Plenum den 9 april 2018 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Organisering av den prehospitala akutsjukvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018
2 Behörighetskrav för serveringspersonal
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2017-2018
3 Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018
4 Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018
5 Befrielse från fastighetsskatt
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018
7 Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018
8 Ändringar av arbetsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2017-2018
Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018
9 Om att utreda betydande miljöpåverkan
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 3/2017-2018
11 Ambulanstransporter i skärgården
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 21 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets vårsession.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets vårsession.
Lagtingsledamoten Mikael Staffas anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets vårsession.
Lagtingsledamoten Tony Wikström anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets vårsession.
Lagtingsledamoten Harry Jansson anmäler om ledighet från plenum den 11 april på grund av deltagande i mediakommitténs besök i Helsingfors.
Antecknas.
Andra behandling
1 Organisering av den prehospitala akutsjukvården
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av räddningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Behörighetskrav för serveringspersonal
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2017-2018
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
3 Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Talman! Det här är första gången jag har äran att presentera ett betänkande från finans- och näringsutskottet i egenskap av ordförande. Dessutom har jag inte varit med i hela behandlingen av ärendet utan bara i den avgörande behandlingen, så jag hoppas att ni har överseende med att jag kanske inte kan precis allt just i det här ärendet, men jag ska göra så gott jag kan.
Lagförslaget remitterades redan i mitten på december till utskottet och en behandling av det påbörjades alltså före min tid i utskottet, dock så har jag varit med på de flesta av hörandena och i den avgörande behandlingen.
För övrigt kan man säga att det här lagförslaget har varit relativt okontroversiellt i utskottet. Vi står eniga bakom betänkandet.
Landskapsregeringen syftar med sitt första lagförslag till att eliminera den förändring i fastighetsskattelagstiftningen som görs i Finland enligt vilken man i fortsättningen kommer att räkna samman fristående vindkraftverk till ett enda kraftverk i de fall som elen matas in i nätet från samma anslutningspunkt.
Samtidigt är man väldigt tydlig med att fastighetsskattesatsen för vindkraftverk vars nominella effekt högst är 10 megavoltampere i de åländska kommunerna ska vara samma som den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen, det vill säga från noll till högst 2 procent och inte som i Finland där skattesatsen kan bli ända upp till 3,10 procent.
Här har själva lagtexten i det första lagförslaget fått en oklar formulering då det av landskapsregeringen föreslagna nya momentet i 2 § inte tydligt eliminerar de stadganden som har tillkommit i rikslagens 14 §. Utskottet föreslår därför att lagtexten i förslaget får en ny och tydligare lydelse.
Fru talman! Det andra lagförslaget föreslår utskottet att lagtinget antar helt oförändrat eftersom det följer tidigare vedertagna principer om att vi behåller den totala samfundsskattesatsen på samma nivå som i Finland, särskilt när vi här på Åland inte har initierat ändringen utan det initiativet kommer från att fördelningen av skatt mellan staten och kommunerna i Finland justeras för att beakta vissa ändringar i annan rikslagstiftning som inte berör våra kommuner på Åland.
Vad gäller den tredje lagen i förslaget så aviserade landskapsregeringen i något skede att man avser att komma med ett nytt lagförslag som handlar om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Det gjorde landskapsregeringen i lagförslag 10/2017-2018 och vi kommer att behandla den separat här i betänkande nummer 10, så därför föreslår utskottet att lagtinget förkastar det tredje lagförslaget. Tack för ordet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § fastighetsskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att ett av lagförslagen ska förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets andra behandling.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Talman! Återigen har vi en lagändring som visar på känsligheten i självstyrelsesystemet där en relativt marginell åtgärd i Finland leder till ändringar av så stor omfattning för oss här på Åland att vi inte kan använda oss av vårt eget redan beslutade sätt att lösa frågor utan att i skyndsam ordning ta fram en temporär lösning för att någorlunda behålla status quo.
Landskapsregeringen skriver i sitt förslag att man föreslår att kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst avvecklas under en fyraårsperiod och att orsaken till förslaget är att de statistikuppgifter som legat till grund för beräkningen av kompensationen inte längre finns att tillgå.
