För kännedom
Utdrag ur protokollet
1 Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016
2 Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik
Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016
3 Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016
4 Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016
5 Produktionsstöd för el från vindkraftverk
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016
6 Förslag till första tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016
Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016
Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2015-2016
Landskapsregeringen lagförslag LF 10/2015-2016
8 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.
Antecknas.
Remiss
1 Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten
Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Redan år 2004 enades länderna om att, inom ramen för det maritima samarbetet, gå in för en konvention för att på sikt förhindra att arter, organismer och sediment förs mellan havsområden. Det finns ett begrepp som heter invasiva arter. Risken finns för ett intrång av invasiva arter, dvs. att arter förs över från sitt naturliga område till andra områden, i det här fallet till havsområden. Det kan ske oavsiktligt eller avsiktligt. Vad gäller barlastfrågan så är det närmast oavsiktligt, men det kan ju ske ändå. För att förhindra detta har man enats om att gå in för ett system den dag då minst 30 länder eller minst 35 procent av den internationella handelsflottan gått in för att anta den här lagen och konventionen. Det sätts då i kraft 12 månader efter detta.
Vi börjar nu närma oss den dag då detta villkor, för införande av konventionen, närmar sig och när snart 35 procent av den internationella handelsflottan berörs av detta.
Det här har förstås vissa effekter för handelssjöfarten. Utrustningen för att hantera barlastvatten och de organismer och sediment som finns i barlastvattnet medför kostnader för rederierna. Det har funnits en viss oro inom rederikretsar för denna påverkan. Från rederihåll i Finland bedömer man att det är bättre att, som Finlands regering föreslår för riksdagen, man går in och lagstiftar på området nationellt för att uppfylla konventionen. Det är bättre att man är med aktivt i ett tidigt skede för att kunna påverka, att man på internationellt håll och i överenskommelsen finner de tekniker som är så kostnadseffektiva och bra som möjligt, för att uppnå det syfte som konventionen har.
Man har kunnat konstatera att det finns vissa problem med de tekniklösningar som är aktuella i dagens läge i förhållande till Östersjöns vattenkvalitet med en lägre salthalt och att vi har vinterförhållanden här i Östersjön.
Finlands regering har föreslagit för riksdagen att Finland ska gå med i det här. Till vissa delar berör det Ålands lagstiftningsbehörighet. Det är upp till lagtinget att ge sitt bifall till huruvida man vill sätta konventionen i kraft inom ramen för lagstiftningsbehörigheten också på Åland. Landskapsregeringen föreslår att så görs, just med avseende av det som jag sade inledningsvis, att det är bättre att vara med i processen nu och säkerställa sig om rätt teknik. Det är också bra att vi är med i ett tidigt skede för att kunna uppnå de dispenser och undantag som konventionen ger ett visst utrymme för. Vad gäller dispenser och undantag så är det så att vår sjöfart och våra rederier bedriver en hel del trafik inne i Östersjöområdet, som bekant, via passagerarsjöfarten bl.a. Till de delar görs den bedömningen att risken att den trafiken bidrar till att föra in arter utifrån förstås är minimal. Vi utgår ifrån att man bör hitta undantag till den delen.
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger sitt bifall till denna konvention till de delar där frågan berör åländsk lagstiftningsbehörighet.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen! När det gäller tillämpningen av den i vanlig ordning behjärtansvärda konventionen, med tanke på miljöaspekterna, undrar jag om landskapsregeringen haft möjlighet att göra en bedömning över riskerna med att det uppstår en ojämlikhet gällande konkurrens i Östersjön, utgående från dispensmöjligheten. Är det så att rederier som tillhör andra länder kan ha fördel, utgående från en dispens som inte kommer åländska rederier till del, eller ska vi tro att HELCOM-riktlinjerna kommer att vara tillräckligt tvingande för att skapa en praxis som bidrar till jämställdhet även här?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Konventionen kommer att sättas i kraft enligt de villkor som jag nämnde inledningsvis, när minst 30 länder eller minst 35 procent av den internationella handelsflottan berörs av de beslut som har tagits i samarbetsländerna. Och den dag konventionen sätts i kraft kommer också fartyg, som eventuell inte har ratificerat den här konventionen, att beröras av det i de hamnar som de besöker. Såtillvida torde effekten av konventionen slå ut över alla. Vi bedömer det, tillsammans med rederierna, som en större risk att inte vara med och hitta sätt att påverka. Vi ska göra situationen så bra som möjligt utifrån den här konventionen och inte säga nej i det här skedet. Annars kan vi bara få ta det som kommer, där andra beslutar om effekterna.
Ltl Harry Jansson, replik
Herr talman! Det finns en frågeställning i landskapsregeringens utlåtande om problematik när det gäller fartygstyper och hur de påverkar Åland behörighetsmässigt. Vad gäller Ålands behov att göra investeringar till följd av kravet att ta emot sediment och sådant, är det något som vi inte kommer att bli tvungna att göra pga. avsaknad av varv? Hur kommer man att klara av den delen då Åland berörs av mottagningskrav?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag tror inte att vi vågar säga att vi inte skulle beröras. Yttrandet torde nämna det, att vi bör lagstifta på det här området, även om vi idag inte har hamnar som tar emot sediment. Men visst är det så, att de som är med och tar en sådan här konvention, också berörs av ansvaret att förverkliga det. Jag ser det inte framför mig idag. Ingen har nämnt det som en risk för oss idag, att vi skulle behöva investera i mottagningsanläggningar. I princip kan vi inte heller säga att vi är undantagna utgående från den aspekten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, herr talman! Tack för presentationen! Det här ska sättas i sitt sammanhang. Finlands flotta i världen uppgår till 0,14 procent, tror jag. Vi är en extremt liten spelare i sammanhanget. Just nu så hänger konventionen på om Argentina eller Italien, eller vilka det nu är, bestämmer sig för att komma med och då följer vi med på tåget. Det är väldigt litet som vi kan göra åt den biten.
Jag undrar om ministern kunde vidareutveckla då det står att ”behörigheten är oklar vad gäller mindre fartyg och båtar som är i kommersiellt bruk”. Vari består den oklarheten?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det där är en detaljfråga som jag inte äger exakt kunskap om. Jag undrar om det inte har att göra med att vi, som bekant, kanske diskuterar ett register för fritidsbåtar. Det är inte säkert att det här har med det att göra. Där har vi egen behörighet samt litet annorlunda regler än vad man har på rikshåll. Dessvärre kan jag i det här skedet inte ge något mer precist svar på den skrivningen.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, herr talman! Det är väl i och för sig förståeligt. Det som man kanske bör hålla ett öga på är den faktiskt växande fiskeflottan, som finns på Åland i detta nu, till följd av en väldigt enkel anledning. Det börjar komma torsk igen. Det gör att vi antagligen och förhoppningsvis får se fler som vill ägna sig åt olika former av mindre sjöfart, vilket fisket är. Där gäller det att vara med rejält och faktiskt bevaka våra positioner. Vi vill ju inte göra det svårare för fiskenäringen, utan tvärtom.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Så riktigt, så riktigt! Yttrandet säger att det här inte kommer att beröra sådana fartyg som inte tar in barlastvatten som en del av sin transport i ett läge utan last. Det här blir en teknisk fråga. Jag kan inte svara säkert på huruvida fiskefartyg normalt tar barlastvatten eller inte, men så som jag i mitt civila liv har upplevt fiske så har jag inte sett någonting. Men det är klart att det kommer upp vatten i samband med själva fiskehanteringen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Herr talman! Det känns nu som för väldigt länge, länge sedan, men för väldigt länge, länge sedan så hade jag ett annat arbete. Då arbetade jag vid Ålands sjöfartsläroverk. Där skrevs faktiskt ganska ofta olika examensarbeten om barlastvatten och hanteringen av mikroorganismer och vilka effekter de kunde få. Jag tycker, att när man ser i backspegeln så kan man konstatera, att de studerande som tittade på miljöfrågor och kopplade det till handelssjöfart var väldigt framme. Vackert så!
Den 21 januari 2016 skickade lagtinget en förfrågan till landskapsregeringen hur man ser på republikens presidents framställning nr 2, alltså den som rör barlastvatten. Svaret har vi framför oss idag. Det som storligen förvånar mig är att det egentligen har varit väldigt tyst kring den här konventionen. Jag har haft möjligheten att kontakta flera av våra åländska rederier och man räknar med kostnader per fartyg mellan 250 000 – 300 000, både lastfartyg och passagerarrorofartyg. Det är betydande investeringar som kommer att behöva göras utan någon form av kompensation någonstans ifrån. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att den diskussionen inte har förts i vidare kretsar.
Men det som jag egentligen funderar vidare kring, det är ur ett självstyrelsepolitiskt, vidare perspektiv. Hur ser man på möjligheten för landskapsregeringen att ge dispens så att barlastvatten kan släppas ut inom åländskt territorialvatten. Det finns på sidan 3 en skrivning där det står ”Det finns ett behov att ytterligare klargöra om ändring av lagstiftningen behöver göras med anledning av konventionen. I detta ingår att klargöra behovet och möjligheten för landskapsregeringen att ge tillstånd till utsläpp av barlastvatten inom åländskt vatten för fartyg som beviljats dispens”. Jag skulle gärna se ett klargörande från ansvarig ministers sida hur långt det arbetet har gått i processen och när vi kan förvänta oss att få ett förändrat lagförslag till Ålands lagting.
Jag noterade i tidigare replikskiften att ministern också ansåg att det kanske inte fanns så stora bekymmer med fartyg i reguljär trafik mellan två länder. Jag delar inte riktigt den analysen. Det är nämligen så att också fartyg i reguljär trafik ofta besöker varv. Det är inte alltid säkert att de ligger inom våra närområden utan de kan finnas längre bort. I så fall måste de också kunna hantera detta.
Jag vill också upprepa den fråga som kollegan Jörgen Pettersson ställde. Vad är det för oklarheter gällande behörigheten då det gäller mindre fartyg och båtar i kommersiellt bruk? Jag ser gärna ett klargörande.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det finns många sätt att se på den här frågan. Ett av dem är, att om man håller sig i framkanten med nya bestämmelser som kommer så kan man också göra betydande vinster.
Det finns ett svenskt rederi som heter Wallenius-rederierna. När de fick veta att barlastdirektivet var på kommande, så startade man upp och började göra ett eget reningssystem. Det systemet har man nu sålt till en massa andra rederier, så till den grad, att den försäljningen nu är mera värd än rederiets övriga verksamhet. Det kanske finns en möjlighet att se på saker som kommer på andra än negativa sätt. Se det som möjligheter att göra innovationer och tänk på vad som blir nästa steg efter barlastvattnet, för EU kommer inte att börja släppa på miljökraven.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Herr talman! Jag vet inte om jag ska uppfatta det som kritik mot våra åländska redare som inte ligger på samma framtidsnivå som tydligen ett svenskt rederi gör.
Jag stöder framställningen och förstår problematiken med barlastvatten. Jag tycker också att man måste komma ihåg att det ska vara hållbart. Då pratar vi inte bara om miljöfrågor. De investeringar man gör ska också vara ekonomiskt försvarbara och det ska också vara kopplat till sociala effekter när man vill skapa hållbara lösningar. När man ser till den här delen så känns det kanske som om miljön har en något tyngre aspekt än vad de andra två har.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag menade det definitivt inte som kritik mot våra egna redare. Jag menade att man i framtiden kan titta på saker på flera sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! En orsak till varför diskussionen eventuellt har varit ganska lågmäld i den här frågan torde vara det som centerns partiordförande förut nämnde, att vi är en ganska liten spelare i sammanhanget. Det är de stora ländernas medverkan i konventionen och ratificeringen av den som bestämmer när den träder i kraft.
Det står i yttrandet, och jag sade det också, att om alla fartyg, också våra egna, påförs kravet att ha teknisk utrustning som klarar av det, så blir det en tilläggskostnad. Det står väldigt tydligt. I vårt yttrande poängterar vi att man bör ta eventuella dispenser på en vetenskaplig grund. Då torde en närområdestrafik inne i norra Östersjön inte riskera syftet med denna konvention. Vi är väldigt tydliga med dispensmöjligheterna.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Ja, det är alldeles sant att den åländska flottan är väldigt liten sett ur ett världsperspektiv. Men tittar man på hur otroligt viktig den åländska sjöfarten är för landskapet Åland med över 20 procent av BNP, så gäller det att hela tiden vara på tåspetsarna. Min bedömning är att landskapsregeringen har gjort en god insats i det här arbetet, men jag uppmanar också landskapsregeringen att komma tillbaka till lagtinget med klargöranden till de frågeställningar som landskapsregeringen själv har pekat ut att finns.
Minister Mats Perämaa, replik
Ja, herr talman! Det ska vi göra, senast i utskottet. Ansvarig för den här frågan är faktiskt vicelantrådet som idag - ålänningarna till fromma - jobbar med nordiska frågor i Helsingfors, vilket är en korrekt prioritering i det här läget. Men, vi kommer att se till att vi kan svara på de här frågorna.
Landskapsregeringen har, som det framgår, haft en dialog med rederierna i Finland, som också givetvis representeras av åländska rederier. Samstämmigt anser vi att det är bättre att nu jobba utifrån den positionen, att vi går med där vi kan påverka, så att vi får den att landa så bra och så väl som möjligt, än att passivt avvakta andras eventuella åtgärder som kan drabba oss än värre.
Rederierna i Finland, därigenom de åländska rederierna och landskapsregeringen, är överens i denna fråga.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att den inslagna linjen som landskapsregeringen har valt, i samarbete med redarna i Finland, är helt korrekt. Det jag här har lyft fram är snarare den hemläxa som landskapsregeringen ännu inte har hunnit göra vad gäller behörigheten, vad gäller dispenser och att eventuellt släppa ut barlastvatten inom åländskt territorium.
Tack också för informationen att det är vicelantrådet som är ansvarig för den här frågan och också att vicelantrådet inte kommer att vara på plats i dag och ta del av budgetdiskussionen. Det var värdefullt att få den informationen så här tidigt på förmiddagen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner om att ärendet handlar om godkännandet av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten.
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! I ltl Thörnroos anförande kom det en fråga angående oklarheter rörande mindre fartyg, så även i ett replikskifte med ledamoten Pettersson.
Det som åsyftas är en oklarhet vad gäller behörigheten för de båtar på Åland som är under 24 meter. Det härleder till en dom som var uppe i tingsrätten hösten 2015. Det var en uthyrningsbåt som hamnat i problem och där man började klargöra vems ansvar det var.
Vi i landskapsregeringen försöker klargöra vilka fartyg och båtar under 24 meter som omfattas av den åländska lagstiftningen kontra handelsregistret för mindre båtar.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack minister Nordberg för förtydligandet. Det var inte helt lätt att läsa ut det ur landskapsregeringens svar. Det vill jag tacka för! Kanske vi också kan få vidare information om hur det är med den åländska behörigheten vad gäller beviljande av dispens för utsläpp av barlastvatten på åländskt territorium.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom
Herr talman! När man bor på Åland, som ligger mellan Bottenhavet och Östersjön, så har man också en oro för hur vattnet är och tänkte ta upp dispensmöjligheterna. Jag är inte orolig för båtarna som åker i närområdet från Åbo till Helsingfors eller mellan Mariehamn och Stockholm och att de byter barlast någon gång. Det som oroar mig är de fartyg som åker ut genom Öresund och Kielkanalen utåt Nordsjön, att man där har kontroll på att det inte kommer in olika mikroorganismer som kan följa med i barlastvattnet. Det tycker jag är en fråga som är väldigt viktig.
Var det Trafiksäkerhetsverket som skulle bevilja de här dispenserna? Här bör man nog vara något återhållsam så att man faktiskt har kontroll på att det inte kommer med något till våra vatten. Det är kanske den viktigaste frågan.
Jag tycker att det är synd att det har tagit elva år sedan konventionen skrevs och vi först nu har den på våra bord. Jag ser fram emot behandlingen i utskottet.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
2 Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik
Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Ålands lagting har begärt ett utlåtande från Ålands landskapsregering angående ikraftsättande av artiklarna 8 och 39 i fråga om konventionen om vägtrafiken, den s.k. vägkonvention.
Artiklarna handlar om att göra det lagligt att framföra de moderna fordon som i dag har olika sorters hjälpsystem. Det finns system med t.ex. avståndshållare till bilen framför, det finns automatiskt inbromsningssystem och det finns många olika system. Det har funnits en osäkerhet ifall de system som i dag är så moderna överensstämmer med konventionen. I och med detta så har landskapsregeringen konstaterat att det inte är några problem att ge sitt bifall till att ändra artiklarna 8 och 39 i vägkonventionen. De bilar som idag trafikerar med modern hjälputrusning kan göra det på ett lagligt sätt.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
3 Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar
Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016
Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Talman! Bästa ledamöter, jag vill lägga fram för lagtinget en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven.
I klartext betyder det att vi här har en blankettlag som är tillkommen till följd av EU-direktiv. Genom lagen genomförs EU:s krav på harmonisering av lagstiftningen kring pyrotekniska artiklar, alltså raketer.
Tidigare har pyrotekniken reglerats i kemikaliesäkerhetslagen, som också den gjorts tillämplig genom en blankettlag.
Den här lagändringen är av lagstiftningsteknisk karaktär. Den handlar främst om registrering, spårning och CE-märkning av pyrotekniska artiklar.
Lagen föreslås få ett senare ikraftträdelsedatum först då två horisontella rikslagar, dels om marknadskontroll och dels om anmälda organ för vissa produktgrupper, träder i kraft.
Orsaken till att denna lag läggs fram redan nu är att det finns frågeställningar kring lagstiftningsbehörigheten på området. Lagen berör till en central del standardisering, som är rikets behörighet, medan man också kan hävda att det handlar om produktsäkerhet och allmän ordning och säkerhet, som är åländsk behörighet.
Förhoppningen är att pyrotekniklagen ska klargöra de otydligheter som finns när det gäller behörighetsgränsen för standardisering.
När det gäller konsekvenserna för de åländska företagare som säljer pyrotekniska artiklar kan man säga att jordmånen är god och väl förberedd. Genom god framförhållning av våra tjänstemän så har våra rakethandlare redan övergått till att handla enbart med CE-märkt pyroteknik, och kommer inte att drabbas av några besvär till följd av lagen.
I sak gör lagen det lättare både att handla med raketer och att övervaka hanteringen av pyroteknik, och det syftar till att öka konsumentsäkerheten.
I övrigt svarar jag gärna på frågor eller kommer till utskottet senare.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Jag har med intresse läst Ålands regerings lagförslag som oblygt är samma som Finlands regerings lagförslag om pyrotekniska artiklar. Förslaget är relativt kortfattat och regeringen själv bedömer det som i huvudsak tekniskt. Lagstiftningen har initierats av att Europaparlamentet och rådet genom flera direktiv harmoniserar medlemsstaternas lagstiftningar.
Jag har i huvudsak koncentrerat mig på direktivet som handlar om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar. Det är ett 39-sidors relativt omfattande dokument som är både intressant men också förvånande.
Jag tror de flesta av oss tänker på säkerheten om vi skulle få frågan om varför det pyrotekniska, dvs. fyrverkerierna, ska styras av samma lagstiftning inom hela EU. Fyrverkerierna ska ju vara CE-märkta. Men säkerheten har ett relativt litet utrymme i direktivet.
Betydligt mer ägnar sig EU åt att försäkra sig om den fria rörligheten och att det inte får finnas några som helst handelshinder. Man får inte under några omständigheter förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av pyrotekniska produkter som är godkända.
Ännu mer intressant är det att läsa att man inte heller får hindra icke-godkända produkter, om de t.ex. ska ställas ut på mässor, bara det finns en liten skylt som talar om att de inte är godkända.
Det är intressant att intresset för att häva handelshinder, för dessa ändå inte alldeles vanligaste vardagsprodukter, är så angeläget när det inte finns samma rörlighet för t.ex. hälsokost eller kosmetika. Kan det verkligen vara så att EU har någon alldeles särskild behörighet vad gäller pyrotekniska artiklar, dvs. raketer och fyrverkerier? Det är lite charmigt också att läsa att Europaparlamentet och -rådet dock betonar att knallhattar inte berörs av direktivet.
Jag skulle vilja veta hur man diskuterat kring de här frågorna i regeringen och om ministern kan bringa klarhet i hur det kommer sig att just pyroteknik är så prioriterat inom den fria rörligheten?
I direktivet läggs även en hel del fokus på åldersgränser. Ibland gäller 12 års åldersgräns, ibland är det 16 år och ibland är det 18 år. Hur görs de här bedömningarna och hur har regeringen ställt sig till dem? I lagförslaget finns ingen barnkonsekvensbedömning trots att den har utlovats. Men kanske ministern kan redogöra för hur man resonerat och eventuellt komma med en komplettering till utskottet om det förfaringssättet är möjligt.
Vad gäller näringsidkarna så åläggs importörerna och tillverkarna att föra register på artikelnumrorna, något som regeringen bedömt att inte medför några betydande konsekvenser, vilket säkert utskottet gärna efterhör att stämmer, för att kunna bekräfta.
När de kommer till standardisering, herr talman, så är det oerhört viktigt att landskapsregeringen gör ett tydligt självstyrelsepolitiskt ställningstagande, eftersom standardiseringsproblematiken har utvecklats från att handla om centimeter, meter, ton, kvadratmeter osv. till att nu börja nästla sig in i de mest märkliga lagstiftningar och bli en behörighetsfråga. Här skulle jag också vilja ha ett förtydligande från ministern. Vari ligger oklarheterna för Ålands del när det gäller behörigheten i den här frågan?
Minister Nina Fellman, replik
När det gäller det första frågekomplexet så ber jag att få återkomma i utskottsbehandlingen.
När det gäller importörer och tillverkare så finns det på Åland varken det ena eller det andra. Här finns återförsäljare. Men import och tillverkning av pyroteknik förekommer inte på det sättet. Det är CE-märkta fyrverkerier som tas in till Åland och säljs vidare.
När det gäller standardiseringsfrågan så är det just för att klargöra de här behörighetsgränserna som den här lagstiftningen nu prövas. Det finns en del anda lagar, som rör sig inom samma område, som är på väg. Därför vill vi nu genom den här lagstiftningen, i det här tidiga skedet och innan de horisontella lagarna kommer, klargöra behörighetsgränserna.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är ju trist att information och debatt inte kan föras här i salen utan att det ska föras i utskottet. Vi får hoppas, när betänkandet presenteras, att vi får mera utförlig information. Det är klart att vi vet att det inte finns tillverkare av fyrverkerier på Åland. Däremot finns det återförsäljare och de är i högsta grad beroende av den fria rörligheten. Där finns många frågetecken och aspekter som jag tycker att skulle vara intressanta att få svar på. Även när det gäller EU:s behörighet och varför man här har en så djupgående behörighet, skulle vara intressant att veta.
Minister Nina Fellman, replik
När det gäller konsekvenserna för de åländska handlarna så har landskapsregeringens tjänstemän jobbar mycket väl och med god framförhållning för att se till att det inte blir problem för de åländska återförsäljare som finns, eftersom det varken finns importörer till EU eller tillverkare av pyroteknik på Åland.
Ltl Britt Lundberg, replik
Ja, herr talman! Jag får hoppas att vi får mera information och mera fördjupande i detta. Det är självklart att vi vet att våra tjänstemän sköter kontakten och informerar om de nya regler som är på väg. Det presenterade ministern mycket förtjänstfullt också i sitt anförande. Men det skulle vara intressant att höra lite mera av de diskussioner som har förts kring det här direktivet och till de överväganden som man har gjort. Framförallt också var barnkonsekvensbedömningen är och om vi, som det utlovats, skulle kunna få den till lagtinget på ett eller annat sätt.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Remiss
4 Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016
Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016
Enligt lagtingsordningens 31 § ska berättelser remitteras till ett utskott innan de genomgår behandling i lagtinget. Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion. Ingen diskussion.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Remiss, fortsatt behandling
5 Produktionsstöd för el från vindkraftverk
Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016
Remiss, fortsatt behandling
6 Förslag till första tilläggsbudget för år 2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016
Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016
Vid föregående plenum, då diskussionen avbröts, beslöt lagtinget på förslag av talmannen att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom.
Diskussionen fortsätter. De som fanns på talarlistan vid diskussionens avbrytande, kvarstår.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Landskapsregeringen presenterar en tilläggsbudget med både hjärta och hjärna! Det kan inte ha undgått någon att vi arbetar med hållbarhetsfrågor. Ett hållbarhetsarbete som redan har engagerat 100-tals människor. Ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart Åland. Ett socialt hållbart Åland betyder att det inte är de mest utsatta och de som lever på marginalen som ska drabbas. Ekonomisk hållbarhet betyder att vi behöver en hållbar och robust ekonomi. Tilläggsbudgeten är sparsmakad, stram och har ett tydligt och starkt ekonomiskt fokus. Det går inte att förlita sig på gamla sanningar längre. Det betyder inte att man kastar över bord det som har gjorts och byggts upp av tidigare generationer. Landskapet har ett ekonomiskt hållbarhetsgap på knappt 20 miljoner. Åland börjar också känna av det finansieringsgap som man pratar om i övriga nordiska länder, nämligen att skattebasen krymper, allt färre ska försörja allt fler.
Landskapsregeringen har två stora projekt under den här mandatperioden, att få ordning på ekonomin för att trygga välfärden på lång sikt och en kommunstruktur som innebär bärkraftiga kommuner med utvecklingskraft och helhetstänkande. Det är min absoluta och starka förvissning att den här regeringsbasen har förmåga att klara av de utmaningar som finns. Regeringsprogrammet är styrdokumentet och innehåller många utvecklings- och moderniseringsprojekt utan att vara alltför kostnadsdrivande - vallagstiftning, ny grundskolelag, en energi- och klimatstrategi, genus inom vård och omsorg och en satsning på personalpolitiken.
Till en hållbar och robust samhällsekonomi hör också en offensiv näringspolitik. Men inte heller där kan svaret vara mera stöd och mera pengar. Där har näringspolitiken stora likheter med kulturpolitiken. Det gäller att skapa näringspolitiska förutsättningar över hela Åland. För att kunna samarbeta inom vård, skola och omsorg och för att kunna verka som småföretagare i skärgården behövs infrastruktur. Inte går det ju då att slakta skärgårdstrafiken! Då gröper man ur hela skärgårdens existensberättigande.
Landskapsregeringen har reviderat reglementet för skärgårdsnämnden och sätter också där fokus på företagande. Det är viktigt att det finns representanter från både förtroendevalda men också från näringslivet. Avgörande för skärgården är arbetsplatser, företagande och inflyttning, men också att det finns service och där hör butikerna till de absolut viktigaste. Landskapsregeringen beviljar nu både investerings- och driftsstöd till skärgårdsbutikerna. En mycket viktig regionalpolitisk satsning. Upphandlingslagstiftningen ska revideras och nu finns det antagligen möjligheter att stöda både närproducerad mjölk, potatis och arbetskraft. Vi kommer också att titta på upphandlingslagstiftningen tillsammans med berörda parter, med näringslivet och med kommunerna.
En livsmedelsstrategi håller också på att tas fram. Det uppfattas som positivt från jordbruksnäringens sida. Det finns också ett mycket positivt tryck på eko-odling. Det välkomnar landskapsregeringen och vi har redan gjort en omstrukturering av stödmedel som en följd av detta. Vi har också inlett ett avbyråkratiseringsprojekt där målsättningen är att underlätta vardagen för småföretagare. Landskapsregeringen har också tillsatt en arbetsgrupp som ska konkretisera hur vi kan bli bättre på distansarbete och flextider och modernisera hela sättet att se på arbete. Också det kommer att ha stor betydelse för glesbygden och skärgården.
Vårens konjunkturrapport visar att det finns framtidstro och investeringsvilja inom service- och turismbranschen. Landskapsregeringen kommer att avyttra eller sälja Bärö sjöbevakningsstation, Jan-Karlsgården och så småningom Naturbruksskolan. Här finns det utrymme för företagande, nya idéer och expansion. Lagtinget vet också att landskapsregeringen har satt ner mycket tid och möda för att bibehålla den vindkraft vi har. Där har speciellt närings- och miljöminister Gunell och finansminister Perämaa arbetat mycket hårt. Nu har vi ett system som gör att man inte kommer att plocka ner vindmöllorna på Åland. Det var en överhängande fara för det bara för några veckor sedan.
Landskapsregeringen har också arbetat med Orkla och chipsfabriken i Saltvik. Ingen möda och ingen tid har heller sparats där. Kris betyder som bekant utveckling och vi har vänt på alla stenar och det har också resulterat i att vi ser på hela konkurrenskraftssituationen när det gäller lite större fabriksföretagande på Åland. Svar får vi, hur det går med Orkla, i början av maj. Vi hoppas faktiskt också på lite bondtur i det här sammanhanget.
Landskapsregeringen stimulerar också genom investeringar i polishus, geriatrisk klinik, i Pommerndocka, kortrutt och underhåll av broar enligt den tidigare uppgjorda planen. Att inte underhålla infrastrukturen är direkt kapitalförstöring. Prioriteringar, när det gäller investeringar, utgår från att investera i det som minskar budgetslitaget, alltså göra investeringar som minskar på driftskostnaderna. Vi hörde här under budgetdebatten att det var upp till den nytillsatta landskapsregeringen att göra prioriteringar och det har vi minsann fått göra. Vi har prioriterat hårt och tryckt på pausknappen när det gäller investeringar eller nytt tonnage. Beträffande Vårdöbron har landskapsregeringen frångått de något grandiosa planerna på att bygga en bro på elva meter med två cykelbanor till att bygga en nio meter bred bro med en cykelbana. Det tror vi ska spara ungefär två miljoner euro.
