det sett som vi gör idag.

    Vi vill se till att man har medel att röra sig med för då har man också andra möjligheter att täcka de utgifter som socialdemokraterna nu bekymrar sig över. Jag tycker att den kritik som lagts fram faller snett. Vi vill inte göra låginkomsttagare bidragsberoende i samma utsträckning som socialdemokraterna förespråkar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa lagting, jag tänkte komma med några reflektioner som både berör regeringens lagförslag och anslutningsmotionen. Som jag sa inledningsvis i mitt första anförande så kom lagförslaget, intressant nog, dagen efter en rapport från ÅSUB som visar att 17 % av ålänningarna ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Debatten har rört sig lite i de banorna för att då ha ett avdrag på en hundralapp som ges åt dem som har inkomster kring 45 och 65 000 euro kändes lite märkligt. Speciellt då man ifjol betonade att det skulle gå till låg- och medelinkomsttagare.

    Jag lät Nyan göra en Ålands gallup. Där kunde jag se att av våra sympatisörer stödde 82 % stipendiet, arvodet och bland oppositionens sympatisörer var det totalt över hälften som stödde det medan det var 40 % som hade en åsikt i frågan och som stödde det på Åland. Problemet, som jag nämnde tidigare, är att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen kan man inte nå via avdrag.

    Det förslag som Ålands Framtid har lagt fram anknyter till det här lagförslaget och är ett sätt att nå vissa grupper. De som ligger i de lägsta inkomstklasserna och som betalar kommunalskatt men som via anslutningsmotionen inte skulle betala kommunalskatt. Det intressanta är att när jag lade mina förslag så var stödet från socialdemokraterna inte direkt överväldigande, vilket förvånade mig.

    Det har varit på tal att man inte kan blanda, att man inte kan ha något som både gynnar tillväxten och något som har en social inriktning – vilket jag inte förstår varför. Samma pengar kan ha två fördelar. Som jag nämnde tidigare, om man har ett stipendium för den som har lägre inkomst så vet man att det kommer att gynna tillväxten ännu mera - för man lär knappast spara pengarna. Ju högre inkomst man har, desto större andel går till sparande. Det handlar även om var konsumtionen hamnar. Hamnar den lokalt så påverkar den tillväxten bättre och ju lägre inkomster som man får, antingen avdrag eller bidrag, desto större andel konsumeras lokalt.

    Sedan talade man också om den disponibla inkomsten, som är ett argument som lagts fram varje år, och jag försökte redan första året se vilka fall det kunde handla om. Man talade tidigare om flitfällorna men vad jag har förstått så har man fått bort dem. När jag tittade efter så fanns inte samma trappor som förut – att om inkomsten ökar lite så kan bostadsbidraget minska ganska radikalt, nu för tiden är det istället en procentsats. Är det så att bostadsbidraget minskar med 100 euro för att man får 50 euro till så är det väl bostadsbidragsreglerna som man bör titta över och inte om man ska få ett arvode eller, som i det här fallet, en skattesänkning. Jag är väldigt skeptisk till att en skattesänkning ska ge en lägre disponibel inkomst. Det är lätt att lägga fram det argumentet när det, för åtta år sen - när det undersöktes, såg ut på det sättet.

    Det är också lite intressant att man nu hänvisar till den så kallade färska ÅSUB-rapporten. Man säger också att det står i regeringsprogrammet att man skulle satsa på den här gruppen och låta göra den här ÅSUB-rapporten. Vad jag förstår så har den gjorts regelbundet och när jag tittar på innehållsförteckningen så visar det sig att den förra ÅSUB-rapporten gjordes 2015, dvs. att när regeringen tillträdde så fanns det en färsk ÅSUB-rapport som i praktiken visade samma sak som den här. Att vänta i tre år och hävda att man satsat och försökt känns ganska märkligt. Ni har haft år på er och kommer sedan med kritik om att detta borde undersökas i finans- och näringsutskottet. Jag vet ungefär hur tidtabellen ser ut, om vi ska försöka få igenom en budget före juluppehållet och dessutom fördjupa oss i anslutningsmotionen, vilket jag gärna skulle göra. Som sagt, tidpunkten är märklig då ni har haft tre år på er, vad har ni gjort? Tack för ordet, fru talman!

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.