Därför föreslås att den nu gällande landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst ska ersättas med en temporär lag.
För år 2018 är kompensationsbeloppet 850 000 euro vilket är samma belopp som återfinns i landskapets budget för det här året. Utskottet föreslår för tydlighetens skull att beloppet skrivs in i lagparagrafen istället för att hänvisa till budgeten. Hänvisningar finns ändå i detaljmotiveringarna. Samtidigt görs ett par justeringar av språklig karaktär.
Sedan när det kommer till finansåren 2019–2021 är förslaget att det årliga kompensationsbeloppet ska vara 820 816 euro. Det här är ett genomsnitt för hur mycket som har betalats ut till kommunerna årligen under de fem senaste åren. Landskapsregeringen och kommunerna har kommit överens om att det här är okej, även om det alltid kan finnas synpunkter på hur medel sedan fördelas mellan kommunerna. Också här föreslår utskottet att beloppet skrivs in i lagparagrafen för tydlighetens skull eftersom beloppet är känt och det som ligger till grund för underlaget inte kommer att ändra framöver.
För den nyfikne kan jag berätta att utskottet har fått ta del av kompensationer som betalats ut för de femton senaste åren. Man kan konstatera att beloppen har varierat från allt mellan drygt 46 000 euro till nästan två miljoner euro. Man kan också konstatera att det här förslaget med fem års medeltal är fördelaktigare för kommunerna än om man skulle ha använt ett genomsnitt med fler år tillbaka i tiden. Dessutom ger det här förslaget mer stabilitet i intäktsprognostiseringen för kommunerna nu när man vet exakt hur mycket man kommer att få i dessa kompensationer de närmsta åren.
Avslutningsvis vill vi i utskottet påpeka vikten av att en ersättande kompensationsmodell bör tas fram i god tid inför finansåret 2022 eftersom det här lagförslaget endast är temporärt. Tack för ordet.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Tack till finansutskottets nya ordförande för presentationen.
Jag kan medge att när jag först läste utskottets resonemang så reagerade jag lite, som utskottsordförande antydde, att det har varierat så oerhört. Spännvidden har varit så enorm vad gäller kompensationen volymmässigt till kommunerna.
Men ändå tilltalas jag av att man bestämmer sig just för att trygga dels finansieringen av kommunerna till den här delen och också att man har en vetskap om att det nu är, antagligen enligt lagtingets kommande beslut, den här basen som ligger till grund. Jag välkomnar utskottets linjedragningar också till den delen.
Talmannen
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
5 Befrielse från fastighetsskatt
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Talman! Här är alltså det uppmärksammade förslaget om en temporär ändring av fastighetsskattelagen som innebär att en fastighetsägare vars fastighet omfattar mer än en hektar mark som inte betraktas som tomtmark ska kunna beviljas befrielse från fastighetsskatt av kommunen.
Jag kan börja med att säga att det här tycker vi i utskottet inte är en så bra lösning, men att det ändå sannolikt är den bästa lösningen som vi med så här kort varsel kan ta i bruk. I huvudsak tycker kommunerna likadant och är överens om att vi nu bör göra så här trots viss ökad administration.
Vi har också fått veta att förberedelserna redan har börjat. Ålands kommunförbund leder ett arbete med att ta fram standardiserade lösningar för handläggning och behandling av ansökningar om befrielse från fastighetsskatt.
Utskottet konstaterar dock att ansvaret för att anhålla om den här befrielsen finns hos markägaren och vi vill därför fästa uppmärksamhet på vikten av att information når ut till skattetagarna. Informationsansvaret åligger såväl kommunen som skatteverket.
För övrigt så önskar vi även att landskapsregeringen följer upp effekterna av lagförslaget.
Med hänvisning till det här så föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Ärade kollegor, jag har tagit till orda tidigare när det gäller den här mycket speciella ärendegruppen vi har att tackla till följd av skattförvaltningens agerande under fjolåret.
