Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Roger Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Tack minister Höglund, övriga lagting och landskapsregering och eventuella lyssnare.

Landskapsregeringen förefaller blivit överraskad över att implementeringen av tullkodexens olika delar fortsätter enligt förutbestämd tidsplan. Arbetsgrupper i all ära, men skattegränsutmaningen kräver ett fokuserat handlingskraftigt politiskt arbete till stor del utanför Ålands gränser samt via dedikerade nyckelpersoner som med stort mandat kan driva frågan lösningsorienterat. Skattegränsproblematiken har blivit en grå vardag för våra företag som ytterligare riskerar fördyra och försämra verksamhetsförutsättningarna i takt med tullkodexens fortsatta implementering.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ser landskapsregeringens handlingsplan och strategier ut för att minimera de negativa effekterna skattegränsen medför våra företag?

Herr talman! Tack till ledamot Holmberg för en fråga som mer eller mindre alltid är aktuell. Jag ska inte säga att vi blir direkt överraskade, för vi vet ju oftast i god tid vad som kommer att hända. Men, som man brukar säga, det krävs två för att dansa. Jag ska förklara lite närmare.

Jag backar först tillbaka till hösten 2021. Då tog landskapsregeringen initiativ till den gemensamma arbetsgruppen som omfattar representanter för Ålands landskapsregering, finansministeriet, tullen och skatteförvaltningen. Med hjälp av den gemensamma arbetsgruppen så har landskapsregeringen kunnat lyfta upp och undanröja de största hindren som hade identifieras innan implementeringen av tullförfarandet i det så kallade Oto systemet. Gruppens mandat slutar 31.12. 2022, trots önskemål från Ålands sida om en förlängning.

Sen tidigare finns tullens kundsamarbetsgrupp där slutar tullen, skatteförvaltningen, landskapsregeringen och representanter för Ålands näringsliv samt företagare medverkar.

På politisk nivå har landskapsregeringen i september 2022 på nytt tagit initiativ för att återupprätta en gemensam arbetsgrupp för att på ett ändamålsenligt sätt fortsätta arbetet med skattegränsfrågor. Landskapsregeringen anser att det finns ett löpande behov för landskapsregeringen att delta i implementeringen av det digitala tullklareringssystemet, det så kallade Oto systemet, och att säkerställa att de åländska företagen informeras om förändringar på ett förutsägbart och rättssäkert sätt.

Det är viktigt att få till stånd ett möte med finansminister Annika Saarikko för att diskutera finanspolitiska frågor i allmänhet och skattegränsfrågor i synnerhet. En begäran om ett sådant möte skickas till finansministeriet. Landskapsregeringen arbetar aktivt och kontinuerligt med att i god tid innan förändringar sker i tullförfaranden skapa sig en bild av kommande förändringar samt ta upp frågeställningar och problem som kan förutses. Det är många gånger en svår uppgift eftersom skattegränsproblematiken inte upplevs prioriterad av rikets myndigheter. Därför får landskapsregeringen ofta ta del av information sent och är tvungen att agera med väldigt kort framförhållning och detta drabbar förstås även de åländska företagarna som besitter stor kunskap gällande praktisk tillämpning av tullförfarande över skattegränsen. Landskapsregeringen är tacksam för de åländska företagens förmåga att på kort tid informera och delge landskapsregeringen den problematik som förändringarna medför för deras bransch.

Vid inledningen av tullförfarandes implementering i Oto systemet stod landskapsregeringen inför förändringar som skulle innebära betydande svårigheter för näringslivet, men med hjälp av näringslivet och genom ett aktivt arbete av landskapsregeringen har man kunnat undanröja de största utmaningarna, vilket får ses som en stor framgång i ljuset av utgångspunkten.

Inför den 15 november detta år hade tullen aviserat ett antal förändringar, såsom att anmälan om varans ankomst skulle digitaliseras. Periodisk deklaration i handeln mellan Åland och övriga Europa skulle avskaffas och värdet skulle bli en obligatorisk uppgift vid ett tidigare skede än tidigare. Den här obligatoriska uppgiften skulle vara omgående. Mycket tack vare ett intensivt arbete från Ålands sida beslöt tullen att dels införa en övergångsperiod fram till årsskiftet, men framförallt att tillåta periodiska deklarationer i handeln mellan Åland och övriga Europa på samma villkor som i handeln mellan Åland och övriga Finland samt att värdet skulle bli en obligatorisk uppgift i slutet av deklarationsförfarandet.

Fördelen med att arbeta i arbetsgrupper är att fler perspektiv kan beaktas samtidigt och att en stor mängd information kan spridas till många sakkunniga tjänstemän och företagare.