Vad är självstyrelsens kärna? Det blir viktigt att ställa sig den frågan eftersom ekonomin också där begränsar oss. Självstyrelsens kärna är ett livskraftigt, öppet och företagsamt samhälle med god vård och skola, livskraftigt näringsliv och där det är möjligt att bo och verka i hela vårt landskap.
Men nya tider kräver nya tankar. Det kräver kreativitet och det kräver ryggrad. Vi för ett resonemang kring Ålandskontoren, vi för ett resonemang och kommer att göra en utredning när det gäller ombudsmannamyndigheterna. Handlar det om symbolfrågor av saker och ting som vi inte mäktar sköta på ett korrekt sätt? Det ska vi ta ett fast och stadigt grepp om!
Landskapsregeringen har jobbat mycket strukturerat och målmedvetet när det gäller ekonomin. När regeringsbasen var klar så var en av de första sakerna vi gjorde att hålla ett ekonomiskt seminarium. Vi började genast arbeta med budgetförverkligande direktiv och med tilläggsbudgeten. Vi har haft strategiskt forum, vi har diskuterat ramarna med våra nytillsatta styrelser, Ålands gymnasium och ÅHS. Jag är helt säker på att styrelsen i Ålands gymnasium och i Ålands hälso- och sjukvård är styrelser med både ekonomisk realism och ett socialt patos. Det är heller ingen slump att ordförande för ÅHS är Annette Holmberg Jansson, lagtingsledamot och viceordförande är Ingrid Johansson, lagtingsledamot. I Ålands gymnasium är det John Holmberg som är ordförande och viceordförande är Sara Kemetter. Vi behöver ha den här direkta och omedelbara kontakten när vi vet att vi står inför de utmaningar vi gör. Men, inte heller det är någon slump. Vi vet att de här personerna med resten av styrelserna har ekonomisk realism och ett socialt patos.
Det kom frågor om barnkonsekvensanalys i tilläggsbudgeten. En av de första sakerna som den här landskapsregeringen gjorde var att vi hade en utbildning med Rädda barnen. Vi verkar efter bästa förmåga. Vi har hela tiden, när vi har diskuterat ekonomin, haft de som haft det tuffast och som lever under ekonomisk utsatthet för ögonen, men också barnen och ungdomarna.
När vi förverkligar regeringsprogrammet så finns det en hel del där vi vill att barns och ungdomars röster också ska höras. Vi har höga ambitioner. Vi ska ta fram ett socialpolitiskt program och ett idrottspolitiskt program, vi ska följa upp rapporten om ekonomisk utsatthet, vi ska se över sociallagstiftningen och grundskolelagen, gymnasielagen och vi ska fortsätta med att implementera det familjepolitiska programmet.
Det har också uttryckts tveksamheter kring ledarskapet och det har föregåtts av en hel del svepande formuleringar. Ha sådan ryggrad och var klar och tydlig med var man tycker att det inte fungerar. Är det mitt ledarskap? Är det ministrarnas ledarskap? Är det avdelningschefernas ledarskap? Är det mellanchefernas ledarskap? Jag tror att när man diskuterar ledarskap så har de allra flesta ledare en uttalad och klar målsättning och det är resultat. Men vi vet också att det finns vitt skilda ledarskap när det gäller sättet att jobba. Jag kan garantera lagtinget att mitt sätt att jobba handlar om att göra människor delaktiga, att lyfta människor och vara tydlig med det man vill ha utfört.
Jag tycker att det under debatten kom en hel del skrämselpropaganda. Helt plötsligt står vi på ruinens brant, prematurer ska inte få vård, sjuttioåringar ska inte få operationer, vi ska inte få vård utanför Åland. Jag uppfattar också att i utmanande tider behöver det finnas ledarskap också i oppositionen.
Talman! Det var vad jag ville ha sagt nu. Ministrarna kommer att redogöra för vad som händer på utbildnings- och kulturavdelningen, på kansliavdelningen, på infrastrukturavdelningen och jag tar gärna ny debatt och svarar på frågor. Landskapsregeringen är inte här för att det är lätt utan vi är här för att försöka göra rätt. Skulle jag önska två saker, om jag backar tillbaka ett halvt år, så önskar jag att liberalerna hade haft fel när det gällde ekonomin, men det hade vi inte. Vi har mycket utmanande tider när det gäller ekonomin.
Det har också funnits kritik att tilläggsbudgeten inte reglerar i detalj. Jag har gått tillbaka, vilket jag också gjorde under tilläggsbudgetarbetet för att titta hur man skrivit tilläggsbudgetar förut. Det är helt sant att de varit mer detaljerade men jag kan också, när man gör en resumé, se att man långtifrån inte uppfyllde alla saker. Den här tilläggsbudgeten är stram, den är tydlig och den har alla möjligheter att uppfyllas.
Vi vet att i den första tilläggsbudgeten som den förra landskapsregeringen lade, så var det sjukdomskostnadsavdrag, det var ökade avgifter på ÅHS och det var en massa frågor som heller aldrig uppfylldes. Min uppfattning är att vi har förmågan och möjligheterna att uppfylla den tilläggsbudget som nu ligger på lagtingets bord. Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv debatt.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag tackar för anförandet. Vi kan väl alla konstatera att regeringen har ett digert arbete framför sig och oppositionen ska naturligtvis granska de förslag som regeringen lägger fram och kritisera det man inte gillar, men också hålla med där man tycker det är bra naturligtvis.
Det var en sak som lantrådet nämnde och som vi också kan hålla med om och det är skattebasen. Åland har långtgående beskattningsbehörighet inom det kommunala. Inom skattebasen finns det kanske en viss möjlighet att göra en ändring som är viktig för vår välfärd. Min fråga är om det finns några funderingar inom landskapsregeringen att ändra lagstiftningen så att kommunerna har möjlighet att förändra sina skatteinkomster?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Nu är jag inte säker på att jag förstod ltl Runar Karlssons fråga. Tänker ltl Runar Karlsson på fastighetsskatten? I hela arbetet med översynen av landskapsandelarna, som för övrigt igångsattes av förra landskapsregeringen, men där man inte ville ge ramarna och säga hur det skulle se ut med landskapsandelarna, det säger vi nu. Vi har inte råd med landskapsandelarna längre. Vi har tillsatt en kommungrupp som ska diskutera tillsammans med landskapsregeringen, det är också ett sätt att jobba, innan man ställs inför fullbordat faktum. Landskapsregeringen är öppen för alla möjligheter. Vi har ett gemensamt jobb som vi behöver göra med kommunerna. Att se över lagstiftning och att se över eventuella förändringar i skattelagstiftningen. Jag kan garantera att landskapsregeringen är öppen för förslag.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Nu frågade jag inte efter vad vårt förslag var utan jag frågade efter vad regeringens förslag var och om det finns idéer från regeringens sida, exempelvis att förändra fastighetsskattelagstiftningen så att kommunerna har möjlighet att ta ut mera skatt, om man så vill. Det finns andra förändringar också som inte har att göra med skattebasen men som har att göra med inkomsten. Det finns vissa regleringar av maxavgifter för kommunerna. Det är det jag är ute efter, i fall regeringen har några idéer om detta? Nu bollade lantrådet det tillbaka till oppositionen ifall vi har några idéer, men det är inte så det fungerar. Vi har idéer men vi vill veta om regeringen har några idéer som vi inofficiellt kunde stöda för att kunna bibehålla välfärden på Åland och förändra betalningsskyldigheten via skatten för medborgarna. Idag kan det vara så att en del slipper ganska lindrigt undan vilka kanske borde betala lite mera och vice versa.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller t.ex. fastighetsbeskattningen så behöver man ha en dialog med kommunerna. Det är min starka förvissning att det finns möjligheter till samarbete inom kommunerna där det finns möjlighet att effektivisera och spara pengar.
Just nu är en reviderad barnomsorgslagstiftning ute på remiss till kommunerna. Man tyckte att det fanns otydligheter och knoppigheter i lagstiftningen om hur man tolkar personaldimensionering. Sedan finns det en möjlighet att höja taket på barnomsorgsavgifterna om kommunerna så vill. Men där väntar vi och hör vad kommunerna vill. Det här arbetet är svårt och vi är öppna för olika förslag.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack talman! Lantrådet lyfte förtjänstfullt upp en hel del frågor som är väsentliga för skärgården och skärgårdens framtid. Jag tycker mig, se efter de senaste årens många trafikdiskussioner, att det har fötts en liten framtidstro bland en del yngre personer. Man ser att det kanske kommer någonting nu, och då är de viktigt att vi går vidare. Jag tyckte att lantrådet lyfte upp de frågor som faktiskt är viktiga för skärgården.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack lantrådet för ett intressant anförande. Jag vill inledningsvis ta fasta på det som lantrådet sade om ekonomin, dvs. att det är strama tider som gäller. Man talar om jämställda löner, man talar om satsningar på personalpolitik, man avser stöda vindkraften, man avser gå in med specialstöd till det privata näringslivet utan att här nämna några namn. Jag undrar, faktiskt ärligt, hur det ska rymmas med? Det är svårt från oppositionen att veta eftersom den tilläggsbudget som är lagd de facto inte tar upp hela planperioden utan enbart två år. Den visar i stället på att det är de mest utsatta som man ska ta pengarna ifrån samt att man vill försöka dränera kommunerna. Det är ändå kommunerna som står för omsorgen och skolan, dit de största pengarna går.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Den ekonomiska situationen är så svår, så utmanande att det inte går att helt och hållet freda hälso- och sjukvården och landskapsandelarna och utbildningen. Så ser verkligheten ut! Men som jag sade tidigare så är jag helt förvissad om att man kommer att göra ett arbete inom styrelserna för respektive myndigheter. Det är ju inte så att vi lägger oss ner och dör för att vi har svåra ekonomiska tider. Titta på regeringsprogrammet. Det finns otroligt mycket positivt och framåtsyftande i det. Men det är inte så mycket kostnadsdrivande. Och har vi kostnadsdrivande saker så handlar det om omprioriteringar eller att göra saker på ett annorlunda sätt.
Angående jämställda löner uppfattar jag att det finns en total enighet i politikerkåren. Det ska förverkligas och det ska man arbeta med. Jag skulle vilja dra en parallell till Sverige. Man fortsatte sin grandiosa ekonomiska tillväxt trots att man sänkte koldioxidutsläppet. På samma sätt ska vi ha modern förvaltning, modern personalpolitik, jämställda löner samtidigt som vi håller i ramarna.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag ser kanske inte riktigt den här positiva och framtidssyftande tron, som lantrådet säger sig se, i tilläggsbudgeten men jag återkommer till det i mina egna anföranden.
Däremot skulle jag vilja säga att det inte är första gången som Åland står inför en ekonomisk kris. När man hör lantrådet så skulle man lätt kunna tro att det här är något världsunikt som nu har hänt. Åland har många gånger tidigare haft svåra ekonomiska lägen. Det vill jag också vara tydlig med.
Avslutningsvis skulle jag vilja fråga var någonstans i oppositionens motioner framgår det att vi vill slakta skärgårdstrafiken? Jag skulle kanske rekommendera att lantrådet är lite försiktig med sådana uttalanden, såvida lantrådet inte här kan påvisa var det finns! Är det någon som har arbetat för skärgårdstrafiken så är det centern. Liberalerna bedrev ett smutskastningsarbete i en kampanj mot privatiseringen, en privatisering som sänkte driftskostnaderna med 3,1 miljoner per år!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det finns starka röster i centern just nu i skärgårdstrafiken om att ändra turlistorna. Det vet också tidigare infrastrukturministern om att det är avtal skrivna. T.ex. har vi dubbla rutter på norra linjen. Det är svårt att ändra ingångna avtal. Det är precis på det viset och inte är det första gången. Senast som jag satt i landskapsregeringen gick botten fullständigt ur landskapsekonomin. Klumpsumman sjönk med 30 miljoner. Förra mandatperioden satt jag i stadsstyrelsen. Samfundsskatterna rasade och vi fick ett rejält underskott i staden. Det skulle ha varit otroligt skönt om man någon gång skulle få hålla på med politik utan att måsta ägna sig åt effektiviseringar och nedskärningar. Men det som har hänt sedan 2008 är att vi har pressat luften ur systemet men vi har fortfarande strukturella underskott. Det är ett problem och vi behöver ta ett gemensamt ansvar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, herr talman! Lantrådet ägnade i sitt anförande rätt mycket kraft åt att hylla det egna ledarskapet. Där tror jag det är viktigt att minnas att riktigt ledarskap innebär att man ska undvika att kritisera det som ens företrädare har gjort och i stället berätta hur man själv vill göra rätt.
Det som jag gärna vill lyfta är resonemanget kring skärgårdsföretagandet och alla dessa företagare som finns runt om oss och som håller vardagen levande. Där föreslår man nu att 50 företag i skärgården ska bli av med de socialskyddsavgifter som man hittills har fått stöd för och att de pengarna i stället ska kanaliseras till butikerna. Då blir min fråga - hur resonerar man när man dels tar bort en given rätt och ger den till någon som man anser att behöver den mera? Det är en principiellt intressant frågeställning.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är precis det som landskapsregeringen gör, och som för övrigt centerns ordförande, ltl Jörgen Pettersson förtjänstfullt skriver i sin blogg, hur man ska få ekonomin i balans. Det handlar om prioriteringar och det handlar om att analysera hur mycket socialskyddsavgifterna har haft för skjuts på skärgårdsföretagen. Den bedömningen har landskapsregeringen gjort genom närings- och miljöminister Gunell. Vi tror att vi får mest ut av pengarna om vi stöder skärgårdsbutikerna. Vi vet alla hur viktigt det är att kunna handla och göra sina dagliga inköp. Vi tror att det gör mer nytta för skärgårdsbutikerna.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman! Tack för det svaret! Det är klart att det handlar om prioriteringar. Här har man ansett att butikerna är viktigare än de 50 företagare som blir av med sina stöd. Det kanske inte är avgörande för deras verksamhet, det känner jag inte till.
Den andra frågan gäller kontakterna gentemot Sverige och Finland. Lantrådet betonar vikten av en direkt och omedelbar kontakt, vilket jag är den första att hålla med om. Det är oerhört viktigt, när man är liten, att ha bra relationer med de som är större. I vårt fall, på Åland, har vi egentligen två makter att handskas med. Den första är den i Finland och den andra är den i Sverige, vilket bygger vår vardag varenda dag. Min fråga är väldigt enkel. Hur många gånger har lantrådet under dessa fem månader i regeringen träffat Sveriges eller Finlands statsministrar? Det är ett sätt att lyfta självstyrelsen, enligt min mening, och något som borde vara självklart.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Först skärgårdsföretagandet. Det är precis på det viset som ltl Jörgen Pettersson säger, socialförsäkringsunderstöden har inte haft en avgörande betydelse och de har varit mycket litet utnyttjade. Vi tror att det har större effekt när det gäller skärgårdsbutikerna.
När det gäller Ålandskontoren i Helsingfors och i Stockholm så har vi analyserat det. Det finns ett rätt gediget underlag och jag ser också på en förtjänstfull motion som centern har skrivit, där man för ett resonemang men där man i klämmen kommer till samma slutsats som landskapsregeringen gör. Det kanske inte är det rätta att arbeta och betala hyra utan vi måste se på andra strukturer. Där har vi ett mycket gott samarbete med Ålands näringsliv och inte minst med den svenska generalkonsuln. Det finns också ett stort behov för de politiska partierna att ha kontakter till den finska riksdagen. Det var oerhört uppskattat att lagtinget tog sig tid att komma till riksdagen. Kanske det är en sådan sak som man kunde göra en gång per mandatperiod. De politiska partierna behöver möta sina systerpartier kanske en gång per år. Vi ska se på nya sätt att jobba.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja påstå att liberalerna har ändrat sig i sin politik vad gäller kommunerna. Tidigare jobbade man för att få ett samarbetsstöd till kommunerna för att man skulle minska kostnaderna. Nu har man, enligt lantrådets egen utsago, siktat på bärkraftiga kommuner. Man ska sammanslå kommunerna! Vad är det som har hänt på vägen från att man var ett oppositionsparti till att man har blivit regeringsparti? Är det de andra partierna som är med i regeringen, utöver liberalerna, som har påverkat eller vad har hänt? Likvärdig service, har man tidigare sagt att man vill uppnå, tack vare ett samgående mellan kommunerna. Jag har inte fått definitionen av likvärdig service ännu. När vi hade en arbetsgrupp och diskuterade vad likvärdig service skulle vara så kunde man inte definiera vad det innebar. Ett svar på detta skulle vara väldigt roligt.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Samarbetsunderstödet till kommunerna finns kvar. Det finns absolut kvar! Det kan inte undgå någon att se den processen som är igång i hela det åländska samhället både på norra Åland och på södra Åland. Det funderas och jobbas alldeles febrilt. Vad som är orsaken till det är kanske att vi har haft en process framåt. Vi ser att det finns ett uppdämt behov. Vi kommer att utföra en kommunutredning och den kommer att vara mycket demokratisk. Alla kommer att få göra sin röst hörd. Vi kommer att samarbeta med kommunerna och med näringslivet och det är väldigt viktigt att vi för en medborgardialog. Jag hoppas att ltl Brage Eklund vill vara delaktig i det arbetet.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! För mig är det litet märkligt. Vi har tre processer på gång. KST-reformen, vi har en utredning om samgående av kommunerna och så har vi en effekt av SOTE-reformen som vi inte ännu vet utgången av. Slår SOTE-reformen in fullt ut på Åland så kanske vi inte behöver fundera alls om vi ska ha några kommuner längre. Samma sak är ifall vi kommer fram till den slutsatsen att kommunerna ska sammanslås, då är KST-arbetet helt onödigt. Någonting är det som man gör fel i det här systemet eftersom man jobbar från tre olika håll. Slutresultatet har man fortfarande inte klart för sig. Kommer man att spara pengar? Det är inte det som är det viktiga, säger socialdemokraterna, utan det är likvärdig service. Men man kan inte säga hur den likvärdiga servicen blir.
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är precis sant! Vi har många processer igång. Landskapsandelssystemet, KST och kommunutredningen. Där försöker vi jobba på ett strukturerat sätt. Vi har ett ministerutskott som består av finansministern, kansli- och kommunministern och social- och miljöministern. Vi har tillsatt en arbetsgrupp för att kunna ha direkt dialog med kommunerna och vi kommer väldigt intimt att diskutera och föra fram processen tillsammans med kommunerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Efter att ha hört lantrådets anförande så känner jag ett behov av att påminna lantrådet om att hon fick överta ledarskapet för en av Europas mest framgångsrika regioner. Vi har det nästan faktiskt bäst ställt i hela Europa. Då tycker jag att den här lite ödesmättade diskussionen, som lantrådet ger uttryck för, kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Det finns nog sådana som har det betydligt jobbigare i Europa just nu. Jag ska återkomma med det i mitt anförande som jag snart ska hålla.
Min fråga till lantrådet är - i måndagens debatt gavs två väldigt tydliga bilder. Den ena var att finansministern kommer att genomdriva budgeten så som den ligger. Ett av regeringspartierna - socialdemokraterna - sade att konsekvensanalyserna kommer att avgöra hur de kommer att ställa sig och att det kommer att bli hårda förhandlingar. Vilket ben står lantrådet på? Jag tror att det finns ett stort allmänt intresse för det. Står hon på finansministerns sida eller står hon på socialdemokraternas sida?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är precis på det viset, där delar jag ltl Roger Nordlunds uppfattning, att vi har det mycket bra. Då kan det väl inte heller vara på sin plats att man håller på med skrämselpropaganda och säger att vi inte ska ha prematurvård och att vi inte ska ha vård utom Åland. Det liknar heller ingenting, tycker jag!
När det gäller vilket ben som lantrådet står på så står lantrådet stadigt på regeringsbenet. Vi har satt ramar, vi har ett strukturellt arbete och nu ska vi förverkliga det vi har sagt att vi ska göra, tillsammans med moderater, liberaler och socialdemokrater.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det var inte något riktigt svar på frågan som gällde konsekvensanalyserna. Jag utgår ifrån att man kommer att göra konsekvensanalyser, framförallt angående neddragning med 700 000 till de sociala stöden. Inledningen på min första fråga var därför att det känns lite svårt att vi ska behöv dra ner på just de stöden med tanke på det välstånd som ändå har byggts upp på Åland. På Åland har vi en tradition och en kultur där vi brukar ta hand om varandra och där alla människor ska ha det ganska bra. Nu verkar det brytas i och med det här förslaget. Vilka är de förslag som kommer? Vi vet inte, vi vet bara om 700 000!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi har också ett sinne för proportioner. Vi pratar om 700 000 på en total kaka om 25 miljoner! Det är precis det vi ska göra. Vi ska göra konsekvensanalyser. Kan man nagga på vissa stöd med att höja inkomstgränsen, att du t.ex. kan jobba mer för vissa stöd. Kan vi nagga litet på stöden men stödja ensamförsörjarna? Vi har ett gediget arbete att göra och det ska vi göra gemensamt. Vi ska titta på de här frågorna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Lantrådets presentation och kompletterande presentation av budgeten gick väldigt snabbt över och blev i stället ett försvar. Jag tror att orsaken till varför lantrådet tvingas till försvar är att tilläggsbudgeten är så otydlig, vilket också har framkommit av lantrådets presentation.
Lantrådet säger själv att handlingsprogrammet ska följas upp så som det är lagt. Det trista i det fallet är ju att uppföljningarna från handlingsprogrammet inte finns med i tilläggsbudgeten, endast till små delar. Det finns mycket text, men just alla dessa projekt som lantrådet nämner saknas. Med framtidstro och projekt som kan göras utan kostnader osv. Varför beskrivs inte de här? Varför får man inte se de offensiva satsningarna inom näringspolitiken och den nya grundskolan som ska bildas genom grundskolelagen, att man formulerar vad man vill och vad man har för visioner och hur det kommer att se ut.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Som jag sade så är tilläggsbudgeten väldigt stram och den har fokus på ekonomin. Men det är regeringsprogrammet som gäller. Precis där står det om gymnasialstadiet och om en ny grundskolelag och det arbetet är igångsatt. Det lönar sig väl inte att upprepa det som står i regeringsprogrammet. Det sade vi också, det vill vi inte göra. Men, ledamot Lundberg. Det kommer att komma en ny grundskolelag, det kommer att komma ett meddelande om energi- och klimatstrategi och ni kommer att få utvärdering om gymnasialstadiet. Det kommer, precis som det brukar, genom budgetförslag, genom lagframställningar och genom meddelanden. Precis på samma vis som det alltid har gjort. Det är regeringsprogrammet som gäller.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det talas mycket om ledarskap. En viktig del av det är att löften behöver hållas och att man framförallt håller sig till sanningen och lyssnar noga på vad som sägs. Det utlovades att det skulle komma mera innehåll. Vi har fått en lista på lagstiftningar som kommer men som inte heller stämmer överens med vad som står i handlingsprogrammet. Vi borde få veta lite mera vad regeringen vill. Det har vi fortfarande inte fått något riktigt svar på. Jag tror också, att då man ger ramarna när det gäller den ekonomiska delen, att ramarna åtföljs av vilken övergripande politik man vill föra - vilken hälsovårdspolitik, vilken utbildningspolitik, vilken näringspolitik, vilken socialpolitik osv. Det är också en grundläggande faktor för att de som ska jobba vidare med det här ska veta att de inte gör onödigt arbete, vilket inte borde få förekomma nu när vi ska spara pengar. För det här - att man lägger en ram och sedan får man se om vi godkänner det som föreslås - gör ju att det blir en väldig osäkerhet.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Nu verkar det som om ltl Britt Lundberg varken har suttit i landskapsregeringen eller i lagtinget. En bråkdel av det som produceras står i regeringsprogrammet. Det kommer en massa lagstiftning som har med EU-direktiv att göra. Det vi har sagt i regeringsprogrammet är det som vi vill prioritera politiskt. Vi vill ha en ny grundskolelag, vi vill utvärdera gymnasialstadiet, vi vill ha en energi- och klimatstrategi, vi vill ha en kommunutredning, vi vill göra prioriteringar inom infrastrukturen och vi vill ha en kortrutt. Allt det finns i regeringsprogrammet. Jag tycker att det är onödigt att upprepa allt det som står där. Det kommer att komma lagförslag, meddelanden och budgetar till lagtinget, precis som vi alltid har gjort i hela självstyrelsens historia.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack fru lantråd! Jag tror att de flesta ålänningar uppskattar att höra det som fru lantrådet just sade, att landskapsregeringen är beredda på att sälja Naturbruksskolan och Bärö sjöbevakningsstation samt Jan-Karlsgården. Via det ger man per automatik det åländska näringslivet och entreprenörskapet möjligheter att skapa någonting som betyder skatteintäkter och arbetsplatser, precis det som behövs idag. Landskapsregeringens fastighetspark är stor och en avyttring av en del fastigheter kommer att göra gott. Dels ger det ett kapitaltillskott men man kommer också att kunna fokusera mera på de fastigheter som man verkligen har nytta av. Så det är bra, smart och behövligt!
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! Precis så är det! Om vi frigör fastigheter så finns det utrymme för företagande och entreprenörskap. Dessutom, som grädde på moset, kan vi få ner internhyrorna för vår egen förvaltning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Ifall man från våra led i oppositionen kan peka på brister i det som landskapsregeringen håller på med så kan man ju inte klaga på ledarskap när det gäller kommunstrukturfrågan. Här visar man med all önskvärd tydlighet att man tänker göra något radikalt med vårt kära Åland. Vi vet alla att det är oåterkalleligt, det som görs, när man slår sönder fungerande strukturer och tar lusten ur dem som berörs, att ta ansvar för sin närmiljö.
Vi ser i tilläggsbudgeten hur landskapsregeringen skaffar sig medel för att tvinga fram en reformering av den åländska kommunala strukturen. Å ena sidan säger man i tilläggsbudgeten att man vill ha en utredning och lägger ner 180 000 på den. Med vilka medel är landskapsregeringen ute för att nå fram till den här förändringsprocessen?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller kommunutredningen så är det precis det vi gör. Vi ska ta fram en utredning. Vi har fått ett bra avtal med en erkänd konsultfirma, vi har erfarenhet från Sverige och vi har också erfarenhet från rikssidan. Men det bästa av allt - den här konsultfirman knyter sig till åländska konsulter. Kansli- och kommunminister Fellman kommer att redogöra mera i detalj för det här, men det betyder också att vi skaffar oss mera kunskap i det åländska samhället. Man kommer att se på enkommunsalternativet och konsultfirman kommer att ta fram det som de tycker att är bäst. Sedan ska ett tredje alternativ processas fram med alla oss som är aktiva i kommunerna, med kommunalpolitiker, med medborgare och med näringslivet. Därefter ska man rangordna alternativen. Det är en utredning! Ska det sedan vara lagstiftning så kommer det till lagtinget i sedvanlig ordning.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för den förklaringen lantrådet! Det låter ju bra! Problemet, som vi ser från centern, är att man har beställt en utredning och lägger 200 000 på den, betalar externa konsulter och tror att de har sanningen. Samtidigt skriver man att ”Nu har man redan inlett kommunallagstiftningsprocessen för kommunindelningen”.
Min fråga till lantrådet är - vilka direktiv har getts till lagberedningen i den här frågan? Är det så att man kommer att ha tvingande lagstiftning för att förändra kommunerna, dvs. en genomgripande förändring av hur man hittills har hanterat det kommunala självbestämmandet. Vilka direktiv är det som styr det påbörjade lagstiftningsarbetet?
Lantrådet Katrin Sjögren, replik
Ltl Harry Jansson hade en förtjänstfull lagmotion där vi ser behovet av att revidera hela kommunallagstiftningen. Det ska vi också göra. Det finns ett stort arbete att göra när det gäller den åländska kommunallagen. Det är väl egentligen ett fattigdomstecken, att självstyrelsen har en uråldrig kommunallag. Inte har vi gett något direktiv till lagberedningen ännu. Det är det som den här utredningen ska ta fram. Inte finns det någon färdig facit. Vi är öppna för att alla kavlar upp ärmarna och ser att det finns gräsrotsrörelser som jobbar på i sina kommuner, som ser nyttan av att samarbeta och att gå ihop. Så, ta upp klackarna ur marken och var med i det här förändringsarbetet - nya tider, nya sätt att jobba!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Nordlund
Herr talman! Jag är den första att medge att det inte är lätta tider för att göra upp budget. Tiderna är osäkra och Finlands ekonomiska situation är för närvarande svår. Jag tycker att den sparnivå som regeringen lagt sig på för 2016 och 2017 är motiverad på totalnivå men, precis som det redan framgått, skulle vi i centern ha gjort vissa andra prioriteringar. Vi skulle försöka i det längsta att skydda de svaga och göra dem starkare i samhället och därigenom gett budgeten en lite mänskligare profil.
Finansminister Perämaa lyfte i sin presentation fram rambudgeteringen som arbetsmetod. Det är ett vedertaget och bra arbetssätt gentemot förvaltningen. Men, herr talman, det som regeringen lämnar till lagtinget för beslut ska inte vara ramar, vars innehåll och konsekvenser är okända. Lagtinget representerar folket och har i huvudsak två uppgifter - att stifta lagar och att godkänna budgeter, efter att de granskats i sina respektive utskott. Lagtinget och ålänningarna har rätt att veta vad besluten får för konsekvenser för den enskilde och i allmänhet.
Den nu föreliggande tilläggsbudgeten uppfyller inte dessa grundläggande krav tillfullo. Det här försvårar betydligt vårt arbete i lagtinget. Jag hoppas att vi under utskottsbehandlingen i lite högre grad kan klargöra politiken och konsekvenserna av den.
