Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Ärade kolleger! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ordnande av kollektivtrafiktjänster. Lagförslaget innehåller bl.a. bestämmelser om hur kollektivtrafiken ska planeras och vilka system, för dess utformning, berörda myndigheter och övriga parter ska sträva efter att gå in för.

Förslaget innehåller vidare bestämmelser om vilka krav som ska gälla för ett särskilt upprättat trafikförsörjningsprogram där bl.a. behovet av kollektivtrafik på Åland samt mål för kollektivtrafikförsörjningen ska anges. Bestämmelser som anger hur upphandling av kollektivtrafiktjänster ska genomföras samt vilka stödsystem som ska inrättas för dem, finns även föreslagna i landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster. Sedan ingår också förslag om mindre lagtekniska följdändringar i annan lagstiftning.

Landskapsregeringens förhoppning har varit att lagtinget bör behandla lagförslaget i sådan ordning att det kan träda i kraft så fort som möjligt och det är givetvis stundande upphandling av den kommande åländska kollektivtrafiken som står för dörren.

Talman! Lagförslagets huvudlag är att betrakta som en s.k. ramlag som ger vissa möjligheter att med offentliga medel upprätthålla en kollektivtrafik på Åland där det inte annars finns förutsättningar att bedriva trafik på marknadens villkor.

Nivån på servicen, och vilka medel som ska anslås, regleras inte i ramlagen utan det blir upp till var och en landskapsregering att fatta beslut om kommande trafikförsörjningsprogram samt om de medel som ska anslås för detta. Ramlagen medger också olika typer av kollektivtrafik, såsom exempelvis s.k. anropstrafik.  

Lag- och kulturutskottet har konstaterat att det vid utformningen av trafikförsörjningsprogrammet tas hänsyn till det lokala behovet.

Talman! Utskottet har försökt leva upp till landskapsregeringens förhoppning om en relativt skyndsam handläggning, även om vi inledningsvis kan brottas med det som ofta är resultatet av omfattande EU-direktiv på ett visst område. I hur hög grad ska de aktuella EU-direktiven avspeglas i nationell lagstiftning? Alternativt. Hur långt kan en nationell lagstiftare hänvisa till ett EU-direktiv i syfte att begränsa den egna lagstiftningens omfattning? Stort frågetecken på det!

Jag vill särskilt nämna denna frågeställning så att kollegerna inte får uppfattningen att utskottet inte har ägnat frågan om enskilda lagparagrafers speciella omfång särskild uppmärksamhet. Omfånget av paragrafer är i vissa fall lite exceptionell den här gången.

Utskottet har dock enhälligt kunnat konstatera att landskapsregeringens val av lagstiftningsteknik i detta fall kan accepteras. I samband med den kommande justeringen av lagtingets beslut i detta ärende är det dock naturligt, att det i sedvanlig ordning görs rättelser av språklig karaktär utan att paragrafernas rättsliga innehåll förändras.

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med några tekniska ändringar av det första lagförslaget. Ändringarna utgör här en anpassning till en ändring av vägtrafiklagen som lagtinget nyligen antagit med anledning av det s.k. ITS-direktivet, alltså ramverket för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet. Tack talman!

Ltl Sara Kemetter

Tack fru talman!  Det är glädjande att man från lag- och kulturutskottet nu har kommit med en väldigt välförtjänt analys av det här. I mitt anförande skulle jag vilja diskutera lite mera vad detta trafikförsörjningsprogram egentligen handlar om. Man lyfter upp det här kring utskottets synpunkter, men jag skulle gärna ha sett en lite längre analys och därför tänkte jag framföra lite tankar i samband med det från gruppens sida.

Vi har alltså en ramlag som nu ger möjligheter att med offentliga medel upprätthålla en kollektivtrafik på Åland. Landskapslagen innehåller bl.a. bestämmelser om hur kollektivtrafiken ska planeras och vilka system för dess utformning som berörda myndigheter och övriga parter ska sträva efter att gå in för.

Med den här ramlagen så har vi nu möjligheter att utveckla kollektivtrafiken på Åland. Det är en högaktuell fråga för oss. Politiskt satsar vi enorma summor på skärgårdens trafiklösningar. Trots det så har också fasta Åland ett väldigt viktigt moment att använda sig av och det är just kollektivtrafiken. Men vi diskuterar inte den lika ivrigt som vi annars brukar diskutera skärgårdstrafiken, trots att de bor ungefär 2 200 personer i skärgården och på övriga Åland bor det 28 000. I Mariehamn och Jomala bor nästan hälften av alla ålänningar. Därför är det väldigt viktigt att vi politiskt skulle kunna ordna en gemensam busstrafik för de stora kommunerna, för det är ändå där man skulle kunna uppnå de bästa miljö- och hållbarhetsåtgärderna.