Sent skola syndaren vakna. Jag får urskuldande mig med att när lagförslaget presenterades för lagtinget för några veckor sedan så var det efter min influensaperiod och man kanske inte tänker så pass klart.
Tyvärr, kollegor, jag tror inte att det här lagförslaget kommer att klara den kommande lagstiftningskontrollen. Jag utgår helt enkelt igen från grundlagens krav på likabehandling, individens rätt, det ska vara reglerat i lag, likväl som skyldigheter.
Här får vi tyvärr en prövningsrätt som vi vill och önskar påföra kommunerna, men vi kan inte garantera likabehandling av de förestående ansökningarna om befrielse.
Därmed har vi ett gemensamt problem. Vi vet alla vad följderna blir. I värsta fall missar vi ikraftträdande av lagen före sommaruppehållet, att kommunerna har lite tid för att förbereda sig. I värsta fall har vi ett scenario med en lag som faller. Vi har då missat den fatalietid som alla skattskyldiga, enligt skatteförvaltningens uppfattning, ska betala i september månad, i vissa fall helt ohemula belopp för värdelös mark.
Därmed, fru talman, så önskar jag att förslaget återremitteras till finans- och näringsutskottet.
Utgångspunkten är alltså kravet på likabehandling av de myndigheter som är förvaltande organ när det gäller att hantera den här typen av ansökningar.
Jag hoppas att regeringsblocket ser helt prestigelöst på det här. Det är ett gemensamt problem som vi alla har fått på grund av att skatteförvaltningen har skapat den här soppan. Jag hoppas att ni kan acceptera en återremiss och att utskottet skulle höra någon grundlagssakkunnig just om den här problematiken. Kanske det finns en annan lösning? För mig är det ganska enkelt, ordet ”kan” i framställningen byts ut mot ordet ”skall”.
Alla vi som värnar om kommunernas självbestämmande kommer naturligtvis att reagera, kan vi verkligen tvinga kommunerna? Men i det här fallet så finns det inte något alternativ. För det liggande förslaget skapar en situation där inte ens vi som lagstiftare kan garantera att ens två likadana ansökningar kommer att behandlas på samma sätt av en kommun. Då får vi problem i lagkontrollen.
Jag hoppas att vi kan återremittera ärendet och ge finans- och näringsutskottet möjligheter att fundera om man kan göra den här lilla korrigeringen som kan göra att det här lagförslaget klarar den kommande lagstiftningskontrollen utan bekymmer. Tack, talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag hade också önskat att ltl Harry Jansson hade fört fram det här antingen i remissdebatten eller till utskottet via representanterna där. Det har inte gjorts utan det kommer överraskande nu på plenum när vi ska hantera den här frågan.
Jag kan inte spontant här personligen se att det föreligger ett bekymmer. Fastighetsskatten är en kommunal angelägenhet, den kan variera mellan kommunerna. Vi gör egentligen bara det som står här i landskapsregeringens förslag. Vi utvidgar den här möjligheten till befrielse med ytterligare en grund. Vi utvidgar bara det som redan finns. Det är ganska kutym, tycker jag. I många lagar som jag snabbt tittade på så står det ”kan” beviljas, men grunderna är tydliga när det ska beviljas och det står ju i paragrafen som ligger i vår behandling.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Utskottsordförande har naturligtvis rätt. Det är ett led av en prövningsrätt som vi har gett kommunerna tidigare enligt gällande fastighetsskattelagstiftningssystemet där lagen om skatteuppbörd ingår.
Men, tyvärr, den grund vi har här för ansökan om befrielse så är enligt min mening inte tillfyllest för att garantera likabehandling och därmed har vi att lagproblem inför den kommande.
Jag hoppas, som sagt var, att utskottet skulle vara beredd att analysera och se om man kan byta ut orden ”kan” mot ordet ”skall”.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vid en snabb överblick har jag sett att det står ”kan” bevilja i andra lagar. Det står i 2a § 2 momentet ”befrielse från fastighetsskatt beviljas från den del av skatten”. Det står att det ska beviljas om de här grunderna uppfylls, så tolkar jag texten.
