Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om att lagförslagen ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat lagförslag nr 4/2017-2018 gällande införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Landskapsregeringen har i sitt budgetförslag för år 2018, som ska behandlas här i lagtinget om en stund, föreslagit ett införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. I budgeten för år 2018 kan man läsa att landskapsregeringen föreslår att det införs ett nytt avdrag på löne- och pensionsinkomster i kommunalbeskattningen för att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning.

I lagförslaget kan man läsa att ”motivet för införande av arbets- och pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen är att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning”. Men också, sägs det i lagförslaget, ”för att lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare”.

Till den första delen. Det här med att stimulera företagen är det alldeles korrekt att det tack vare förslaget kommer att finnas ungefär 1,3 miljoner euro mer för vissa hushåll att användas för konsumtion av varor och tjänster och förhoppningsvis till fullo hos de åländska företagen. Man kan tycka att beloppet är rätt måttligt i förhållande till företagens totala omsättning, men det må väl uppfattas som ett steg i rätt riktning.

Den andra delen av motiveringen, att man vill lindra beskattningen av låg- och medelinkomsttagare, kan behöva utvecklas. Eftersom beskattningen är indelad i huvudsak i förvärvsinkomster och kapitalinkomster, och det här lagförslaget enbart berör beskattningen av förvärvsinkomster, hade en mera korrekt beskrivning varit att i korthet uttryckligen nämna att lindringen av skatten hänför sig till förvärvsinkomster om högst 35 000 euro.

Avdraget kommer förvisso inte alla låginkomsttagare till del eftersom det måste finnas beskattningsbara inkomster för att det ska uppstå en kommunalskatt att göra avdraget ifrån. Men det finns, som bekant, andra avdrag som låginkomsttagare redan kan ta del av och som gör att det i vissa fall därigenom inte finns någon kommunalskatt att göra det nu aktuella avdraget ifrån.

Förutom införandet av arbets- och inkomstavdraget föreslås en ändring av grundavdraget på samma sätt som har gjorts i riket, dvs. en höjning från 3 060 euro till 3 100 euro och därtill att kommunalskattelagens 9 § 7 mom. upphävs, vilket gör en teknisk anpassning med anledning av att inkomstskattelagens 72a § 2 mom. upphävs.

Talman! Utskottet noterar avslutningsvis att den minskade kommunalskatt som införandet av arbets- och pensionsinkomstavdraget medför kommer att kompenseras fullt ut av landskapet. Detta hanteras i enlighet med förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget.

Talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslagen antas oförändrade.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ledamot Silander talade om syftena med lagen och bl.a. om tillväxten. Jag undrar litet mera exakt, hur mycket kommer det att påverka BPN-tillväxten exempelvis?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Den frågan kan jag inte besvara. Ser man till de åländska företagens totala omsättning och jämför med dessa 1,3 miljoner så är det naturligtvis en ganska liten andel som det trots allt är frågan om.

Sedan vet jag inte heller med säkerhet om alla de här frigjorda medlen kommer att användas just hos de åländska företagen. Så det är svårt att säga. Men det är åtminstone bättre än att ingenting görs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Till utskottets ordförande skulle jag vilja ställa två frågor av kompletterande karaktär som jag saknade i betänkandet.

Vad kommer kostnaderna för införandet av det här avdraget att bli med tanke på att vi måste blanda in, inte bara förvaltningen i stort och kommunerna, utan vi måste även blanda in den finska skatteförvaltningen för att få det här att fungera. Vad är kostnaden för det?

Och med tanke på de diskussioner som vi hade i samband med det allmänna avdraget för ett antal år sedan, hur kommer det här att slå mot församlingarnas ekonomi? Kommer det här att drabba församlingarnas inkomster?

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Den första frågan – det är en sak som vi naturligtvis har tagit upp med representanter för skattemyndigheterna. Svaret på den frågan är att det rör sig i storleksordningen om 20 000 euro.

Den andra frågan, om hur detta påverkar församlingarnas inkomster, har vi inte berört i utskottet som sådant. Min uppfattning är att det inte berörs. Den frågan kan jag kanske återkomma till.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det. Jag ska återkomma i mitt anförande om en stund till övriga konsekvenser av det allmänna avdragets återinförande.

Tack för upplysningarna om kostnadssidan. Det man rent allmänt kan säga är att utskottet verkligen tror på landskapsregeringens budskap. Att ett personligt avdrag, med en skattelättnad om åtta euro per månad, ska göra att den enskilda individen vill satsa 100 euro, om man kommer i åtnjutande av dem, för att få fart på den åländska ekonomin. Det låter litet absurt med de argument som utskottsordföranden nämnde. Sedan kan man ju se effekterna av avdraget, dvs. hur rättvist det är med tanke på hur det fördelas.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag kommer inte att upprepa mera. Jag har samma intryck att det är ju inte så mycket det här. Det måste ju ses som en del av övriga åtgärder som man vidtar för att näringslivet ska må bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Ärade kolleger! Allmänna avdrag till befolkningen är alltid trevligt om man som regeringsparti har finanser för att göra det. Det är väl den första allmänna invändningen mot avdraget som jag vill återupprepa från den budgetremissdebatt som vi hade för några veckor sedan. Det är helt okej att fördela pengar till befolkningen i retur, om vi säger så, med tanke på det invecklade system som vi har visavi Finland. Men att börja införa avdrag - som man också kommer att utöka under kommande budgetår - när man har ett faktiskt budgetunderskott som man visar upp, så vill jag fortfarande resa den lilla varningen, att man tillämpar en finanspolitik utan att man har finanser för det.

Det är även värt att upprepa det som vi också har sagt tidigare om ett avdrag som faktiskt inte underlättar för dem som har det sämst ställt i samhället.  Det är ju också litet uppseendeväckande med tanke på det som ofta är syftena med den här typen av avdrag. Som jag redan sade i replikanförandet med utskottsordförande Silander, att ska åtta euro per månad ge den här effekten på samhällsekonomin.

Det är de allmänna invändningarna. Naturligtvis kommer inte Centern att rösta emot det här, men man måste fråga sig om det är riktigt hållbart det som regeringspartierna lägger fram.

Det är litet märkligt att utskottet inte har fördjupat sig desto mera i de frågeställningar som naturligtvis införandet av ett avdrag föranleder. Jag nämnde redan församlingarna. Det finns inget riktigt svar. Man kan också fråga sig hur skatteförvaltningen ska tolka det här. Vi har ju frågan om dividender från onoterade företag som också i vissa fall räknas som förvärvsinkomster. Hur ska det tolkas i det här sammanhanget när det är dags för skatteförvaltningen att ta i bruk avdragets effekter i vardagen? Det är sådana här frågeställningar som man gärna skulle få svar på innan man som lagstiftare är med och sjösätter nya system.

Det är intressant med den här typen av brytpunkter. Det är intressant därför att vi har ett system där förvärvsinkomster går hand i hand med kapitalinkomster. Nu föreslår regeringspartierna, som utskottsmajoriteten har omfattat, ett system där du kan lyfta 34 000 euro i förvärvsinkomster och du får den här avdragseffekten och skatterabatten till fullo, och så kan du lyfta 150 000 – 200 000 eller mera i kapitalinkomst. Men du får det här avdraget, trots allt, fast du är mycket mer förmögen än de flesta ålänningar, medan de som verkligen skulle behöva detta - och där ett sådant här avdrag skulle ha effekt - inte ens får det tillgodo på något vis. Det är en välfärdspolitik som förvånar i alla fall mig.

Sedan har vi det som förtjänstfullt har lyfts fram i den allmänna debatten om neutraliteten mellan olika inkomstslag. Det tycker jag också att utskottet borde ha fördjupat sig i. Det är nog med litet långa tänder som man nästan accepterar det här. Skulle det ha funnits normalt med tid så skulle jag nog ha föreslagit att utskottet skulle ha tagit sig an frågan på nytt, med tanke på de komplikationer som väntar i den praktiska hanteringen. Men det är svårt att låta sig göras med tanke på att årsskiftet kommer emot. Nu avslutar vi den här höstsessionen om någon dag, så det låter sig väl inte göras. Men lite bakläxa till utskottet!  Man borde ha tagit mer fasta på de komplikationer som det här avdraget kommer att medföra.