Vi har sett vad nedskärningarna av kollektivtrafiken i Mariehamn har lett till - där man förut kunde läsa, till och med i New York Times, om vilken framgång vi valt runt ett hållbarhetsperspektiv – men där vi nu är tillbaka till ett ganska biltätt område.

Med detta trafikförsörjningsprogram så har vi möjlighet att gå in för en konkurrenskraftig kollektivtrafik där vi, enligt vår mening, borde satsa på Mariehamn och Jomala med gemensam busstrafik för de 18 000 ålänningar som bor där, eventuellt tillsammans med Lemland.

Vi borde också göra det fungerande att man ska kunna pendla till och från jobbet, men också för att barnen ska kunna komma till sina aktiviteter. Politiskt skulle vi helst vilja se en avgiftsfri buss på hela Åland. Om vi subventionerar en kollektivtrafik till 98 procent så kan vi väl subventionera den till 100 procent.

Vi borde kanske också erbjuda våra landskapsägda bolag, våra kommuner, landskapets anställda och ÅHS eventuella personalförmåner för att kunna skapa en grön profil så att människor lättare lämnar bilen hemma. Sedan är det många på hela Åland som också skulle vilja se någon form av servicelinjetrafik.

Dessa punkter är någonting som vi kommer att arbeta för att få in i detta trafikförsörjningsprogram med de stora politiska ramarna om vad vi vill. Det skulle vara intressant att höra vad ni andra partier anser och hur ni tycker att vi ska utveckla den här formen. Men nu har vi fått ramen och det tackar vi för. Så nu kan vi jobba vidare. Tack!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns en missunnsamhet i ltl Sara Kemetters röst när hon gör jämförelser mellan skärgården och kollektivtrafiken på fasta Åland.

Det är nämligen så att för en skärgårdsbo så finns det inga andra alternativ än att ta färjan. Det finns inte en möjlighet att gå, det finns inte en möjlighet att cykla och det finns inte heller en möjlighet att samåka med någon annan. Att dra en parallell rakt av mellan skärgårdstrafiken och kollektivtrafiken på fasta Åland tycker jag att misskrediterar skärgårdens faktiska behov.

När de sedan gäller en avgiftsfri kollektivtrafik så är det ingenting som jag stöder i dagsläget. Det finns ingenting som är gratis. Det är bara frågan om vem som ska betala. Däremot hoppas jag att det småningom ska bli en bättre kollektivtrafik på Åland än vad det är i dagsläget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är tråkigt att man från Centerns sida vill kritisera den här tanken. Om man bor i skärgården och vi har en utökad skärgårdstrafik och satsar ganska mycket medel där, så måste vi rimligtvis också se till att skärgårdsbor utan bil ska kunna ta sig till centrala orter, om det är så att de vill handla eller få andra nära tjänster. Att säga att Socialdemokraterna inte satsar när vi satsar, så det förstår jag inte. Jag förstår inte varför man belyser det på detta sätt.

För oss är det väldigt viktigt att man i trafikförsörjningsprogrammet gör precis som det står i den utredning som man tog fram tidigare under ltl Veronica Thörnroos ledarskap och att vi ska ha en kollektivtrafik som fungerar från skärgården ända in till staden. Men också från staden och ut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tre saker. Jag är för en utvecklad kollektivtrafik på Åland. Jag tror att det är smart för alla som behöver det att vi har en bättre utvecklad kollektivtrafik. Men jag tycker inte om jämförelsen att 2 000 skärgårdsbor nu får någonting som 28 000 andra inte får. Det är det som jag vänder mig emot.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga, att i fyra år har kollektivtrafikrapporten nu funnits tillgänglig för landskapsregeringen att verkställa och göra någonting av, men hittills har ingenting hänt. Det är den tråkiga delen i den här debatten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag håller inte överhuvudtaget med ledamoten om att ingenting skulle ha hänt. Vi håller just nu på och diskuterar en kollektivtrafiklag och där vi nu får en ram. Det här är en positiv sak i nästa upphandling som sker på kommunal nivå.  Men eftersom ledamoten inte själv sitter i fullmäktige så är det klart att hon inte vet att sådant är på gång just beträffande kommunaltrafiken.