Herr talman! När man ska bedöma en tavlas kvalitet, så är det inte ramarna som är avgörande. Det är det som finns innanför ramarna som avgör. Precis på samma sätt är det med budgeten. Vi vet ännu inte vilka färger som kommer att vara dominerande i de tavlor som skapas. Vi vet däremot, efter måndagens debatt, att det finns olika åsikter inom regeringen vilka penseldrag som ska dras. Så ska det inte vara! När regeringen kommer till lagtinget med en budget ska det vara tydliga förslag att ta ställning till.
Herr talman! Det som jag saknade under presentationen av regeringsprogrammet lyser lika mycket med sin frånvaro i den här tilläggsbudgeten, nämligen en övergripande ekonomisk-politisk diskussion om var Åland befinner sig. Regeringen upprepar ideligen att hållbarhetsgapet är 20 miljoner och att budgeten ska minskas med det beloppet, t.o.m. oberoende av konsekvenserna, enligt vissa.
Vi bör tänka på några saker. För det första att klumpsumman som finansierar merparten av vår budget bygger på statens skatteinkomster om 0,45 procent. Dessa skatteinkomster räcker inte till för att finansiera välfärden och rättssamhället i Finland. Man lånar ca tio procent av budgeten för att upprätthålla den service och välfärd på den nivå de har. Lägg därtill att relationstalet 0,45 procent fastställdes för ca 25 år sedan när Ålands befolkning var 20 procent lägre än vad den är idag. Det säger sig självt att det blir en mycket svår ekvation att anpassa den offentliga verksamheten och välfärden, som självstyrelsen ska ansvara för, till den låga inkomstnivå som just nu finns i Finland. Om vi ska anpassa Åland till den inkomstnivå som hållbarhetsgapet på 20 miljoner utgår ifrån, ska vi inte bara bli lika som Finland utan vi måste sannolikt ha servicenivåer som är betydligt lägre än i Finland, eftersom vi inte lånar och nu har en betydligt större befolkning än när relationstalet fastställdes. Det här är en problematik som jag tycker att man måste våga inse finns och diskutera i vårt samhälle.
Jag tror att det är ganska få på Åland som är medvetna om konsekvenserna som uppstår om man rakt av fullföljer regeringens målsättning och tar bort ytterligare 15 miljoner ur budgeten. Vilken välfärd har vi då? Vilken självstyrelse ha vi då - och framförallt - vilken självstyrelsevilja finns då inom förvaltningen och bland befolkningen? Vi har redan en förvaltning där vissa nyckelpersoner faktiskt håller på att jobba ihjäl sig. Vi har redan självstyrelseområden inom vilka vi har mycket knappa resurser, om ens några alls. Får vi en lägre servicenivå och sämre välfärdssystem på Åland än i Finland, varför ska ålänningarna då vilja ha mera självstyrelse?
Herr talman! Politik - och speciellt självstyrelsepolitik - är ett långsiktigt arbete. Ungefär vart trettionde år har det gjorts större revideringar av självstyrelselagen. Just nu pågår ett sådant arbete i den s.k. Ålandskommittén under ledning av president Halonen. Att utveckla självstyrelsen och vårt självbestämmande är alltid ett angeläget arbete. Men med tanke på den språkliga utvecklingen i landet vågar jag säga att den nu pågående revisionen, och utfallet av den, kommer att ha en avgörande betydelse för hur vårt samhälle kommer att se ut i framtiden.
Den språkliga kylan mot det svenska språket i landet gör det viktigt att vi nu klär på självstyrelsen mera kompetens och inte klär av den, genom att flytta service till Finland, så som det bl.a. föreslås i den här tilläggsbudgeten.
Herr talman! Ålänningarna har rätt att ha samma rättssäkerhet, trygghet och tillgång på service på sitt modersmål – svenska. Det är det som är självstyrelsens målsättning och det är därför vi har den.
Sammanfattningsvis, herr talman, skulle jag vilja säga så här – Det skulle vara lätt att kritisera de tomma ramarna för 2018 och 2019, men jag tror att det är ganska klokt att göra det så som man nu gör i regeringen. Man behöver se konsekvenserna av de inbesparingar som görs nu och man bör göra väldigt noga konsekvensanalyser av ytterligare åtgärder. Vi kommer väldigt nära in i märgen i självstyrelsen och i de välfärdssystem som vi har. Betänk det som jag sade med befolkningen och inkomstnivån i landet! Jag tror det är klok politik att lämna 2018 och 2019 öppna. Vi ska också se hur inkomstutvecklingen blir i landet som helhet. Jag delar finansminister Perämaas åsikt att man ska vara försiktig med tanke på hur de senaste åren har varit, men det finns också vissa positiva tecken i det finska näringslivet. Jag läste en artikel i Vasabladet häromdagen där man mycket riktigt konstaterade att jämfört med Sverige så har Finland idag en mycket svårare situation och en sämre konkurrenskraft. Men om vi ser framåt så har Finland faktiskt bättre förutsättningar än vad Sverige har, det Sverige som vi ofta jämför oss med. Vi har en bättre grundutbildning, vi har en bättre högre utbildning här i landet och Finland är ett mycket innovativt land. Finland genomgår just nu en svår kris, men det har man gjort förut också och man har kommit ur den. Jag vågar och vill tro att det ska bli så också den här gången.
Herr talman! Avslutningsvis tror jag att det är bra att vi lämnar 2018 och 2019 öppna och ser på inkomstutvecklingen, ser på konsekvenserna och ser hur vi kan jobba på nya sätt. Det är precis som lantrådet sade, att i dessa tider som vi lever nu kan vi inte tänka som vi gjort förut. Vi måste göra saker på ett annorlunda sätt. Förvaltningen måste moderniseras hela tiden och vissa saker måste fasas ut medan andra saker faktiskt växer fram och blir viktigare. Till det ger jag regeringen mitt fulla stöd med ett fortsatt moderniseringsarbete.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Avslutningen på anförandet var ju ett ganska starkt beröm och ett godkännande av upplägget för den ekonomiska politiken under mandatperioden. Det tackar vi förstås för!
Men, det var inte det som jag begärde replik för. Jag har personligen funderat rätt mycket på hur centerpartiet, som har suttit vid makten i tre till fyra decennier nu, kunde avsluta sin mångåriga regeringsmedverkan med att lämna ett hållbarhetsgap på ungefär 20 miljoner euro för andra att reda upp. Efter invändningen i det här anförandet så förstår jag det mycket väl. Det som tidigare finansministern och nuvarande lagtingsledamoten Nordlund sade ”inom ramen för nuvarande självstyrelsesystem så kan vi inte själv klara av att hantera vår ekonomi”, att det är Finland som ska vidta åtgärder. Vi kan inte, sade ledamoten Nordlund, hantera det. Det är att självstyrelsepolitiskt lägga sig på rygg!
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Ledamoten Perämaa uppfattar saker på ett felaktigt sätt. Min fasta uppfattning är att vi kan klara den situation som vi har genom att använda oss av den goda likviditet som vi lämnade efter oss på 50 miljoner, vi har PAF-pengar, vi har ett skuldfritt samhälle och vi har bolag som går ganska bra. Det handlar om att man har en sådan planering och att vi verkställer politiken på ett så klokt sätt som möjligt och ser till att vi har en långsiktig uthållighet.
Det som jag tycker är skrämmande med dagens politik är att det finns bara en sak som gäller, och det är affärsbokföringens sista siffra. För mig är självstyrelsepolitik och samhällsbygge någonting större. Man måste ha ett långsiktigt tänkande, man kan inte se det strikt bara för ett år. Kvartalsekonomi, som finns på andra håll, kan vi inte föra in i vår samhällspolitik för då går det på tok med det åländska samhället.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Likviditeten först! I det budgetförslag som lades, för det blivande nya lagtinget och den nya regeringen, fanns det förslag på likviditetsminskning om 35 miljoner euro, vissa saker kopplat förstås till lånedelar med PAF-pengar. En ytterst stor del av likviditeten, på mellan 40 och 50 miljoner, skulle förbrukas om man genomfört det som föreslogs under ledning av förre finansministern.
PAF-pengar – javisst finns det PAF-pengar! Men i samma budgetförslag gick man in för att ta drygt 100 procent av den vinst som PAF genererade. Det finns inte utrymme där heller om vi ska internationalisera den verksamheten.
Jag vill ändå hävda att jag uppfattade saken rätt. Ledamoten Nordlund sade att ”Åland har inte förmåga att själv hantera sin ekonomi” utan vi är beroende av andra. Vi är beroende av Finland. Men jag menar att vi har ytterst goda möjligheter att göra det vi kan själva.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är precis tvärtemot vad finansminister Perämaa säger. Min bestämda uppfattning är att vi inte ska låta en kris i den finländska ekonomin förstöra också det åländska samhället och välfärden på Åland. Vi har resurser och vi har medel som vi kan ta till för att klara det åländska samhället och en sådan välfärd som ålänningarna vill ha och som vi har rätt till, med tanke på det hårda arbete som har gjorts i det åländska samhället av alla de människor och företag som jobbar här.
Jag tycker att finansminister Perämaa och jag, som båda varit finansministrar, vet att likviditeten är en siffra när man lägger budgeten och sedan förverkligas någonting helt annat. Så har det skett precis nu också.
I den förra, avgående regeringen sade vi att de stora övergripande frågorna tar vi inte ställning till nu utan det lämnar vi till den omställningsbudget som kommer. Beroende på hur sammansättningen blir så kommer man att göra prioriteringar. Det tror jag att samarbetspartierna kan informera om ifall de är ärliga.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Ledamoten Nordlund uppehåller sig en del kring förhållandet mellan lagting och landskapsregering och ger också uttryck för den frustration som man faktiskt känner i opposition när man inte i detalj kan vara med och styra hur tavlan målas. Det är så att i lagtinget sätter vi ramarna, vi drar ut de stora riktlinjerna och i landskapsregeringen så målar man tavlan. Lagtinget kan ange en riktning men inte gå in i detaljerna. Där finns en frustration som man upplever i opposition, man kan inte vara med desto mer i detaljerna
Samtidigt stämmer inte det som nu sägs flera gånger från centerhåll, att det inte finns några klara riktlinjer i den här budgeten. Det här är en tilläggsbudget för år 2016. Det som händer under 2016, det ska vi ta ställning till. Där har vi detaljerade förslag. Sedan föreslås ramar för 2017.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är precis så som lantrådet sade. Hon har gått tillbaka till tidigare tilläggs- och omställningsbudgeter och konstaterat att man där varit mera konkret. Det är ett trendbrott att man nu går med större öppenhet och begär någon sorts fullmakt in blanco ifrån lagtinget för att fastställa vissa saker. Det är inte bra för demokratin på Åland, det vågar jag påstå.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! I verkligheten är det så att det här är ett annat sätt att jobba, man gör klart alla konsekvenser innan man går till lagtinget. Om jag tänker tillbaka på den tilläggsbudget som kom för fyra år sedan så föreslog man saker i detalj som man sedan inte kunde leva upp till. Man kom fram till att konsekvenserna blev för allvarliga för det åländska samhället.
Ledamot Nordlund talar om utvecklingen av självstyrelsen. Jag tycker att vi verkligen har använt självstyrelsen, för vi har det mycket bättre på Åland. Vi har högre servicenivåer på många håll, vi har lägre avgifter för befolkningen och vi har större invånarförmåner. Det är ett faktum. Det har ingenting att göra varken med Finlands kris eller att självstyrelsen skulle vara begränsande utan vi har använt våra ramar på ett sådant sätt. Vi måste också nu anpassa ramarna så att vi även i framtiden kan fortsätta att ha den här goda självstyrelsepolitiken också för kommande generationer.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är just det som är min poäng i mitt anförande. Jag tycker att det är den diskussionen som saknas. Hur ska man klara av att ge den om man tar bort 20 miljoner ur budgeten. Jag tror inte att den här regeringen kan trolla utan det är faktiskt verksamheter och servicenivåer som man måste gå in på.
Rent teoretiskt är det så att om ska man fullfölja det som den här regeringen säger, då ska vi ha lägre servicenivåer på Åland i framtiden. Det tror jag inte att ålänningarna är beredda att ta i dagsläget.
Sedan är det alldeles riktig, herr talman, att 2016 gäller det vissa konkreta besparingar som är en följd av den förra regeringens arbete och framförallt den förra ÅHS-styrelsens goda arbete.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ledamot Nordlund! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamot Nordlund. Vem är egentligen den stora förloraren om man fortsätter att trampa längs den väg som Åland nu har trampat på, med centern i spetsen, och som har lett till ett strukturerat underskott på 20 miljoner? Vem är de stora förlorarna i det samhälle som skapas på sikt? Det skulle vara intressant att veta.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag upprepar det jag sade tidigare. Politik måste man vara långsiktig i. Om ltl John Holmberg ger sig tid att gå tillbaka och titta i boksluten från 1993 och framåt, så kommer ledamoten Holmberg att se, att det finns ganska stora fluktuationer.
Vi har ändå hållit en jämn linje i vår välfärd och försökt hålla en åländsk nivå på det hela, utgående från att vi har full sysselsättning, vi har ett bra näringsliv och det har funnits en vilja för det i Ålands lagting. Jag vågar påstå att den kris som var i Finland och på Åland i början på 1990-talet, alltså 1993, 1994 och 1995, var betydligt större än den som Finland genomlever nu. Här på Åland hade vi då en tioprocents arbetslöshet medan vi idag, i praktiken, har full sysselsättning.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det som är märkligt är att man på Åland sällan haft större inkomster än vad man har idag. Vi har ett näringsliv som mår bra men vi har de facto ett offentligt strukturellt underskott som skapar en kostym som vi absolut inte har råd med.
I motsats till ledamoten Nordlund och centern så är jag fullt övertygad om att vi idag har en kapabel regering, med finansminister Mats Perämaa, som definitivt har greppat det här väldigt bra och som inte behöver lägga sig på rygg och vänta på att Finland ska komma och hjälpa till. Jag är helt övertygad om att det finns goda åtgärder som, under den här mandatperioden, kommer att vända den här skutan. Varför skulle inte vår regering lyckas med det här när vårt åländska näringsliv gör det? Men vårt åländska näringsliv har inte stått stilla och väntat och tittat på vad man gör runtom oss. De har utvecklat, rationaliserat och utvecklat sin produktivitet till en lägre kostnad. Titta bara på våra duktiga färjerederier!
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Den inkomstnivå som landskapet har nu, när det gäller klumpsumman, är densamma inkomstnivå som vi hade 2008. Det är precis som lantrådet också sade i sitt anförande, att när den förrförra regeringen tillträdde så rasade klumpsumman pga. att rysshandeln försvann osv. Lantrådet Viveka Eriksson hade att ganska tufft jobb att ta tag i det. Nu har vi arbetat oss tillbaka till 2008 års inkomstnivå. Jag tycker att man måste vara ärlig när man säger saker och ting. I den långa linjen så är våra inkomstnivåer på en ganska normal nivå, utgående från det.
Jag stöder den inbesparingsnivå som regeringen nu har lagt för 2016 och också för 2017, men jag vill varna för 2018 och 2019. Ska man ta bort ytterligare 15 miljoner ur den åländska välfärden så kommer det att få konsekvenser som blir ganska svåra. Jag hoppas att regeringen gör ordentliga konsekvensanalyser före man kommer till lagtinget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag blir aningen förvirrad av ledamoten Nordlunds och centerns retorik i det här sammanhanget. Man pratar mycket om framtidstro men samtidigt upplever jag att det är centern som utmålar utopiska framtidsscenarior. Jag blir också lite förvirrad över resonemanget kring att ”vi behöver ta tag i vår ekonomi”, men om vi ska ta tag i den på allvar så ”kommer välfärden att skjutas i sank”. Menar ledamoten Nordlund att vi ska ta lån för att finansiera driften och välfärden?
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag och centern menar inte att vi ska ta lån för att finansiera driften av vårt samhälle. Däremot när det gäller investeringar kan man behöva ta lån. Jag tycker att man ska utnyttja det fastighetsverk som vi har skapat för att göra de nödvändiga investeringar som behövs i infrastrukturen. På samma sätt tycker jag också att man ska gå vidare när det gäller skärgårdstrafiken och den nödvändiga kortruttsutbyggnaden, så att man på sikt ska få lägre driftskostnader. Det är riktigt.
Sedan ska man utnyttja de resurser som vi har i form av likviditet. Vi har PAF-pengar och vi kan använda våra bolag på olika sätt. Då får vi en egen åländsk lösning och inte anpassar oss till den finländska krisen helt och hållet, för det är det som jag tycker att man är på väg att göra nu.
Det ska bli intressant att debattera med ltl Inger Johansson, efter ett eller två år, när man börjar se konsekvenserna av de investeringar som nu föreslås. Då blir det lite tuffare.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, herr talman! Jag är övertygad om att det kommer att bli tufft. Jag tror inte heller att någon annan påstår att det här skulle vara en enkel sak. Vi har nu en regering, och framförallt ett lantråd, med hjärta och hjärna. Vi har ett starkt ledarskap och en stark framtidsvision om att vi ska ha ett hållbart Åland, inte bara nu utan även i framtiden. Jag sitter lugnt och tryggt i båten.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är bra att ltl Inger Johansson sitter lugnt och tryggt i båten. Men vi som sitter i Ålands lagting har ett ansvar för hela Åland. Det var en ledare som frågade för någon vecka sedan att ”hur mår regeringen”? Jag hoppas att det blir så att vi inte ska behöva fråga att ”hur mår Åland”, efter de reformer som görs.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Ledamot Nordlund kritiserar att man inte får information i Ålands lagting om detaljerna över vad som ska göras. Det håller jag inte med om. Vi har en tilläggsbudget för 2016 där det tydligt framgår vilka anslag som förändras för år 2016. Man har dessutom med information om hur man ser på 2017 och framåt på ramnivå.
Jag vill hänvisa till den för fyra år sedan då nyblivna finansministern och som nu står i talarstolen. Han beskrev då att en av de viktigaste sakerna med den tilläggsbudgeten som finansminister Nordlund då presenterade, jag citerar – ”Vi som landskapsregeringen och ni som lagting ska sätta upp de stora målen och ge de stora ramarna och sedan ska det kunna förverkligas av duktiga och kompetenta tjänstemän”. Nu står ledamot Nordlund i opposition och kritiserar detsamma. Varför har ledamot Nordlund ändrat sig? Är de plötsligt viktigt att inte följa det som finansminister Nordlund sade tidigare?
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Exakt det som jag sade då står jag fast vid fortfarande. Regeringen ska komma till lagtinget med konkreta förslag och de stora målen. Vi beskrev konkret vad vi önskade göra. Sedan lyckades vi inte genomföra allt, det ska vi ärligt medge, men så är den politiska verkligheten. Men vi var tydliga med vad vi ville göra. Det är det som jag saknar i den här budgeten.
Man pratar om olika besparingar. När jag har tittat på tilläggsbudgeten nu så hade den förra regeringen betydligt fler besparingar i sitt budgetförslag än vad vi konkret har sett hittills i det här förslaget.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, herr talman! Jag tycker att det är konkret. Man ger ramarna för 2017 och vi är konkreta på hur det ser ut på anslagsnivå också för 2016.
Ltl Nordlund sade att han står bakom de nivåer som landskapsregeringen föreslår för 2016 och 2017. Ledamot Nordlund kritiserade nu 2016 och centern har flera gånger kritiserat inbesparingarna på Ålands hälso- och sjukvård. Tidigare finansministern sade att det var ”viktigt att de högst prioriterade områdena också ska vara med” och att ”alla måste vara med i talkoarbetet”, det är ordagrant vad finansminister Nordlund sade tidigare. Nu föreslår man förändringar så att infrastruktursektorn ska ha mer. Jag har sagt tidigare och kan också nu ge exempel på hur man t.ex. skulle kunna öka självfinansieringsgraden för ÅHS till tidigare nivåer för att klara av inbesparingskraven. Vad är ledamot Nordlunds och centerns förslag på hur man ska kunna öka på den besparing på infrastruktur som föreslås? Det finns inga konkreta förslag från centern, trots att det nu är infrastrukturen som procentuellt får mest, vad gäller inbesparingar för 2016?
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Det är intressant att ltl Carlsson tar upp ÅHS. De konkreta inbesparingarna i 2016 års budget som finns är ett resultat av föregående regerings och den föregående styrelsens goda arbete. Det förverkligas i detta nu. Däremot, för 2017, är det ytterligare en ram på 2 miljoner som ska bort, men det vet vi ingenting om och det är det vi kritiserar. Det har ålänningarna rätt att få veta. Vi borde också veta det i slutet av maj eller början på juni när vi klubbar budgeten. En ram på 2 miljoner som betyder vad? Vad ska jag säga när någon ålänning frågar mig? Vad ska ltl Petri Carlsson säga när någon ålänning frågar honom? Vad innebär det här för sjukhusservicen på Åland? Det är det som jag kritiserar. Det hade varit bättre att man inte hade kommit med det i detta skede utan väntat till hösten och då haft konkreta förslag att ta ställning till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, herr talman! Ltl Roger Nordlund antyder att regeringen spretar åt olika håll och att han inte kan se hur de tre regeringspartierna kan samverka och inte har en gemensam syn på hur Åland ska ledas framåt. Jag tycker att just våra tre partier är styrkan. Det ger en dynamik och en rörelse som gör att vi vill modernisera Åland för att trygga välfärden framåt. Den största spretigheten ser jag faktiskt hos centerpartiet, där det finns lika många linjer som det finns ledamöter. Där anser jag faktiskt att ltl Roger Nordlund har den mest balanserande linjen och jag tackar också för det stöd som kom i hans anförande på slutet.
Ltl Roger Nordlund, replik
Tack för det! Ltl Carina Aaltonen kan inte komma bort ifrån att bilden som gavs i måndagens debatt, när det gäller ÅHS t.ex. från finansministern och från vissa partier i regeringen, där man var mycket tydliga med att man tänker höja avgiften. Det sades här nu igen – ”för att klara en del av inbesparingen på ÅHS”. Kommer socialdemokraterna att gå med på det? Det är där som jag ser spretigheten och osäkerheten.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja, bästa ltl Roger Nordlund. Ledamoten känner mycket väl till åtminstone min linje. Jag tycker att det är fel att fokusera på avgiftshöjningar när det finns en utgiftsmassa som är betydligt större och viktigare att jobba med. Att höja avgifterna ger fel fokus. Men, jag vill återkomma.
Avgiftsgruppen som är tillsatt av ÅHS börjar sitt arbete i morgon och sedan får vi se under hösten. Från min sida är inte patientavgiftshöjningar något som jag kommer att stöda. Det finns kanske andra avgifter i så fall som behöver ses över.
Ltl Roger Nordlund, replik
Ja, herr talman! Efter det så behöver jag inte säga så mycket mera. Jag tror att det står klart för lagtinget och alla som lyssnar att det finns olika åsikter i den här frågan inom regeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans
Herr talman! Det är tryggt för Åland att vi har en liberalt ledd regering, anser jag. En regering som visar att vi måste anpassa kostymen efter de verkligheter och de förhållanden som vi numera lever i. Regeringen har följt sina löften om att vi behöver anpassa oss för att skapa utrymme för expansion, det är ett steg mot det hållbarhetslöfte som jag har gett.
Sedan kan man fråga sig - Vem ska man tro på? Det frågade Thomas Di Leva redan på 80-talet. Frågan är lika relevant idag, 30 år senare. I somras fick vi höra från centerhåll att – ”det där med skärgårdstrafiken, vi ska nog vänta och se lite grann”. Några månader senare kom budskapet att – ”västra Föglö, det ska vi nog bygga ut men östra, nej, det ska vi inte göra något med”.
Sedan blev det vinter och det var tyst och tystnaden lade sig även runt trafikfrågan. Nu är de vår och nu vaknar vi upp till nya budskap – ”bygg ut östra Föglö men vänta med västra”.
Vart är ni på väg? - är en annan känd frågeställning. Är centerns budskap hållbart över tid vad det gäller utvecklingen av skärgården? Ja, man kan fråga sig.
Nu lägger regeringen en tilläggsbudget som visar på viljan att utveckla skärgårdstrafiken. Man ser på trafikomläggningar och man förkortar avstånd. Kort sagt. Regeringen ser potential i utvecklingen av skärgården. Man skär i kostnaderna, framtidsinvesterar och inger framtidstro med ett tydligt ledarskap.
När vi för ett år sedan diskuterade liggande budget, försvarade centern sina siffror med att - ”det är viktigt att vara exakt i sina beskrivningar". Nu ett halvår senare, berättar man att investeringen över västra Föglö rör sig om 50 miljoner. Hur man har kommit fram till den siffran är egentligen inte ens intressant längre, det intressanta är att nu är det inte viktigt att göra korrekta jämförelser utan mest avvikelse premieras. Trovärdigt? – Nej, knappast i min värld. Tydligt ledarskap? – Kanske hos vissa.
Funderar man hos centern vilka budskap man egentligen vill ge skärgården? Å ena sidan vill man skapa kortare färjepass mellan Föglö och Kökar men å andra sidan – ”sedan får ni klara er själva”!
I dagarna blir det fem lägenheter färdigställda på Kökar, varav två stycken är lediga. Lämpliga för distansarbete bland annat! För att ta steget ut till vår skärgård behövs ett gott ledarskap från oss här i lagtinget. Det vi säger ska vara tydligt och visa på ansvarsfullt ledarskap. Å ena sidan kan man verka för en positiv utveckling i skärgården, å andra sidan ska man vara tydlig med det.
Sedan kommer det till satsningarna på skärgårdsbutiker kontra övrig näringsverksamhet i skärgården. Som gammal skärgårdsföretagare i flera olika branscher så vet jag hur viktigt det är att ha en levande butik i skärgården och på landsbygden. Det är väl investerade pengar om man på det viset klarar av att hålla butikerna vid liv.
Regeringen presenterar en tydlig väg för Åland som tar oss från det hållbarhetsgap och negativa resultat som regeringen Sjögren fick ta hand om efter regeringsskiftet. Regeringen har inte försökt dölja att vi har tuffa sparåtgärder framför oss, samtidigt som även investeringar för framtiden måste göras. Det är ett tufft jobb som ska göras och regeringen Sjögren visar tydligt att regeringen tänker göra det. Vi får nu se vad en tydlig ledning kan åstadkomma i framtiden.
Framtiden kommer också kanhända att ge oss andra förutsättningar, men ett tydligt ledarskap utgår ifrån vad som gäller nu och inte i framtiden. Inte kan det kännas tryggt för centern att fortsätta med sitt siffertrixande men det är inte trovärdigt att man tar in en massa ”om” och ”eventuellt” i förutsättningarna.
Ltl Axel Johnson berörde i måndags, i Ålands Framtids gruppanförande, att det gäller att använda fakta och inte förhoppningar i den ekonomiska planeringen. En beskrivning av det kan tilläggsbudgeten för 2012 visa, dåvarande finansministern förutspådde att budgeten skulle vara i balans 2015 och att ett trendbrott skulle ske. Samma minister förutspådde att avräkningen skulle stiga och i år vara ca 20 miljoner mer än vad den i verkligheten är. Det känns kanhända tryggt för centern att fortsätta med sitt trixande, men det är inte trovärdigt. Återigen kan Di Levas ord upprepas när man lyssnar på centern – Vem ska man tro på?
Nu har vi en liberal finansminister och Mats Perämaa, tillsammans med övriga regeringsmedlemmar, levererar en tydlig och trovärdig tilläggsbudget som kommer att ge ålänningarna en tryggare framtid än vad som tidigare regeringspartiet centern vill måla upp.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tusen tack, ltl Mikael Staffas! Det som man upplever är väldigt viktigt och betydelsefullt och det man lyfter i sina anföranden, och att det är centern som fått utrymme i ltl Mikael Staffas anförande, det får vi tacka för.
Däremot är jag bekymrad över att skärgården har fått ett så otroligt lite utrymme i textdelen till budgeten. Det står väldigt lite hur man vill säkra att skärgården ska vara livskraftig i framtiden. Det vi däremot hörde i liberalernas gruppanförande och i replikskiftet var att de små kommunerna sannolikt inte kommer att ha råd med basservice längre, dvs. skola, vård och omsorg.
Det är också intressant att ledamot Staffas använder väldigt lite av sin taltid till att försvara, diskutera och föra fram det som är viktigt i tilläggsbudgeten, han hyllar förstås sina ministrar och sitt lantråd, vilket jag tycker är gott att man gör, att det finns en tilltro. Men däremot får vi veta väldigt lite om politiken.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mikael Staffans, replik
Talman! Som jag poängterade så ser vi nu skillnaden. Nu försöker man satsa på hela den åländska skärgården genom utbyggnaden av kortrutten, genom östra och västra Föglö, där vi börjar. Men också att man från landskapets sida försöker hjälpa skärgårdsbutikerna så att de ska finnas kvar. En kommun utan en levande skärgårdsbutik lever inte länge. Tyvärr är det lite så också på den övriga landsbygden på Åland.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Vad betyder det indragna stödet, som regeringen vill genomföra, för näringsverksamheten i skärgården? Hur ser det ut med dygnet runt hälsovården i skärgården med dessa stora inbesparingar på ÅHS? Är det så att det i 2017 års budget kommer att finnas pengar för både västra och östra Föglö? Det kunde åtminstone inte ledamoten Staffas tidigare tala om, ifall man kommer att prioritera båda två.
Ltl Mikael Staffans, replik
Vad som finns i 2017 års budget ska inte jag stå här och kommentera. Jag vet att det i tilläggsbudgeten framgår att vi ska satsa både på östra och västra Föglö.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Vad ska man säga? 90 – 10! 90 procent för att kritisera Åländsk Center, tio procent att eventuellt tycka till lite själv. Det är väl så man kan sammanfatta ledamotens anförande.