Talmannen

Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Det är lite mycket ”å ena sidan” och ”å andra sidan” när nyvalda gruppordföranden för Centern, ltl Harry Jansson, för fram gruppens politik. Det lät lite märkligt måste jag säga. Vad är Centerns linje i det här? Ska man rösta för eller ska man inte? Får utskottet bakläxa eller får man inte?

Den mest väsentliga frågan av allt nu - är det en så kraftigt tuff ekonomisk situation nu så att man inte har råd med det här? Så har det inte låtit tidigare. Har vi ett underskott eller har vi inte ett underskott? Vilken är Centerns linje i den frågan?

Vi har hört olika beroende på vem som pratar i talarstolen och i vilken fråga man lyfter det här. Har landskapet ett underskott eller inte enligt Centern? Det skulle vara intressant att få veta.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag får tacka ltl Petri Carlsson för det. Det ger mig anledning att påminna att Centern, under den här mandatperioden, har sagt att det påstådda underskottet som regeringsblocket har fört fram inte är korrekta. Vi stängde demensavdelningen på ÅHS på helt felaktiga grunder. Ltl Runar Karlsson, från Centern, har försökt få regeringsblocket att ta sitt förnuft tillfånga när det gäller denna fråga. Man använder hållbarhetsargumentet för att stänga demenssidan, som är så oerhört viktig med tanke på vilka utmaningar som vi har. Det är ett typexempel, ledamot Carlsson. Det är inte riktigt hållbart, det som regeringen presenterar. Det är ju i linje med det, eftersom man har använt hållbarhet som ett motiv för att stänga demenssidan. Men nu plötsligt spelar det här underskottet ingen roll. Nu kan man utdela ett allmänt avdrag, en skatterabatt i stället.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstod faktiskt inte. Har vi ett underskott eller inte? Jag får ingen klarhet i det. Nu redogör ltl Harry Jansson för att vi inte har ett underskott, för det var fel det som han presenterade. Men i jämförandet förde ju ledamoten fram att vi har ett så stort underskott så att vi inte har råd med skatteavdraget. Hur ska Centern ha det? Har vi ett underskott eller har vi inte?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Vi måste utgå ifrån att ltl Petri Carlsson förmår att läsa innantill, kan tolka regeringens budgetförslag och ser att det finns en minusrad längst ner. Jag antar att ledamoten har läst budgeten och förstår att man från landskapsregeringen har fört fram ett budgetförslag som är underbalanserat med ca 4 miljoner.

Från Centerns sida har vi tidigare sagt att de här siffrorna är överdrivna, med tanke på hur man har hanterat PAF-snurran osv. Det finns orosmoln vad gäller den ekonomiska utvecklingen, men de har inte varit så alarmerande som regeringsblocket har påstått, bl.a. för att kunna stänga demensavdelningen. Man har använt lite oschysta metoder för att uppnå saker och ting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Centern behöver nog klargöra - är man för det här förslaget eller är man emot det? Man kan inte skylla på brådskan med att gå på julledighet och att man på grund av det skulle vara för det när man egentligen är emot det. Det var ju så det lät i anförandet. Klara besked, antingen för eller emot! Det tycker jag att skulle vara hederligt mot lyssnarna och väljarna därute.

Det ganska intressant när Centern, via gruppledaren Jansson, säger att skattepolitik - och speciellt tillväxtpolitik - kopplad till skattepolitiken ska bedrivas endast då man har överskott i ekonomin. Jag tror att det finns många ekonomiskt sakkunniga därute i världen, väldigt många finansministrar, som skulle bestrida ett sådant påstående om det skulle bli diskussion om det. I Sverige införde man jobbskatteavdrag med underskott. I Finland genomför man skattepolitik som bäst. Vi ska inte ta USA som exempel ändå, men tillväxt försöker man ju skapa för att råda bot på en negativ ekonomisk utveckling i ett samhälle och ett land… (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Finanspolitik är oerhört viktig. Jag hoppas att finansministern är medveten om att finansministern inte har alla de instrument som man behöver i sin verktygslåda för att skapa en hållbar åländsk finanspolitik. Jag utgår ifrån att finansministern kommer att svara på de frågeställningar, av teknisk natur, som påverkar avdragets konsekvenser. Jag utgår ifrån att finansministern återkommer i ett allmänt anförande och levererar det.

Om finansministern skulle ha lyssnat så sade jag att ”det är med långa tänder man som lagstiftare går med på den här typen av lagförslag”. Inte kan vi ju vara emot att vi ger en skatterabatt. Men det är ju sättet som man gör det på och de svårigheter som väntar för skatteförvaltningen. Därför tycker jag att finans- och näringsutskottet har tagit för lätt på uppgiften då man hanterat förslaget.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu säger Centerns gruppledare att eftersom man inte har hela paletten av finanspolitiska instrument, dvs. hela skattebehörigheten, så ska man helst inte bedriva skattepolitik överhuvudtaget. Det är ju så man måste tolka uttalandet. För att man inte har helheten så ska man helst inte göra ens det här lilla steget. Det är en väldigt passiv självstyrelsepolitisk hållning, vill jag hävda, som framförs av Centern här. Det gläder mig oerhört om vi har ett lagting - åtminstone en majoritet i lagtinget - som ändå anser det motsatta, att vi ska bedriva god självstyrelsepolitik fast vi inte har hela paletten.

Ltl Harry Jansson, replik

Tror finansministern att vi med åtta euro i månaden i skatterabatt kommer att få fart på ålänningarnas konsumtion så är det bara att gratulera. Det känns ju faktiskt lite som knappnålspolitik att komma med det här systemet. Först höjer man avgifterna inom ÅHS - så att de t.o.m. blir inflationsdrivande i samhällsekonomin - sedan lanserar man en medieskatt, och så kommer man med detta. Det finns ju ingen balans i det som finansministern får sitt regeringsblock att hantera dessa finanser på. Det är inte riktigt hållbart, bästa finansminister!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Harry Jansson sade i ett pressmeddelande att ”nu ska man visa vad Centerpolitik är i lagtingssalen”. Jag blir, liksom mina kollegor, litet förvirrad över vad det är som man egentligen vill. Jag håller med i analysen att det är ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Jag kan i alla fall konstatera att man från Centerns sida, åtminstone i det här fallet, inte tycker att man ska använda de självstyrelsepolitiska verktyg som man har i boxen för att på så sätt också kunna visa att - jo, vi använder den behörighet vi har och vi behöver få mera behörighet.

Man vill inte heller ge tillbaka något till skattebetalarna, utan alla pengar som går tillbaka till samhället ska gå till dem som behöver mera bidrag så att de som jobbar inte ska få något tillbaka.

Ltl Harry Jansson, replik

Nej, bästa ltl Ingrid Johansson. Centern vill ju att de finanspolitiska åtgärder som görs från parlamentets sida också har effekter för dem som har det svårast i samhället. Nog är det märkligt att de som verkligen behöver ett litet tillskott i vardagen står helt utanför detta. Det här måste ha varit en chock för socialdemokraterna när man insåg att man har gynnat alla andra utom dem som har det svårast. Man har gynnat dem som har höga kapitalinkomster. De kommer att få den här skatterabatten. Men de som verkligen berörs av svårigheter i vardagen - ensamförsörjare – de kommer oftast att hamna utanför det här. Det är en sned fördelningspolitik som regeringsblocket företräder.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi lever nog i två helt olika världar, ltl Harry Jansson och jag. Det är väl inte första gången som vi har konstaterat det i och för sig.

Avgifterna på ÅHS höjdes, men för dem med allra lägst inkomster så sänktes de. Medieskatten som införs är halverad för ensamförsörjare. Det ska tillsättas ett råd som jobbar med fattigdomsfrågorna. Väldigt mycket görs på de punkterna.

Jag är i alla fall så mycket mitten/höger-politiker att jag kan tillstå att även de som betalar skatt kan få tillbaka, om det dessutom kan göra att vi kan utjämna förhållandet mellan den lite svagare tillväxten på Åland och den starkare tillväxten i riket.

Ltl Harry Jansson, replik

Till alla de delarna kan ja hålla med ledamot Johansson. Det är bra att landskapsregeringen sent omsider aktiverar sig på andra fronter än just med det här allmänna avdraget.  Men som jag sade, för att det ska ha effekt för den enskilda individen så borde det ha varit uppgjort på ett annat sätt.

Ledamoten tycker att det är okej att de verkligt rika i samhället kan få det här avdraget men att de som verkligen behöver den här skatterabatten på 100 euro, de har ingen fördel av det.