Återigen, det hade varit bra att få den här diskussionen före vi fick ärendet till utskottet eller under utskottsbehandlingen. Nu kommer det som en överraskning. Det är förstås tråkigt på det sättet.
Ltl Harry Jansson, replik
Jag beklagar det. Men det är bättre att vi har den här diskussionen nu än efter att klubban har fallit. Vi har då en process som blir ganska långrandig.
Jag tror att Ålandsdelegationens invändningar kommer att göra att Högsta Domstolen kommer att bli inblandad. Då pratar vi om en tid av, i värsta fall, fyra månader och då har vi problem redan där ifall lagen försvinner.
Om det är så att utskottsordförande anser att man redan kan tolka det som ”ska” beviljas, då kan det inte vara problem med att göra den lilla justeringen med ”kan”, då löser vi hela den här problematiken.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. Fastighetsskatterätten är en kommunal rättighet och sålunda går det inte att få en likabehandling så länge vi har 16 kommuner. Det skulle gå mycket lättare om vi har en kommun men så är inte fallet idag.
Fastighetsskatten är väl ett verktyg som inte medger en likabehandling. Den kan ju fluktuera beroende på vilken kommun man bor i. Jag förstår inte riktigt problematiken som ltl Jansson nu för fram i det här ärendet jämfört med andra skatter som är kommunala.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Ja, bästa ltl Holmberg, det är så att alla ska behandlas lika. Det betyder att en förvaltningsmyndighet, i det här fallet en kommun, måste behandla alla lika. Som lagstiftare ger vi nu möjlighet till en prövningsrätt som går utöver det.
Sedan spelar det ingen roll om vi har 1, 40 eller 200 kommuner på Åland. Vi skulle ändå behöva lagstiftning som klarar kravet på likabehandling enligt grundlagen.
Som jag har sagt tidigare, jag vill absolut inte att vi ska vara styrda av Finlands grundlag. Men tyvärr, vi har ett system där vi är helt uppbundna till den typen av principiella överväganden.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag förstår fortfarande inte riktigt vad ltl Jansson syftar på. På vilket sätt är dagens fastighetsskatt då grundlagsenlig? Den fluktuerar också beroende på vilken kommun personen ifråga bor i. Jag förstår inte skillnaden.
Ltl Harry Jansson, replik
Återigen, jag försöker göra det enkelt bästa ltl Holmberg. Finns det två ansökningar så enligt lagförslaget så ger vi en kommun möjlighet att behandla dem på olika sätt fastän det bara är två som söker om befrielse. Därmed har vi problem med likabehandling.
Bästa ledamoten, en kommun är en självständig jurisdiktion. Det är inom ramen för den gränsen som man måste kunna garantera likabehandling. Att kommunerna har olika procent vad gäller de allmänna fastighetsskatterna, det är ju en del av det kommunala självstyret som vi respekterar naturligtvis.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! De fastighetsskatteskyldiga behöver nog vara lite besvikna på ltl Jansson just nu. Ltl Jansson har hela tiden gett sken av att det här är en viktig fråga för ledamoten ända sedan hösten förra året.
Nu visar det sig, och det sade ltl Jansson, att det är först nu som man har läst igenom lagförslaget ordentligt. När vi remitterade lagförslaget så var det en bra lösning enligt ltl Jansson. Utskottet har behandlat det. Det finns en enighet i utskottet. Vtm Thörnroos har för centerns del godkänt det här. Och nu läser ltl Jansson lagförslaget och kommer med det i och för sig intressanta resonemanget om en eventuell grundlagsvidrighet. Så tyvärr så får flera vara besvikna.
Landskapsregeringen har hela tiden utgått ifrån att om vissa kriterier uppfylls så är kommunerna skyldiga att bevilja ansökan om befrielsen om kriterierna uppfylls. Jag förstår inte egentligen (…taltiden slut).
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag måste beklaga, finansminister Perämaa. Jag gör gärna ministern besviken därför att vi är här som representanter för befolkningen. Det här handlar inte om ministerns egen tillvaro, hur han mår och hur hans lagförslag behandlas. Det här handlar om att skapa en rättssäkerhet, ett system som håller inför den kommande lagstiftningskontrollen.