Jag fick inte fram det i statistiken, men jag tror bestämt att Åländsk Center var det parti i valet som hade mest röster från skärgården. Så den politik som nu kritiseras och nagelfars så hårt från ledamotens sida tror jag faktiskt har varit riktigt bra för den åländska skärgården.
Jag skulle gärna ha svar på två kompletterande frågor. Ledamoten Staffas säger att ”man nu skär i kostnaderna” och att man ”satsar” när det gäller skärgården. Jag skulle gärna ta del av vilka kostnader man ska skära i och vad man ska satsa på, eftersom det inte framgår av tilläggsbudgeten?
Ltl Mikael Staffans, replik
Jag tog fasta på hur centerledamöterna har gjort kontra regeringen. Man har lagt väldigt mycket energi på att kritisera den. Då tyckte jag att det var på sin plats att även framföra centerns förehavanden.
Vad gäller satsningar så vet jag inte vad som efterfrågas mer än att vi ska bygga ut östra och västra Föglö. Det är en början och en radikal skillnad. Det är en framtidstro som man ger till skärgården.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det är möjligt att ledamoten Staffas kanske inte har uppfattat alla nyanser inom parlamentarismen, men det är inte min sak att informera om det.
Jag vill erinra ledamoten om att under den förra mandatperioden satt också socialdemokraterna och moderaterna med i samma regering som centern. Den leddes av socialdemokraterna! I den här regeringen så finns också socialdemokraterna och moderaterna med, vilket de facto borde visa på en kontinuitet. Ungefär 60 procent av det arbete som tidigare gjordes, borde liberalerna kunna svälja rakt av, eftersom det är samma partier. Att då stå här och hänsynslöst hacka på centern eller vad enskilda ledamöter har sagt någon gång, det tycker jag är lite för låg debattnivå i lagtinget.
Ltl Mikael Staffans, replik
Det kan ju måhända vara så nu då att moderater och socialdemokrater får något att säga till om i trafikfrågan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Inte ett ord om sjukvården, inte ett ord om äldreomsorgen, inte ett ord om skolorna, inte ett ord om barndagvården kommer från ledamot Staffas, inte ett ord! Det som är det allra, allra viktigaste för ålänningarna! Men däremot ska man satsa på kortrutt i skärgårdstrafiken. Man ska lägga 50 miljoner på västra Föglö, man ska lägga tio på östra, man ska lägga 100 på det andra. Vi vet att det finns en kalkyl på 180 miljoner! På en ort där befolkningen har minskat med 200 personer på 15 år. Är det verkligen rimligt det och att strunta fullständigt i de mjuka värdena?
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tage Silander
Herr talman! De föreslagna åtgärderna i tilläggsbudgeten är i belysning av det underskott som har fastställts i grundbudgeten förstås otillräckliga. Vi har nämligen hamnat helt i diket i och med 2016 års grundbudget, med ett förväntat stort minusresultat. Det är därför en rejäl utmaning och en absolut nödvändighet att så snart som möjligt kunna visa överskott i kommande resultaträkningar.
Ändå får vi inte rusa iväg och förändra helt huvudlöst snabbt och hänsynslöst. Där är landskapsregeringens flerårsplan förstås det enda rätta. Måttliga åtgärder inledningsvis, och fortsatta insatser under de kommande åren för att förändra till det bättre, samtidigt som man med denna sansade metod har möjlighet att också följa med utvecklingen, och även ta hänsyn till nya omständigheter. Men målsättningen är klar, vi måste hålla oss inom de resurser vi har eller kan skapa.
Därför, herr talman, granskas nu servicenivåerna, därför övervägs nu att lägga ner, eller åtminstone förändra, onödiga eller alltför dyra verksamheter, därför ser man nu över avgiftspolitiken.
Fokus kommer också ännu mer att fästas på effektivering av verksamheterna, så att vi inte fastnar i slentrianmässiga spår, utan att vi verkligen prövar, utvärderar och bestämmer oss för vad vi vill ha utfört, och att vi sköter verksamheterna så förnuftigt som möjligt. Utmaningarna är många. Men ambitionerna i tilläggsbudgeten är bra och absolut nödvändiga.
Oppositionspolitikerna är per automatik inbjudna att komma med förbättringsförslag, och det gör man i huvudsak genom att lämna in budgetmotioner. I viss mån gör man det kanske också från talarstolen, det är bra och det är välkommet.
Den här gången fanns det inte så mycket inbesparingar i budgetmotionerna, om man nu bortser från en motion, som innehåller förslaget att verksamhetsutgifterna ska minskas med ytterligare fem procent.
Verksamhetsanslagen uppgår till 228 miljoner euro, och överföringarna till ytterligare 99 miljoner euro, vilket totalt utgör 327 miljoner euro. En femprocentig inbesparing skulle innebära ett inbesparingsbehov om 16-17 miljoner euro, vilket faktiskt ligger i nivå med det som nu skulle behövas. Och dit måste vi, i alla fall på sikt, om nu ingenting överraskande positivt inträffar på intäktssidan under resans gång.
En intressant motion är förslaget om privatisering av vägunderhållet. Det finns dock i förslaget ingen medföljande konsekvensanalys, vare sig gällande inverkan på nu anställd personal eller hur stor ekonomisk vinning man kan förvänta sig. Men frågan är väckt och bör beaktas.
Den riktigt intressanta frågan om kommunreform kommer att besvaras under mandatperioden. Det här är, så som jag ser det, nyckeln till bättre och kostnadseffektivare strukturer, till nytta för hela Åland. Med förhållandevis mindre administration, med förhållandevis mera service.
Till sist, herr talman! Det är intressant att notera olika åsikter om landskapets ekonomi. Om det är ett stort minusresultat kan man ju tycka att ekonomin är dåligt skött. Om man försöker göra någonting åt det hela är det lätt att man får pisk för att man avser att ändra på givna förmåner eller resurstilldelningar, även om dessa möjligen är lite väl tilltagna, i jämförelse med hur det ser ut i andra regioner, men speciellt med beaktande av tillgängliga resurser.
Ursprungstanken inför tilläggsbudgeten var att fördela ut det första årets inbesparingsönskemål någorlunda jämnt över alla landskapets verksamheter. Det här har man lyckats rätt bra med i tilläggsbudgeten för 2016. Man kan t.ex. se att de så kallade hårda värdena, i det här fallet representerade av infrastruktursektorn, har fått sänka sina bruttokostnader med en procent, och man kan se att bruttokostnaderna för ÅHS förväntas minska lite mindre än så, eller med 0,7 procent. Det är en bra tyngdpunktsfördelning, i alla fall för det här budgetåret.
Herr talman! När man lyssnade till inledningen av den här debatten, i måndags, kunde man i något skede lätt få för sig att regeringen främst gör två saker fel. För det första allt man gör. Och för det andra allt man inte gör.
Enligt min mening arbetar landskapsregeringen sakligt och metodiskt för att förbättra den ekonomiska situationen, och detta på ett sätt där man försöker beakta alla intressen på bästa sätt. Det här ger ett bra underlag för goda kompromisser.
Med den vetskapen, tycker jag, att vi alla kan jobba vidare i en fortsatt ambitiös samarbetsanda.
Till slut vill jag rikta ett tack till lantrådet Sjögren för ett alldeles föredömligt och heltäckande inledningsanförande denna dag!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag ber ltl Tage Silander läsa centerns motioner en gång till och jag kan konstatera att de ger mera besparingar än vad regeringen totalt har kommit med, det kan man lätt läsa.
Man kan konstatera att ledamot Silander är nöjd med prioriteringarna. Han är nöjd med att man skär i sjukvården och indirekt i äldreomsorgen. Han är också nöjd med infrastrukturen och tycker att man behöver spara. Informeras kan att bränslepriset nu är så pass lågt att det blir en automatisk inbesparing på en miljon, vilket betyder att man inte behöver göra ett enda dugg inom infrastrukturen vad gäller servicen. Men inom sjukvården ska man skära! Det är ledamot Silander nöjd med. Han är också nöjd med en kommunstruktur som innebär att man centraliserar servicen. Till det sista har man förståelse för, att ledamot Silander tycker så, med tanke på i vilket parlament han sitter i staden.
Ltl Tage Silander, replik
Till det sista tycker jag definitivt inte att servicen ska centraliseras. Det måste vara ett stort missförstånd. Vad jag pratar om är att administrationen ska göras effektivare. Det gör man genom att det är enhet i stället för att det är 16 t.ex., medan all service ska finnas där det finns människor.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är vackra ord! I praktiken betyder en kommunstruktur alltid en centralisering. Se på Raseborg! Man stänger 6-7 skolor där nu. Samma sak sade man där, servicen ska vara kvar! Men betyder det att där besluten tas, där kommer servicen att finnas? Och ledamot Silander vet att besluten kommer att tas i Mariehamns stad, inte i Saltvik eller i Geta. Därför kommer servicen att finnas i Mariehamn men inte på landsbygden. Vackra ord går att säga, men i praktiken betyder det precis tvärtom!
Ltl Tage Silander, replik
Jag har ju en helt annorlunda uppfattning än fullmäktige (ursäkta, det var faktiskt inte meningen) ledamot Runar Karlsson. Det får vi diskutera vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Det var möjligen lite överraskande att höra ordföranden i finans- och näringsutskottet recensera motionerna redan nu innan behandlingen har inletts. Normalt - fast det finns kanske inget normalt längre – så brukar man först hantera motionerna och sedan ge sin syn på dem.
Ltl Silander var rätt tydlig med att av alla dessa motioner så var det bara en som möjligen var någonting att ha. Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Mot bakgrunden av hur lyckad driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken blev, när man sparade långt över 3 miljoner euro per år och lyckades säkra trafiken, varför vore det inte en idé att privatisera även vägunderhållet? Är det verkligen så att det är motionärerna som borde göra konsekvensbedömningen? Borde det inte vara regeringen och borde inte det nagelfaras rätt noga i utskottet innan man ger sin syn på det?
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag tar mig friheten att använda den information som finns och som är nödvändig för att kunna diskutera budgeten.
När det gäller förslaget om privatisering av vägunderhållning så har jag den grundinställningen att det kan vara en mycket bra idé. Det kan vara en mycket bra motion. Och som jag sade, frågan är väckt och bör beaktas!
Det finns också andra motioner. Det är inte så att jag tycker att den motion där man vill spara fem procent över hela linjen är bra. Jag bara berättade vilken inverkan det skulle få på hela budgeten.
Det finns också andra motioner som jag tycker att man ska beakta. Det fanns också en motion om avgifterna i skärgårdstrafiken t.ex. Fine! Den bör man titta på!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack för det förtydligandet! Ltl Silander var rätt tydlig med att motionerna var i alla fall – åtminstone utom en – kostnadsdrivande eller i varje fall inte kostnadsinbesparande. Där fyller utskottet en enormt viktig funktion. Motionerna kanske inte blir godtagna direkt, det hör till ovanligheten, så ärlig måste man vara. Men de ska ge en injektion och en inspiration till det fortsatta arbetet. Då tror jag att det direkt är kontraproduktivt, att innan behandlingen ens har inletts, stå och säga att de här är nog ingenting att ha. Det skulle jag gärna undvika.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag håller med ltl Jörgen Pettersson att så ska man inte säga. Och därför säger jag inte det!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman och tack för ett väldigt balanserat anförande från ltl Tage Silanders sida. Det jag skulle vilja ge en direkt eloge för, är att ledamoten som också är ordförande i finans- och näringsutskottet, är intresserad och villig att lyssna till den kunskap och erfarenhet som finns hos den samlade oppositionen. Det är ju inte vad vi har hört tidigare här idag. Så jag tackar för det och är säker på att det goda arbete som vi har i opposition och regering kommer att fortgå i finans- och näringsutskottet även under denna process.
Ltl Tage Silander, replik
Ja, jag är tacksam för de orden. Det har vi sagt, jag bl.a. från talarstolen tidigare, att vi är villiga att lyssna på alla. Det finns goda människor och goda förslag överallt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Ltl Tage Silander lyfter vår motion om privatisering av vägunderhållet och det är vi förstås också tacksamma för, att vi och våra förslag får utrymme i era anföranden.
Däremot så var det också väldigt bra och intressant att konstatera att finans- och näringsutskottet ordförande tyckte att det var viktigt men att vi borde ha gjort en konsekvensbedömning. Vi försökte! Vi hade fyra dagar på oss att skriva finansmotioner. Vi är sju stycken i partiet. Vi har ingen tjänsteman förutom en partisekreterare, medan regeringen är 26 politiker och har en förvaltning på 200 personer och har haft fem månaders tid på sig och ändå inte har konsekvensbedömning av sina förslag. Jag hoppas och förutser nu att finans- och näringsutskottets ordförande begär in konsekvensbedömningarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Tage Silander, replik
Herr talman! Jag konstaterade att det inte fanns någon konsekvensanalys och därför kan det vara svårt att bedöma vikten av motionens innehåll. Men det är självklart som ltl Britt Lundberg säger, att vi kommer att behandla motionen i sedvanlig ordning och vi kommer där att få den information vi behöver för att veta hur vi ska hantera den.
Ltl Britt Lundberg, replik
Det är fortfarande väldigt intressant att få belyst hur viktigt det är med en konsekvensanalys för att kunna ta ställning till frågor. Se vad man begär av oppositionen! Dels att komma med förslag och dels också att ta ansvar, vilket har sagts flera gånger här idag, för framtiden och för politiken. Det enda vi har kunnat säga är att vi stöder nivåerna på inbesparingarna, men vi tycker att det skulle vara rimligt att man skulle få inbesparingsförslagen klädda i lite underlag. Det behöver inte vara i detalj utan något övergripande – att vad handlar det om, vad handlar de sociala stöden om?
När dessutom anförandena handlar om centern i stället för om tilläggsbudgeten så får vi inte heller via regeringen någon mer information. Medge att det inte blir någon lätt uppgift för oss och för samhället och för ålänningarna, att kunna ta ställning till vad detta hemlighetsmakeri handlar om.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag förstår innebörden i det som ltl Britt Lundberg säger och jag har för egen del inga hemligheter. Vi använder den information som vi har och vi delger den gärna. Jag har förståelse för att man kanske inte har all den information som man behöver när man ger ett förslag. Det får ju finslipas när det kommer till behandling i finans- och näringsutskottet. Det är, som jag ser det, inga problem!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Plenum ajourneras nu för lunch och återupptas klockan 12.30.
Talmannen
Kolleger! Vi hälsar oss välkomna tillbaka efter lunchpausen och återgår till debatten.
Ltl Brage Eklund
Tack fru talman! Jag kommer delvis att beröra tilläggsbudgeten lite allmänt och sedan, om jag hinner, beröra några av mina motioner som jag har lämnat.
Jag skulle vilja börja med att rikta beröm till finansministern, kanske med hjälp av andra ministrar, för de åtgärder man gjort för att minimera driftskostnaderna, bl.a. indragningen av vägstationen i Godby. Vindkraftsstödet minskar väl inte kostnaderna, men man har i varje fall tagit ett beslut om vad man vill med vindkraften.
Angående de allmänna åtgärderna, för att få ekonomin i balans, så har vi från Ålands Framtid i fyra år försökt intala lagtinget att man måste börja titta på driftskostnaderna. Man kan inte fortsätta med den trend som man hållit på med. Man har väl kanske inte blivit uppskattad för besparingskraven på fem procent, förutom sjukhuset där vi förordade en procent, och på näringsavdelningen, där vi inte hade någon inbesparing alls. Man har mera ifrågasatt hur det ska gå till och vilka sjukskötare och lärare som ska bort.
Nu är det så att moderater och socialdemokrater sitter i samma regering, lika som man gjorde i den förra regeringen, då man var ganska duktiga på att kritisera tillvägagångssättet med inbesparingar. Nu sitter man i samma bur som finansministern med alla besparingsåtgärder. Nu skulle man kunna säga - Definiera vilka sjuksköterskor som ska bort! Det var samma frågor som jag fick emot mig när jag stod i talarstolen, att – Tala om vilka sjuksköterskor som ska bort! Nu skulle jag kunna ställa en motfråga till vederbörande partier. Vilka sjuksköterskor och lärare är det som ni tänker plocka bort?
Så där fungerar verkligheten. Det är inte vi i lagtinget som ska säga specifikt vilka tjänster som ska bort, arbetet ska göras – som vi tidigare sagt från talarstolen – av tjänstemän och ministrar, som ska utarbeta logistiken, hur det ska gå till. Så fungerar det i företag när man får besparingskrav och så borde man arbeta här. Nu är den här regeringen på rätt spår genom att försöka lyfta fram delar i budgeten där man måste vidta åtgärder för att få en budget i balans.
Skulle man ha gått in för de sparkrav som vi hade under förra perioden så hade den summa man nu måste spara varit halverad. Det hade inte räckt till, fast vi föreslog de här åtgärderna, men det hade varit hälften mindre. Jag måste ta upp detta eftersom det är så lätt att slå ner på en när man kommer med sådana här åtgärdsförslag och när man ska vara specifik. Men i lagtinget ska man inte specificera sig i detaljer vad man tänker göra.
Jag vill också lyfta upp en fråga som jag är lite förundrad över i skrivningarna, och det är utmanarrätterna. Det står i regeringsprogrammet att ”möjligheten att införa utmanarrätter prövas t.ex. inom teknik och infrastruktur”. Nu har man luckrat upp den skrivningen igen då man säger att ”landskapsregeringen avser att definiera utmanarrätter och överväger ett eventuellt införande i samband med när upphandlingslagstiftningslagstiftningen reformeras”. Så man vidhåller inte regeringsprogrammets intentioner och då är det definitionsfrågan av utmanarrätter. Den användes i förra regeringsprogrammet och skulle göras på försök. Nu har man i det här regeringsprogrammet ungefär samma skrivningar. Men nu är det en definitionsfråga – att vad är utmanarrätter? Man borde väl åtminstone ha utrett den saken när man skrev in det i regeringsprogrammet. Man borde ha vetat att man inte ska behöva göra en utredning om det! Den här skrivningen ser jag som ren och skär förhalning för att verkställa utmanarrätterna. Vad beror det på? Det kan ju vara så att partierna inom regeringen inte är ense om att införa dem. Här har moderaterna varit pådrivare en gång i tiden, men jag vet inte om man fallit tillbaka nu eller om man är för svaga att driva sina intressefrågor eller vad det är, men det verkar så.
Jag vill också bemöta påståendet att motionerna är kostnadsdrivande. Vi fick höra i måndags att våra motioner var kostnadsdrivande. Jag måste sätta mig ner och läsa igenom dem igen. Hade vi faktiskt skrivit motioner som är kostnadsdrivande?
”Utnyttjande av befintliga lokaler”. Är det kostnadsdrivande? Jag förstår inte, att när man tar bort en verksamhet som är externt utlokaliserad utanför regeringshuset och sätter in personalen i egna lokaler, och då kan spara hyreskostnader, så kan väl inte det vara kostnadsdrivande? Inte enligt mitt sätt att se. Om man sedan har en internhyra som är alldeles för hög i förhållande till vad lokalen har för utnyttjandevärde idag, då borde man i så fall titta på det, men inte är det kostnadsdrivande.
Angående ”Guttorps framtida fiskyngelproduktion” skriver vi att ”landskapsregeringen presenterade en plan för hur framtida fiskyngelproduktion ska lösas i ordinarie budget för 2017 i samråd med berörda parter”. Jag förstår inte heller hur det är kostnadsdrivande, när man kommer med en lösning. För den lösning, som landskapsregeringen beskriver i budgeten, det är att man lägger ner Guttorp i juni. Då ska vi veta att alla samfälligheter och vattenägare redan har haft sina årsmöten och alla sportfiskare har full aktivitet under den här tiden - just då man tänker ha samråd med dem. Jag uppmanar landskapsregeringen, och framförallt finans- och näringsutskottet, att man tittar på tidsaspekten. Skjut fram utredningen och åtgärderna till den ordinarie budgeten så att man verkligen hört alla parter och utrett alla möjligheter hur man kan bedriva det här vidare, eller om det finns andra lösningar. Men det är inte kostnadsdrivande!
”Sänkta ÅMHM-avgifter”. Det står att man ska lindra upp och förenkla regelverket för företagare. I min värld innebär det att man inte gör så många besök och granskningar hos företag, vilket man har gjort tidigare. Då borde det innebära att man kunde minska på personalen. Men här funderar man på att höja avgifterna till företagen, fast man har höjt upp till 300 procent tidigare, för vissa verksamhetsgranskningar. Jag förstår inte hur det här går ihop. En förenkling borde innebära också en inbesparing av tjänster, plus att man ska ändra i lagstiftningen så att det verkligen blir en förenkling.
Talmannen
9 minuter!
Jag kommer att gå lite över, men jag ska försöka hålla tiden.
”Ålandskontoren i Stockholm och Helsingfors” Jag tror att det är andra gången nu, under min tid i lagtinget, som Ålandskontoret lyfts upp. Framförallt Ålandskontoret i Stockholm föreslogs det en gång i tiden att man skulle dra in. Man ansåg inte att man använde det så mycket. Sedan bytte man lokal och hittade en lösning för att få ner kostnaderna och så har det funnits kvar. Sedan minskade man personalen på Helsingforskontoret. Kontoren är en av de delar som är Ålands fyrar utåt, som bevakar våra intressen och som ger information i Helsingfors.
Vi var alla till riksdagen och Britt-Inger Wahe informerade oss om hur viktigt det är med att informera alla i riksdagen. Det kommer nya ledamöter och de kan ingenting om självstyrelsen. Och nu tänker man dra ner på informationskostnaderna. Hur tänker man då upprätthålla det kontaktnät som Ålandskontoret har i Sverige mot företag och besöksnäringen? Jag får inte ihop det här. Man kan ju fundera över om det är meningen att man ska isolera sig totalt här på Åland eller vad är det?
”Köpstopp av naturskyddsområden”. Jag ser det som ett rent sparförslag men tydligen ser andra det som en kostnad. Men minskar man anslaget i tider när de fattas pengar och man ska spara, så tycker jag att det är bättre att man sparar på sådana saker än att man minskar på de sociala förmåner som finns. Man har en summa på 700 000 i budgeten som är ospecificerad. Det är den som jag är mest kritisk till i budgetförslaget, för att den är så ospecificerad. Allmänheten, och de som är i behov av stöden, vet ju inte på vilket sätt man blir drabbad.
Som ett exempel så införde vi ett utökat hemvårdsstöd, visserligen från ett enigt lagting, som kostade 900 000. Var det verkligen rätt? Det borde inte vara det.
Talmannen
Jag vill erinra ledamoten om att den rekommenderade tiden är sju minuter och vi närmar oss 12- ur ett rättviseperspektiv!
Jag talar lite mindre nästa gång!
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Ltl Eklund höll ett kortare anförande än vad jag trodde, så jag hann inte ta reda på allting till min replik som jag hade tänkt.
Ltl Eklund ifrågasatte bl.a. socialdemokraterna och hur vi tidigare ifrågasatt Ålands Framtids motioner om sänkning, trots att man nu går med på en sänkning. Man ska våga göra rätt saker vid rätt tid. När görs det förändringar i arbetet? Vad har skett i tidigare beslut inom ÅHS-styrelse för att kunna göra inbesparingar? När görs de?
När man presenterar en lagd budget, där man redan har försökt sänka kostnader, och sedan kommer med ytterligare inbesparingar - det är då det alltid blir svårt. Får man göra det i en process, medan man arbetar, så är det betydligt lättare att jobba med inbesparingarna.
Jag vill ge en eloge till den tidigare styrelsen som har jobbat mycket med strukturomändringar, så att det går att göra inbesparingar.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag förstod inte riktigt frågan. Ska jag tolka den som att vi var fel ute som försökte spara eller gjorde vi rätt i sak? Det fick jag inte fram av ledamot Winés frågeställning. Han sade ”våga göra rätt saker i rätt tid.” Det är bara att gå och titta fyra år tillbaka och se hur ekonomin var då. Det hade varit rätt tid att göra de här inbesparingarna då. Så är det!
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag ska vara tillräckligt tydlig så att ledamot Eklund förstår mig.
Den tidigare styrelsen som arbetade då och som fått oerhört mycket kritik från Ålands Framtid - för att den letts av socialdemokrater - har gjort inbesparingar och tagit obekväma beslut som har varit jobbiga att ta men som visat möjlighet till en förändring i själva kostnadsstegringen. Därigenom har man redan nu, inom ÅHS:s ledning, kunnat jobba med inbesparingar som kommer att underlätta det här. När gör man inbesparingar och när sätter man kraven och när börjar arbetet? Det kanske inte är så att det här arbetet som vi tar med i tilläggsbudgeten är gjort av den här regeringen och den här styrelsen utan det arbetet började redan tidigare.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag minns bra kritiken från socialdemokraterna och moderaterna när det gällde besparingskraven som vi hade om en procent på ÅHS. Det var omöjligt! De argument som man då använde, var just de som jag tidigare nämnde i mitt anförande, att man måste räkna upp vilka sjuksköterskor som skulle bort. Som jag sade, det fungerade inte på det viset. Det hade funnits tid att titta över kostnadsläget då eftersom man nu börjar med det. Men det är klart, att ju längre man bygger på en kostnad, desto jobbigare är det att börja skära och komma ner till verkligheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Ltl Brage Eklund undrade hur många och vilka tjänster som nu påverkas. Det svaret går att läsa på sidan 34, där det bl.a. står att ÅHS drar in tre tjänster och lämnar nio tjänster vakanta utan anslag osv. Det står ganska tydligt vilka det gäller för år 2016.
När det gäller det som ledamot Eklund hänvisade till, varför frågorna ställdes tidigare, det är helt naturligt. ÅHS har under flera år jobbat strukturerat med att se över processerna och sänka driftskostnaderna, åtminstone bromsa den kostnadsökning som har varit. Det här har man jobbat bra med och sedan har man kommit till lagtinget med konkreta exempel. Men att då komma med ytterligare procentuella inbesparingar, det kräver också att man det budgetåret redovisar för hur man ska nå det mål som Ålands Framtid föreslår med ytterligare procentminskningar. Jag tycker fortfarande att frågorna var befogade då och att ledamot Eklunds fråga inte alls är lika befogad, eftersom det framgår ur tilläggsbudgeten.
Ltl Brage Eklund, replik
Vi har delade meningar, ltl Petri Carlsson! Att tre tjänster skulle motsvara 2 miljoners inbesparingar 2017 förstår inte jag. Det måste vara väldigt attraktiva tjänster eftersom de har sådana löner!
Det finns egentligen ingenting att argumentera om längre. Ltl Petri Carlsson försöker försvara sitt ställningstagande, vilket han då också gjorde gentemot mig, och nu försöker han försvara regeringens ställningstagande, när man går in för de här sparåtgärderna.
Det finns orsak att titta över organisationen. Jag är inte emot att man gör inbesparingar. Men det jag ifrågasatte var varför man hade sådant motstånd mot inbesparingarna när Ålands Framtid kom med förslaget.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jag har inte haft något motstånd mot inbesparingar, om man specificerar varifrån de ska tas. Men det har inte Ålands Framtid lyckats med. Det är inte alls 2 miljoner för år 2016. Det framgår på sidan fyra att det för Ålands hälso- och sjukvård är 650 000. På sidan 34 framgår det hur man avser att göra och vilka anslag som berörs. Kommer man med ytterligare procentförslag för 2016 så tycker jag att man ska tala om, precis som görs i det här förslaget, vad man menar och hur man ska lyckas med det. Det var det som Ålands Framtid gjorde tidigare. Man kom med procentuella påslag på fem procent och på en procent under det budgetår man föreslog, utan att ha svar på ens en inriktning vad man skulle spara på. Här finns det ju konkret vad man avser att spara på.
När det gäller ramen är det självklart att man inte ännu kan säga något, styrelsen måste ju bearbeta den frågeställningen. Sedan kommer det tillbaka hit och i budgeten för 2017 kommer vi att komma med svar.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Om nu budgeten var så där tydlig, att allting står här vad som man sparar in på, så borde väl ltl Petri Carlsson kunna säga vad tre procent av ”övriga inbesparingar” i budgeten betyder som inte är specificerade. Det borde väl landskapsregeringen kommit med - och ltl Petri Carlsson - som varit delaktig i budgetprocessen. Tala om det för mig! Jag som lagtingsledamot kommer med ramarna och säger – ”så och så mycket inbesparingar under en period”. Det måste man inom förvaltningen kunna klara av, annars är där fel personer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Gällande utmanarrätter så vill jag be att få korrigera lite grann det som sades. Vad landskapsregeringen föreslår i tilläggsbudgeten är absolut inget förhalande. Det är ett sätt att systematisera verktyget och göra det på ett förvaltningsmässigt korrekt sätt.
Ser man på utmanarrätter, och hur man gör i Sverige som exempel, då har man ett omfattande regelverk på hur de här sakerna går till och som en del av de offentliga upphandlingar som görs också på den sidan. Utmanarrätt är ett sätt att upphandla saker och ting och då måste det finnas ett regelverk på hur det går till.