Sedan representerar ledamoten ett parti - och tydligen ett regeringsblock - som lägger fram lättvindiga lagförslag. Det har vi sett tidigare hur det har gått för dem i lagstiftningskontrollen. Jag är inte alls förvånad över hur lättvindigt ledamoten tar på lagarnas tekniska kvalitet, tvärtom! Men det är sorgligt med tanke på lagtingets renommé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! När man lyssnar på ledamot Jansson så får jag det inte att gå ihop rent logiskt. Dels är det här avdraget bara en spottstyver och en liten tumnagel. Men däremot är det tydligen så stort så att väldigt rika människor skulle ägna sig åt ganska avancerad skatteplanering och se till att inkomsten hålls några hundringar över den här gränsen, säg 14 500, och tar ut resten i kapitalinkomst för att åtnjuta den här hundringen. Hur ska ni ha det egentligen?

Ltl Harry Jansson, replik

Nu tror jag att ledamot Wikström totalt har missförstått det här. Jag har absolut inte pratat om någon skatteplanering och att de verkligt rika kommer att bry sig om den här hundringen. De behöver den inte på samma sätt som de som verkligen har det sämst ställt. Men du får den här effekten, bästa ledamot Wikström. Det är effekten som vi talar om. Jag tog fram det för att belysa hur fel upplagt det här avdraget är i grunden. Svårare är det inte!

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Om man vill skatteplanera så finns det alla möjliga kryphål att göra det på. Men hundra euro är ändå en skillnad för just den här gruppen som det rör sig om – med upp till 35 000 i årsinkomst -vilket jag inte tycker att är alltför högt. Ganska lagom ändå. Det är inte alls de rikaste i vårt samhälle som kan åtnjuta de här pengarna.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är sant, ledamot Wikström! Samtidigt har man aviserat att det här avdraget ska höjas till samtliga som har upp till 55 000 euro. Det står så i budgetförslaget, bästa ledamot Wikström, ni måste läsa på lite där. Därmed har man ju redan tagit ytterligare en miljonkostnad för detta lagting att bära i framtiden. Det är därför jag menar att det inte är hållbart. Samtidigt säger man att det finns ett budgetunderskott, enligt budgetförslaget, men det är ingenting man behöver bry sig om när man fördelar pengarna framöver.

Som förträdare för socialdemokraterna, bästa ledamot Wikström – så visste egentligen socialdemokraterna vad de gick med på när detta avdrag skapades? Jag ställer mig faktiskt den frågan. Förmodligen inte är svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ledamot Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagtingsledamöter och regeringsmedlemmar! Jag ska försöka att vara lite tydligare. Jag utgår ifrån min reservation och den avslutas med följande, att ”jag föreslår att lagförslaget ska förkastas i sin helhet”. Lagtingsgruppen är dessutom helt enig i frågan.

Fru talman! Remissdebatten inleddes med ett gruppanförande på följande sätt. ”En av de mera märkbara åtgärderna är införandet av ett skatteavdrag riktat till låg- och medelinkomsttagare. Personer med 35 000 och mindre i årsinkomst kommer genom avdraget att få en hundralapp mera i plånboken. Pengar som kan användas till köp av tjänster och varor”. Tydligare än så tror jag inte att det kan sägas.

Jag höll själv senare ett anförande och påpekade att de som ligger under 13 900 inte har någon nytta av det här, de är ungefär 6 000. Finansminister Perämaa replikerade då och sade ”Jag har svårt att tro att alla representanter för medierna och de övriga 29 lagtingsledamöterna skulle ha missförstått detta och inte begripit en så självklar sak, att om man gör ett skatteavdrag så kan man bara göra det om man har betalat in skatt”.

Citatet som jag inledde med var från det stenografiska protokollet av liberalernas gruppordförande, fru vicetalman Eriksson, alltså ”personer med mindre än 35 000 får en hundralapp i plånboken.” Tydligen hade inte den liberale finansministerns s.k. självklara sak uppfattats av den liberale gruppordföranden. Men ministern sade faktiskt själv också ”framförallt så föreslår vi ett arbets- och pensionsinkomstavdrag för totalt 1,3 miljoner som kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare.”

Sedan, fru talman, så fortsätter vicetalman Eriksson med följande ”Liberalerna tycker att det är bra att gynna dem med minst inkomst som ofta har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Ofta handlar det om kvinnor och i många fall också om ensamförsörjande”. För oss har det varit viktigt att pensionärerna inom inkomstspannet finns med i gruppen som får göra avdraget. Jag kan förstå att man vill gynna dem som har en låg inkomst, men att ha ett avdrag som inte kan användas av dem som ligger under 13 900 så kanske inte är det korrekta. För dem som ligger ovanför så är de som kallas medelinkomsttagare. Enligt den definition som vi fick från ÅSUB, och som många andra använder, så gäller det alltså att ligga under 60 procent av medialinkomsten för att vara låginkomsttagare och då har man ingen nytta av det här avdraget. Ni kunde kanske ha andra åtgärder i tanken men den här debatten gäller ju nu enbart det här avdraget och inte de andra punkterna som redan har nämnts här.

Fru talman! Som det också nämndes här tidigare så kommer gränsen att justeras till 55 000. Jag tror nog att ni har svårt då att kalla det för ett medelinkomstavdrag, snarare ett medel- och höginkomstavdrag.

Fru talman! Det var också fråga om tillväxten. Det här avdraget ska stimulera tillväxten. Då kan man fråga sig hur mycket det påverkar. Jag frågade ordföranden men fick inte svar där.

I den här remissdebatten så hänvisar man också till det s.k. Reinfeldtska avdraget i Sverige. Det är också ett fel, för Reinfeldt var mannen som låg bakom ”öppna våra hjärtan” och går väl vidare med begrepp som ”Reinfeldthyddor” men det var nog finansminister Borg som låg bakom jobbavdraget. För hela idén med jobbavdraget var ju, som det framkom här, en koppling till inkomstuppgörelsen. Idén var nämligen att om löneförhöjningarna är små så får man ett jobbavdrag och får den vägen lite pengar i plånboken. Det systemet fungerade rätt bra under flera år och Sverige kunde behålla sin konkurrensnivå. Det här systemet, som väl också nämndes här tidigare idag, är ju också en del i Sipiläs konkurrensavtal där vi för någon vecka sedan såg sänkningen av skatterna efter att ha haft moderata löneinkomstuppgörelser. Jag gjorde en liten jämförelse.

Förr i tiden gällde det att barnen skulle vara snälla och få julklappar så småningom. Det var liksom idén med de här jobbavdragen som Sipilä hade. Här kastar ni ut en hundralapp åt alla ålänningar några dagar före jul och så hoppas ni att ni ska få röster sedan om några år. Det är därför som jag har kallat det för ett populistiskt avdrag och det anser jag fortfarande att det är.

Fru talman! Ska vi jämföra det med någonting annat så är det väl nog - som jag lite var inne på här också - Trumps skattesänkning. För den är precis lika kravlös och den kommer precis också före jul.

Sedan gällde det tillväxten. Den finska skattesänkningen är ungefär 130 miljoner, vilket gör just 1,3 miljoner för Åland. Tyvärr så har jag inte lyckats hitta någon beräkning på om det kommer att påverka tillväxten. Men det är väl inte därför som man har gjort det, så därför har man inte brytt sig om det heller. Däremot så hittade jag det när det gäller USA. Där är skattesänkningen ungefär 150 miljarder euro. Om vi bortser från president Trumps uppskattningar, som jag inte tror så mycket på, så tror ekonomerna i Vita huset att det kan påverka tillväxten med 0,8 procent. Den sänkningen är alltså 450 euro per amerikan. Den här är ungefär 45 euro per ålänning. Om vi jämför det så är det rimligt att tillväxten ligger på ungefär 0,08 procent, vilket är inom felmarginalen för mätningen av BNP. Så det är den stora tillväxten som ni förväntar er.

Bästa lagting! Jag tror att vi kan börja enas om att det här avdraget nog inte ger pengar som kan användas för konsumtion för alla de låginkomsttagare som ni vill rikta det till. Jag tror att vi också kan ena oss om att det nog inte ger någon större tillväxt heller. Frågan är om vi också kan ena oss om att just de kvinnor, de ensamstående och de pensionärer som ni vill rikta er till, så ligger utanför det här avdraget.