I Mariehamn är kommande upphandling på gång och då har vi möjlighet att med den här ramen satsa på ett samarbete med våra omkringliggande kommuner, t.ex. Jomala och Lemland tillsammans med Mariehamn. Det ser jag som väldigt positivt. Att ha en buss som skulle köra in till stan via Maxinge, Solberget och Posten, som är en stor arbetsgivare, och till flygfältet så att våra ungdomar och våra äldre - och andra som gärna lämnar bilen hemma - har möjlighet att röra på sig. Det har nu landskapsregeringen gett möjlighet till och det tackar åtminstone vårt parti för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Ledamot Kemetter tar mera upp riktlinjerna i det trafikförsörjningsprogram som kommer i framtiden. Nu handlar det ju om själva ramlagen som vi diskuterar. Nästa steg är att ta fram ett program för hur kollektivtrafiken ska ordnas. Det är lite svårt att ta ställning till det nu hur kollektivtrafiken ska se ut i framtiden.

Ledamoten nämner bland annat att den största nyttan är att ordna kollektivtrafik i tätorterna. Jag hoppas inte att ledamoten menar att man ska glömma bort kollektivtrafiken i glesbygden, för det största pendlingsavståndet in till centralkommunerna är ju från glesbygden. Det måste ju vara en ordnad kollektivtrafik där också.

Jag ser fram emot programmet. Och den dag som det kommer så får vi ta en ny diskussion.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ledamoten behöver inte alls vara orolig. Vi har ltl Göte Winé som garanterat ser till att kringreglerande kommuner och andra områden garanterat ska ha en linjetrafik.

Det som utredningen visar och som lagen delvis baserar sig på är att den mesta vinningen är i en tätort där man faktiskt inte ska behöva använda bilen utan man kanske promenerar dit man ska och sedan hoppar på bussen hem, om man inte orkar gå hela vägen. Och att man på det sättet verkligen kan lämna bilen. Och nu när Mariehamns stad också har infört mycket lättare parkeringsnormer så kommer det att betyda att det blir mindre och mindre parkeringsplatser tillgängliga. Då är det viktigt för stadsborna och kringliggande tätort att också ha en bra kollektivtrafik så att man inte upptar landsbygdens parkeringsplatser, när man kommer långa vägar och tvingas ta bilen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det är klart att man kan dryfta de här tankarna, de är inte alls dåliga. Jag kan inte ta ställning till om det är bra eller illa nu. Men jag tycker att det som ledamot Kemetter framför åtminstone låter bra. Vi får se sedan när programmet kommer hur det ser ut.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack! Jag tycker att det är en intressant diskussion. Om man ser i utskottets betänkande så har man resonerat och lyft fram - på första sidan, i slutet av stycket - att stödsystemet ska analyseras, men också ramlagen och vilka möjligheter den ger. Jag antar att det har varit en god diskussion i utskottet. Det är roligt att vi går framåt mot hållbara lösningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Det är som det har sagts här, en ramlag. Så det är inga bekymmer med den. Vi behöver knappt diskutera den för den är självklar. Det är först när vi pratar om trafiken som det blir riktigt intressant.

Men jag vill ändå ställa frågan om detta med avgiftsfrihet. Vi vet ju att samhället är med och sponsrar kraftigt, såväl skärgårdstrafiken som flygtrafiken. Men plötsligt så hittar vi ett ben till – kollektivtrafik med buss – som ska vara avgiftsfri. Det känns väldigt märkligt att man inte på något sätt skulle vara med och delta, även om den är kraftigt sponsorerad av landskapet. Det var det ena.

Det andra är, att vad menas med ”konkurrenskraftig kollektivtrafik”?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Mariehamns stad har haft en avgiftsfri kollektivtrafik som var väldigt framgångsrik. Jag vill påminna om att det faktiskt var Moderaternas tidigare lagtingsledamot, Danne Sundman, som var en av dem som själv arbetade väldigt hårt i fullmäktige för att få igenom det här. Han var alltid en person som såg framtiden på ett annat sätt än många av oss andra. Och han hade ofta rätt, vill jag påstå. Det var han som jobbade fram den och den var ju framgångsrik. Så det tror jag faktiskt på.