När vi i landskapsregeringen säger att vi ska gå in för att överväga att forma principer för detta i samband med upphandlingslagstiftningen, så kan utmanarrätten bli en del av det och då blir det ju någonting helt annat än bara politiska deklarationer.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag tittade på vad som stod i regeringsprogrammet. Där var det lite mera konkret om vad man tänkte göra. Här tycker jag att det är lite mer flummigt. Med tanke på att man i tidigare regeringsprogram haft utmanarrätter upptagna, så borde man veta vad man vill och de partier som har förivrat sig här, borde åtminstone argumentera och veta vad som gäller i den här frågan. Nu får man uppfattningen att man ska definiera utmanarrätten och jag tycker det är lite luddigt skrivet.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det får vi väl be om ursäkt för i så fall. Vår avsikt var precis den motsatta. Vi skulle berätta för lagtinget att vi från det att frågan har deklarerats politiskt, nu i ett andra regeringsprogram, också få det som en del av det verkliga systemet. Det vet vi alla att upphandling i sig inte är okomplicerade saker och det är väldigt noga att man har en bas och en grund för det så att det ska gå rätt till - också i förhållande till de entreprenörer som möjligen ger anbud på saker och ting. Här finns ingen meningsskiljaktighet i regeringspartierna utan den här frågan har drivits på av dem som drivit på den tidigare. Vi ska göra det här seriöst.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag hoppas att det är grundtanken, att det ska göras seriöst. Man är ju fundersam när man har hört det här om utmanarrätter och att det ska verkställas i fyra år, plus ett halvt år nu. Är det bara en skrivning som står här eller finns det någon verklighet, att man faktiskt tänker testa det här? Jag uppfattar det ungefär som att det finns en viss feghet, att man inte vågar prova och testa.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Nina Fellman, replik
Jag ville kort kommentera Ålandskontoren. Jag återkommer med längre svar i mitt anförande framåt natten. Det korta svaret är nej. Vi ska inte lägga ner verksamheten, varken i Stockholm eller i Helsingfors. Vi ska göra det bättre och lite billigare. Om vi skulle göra inbesparingar på det sätt som Ålands Framtid föreslår, fem procent över hela linjen, då skulle det nog bli mera!
Ltl Brage Eklund, replik
Man ska väl bemöta en inbesparing under den tid då den är aktualiserad. Vi har inte aktualiserat några fem procents inbesparingar nu. Vi har sagt att vi omfattar regeringens inbesparingar, förutom vissa detaljer. Vi har drivit en inbesparingspolitik i fyra år. Men just den här delen - ”Åland utåt” har vi aldrig riktat några inbesparingar på. Inte fem procent heller! Man ska gärna hålla sig till rätt tid!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det var mycket bra att ledamot Eklund tog upp Guttorp. Det är intressant eftersom jag vet att ledamot Eklund själv är turistföretagare och väl känner till turismbranschen och framförallt sportfisketurismen.
Vilken konsekvens tror ledamot Eklund att en nedläggning av Guttorp skulle få för sportfisketurismen och för alla de ansträngningar som har gjorts för att förlänga turistsäsongen, både på våren och på hösten?
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Ja, det kan man väl säga, att man måste upphöra med fiskepaketen om ca 4-5 år om ingen utplantering sker. Det är ingen hemlighet. Jag har sedan 1992, då jag startade min turismverksamhet, konstant drivit på att vi skulle starta ett sportfiskekortsområde i Eckerö. Det lyckades jag med. Vi har nästan hela tiden satt alla pengar tillbaka i utplanteringar. Blir inte de utplanteringarna gjorda så inte blir det några insatsen sedan längre. Mindre yrkesfiskare blir ju också drabbade ifall siken försvinner.
Ltl Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag ställde frågan eftersom det här är en av de åtgärder som kanske är mest konkret i tilläggsbudgeten. Jag tror att totalt sett så blir det en samhällsekonomisk förlust ifall man verkställer det på det sätt som man här avser att göra. Jag hoppas verkligen att alla hjälps åt att försöka få en längre tid och hitta en annan och mera hållbar lösning för Guttorp och den verksamhet som finns där. Jag är fullt medveten om att den bör förändras, men att använda sig av den här tidtabellen är samma sak som att säga att vi ska lägga ner det. Då hade det varit ärligare att säga det. Kommer ledamot Eklund att hjälpa till att få en förlängning?
Ltl Brage Eklund, replik
Vi har ju varit kritiska till att man driver igenom det och ska ha svaren med en så här kort tidsaspekt. I den ordinarie budgeten i höstas hade vi en motion, där man ville att landskapsregeringen skulle utreda möjligheterna för Guttorp att leva vidare och vad man där kunde göra. Men det är inte gjort vad jag vet. Nu kommer man äntligen med ett förslag att klubba av. De problem det medför med att kalla samman alla vattenlag, som ska ha något att säga om i det här, kommer inte att fungera på den här korta tiden. Den saken måste man titta på.
Sedan måste man också titta på verksamhetens kostnader. Nu är internhyran oresonlig. Det går inte att driva det framåt och ta ut sådana kostnader för fiskyngel så att man får det lönsamt. Och landskapet är ansvarigt över sina vattenområden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Fru talman! För det första vill jag säga att det är angenämt och trevligt att lyssna på ltl Brage Eklunds anföranden. De innehåller alltid mycket klokhet.
Det är så att det finns besparingstankar i ledamotens motioner. Så om det har sagts något annat så vill jag säga att det finns. Kanske inte i den första, när det gäller Guttorp och kanske inte i den andra, när det gäller Ålandskontoret. Men, när det gäller befintliga lokaler så understöder jag varmt att vi tittar efter hur vår situation ser ut, vad vi behöver för vår egen verksamhet och resten bör helst säljas ut. Det har vi varit överens om tidigare.
Köpstopp på naturskyddsområden – det är egentligen ingen besparing, det är en kapitalinvestering som nog drabbar likviditeten, men inte påverkar resultatet.
Ltl Brage Eklund, replik
Det sista är jag helt medveten om, men det är pengar som ska ut från landskapets kassa oberoende. Det kanske inte är en direkt besparing på det viset. Jag har kanske lite olika åsikter om Ålandskontoren och Guttorp. Motionen bygger på att man måste titta på verksamhetskostnaderna och göra en inbesparing för att kunna hålla den kvar. Tanken var åtminstone den då vi skrev motionen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Den rekommenderade taltiden är sju minuter.
Ltl Göte Winé
Herr talman! Nu har vi denna regerings tilläggsbudget, en rambudget som ska visa vägen åt vilket håll denna regering vill gå med sin politik. Den stakar inte ut hela vägen, dvs. den exakta politiken, men den sätter upp målen. Målen för den offentliga ekonomin.
När vi levererade en omställningsbudget 2012 så såg vi framåt och stakade ut vägen och målet. Det som hände sen var att inkomsterna inte blev som kalkylerat, utan mycket mindre. Att staka ut den framtida vägen är inte alltid så lätt. Man är beroende av intäktssidan som vi egentligen inte kan göra så mycket åt.
Vi har en ekonomi som på intäktssidan är styrd av dagens finländska ekonomiska kräftgång. Vi sitter helt i händerna på den finländska ekonomin när det gäller intäktssidan. En finländsk ekonomi som har stora utmaningar framför sig, en regering som gör försämringar för folket för att ta sig an de framtida ekonomiska utmaningarna.
Fru talman! Vi står här med denna tilläggsbudget, en tilläggsbudget där man försöker se var man skär ner kostnader. År efter år har man försökt med osthyvelsprincipen. Nu tvingas man till andra prioriteringar för att få kontroll på de s.k. hållbarhetsunderskottet. Osthyveln är nu utbytt mot en kakspade och det har varit en jobbig process för alla regeringspartier.
Man kan nog inte säga att någon har fått mera eller inom vilka områden man har tappat minst. Var har man fått ge sig mer och inom vilka områden har man kunnat vara med och förminska skadan, om man får uttrycka sig så. Det har inte varit en rolig budget att lägga fram utan mer en ”måste-göra-budget”.
I måndags så var energin från centern att tala om hur flata vi varit och att vi sviker en grupp i vårt samhälle. Det är inte första gången jag hör det i denna sal. För fyra år sen sade liberalerna precis samma sak åt oss och då var finansministern från just centern.
Men sen är det som att den moraliska kompassen leds av oss socialdemokrater och endast av oss socialdemokrater när man hör på debatten. Vi försöker bära det ansvaret. Vi gör vårt bästa att få en budget som vi vill. Men att sitta med i en regering så får man både ge och ta. Tyvärr så får man inte alltid som man vill.
Jag skulle helst vilja satsa mer på den grupp som är mest ekonomiskt sårbar än vad vi gör idag. Och det hoppas jag vi kan göra med rätt fördelningspolitik. Jag ger inte upp den kampen. Den moraliska kompassen påminner mig om mitt ansvar.
Vi har med långa tänder gått med på en skrivning ”Landskapet avser nå en inbesparing på cirka 3 procent motsvarande 700 000 genom att se över stöden till invånarna som utgör 24,5 miljoner euro.” Det står inte att det är de som är mest sjuka, det står inte att det är de som är mest ekonomiskt sårbara, det står att landskapsregeringen avser nå en inbesparing på cirka 3 procent. 700 000 är en summa som är målet och det är nu vägen dit ska tas fram och det är nu jobbet börjar. Vem blir drabbad och vilka blir konsekvenserna?
Nu mina vänner börjar jobbet! Ge gärna era synpunkter, konstruktivt, som vägledning i detta arbete.
För fyra år sen var rubrikerna stora om hur vi socialdemokrater svek de sjuka och ekonomiskt sårbara. Då skulle vi se över sjukkostnadsavdraget, som kanske inte blev som vi tänkte, vi tittade på konsekvenserna.
Mina vänner! Den här debatten har vi varit med om förr och vi jobbar vidare med våra värderingar. Var inte orolig för det, ltl Runar Karlsson!
Jag vill inte heller spara inom gymnasialstadiet – tvärtom! Jag skulle vilja satsa ännu mer på dem som är i behov av extra stöd. Jag tror på en politik där vi går in med mer resurser till de som är i behov av samhällets stöd. Jag är övertygad om att en stor del av det jag vill är det fler som vill i denna regering. Men vi jobbar målmedvetet med att minska på underskottet och visst bäddar vi för oppositionen att ta billiga poäng när det måste sparas, oberoende vilka populistiska uttalanden man gör härifrån, vilka populistiska skriverier man gör på sociala medier. Men vi låter inte någon annan göra jobbet. Det är vi här och nu som måste fortsätta det jobbet.
Den här regeringen vill se ändringar i siffrorna och underskottet ska minska. Visst är det så att siffrorna är viktiga men glöm inte vägen mot målet nämligen politiken. Det är just nu politiken som ska tas fram.
Fru talman! Ser vi på t.ex. kommunernas resultaträkning, så är det två kommuner som har underskott för 2014, övriga kommuner hade plus och svarta siffror. Mycket bra för dem. Någonting att ta med oss och se vad vi kan göra för de kommuner som hade ett underskott.
Ser vi däremot på landskapets utmaningar inom ekonomin så säger jag som jag sade i samband med budgetdebatten. ”Ska vi skära inom utbildning och sjukvård och sen samtidigt blunda för den överstora administration vi har inom kommunerna och kommunförbund idag för att behålla vårt nuvarande kommunsystem”. Vi ser hur det går pengar och resurser på s.k. samarbetsmöten som inte sen leder till resultat, eftersom man inte kommer överens”.
Vi sitter idag och pumpar in miljoner för att hålla den kommunstruktur som den är idag. Ska vi blunda för dessa siffror?
Nu sitter man och säger att vi måste sänka kraven, dvs. lagstiftningen och därigenom kostnaderna för kommunerna? Jag är öppen för att se vad utredningen kommer fram till, men så synd är det inte idag om våra kommuner. De flesta av våra kommuner går bra och det för att vi sätter in över 30 procent i landskapsandelar för att behålla våra mindre kommuner. Det är ju det som lagen är till för, att man med landskapsandelar ska stöda de mindre kommunerna. Men kanske inte landskapsregeringen har råd med det längre. Och då måste vi våga förändra.
Jag ser i centerns budgetmotion nr 37 att de vill att ”man ska respektera och trygga kommunernas ekonomi och inte balansera den egna ekonomin”. Är kommunerna och den nuvarande kommunstrukturen så viktig för centern att vi skär ner som vi gör nu, bara vi inte rör kommunerna och deras ekonomi? Här tycker jag att kommunerna måste vara med och ta sitt ansvar för den åländska ekonomin. Hur de sedan kommer att ta sitt ansvar och besluta så är en annan sak som inte bestäms här. Att ta ansvar är inte att minska kraven på kommunerna att hålla så låg skatt som möjligt och samtidigt se vilka inbesparingar man gör för landskapet. Vi måste våga se en helhet.
Avslutningsvis, fru talman! Fyra enkla punkter för att sammanfatta det hela.
- Att sätta ut vart man vill komma med målet är lättare än att hitta politiken för att nå målet. För någon kommer att drabbas när man måste skära ner.
- Lika som förra regeringen jobbar vi för att Åland i framtiden ska trygga en god vård, skola och omsorg.
- Vi socialdemokrater jobbar fortsättningsvis för de sjuka och ekonomiskt sårbara, men framför allt för den generella välfärden. Alla ska kunna och få vara med och bidra till den och alla ska kunna få ta del av välfärden.
Sista punkten, fru talman!
- Inom regionalpolitiken vill vi att hela Åland ska kunna leva och kunna erbjuda en likvärdig service. Vi vill också se en regionaltillväxt för att kunna vara med och utveckla hela Åland även i framtiden.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Man kan hittills konstatera att liberalerna och moderaterna är jättenöjda med budgetförslaget och att socialdemokraterna är missnöjda. Dom vill, liksom jag, gärna prioritera de mjuka värdena framför de skarpa värdena. Det skulle vara intressant att höra ledamot Winé om hur långtgående politiska uppoffringar man kommer att göra för att sitta i den här regeringen. Eller kommer man att sitta och nicka och gå med på de frågor som moderaterna och liberalerna driver och som socialdemokraterna inte riktigt tycker om. Det som ledamot Winé säger här är att han är jättemissnöjd med förslaget.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag sade att man måste ge och ta för att vara med i en regering. Det borde ltl Runar Karlsson också komma ihåg efter att också ha varit med. Däremot har man suttit och hållit med och sedan när man kommit till den riktiga politiken, då är det centern som brukar komma ut och säga i media att - det här stöder inte vi, nu vill vi inte vara med längre, nu sätter vi stopp! Vi säger redan nu vad vi tycker. Men det är som jag sade. Inte har alla fått vad de vill. Nog tror jag också att de andra är missnöjda över att inte ha fått fram sitt. Men jag valde att sjunga ut hur det är. Däremot påbörjas jobbet nu och vi är med och jobbar för att ta ansvar för den åländska budgeten.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag kan konstatera att ordet ”centern” har nämnts många fler gånger här idag än ordet ”regeringen”, vilket är lite märkligt. Det är som om det skulle vara omvänt, ungefär som om centern skulle sitta i regeringen och regeringen skulle vara i opposition.
Fru talman! Kan ledamot Winé nämna en enda sak som han är nöjd med i det här förslaget och som han har jobbat för?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag tror att vi tillsammans ska sätta oss ner och gå igenom mitt anförande. Jag pratade om vi – partier - jag nämnde centern två gånger. Om man tänker efter hur många gånger, i replikskifte, som centern har lagt energi på att prata om socialdemokraterna när man inte ens replikerar mot socialdemokraterna, så då blir det betydligt fler.
Det är jättemycket som vi har lyckats jobba vidare med. Vi jobbar för att hela Åland ska leva. Näringsminister Camilla Gunell har bl.a. gjort en strukturomändring med skärgårdsstöden som gör att det ska trygga butiker i skärgården. Vi vill inte sänka!
Kommunminister Nina Fellman jobbar med att ta fram fakta och kunskap vad det innebär om vi gör en kommunstrukturutredning och vad det kommer att få för konsekvenser. Vi har gjort mycket jobb framåt, men det vill inte centern se!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack talman! Tack för anförandet ledamot Winé! All politik är lokal. Det är där man börjar. Det är från sitt eget hem som man ser hur man skulle vilja bygga sin tillvaro. Det där är allmänt känt, härifrån till evigheten nästan.
Jag skulle vilja fråga ltl Göte Winé, som tillika är en färgstark kommunpolitiker i Sund, om synen på att gå hem till sina kommuninvånare och säga ”Sund finns inte mer för vi har slagit i ihop den med Finström” för att uttrycka det riktigt rakt. Förresten, den fiskodlingsverksamhet som hittills funnits i kommunen och går under namnet Guttorp är borta, ty vi måste spara liksom vi också måste spara på det sociala väsendet och på sjukvården, där vi tvingades höja avgifterna. Hoppas att ni har det bra! Jag undrar vad ledamoten Winé tycker att man har lyckats med i den här tilläggsbudgeten?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Det är så här. ”All politik är lokal” säger ledamot Pettersson. För mig är det ”alla ålänningar är lika viktiga”! Däremot har jag inget problem och stå i Sund och förklara varför jag har begärt en utredning om att gå ihop med Finström. Det är för att vi värnar om den enskilda individen. Vi värnar om att ha råd med en bra service och välfärd i kommunen. Vi har märkt hur mycket äldreomsorgen, skolan och allting sådant kostar inom kommunen och hur kostsamt det blir för en liten kommun. Vi har sagt att ”vi måste se hur man kan göra det här bättre” och då har vi begärt en sådan utredning. Det är inte jag rädd för. Jag tror inte att de här personerna ser vad vi heter som kommun utan mera vad vi erbjuder för service.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack för det! Det var åtminstone klara besked på det hela. Däremot kan man kanske ställa tilläggsfrågan att - vad skulle en utredning kunna säga som ni inte redan vet eller som ni inte har lärt er under dessa 100 år som man har haft ett kommunväsende som ändå har varit hyggligt framgångsrikt? Sund är ju en levande kommun, får man säga, och har en ekonomi som åtminstone är skaplig.
Den andra frågan som jag faktiskt också tycker är viktig är att man säger att man ska ”dra ner tre procent på särskilda stöd”, det är alltså socialstöd som det handlar om! Tre procent kanske inte låter så mycket, men om det skulle vara i en löneförhandling i den offentliga eller i den privata sektorn vore det en otänkbarhet. För där sänker man inte lönerna, man tar inte bort sådant som är givet, vilket är en gammal fin tradition. Så kan det vara när man har gott om pengar, så är det nog inte om man har dåligt med pengar. Men stöd till särskilt behövande är per definition till dem som har det allra sämst och är allra svagast. Därför vill jag få det exemplifierat, vilka stöd avser man att ta bort?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag nämnde tidigare vad som står i tilläggsbudgeten. Jag har inte hittat ”stöd till särskilt behövande” i tilläggsbudgeten. Jag har sett att man ämnar se över de sociala stöden och vad man kan göra med dem. Jag har också suttit i en regering tillsammans med ltl Jörgen Pettersson, när vi skar ner på sjukdomskostnadsavdraget. Det är också ett socialt stöd som vi har skurit ner på. Det är en process som man jobbar på och går vidare med.
Sedan är det så här, ledamot Pettersson, att ibland måste man börja se vad vi kan göra för att förändra. Jag vet och jag har märkt att centern inte vill – vad som än händer – ha någon kommunstruktur och kommunförändring. Vi har varit så pass öppna och vågat se på det i vår kommun. Det tycker jag att vi ska få kredit för i stället för att få kritik. Vi vågar se nya möjligheter och nya vägar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Fru talman! Jag tänkte också anknyta till invånarförmånerna, helt kort. Vi vill ju alla att de ska vara så bra som möjligt. Vi inom moderaterna har t.o.m. sett till att de spätts på härom sistone, med tanke på hemvårdsstödet. Vi har nu en nivå på ungefär 24 miljoner skulle jag tro, om jag tar det ur minnet. I det här förslaget handlar det om att minska med ungefär tre procent.
Bara för att sätta allt i sitt rätta perspektiv – det verkar som om man drar ner rullgardinen helt om man petar i det här. Men om det är någon som får, säg 200 euro, i invånarförmån av något slag och om man drar ner tre procent, så innebär det sex euro per månad, vilket är ungefär 20 cent per dag. Har vi inte en för dramatisk diskussion i den här frågan?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag vet inte om ledamot Silander har missförstått. Jag har inte sagt att det är ingenting som vi ska göra. Jag har sagt att nu börjar arbetet och att vi ska se konsekvenserna av det här. Det är det vi ska göra just nu och det är det som pågår. Vi har fått en rambudget och vi tittar var målet är. Det är nu arbetet sker. Det är nu vi kommer att sitta och jobba med det här. Jag har inte kritiserat det på det sättet, däremot har jag sagt ”de som vill att man hela tiden sänker för de sjuka och de ekonomiskt sårbara”, det är det jag vill ta bort. Jag hörde i ledamot Silanders anförande att han inte heller vill det.
Ltl Tage Silander, replik
Fru talman! Det handlade inte om att gå i någon sorts polemik med ltl Göte Winé utan det handlade om en upplysning så att man ska förstå perspektiven vad det handlar om.
Ltl Göte Winé, replik
Tack för ett bra förtydligande och bra information. Tack så mycket!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Jag har många gånger blivit upplyst av socialdemokraterna att jag har en väldigt annorlunda människosyn. Idag talade ledamoten Winé om den moraliska kompassen och jag konstaterar att jag har nog en väldigt annorlunda moralisk kompass också.
(Ltl Göte Winé hörs från talarstolen: det håller jag med om!)
När jag för ett tag sedan motionerade om att lagtingsledamöternas löner skulle sänkas med fem procent så var det ingen socialdemokrat som ville ställa sig bakom det. Nu vill ni minska de sociala utgifterna med tre procent, det gäller moderskapsunderstöd, bostadsbidrag, studiepenning etcetera, det är inget problem. Sedan vill ni satsa 2,7 miljoner på vindkraftsstödet. Jag talar om att ta från de fattiga och ge till de rika. När svängde er kompass på det sättet?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Att våra värderingar är skilda, det är väl kanske det att vi deltog i integrationsdebatten tidigare, inte ledamot Toivonen.
Att sänka lagtingsledamöternas arvoden med fem procent, vi har nog meddelat ledamot Toivonen tidigare i debatten att ärendet inte ligger hos oss. Vi har tillsatt en grupp som ska se över våra arvoden. Det är för att man ska undvika populistiska uttalanden som man sedan kanske inte står för i alla fall. Det finns en grupp utanför lagtinget som ser på hur lagtinget jobbar och om man jämför med andra parlament, vad det ska vara för arvoden. Det om det!
Ltl Toivonen behöver nog inte vara orolig för vår kompass, vi vet vart den riktar.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Fru talman! Att ge 2,7 miljoner till vindkraften och minska med 700 000 känns också det som en rätt kompass?
Ltl Göte Winé, replik
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande så är det nu arbetet börjar. Vilka är det vi skär ner på? Ledamot Toivonen får göra sin bedömning, det accepterar jag. Det är demokrati! Jag accepterar ledamot Toivonens kompass, även om den inte delar vår väg.
Däremot så har vi hittat vissa saker där vi kan ha lika åsikter och jag tror, som jag tidigare sade i mitt anförande, att egentligen ingen här vill skära, men någon måste göra det. Det är slut nu att hela tiden säga ”någon annan”. Den här regeringen vill ta ansvaret.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Det är nästan svårt, när man blir så pass långt ner på talarlistan, att komma ihåg vad som sades i huvudanförandet och kunna replikera på det.
Jag hörde vid två tillfällen att ledamoten Göte Winé sade att ”nu ska vi börja arbeta”. Då är min fråga - vad har ni gjort hittills under de här fem månaderna?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Precis det som vi har gjort i tidigare regeringar! Första tiden tar man fram och sätter upp målsättningen. Precis som vtm Veronica Thörnroos när hon satt som minister. Sedan jobbar man med avdelningarna och tar fram vad man kan göra. Efter det jobbar vi på den politiska vägen. Det borde nog vtm Veronica Thörnroos komma ihåg hur det var, det var inte så länge sedan som vicetalmannen gjorde det, när hon satt som minister.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det som har varit ganska anmärkningsvärt under två dagar här är att både era regeringskolleger liberalerna och Moderat Samling verkar ha en ganska gemensam hållning till tilläggsbudgeten, medan vi från socialdemokratiskt håll nu hör tre olika versioner om hur man ska hantera avgifterna inom ÅHS och hur man ska hantera processen kring nedskärningarna av stöden på individnivå. Det är väl också det som gör att vi i oppositionen blir lite frågande när det finns så pass många olika åsikter om samma sak i en fråga som i princip borde vara färdigprocessad inom regeringspartierna före den kommer till salen.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Det är som jag tidigare sade, vicetalman Thörnroos. Det här är en process som pågår och vi jobbar vidare med den. Däremot kan jag inte erinra mig att vi sagt att vi inte ska gå med på stöden. Vi har sagt att vi ska jobba vidare med dem och att det är nu som arbetet börjar. Precis som man har gjort i tidigare regeringar och som jag var med om för fyra år sedan, då vi också satt och hade vår lilla armbrytning om t.ex. sjukkostnadsavdraget. Det här är ingenting nytt. Men däremot verkar det vara så att vissa partier har svårt att komma ihåg vad man själv gjorde när man satt i regeringen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Jag skulle vilja veta ledamot Winés åsikt ifall han stöder förslaget till kortrutt i skärgården, som kommer att kosta mycket, och som kommer att ta pengar från andra håll.
Han kritiserade också kommunerna för att de inte har varit tillräckligt effektiva. Ställer ledamoten lika höga krav på landskapsförvaltningen som han nu ställer på kommunerna, eftersom det blir mindre anslag till den delen.
I budgetförslaget finns det förslag att man ska bygga en tvätthall och stänga Godby vägstation. En tvätthall för 400 000! Är det acceptabelt i förhållande till att det finns privata initiativ? Där finns det pengar att spara i så fall.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom för de frågorna! Jag hade hoppats att de flesta frågorna skulle ha rört mitt anförande och inte hela tilläggsbudgeten.
Om vi tar kortrutten, så var det som jag nämnde. Processer och arbeten som på sikt kan göra inbesparingar på driften ser jag som positivt. Kortrutten ser jag som en inbesparing längre fram. Det är jag relativt positiv till. Däremot är det fråga om hur pass stor den blir och vad det får kosta till slut. Jag har dock inget minne av att jag har sagt att kommunerna inte har varit tillräckligt effektiva. Däremot sade jag att vi har många kommuner och vi har en överstor administration. Dels har vi kommunerna och sedan har vi också kommunalförbund som gör samma sak, de går lite hand i hand.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack talman! Ledamot Winé sade att det går att effektivera kommunerna. Det sade ledamoten också nu i repliken. Samtidigt sade ledamot Winé i huvudanförandet att han är klar med att slå ihop kommunerna. Varför ska man då kasta 200 000 på en utredning eftersom ni i regeringsblocket redan vet att ni ska slå ihop kommunerna? Varför ska man då använda de pengarna när det politiska beslutet redan är taget?
Om jag förstår ledamoten Winé rätt så har socialdemokraterna inte tagit slutlig ställning till kortrutten. Det är beroende på vad det kostar i förhållande till vad man sparar in. Är det korrekt uppfattat?
Ltl Göte Winé, replik
Tack talman! Jag har ett problem, ledamot Häggblom, och det är att jag en längre tid har försökt säga till våra ministrar att det jag säger är sant och att de borde lyssna på det. Men nu är det så, att de är lite ”bambuga” som vi säger ute i Sund, de vill inte riktigt lyssna på mig och vad jag vill. Det gör att de bl.a. vill ha mera fakta än ”mina fakta”. Det gör att min partikollega, minister Fellman, valde att göra en utredning, som jag anser är bortkastat, för jag hade kunnat bjuda på en kopp kaffe och berättat om det. Men det behövs ibland lite mera kunskaper än vad jag besitter, tydligen. Jag är inte bitter för det! Vi jobbar vidare.
Kortrutten får jag hoppas att vi kan återkomma till senare i budgetdebatten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack fru talman! Ledamot Winé berättar ärligt om våndor och om hur jobbigt det är att man i regeringssamarbetet behöver ge och ta. Det är säkert ingen nyhet för någon av oss. Det som är lite speciellt är när ledamoten lyfte tidigare diskussioner om sjukkostnadsavdraget, och vad det kan ha handlat om, så har ju den diskussionen förts först. När man sedan fightats färdigt, så har den tagits till lagtinget. Det är väl det som är den stora skillnaden nu, vi vet att det pågår - vi kan nästan kalla det en kris inom regeringen – där man har väldigt olika syn inom många olika områden. De börjar gå att lista dem snart. Ledamot Winé säger att ”vi har diskuterat målen”. Men det skulle vara intressant att veta vad som ni har kommit överens om, för det framgår inte ur dokumentet?
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Först vill jag lugna ltl Britt Lundberg. Det är ingen kris i regeringen. Vi har ett bra diskussionsklimat, vi har kommit överens om målen och jobbar med en budget som ska sänka underskottet. Minister Perämaa sitter vid rodret och vi andra paddlar på utav bara den. Det gör att vi kommer vidare i den här frågan och kommer i mål.
I vissa frågor sitter jag och paddlar på som bara den medan man i vissa frågor behöver bromsa. Det är precis som i tidigare regeringar. Då var det en annan person som satt vid rodret och då kanske man paddlade på i andra frågor. Men det viktigaste för mig är att vi ser framåt och att vi jobbar på det. Vi har nog kommit överens om målen tillsammans.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Regering och opposition är fullkomligt överens om inbesparingsnivåerna. Behöver ni kämpa med de målen så tror jag att ni kan vända er till oppositionen i stället och få stöd, i fall det finns problem inom det området.
Uppfattade jag det rätt, att ltl Göte Winé säger att ”ändringarna i kommunstrukturen ska rädda ekonomin”? I så fall skulle jag vilja veta på vilket sätt det blir billigare. Jag blev glad också när jag hörde att ledamot Winé har det här klart. I min värld så är antalet personer, exempelvis de som finns på Tallgården, och som behöver vård eller de som finns i Sunds skola eller på dagis, om vi håller oss i ledamot Winés hemkommun. De är ett antal. Oavsett om vi flyttar dem och bestämmer att det inte ska finnas någon service kvar i Sund utan vi flyttar dem till en mera samordnad plats i Godby, så är fortfarande detta människor som behöver samma omsorg. På vilket sätt sparar man stora pengar på det här?