Detta med att lagtinget ska överta beskattningen så har ju inte Åländsk Demokrati riktigt ”gjort vågen” för förr och vi gör nog än mindre ”våg” nu. Kanske ni andra också så småningom kan börja fundera på det.

Som också tidigare ledamot här talade till socialdemokraterna så vill också jag rikta några ord - speciellt till min kollega Winé i utskottet - att jag hoppas att ni så småningom börjar inse vad det här avdraget är. Det kanske inte är så som ni hade hoppats.

Finansministern lyckades för tillfället åtminstone lura sin egen gruppledare och kanske lura er också. Så jag hoppas att ni kan stöda den här reservationen. Ni behöver inte stöda mig. Ibland stöder jag också era förslag i stadsfullmäktige. Det är så det fungerar.

Däremot, om ni vill hjälpa kommuninvånarna, så har ni nu föreslagit en sänkning av landskapsandelarna med ungefär 4 miljoner euro. Sedan vill ni sänka för ålänningarna med 1,3 miljoner i helt olika riktning. Ni kunde ju minska sänkningen till kommunerna och då skulle förmodligen samtliga de personer som ni nu exkluderar kunna ha nytta av det. Och kostnaderna som det var tal om här, så vad jag kan förstå – det gäller ju både i kommuner, i landskapet och i skatteförvaltningen – så börjar de närma sig 100 000 euro. Välfärd ger det definitivt inte!  Jag hoppas att ni också kan ge stöd till min reservation. Jag aviserar att jag tar det till omröstning.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att under debattens gång så ska vi använda respektfullhet särskilt vid olika ordval. Första replikväxlingen inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Och tack för det slutliga påpekandet. Jag vill med klarhet och tydlighet dementera det påståendet som ledamot Toivonen nämnde, att någon medvetet skulle försöka lura någon och också att man skulle ha blivit lurad i den här frågan. Jag personligen, och med säkerhet vet jag att den mycket väl erfarna kollegan, garanterat visste exakt vad det var som vi var på väg in i.

Jag stöder förslaget och jag stöder det fortsättningsvis. Jag tycker att ledamot Toivonens resonemang haltar. Det bygger på att det skulle finnas någon tydlig och klar definition - som ÅSUB säger att är låginkomsttagare - som det egentligen inte finns och som är allmänt gällande. Då skulle man så fort man kom över gränsen till att vara medelinkomsttagare ha det hur bra som helst. Är du ensamstående med 18 000 i inkomst så inte har du det så himla tätt med pengar. Det här påverkar inte heller övriga bidrag.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror inte att jag har sagt att någon medvetet har lurat, man kan också lura omedvetet. Men jag citerade ju här vad gruppordföranden sade inledningsvis, att ”alla skulle få en hundralapp som kan användas till köp av varor och tjänster”. Då uppfattade jag nog att personen har fått en litet annan bild av det, men det är svårt att veta. Orden står så där.

Sedan detta med låginkomst. Eftersom det finns en allmänt vedertagen definition som Eurostat, EU och ÅSUB osv. använder sig av, så kunde ju också regeringen ha använt sig av det och skrivit att ”det här är ett avdrag för medelinkomsttagare”.

Som ni säger, det är inte en stor skillnad. Men fortfarande är det för medelinkomsttagare och inte för låginkomsttagare.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Den där samatiken tänker jag inte gå in djupare i. Vi har haft den också i utskottet under behandlingen. Däremot konstaterar jag att för familjer och för personer med de lägre inkomsterna, kring 20 000 euro, inte har särskilt gott om pengar i alla lägen.

Det är också så att vi har ett socialvårdssystem som ofta slår in under de här inkomstnivåerna. Det är en ganska skarp gräns att få över 16 000 euro i årsinkomst, t.ex. om låginkomstskyddet på ÅHS höjs, men också andra bidrag försvinner när man kommer över dessa inkomstklasser. Det här bidraget påverkar inte övriga bidrag. Är du ensamstående med två barn och har rätt till bostadsbidrag så fortsätter du att få ditt bostadsbidrag och får den här slanten över. Jag kan förstå om ledamoten Toivonen inte tycker att det är mycket pengar med 100 euro, men det finns faktiskt många familjer därute som tycker att 100 euro är mycket pengar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det här ärendet gällde avdraget och inte de andra ärendena. Men det är klart att en hundralapp kan betyda mycket. Det kan väl också betyda mycket för dem som ligger under 13 900?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Med risk för att bli långt citerad i ett anförande längre fram så tänkte jag ändå ta den här repliken.

Jag tycker att det är ganska självklart för oss alla i lagtinget, åtminstone för oss alla som sitter här nere, att det här är ett avdrag på förvärvsinkomsten för alla som tjänar under 35 000 euro och som betalar den skatt som det handlar om. Det är inget konstigt. Ledamot Toivonen lyfter upp någon grupp som inte betalar den här skatten. Det är en helt annan sak.

När det gäller ledamot Toivonens politiska och ideologiska linje så är det viktigt att ålänningarna får se att ledamot Toivonen har röstat i stadsfullmäktige mot en skattesänkning och nu också mot ett avdrag på skatten. Ledamot Toivonen ligger nog långt till vänster i de här frågorna.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag motsätter mig för det första hur man marknadsför det här avdraget. Man säger att det är låginkomsttagare som drar nytta av det. Vi vet att de inte drar nytta av det. Det andra är att det ska ge en tillväxt och det vet vi att det inte gör. Där är problemet.

Sedan var jag inne på att det kostar mot 100 000 euro att göra den här slingan - att betala ut lite pengar och som man ska räkna ut - samtidigt som man drar 4 miljoner från kommunerna. Man kan väl likaväl minska på den neddragningen och dra ner med 1,3 miljoner.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Till det sista är det ju så som jag sade. Jag konstaterade bara att ledamot Toivonen är emot alla former av skattesänkningar och står för en annan sorts politik. Det får han göra.

Jag har inte marknadsfört det på det sättet personligen. Jag tycker också att tillväxt är en viktig fråga och att de som betalar skatt kanske ska få behålla lite mera av det som de betalar. Det tycker jag att är rättvist.

När det gäller tillväxtfrågan så är det klart att det blir mera tillväxt om man möjliggör för mer konsumtion, mera pengar i plånboken än om man inte gör någonting alls. Det är klart att det blir mer. Sedan i hur stor grad det blir, så där delar jag inte alls ledamot Toivonens uppfattning om att det inte alls påverkar tillväxten. Det är nog någonting som ledamot Toivonen får stå för själv.

Så stå inte och påstå att vi är eniga i frågan, för det är vi inte!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag sade inte att det är ”inte alls” jag sade att ”det rimligtvis kan ligga i storleksordningen 0,08 procent” och det är ganska litet, för att inte säga korrekt! Att det är ”väldigt litet” och ”inom felmarginalen” sade jag också!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnar på vad ledamoten säger. Han hyllar det svenska jobbskatteavdraget och den regering som har fört fram det. Skillnaden mellan det avdrag som vi för fram här och det svenska, är att vi tar också med pensionärerna.

Är ledamoten emot att också pensionärer får ta del av sådana här avdrag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nej, generellt sett, absolut inte! Kritiken var ju mest mot att det här är som att kasta ut karameller utan att kräva någonting i stället. Jag tyckte personligen att det här jobbskatteavdraget i Sverige var väldigt bra. Nu har vi samma sak i Finland. Men det här är inte den typen av avdrag. Det här är ett kravlöst avdrag.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack talman! Nu blev jag litet fundersam. Ska vi då kräva någonting av dem som ska ta del av de här avdragen - som pensionärerna - för att man ska få vara med? De som arbetar är sin sak. Men ska vi sätta dem i arbete eller hur menar ledamoten att vi ska utveckla det här?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nu är vi nog utanför ärendet. Men eftersom jag får frågan, så nej.  Det var ju en av de brister som fanns i det svenska jobbskatteavdraget. Eftersom man gjorde det år efter år så kom det en skillnad mellan pensionärernas skatt och de som jobbade. Då borde, som jag ser det, pensionärerna automatiskt fått det, för de ligger ju inte i några löneförhandlingar. Så jobbskatteavdragen kan baseras på basen av resultaten i löneförhandlingarna men att pensionärerna också skulle ha samma avdrag. Så ser jag det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! ”Ledamot Winé känner sig lurad” eller någonting sådant sade ledamot Toivonen. Nej, ledamot Toivonen. Jag känner mig inte lurad. Det här skatteavdraget är vad jag väntade mig och vad jag kände att jag kunde få för en viktig grupp.