Det är klart också i det fallet att man har samarbete med andra kommuner. Precis som med landskapsandelssystemet så måste landskapsregeringen säga att det inte bara är stadsborna ensamma som med sina skattemedel ska betala för det, utan det är någonting som man tillsammans med landskapsregeringen måste få stöd för.

Men det är ganska intressant att ledamoten lyfter fram just detta med marknadens villkor. De frågorna ställde jag också till min egen ledamot i utskottet, hur man kan prata om marknadens villkor när det gäller kollektivtrafik (… taltiden slut).

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag skulle vara frestad att ställa mina två frågor på nytt, eftersom jag inte fick svar på dem, men jag låter bli.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag tycker nog att du fick svar på din första fråga. Jag kan gärna svara på den andra.

Det står ju klart och tydligt här i utskottsbetänkandet att ”lagen är således en ramlag som ger vissa möjligheter med offentliga medel och upprätthålla en kollektivtrafik på Åland, där det inte finns förutsättningar att bedriva trafik på marknadens villkor.”

När det gäller marknadens villkor inom kollektivtrafiken så finns det inte en business i det. Då skulle vi ha flera privata bolag som skulle vara intresserade av att börja köra buss. Det gäller nog att med samhällsmedel gå in och subventionera.

Däremot anser jag att det är det privata som ska upphandlas och som ska köra. Jag tycker inte att vi med offentlig verksamhet ska anställa egna busschaufförer. Däremot så ska det upphandlas av det privata men det är med skattemedel det ska finansieras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi har en välutbyggd kollektivtrafik idag, vill jag påstå. Den är också nödvändig för många, speciellt för sådana som inte har bil eller sådana som kanske inte har råd att köpa en bil. Speciellt för dem är den nödvändig.

Men många fler skulle kunna åka buss i dag om man hade velat. Jag åker själv buss lite nu och då och det fungerar med lite planering, det vill jag påstå.

Under senare tid har det kommit ett nytt bolag som vill köra på ett nytt sätt. Det är mellan Godby och Mariehamn och vice versa, alltså direkt. Där borde man säkert kunna fylla ett par, tre bussar på morgon och kväll, vad gäller de s.k. arbetarturerna. Men här vill man ha någon form av stöd.

Socialdemokraterna sitter ju med i regeringen. Är man beredda att bevilja linjetillstånd och stöd till en sådan linje under den här mandatperioden? Det finns ju tid för att göra det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det där är någonting som jag personligen tycker att är väldigt bra, speciellt när ledamoten kallar det för ”arbetartrafik.” Då känns det ännu närmare hjärtat, att verkligen få arbetarna till och från arbetsplatserna.

Vad gäller att sätta in ett sådant stödsystem just nu så där måste man fråga ministern. Jag sitter inte med i landskapsregeringen. Vi har en egen trafikminister som får ansvara för den delen. Men lägger han ett sådant förslag så kommer han inte att få problem från min grupp.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi arbetar väl alla på något sätt, så man kan ju kalla det för ”arbetartrafik”, oberoende av vad det är. Jag uttryckte mig så för att alla ska veta vilka turer det gäller.

Fru talman! Jag vet att ledamot Kemetter inte sitter med i regeringen. Men faktum är att ledamot Kemetter sitter ett snäpp högre. Hon sitter med i parlamentet och det är parlamentet som bestämmer över regeringen och inte tvärtom, som det tydligen är ibland. Det är parlamentet som ska gå till regeringen och säga att ”nu ska vi ha ett stöd till den här linjen som man har ansökt om, samt linjetillstånd”. Då är det bara för regeringen att lyda om regeringen vill sitta kvar. Så är metodiken. Det är parlamentet som bestämmer. Eller?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ledamoten har rätt. Parlamentet bestämmer.

Vad gäller trafikförsörjningsprogrammet så hoppas jag innerligt att ltl Runar Karlsson och jag tillsammans ska se till att det blir en linjetrafik från Saltvik till Mariehamn via Maxinge. Det skulle säkert vara bra. Däremellan så kan man stanna i Godby. Så det blir riktigt bra. Far vi via Posten ännu så är jag ännu gladare. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Jag vet inte om ni ledamöter har noterat att det är ett väldigt högt brus, åtminstone häruppe. Men till er kännedom så är fastighetsskötarna tillkallade, så att vi kanske kan höra varandra bättre om en liten stund.

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ordnande av kollektivtrafiktjänster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkesmässig trafik för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.