Ltl Göte Winé, replik
Tack! Det har varit centerns åsikt hela tiden att man ska gå in och stänga skolor och äldreomsorg. Jag har inte nämnt det på det sättet. Jag har sagt att vi har en överstor administration. Vi har kommunförbund och kommuner som går hand i hand och gör samma sak. Här tycker jag att vi har saker som vi kan spara in på. Som jag sade i mitt anförande - eller om det var i replik - jag är helt övertygad om att om får vi större kommuner så får vi flera skattebetalare som är med och betalar för det här. Det gör att det behövs mindre av landskapsandelarna. När man börjar titta på intäktssidan så har de mindre kommunerna ganska höga landskapsandelar. Jag tror att vi kan sänka dem. Men, som jag sade i ett tidigare anförande, så har minister Fellman inte riktigt köpt mina idéer, utan vill ta reda på mera fakta, vilket jag har respekt för. Vi kommer att återkomma med resultat och mera exakta siffror senare.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Ledamot Winé har nu sagt flera gånger att vi har överstor byråkrati inom kommunerna och att vi pumpar in miljoner i kommunstrukturen. Jag vill säga - äntligen är det någon som talar ur skägget och också konstaterar att det finns pengar som vi skulle kunna spara. Det är faktiskt så att vi har ett tjugotal kommuner, om vi räknar med kommunalförbunden, och sedan har vi ytterligare olika konstruktioner i bolag och annat som också sitter och uppgör budgeter och bokslut och allt sådant, som kostar miljoner. Det är för många som gör det. Det är helt onödig administration som vi skulle kunna spara in på och använda de pengarna till något annat. Jag tycker det var jättefriskt att vi får höra någon ytterligare som konstaterar den här saken i lagtinget.
(Ltl Göte Winé från talarstolen: Det var så klokt sagt så jag låter det vara!)
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag tror att socialdemokraterna står inför ett trovärdighetsproblem. I förra regeringen och i omställningsbudgeten så hade man förslag på att ta bort hela sjukkostnadsavdraget. Tack vare en obstinat opposition och allmänhet så backade man och tog bort bara hälften. Det drabbar de sjuka och svaga. Nu är man inne för att dra ner på stöden för de utsatta i samhället med tre procent och man kan inte från socialdemokratiskt håll ens specificera en enda neddragning inom ett visst stöd. Så visst har socialdemokraterna ett trovärdighetsproblem! Man går i bräschen och ivrar att man är de enda som förespråkar och pratar för de svaga i samhället. Sedan stämmer inte någonting!
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jag sade inte att ”vi är de enda” utan att det ”upplevs som att vi är de enda” som man vill sätta den moraliska kompassen på. Jag låter den förra oppositionen få känna att de har en stor del i att man inte sänkte sjukkostnadsavdraget, vilket man hade som målsättning. Det var inte det att man började se mera på konsekvenserna över vem som blir drabbad och vem som jobbar. Det var helt klart den starka och offensiva oppositionen. När man jobbar med någonting sådant här, så är det arbete från det att man sätter målet till resultatet som visar hur de slår. Så har det jobbats tidigare och så jobbas det nu, ledamot Eklund. Och här kommer vi att ha vår diskussion. Om vi skulle ha klart för oss redan nu var man ska skära ner, då skulle det säkert ha kommit med också. Det här är ett arbete som kräver tid, svett och tårar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag uppfattade uttalandena från ledamot Winé på det viset att socialdemokraterna har målet klart vad de vill, men att man inte fått fram det i förhandlingarna då man lagt fram budgeten. Därför tycker jag att socialdemokraterna skulle kunna presentera åtminstone ett enda stöd som man inte vill rubba på eller som man kan tänka sig att rubba på, ifall man har sina mål klara.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Nu, ledamot Eklund, ska jag berätta någonting för dig. Det har vi gjort! Men det säger vi till minister Perämaa. Det är han som är finansminister och det är han som sitter och tar de slutliga besluten. Här gäller det att ge och ta. Går vi ut med det nu så kommer ledamot Eklund att stå här länge och säga vad vi har lovat. Att sitta i regering är, som jag sade tidigare, det gäller att ge och det gäller att ta. Så har det varit tidigare också. Vi har fått vara med om att ta obekväma beslut, även fast vi inte velat. Det viktiga är att man bör ta ansvar när man sitter i regeringen. Vi hade jobbiga beslut att ta även i förra regeringen. Vi var med och tog dem, men däremot är det processen som tas inom landskapsregeringen, med all respekt för ledamot Eklund.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Jag tror att en stor del av oppositionens frustration bottnar i en besvikelse. En besvikelse över att den här tilläggsbudgeten är väldigt lik alla andra tilläggsbudgeter. Man har viftat lite i knutarna - det är 9 000 bort här och det är 4 000 bort där och det är kanske plus 5 000 där. Men de riktigt stora riktlinjerna finns inte.
Jag tror att en del av oppositionens frustration bottnar i att oppositionen, det övriga lagtinget och Ålands folk, vid så många olika tillfällen blivit lovade att i den första tilläggsbudgeten, där kommer besked från landskapsregeringen och där ska vi visa vilken riktning Åland ska gå i.
Mina tankar går osökt till sagan om ”Mäster skräddare”, som ni säkert alla känner till. Den lille mannen som gick till skräddaren för att få en rock sydd och sedan kom tillbaka gång på gång. Det slutade med att det ”bidde ingenting” som det står i sagan. Nu säger inte jag att det är den väg som landskapsregeringen har valt. Men jag varnar lite för det. Att komma med stora ord som sedermera inte är så mycket när det kommer på det tryckta pappret.
Jag stöder, som grundprincip, att vi arbetar för att minska våra driftskostnader. Men jag stöder inte det sätt som landskapsregeringen har valt att göra det på.
Det finns en fritidspedagog som heter John Huey, en amerikan. Han sade alltid ”börja hos den lilla människan och arbeta dig utåt när du fattar dina beslut och när du skaffar dig kunskap”. I det här fallet har landskapsregeringen valt att göra precis tvärs emot. Det man de facto gör, är att de inbesparingar som aviserats för 2016 var i princip färdigt framarbetade inom organisationer och inom olika myndigheter, som den tidigare landskapsregeringen har gett direktiv om. Det som gäller för 2017 och 2018, är inbesparingar på fyra miljoner för kommunerna och det är 700 000 direkt till enskilda invånare. Av de fyra miljoner som ska sparas in så kommer den största delen att drabba den enskilda människan. Det är ganska enkelt att det blir så, därför att kommunens huvudsakliga sysselsättning är omsorg, det är dagis och det är skola. Det är där inbesparingarna kommer att ske.
Vi är förvånade över att man väljer att bygga en tvätthall, prognostiserad till en miljon, tror jag. Jag fick just information av en tekniskt kunnig kollega här, ledamoten Fredlund, som sade att under två miljoner går det inte! Det väljer man att sätta fokus på. Jag säger inte att det är fel men jag säger att jag stöder det inte.
Man pratar om ÅHS:s inbesparingar. Från centerns sida har vi lagt andra indikativa siffror, inte på detaljnivå men indikativa, hur vi kan tänka oss inbesparingar i stället.
Vad gäller ÅHS-avgiften så har vi sagt att vi kommer att stöda en höjning av avgifterna, helt enkelt därför att den arbetsföra befolkningen, som är hyggligt frisk, vilket vi i princip alla är som sitter här, kommer att måsta ta ett större ansvar. Det tror jag också är viktigt att vi tar till oss. Nog om detta!
Jag vill, som ett inbesparingsförslag från centerns sida, avisera privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Vi har ett stort antal kilometer vägar som landskapet står som väghållare för. Vi har också i Godby en tämligen ”rackliger” - får man väl säga – vägstation i dåligt skick. Vad landskapsregeringen föreslår nu är en halvmessyr. Man föreslår att man ska sälja vägstationen men lämna sandförråden kvar. Sedan ska man försöka få till ett bostadsområde bredvid sandtagen. Det låter väldigt märkligt. Delar av de som arbetar där ska flytta till Möckelö.
Vårt förslag är i stället att man aktivt går in för att privatisera drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Jag har svårt att ge en rekommendation eller ett förslag till landskapsregeringen. Vi vet att omsättningen är ungefär två och en halv miljoner på årsbasis, det fasta vägnätet ungefär två miljoner. Det kanske vore klokt att dela upp det i två eller tre olika distrikt och helt enkelt fastställa servicenivåerna och bjuda ut det. Det kommer naturligtvis att ta lite tid. Den tid som finns kan man ta halva Åland, privatisera och utvärdera det, och därefter går man vidare med den övriga delen. Därigenom har man också möjlighet till en schysst personalhantering av den personal som man har hos sig.
Vi har inte sagt någonting i vår motion om linfärjetrafiken, helt enkelt för att det är väl vår fasta övertygelse att få är så dåligt betalda av landskapets anställda som just linfärjeförarna är. Där finns inga pengar att hämta. Det är nämligen det som är drivkraften hos Åländsk Center. Ska vi privatisera så ska det finnas en ekonomisk vinning i det. Att privatisera bara för privatiserandets skull finner vi inte intressant. Det överensstämmer inte heller med vår ideologi.
Vi har lagt en motion och jag hoppas att vi i samband med beredningen och arbetet i finans- och näringsutskottet ska ha möjlighet att fördjupa oss lite närmare i det.
Med de här orden vill jag avsluta det här anförandet och informera redan nu att jag kommer att återkomma med andra motioner, och en del andra goda förslag, som jag vill att landskapsregeringen ska få ta del av.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack fru talman! Vtm Veronica Thörnroos nämnde i sitt anförande bl.a. om tvätthallen som skulle kosta många miljoner att anlägga. Jag kan upprepa, för andra gången i den här budgetdebatten, vad jag sade den första dagen vi debatterade.
Vi pratar inte om en tvätthall av modell ”Biltvätt för bilar”, en sådan med borstar, snurror och automatik, utan vi pratar om ett utrymme där landskapet kan tvätta av sina redskap, om det är sopmaskiner, om det är hjullastare, om det är väghyvlar eller något annat. Det vatten som då blir kvar, som en restprodukt, tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. Det är vad den här tvätthallen handlar om. Vi kan närmare redogöra i finans- och näringsutskottet om den här tvätthallen.
När det gäller övriga saker i motionen, bl.a. privatiseringen, så har vi inlett en effektivisering genom flytten av Godby vägstation.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack. Det är intressant att se att en minister för Moderat Samling, som borde vara tämligen högerprogressiv - åtminstone så har han visat takter på det tidigare, nu vill befästa och förstärka området kring Möckelö vägstation. I stället för att lägga det på on hold och direkt gå in och börja arbeta för en privatisering. När vägunderhållet är privatiserat så är det ju inte upp till landskapsregeringen att bestämma var ett garage ska stå, var en tvätthall ska stå eller var sandlagren ska finnas. Det är upp till den entreprenören som driver saken. Jag hoppas att ministern faktiskt kan se det här med en entreprenörs ögon och inte börja bygga in sig på ett område som inte kommer att behövas efter några år. Det känns inte hållbart.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag delar kanske inte riktigt den synen. Det är ju så att vtm Veronica Thörnroos själv har varit infrastrukturminister tidigare. Förslaget att flytta Godby vägstation till Möckelö har uppkommit tidigare i debatten många gånger men man har inte ens vågat ta det steget pga. att det sagts att det är centraliseringsåtgärder etcetera. Det här är effektiviserande åtgärder, som vi tar. Det här kan vara ett första steg för att göra det så rationellt som möjligt. Ledamoten säger själv i sin motion att ”om beredningen visar att det är ekonomiskt fördelaktigt”. Jag tycker att de signaler som nu kommer blir lite motstridiga.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Som jag sade redan tidigare så är privatisering inget självändamål, varken för mig eller för det parti - Åländsk Center - som jag representerar. Däremot säger jag att om det finns pengar att tjäna så ska man göra det. Därför ska man inte nu börja bygga fast sig ytterligare på ett område om man avser, på riktigt, att privata entreprenörer ska ta över.
Det är alldeles sant att jag har varit ansvarig för detta. Men jag kan informera minister Mika Nordberg om, att all min tid och kraft, under de sex år jag satt i landskapsregeringen, gick åt att driftsprivatisera sjötrafiken. Jag kan också meddela redan här och nu, att det här är inte är någon lätt process, ifall ministern och regeringen vill driva den. Du ska ha en vilja av stål som minister.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vicetalmannen sade ungefär så här, att ”man ska utgå ifrån människan när man vidtar åtgärder”. Ungefär så här, som en sammanfattning. Det håller jag med om. Det är regeringschefens - lantrådet Sjögrens - uttryckliga målsättning att så ska ske. Hon betonar för oss ministrar, alla dagar, att vi ska vara ute på fältet, vi ska träffa människor för att ha en insyn i de verksamheter som sker därute och att vi ska känna till människan bakom det som utförs. Också pga. mitt eget personliga intresse så har jag varit till Guttorp för att ta del av exakt hur det går till när man kläcker yngel. Jag vet hur man räknar yngel inför försäljning och jag vet hur reningsverket fungerar där. Framförallt har jag sett de människor i ögonen som nu blir utsatta för den debatt som vi för här utifrån det budgetförslag som har lagts. Till den delen håller jag helt med om det som sades i anförandet.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag vill erinra finansministern om att jag på intet sätt i mitt anförande berörde Guttorp – på intet sätt! Vad jag lyfte fram i mitt huvudanförande var relationen mellan vård, omsorg och skola, å ena sidan och infrastrukturavdelningen och de tunga värdena, å andra sidan.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag tyckte att det var skäligt att i ett exempel säga att vi gör på det sättet som vicetalmannen tycker är lämpligt och vilket vi också anser att är lämpligt.
Gällande kommunerna och uttalandena där gör mig ännu mera orolig än den förra frågan. Vicetalmannen sade så här ”eventuella nedskärningar i landskapsandelarna kommer per automatik att leda till att åtgärderna riktar sig mot de svaga i samhället”, t.o.m. mot barndagvård och så. Jag hoppas inte att det här betyder att centern som parti kommer att se till att så här sker ifall vi minskar på landskapsandelarna. Jag hoppas ändå att centern som parti kommer att uppmana sina kommunalt förtroendevalda att försöka rationalisera i den kommunala verksamheten, vidta samarbetsformer som gör att åtgärderna så lite som möjligt riktar sig mot dem som har de största behoven. Att det inte görs bara för att bevisa att vicetalmannen fick rätt!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Centern har suttit i regeringsställning sedan hedenhös tid, vilket en socialdemokrat brukar säga till mig. Det är alldeles sant. Man kan tycka vad man vill om oss i oppositionspolitiken, man kan häckla oss om man vill. Men faktum är att det Åland vi har idag är byggt, inte enbart av centern, men med hjälp av centerkrafter. Det är viktigt att det samhällsbygget får fortsätta.
Vad jag försökte säga är att landskapsandelarna till största delen går åt till det som berör den enskilda människan. Det är omsorgen, det är dagisplatser, det är de äldre och det är skolan. Det kanske inte blir helt lätt, med tanke på hur lagstiftningen ser ut, att fortsättningsvis hålla en god nivå på omsorgen och med tanke på hur mycket landskapsandelar som man nu aviserar att ta bort. Samtidigt tycker jag att det vore klädsamt om landskapsregeringen, åtminstone själv, aviserade lika mycket nedskärningar i så fall inom den egna verksamheten, i stället för att ta ut det av andra och tredje part.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Fredlund, replik
Tack fru talman. Tack vicetalman för ett intressant anförande. Jag vill bara klargöra för de andra ledamöterna, att de här två miljonerna, det är alltså i kronor. Men slutsumman blir kanske runt 400 000 euro och jag tycker inte heller att det ska byggas.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack ledamoten Fredlund. Då missförstod jag det helt enkelt och det står jag för. Jag missförstod det som ledamoten Fredlund sade. Jag pratar om två miljoner och han pratar om 400 000. Men de facto byggde jag själva grundprincipen på att landskapsregeringen inte ska göra investeringar i politikområden som man avser att privatisera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Vicetalman Thörnroos, som f.d. infrastrukturminister, ska ha all eloge för att hon orkade och lyckades privatisera hela skärgårdstrafiken. Jag vill påstå att det inte finns någon annan i den här salen som jag tror hade klarat av det, inklusive mig själv. Det ska hon ha en eloge för. Jag tror att hon som infrastrukturminister hade fortsatt, när det projektet var klart, och tagit sig an vägunderhållet.
Det märkliga är att det är en centerpartist, som anses vara i mitten, som vill privatisera medan en moderat gärna vill göra så att vägunderhållet förblir i offentlig regi, i och med att man bygger en tvätthall på Möckelö. Vi ska också komma ihåg att vägstationen på Möckelö antagligen också måste förnyas. Då börjar vi prata om miljoninvesteringar. Så det är nog dags, innan man bygger tvätthallen, att man tar sig en allvarlig funderare på att man borde privatisera det. För det finns många hundratals unga människor därute som har lastbilskort och som kan gräva osv. och som bara väntar på att få ta sig an anbudsförfrågan på det här projektet.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman och tack ledamot Runar Karlsson. Vi har ju diskuterat det här mycket i vår grupp och det är lite märkvärdigt att Moderat Samling sätter sig på bromsarna och vill socialisera samhället medan socialdemokraterna vill privatisera. Vi får väl se vart det här leder.
Talmannen
Talmannen påminner om att replikskiftet ska gå till huvudanförandet och inte rikta sig till andra parter som inte kan besvara replikerna.
Ltl Runar Karlsson, replik
Så är det fru talman för alla här i salen! Hade man varit ärliga här så borde det ha funnits med i budgeten och vilka ytterligare budgeteringsbehov som finns för att ha denna verksamhet i Möckelö. Vi får se tiden an och vi får hoppas att den här motionen, med vtm Veronica Thörnroos som första undertecknare, verkligen tas på allvar. Jag vill påstå att man lätt kan spara en halv miljon per år om man skulle privatisera vägunderhållet. Det har visat sig också på andra orter där man har gjort det. Hellre det än att skära ner på sjukvård och på de svaga i samhället!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos. Jag kan säga att jag har viss förståelse för den första klämmen i motionen där man vill driftsprivatisera vägunderhållet. Jag har själv tittat och funderat på precis samma sak. När jag pratade med en från personalen inom landskapet så sades det - om jag minns rätt - att det fanns 15 vägdistrikt. Då pratade jag om plogning. Jag tror att det var åtta som var driftsprivatiserade men att man ville ha sju kvar för att ha ansvar och kontroll av huvudvägarna. Man kände en viss oro. Är det något som vicetalmannen - som då var infrastrukturminister - vet något mera om? Jag tycker ändå att tanken, att man får fler entreprenörer på landet, är bara bra. Men däremot var de lite oroliga för det här.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag tror att om man går in för en privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet så bör man ta hela vägnätet för att skapa en fungerande helhet för att det också ska vara attraktivt för privata näringsidkare att investera i olika maskiner osv. Jag tror också att man måste ha ganska långa avtal. Kanske 10-åriga, kanske 12-åriga avtal för att man ska ha en realistisk avskrivningstid.
Det är sant att jag har varit fundersam över om man kommer att klara av det här. Men med de goda erfarenheter, som inte bara jag utan även andra har fått, från driftsprivatiseringen inom sjötrafiken, så visar nog att vi inte ska underskatta våra privata entreprenörer. De kan minst lika bra som våra egna.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jo det stämmer! De kan precis lika bra. De har säkert samma utbildning, tänkte jag säga. Det upplevde också jag av diskussionen när jag själv för ett - två år sedan tyckte att det här var en jättebra idé. Att tänk vad Göte har blivit höger plötsligt och vill börja driftsprivatisera! Men sedan kommer tjänstemännen och säger att ”Ja men har du tänkt på att då ger vi också bort kontrollen, när vägarna ska plogas och framförallt huvudvägarna”, och att jag som bor på landsbygden bör tänka på det. Att man också lämnar bort ansvaret över huvudvägarna. Då blev jag litet ”oops”, jag vill ju ändå fortsättningsvis ha bra vägar och jag vill att min familj ska åka på bra sandade vägar. Det får inte bli så att vinsterna - som jag blev förvarnad om - blir det viktigaste. Därför tänkte jag att vicetalman Veronica Thörnroos, som är mera insatt i frågan, kan förklara lite mer. Vi lär väl diskutera det i utskottet.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Allting ligger fast i upphandlingen. Att ha en upphandling som baserar sig på servicenivåer, inom vilka tidsrymder som vägar ska vara plogade, att det också finns en extra jourberedskap osv. Det kommer att ställas ganska stora krav på den upphandlande enheten. Men jag har sett, från min tid som infrastrukturminister, att de kan! Men det är inte säkert att de vill, det kan jag också säga. Det kanske inte fanns så mycket vilja kring sjötrafiken och definitivt inte hos de anställda, hos fackförbunden eller hos liberalerna som då satt i opposition. Men jag vet att det är där knuten sitter. En god upphandling med bra servicenivåer, fastslagna tider, vilket gör att jag inte ens tror att man kommer att märka någon skillnad. Och det ska du inte göra heller. Men som jag har sagt, det förutsätter att det finns pengar att tjäna. Privatisera för privatiserandets skull, det står jag inte bakom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Vtm Veronica Thörnroos gör en liknelse med sagan Mäster skräddare. Då kommer jag osökt av en händelse att tänka på en annan saga, nämligen Mästerkatten i stövlar. Där var det också en skräddare inblandad som sydde upp en väldigt stor och fin kostym. Man sprinklade med lite bidrag här och lite skärgårdstrafik där och tyckte att den var jätteskimrande och fin. Det var bara det att till slut så kom folket och ett litet barns vishet där och sade att ”han har ju ingenting på sig”. Då drar jag liknelser med vår likviditet här i samhället och att vi ska kunna betala för vår stora och fina kostym också, eller?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! Jag är lite tveksam till den liknelsen. Jag tyckte inte riktigt att det fanns i mitt huvudanförande. Men, visst! Vi har en försämrad likviditet, vi har för höga driftsutgifter i förhållande till vad vi borde ha men vi har också ett levande samhälle. Vi har en låg arbetslöshet, vi har haft en god inflyttning - lite svackande nu för tillfället - vi har goda servicenivåer inom vård, omsorg och skola och vi har haft det bättre än i Finland, om man jämför det rakt av. Jag tror att det också har betydelse. Det är inte bara siffrorna på den sista raden som är avgörande. Jag vill också erinra ledamoten Tony Wikström om - ifall ni har glömt - att socialdemokraterna satt med i den förra regeringen och fattade alla de beslut som sedermera verkställdes.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag tycker inte att vi ska glömma allt gott som centern har gjort under de här åren faktiskt. Mycket av det vi ser nu är inte politikernas fel på denna ö utan det är omvärlden och hur Finlands ekonomi har gått, som vi har hört om här tidigare idag. Vi vår se hela bilden och det tar vi med oss.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack för det inlägget ltl Tony Wikström! Det har ju ofta en tendens att allting är svart, annars är det vitt. Men de facto är det så i det verkliga livet att största delen egentligen är en gråzon och det gäller att hitta en balans däremellan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Fru talman! Bästa lagtingsledamöter! Kommunstrukturfrågan tenderar ofta att bli snudd på vulgär. De skeptiska är alltid snabba med uttryck som att när demokratin försämras, äldreboendena centraliseras och skolor läggs ned. Motståndarna till ett Åland med färre kommuner hävdar att det är just våra 16 kommungränser som skapat den välfärd vi har idag. Det håller jag inte alls med om. Den åländska välfärden har skapats av duktiga män och kvinnor, med ett entreprenörskap utöver det vanliga. Det är enligt mig detta entreprenörskap som möjliggjort och bekostat den byråkrati och administration som krävts för att upprätthålla 16 kommuner. Jag tror inte det är tvärtom, för då skulle nog röster ha höjts för att vi ska skapa några kommungränser till.
Näringslivet utvecklas inte optimalt via 16 kommuner. Tvärtom, det hämmar i stället för att stimulera och skapar större tillväxt. Att Ålands näringsliv vill se ett Åland med färre kommuner, är definitivt något som ska tas i beaktande. Jag tror de flesta förstår att om näringslivet på Åland mår bra, har Åland förutsättningar till att må bra.
Genom färre kommuner skapar vi även en helt annan spetskompetens inom de kommunala sektorerna, vilket i sin tur skapar lägre driftskostnader, större rättssäkerhet och en större medborgartrygghet. Titta t.ex. hur ett gränslöst samarbete kunde ge vår grundskoleutbildning större förutsättningar, hur vårt räddningsväsende kunde utvecklas, det byggtekniska området, ja det gäller i princip allt. Även medborgarnas valfrihet ökar i takt med att kommunerna blir färre och det kommer att gälla oberoende av ålder. Då säger skeptikerna, ”ja men det kan vi göra ändå”. Jo, tjena! Avtal på avtal och en byråkrati och beslutsgång som knappt hinner bli klar innan nästa mandatperiod tar vid. Samarbete över kommungränser är bra, men samarbete utan kommungränser är mycket bättre, billigare och enklare.
Enligt mig betyder färre kommuner en enorm möjlighet att bibehålla ålänningarnas servicenivå. Att via en mer rationell drift, ha möjlighet att upprätthålla i stället för att lägga ned. Rationaliseringsvinsterna går knappast till Panamabolag, vinsterna ger möjlighet till lägre skatter, lägre avgifter och till att stärka områden som behöver mer resurser, t.ex. äldreomsorg, skola etc. Varför skulle bykänslan försvinna med färre kommuner? Majbrasor, midsommarstänger och byalag skulle fungera lika bra ändå, till och med bättre, har det visat sig.
Fru talman! Att närdemokratin försämras med färre kommuner är en myt. Den förbättras! De som märker av de demokratiska konsekvenserna av en kommunstruktur är ofta det politiska etablissemang som prenumererat på de kommunala posterna mandatperiod efter mandatperiod. I ett Åland med färre kommuner luckras dessa fästen upp då bredden och mångfalden av politiska alternativ automatiskt blir fler.
Michele Ferrari, heter en mycket driftig ålänning, som driver en restaurang i Torggallerian och snart också öppnar upp dörrarna till det tidigare Eat. Han har studerat vid Åbo Akademi och gjorde då en avhandling med rubriken ”Hur skulle en kommunreform på Åland inverka på den kommunala demokratin”. Tag gärna kontakt med Michele och ta del av hans arbete, mycket intressant och tänkvärt, speciellt för den som är orolig att närdemokratin försämras, i samband med en kommunreform.
En kommunstruktur är ett måste för ett Åland som vill möta konkurrensen från våra närregioner och för att vi ska ha råd med allt det som vi lärt oss att ta för givet.
Avslutningsvis vill jag ifrågasätta dem som ifrågasätter lantrådet Sjögrens ledarskap. Att verkligen nu ta itu med det för Åland unikt svaga ekonomiska läget, kräver beslutsamhet och mod. Det skulle ha varit enkelt att skyffla problemet framför sig och låta nästa regering ta ansvaret, och samtidigt försätta ålänningarna i skuld. Det kallas populism enligt mig, och gagnar knappast de svagaste i samhället. Tvärtom, det skulle verkligen ha gjort vardagen kall och hård för alla som har det svårt på vårt Åland.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Klassisk retorik igen! Slår man ihop kommunerna så blir det bättre, bättre service, billigare, närservicen blir kvar osv. Det är enkelt att säga det. Jag kan säga precis tvärtom. Har vi de här kommunstrukturerna, om det sedan är 15 eller om det är 13 eller kanske tio så är det en garant för att bibehålla servicen. Det är absolut det billigaste sättet. Det blir lite tråkigt när man endast uttrycker sig så här schablonmässigt. Därför har jag en konkret fråga till ltl John Holmberg. På vilket sätt skulle man kunna bibehålla närservicen på landsbygden och i skärgården om Åland exempelvis skulle bestå av tre kommuner?
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson! Det var det jag menade inledningsvis när jag sade att debatten ofta blir vulgär. Man börjar alltid längst ner. Man börjar alltid med att man måste stänga fast äldreboenden, stänga fast dagis och stänga skolor. Jag tycker att man ska börja högre upp i hierarkin. Du får mycket mindre administration, du får färre kommundirektörer, du kan rationalisera den administrativa personalen och du kan stärka upp genom att skapa spetskompetens. Många av våra små kommuner har problem med att kompetensen inte alltid räcker till. Dyra juristfakturor som i sin tur skapar en rättsosäkerhet och en otrygghet för medborgarna. Det här är ett sätt att kunna bibehålla den servicenivå som vi har. Tar vi t.ex. Finströms kommun så har de lagt ner två skolor de senaste tio till tolv åren i sin egen kommun. Varför gjorde de det, ledamot Karlsson?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ja, det vet jag inte! I min egen kommun Saltvik har man valt att ha två skolor pga. att befolkningen vill ha det, alltså betalarna vill ha det. Det har visat sig vara mycket lyckosamt, även ekonomiskt.
Sedan det här med specialister, ja det är alltid bra med specialister. Men det måste också finnas generalister som kan se till helheten. Det är minst lika viktigt. Det är någon sorts övertro att har man spetskompetens på alla så blir det perfekt men det är inte så, utan du måste ha generalister. Det är det som kommunerna har idag. Man har generalister som kan se det breda och det är en fantastisk tillgång.