Om jag tar t.ex. ensamstående föräldrar med en lön mellan 20 000 och 30 000, så kan det här faktiskt vara något som de känner tacksamhet över för att få, eftersom det kanske ger någonting tillbaka till den redan ansträngda ekonomin som de har. Där känner jag att jag kan vara med och hjälpa dem. Det är en grupp som ofta kommer emellan. De ligger på en för hög lön för att kunna ta del av det bidragssystem som vi har, men de har för lite för att barnen ska känna att de har samma möjligheter som alla andra barn i deras klass till exempel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Ledamoten Toivonen gör det klart här som om det skulle vara någon nyhet för någon att de som tjänar under 13 900 inte kommer i åtnjutande av skatteavdraget. Det är något som vi alla är mycket medvetna om. Det som har varit svårt genom årens lopp - och som många regeringar har försökt - så är att ge den gruppen med minst inkomster i vårt samhälle mera att röra sig med. Men det har visat sig vara ganska komplicerat, särskilt om man lyfter bostadsbidrag eller andra bidrag. Då har ett sådant här extra stöd slagit ut befintliga stödsystem, så det har t.o.m. varit negativt för stödmottagaren.

Vilka stödåtgärder föreslår ledamoten Toivonen? Hur ska vi göra för att kunna hjälpa de här grupperna genom att öka deras transfereringar och deras inkomster?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman, även om det här nog ligger utanför repliken!

Jag har en motion om detta med arvode för pensionärer och andra olika grupper. Det är ju ett alternativ. Det kanske kan gå framåt så småningom, nu har det ju gått väldigt långsamt. Komplicerat är det men det hör inte till det här ärendet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa fru talman! Det hör i allra högsta grad till det här ärendet. Eftersom ledamot Toivonen vid upprepade tillfällen har sagt att lagtinget inte förstår vad de gör och att vi inte begriper att de här pengarna inte går till dem med de minsta inkomsterna. Men om vi vill hjälpa de grupperna - vilket vi vill och som jag tror att har ett stort stöd här i lagtinget - så hur gör vi? Jag har varit med i åtminstone tre regeringar som har sökt ett svar på den frågan och det är långt ifrån enkelt. Men om ledamot Toivonen har något att föreslå så lyssnar vi med stort intresse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Tack fru talman! Bästa lagting! Införandet av det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget visar på komplexiteten och svårigheten i att i en och samma åtgärd bedriva en tydlig tillväxtsatsning som gäller alla, även personer med de lägsta inkomsterna. Stödsystemen inom socialskyddet är en helhet och måste ses som det och eventuella ändringar motverkar sitt syfte genom att de påverkar övriga transfereringar. Det är positivt att landskapsregeringen under 2018 avser att tillsätta ett råd för bekämpning av ojämlikhet och ekonomisk utsatthet samt att en uppföljande utredning om ekonomisk utsatthet genomförs av ÅSUB under nästa år.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är en viktig signal som sänds ut till samhället att det lönar sig att arbeta. Den signalen är det viktigaste nu när avdraget sjösätts. Att 1,3 miljoner går ut i samhället som en potentiell tillväxtfaktor för näringen och konsumtionen av varor och tjänster är givetvis mycket betydande och positivt. Tillväxt ger också en större och bredare arbetsmarknad och är kanske det viktigaste verktyget i arbetet mot fattigdom.

Hur systemet i framtiden, efter 2018, kommer att laddas och för vem är inte ännu bestämt. Men nu behandlar vi ett system för att bedriva tillväxtåtgärder som direkt kommer vårt näringsliv till godo. För mig är det självklart att alla som bidrar även ska få ta del av avdraget, men 2018 går den övre gränsen vid 35 000 euro.

Talmannen

Följande anförande hålls av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Är det här ett skatteavdrag som socialdemokraterna har gått med på? Hur kan det komma sig? Ltl Harry Jansson har haft mycket synpunkter på det här, i likhet med ledamot Toivonen. Kan det här vara socialdemokratisk politik att gå in för ett skatteavdrag och att det har en gräns på en inkomstnivå på 35 000 euro?

Jag kan säga att jag har varit med i åtminstone tre regeringar som på alla tänkbara sätt har försökt stöda pensionärer med låg inkomst samt andra hushåll med lite pengar att röra sig med. Ända från socialminister Harriet Lindemans tid, via socialminister Katrin Sjögren till socialminister Carina Aaltonen, så har man tittat på det här och försökt göra vad man kan. Man kan förstås höja transfereringarna och bidragen och hjälpa till den vägen. Men även då är det kinkigt, man måste se till att inte ett bidrag slår ut ett annat. Till slut så hamnar den man ville hjälpa med mindre i plånboken än vad som var avsikten.

För att någon inte ska tro att det här är bara att fixa, så vill jag påminna om att detta är otroligt komplext och att viljan inte har saknats. I alla fall inte i de regeringar som jag har varit med i för att hjälpa den här gruppen. Men vägarna har varit mera svårframkomliga.

Kan man då göra ett skatteavdrag för dem som kommer över den här gränsen, att de ändå betalar så pass mycket skatt att ett avdrag är vettigt att få? Är dessa människor - som tjänar upp till 35 000 - sådana ”knösusar” att det är helt lönlöst att hjälpa till här?

Jag skulle vilja påminna om, att de som tjänar under 35 000 euro är närvårdare, det är vissa lärare, det är kommunalt anställda, väldigt många kvinnor, det är dagispersonal och det är byråsekreterare. Det är nästan ingen som jobbar inom handel eller försäljning som har över den här inkomstnivån, inte heller städpersonal, skolbiträden och assistenter, kockar, kökspersonal och servitörer. Alla de får tillbaka en slant. Jag kan tala om att det minsann är socialdemokraternas grupper som vi gärna hjälper om vi har möjlighet.

Är det då tillväxtfrämjande? Nåja, det kan man ju diskutera. Jag tror för min del inte att det innebär någon revolution. Vi ska komma ihåg att vi för några år sedan hade ett allmänt skatteavdrag på 5 miljoner euro som gick till alla - oavsett om du tjänade miljoner - och som Centern, vi Socialdemokrater och Moderaterna var med och införde. Då gjorde vi i och för sig också andra insatser. Vi sänkte avgifterna på ÅHS rejält. Men sedan dess så har nog alla möjliga krafter arbetat på att vi ska få upp dem. Socialdemokraterna protesterade in i det sista.

Vill man hjälpa den här gruppen som har minst inkomster så måste man hålla låga avgifter, man måste hålla generella välfärdssystem och sedan måste man se vad man göra när man t.ex. inför en medieavgift, vilken kommer nästa år. Kan vi se till att de med minst inkomst inte drabbas av den? Då tjänar de 110 euro på grund av den lagen. En sådan lag ser vi fram emot att ska komma hit till lagtinget.

Jag ser för min del att de här pengarna, den här slanten - om det nu är en julklapp eller en gåva för nästa år - kommer att gå direkt ut i handeln. De här familjerna som tjänar under 35 000 i året, och har barn, lever minsann inte något lyxliv. De här pengarna kommer att gå till ett extra par byxor till barnen eller ett extra frisörbesök eller något annat, rakt ut i det åländska näringslivet.

Ja, bästa vänner! Det var det!

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack fru talman! Jag vill bara protestera när man från vicelantrådets sida för fram att det inte beror på att man saknar politisk vilja, det är så komplext och så många system som man har att göra med. Visst är det komplexa system som hänger ihop när det gäller de olika bidragen och transfereringarna. Man lägger förslag från lagtingets sida om att höja olika bidrag och alltid får man det svaret tillbaka ”att det är så komplext” och ”att man har så många olika system som måste hanteras” för att man ska få effekt på de åtgärder som man gör.