Landskapsregeringens bedömning är dock att skattegränsproblematiken fortsättningsvis bör belysas och förenklas genom åtgärder på olika nivåer, till exempel har Johan Ehn nu inlett sin tjänstgöring som Ålands representant i Helsingfors. För Ålands representant i Helsingfors är skattegränsfrågan viktig och högprioriterad. Johan Ehn har börjat etablera relationer med relevanta personer på politisk nvå och tjänstemannanivå samt lyft skattegränsproblematiken med dessa.

Landskapsregeringen har för avsikt för 2023, nästa år, att upphandla ett ramavtal som omfattar juridisk kompetens inom skatteproblematiken. Syftet med upphandlingen är att på ett långsiktigt sätt förstärka den juridiska argumentationen kring skattegränsfrågan så att arbetet kan bedrivas på en proaktiv nivå. Tack!

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. All respekt för allt arbete som gjorts och görs. Det är positivt. Det har under drygt ett halvår i kulisserna av olika personer cirkulerat en tanke på att i grunden göra en operation som en gång för alla skulle ta bort den den problematik som idag finns. Det lyftes också upp av ledamot Marcus Måtar under budgetdebatten här förrförra veckan. Det finns ju också ett arbete med god juridisk tyngd som visar vägen framåt.

Den eftersträvade lösningen för att en gång för alla lösa dagens skattegränsproblematik kunde vara att via ändringar i Ålandsprotokollet ändra Ålands skatterättsliga status inom EU. Det skulle medföra att också Åland innefattas i EU:s skatteområde, men att Åland ändå får bibehålla skattefriheten i trafiken mellan Åland och övriga Finland samt Åland och övriga EU-länder. Priset för en sådan ändring skulle vara att Åland måste ingå i EU:s skatteområde och vara bundet av EU:s harmonisering av valda skatter, främst mervärdesskatter, punktskatter samt andra former av indirekta skatter. Åland skulle bli bunden av EU:s skatteharmonisering.

I klartext borde ändringsförslaget gällande artikel 2b i Ålandsprotokollet formuleras så att Ålands territorium ska utgöra en del av EU:s skatteområde, men så att fartyg och flygtrafiken till och från Åland inte ska vara underkastade tillämpningen av gällande direktiv om indirekta skatter.

Det skulle inte innebära att Åland får en ny förmån i jämförelse med den vi redan har och som utgör en del av EU:s primärrätt. Tvärtom, eftersom Åland med bibehållande av EU rättsligt uppnådd särreglering skulle medverka till att den berörda artikeln i Ålandsprotokollet skulle snävas genom att Åland inte längre skulle stå utanför EU:s skatteharmonisering, förutom till de delar som möjliggör den skattefria trafiken. Den mest sannolika förklaringen till att Åland gavs möjligheten till skattefrihet i trafiken till och från Åland var att man i förhandlingarna om ett finländskt-åländskt EU-medlemskap på ett bevisligt sätt kunde visa inför dåvarande EU-länder att den åländska lokala ekonomin skulle kollapsa om inte den aktuella skattefrihetsbaserade trafiken till och från Åland kunde få fortsätta. Det torde vara utom ringa tvivel att så fortfarande är fallet. Hur ser finansministern på att i grunden lösa skattegränsproblematiken via den ovan kort sammanfattade juridiska möjligheten?

Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan som är oerhört intressant. Det är helt möjligt att det är en väg framåt. Jag säger inte att det inte är det eller att det är det. Det är förstås mycket enklare att säga än att genomföra eftersom det förutsätter att EU helt enkelt tycker att det är en bra idé och kan gå med på det och medlemsländerna också.

Jag nämnde tidigare att det behöver vara juridisk kompetens, extern kompetens och även där avser landskapsregeringen att skriva ett ramavtal runt juridisk kompetens, kanske inte bara för det här utan även för andra frågor av vikt runt beskattning närmast. Där kan man lätt tänka sig att i den uppdragsbeskrivning - jag vet att man håller på nu med förberedelser inför för upphandlingen av ramavtalet - att man skulle utreda till exempel EU-rätten i förhållande till nationell lagstiftning. Det är en punkt.

Man skulle också behöva ta en grundlig titt på exempelvis Brexit och vad man kan få ut därifrån, och även skulle då Ålandsprotokollet kunna ingå i uppdraget. Så långt kan jag säga nu. Sedan kanske man också behöver ha ÅSUB att göra en egen utredning på nytt över den samhällsekonomiska betydelsen för Åland vad gäller taxfree, skatteundantaget.