Återigen, som jag sade tidigare, jag beklagar. Men det är som med allt, det mognar.
Ministern vet att jag har haft synpunkter också i det inledande skedet, där jag pekade på vissa brister i det förslag som då fanns. Jag själv kanske lite förleddes av att vi måste respektera den kommunala självstyrelsen.
Efter att jag läste landskapsregeringens förslag till tvångslagstiftning som är på remiss så insåg jag att om man kan hantera kommunerna på det sätt som landskapsregeringen anser så då kan man också föra in ordet ”skall” i detta lagförslag.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Ännu konstigare blir det nu, för ltl Jansson har sagt att landskapsregeringens förslag om kommunstruktur kommer att falla. Man får inte bedriva det tvånget som centern uppenbarligen är emot. Men nu är det helt plötsligt ledstjärna för hur man borde gå tillväga med en fastighetsskattelagstiftning.
Det spelar ingen som helst roll hur finansministern mår i den här frågan. Men vi har skattskyldiga därute som har förlitat sig också på ltl Jansson. Ltl Jansson läste lagförslaget då när det remitterades och då sade att ltl Jansson att det var ett bra förslag. Men nu visar det sig att först nu har frågan intresserat centern och ltl Jansson så mycket att man nu börja lyfta upp de frågorna.
Landskapsregeringen har hela tiden haft den uppfattningen och har den uppfattningen att om vissa kriterier uppfylls då ska den skattskyldige beviljas befrielse. Men om inte kriterierna uppfylls då kan inte heller befrielse (…taltiden slut).
Ltl Harry Jansson, replik
Därmed bästa finansminister Perämaa så förstår ju minister inte sitt eget lagförslag. Det är ju sorgligt.
Jag hoppas verkligen att regeringsblocket tar till sig detta, ministern tror att kommunerna måste följa det här, men det finns ingenting i lagstiftningen som säger så.
Bästa vänner, ta öronen åt er och tänk på de skattskyldigas bästa! Vi är här enbart på grund av dem. Det kan inte spela någon roll för den enskilda skattskyldige om vi nu förlänger processen med en vecka.
Utskottet får detta tillbaka och kan titta på den här biten. Om det är så att utskottet ånyo enigt säger ”vi kan köra” då lovar jag att inte säga ett ljud, men om man kommer fram till att det är en problematik i ljuset av grundlagen.
Sedan tycker jag att det är lite sorgligt att ministern gör detta till en personlig sak att det här står och faller med mig. Vi är alla satta att förvalta Ålands bästa och minister har inte riktigt klarat av det den här gången heller, tyvärr.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! Jag understöder ltl Harry Janssons förslag att ärendet återremitteras. Jag tycker att utskottet ska titta på den här frågan. Jag tycker inte att man behöver ta illa åt sig överhuvudtaget. Det är väl bra om utskottet ser på det här. Jag tror inte att alla har tänkt på detta.
Vill man att den här lagstiftningen ska genomföras eller vill man ge den prövningsrätt i kommunerna. Om lagstiftningsgången blir godkänd eller inte ska man aldrig sia om. Jag tycker inte att regeringsblocket behöver bli upprörd. Jag tror inte att det är en regeringsblocksfråga överhuvudtaget. Lagförslaget har kommit på grund av att det har uppmärksammats av allmänheten. Det har överhuvudtaget inte varit vanlig lagberedning. Det är en lagstiftning som har kommit väldigt snabbt.
Vi har inte längre i lagtingets ett stora utskott som tidigare kunde kontrollera sådana här saker. Det var inte ovanligt att stora utskottet ändrade det som ett specialutskott gjorde.
Jag tycker att vi kan enas och låta det gå tillbaka. Jag hoppas att det inte är någon prestige för någon. Tack.
Talmannen
Talmannen önskar att vi ajournera oss 5 minuter för att diskutera den här frågan för att komma till en gemensam lösning.
Plenum återupptas.