Ändå kommer inte landskapsregeringen med några förslag tillbaka och visar på hur man kunde anpassa och förändra de här systemen så att t.ex. inte ensamförsörjartillägget skulle beaktas när man ansöker om utkomststöd t.ex. från kommunernas sida. Några sådan diskussioner för inte landskapsregeringen överhuvudtaget, att förändra de komplexa systemen så att man skulle få effekt med de åtgärder som man lägger fram politiskt. Det är därför som vi behöver en debatt om det här. Det är därför som man inte kan luta sig tillbaka från regeringens sida och säga att det räcker med ett avdrag till medelinkomsttagarna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, men det är ju det, ledamot Jonsson, som vi gör! Vi använder nu den lagstiftningen. Vi beaktar den där gruppen. Därför föreslår vi en medieavgift som träder i kraft på det sättet, att de som är ensamstående under en viss inkomstnivå slipper det här. Man minskar på en utgift, det är också en väg att gå, att minska på de här familjernas utgifter i stället för att öka på stödsidan. Ökar du på stödsidan – vilket jag förstås inte är emot – så måste man ju se till att det inte får en motsatt effekt. Det är det här som är svårt och där man minsann har försökt. Sedan måste man ha avgiftssystem med högkostnadsskydd, det ha vi också.

Vi tillsätter nu ett råd för att titta ännu mera på den här gruppen och vilka åtgärder man kan komma med. Och det håller jag med om, att … (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det lät kanske mest lovande det där som försvann! Kanske det går att utveckla i en andra replik.

Min poäng i det här sammanhanget är att man från regeringens sida - och från tidigare regeringars sida - har gömt sig bakom detta att man har så komplexa system som motverkar varandra, utan att man återkommer till lagtinget med förslag och tankar om hur man kunde förändra de här systemen. Att man t.ex. kunde få ett mer flexibelt utkomststödsystem eller att man kunde titta på bostadsbidraget se och hur det lever i förhållande till andra system. Och att se till att också de som har inkomster under 14 000 får del av de här åtgärderna som vi gör från lagtingets sida. För det är ju ändå det som vi verkar vara överens om här i salen, att vi vill det. Då borde vi ju gå vidare med det arbetet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om jag inte minns fel så höjde vi bostadsbidraget ganska nyligen. Vi har också höjt utkomststöden i två omgångar, också under de närmaste åren. Det här kan man ju jobba med förstås, jag håller med om det.

Principerna för hur kommunerna nyttjar utkomststödet och hur kommunerna betalar ut det lönar det sig att se över. Och gärna ett regelverk där det är lika för alla, oavsett i vilken kommun man bor i. För idag så är det väldigt tufft. Du ska blottlägga hela ditt liv och allt som du äger och har och knappt ändå få ut en krona. Det är jättetufft. För min del så ser jag gärna över det här så att de som behöver den här sista anhalten på resan, när det gäller sociala utkomststöd, faktiskt kommer i åtnjutande av det och att du inte ska behöva vända ut och in på dina fickor och ditt liv för att kunna få detta stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Vicelantrådet ska ha tack för en bra presentation av socialdemokraternas politik. När vicelantrådet nämner det tidigare allmänna avdraget så måste vi komma ihåg att det tillkom i en tid när Åland hade ekonomiska muskler och mycket tack vare att finska staten hade sålt ut aktieinnehav av betydande kaliber.

Trots det allmänna avdraget så lämnade man den politiska ekonomiska toppen med ungefär 180 miljoner i den åländska fonden, om vi väljer att kalla den för det.

Min fråga är om Socialdemokraterna kommer att stöda att det nya avdraget kommer att höjas till 55 000 euro, den gräns som nu aviseras i budgetförslaget för kommande år?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja! Höjer man den här gränsen så inkluderar man också t.ex. lärare och andra som då också kommer i det övre spannet av medelinkomsttagare. Vi har diskuterat saken. Ett villkor från vår sida är att vi kan komma med tillräckligt många åtgärder för dem som här har nämnts - av ltl Harry Jansson och andra - dvs. de som inte kommer i åtnjutande av skatteavdrag. Kan vi hitta tillräckliga åtgärder för de grupperna också så kommer vi att gå med på det här avdraget.

Ltl Harry Jansson, replik

Det låter jättebra vicelantrådet! Från Centerns sida applåderar vi den ansatsen. Jag skulle vilja upprepa det som vi sade för några veckor sedan i samband med budgetremissen.

Nog vore det sympatiskt om en utökning av detta avdrag lägger sig under lagtingsledamöternas allmänna lönenivå. Lagtingsledamöterna behöver inte en skatterabatt om åtta euro per månad för att bidra till samhällsekonomin. Försök vara så stiliga i den framtida politiken nu att ni i alla fall tänker på bilden av oss som lagstiftande parlament. Det är en liten önskan så här inför julen. Man får önska lite mera än vanligt då.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det önskemålet har gått fram. Jag måste vara så uppriktig att jag måste säga att jag har sagt samma sak. Åtminstone så borde gränsen gå så att det inte gäller ministrar. Men om lagtinget också önskar det så ska vi ta det i åtanke vid nästa diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag har ju haft förmånen att kunna fördjupa mig i den här lagstiftningen eftersom jag är medlem i finans- och näringsutskottet.

Inledningsvis så vill jag säga att Centern stöder förslaget, men inte utan att vi har haft interna diskussioner kring det i lagtingsgruppen. På det övergripande planet så har landskapsregeringen under flera års tid hävdat att vi har en väldigt svår ekonomisk situation som man har ärvt av Centern. Det ha vi hört otaliga gånger härifrån salen. Det är en parameter att hålla kvar.

Tittar man sedan i budgeten så ser man att den politik som landskapsregeringen har drivit de senaste åren har varit inflationshöjande. Det har gjort att vi har en högre inflammation - (skratt) vi har inte en inflammation men vi har en inflation - på 1,6 procent jämfört med 0,9 i Finland. Det är ju ändå ganska anmärkningsvärt att det är den egna regeringen som har drivit en politik genom att höja hälso- och sjukvårdsavgifterna så att vi ändå får en inflation. Det är anmärkningsvärt. Vi har fört ganska mycket resonemang kring det.

Tittar man sedan på de sparåtgärder som landskapsregeringen har föreslagit under de senaste åren, så sparar man på Ålands hälso- och sjukvård 2,9 miljoner. Där har de stora inbesparingarna varit. Man också aviserat inbesparingar på 4 miljoner till kommunerna, alltså vård, omsorg och skola. Samtidigt kan man läsa i material som man har tillställt oss att transfereringarna från rikssidan aldrig har varit så höga som de är mellan 2016 – 2018, dvs. en ökning med 21 miljoner. Ur ett ekonomiskt perspektiv – när vi har resonerat inom Centern – så är vi inte 100 procent säkra på att det här är det allra smartaste att göra med ett avdrag på 1,3 miljoner som ska kompenseras. Vi är inte säkra på att det här är det absolut allra bästa att göra. Men vi har inte heller haft utredningsresurser och kunnat komma fram med ett annat förslag. Vi är inte emot det. Jag har understött det i finans- och näringsutskottet. Vi kommer också att stödja det här i salen. Men helt nöjda med det är vi faktiskt inte.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är glädjande att höra att Centern ska stöda det här avdraget i salen och på det sättet också stöda den här gruppen av människor ekonomiskt.

Däremot så har ju Centern suttit i regeringsställning historiskt i väldigt många år - och haft olika ministerposter - och känner säkert till och har utrett tidigare hur man kan stöda låginkomsttagare. Har Centern några andra förslag än de här?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var exakt det som jag sade i mitt anförande. Tittar man på det här ur ett nationalekonomiskt perspektiv, med Åland i fokus, så är vi inte säkra att det här är det allra bästa sättet att stöda. Vi vet att det finns en stor andel ålänningar som har det riktigt, riktigt tajt och som har väldigt lite att röra sig med. Det är möjligt att det här är en väg att gå för några i alla fall. Vi skulle naturligtvis gärna ha sett en specificering av det så att de som verkligen har det svårast skulle få mera pengar. Men vi sitter i opposition. Det är inte vi som sitter med utredningsresurserna, det är ju landskapsregeringen. I det här skedet så har vi från Centerns sida valt att stöda det föreliggande förslaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag tycker att debatten - men också tidigare ministrar inom området och deras analyser - har visat vilket komplext och svårt uppdrag det här faktiskt är och att det inte finns lätta lösningar. Snarare är det många bäckar små och små steg fram till stacken som gör att vi verkligen lyckas hjälpa de här grupperna. Det här är ett steg, i kombination med låga avgifter och andra förmåner, där jag tror att man absolut bäst kan stöda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det hade varit avsevärt mycket enklare om landskapsregeringen hade valt att t.ex. inte ha så hårda sparbeting på Ålands hälso- och sjukvård. Oberoende om man är fattig eller rik så är nog det viktigaste att man får ha hälsan och att man har råd att gå till läkare.

