Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Här har vi ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och Irak.

På grund av ett förbiseende inhämtas lagtingets bifall först nu, trots att avtalens sattes ikraft redan 2014.

Det är ett bekant formulär, ett blandavtal som handlar om samarbete, mänskliga rättigheterna, demokratiska principer, fredlig intern utveckling i Irak och att utveckla handel och investeringar mellan unionen och Irak.

Handeln mellan Finland och Irak är mycket liten och mellan Åland och Irak obefintlig.

I utlåtandet från landskapsregeringen förtydligas att särbestämmelser gällande offentlig upphandling i framtiden, i framtida avtal, ska formuleras lite tydligare så att det undanröjer eventuella tvivel för åländska företag att delta i offentliga upphandlingar i avtalslandet. Det lär väl kanske inte bli aktuellt när det gäller Irak, men för framtida behov.

Vi konstatera att ingenting i det här avtalet står i strid med självstyrelselagen. Det finns inga hinder för lagtinget att ge sitt bifall. Tack.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, då har vi på vårt bord en tjock lunta, eller det vi har är det lilla pappret som är landskapsregeringens yttrande över republikens presidents framställning till Ålands lagting om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak å andra sidan.

Jag vet inte om alla har läst igenom dessa 124 artiklar, men jag vill ändå ge våra synpunkter från Åländsk Demokrati i detta ärende.

Från landskapsregeringens yttrande kan vi läsa att ”Avtalet syftar till att fungera som allmän ram för ett omfattande samarbete mellan EU och Irak samt till att stödja en fredlig intern utveckling i Irak och landets integration i det internationella samfundet. Bland annat respekt för demokratiska principer, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt iakttagande av internationella förpliktelser utgör centrala element i avtalet. Därtill syftar avtalet till att främja handel och investeringar mellan parterna.”

Vi kunde höra att handeln mellan Finland och Irak är relativt liten, framförallt exporten från Irak till Finland. Mellan Åland och Irak har ÅSUB inte hittat någon handel överhuvudtaget, så det var inte så stor betydelse.

Men, fru Talman, vi från Åländsk Demokrati var ändå intresserade av vad det här avtalet innehöll.

I den allmänna motiveringen i den finska regeringens proposition kan vi även läsa om samhälleliga effekter. ”Avtalet strävar efter att främja samarbetet mellan parterna inom flera olika sektorer som är ägnade att åstadkomma positiva samhälleliga effekter särskilt i Irak. I avtalet förbinder sig parterna till gemensamma principer för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Visare skall avtalet också stödja den irakiska strävan att fortsätta de politiska och ekonomiska reformerna samt att förbättra den mindre bemedlade befolkningens och kvinnornas ställning.”

Fru talman! Vi från Åländsk demokrati har ju vid olika tillfällen tagit upp den så kallade överrepresentativiteten för irakier i Finland. Det har funnits många olika förklaringar och hypoteser till orsakerna. Det kan ju vara att du inte trivs i det nordiska mörkret eller känner sig främmande i klimatet trots den globala uppvärmningen, men det kan också bero på kulturella skillnader, som har sin bakgrund i olika demokratiska traditioner och kanske också olika syn på kvinnor.

Därför stöder vi från Åländsk Demokrati det här avtalet, bland annat när det gäller de här punkterna.

Fru talman! I de allmänna motiveringarna i avsnitt 4.2 ”Konsekvenser för myndigheterna” kan vi läsa: ”Avtalet syftar till att intensifiera samarbetet inom sektorn för migration och asyl. Det innefattar en rättsligt bindande klausul om återtagande av egna medborgare och en klausul om beviljande av lämpliga handlingar som bekräftar deras identitet som inverkar på polisens verksamhet genom att de ändrar förutsättningarna för verkställigheten av beslut om avlägsnande ur landet. Dessa klausuler kan även minska behovet av att bevilja irakiska medborgare tillfälliga uppehållstillstånd enligt 51 § i utlänningslagen. ”

Fru talman! Vi vet att det tidigare var svårt eller t o m omöjligt att återförvisa personer från Irak då de fått ett avslag på sin asylansökan. Numera går det att avvisa irakier, men detta är ytterligare ett steg mot en förenkling, vilket framgår av texten.

Fru talman! Kärnan som vi ser i det här avtalet är Artikel 105 ”Samarbete inom migration och asyl”, där vi i punkt 1 kan läsa: ”Parterna bekräftar på nytt den vikt de fäster vid gemensam hantering av migrationsströmmar mellan deras territorier. I syfte att stärka sitt samarbete ska parterna upprätta en omfattande dialog om alla frågor som rör migration, däribland olaglig migration, smuggling av migranter och människohandel samt införliva migrationsfrågorna i de nationella strategierna för ekonomisk och social utveckling av migranternas ursprungsområden. ”

Fru talman! Man får lätt intrycket att denna artikel kanske mera berör den ena parten än den andra. Men det får väl andra avgöra.

Vi kan läsa att samarbetet bland annat ska inriktas bland annat på migrationens grundläggande orsaker: ”Återtagande, under humana betingelser och i värdiga former, av personer som olovligen uppehåller sig i ett berört land, inbegripet stöd till deras frivilliga återvändande, samt återtagande av dessa personer”, som en viktig punkt i den artikeln.