Men, återigen - jag fick inget svar på min fråga! På vilket sätt skulle man kunna behålla servicen ute på landsbygden och i skärgården om Åland skulle bestå av tre kommuner? Det betyder förstås att man vet innerst inne att det kommer att bli en centralisering, precis som det har blivit på den svenska landsbygden, den har dött ut. Där har vi facit. Men det är väl så man vill ha det från det centrala Åland, det förstår jag.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Det är tråkigt att man inte kan se det med lite mera helikoptersyn. Det var därför jag inledde med att det alltid blir en vulgär debatt. Man måste titta på att kommunerna får 38 miljoner i landskapsandelar. Om vi tar din kommun, ledamot Karlsson, så får de tre gånger mera landskapsandelar per invånare än vad Mariehamn får. Och om vi tittar vi på våra allra minsta kommuner - hur ska Sottunga kommun kunna uppbringa den rättssäkerhet och den närdemokrati som krävs, om deras befolkning minskar med ytterligare 20 procent? Hur ser ledamoten Karlsson själv på problemet? Är lösningen att bara pumpa in mer och mer pengar? Är lösningen att gå till banken och på det sättet finansiera dagens kommunstruktur? Tycker ledamot Karlsson att det är lösningen i framtiden?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack fru talman! Det låter så bra när ltl John Holmberg säger att all service ska kunna bli kvar och att det ska bli billigare när man slår ihop kommunerna. I en demokrati är det faktiskt majoriteten som bestämmer. Det betyder att eftersom majoriteten oftast bor centralt så kommer de som bor perifert på sikt att mista sin närservice. Det är ingenting att snacka om, för så är det. Så länge vi har små kommuner så har vi den möjligheten att man kan bestämma inom kommunen. Att, okej, det här kostar lite mera, men det är vi beredda att satsa på och betala högre skattöre för, så vi kan hålla hela kommunen levande. Det kommer inte att finnas kvar om man slår ihop kommunerna.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Lindholm! Ja, där har du och jag helt olika åsikt. Min tydliga åsikt är att om vi ska klara av att behålla den närservice som alla ålänningar är berättigade till idag, så är enda chanser att rationalisera och göra det effektivare. Det gör vi inte genom att ha 16 kommunkanslier, 16 kommunfullmäktige och 16 kommunstyrelser. Det tror jag inte alls på!
Vi såg redan vid senaste val att det var svårt, inom vissa valdistrikt, att få ihop representativitet. Det säger ju sig självt att det bara går åt ett håll.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack fru talman! Det är helt tydligt att vi har olika uppfattning. Jag vidhåller att man i demokratisk ordning börjar titta på var det finns rationaliseringslösningar att göra. Jag kan upplysa ledamot John Holmberg om, ifall han mot förmodan inte vet det, att kommunkansliernas del av den kommunala ekonomin är det inte många procent som man kan spara på genom att lägga ner dem och tro att det ska bli stora rationaliseringar. Större enheter brukar betyda fler mellanchefer och vi politiker är tyvärr ofta för svaga för att kunna sätta oss emot det.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Vi måste komma ihåg att Åland består idag av bara drygt 29 000 personer fördelat på 16 kommuner. Slår man ut den administrativa kostnaden per invånare på Åland så är den enorm. Det är ju självklart att det är stora inbesparingsvinster genom att effektivisera bara administrationen. Sedan kommer allt annat gott på köpet, att vi får spetskompetens inom socialväsendet, vi får spetskompetens inom det byggnadstekniska, vi kan garantera att alla åländska barn har ungefär motvarande möjlighet att bedriva en vettig fritidsverksamhet. Det finns ju inte idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack fru talman! Det är intressant att höra de olika vinklingar som finns i regeringsblocket när det gäller kommunernas framtid. En del hänvisar till ekonomin och andra hänvisar till centralisering och en del hänvisar till kompetens. Jag tycker att ltl John Holmberg representerar alla dessa.
Det som vi konstaterade tidigare är att antalet människor - 29 000 - inom kommunens ansvarsområden skola och barnomsorg osv. där kostar barnen per person en viss summa och de behöver en viss omsorg. Om man sedan är beredd att ha väldigt stora undervisningsgrupper så kan man få ner kostnaderna, men jag tror att man får betala det i någon annan ände i stället.
Om vi är överens om att skolorna, dagisarna och äldreomsorgen ska vara kvar, så har vi 20 procent av kommunens kostnader kvar att fördela. Är det så att vi bara vill titta på kommunkanslierna och det som politikerna kostar, då är det sju procent. Det här utreddes för över tio år sedan.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Jag har aldrig sagt att jag tror att man kommer att göra stora vinster genom att slå ihop kommunerna rent ekonomiskt. Däremot kommer man att göra det möjligt att bibehålla den service som vi har vant oss vid. Vi ska ha nära till dagis, vi ska ha nära till äldreboendet och vi ska ha hyfsat nära till skolan.
Det är också ett sätt när landskapsregeringen nu stöder skärgårdsbutikerna. Man vet skärgårdsbutikerna är A och O för att människor ska kunna leva och bo ute i skärgården. Det är helt elementärt. Så handen på hjärtat, ledamot Lundberg. Du är stadspolitiker, du inser du också att det finns ganska stora rationaliseringsvinster att göra. Det är bara att titta i ÅSUB:s statistik och se vad vinsterna är per invånare om man har större enheter.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Där har vi en problematik, just därför att det har visat sig hos oss i Mariehamn – om vi ska tala om det – att kostnaderna per barn i barnomsorgen inte är billigare fast man har fem avdelningar och centralkök än vad man har i de mindre kommunerna. Så det är inte väldigt lätt att hitta de rätta storlekarna.
Det gjordes en undersökning i Österbotten kring den optimala skolan när det gällde kostnader. Den stannade på mellan 60 till 90 elever, och var den ekonomiskt mest effektiva.
När det handlar om att ha skolan nära och dagis nära och äldreomsorgen nära, med en mindre organisation, har vi då en modell framför oss där vi kanske har två rektorer och sedan skolor utan rektorer? Eller blir det skolor, och så blir det rektorer i centrum, och så ska det bli vicerektorer osv. Samtidigt som ltl John Holmberg säger att administratörerna ska minskas. Jag får inte riktigt ihop det.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Vi kom ner på vulgärdebattnivån igen när vi pratar om skolor och daghem. Jag vill prata om kommunkanslierna t.ex. Ska vi ha 16 kommundirektörer, 16 socialchefer, 16 fritidschefer, 16 ekonomichefer, 16 löneräknare, 16 personalchefer etc. Jag tror att det finns ganska mycket att göra bara där. Och de rationaliseringsvinsterna kommer att bidra till att vi kommer att ha råd att upprätthålla den service som vi vill ha på Åland idag.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Jag har noterat i flera replikskiften att det är vissa problem med tituleringen. Vissa ledamöter titulerar varandra med du. Jag bara påminner allmänt så att man kommer ihåg det.
Ltl Carina Aaltonen
Tack fru talman! Ibland är det gott att höja blicken lite och se sig omkring i världen och få lite perspektiv och kanske rent av tänka på hur man har det på andra platser på denna jord. Gör man det så inser man ganska snart att vi har ett samhälle på Åland som är fantastiskt. Vi lever i fred, utan att behöva fundera på om att bli sönderbombade eller drivna på flykt. Vi har goda sociala trygghetssystem som gör att vi kan få stöd och hjälp om vi så behöver. Vi har en utmärkt hög kvalitet på hälso- och sjukvården, en i det närmaste utmärkt infrastruktur, vi har den bästa skolan och den mest kompetenta barnomsorgen man kan tänka sig. Och blir man gammal så finns det stödtjänster av olika slag, både i det egna hemmet eller på något annat hem. Det här kommer också att ske, även efter att denna tilläggsbudget har klubbats.
Vad är det som skapar detta samhälle? Ja, jag tror att det är viljan att göra gott och hjälpas åt för det gemensammas bästa. Att känna tillit och förtroende för varandra. Att vi kan välja att tänka ”vi” och ”de” eller ”vi tillsammans”. Jag tror att det är styrkan att vi tänker ” vi tillsammans” och ser till att vi ska göra det bra för ålänningarna, i våra kommuner, i föreningslivet i företagen och här i Ålands lagting.
Jag skulle vilja påminna om det som en tidigare finansminister sade för inte alltför länge sedan. Det var för drygt ett år sedan, när den här rapporten ”Ålands folkhälsorapport” presenterades. Den här rapporten berättar om hur ålänningarna mår, hur länge vi lever, hur den psykiska och fysiska hälsan är, den säger mer om vårt samhälle, och det samhälle vi lever i, än detta budgetförslag som nu ligger på våra bord.
Mår människorna inte bra så stiger kostnaderna i hela samhället. Kostnaderna för hälso- och sjukvården, då stiger kostnaderna för företagen och då blir det enorma påfrestningar på den enskilda personen och hens familj om pengarna inte räcker till. Det blir minskade skatteintäkter till kommunerna, mindre köpkraft och bryter man inte den spiralen snabbt kan samhällskostnaderna bli höga. Målet för vårt arbete här i lagtinget, och det som görs i regeringen - bästa kolleger - det måste vara att se till att vi har ett samhälle som mår bra, där människorna har jobb och sysselsättning och där man kan leva på sina inkomster och vara delaktiga och behövda. Vi ska ha företag som växer och mår bra, jordbrukare som kan leva på sitt arbete och odla giftfria livsmedel. Vi ska leva i samklang med en natur och en miljö som är ren och frisk. Och vi måste ha förtroende för varandra och lita på att också denna regering, trots att inte centern är med, vill ålänningarnas bästa.
Det vi måste göra nu är att se över helheten. Hur drabbar nedskärningarna som har gjorts av den centerledda regeringen i Finland ålänningarna? Där har många stöd sänkts och högkostnadsskyddet för bl.a. mediciner har höjts. Människor som har det tufft har fått det ännu svårare. Så ska vi inte göra på Åland. Tvärtom! Sedan får vi komma tillbaka i budgeten 2017 och se om och hur vi har löst utmaningen med att förändra de sociala stöden så att det blir en nettoinbesparing på ca tre procent. Men först måste vi göra konsekvensanalyserna.
Att hetsa upp sig och gå upp i falsett över denna tilläggsbudget, det är de facto ganska onödigt. Det vi ser nu är en riktning och en viljeyttring att få ordning på landskapets finanser, så att vi har råd med välfärden i framtiden. Här är vi helt eniga i våra tre partier.
Den här budgeten visar på regeringens ambition och målsättning. Sedan brukar verkligheten komma emot, på olika sätt, ibland också på oväntade sätt. Det skulle betyda väldigt mycket om Finlands ekonomi förbättras och om avräkningsbeloppet höjs. Det skulle vara en mycket oväntad förbättring.
Om vi ser till att ta hand om de allra svagaste så kommer också de starkaste att förtjäna på att helheten förbättras. Vem vet, vem som är stark och svag i framtiden? Det vi vet är, att om hela samhället strävar mot det gemensamma hållbarhetsmålet så skapar vi maximala möjligheter för kommande generationer att bibehålla minst nuvarande livskvalitet och med stor sannolikhet även höja densamma.
Som socialdemokrat går jag tillbaka i historien och kan se att det är socialdemokraterna som har varit med och förändrat samhället, gång på gång, i våra närregioner. Det har vi gjort genom att konsekvent arbeta för reformer, för förbättringar, för jämlikhet och för trygghet.
Nu när vi socialdemokrater sitter med i den åländska regeringen så fortsätter vi det arbetet. Vi är inte med för att demontera välfärden och för att benhårt hålla fast vid gamla strukturer. Tvärtom! Vi är inte rädda för förändring, den är nödvändig. Vi tror att de som strävar bakåt och är rädda, och bara värnar sina särintressen, de är det verkliga hotet. Socialdemokraterna vill framåt!
Tillsammans så ska vi nu kraftsamla för en ekonomisk stabilitet och hela tiden ha den lilla människan i centrum.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman. Återigen så får man höra ltl Carina Aaltonens försvar för de svaga i samhället. Men ändå har hon varit med och drivit en politik där det går åt motsatt håll. Sjukkostnadsavdraget, där neddragningarna på de sociala förmånerna nu är tre procent. Det är socialdemokratisk politik!
Att säga att det här inte är deras politik men att ”vi sitter med i en regering som vi måste anpassa oss till”. Det är inte hållbart! Man har alltid alternativ. Är det så att man inte kan acceptera en neddragning inom de sociala förmånerna, om man verkligen vill stöda de svaga, så då stiger man av om det går för långt. Men man kränger sig fast med näbbar och klor bara för att man ska få sitta i regeringen. Man driver inte en socialdemokratisk politik, vilket man påstår att man vill göra för de svaga.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det här stämmer överhuvudtaget inte! Beträffande sjukkostnadsavdaget så sänktes det för dem som har högre inkomster. Men för de som har en årsinkomst på 15 000 euro så bibehölls sjukdomskostnadsavdraget intakt. Föra regeringen, där också moderaterna och centern var med, höjde utkomststödet två gånger, vi höjde bostadsbidraget och vi gjorde förbättringar för ensamförsörjare. Sedan handlar faktiskt inte allting om att höja ekonomiska stöd. Man måste också se på arbetsmetoder och möjligheter för människor att få annan hjälp än rent ekonomisk. Men vi var med och gjorde väldigt mycket. Vi kommer att fortsätta med det i den här regeringen, tillsammans med moderaterna och liberalerna.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Det som ledamot Aaltonen säger stämmer inte! I utfallet på sparåtgärderna i första omställningsbudgeten var hela sjukkostnadsavdraget borttaget. Sedan blev det en sådan enorm oppositionspolitik och kritik från allmänheten, så att man backade och tog bort bara hälften. Då gick man in för de förändringarna som ledamot Aaltonen nämner.
När vi från Ålands Framtid drev en motion om att höja stödet för ensamstående, inte stödde man det. Nej! Man blev mer eller mindre hånad från socialdemokraterna.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Jag måste säga att de var tack vare konsekvensanalyserna som gjordes som vi beslöt att hålla kvar sjukkostnadsavdraget med 100 procent för dem som har de lägsta inkomsterna och halverade för människor som har råd. Det är faktum. Men man är inte sämre än att man kan ändra sig om man inser att det här är en åtgärd som kanske inte fyller sitt syfte. Så tror jag att den här regeringen också måste jobba. Man kommer med förslag och riktlinjer men därefter gör man konsekvensanalyser. Sedan får man se hur det kommer att drabba olika grupper i samhället.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman. Ltl Aaltonen nämner särintressen. Kan ltl Aaltonen utveckla vad hon menar med särintressen?
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ja, man kanske kan ta ltl Runar Karlssons särintresse för landsbygden t.ex. Den här regeringen försöker se till helheten, både skärgården, staden och landsbygden. Jag kallar det för särintresse om man bara driver vissa områdesfrågor eller vissa gruppers frågor.
Ltl Runar Karlsson, replik
Tack fru talman! Det är klart att man som politiker driver sina särintressen för sina invånare och dem man blivit inröstad av. Det är naturligt och det är så och så som demokratin fungerar. Personligen har jag i mitt värv drivit intressen såväl i Mariehamn som i skärgården och på landsbygden. Men det är klart att allt är särintressen. Är man intresserad av att utveckla näringslivet i Mariehamn så försöker man bygga en IT-by med allt vad det innebär. Det är en form av särintresse. Det blir lite nedvärderande när man säger att man som politiker driver särintressen på det mandat som väljarna har gett en. Det är de som är demokrati.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack fru talman! Om man säger att man för allt smör i Småland ska behålla 16 kommuner, så är det väl nog faktiskt att driva lite särintressen. Är inte det att se till helheten, att se till människornas bästa och se om vi kan modernisera, t.ex. sådana strukturer. Nu föregår ledamot Karlsson, med gott exempel, och driver samverkan inom kommunernas socialtjänst på norra Åland. Det finns många politiker här i salen som också ser till helheter.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack fru talman! Lite inspirerad av ltl Carina Aaltonens uppmaning att höja blicken, så tänkte jag göra just det.
I USA pågår som bekant en intensiv valkampanj där alla medel är tillåtna. Kanske sitter ni också och tittar i soffan med skräckblandad förtjusning. Det är nåt visst med att betrakta folk som slår varandra i skallen. Men är det rätt och är det bra?
Senaste natt sade Hillary Clinton, en av de klokare kombattanterna, något som lyfte debatten. Hon sade sig hoppas att USA ska bli ett land där man ägnar sig åt att lyfta varandra i stället för att trycka ner. Det är tänkvärda ord även för detta lagting. Här råder ibland en samtalston som man inte hittar på andra arbetsplatser. Vi är alla delaktiga i detta men det är ändå ett fenomen som inte självklart leder framåt och något vi borde fundera över ibland.
Det parti som jag leder har i dag varit föremål för en mängd kritiska kommentarer i denna debatt om tilläggsbudgeten. Några av dem berättigade, de flesta inte. Mot bakgrund av de antal gånger som Åländsk Center nämnts i denna budgetdebatt - alltså mer än allt annat - råder det inget tvivel om vem som skapat dagens Åland. Det är fascinerande vilka spår partiet lämnat och hur många debattörer som tycker det. Förresten är det inte så konstigt. Åländsk Center har de facto suttit vid regeringsmakten sedan 1976, tills i fjol höstas, och därmed haft ett långsiktigt och tungt inflytande på det Åland som i dag hör till Europas allra starkaste och mest livskraftiga regioner, både i ekonomisk och i mänsklig mening. Det är helt i linje med avsikten då partiet bildades som en motvikt till en tilltagande individualism som äventyrade hela Ålands bästa. Genom skapandet av Åländsk Center blev det mer betoning på idealism vilket lagt grund för den välfärd vi i dag har på Åland och som landskapsregeringen mycket riktigt lyfter fram i de allmänna motiveringarna.
I år fyller partiet fyrtio år och kan som alla andra fyrtioåringar se tillbaka på ett liv som oftast varit uppåt men ibland inte. Bara för säkerhets skull så vill jag understryka att partiet inte alls känner frustration över att vara i opposition. I en demokrati är det precis så det ska fungera. Tack vare Åländsk Centers bildande och betoning på idealism har andra partier lyft sig själva och sitter nu i regeringsställning. Vi har med vårt arbete hjälpt andra och det är ledarskap på riktigt. En sann ledare ska arbeta för att andra ska växa, ibland på egen bekostnad. Precis som Hillary Clinton sade.
Tilläggsbudgetens övergripande mål är sådant att vem som helst i denna sal kan skriva under. Vi behöver fler människor och fler arbetsplatser. Vi behöver nya företag för att bibehålla välfärden på en hög nivå. Från partiets sida står vi, såvitt man antar ett antal budgetmotioner, bakom de stora dragen när det gäller inbesparingar. Men jag skulle vilja att finans- och näringsutskottet kastar ett extra öga på hur vi behandlar dem som behöver det mest. Är man stark måste man se till att de svaga har det bra.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag tyckte det var fint att ltl Jörgen Pettersson också definierade ett gott ledarskap. Precis på samma sätt som man tidigare, från lantrådets sida, definierade de mål man har om sitt eget ledarskap och som jag också upplever att lantrådet agerar. Det är fint att höra att vi är inne på samma linje.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det är möjligen så att det är samma linje, men ledarskap går också ut på att man inte själv ska berätta vilken duktig ledare man är, det ska andra säga.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Och det sägs nog också!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom
Fru talman! I den här tilläggsbudgeten, som vi i dag diskuterar, så föreslås det åtgärder som avser att ”rätta munnen efter matsäcken”. Jag stöder de åtgärder som föreslås och ska i detta anförande ge lite färdkost angående den skrivning som berör Guttorp.
Landskapsregeringens avsikt att samla vattenägare och turismbranschen till rådslag, hoppas jag ska ses som en möjlighet. Jag vill ge ett råd till alla aktörer som har intressen i verksamheten vid Guttorp. Det är nu dags att samla alla krafter och diskutera framtiden. Var kreativa och kläck förslag! Det är alltid bättre att stiga tidigt upp än att komma försent! Se rådslaget som en möjlighet och ta vara på tillfället och kom till rådslaget med idéer och förslag om hur de krav på ökade intäkter, som ställs på verksamheten, ska uppfyllas.
Jag tror att också fiskodlarföreningen kan ha intressen i fiskyngelproduktionen. De borde också höras under arbetet med att uppnå de ekonomiska krav som ställs. Jag hoppas att finans- och näringsutskottets ordförande hörde detta!
Privatisering av verksamheten kan också vara en möjlighet. Jag säger inte att det behöver vara så, men det kan vara så. Man ska ha ögonen öppna för det.
Då det gäller internhyrorna som uppbärs till fastighetsverket så har det varit samtalsämnet inom flera av landskapets verksamhetsenheter. Det är nödvändigt att internhyrorna åskådliggörs för de utgör en del av hur mycket olika verksamheter belastar landskapets ekonomi. Är internhyran på rätt nivå? Det vet inte jag. Men jag hoppas att landskapsregeringens avsikt är det som står i budgeten - ”att inför år 2017 utreda om nivån på den avkastningsränta, som ligger till grund för såväl internhyran som landskapets avkastningskrav, ligger på rätt nivå”. Jag hoppas att vi får ett svar var internhyrorna ligger.
Talman! Jag hoppas att det planerade rådslaget ska leda till att verksamheten vid Guttorp i någon form ska kunna fortsätta med sparkraven uppfyllda. Om det är i landskapets regi eller i privat regi får framtiden utvisa. Det kan ju också vara så att man lägger ner verksamheten och det tycker jag skulle vara sorgligt.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack fru talman! Tack ltl Sundblom! Jag har två frågor. Den första är om ledamot Sundblom tycker att tidsfristen vi ber om - budgeten ska nu på remiss till finans- och näringsutskottet och kommer tillbaka för att klubbas i början av juni - är en rimlig tid som man har för att samla alla vattenägare och branschfolk inom turismbranschen, för att hitta 450 000? Jag tror att jag får återkomma till min andra fråga i nästa replik.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack talman! Jag sade att det var dags att samla krafterna! Det kan man göra i morgondag, man hade kunnat göra det redan, för förslaget har ju varit känt en tid. Skynda på, samla krafterna, ha matnyttigt med sig när man kommer till rådslaget! Det är så man ska göra.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack fru talman. Så kan man se det. Å andra sidan är det först när tilläggsbudgeten ligger för handen som man ser hur mycket extra pengar man räknar med att ska komma in och att man ska gå från 50 000 till 500 000. Jag försäkra ledamot Sundblom att det klarar i alla fall inte fiskelagen av att få fram de pengarna. Jag anser att tidsrymden är alldeles för kort tilltagen.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! Jag sade ”att involvera fiskodlarföreningen” som kan ha intressen i det här. Man kan också kanske omstrukturera verksamheten. Det är idéer, man ska ha något med sig när man kommer till rådslaget. För sparbehovet, det finns!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Frågan berör samma sak, tidsaspekten! Om jag förstår ledamoten Sundblom rätt så anser man att man ska hinna svara på den här tiden. Jag skulle vädja att ledamot Sundblom överväger och tänker efter vilken tidsaspekten är. Alla vattenlag har nu haft sina stämmor. Att samla alla stämmor igen och få ut det på remiss kommer inte att fungera. I sådana fall är det bara vissa av dem som kommer till rådslaget.
Vad är ledamot Sundbloms inställning ifall man inte kommer till en lösning? Är ledamoten då beredd att lägga ner Guttorp?
Ltl Torsten Sundblom, replik
Det där får ledamot Eklund tolka som han vill. Men som jag sade, kom med idéer, försök göra något! Kan man inte göra något så då far den här verksamheten.
Det här har varit känt länge. De som jobbat i enheten har länge känt till att det här är på väg och alla har känt till att det är krav på inbesparingar. Det gäller att ha förslag. Det ska inte behöva vara färdig spikat, men de ska finnas förslag på en inriktning som kan visa att man kan få ett bättre resultat. Det är det som är det viktiga.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Redan i höstas, i den ordinarie budgeten, hade Ålands Framtid en motion om att man skulle utreda Guttorp och dess framtid. Den här tilläggsbudgeten kommer inte med några analyser eller utredningar, utan man anmodar bara konkret till ett rådslag. Och om man inte kommer till en lösning så lägger man ner. Det är det som jag är kritisk till. Man borde ha en längre tidsaspekt. Dessutom har landskapet egna vatten som man ansvarar för. Hur tänker landskapet göra i framtiden med sina utplanteringar? De är Ålands största vattenägare!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Det är bra att kollegan och ledamoten Sundblom lyfter upp frågan om internhyror. Landskapsregeringen menar förstås allvar när vi säger att vi ska se över internhyrorna och få dem på en så korrekt nivå som möjligt. De upplevs orättmätiga till vissa delar och jag vill inte, innan vi har gjort en utvärdering av de internhyror vi nu budgetmässigt har sagt, säga om det stämde eller om det var fel. Men, vi ska titta på det på allvar. Ingen gagnas av om internhyrorna är fel. Vi ska komma till en så korrekt beskrivning som möjligt av respektive verksamhets totala verksamhetskostnader. Så som det var budgeterat tidigare så var det heller inte korrekt.
Vad gäller Guttorp, som nämnts i det här sammanhanget, så ligger inte vårt inbesparingskrav på den nivån att det ska täcka också internhyran. Det var mer eller mindre ett löfte som landskapsregeringen gav åt verksamheten där ute, att det inte skulle innefatta det.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack talman! Jag litar på landskapsregeringen i det fallet och att man nu ser på den här biten. Som jag sade så finns det flera verksamheter där internhyran är ett samtalsämne runt kaffeborden. Det är bra att saken ses över, om man är på rätt nivå eller inte. Jag litar på regeringen i den frågan.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Väl så! En återgång till att vi inte ska ha internhyror som belastar respektive verksamhet, det kommer det inte att bli. Det är ett arbete som ska göras för att få dem satta på korrekt nivå.
Jag upprepar, att det sätt som man budgeterade på förut, där kostnaderna fanns på fastighetsbyrån och inte på respektive verksamhet, det var inte den korrekta metoden. Nu ser man förstås faran i det kostnaderna har ökat.
Beträffande Guttorp så vill jag säga att inbesparingskravet är ungefär i nivå med den kostnad som man har haft för verksamheten tidigare, innan internhyran lades på.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Det jag sade i mitt anförande var att internhyrorna måste vara åskådliggjorda. De måste finnas med så att man ser vad som belastar verksamheten, vad den än må vara. Det är inte bara Guttorp det handlar om utan överallt. Då ser man hur mycket det kostar och då vet man vad det beror på också.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tony Wikström
Tack fru talman! Regeringen Sjögren har en utmanande tid framför sig. En oerhört stor kraftansamling krävs för att vi ska nå de olika hållbarhetsmålen i framtiden. Ekonomin är det som möjliggör även en social och miljömässig hållbarhet, som kan ge bärkraft, ringar på vattnet och stabilitet.
Det kan verka tufft att socialdemokrater, moderater och liberaler ska kunna samarbeta och hitta lösningar man kan enas kring. Men det går ganska bra, skulle jag säga. Grundbulten i ett samarbete är tillit. Finns tilliten där, och dialogen är öppen och ärlig, så kommer man väldigt, väldigt långt.
Egentligen tror jag att vi ofta vill samma saker. Vi vill fortsättningsvis ha världens bästa dagis, skola och äldreomsorg. Vi vill ha ett rättssäkert och tryggt samhälle där alla människor får vara sig själva och tillåtas växa, utvecklas och känna sig delaktiga. Vi vill alla att våra barn och unga ska må bra, få möjlighet till fritidssysselsättningar och kunna ägna sig åt sport och kultur. Vi vill att företagen känner att Åland är tillmötesgående och välkomnande, att vi genom avbyråkratisering, digitalisering och samordnad IT sparar pengar och tid. Vi vill jobba för ett jämställt samhälle och fortsätta jobbet med arbetsvärdering. Vi vill bli fler, genom att locka hem våra ungdomar som samlat på sig kunskap och erfarenheter i öster- och västerled. Vi blir också fler genom att dra vårt strå till stacken och låta Åland vara en trygg hamn för flyktingar. Integrationen är A och O och med en ny plan för detta känns det verkligen bra inför framtida beslut. Vi vill ha en grön ö i ett blått hav och vi känner en stor entusiasm kring ekologisk odling och förnybar energi.
Och sist men inte minst. Vi vill se över de stora strukturerna. Hur framtidens Åland borde se ut för att vi även då ska kunna ha en välfärd av nordisk modell.
Utredningsarbetet kring kommunstrukturen är igångsatt och jag tycker det är bra att man inte låst sig vid si eller så många kommuner, utan låter utredarna och kommunerna tycka till. Där har socialdemokraterna tidigare sagt och fortfarande vidhåller att 1 - 3 kommuner, med Kommunernas socialtjänst, torde vara de rimligaste alternativen. Men visar konsultfirman PWC:s rapport något annat, så är åtminstone jag villig att ta till mig de slutsatserna.
Fru talman! Sparbetinget är stort. Det har från vissa håll insinuerats att socialdemokraterna önskar och hoppas på att yttre omständigheter skulle kunna göra att man inte behöver skära så hårt i vår välfärd, och de har helt rätt. Ekonomi går i cykler och jag skulle inte bli förvånad om Finlands ekonomi, förr eller senare, visar upp gröna skott och att man kan se ett ljus i slutet av tunneln.
För oss socialdemokrater är en nedmonterad välfärd, minimal offentlig sektor, lägre skatter och högre avgifter inget vi strävar efter. Vi vill att offentlig sektor ska vara effektiv och serviceinriktad - ja, helt enkelt bäst samt konkurrenskraftig. För att trygga välfärden även i framtiden måste vi ta ett ekonomiskt ansvar. Vi kan inte låna till drift. Men, vi kan och bör låna till investeringar.
Låt oss satsa på en grön omställning och IT. Låt oss satsa på befintlig och framtida infrastruktur. Det har aldrig varit billigare att låna än nu. Vi kan, med fördel, påminna oss om när det känns tungt, att Ålands skuldbörda i förhållande till bruttonationalprodukten är noll, vilket är världsunikt!