Landskapsregeringen hade också kunnat minska sparbetinget till kommunerna, som är 4 miljoner, och där vi vet att över 70 procent går till produktion av vård, skola och omsorg vilket kommer alla tillgodo. Man hade kunnat välja att minska på sparkraven där och det hade inte medfört några administrativa extra åtgärder vilket man nu hamnar att betala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Vad som är inflationsdrivande och inte är väldigt intressant. Det låter nu som om det är den här regeringen som bidrar till en politik där man hjälper till att öka inflationen. Vad jag minns så har inte Centern heller protesterat - snarare varit pådrivande - till att självförsörjningsgraden, via avgifter, ska öka inom ÅHS och att man ska höja ÅHS-avgifterna. Eller har man ändrat åsikt från Centerns sida sedan man bytte position i lagtinget?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag läser i den budget som vicelantrådet själv har varit med om och lagt fram ”Prisutvecklingen på Åland skiljer sig i år markant från hela Finlands. I första hand är det prishöjningarna inom kategorin hälsovård som driver upp inflationen på Åland. Cirka hälften av den totala prisökningen kommer därifrån.”

Jag har från Centerns sida fört ett resonemang tidigare om att t.ex. barn och ungdomar inte borde behöva betala någon avgift överhuvudtaget när de besöker Ålands hälso- och sjukvård. Till den delen så finns det ingen förändring. Jag försöker verkligen vinnlägga mig om att hålla den politiska linjen, oberoende om jag sitter i regeringsbänken eller om jag sitter i oppositionsbänken.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Jag tror att det är viktigt att påminna sig att den där meningen med hälsovården också innefattar den privata hälso- och sjukvården där avgifterna har gått upp. Det är alltså sammantaget inom hela hälsovårdssektorn. Vad som sedan beror på ÅHS och vad som beror på den privata sjukvården, det är inte - vad jag vet i alla fall - helt specificerat. Men jag tror att det är viktigt att man är tydlig med att även Centern har varit för en ökning av ÅHS-avgifterna. Vi har varit ganska ensamma inom socialdemokraterna med att hålla låga nivåer.

Däremot tycker jag att vi kom till ett avgiftssystem som ändå var bra i den meningen att vi nu kunde ge det kostnadsfritt för barn och unga under 18 år. Och det är en åtgärd som är mycket efterlängtad och som man har i övriga Norden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vicelantrådet försöker nu vid upprepade tillfällen förklara att Centern minsann har varit med och höjt avgifterna under sin tid vid regeringsmakten. Det har vi troligtvis gjort. Eftersom vi har haft regeringsmakten i 30 år så har vi troligtvis varit med och både höjt och sänkt olika avgifter.

Det som vi kan avläsa i ÅSUB:s rapport kan man nog inte skylla Centern för den här gången, fast frestelsen kanske är stor. Det är den här regeringen som har höjt avgifterna på det viset - och som får det här utslaget - att vi får en inflationsökning. Enligt den information som vi fick i finans- och näringsutskottet så är nog avgifterna där till stor del från den offentliga hälso- och sjukvården och faktiskt en mycket större del än vad jag trodde inledningsvis, det måste jag tillstå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag vill också ta den här repliken och prata om den inflation som vicetalman Thörnroos nämner. Man kan ju konstatera att ÅHS-avgifterna har ökat inflationstakten.

Men jag vill belysa att sjukvårdsavgifterna har en helt egen koefficient i beräkningsgrunderna och att det bara gäller för ett enda år som inflationshöjningen gäller. Det finns ingenting som visar att den här regeringen skulle driva en hög inflation framåt. Det är ju ett år som har påverkats.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad framtiden för med sig det får vi väl se så småningom. Nu citerar jag bara ur budgetförslaget som gäller för 2018 och där ÅSUB har gjort de här konstaterandena om avgiftshöjningen vid ÅHS och som också påtalar detta med inflationen. Det är fakta och det tror jag inte att vi behöver spilla mera diskussionstid på.

Ser man på hur nästa år kommer att se ut så finns ju också där en marginell avgiftshöjning. Då stiger avgiftskostnaden från ca åtta procent till nio. Vi får väl se vilket utfall som det ger.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Mitt enda syfte var att belysa hur den beräknas, själva inflationen, vilket vi också har fått erfara i utskottet.

Vidare undrar jag hur Centern resonerar kring det andra? Vicetalman Thörnroos pratade om att man kanske skulle ha gjort andra saker och om överföringarna till kommunerna. Tidigare har man varit ganska upprörda över att stadens landskapsandelar inte sjönk så mycket som man hade önskat från Centerns sida. Där bor kanske de allra flesta med lägst inkomster, med tanke på att kommunen är störst.

Är man beredda från Centern att ge högre landskapsandelar även till staden eller hur ser man på den här frågan?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag kan inte riktigt erinra mig att jag i mitt huvudanförande skulle ha fört ett resonemang kring landskapsandelarna till Mariehamns stad eller till någon annan kommun. Jag har på det övergripande planet sagt att man hade kunnat minska landskapsandelarna med 1,3 miljoner. Det hade kunnat vara en möjlighet i stället för det sparbeting som finns på 4 miljoner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Egentligen är jag nöjd med det här anförandet. Centerns ordförande säger ju att Centern kommer att rösta för det här förslaget även om det kanske svider lite. Orsaken för att man röstar för det är att Centern inte kommer på något bättre förslag själva och nu hjälper till lite med att tolka utsagorna. Men i varje fall, Centern kommer att rösta för det och det är bra.

Litet allmänt om tillväxtpolitik. Lösningen kan ju inte vara den att allting fortsätter som förut till alla delar, dvs. överföringarna till kommunerna och kanske i sjukvårdspolitiken. Problemet är ju att vi ligger efter i tillväxttakt i utvecklingen av bruttonationalprodukten i jämförelse med vår omgivning. Det här är något som man bör ta på allvar. Vårt näringsliv behöver utvecklas mera, vi behöver vara konkurrenskraftiga och vi behöver vara attraktiva som bosättningsort. Då bör det komma till åtgärder som stimulerar just detta. Det här är en av grundorsakerna till varför vi lade ett sådant förslag … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Där har vi en samsyn. Det är tillväxten inom det privata näringslivet som ska upprätthålla välfärden på Åland. Där tror jag faktiskt att det finns en samsyn i hela lagtinget.

Vad gäller inbesparingar och omstruktureringar så kan jag väl tycka att det vore klädsamt om landskapsregeringen först började städa sina egna korridorer och sina underlydande myndigheter. Gärna så att folk i ledande positioner finns kvar och att de inte flyr innan man börjar försöka omstrukturera kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Tack fru talman! Det är ganska intressant när olika partier och företrädare för regering och opposition står och beskyller varandra för samma saker från lite olika tidsperioder. Någonting som slog åtminstone mig, med anledning av den här debatten, är att vi har ju faktiskt haft ett avdrag som var betydligt mer omfattande än det avdrag som vi diskuterar idag. Nämligen det allmänna avdraget som fanns mellan åren 1999 – 2003 och som återinfördes mellan åren 2007 – 2011 och som var på fem procent efter alla andra avdrag i kommunalbeskattningen. År 2007 motsvarade det här avdraget ungefär 2,5 miljoner, i dagens värde ungefär 4,3 miljoner, om vi inflationsjusterar det avdraget. Det var ju faktiskt en satsning som hade lite betydelse. Det är klart att även jag ställer mig till dem som tycker att det här avdraget går i rätt riktning. Men inte kan vi tro att vi kommer att få någon blomstrande tillväxt på grund av det här avdraget som vi inför med denna lag. Så ärliga måste vi vara mot oss själva.

Min personliga åsikt är fortsättningsvis att det är synd och skam att man avskaffade det allmänna avdraget år 2011. Vi från Ålands Framtids sida var också emot det. Som en parentes kan ju nämnas att det var sittande finansminister Mats Perämaa som också då var med och avskaffade det allmänna avdraget och som nu vill föra en stimulanspolitik igen. Medan man tog bort det allmänna avdraget 2011 så inför man nu det här nya 100 eurosavdraget i beskattningen. Det är en intressant iakttagelse tycker åtminstone jag.