Ltl Harry Jansson
Tack, talman! Tack för diskussionen under pausen.
Jag föreslår, med anledning av de diskussioner som har förts, att ärendet bordläggs till inkommande plenum på onsdag. Jag återtar mitt förslag om återremiss till utskottet.
Ltl Petri Carlsson
Jag understöder förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.
Talmannen
Ltl Harry Jansson har, med understöd av ltl Petri Carlsson, föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 11 april. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 11 april 2018.
Talmannen vill tacka för bra samarbete. Det är så här som vi ska fungera tillsammans. Tack!
Remiss
6 Godkännande av lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU å ena sidan och republiken Irak å andra sidan
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s
Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Fru talman! Här har vi ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och Irak.
På grund av ett förbiseende inhämtas lagtingets bifall först nu, trots att avtalens sattes ikraft redan 2014.
Det är ett bekant formulär, ett blandavtal som handlar om samarbete, mänskliga rättigheterna, demokratiska principer, fredlig intern utveckling i Irak och att utveckla handel och investeringar mellan unionen och Irak.
Handeln mellan Finland och Irak är mycket liten och mellan Åland och Irak obefintlig.
I utlåtandet från landskapsregeringen förtydligas att särbestämmelser gällande offentlig upphandling i framtiden, i framtida avtal, ska formuleras lite tydligare så att det undanröjer eventuella tvivel för åländska företag att delta i offentliga upphandlingar i avtalslandet. Det lär väl kanske inte bli aktuellt när det gäller Irak, men för framtida behov.
Vi konstatera att ingenting i det här avtalet står i strid med självstyrelselagen. Det finns inga hinder för lagtinget att ge sitt bifall. Tack.
Talmannen
Begärs ordet?
Ltl Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Bästa lagting, då har vi på vårt bord en tjock lunta, eller det vi har är det lilla pappret som är landskapsregeringens yttrande över republikens presidents framställning till Ålands lagting om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak å andra sidan.
Jag vet inte om alla har läst igenom dessa 124 artiklar, men jag vill ändå ge våra synpunkter från Åländsk Demokrati i detta ärende.
Från landskapsregeringens yttrande kan vi läsa att ”Avtalet syftar till att fungera som allmän ram för ett omfattande samarbete mellan EU och Irak samt till att stödja en fredlig intern utveckling i Irak och landets integration i det internationella samfundet. Bland annat respekt för demokratiska principer, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt iakttagande av internationella förpliktelser utgör centrala element i avtalet. Därtill syftar avtalet till att främja handel och investeringar mellan parterna.”
Vi kunde höra att handeln mellan Finland och Irak är relativt liten, framförallt exporten från Irak till Finland. Mellan Åland och Irak har ÅSUB inte hittat någon handel överhuvudtaget, så det var inte så stor betydelse.
Men, fru Talman, vi från Åländsk Demokrati var ändå intresserade av vad det här avtalet innehöll.
I den allmänna motiveringen i den finska regeringens proposition kan vi även läsa om samhälleliga effekter. ”Avtalet strävar efter att främja samarbetet mellan parterna inom flera olika sektorer som är ägnade att åstadkomma positiva samhälleliga effekter särskilt i Irak. I avtalet förbinder sig parterna till gemensamma principer för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Visare skall avtalet också stödja den irakiska strävan att fortsätta de politiska och ekonomiska reformerna samt att förbättra den mindre bemedlade befolkningens och kvinnornas ställning.”
Fru talman! Vi från Åländsk demokrati har ju vid olika tillfällen tagit upp den så kallade överrepresentativiteten för irakier i Finland. Det har funnits många olika förklaringar och hypoteser till orsakerna. Det kan ju vara att du inte trivs i det nordiska mörkret eller känner sig främmande i klimatet trots den globala uppvärmningen, men det kan också bero på kulturella skillnader, som har sin bakgrund i olika demokratiska traditioner och kanske också olika syn på kvinnor.
Därför stöder vi från Åländsk Demokrati det här avtalet, bland annat när det gäller de här punkterna.