Tack, talman! Det sistnämnda som finansministern sade att ÅSUB skulle göra en ny utredning, det finns med väl beskrivet i budgetförslaget för 2023. Det är förutbestämt att så ska ske. Det är ju alltid bra om man kan ha flera bollar i luften, speciellt om man har bollsinne. Det är bra att man kan jobba med parallella spår. Det är inget fel i det som finansministern förde fram att fortsätta jobba enligt förutbestämd plan.

Men skattegränsproblematiken är av en sådan omfattning och dignitet att det krävs att resurser läggs på detta. Liberalerna har aldrig varit emot det egentligen. Vi måste lösa det. Det skulle väl vara bra att man kunde ha parallella spår som man följer. Skulle man lyckas med detta, som jag förde fram, så skulle det vara det bästa för alla parter.

Det bygger på flera steg. Det första är att etablera en bred åländsk politisk enighet samt förståelse från näringslivets sida. Det andra är att övertyga Helsingfors, vilket i sig bör vara mer görbart än någonsin med tanke på den stora betydelse för finsk export och import som vår passagerarsjöfart utgör. Att sedan resurser frigörs från dagens administrativa tungjobbade särsystem bör även ligga i rikets intresse. Det tredje och förmodligen det största klivet är givetvis EU. Förändringen vi på Åland önskar göra i realiteten är inte en utvidgning, utan tvärtom en harmonisering.

Vi har ingenting att förlora på det här, för Ålandsprotokollet är ju en del av Finlands anslutningsfördrag till EU och kräver en total enighet av medlemsländerna för att rivas upp. Det vore ju märkligt om Finland skulle föreslå att deras anslutningsfördrag rivs upp. Vi riskerar ju ingenting. Vi har ju allt att vinna.

Skattegränsproblematikens utmaning är för mig och för Liberalerna opolitisk, så även vägen framåt bör vara opolitisk. Jag tycker att landskapsregeringen bör prioritera denna utmaning av en mängd olika orsaker; ekonomiska, konkurrensmässiga och för attraktionskraftens skull. Det kommer att krävas tid, precis som finansministern sade, det kommer att krävas engagemang och envishet för att uppnå detta och förmodligen minst en mandatperiod till. Men lösningen är värd sin vikt i guld.

Jag vill avslutningsvis fråga finansministern: Är landskapsregeringen beredd att plocka upp utmaningen på ett sätt som frågeställningen är värd och inleda arbetet? Det skulle förslagsvis kunna ske genom bildandet av en sakkunniggrupp eller att bredda befintliga arbetsgruppers mandat och arbete och som får i uppdrag att utvärdera denna juridiska möjlighet och identifiera nödvändiga åtgärder för att starta processen på riktigt.

Det kan ju konstateras att vi har ett gemensamt intresse, oberoende av vilken politisk blomma man har på knappnålen eller klöver som kanske också är en blomma. Så där ser jag inte något motsatsförhållande överhuvudtaget. Vi har också ett gemensamt intresse av att vårt näringsliv ska må bra och ha det förstås så hanterbart som möjligt. Vi vet också att en stor del av den finska exporten och importen går på mindre grad i dag än tidigare, men ändock en stor stor betydelse.

Färdplanen som ledamot Holmberg skissade upp här så är den troliga för mig också.

Innan man tar ens första steget så behöver man göra en intern utredning. Är det här en möjlig väg? Det ser jag inte som alldeles otänkbart, men då tror jag att vi först behöver ha den här juridiska resursen på plats. Annars har vi ju resursmässigt ägnat väldigt mycket tid åt skattegränsen på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Men som jag sade i början så måste man måste vara två för att komma någonstans. Vi tycker inte att vi alltid kanske har fått gehör och förståelse för de problem som skattegränsen medför. Men vi fick det långt ut med tanke på det som skulle ha hänt den 5 november, dels sköt man upp ikraftträdandet plus att man har gjort regelverket otroligt mycket enklare än det man hade aviserat långt tidigare. Men där hade vi problem med att vi inte fick materialet i sådan tid så att vi kunde analysera och bemöta det. Vad gör man då? Man nojsar, frågar efter material och ligger på på alla nivåer, vilket vi lyckades med i det här fallet.

Jag såg i dag en ÅSUB-utredning när man i mars 1997 införde skattegränsen, där läste jag: "Det nya arrangemangen väckte omfattande missnöje inom näringsliv och bland allmänheten". Sedan konstaterade man att "de faktiska kostnaderna har dock i tidigare studier uppskattas vara relativt ringa i värde jämförelse med skatteundantagets positiva effekter". Detta som en liten fotnot. Men det visar att sedan 1997 så har man stångats med det här. Det har varit ett merarbete och ett omak för näringslivet, ibland mer och ibland mindre. När det har visat sig att det har kunnat bli mer så har vi försökt minimera det.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.