För Ålands Framtids sida så har vi varit tydliga med att vi stöder förslaget eftersom det går i rätt riktning. Vi skulle vilja utöka det till att omfatta alla och att man närmar sig de effekter som man faktiskt hade av det allmänna avdraget en gång i tiden. Det vore rättvist. Och rättvist vore det ju egentligen om man hade det som en procentsats, att avdraget var en procent än ett absolut belopp. Det skulle vara borgerlig rak politik! Jobbar man mera så får man också mera avdrag. Nu får man ingen belöning av att jobba ytterligare utan man får detta 100 eurosavdrag och stopp är det med det.

Ser vi samtidigt på den debatt som vi haft i salen idag - om fördelningspolitik och om effekterna för låginkomsttagare för det här avdraget - så ska vi vara tydliga med det, från Ålands Framtids sida, att ska vi prioritera mellan att satsa t.ex. på ensamförsörjarna - som vi fram Ålands Framtids sida länge har propagerat för - så går det alla gånger före ett sådant här avdrag. Vi vill gärna göra både och. Men vi tror faktiskt att om vi ska prata socialpolitik, och framförallt fördelningspolitik, så är de riktade åtgärderna mycket mera effektiva om vi faktiskt vill uppnå en social rättvisa. Därför tror jag att vi ska tona ner dimensionerna av det här avdraget som någon form av socialpolitik. Jag upplever åtminstone inte att det är avdragets främsta syfte och det tycker jag den här debatten, som vi har haft idag, visar med all önskvärdhet. Där tycker jag det har förts fram relevanta argument, just med tanke på att de som inte har några beskattningsbara inkomster i kommunalbeskattningen inte får något avdrag helt enkelt. Det är ganska enkelt. Vill vi göra något för att hjälpa den gruppen så behövs det mera riktade åtgärder. Där vore det bästa alternativet, sett från vår sida, vara att satsa på ensamstående försörjare och ensamstående pensionärer. Alla utredningar som har gjorts vad gäller ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland har visat, att det är de två grupperna som har det allra svårast. Så varför riktar vi då inte åtgärderna till dessa grupper när vi nu prioriterar mellan våra slantar?

Jag ska inte gå in för mycket på det med tanke på att vi har en budgetdebatt som kommer alldeles strax. Men i och med att det har berörts i sammanhanget så vill jag vara tydlig med det. Så prioriterar vi från Ålands Framtids sida.

Sammanfattningsvis så stöder vi det här avdraget. Vi tycker att det är positivt att man åtminstone gör någonting för att ge mera pengar ut till det åländska samhället och inte låta bara våra egna verksamheter svälla ut. Det sätter en viss press på oss politiker i den här salen att hålla efter kostnadsutvecklingen. Det tycker vi att är positivt.

Vi stöder avdraget men vi skulle gärna ha sett att det hade gällt alla och att man hade gjort det till en procentsats i stället för ett absolut belopp. Men det finns väl anledning att återkomma till det när regeringen, som utlovat, ska komma med ett nytt förslag inför nästa års budget.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack ltl Axel Jonsson. Jag ser på den här frågan på liknande sätt som ledamoten. Det här är ett steg på vägen, det är positivt och det finns förslag till idéer och tankar på hur man ska komma vidare.

Självklart, hade jag ensam fått bestämma så hade jag också tyckt som ledamot Jonsson. Man kunde ha infört det åt alla på en gång, alla som har varit med och jobbat och bidragit till att betala skatt kunde ha fått lite rabatt. Men det här är ett steg på vägen och så här fungerar det när man behöver diskutera och kompromissa sig fram med andra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Men det är inte sagt att man behöver göra det. Man kan också här i salen ha sin egen åsikt och lägga sådana förslag som man själv tycker och önskar. Man behöver inte låta den socialdemokratiska politiken gå före i den här typen av frågor om man inte vill. Men man har förstås den friheten, som ledamoten Carlsson, att göra det i det här fallet, det respekterar jag förstås. Det skulle behövas en lite tydligare borgerlig profil också i den här salen som jag är den första att understryka. Men det är klart att släpper man fram socialdemokraterna i regeringen två mandatperioder i rad - som Moderaterna har gjort - så är det kanske inte så märkligt att vi står här med ett sådant här förslag på bordet i dagsläget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vill upplysa om - åtminstone har jag den uppfattningen - att man måste vara en bit över hälften i lagtinget för att bilda en landskapsregering och Ålands Framtid består av två ledamöter just nu i parlamentet.

Jag förstår inte riktigt det här resonemanget. Det är inte så enkelt alltid att hitta en väg som passar ens egen ideologi fullt ut alla gånger. Det jag kan säga i den här frågan är, att utan Moderat Samling så kanske vi inte hade haft något sådant här avdrag alls på bordet. Det är ju bra att det finns. Det visar på att man kan kompromissa. Det är inte så att vi har släppt fram andra, utan det är så att vi till viss del har fått igenom vår egen politik i den här frågan, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! De som berörs tycker nog att 100 euro är pengar. Det är inget jätterevolutionerande och det är litet strid om påvens skägg. Jag vill ändå påminna ltl Axel Jonsson och andra om att vi inte har en borgerlig regering utan det är mera en regnbågsvariant. Det syns! Vi ger och vi tar och vi kommer fram till gemensamma lösningar som vi kan godta från olika håll.

Jag tycker att det här är en bra kompromiss. Sedan behöver man ju ha en viss tillbakablick och historieskrivning för att se vad som hände med just det allmänna avdraget. Jag skulle säga att man hade spänderbyxorna på några år för länge. Man gick på ett mantra runt 2010 om att en lågkonjunktur varar fyra, fem år ungefär och sedan vänder det uppåt igen, så man behöver inte spara så mycket. Men hur gick det egentligen?

Ltl Axel Jonsson, replik

Man behöver ju knappt stå här i talarstolen själv. Regeringspartierna sköter den interna debatten och visar med all förträfflighet hur splittrad man egentligen är i den här frågan.

Ser vi till det allmänna avdraget så är det intressant. På den tiden när man upplevde att man gick in i en lågkonjunktur, då tog man bort det allmänna avdraget. Man menade att man inte hade råd med det. Nu när vi har lite bättre tider så inför man ett nytt avdrag. Man menar att nu ska vi få fart på tillväxten med den här typen av avdrag och använder samma argument från regeringens sida. Man säger att ”det är väl nu vi ska spendera” eller ”det är väl nu vi ska införa avdrag och stimulera ekonomin”. Man använder liksom samma argument men i olika syften. Det tycker jag att är intressant i den här debatten. Men jag tycker inte att vi ska strida mera om det. Vi är ju eniga om att det här ska införas, åtminstone nästan. Gå vidare med det men utveckla det och minns att vi har haft betydligt effektivare … (…taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! Det är viktigt att ändå komma ihåg att pengarna ska tas någonstans ifrån. Förr i tiden hade vi en utjämningsfond som var knökfull med över 100 miljoner i ladorna. Då är det inga svårigheter att dela ut fem miljoner som en jultomte. Men när vi fortfarande har ett litet gap - som vi snart är ifatt förhoppningsvis – så kan vi ändå visa att nu vänder tillväxten, nu vänder utvecklingen och vi har råd med det här. Det riktas till en välbehövlig grupp tycker jag ändå.

Som det har påpekats här, ska vi hjälpa dem med de allra minsta inkomsterna, eller de med inga inkomster alls, då är det på utgiftssidan som vi kan göra allra störst inverkan eftersom det i värsta fall annars kan bli kontraproduktivt och leda till en negativ utveckling för dem som får ett bidrag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är där som jag framförallt tycker att resonemanget haltar. Man säger att de här bidragen påverkar varandra och man riskerar att få negativa effekter. Men utgå från det! Titta på olika förslag! Hur kan man lägga ett förslag och ändra i olika lagstiftningar som vi har behörighet över här i lagtinget - åtminstone de allra flesta - och se till att man får en effektiv åtgärd. Vi har den makten och vi har den möjligheten om bara viljan finns och man har den ambitionen. Så jag delar inte den uppfattningen att utgiftssidan är den enda vägen framåt.

Men ser vi till det allmänna avdraget så tänker också ledamot Wikström fel. Man kan införa den här typen av avdrag och ändå få ett plus i slutändan, just för att det stimulerar människor att arbeta och att utöka skatteintäkterna även om skatteprocentsatsen sänks. Det är ju det som man borde ha fokus på. Det är det vi känner att man från regeringens sida är ute efter idag och det är positivt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.