Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Camilla Gunell.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Andreas Kanborg.

Tack, talman!

Den 4 februari författade jag följande: Med anledning av de förändrade taxorna i skärgårdstrafiken aviserade landskapsregeringen att man överväger införandet av ett s.k. turistkort. I ett svar till trafikrådet meddelade landskapsregeringen att man först under våren avser att inleda arbetet med att utreda denna möjlighet vilket väcker en oro för skärgårdens näringsliv under 2025.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur avser landskapsregeringen att trygga skärgårdens näringsliv och dess viktiga intäkter från turismen?

Som sagt, tiden går och många beslut har fattats sedan ledamoten ställde sin fråga.

Vi vet båda att ett turistkort, som här efterfrågats, kommer att införas. Det kommer att gälla i nio dagar och kosta 60 euro. Kortet kommer att finnas till salu hos Ålandstrafiken i månadsskiftet april-maj. Så till den delen är frågan kanske besvarad. Men när vi en gång har möjlighet, kanske vi ändå kan utveckla diskussionen lite mer.

Vi vet att turismen är en viktig del av skärgårdens näringsliv, och att detta näringsliv är helt beroende av väl fungerande transporter. Därför gäller det att arbeta för att få ett trafiksystem som är mer skalbart för hela skärgården. Det ska fungera lågfrekvent under lågsäsong men kunna skalas upp under sommaren och vid högtider, när trycket är högt och många vill komma ut i skärgården.

Jag hoppas att vi på fredag ska kunna inleda ett parlamentariskt arbete kring en ny trafikstruktur för skärgården i den parlamentariska tankesmedjan.

När vi har fått ut människor i vår vackra skärgård, hoppas vi också att de ska stanna där, konsumera, gå på våra restauranger och stöda så mycket som möjligt skärgårdens näringsliv. Ett sådant turistkort är ju egentligen ett sätt att pendla bort från skärgården, så frågan är om det hjälper eller inte skärgårdens näringsliv. Men jag tror att man kan ha olika synvinklar på detta.

Vi vet dock att ett nytt bokningssystem för skärgårdstrafiken har varit mycket efterlängtat under lång tid. Det gamla bokningssystemet var inte särskilt användarvänligt, och det var särskilt svårt att förstå för turister och andra som kom utifrån, som inte kunde förutsättas ha kunskap om vår geografi och trafikstruktur.

Visit Åland har många år efterlyst en förändring för att bättre kunna marknadsföra skärgården som destination. Den nya hemsidan och det nya bokningssystemet är nu till stora delar på plats. En stor förnyelse har skett och det kommer att vara fullt implementerat under slutet av 2025.

Den här digitala produkten har krävt ett omfattande uppstädningsarbete för att hantera den uppsjö av avbokningsregler, taxor, undantag, särintressen och speciallösningar som vi har skapat under många decennier. För att möjliggöra och förenhetliga ett generellt system, och därmed en digitaliserad produkt så har förändringar skett i taxasystemet. Bland annat, som i busstrafiken för några år sedan, där det numera kostar 2,50 oavsett om du ska åka en kort eller lång sträcka.

Nu har samma princip införts i skärgårdstrafiken, där inresan i skärgårdstrafikens system från alla fem centralhamnar kostar 32 euro. Sedan reser man gratis inom skärgårdstrafikens system.

Det är ju en fråga om vad som är billigt och vad som är dyrt. Vad ska det kosta? Den här frågan tycker jag är viktig att diskutera i lagtinget. Hur stor andel ska brukarna betala för att utnyttja ett trafiksystem, den så kallade självförsörjningsgraden? Och hur stor del ska skattebetalarna stå för?

I dagsläget är självförsörjningsgraden från brukarsidan för skärgårdstrafiken 6-7 %, vilket innebär att vi har hållit taxorna relativt låga genom åren.

Ålandstrafiken har inte uppfattat att deras turister, eller de turister som har bokat i skärgårdstrafiken via Ålandstrafiken, har uttryckt att det har varit dyrt. Men detta är alltid en fråga som kan bedömas från olika håll.

Från Föglö har turistföretagare påtalat att de tycker att 32 euro är dyrt. Kanske mest med fokus på den regionen så har vi instiftat det här turistkortet. Men det ska ju också gå att nyttja från alla skärgårdskommuner, eftersom vi ska ha ett generellt system som är lika för alla brukare. Tack, herr talman!

Tack, talman!

Tack minister Gunell. Som ministern konstaterade har det hunnit passera en del tid sedan denna fråga skickades in, och det har lett till att omständigheterna har förändrats.