Fru talman! I de allmänna motiveringarna i avsnitt 4.2 ”Konsekvenser för myndigheterna” kan vi läsa: ”Avtalet syftar till att intensifiera samarbetet inom sektorn för migration och asyl. Det innefattar en rättsligt bindande klausul om återtagande av egna medborgare och en klausul om beviljande av lämpliga handlingar som bekräftar deras identitet som inverkar på polisens verksamhet genom att de ändrar förutsättningarna för verkställigheten av beslut om avlägsnande ur landet. Dessa klausuler kan även minska behovet av att bevilja irakiska medborgare tillfälliga uppehållstillstånd enligt 51 § i utlänningslagen. ”
Fru talman! Vi vet att det tidigare var svårt eller t o m omöjligt att återförvisa personer från Irak då de fått ett avslag på sin asylansökan. Numera går det att avvisa irakier, men detta är ytterligare ett steg mot en förenkling, vilket framgår av texten.
Fru talman! Kärnan som vi ser i det här avtalet är Artikel 105 ”Samarbete inom migration och asyl”, där vi i punkt 1 kan läsa: ”Parterna bekräftar på nytt den vikt de fäster vid gemensam hantering av migrationsströmmar mellan deras territorier. I syfte att stärka sitt samarbete ska parterna upprätta en omfattande dialog om alla frågor som rör migration, däribland olaglig migration, smuggling av migranter och människohandel samt införliva migrationsfrågorna i de nationella strategierna för ekonomisk och social utveckling av migranternas ursprungsområden. ”
Fru talman! Man får lätt intrycket att denna artikel kanske mera berör den ena parten än den andra. Men det får väl andra avgöra.
Vi kan läsa att samarbetet bland annat ska inriktas bland annat på migrationens grundläggande orsaker: ”Återtagande, under humana betingelser och i värdiga former, av personer som olovligen uppehåller sig i ett berört land, inbegripet stöd till deras frivilliga återvändande, samt återtagande av dessa personer”, som en viktig punkt i den artikeln.
Fru talman! Jag tänkte ännu nämna den avslutande punkt 4 i artikel 105 där vi kan läsa: ”Unionens medlemsstater och Irak ska förse sina medborgare med lämpliga handlingar som bekräftar deras identitet och möjliggör resor för dessa ändamål. Om en person som ska återtas inte innehar någon handling eller något annat som styrker hans eller hennes nationalitet, ska de behöriga diplomatiska och konsulära beskickningarna i den berörda medlemsstaten eller Irak, på begäran av Irak eller den berörda medlemsstaten, vidta åtgärder för att intervjua personen för att fastställa vederbörandes nationalitet.”
Fru talman! Jag tänkte inte i detta anförande gå igenom de andra 123 intressanta artiklar i avtalet.
Jag sammanfattar att Åländsk demokrati stöder det här avtalet och vill ge sitt bifall till den här lagen.
Fru talman! Jag konstaterar att landskapsregeringen enbart noterar att det inte finns några hinder för det här avtalet. Jag hoppas därför att lag- och kulturutskottet kan ge sitt bifall.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Vi hörde nu här en noggrann genomgång av en av artiklarna i det avtal som vi ska godkänna eller icke godkända här i Ålands lagting. För att jag ska veta hur jag ska ställa mig till det här så skulle jag vilja höra ltl Toivonen motiv. Hur berör de lyfta frågorna den behörighet som vi behandlar det här avtalet i Ålands lagting, dvs. migration, utvisning och liknande frågor? Jag tror att det är på sin plats att ltl Toivonen visar hur sitt resonemang knyter an till den behörighet och det som vi kan uttala oss om från åländsk sida.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Mitt anförande berörde rent allmänt vår inställning till det här avtalet. Jag plockade fram en artikel för att exemplifiera det och sade att vi stöder det. Det var det som jag gick igenom i mitt anförande.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag tror att det är rätt viktigt utgående ifrån den debatt som förs här att vi faktiskt håller oss till de behörighetsområden som vi har möjlighet att ha synpunkter på.