Fru talman! Jag tänkte ännu nämna den avslutande punkt 4 i artikel 105 där vi kan läsa: ”Unionens medlemsstater och Irak ska förse sina medborgare med lämpliga handlingar som bekräftar deras identitet och möjliggör resor för dessa ändamål. Om en person som ska återtas inte innehar någon handling eller något annat som styrker hans eller hennes nationalitet, ska de behöriga diplomatiska och konsulära beskickningarna i den berörda medlemsstaten eller Irak, på begäran av Irak eller den berörda medlemsstaten, vidta åtgärder för att intervjua personen för att fastställa vederbörandes nationalitet.”

Fru talman! Jag tänkte inte i detta anförande gå igenom de andra 123 intressanta artiklar i avtalet.

Jag sammanfattar att Åländsk demokrati stöder det här avtalet och vill ge sitt bifall till den här lagen.

Fru talman! Jag konstaterar att landskapsregeringen enbart noterar att det inte finns några hinder för det här avtalet. Jag hoppas därför att lag- och kulturutskottet kan ge sitt bifall.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi hörde nu här en noggrann genomgång av en av artiklarna i det avtal som vi ska godkänna eller icke godkända här i Ålands lagting. För att jag ska veta hur jag ska ställa mig till det här så skulle jag vilja höra ltl Toivonen motiv. Hur berör de lyfta frågorna den behörighet som vi behandlar det här avtalet i Ålands lagting, dvs. migration, utvisning och liknande frågor? Jag tror att det är på sin plats att ltl Toivonen visar hur sitt resonemang knyter an till den behörighet och det som vi kan uttala oss om från åländsk sida.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Mitt anförande berörde rent allmänt vår inställning till det här avtalet. Jag plockade fram en artikel för att exemplifiera det och sade att vi stöder det. Det var det som jag gick igenom i mitt anförande.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är rätt viktigt utgående ifrån den debatt som förs här att vi faktiskt håller oss till de behörighetsområden som vi har möjlighet att ha synpunkter på.

Den här artikeln som nu lyfts kan man tycka kring, men lagtinget har noll och inget inflytande på innehållet och kan heller inte fälla eller godkänna eller argumentera såsom ltl Toivonen nu gjorde. Jag tycker att det är lite synd för jag tror att det är viktigt att vi håller oss till det som vi i den här salen faktiskt kan fatta beslut kring och inte utvidga ärendet på det sätt som ltl Toivonen nu försökte göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Även jag ifrågasätter lite det här diskussionsförfarandet eftersom asylmottagning och migration är en helt finsk behörighet.

När vi får de här presidentframställningarna om partnerskap och annat så har vi som tradition att försöka lyfta fram den problematik som berör behörigheten för Åland. Vi från vårt parti kan konstatera att i det här fallet så har vi egentligen inte möjligheter att påverka. Hur ser ledamoten på den saken? Varför har man valt att lyfta just de här frågorna som vi ändå inte kan göra några förändringar i?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag sade så valde jag att dels ta upp avtalet som en helhet, dvs. att vi stöder det och så valde jag att plocka några delar bl.a. det som jag uppfattade som en central del i själva avtalet, innehållet inte formalia som ltl Kemetter talade om.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det blir ju väldigt förvirrande för den åländska befolkningen om man för ett sådant resonemang här i salen. Det ger en uppfattning om att vi faktiskt har möjligheter att påverka och möjligheter att ta beslut i sådana här lagstiftning. Men det har vi de facto inte. Det är på rikssidan som man tar hand om den här biten. Jag tycker att det är viktigt att man informativt håller den diskussionen klar och tydlig gentemot ålänningarna så att man inte utökar maktbefogenheter som man de facto inte har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tänker ställa en fråga till ltl Toivonen som än en gång tar upp saker som flyktingar, migration och liknande. Menar ltl Toivonen att det är bra att vi avvisar folk tillbaka till Irak, med tanke på de orsakerna som de ofta har flytt ifrån och på intet sätt är borta för att de har kommit i Finland?

År 2015 fick ungefär 70 procent av irakier asyl i Finland. År 2017 har det förändrats till att närmare 30 procent får asyl, utan att det på något sätt har blivit säkrare nere i Irak. Hur menar ltl Toivonen att det skulle vara lättare att utvisa människor till en riskzon med mycket stor dödlighet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kanske får påminna om att det som jag valde att lyfta först var arbetet i Finland eller EU och i Irak, där man bl.a. ska arbeta för kvinnornas ställning osv. Det är den viktigaste biten vilket förhoppningsvis kan minska behovet både för att vilja flytta från det ena eller det andra landet. Det är ju ett ömsesidigt avtal.

Sedan det andra att själva hanteringen kan gå på ett smidigare sätt, så det lyfte jag som andra och tredje punkt.

Ltl Igge Holmberg, replik

Ltl Toivonen sade att det var bra att det skulle bli enklare att utvisa människor tillbaka till Irak.

I årets Huvudstadsbladet, i januari någon gång, kunde vi läsa om en flykting vid namn Ali enbart benämnd. Han utvisades trots att han hade hotbilder från olika muslimska terroristorganisationer eftersom han inte ville ställa upp för dem. Han kom till Finland, fick avslag, blev avvisad och dog inom tre veckor efter att han hade kommit hem. Hotet var fortfarande väldigt reellt i hans fall. Det finländska migrationssystemet godkände inte de premisserna. Han efterlämnar en dotter, två barnbarn och en hel del andra människor. Det här är alltså de människor som ltl Toivonen vill avvisa.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag tror att man ska hålla sig till anförandet i repliken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.