Det är inte bra att det har tagit så lång tid efter taxabeslutet innan man kommit fram till en lösning gällande turistkortet. Det borde ha gjorts tidigare. Samtidigt som man tog fram taxorna borde man ha börjat presentera denna lösning. Dessutom borde man absolut ha fört en dialog i ett tidigt skede med skärgården. Men som sagt, det är glädjande att man nu har kommit till ett beslut.

Det finns dock ytterligare frågor som behöver besvaras. Till exempel, med vilken långsiktighet presenterar nu minister Gunell turistkortet? Är det en lösning för året eller kan skärgårdsborna känna sig trygga i att detta är en lösning som håller över en längre period?

På vilket sätt kommer landskapsregeringen att följa upp turistkorten hur väl det lyckas? Här anser jag att tidtabellerna också bör ingå i resonemangen. Med det rambudgeteringssystem vi har idag kan vi planera på ett helt annat sätt än tidigare.

Har ministern resonerat kring turistkortet? När kan skärgården förvänta sig beslut i framtiden rörande dessa frågor?

Tack. Ja, saker och ting ska ju alltid gå på en kafferast, och det vet vi att de inte gör.

I upphandlingen av den här nya hemsidan och bokningssystemet fanns inte turistkortet, och inte heller saldokortet, som också är en lösning för företagare som inte behöver betala enskilt varje resa om man reser väldigt frekvent med skärgårdstrafiken. Man kan alltså i förväg betala in till ett saldo, och därifrån kvittar Ålandstrafiken av de kostnader man har. Det är ett sätt att underlätta, särskilt för företagare, och därför har man infört saldokortet. I samband med det infördes också turistkortet. Men båda dessa saker var ju en tilläggsbeställning till de underleverantörer som tar fram de här digitala produkterna, så därför tog det lite tid att få fram dem och också att få till en bra dimensionering och upplägg kring kortet.

Vi har inga planer på att skippa det när vi en gång har infört det, utan nu ska vi pröva det. Vi ska se hur populärt det är, hur det används och så vidare. Jag hoppas också att man tänker lite i omvänd ordning. Det handlar inte bara om turisterna. Man behöver se till att även ge den barnfamilj, som en gång har kommit till exempel till Föglö, en bra upplevelse så att familjen stannar kvar på Föglö under sin vistelse, konsumerar och besöker restauranger, butiker och sevärdheter där, istället för att åka och handla till fasta Åland.

Det finns en omvänd logik i att stärka näringslivet så att turisterna trivs och stannar länge på den plats de har valt.

Tack, talman!

Jag vill återkomma till minister Gunells första svar och lyfta fram det faktum att hon beskriver taxorna som entrébiljett till skärgården. Det får mig att undra om ministern ser skärgården som en nöjespark dit man köper en entrébiljett, där åkband ingår i priset.? Det låter lite så utifrån hennes retorik.

Jag vill påminna ministern om att skärgården är en plats där ålänningar bor, verkar och bidrar till att hålla hela vårt samhälle levande.

Det presenterade turistkortet uppfattar jag som ett hastverk, trots att det har tagit en hel del tid att ta fram. Dialogen med samhället har varit allt annat än optimal.

Huruvida perioden och prislappen är den rätta, lämnar jag osagt, eftersom det råder delade meningar om detta. Men det är utan tvekan klart att ministern inte har lyssnat på fältet, baserat på den kritik som har framförts i media och den kritik som jag har fått framfört till mig inför denna debatt.

Skärgårdskommunernas turister har olika rörelsemönster. Om vi utgår från en veckas vistelse i skärgården, så kommer knappast en turist på Kökar eller Brändö att besöka Mariehamn tre gånger. Möjligen kan det inträffa för den som har valt att besöka Föglö.

Med anledning av detta uppstår min sista fråga: Kan ministern klargöra hur man har resonerat sig fram till det presenterade alternativet?

Jag vill först vända mig mot den retorik som ledamoten Kanborg använder, där han talar om både hastverk och nöjespark. Ingen skulle någonsin påstå att skärgården är en nöjespark. Det får stå för ledamoten Kanborg själv om han tycker så.

Däremot har vi försökt göra ett seriöst arbete där vi både har lyssnat och diskuterat. Att lyssna och diskutera betyder dock inte att lyda; vi måste göra bedömningar som gynnar helheten. Det är också möjligt att ha ett turistkort. En person på Brändö kan använda sitt turistkort för att kanske åka och göra saker på fastlandssidan. Det tar inte lång tid att pendla dit heller.

Det som är viktigt, och som våra bedömningar vilar på, är att vi nu hädanefter ska ta fram generella lösningar som gäller för alla brukare. Annars hamnar vi snabbt tillbaka till det vi just har städat undan: alla särlösningar, alla specialfall och alla regler som skapar helt ohållbara system. Den städningen har vi genomfört. Nu kan vi digitalisera. Nu kan vi gå framåt. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.