Den här artikeln som nu lyfts kan man tycka kring, men lagtinget har noll och inget inflytande på innehållet och kan heller inte fälla eller godkänna eller argumentera såsom ltl Toivonen nu gjorde. Jag tycker att det är lite synd för jag tror att det är viktigt att vi håller oss till det som vi i den här salen faktiskt kan fatta beslut kring och inte utvidga ärendet på det sätt som ltl Toivonen nu försökte göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Även jag ifrågasätter lite det här diskussionsförfarandet eftersom asylmottagning och migration är en helt finsk behörighet.
När vi får de här presidentframställningarna om partnerskap och annat så har vi som tradition att försöka lyfta fram den problematik som berör behörigheten för Åland. Vi från vårt parti kan konstatera att i det här fallet så har vi egentligen inte möjligheter att påverka. Hur ser ledamoten på den saken? Varför har man valt att lyfta just de här frågorna som vi ändå inte kan göra några förändringar i?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Som jag sade så valde jag att dels ta upp avtalet som en helhet, dvs. att vi stöder det och så valde jag att plocka några delar bl.a. det som jag uppfattade som en central del i själva avtalet, innehållet inte formalia som ltl Kemetter talade om.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det blir ju väldigt förvirrande för den åländska befolkningen om man för ett sådant resonemang här i salen. Det ger en uppfattning om att vi faktiskt har möjligheter att påverka och möjligheter att ta beslut i sådana här lagstiftning. Men det har vi de facto inte. Det är på rikssidan som man tar hand om den här biten. Jag tycker att det är viktigt att man informativt håller den diskussionen klar och tydlig gentemot ålänningarna så att man inte utökar maktbefogenheter som man de facto inte har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tänker ställa en fråga till ltl Toivonen som än en gång tar upp saker som flyktingar, migration och liknande. Menar ltl Toivonen att det är bra att vi avvisar folk tillbaka till Irak, med tanke på de orsakerna som de ofta har flytt ifrån och på intet sätt är borta för att de har kommit i Finland?
År 2015 fick ungefär 70 procent av irakier asyl i Finland. År 2017 har det förändrats till att närmare 30 procent får asyl, utan att det på något sätt har blivit säkrare nere i Irak. Hur menar ltl Toivonen att det skulle vara lättare att utvisa människor till en riskzon med mycket stor dödlighet?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag kanske får påminna om att det som jag valde att lyfta först var arbetet i Finland eller EU och i Irak, där man bl.a. ska arbeta för kvinnornas ställning osv. Det är den viktigaste biten vilket förhoppningsvis kan minska behovet både för att vilja flytta från det ena eller det andra landet. Det är ju ett ömsesidigt avtal.
Sedan det andra att själva hanteringen kan gå på ett smidigare sätt, så det lyfte jag som andra och tredje punkt.
Ltl Igge Holmberg, replik
Ltl Toivonen sade att det var bra att det skulle bli enklare att utvisa människor tillbaka till Irak.
I årets Huvudstadsbladet, i januari någon gång, kunde vi läsa om en flykting vid namn Ali enbart benämnd. Han utvisades trots att han hade hotbilder från olika muslimska terroristorganisationer eftersom han inte ville ställa upp för dem. Han kom till Finland, fick avslag, blev avvisad och dog inom tre veckor efter att han hade kommit hem. Hotet var fortfarande väldigt reellt i hans fall. Det finländska migrationssystemet godkände inte de premisserna. Han efterlämnar en dotter, två barnbarn och en hel del andra människor. Det här är alltså de människor som ltl Toivonen vill avvisa.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Ja, jag tror att man ska hålla sig till anförandet i repliken.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
7 Avlägsnandet av dubbel straffbarhet vid trafikbrott
Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 16 april 2018.
8 Ändringar av arbetsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 12/2017-2018
Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 16 april 2018.
9 Om att utreda betydande miljöpåverkan
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 april 2018.
10 Medis fortsatta verksamhet
Vtm Veronica Thörnroos skriftliga fråga SF 3/2017-2018
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
11 Ambulanstransporter i skärgården
Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 5/2017-2018
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 april 2018.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls onsdagen den 11 april 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.