På samma gång som vi gasar så måste vi bromsa rejält. Vi står inför ett faktum. Om inte intäkterna ökar måste utgifterna ner, närmare 20 miljoner! Men tidtabellen kan diskuteras liksom var man kan spara. Det ska förstås ske genom att prioritera, konsekvens bedöma och fördela de resurser som finns där de behövs som mest. Det är politik och däri ligger utmaningen.
När man lyssnat på budgetdebatten, här i salen och i media, framgår det tydligt att socialdemokratin uppenbarligen är den moraliska kompassen för hela det politiska Åland, en garanti som fortsättningsvis lovar att alla nödvändiga förändringar sker så skonsamt som möjligt. Det är jag stolt över och kommer att jobba för att så förblir. Och med denna regeringstrio tror jag att man kommer att kunna anta utmaningen och klara av den. Hurdå? Jag vill lyfta upp några saker som jag finner intressanta och som kan göra stor nytta men minimal skada.
Gällande ÅHS så har organisationen redan sparat 650 000 euro, utan att vi medborgare märkt av någon försämring. För att nå upp till två miljoner i inbesparing nästa år, så är man tvungen att fundera över strukturförändringar. Med ett fortsatt effektiviseringsarbete och en rejäl satsning inom IT så tror jag att målet kan nås, utan att försämra vården, som är den viktigaste samhällsservicen vi har. Jag har tilltro till styrelsen och ledningen på ÅHS, som bör fortsätta utvecklas mot målet - ett modernt och effektivt sjukhus. Att tro att avgiftshöjningar ska fixa budgeten är inte realistiskt. Det är att fokusera på fel saker.
Så har vi omstruktureringen av Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. I framtiden kan vi jobba smartare, genom att se till att vi skapar kontakter, samarbeten och får ut information till de som vi vill nå. Lobbyverksamhet, helt enkelt! Mälardalen är ett otroligt intressant område för åländskt näringsliv och via Stockholm kan många företagskontakter skapas som kan bära framtidens frukter.
Vi måste inse att vi är för små för att själva upprätthålla alla ombudsmannamyndigheter som åläggs oss. Dessa myndigheter har tyvärr inte heller fungerat riktigt så som vi förväntat oss. Ta diskrimineringsombudsmannen t.ex. Kan vem som helst anmäla en diskriminering? Nej, det gäller bara offentligt anställda! Nej, vi kan jobba smartare, billigare och till och med bättre. Och naturligtvis ska servicen ske på svenska. Där viker vi oss inte en tum!
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Jag blir lite orolig när ledamot Wikström säger att man ska börja låna pengar. Den regering som socialdemokraterna ledde de senaste fyra åren hade ett underskott år 2011 på 17,5 miljoner, år 2012 på 29,7 miljoner, 2013 på 39,5 miljoner och 2014 på 45 miljoner. Ska vi fortsätta en sådan trend? Vilken stat har lyckats komma bort från skuldträsket när man hamnat där?
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag antar att ledamot Häggblom menar att vi lånar pengar, inte lånar ut pengar. En ekonomi är ganska komplex. Man måste naturligtvis göra skillnad på drift och vad som är investeringar. När det gäller att investera för att i framtiden minska budgetslitaget, då är jag helt för det. Åtminstone pratade också liberalerna under valrörelsen sig varm kring det. Jag tror att vi har ett hyfsat stort stöd i regeringen för det.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack fru talman! Är ledamot Wikström villig att stöda finansminister Perämaa och hans ambitioner att få ner det underskott som vi har idag?
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Absolut. Vi står bakom ramarna. Som det har sagts tidigare så är nu att börja göra konsekvensbedömningar, diskutera samt stöta och blöta de olika förslagen och komma fram till vad som är smartast och som skonar alla svaga grupper i samhället. Det är någonting som också finns med i skrivningarna inför den här tilläggsbudgeten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jag vill vända mig ganska kraftigt mot det som ltl Tony Wikström insinuerade om, att det bara skulle vara socialdemokraterna som har en moralisk kompass. Jag skulle vilja hävda att åtminstone jag och mitt parti har haft den hela tiden, där också vi värnar om de mest utsatta. Vi kanske inte är för generella stöd till alla i alla sammanhang men vi har alltid värnat om de mest utsatta. Jag vill bara förtydliga det från vår sida. Jag står inte bakom ett sådant uttalande att det enbart skulle vara socialdemokraterna.
Men det var egentligen kommunerna som jag ville replikera på. Ledamot Wikström nämnde en till tre kommuner. Personligen tycker jag att vi bara kan ha en kommun. Jag ser inte fördelarna med att ha två eller tre. Jag skulle vilja höra ledamotens tankar kring vad det finns för fördelar med att ha två till tre kommuner i stället för en. Jag är också öppen för att diskutera andra antal än en, eftersom jag inser att den politiska realiteten är sådan. Men min personliga åsikt är en.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag kan försäkra ltl Petri Carlsson att moderaterna är med i stugvärmen och att vi känner att ni också har en moralisk kompass. Jag syftade mera på debattklimatet, inte minst i media, där Ålands Socialdemokrater lite oförsynt har fått lite väl hård kritik och slag från det ena och det andra hållet.
När det gäller antalet kommuner så har jag absolut själv också sneglat på alternativet med en kommun och tycker att det är intressant, men som jag vidhöll här så har jag ett öppet sinne och är nyfiken och vill ta till mig nya fakta som kommer genom undersökningarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Det är roligt att lyssna på ledamot Wikström. Han har en väldigt hög ambition att samhället ska ge bra service. Inga låga skatter och ingen försämrad service. Man måste prioritera för att uppnå det här. Trots det har vi en tilläggsbudget som visar något annat! Det blir en försämrad service - helt klart och tydligt! Då är frågan vad socialdemokraterna har prioriterat här? Tidigare har också sagts att -”vi socialdemokrater har sagt att nu börjar arbetet”. Jag tror inte på det. Här har man ”satt ramarna över vad som ska vidtas och satt den moraliska kompassen”. Nja, ni får väl tro på att sossarna står för den moraliska kompassen, men jag håller inte med om det.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag sticker inte under stolen med att jag har en viss, kanske naiv, förhoppning om att världssituationen blir bättre, bunkerpriset förblir lågt och att vi får lite mera inflyttning till Åland. Men, när det kommer till vad vi konkret kan göra så har vi ju sett - att de här 650 000 euro sparades utan hårda ord blod, svett och tårar - att det finns väldigt mycket att göra kring strukturomvandlingar, att man kan göra saker smartare och bättre, men för den delen inte sämre.
Ltl Brage Eklund, replik
Ledamoten nämnde också Helsingfors- och Stockholmskontoren och att man kunde jobba smartare och effektivare och på så sätt uppnå samma resultat. Ledamoten ger inget exempel på hur? Jag tolkade det så att man inte har varit smart och effektiv nu, med de här kontoren? Är det så man ska tolka ledamot Wikström?
Ltl Tony Wikström, replik
Tack fru talman! Jag tror att dessa två kontor har gjort ett jättebra arbete, men att strukturen och modellen man har jobbat efter kanske är något förlegad. Det går att göra det bättre och mer effektivt, t.ex. med olika parter som t.ex. Ålands näringsliv och Sveriges generalkonsul. En lobbyverksamhet där man träffar dem det berör, där de finns, och kan påverka, där man vill påverka.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack fru talman! Uttrycket ”den moraliska kompassen” börjar bli populärt. Jag försöker konkretisera ledamot Wikströms kompass. Är det så att man tar två miljoner från ÅHS och 700 000 från bidragen till invånarna och placerar 2,7 miljoner på vindkraften? Är det så som kompassen ser ut?
Ltl Tony Wikström, replik
Kompassen är rätt grovhuggen just nu. Vi kommer i det fortsatta arbetet att komma till detaljerna och få de finare detaljerna att synas. Men som ramarna är satta nu så skönjer man kanske inte de riktigt små detaljerna. Men jag har en god förhoppning att socialdemokraterna, med sin moraliska kompass, kan vara en garant för att det här jobbet sker så skonsamt som möjligt mot svaga grupper.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! År 2000 uttryckte dåvarande lantrådet, Roger Nordlund, och dåvarande regeringen en vision för Åland, att år 2020 ska Åland ha 30 000 invånare. Då, för 16 år sedan, hade Åland 25 700 invånare. I dag är vi 29 000. Man kan konstatera att den visionen, som dåvarande lantrådet Roger Nordlund ställde, nu håller på att uppfyllas.
Varför har då Åland haft en sådan positiv befolkningstillväxt? Jo, för här finns tillgång på arbete, vi kan erbjuda den bästa sjukvården, vi har en äldreomsorg som slår de flesta regioner, vi har en trygg barnomsorg och bra skolor. Folk väljer att bo och flytta till en ort som Åland som både har god tillgång till arbete och bra och trygg samhällsservice i närheten av deras hem.
När en ort växer uppstår det nya arbetsplatser. Nya arbetsplatser genererar mera skatter som i sin tur säkerställer att det finns pengar till sjukvård, skolor och äldreomsorg. Allt det här blir en god spiral i motsats till en befolkningsminskning som medför en ond spiral.
Fru talman! Jag blir bekymrad, inte över besparingarna i tilläggsbudgeten, utan över prioriteringarna. Landskapsregeringen väljer att göra de största inbesparingar på det som folket prioriterar mest, dvs. sjukvården, äldreomsorgen, skolorna och barndagvården. Detta genom direkta neddragningar inom de nämnda verksamheterna och genom neddragningar i landskapsandelar till kommunerna.
Om landskapsregeringens förslag vinner majoritet i lagtinget så hamnar Åland in i en ond spiral med minskad befolkning - eller stagnation inom befolkningstillväxten - av den orsak, att man blir mindre benägen att flytta till och bo på Åland om sjukvården, äldreomsorgen, barndagvården och skolorna försämras.
Fru talman! Därför har jag i min motion, som första undertecknare, föreslagit en omfördelning av inbesparingarna då vi värnar om sjukvården, äldreomsorgen, barndagvården och skolorna på bekostnad av infrastrukturen.
Att inte bygga en ny vägstation i Möckelö för ca 1-2 miljoner. Det planerar man antagligen att göra i och med att man tänker bygga en tvätthall där och därmed stationera allt vägunderhåll i Möckelö. Vi vet att dagens vägstation inte fyller de krav som finns. Det här vill vi inte att man gör utan att man i stället privatiserar vägunderhållet som skulle ge en stor del av de besparingar som mina förslag åsyftar. Därutöver måste man göra inbesparing på skärgårdstrafiken genom avgiftshöjningar och minskning av trafiken, speciellt vintertid på rutterna Kökar - Galtby och Brändö - Osnäs.
Fru talman! Vi måste vi väl konstatera att Åland idag har ett hyfsat utgångsläge. Vi har en god tillväxtökning befolkningsmässigt, vi har en mycket låg arbetslöshet, vi har en bra vård, skola och omsorg och landskapet är skuldfritt. Aldrig någonsin har matpriserna, energipriserna och räntorna varit så låga för ålänningarna som nu.
Så nog finns det goda möjligheter att nå en mera balanserad budget genom mindre åtgärder såsom något lägre service, något högre skatt och lite högre avgifter samt - att prioritera de mjuka värdena framom de hårda.
Sedan vill jag, fru talman, i motsats till landskapsregeringen, ge mitt förslag i motion nr 38 lite mera innehåll.
För att uppnå en nettobesparing inom ÅHS om 1,2 miljoner i stället för 2 miljoner, som landskapsregeringen föreslår, så bör avgifterna och högkostnadsskyddet höjas. Dock måste hänsyn tas till de svaga i samhället. Det blir alldeles för brutalt om man väljer att höja avgifterna med en miljon, men oavsett det kan man höja. Dessutom kan man fortsätta med den effektivisering som man har hållit på med i många år, så en miljon är möjligt att spara till år 2017 utan att försämra sjukvården. Vill man däremot minska kostnaderna med två miljoner så kommer det onekligen att synas i sjukvården.
För att uppnå en kostnadsminskning om 200 000 för ÅMHM, som jag också föreslår i min motion, så krävs det färre tillstånd och färre anmälningar. Det i sin tur betyder minskad personalen. Det är ingen omöjlighet att uppnå detta.
En minskning av landskapsandelarna med en miljon, som jag föreslår, i stället för en och en halv, är möjligt med tanke på att kommunerna har en hyfsad ekonomi idag. Men blir den större, som landskapsregeringen föreslår, så kommer man onekligen in på sämre service för både äldre och barn.
Besparingen på 1,22 miljoner inom den allmänna förvaltningen kommer att bli mycket svår, men kan delvis vara möjlig om landskapsregeringen stramar åt resorna, privatiserar vägunderhållet och avyttrar en del tjänster. Det som talar emot det är att vi vet att det finns ett ökat tryck inom lagberedningen och inom social- och miljöavdelningen. Där behövs det antagligen flera tjänster om vi ska kunna upprätthålla en värdig självstyrelse.
Och, om vi räknar med det politiska i den allmänna förvaltningen - vilket man kanske kan göra - så måste man ha sju ministrar i dag? Kanske det räcker med sex? Så hade man för sju, åtta år sedan. Förra gången då det var kärva tider så gick man ner till sex ministrar. Det är en rejäl inbesparing! Kan man titta på lagtingets arvoden och andra kostnader? Det får inte heller vara heligt för om man ska gå in på de mjuka värdena så bör politikerna också dra sitt strå till stacken.
Minskningen på de svagaste i samhället, där regeringen nu föreslår att ska sänkas med 700 000, måste ske mycket varsamt. För min del föreslår jag, som första undertecknare, att det ska vara 400 000 i stället för 700 000. Vi får väl se. Man har lovat en ordentlig konsekvensanalys. Det kan vara så att den inbesparingen måste vara noll med tanke på de svaga och då måste man förstås ta från andra områden i stället.
Till sist, fru talman. Hur finansierar jag denna omfördelning? Som jag sade så finns det möjligheter inom infrastrukturen att göra. Vi vet redan nu att kostnaderna för bränslet för detta år kommer att medföra en inbesparing om ca en miljon, vilket jag inte ser nämnt i tilläggsbudgeten. 33 cent per liter kostar bränslet idag mot 50 cent som det står i budgeten. Det motsvarar ungefär en miljon om det priset hålls.
Privatisering av vägunderhållet kommer garanterat att medföra en inbesparing om en halv miljon. Det har vi sett på anda orter där man gjort samma sak.
Turtätheten vintertid inom skärgårdstrafiken kan minskas, speciellt då trafikvolymen är ringa eller mycket låg på vissa linjer.
Allra sist, fru talman, bör avgifterna höjas för skärgårdstrafiken till minst de självfinansieringsnivåer som de sjuka betalar till ÅHS.
Det är så, fru talman, att en barnfamilj på fem personer kan åka hur mycket skärgårdstrafik man vill för 158 euro per år. Om samma familj går till sjukhuset och utnyttjar maxtaxan så får de betala 1 000 euro. Är det rim och reson det? Nej, knappast! Här finns garanterat en stor inkomstmöjlighet, att åtminstone höja avgifterna för skärgårdstrafiken till samma nivå som för de sjuka. Det är väl inte ohemult.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Vi har minsann en utmaning framför oss där vi ska kunna leverera en god vårdkvalitét samtidigt som man ska spara pengar. Något som är allmänt känt i den forskning och bland de specialister jag har läst är att de olika administrativa nivåerna skapar både sämre kvalitét och onödiga kostnader. Jag undrar hur ledamoten Karlsson ställer sig till de fakta?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vet inte exakt vad ledamot Johansson menar men jag har presenterat minst lika höga inbesparingar som dem landskapsregeringen har gjort. Bara att jag prioriterar att jag gärna vill att man ska spara mindre på de mjuka värdena än på de hårda.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Som vi alla vet så är inte vården jämlik på Åland. Hela processen från det att man besöker sjukhuset till att man behöver socialsekreterares hjälp, fungerar i olika kommuner på olika sätt. På många andra ställen har man förbättrat vårdkedjorna genom färre administrativa gränser.
Jag funderar också historiskt på hur ltl Runar Karlsson och centern har arbetat strategiskt med att höja kompetensen på alla vårdnivåer? T.ex. att minska medicineringen bland den äldre befolkningen, vilket är otroligt vanlig och skapar både mänskligt lidande och höga kostnader?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är svårt att i detalj säga hur centern har jobbat med detta. Vi kan väl alla se oss omkring i dag på vilket fantastiskt samhälle vi har.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jag vill uppmana ltl Runar Karlsson att hålla sig till sanningen! Ledamot Runar Karlsson påstår osanningsenligt att den här landskapsregeringen gör de största inbesparingarna på sjukvården. Det stämmer inte och är ett helt felaktigt påstående. Om man slår ihop 2016 och 2017 års besparingar i tabellen på sidan 4 så har ÅHS mindre inbesparingar procentuellt än vad infrastruktursektorn har. Tittar man på dem som är jämförbara innevarande år 2016, som tilläggsbudgeten gäller, så är skillnaden ännu större. Alltså prioriterar den här landskapsregeringen de mjuka värdena mer än de hårda värdena, om jag ska ta ltl Runar Karlssons egna ord i min mun.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det oaktat så väljer man att i reda pengar spara mycket på de mjuka värdena. Än mer skrämmande blir det om man vill spara två miljoner på ÅHS år 2017. Om man säger att man avser fortsätta med besparingarna inom hela området. Ifall man anser att det är här som det finns mest med pengar, så betyder det att det blir sex miljoner innan mandatperioden är över, om man fortsätter med trenden om två miljoner per år. Jag anser att man bör bromsa upp det här och ta en miljon till att börja med. Sedan får man se. Problemet inom sjukvården är att läkarvetenskapen går framåt, det kostar mera, vi har en åldrande befolkning som kräver mera vård och vi har ett krav från medborgarna som kräver bättre och mera vård.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Jag upplevde ett indirekt stöd till att det var mer sanningsenligt det som jag sade, dvs. att det procentuellt är större inbesparingar på infrastruktur än på sjukvården, och det är inte alls så som ledamoten sade i sitt första anförande.
Ledamot Karlsson säger - och det har kommit kritik från centern - att man inte specificerar dessa 700 000 för minskningen av stöden till invånarna för år 2017. Nu föreslår ltl Runar Karlsson 400 000 i sin budgetmotion, tillsammans med sina kollegor. Då vore det väl på sin plats att man specificerar vilka stöd det handlar om eftersom man kritiserar landskapsregeringen för samma sak. För 400 000 är ändå ganska mycket pengar. Jag kräver det inte, men det vore klädsamt om ltl Runar Karlsson specificerar det, eftersom kritiken har varit så hård mot landskapsregeringen att de inte specificerar sina sparkrav.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Vem som håller sig mest till sanningen, ledamot Karlsson eller ledamot Carlsson, det vår väl alla andra bedöma?
Angående besparingarna på 700 000 kontra 400 000, så hade jag faktiskt en brasklapp på slutet. Det är möjligt att det måste bli noll om det visar sig, i de utredningar som landskapsregeringen sagt sig göra, att det blir för svårt för de mindre bemedlade. Och det står jag fast vid. Men det är omöjligt för mig att stå här och säga vad man ska spara på när inte ens landskapsregeringen har gjort det. Det är inte ens min roll i detta skede. Tids nog, om det blir en summa fastställd, så kommer jag förstås att föreslå på vilket sätt det ska sparas.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson! Det har många gånger betonats här i salen hur viktigt det är att Åland har bra kommunikationer till sin omvärld. Ledamot Karlsson föreslår i sin och centerns sparbeting att resorna ska minska. Då undrar jag vilka resor som ledamot Karlsson syftar på? På samma gång skulle det vara roligt att höra vilka tjänster som ska bort från förvaltningen där ledamot Karlsson ser ett inbesparingsbehov?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Vi vet att man reser ganska mycket inom förvaltningen, nödvändigt eller inte är väl svårt att bedöma. Jag vet att tidigare regeringar har stramat åt det myckna resandet. Speciellt i dessa tider när det finns möjligheter via IT att kommunicera utan att resa. Att tro att för att man träffas fysiskt hemskt ofta skulle ge någon jättefördel, det tror faktiskt inte jag. Lite måste man resa men jag tror att man kan spara där.
Jag tror att det blir tufft att komma ner med 1,22 miljoner. Vilka tjänster? Återigen så tror jag inte att det är min roll att specificera exakt vilka tjänster. Skulle jag ha suttit i landskapsregeringen så hade jag säkert kommit med förslag. Det finns en del. Skulle man t.ex. privatisera vägunderhållet så skulle det försvinna tjänster från trafikavdelningen per automatik, för att ta ett exempel.
Ltl John Holmberg, replik
Tack fru talman! Men då känns det som om ledamot Karlsson räknar samma inbesparing två gånger, om vi pratar om vägunderhållet. Ledamot Karlsson nämnde att man kunde spara en halv miljon på det men nämnde i ett annat sammanhang att tjänster i förvaltningen också skulle ge en inbesparing. Menar ledamot Karlsson att det är fråga om samma personer? Det blir ingen dubbel inbesparing på det sättet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det är ju tjänster inom trafikavdelningens kontor i så fall som kan tas bort. Vad jag menar med en halv miljon så är det på själva verksamheten i sig därute som man sparar en halv miljon. Speciellt om man slipper en ny vägstation och en ny tvätthall. Jag är fullständigt övertygad om att man kan spara en halv miljon på vägunderhållet.
Men, när frågan ställs här så är det svårt att säga vilka tjänster som jag avser att dra in på. Jag har svårt att både ta reda på och hinna svara på det på en minut lika litet som regeringen hunnit göra det på fem månader!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! När jag tittar på motionerna som var inlämnade så har vi motion nr 35 som är undertecknad av ltl Runar Karlsson och Harry Jansson. De övriga partikollegerna finns inte med där. När jag nu har lyssnat till det här anförandet så har jag en viss förståelse för att där inte är flera undertecknare. Det parti som ledamot Karlsson tillika företräder har ju haft en devis om att ”hela Åland ska leva”. Jag tror att ledamoten Karlsson får göra ett tillägg till den devisen ”men inte skärgården”. Så uppfattar jag en summering av anförandet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag återkommer till den debatten. Jag kommer att presentera den motionen senare i dag eller i kväll.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Den andra saken som jag uppfattade under anförandet var att bränslet inte är specificerat i den här budgeten. Det är helt korrekt, därför att de inbesparingar som landskapsregeringen har gjort nu pga. det låga bränslepriset skulle man kunna ta med i budgeten och på det sättet ha visat ”titta vi har sänkt driftskostnaderna”! Från landskapsregeringens sida så har vi valt att exkludera de inbesparingar vi gör på bränslet, eftersom vi vet att bränslet är något som fluktuerar. Ibland går det ner. Nu råkar vi ha ett väldigt lågt pris, men situationen kan se annorlunda ut längre fram när det är högre. På grund av det har vi exkluderat bränslet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Tack för det svaret. Vi ska bevaka i lagtinget, att det verkligen blir en inbesparing som de mindre kostnaderna av bränslet medför.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Fru talman! Jag avstår. Mina frågor har redan ställts!
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Som vanligt sympatiserar jag med ltl Runar Karlssons synpunkter och ser att det finns kunskap om detta. Samtidigt funderar man om det är så här lätt? I åtta år har trafikministerposten innehafts av en centerpartist. När man nu hamnar i opposition så vill man privatisera hela det allmänna vägnätet. Tidigare har man privatiserat hälften, om jag förstått det rätt, med åtta av 15 vägnät och nu skulle privatisera resten. Vad är det som nu gör att man kan privatisera de sista? Jag har förstått att det inte är så lätt.
Ltl Runar Karlsson har suttit som trafikminister i många år och är väl insatt, så jag tänkte att han kunde ge lite mera information kring det här. Är det bara att privatisera och så kommer det att fungera med plogning och sandning och allt sådant?
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag vill upplysa ledamot Winé, som han torde känna till, att förra center-infrastrukturministern privatiserade hela skärgårdstrafiken på nio år, vilket var en bedrift. Samma minister hade fortsatt med arbetet ifall ministern suttit kvar. I och med att centern nu sitter i opposition så vill man förverkliga det via sin oppositionsroll. Ska man privatisera vägunderhållet så ska man förstås dela upp Åland i fyra, fem eller sex distrikt och bjuda ut dem var för sig, där allting ingår. Som det är nu så är det bara vissa plogningsdistrikt med sandning som man har bjudit ut. Allt det andra görs i egen regi. Det är mycket annat som görs i egen regi, såsom målning, underhåll av vägmärken och delvis slyröjning. Man borde dela upp distrikten och låta privata räkna på allting, då behöver man varken någon vägstation eller någonting annat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack fru talman! Jo, ledamot Karlsson. Jag känner mycket väl till privatiseringen av sjötrafiken som gjordes under förra mandatperioden. Som jag sade i mitt anförande så var det behövligt, även om det kanske var tungt av vissa skäl, men man måste ta sitt ansvar.
När man privatiserade vissa av distrikten, som ltl Runar Karlsson talar om, skulle man då inte ha kunnat göra det för hela Åland? Nu gäller det visserligen också målning och sådant, men jag har blivit varnad om att tänkta efter innan man privatiserar huvudvägarna, framförallt beträffande plogning och sandning, med tanke på trafiksäkerheten. Jag kommer ihåg när ledamot Karlsson var minister. Då var det just det som ledamoten pratade om, att vi ska ha trygga och säkra vägar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! På Åland finns det ungefär 100 stycken som håller på med jordbyggnadsarbete, kan man säga. Ofta är det yngre män som är jätteduktiga på att köra och hålla maskiner. Jag är fullständigt övertygad om att ifall de får räkna även på huvudvägarna så klarar de unga männen det, precis lika bra som de gör i egen regi. Det är ingen skillnad.
Återigen. På andra orter har det visat sig att det har blivit rejält mycket billigare i privat regi. Man kan också välja att bolagisera den egna verksamheten och konkurrensutsätta den tillsammans med de privata. På något vis borde man gå vidare i förra infrastrukturministerns fotspår.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack fru talman! Ledamot Karlsson tar upp frågan om att höja avgifter i skärgårdstrafiken. Eftersom skärgårdstrafiken är en förlängning av vägar och broar så kan man fråga om ledamot Karlsson är intresserad att skapa nya avgifter på dem, eftersom vi alla ska bidra med en självkostnadsdel?
I skärgårdstrafiken har vi intäkter på 1,2 miljoner och vi har en kostnad på ungefär 17 miljoner. Snabbt räknat utgör det ungefär sex till sju procent. Vi ligger inte så väldigt långt efter ÅHS-avgifterna i självkostnadskrav.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Det håller jag med om. Man ligger lite efter, men dock blir det en paradox. Återigen. Om en barnfamilj på fem personer med bil köper ett grönt kort, så kostar det 158 euro. Då får de åka precis så mycket de vill, inom skärgården, till Åva, till Galtby och Hummelvik osv. Om samma familj är sjukliga och ofta måste uppsöka läkare - så att de uppnår högkostnadsskyddet - så får samma familj betala 1 000 euro. Har vi verkligen prioriterat rätt då? Jag tycker inte det. Det kanske inte kan vara direkt omvänt. Det skulle vara rimligt om man i alla fall betalade 500 euro per familj för att få resa hur mycket som helst. Även de enskilda avgifterna borde höjas, det är ju trots allt en jättefördel att ha en sådan fantastisk trafik som vi har.
Ltl Mikael Staffans, replik
Det är lite roande att lyssna. Samma familj kan åka genom Lemströms kanal hur många gånger som helst och det kostar ingenting. Vi kan jämföra äppel och päron.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Ja, man kan jämföra och fundera hur mycket som helst. Nu gäller det, som regeringen själv säger, att vi får en mera balanserad ekonomi med en hyggligt bibehållen service och att vi prioriterar rätt. Det är det jag för min del försöker framföra för lagtinget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson
Tack talman! Äntligen, säger jag! Äntligen en regering som tar ekonomiskt ansvar på allvar. Äntligen någon som tänker på hur min 1,5-åring och min 4- åring ska ha det som vuxna och den dag då de blir föräldrar! För visst är det tufft att skära i samhällsservicen, men vad är alternativet? Att vi sätter huvudet i sanden och inte vidtar några åtgärder? Nej, jag tycker inte det, det är nu det är dags att ta ansvar för framtiden!
Förra veckan lyssnade jag på en diskussion mellan en 30-åring och en 60-åring, den äldre pratade om sin pension. 30- åringen konstaterade krasst att det är ett icke-ämne för honom. Han väntar sig ingen pension när han blir gammal. Det finns en stor irritation i min generation och bland dem som är yngre än mig, över att man inte tagit ekonomiskt ansvar bland de tidigare generationerna. Vad är det för vits att ha en hög och generös samhällsservice idag om det innebär att vi inte kan ha någon i morgon?
För det går inte att drömma tillbaka till svunna tider. Det är klart att det var billigare förr när man fick använda gifter hur som helst, det är klart att utbildningen var billigare. Alla som hade någon form av problem gick i arbete som 15-åringar. Det är klart att vården var billigare när teknik och vetenskap var mindre utvecklade än idag.
För att inte låta kostnaderna skena iväg så behöver vi ändra strukturer och vår regering visar handlingskraft. Vi ska se över kommungränser och över kommunernas möjligheter, vi ska se över ÅHS-avgiftssystem, vi ska se över möjligheterna att bolagisera och vi ska utveckla IT-området. Listan kan göras lång och det skapar framtidstro!
Att påstå att utveckling och kraftig kostnadsökning går hand i hand känns varken modernt eller framåtsyftande. Min uppfattning är att lantrådet Sjögren och hennes regeringskolleger skapar trygghet för ålänningarna, både på kort och på lång sikt.
Till sist talman! Jag hade inte tänkt gå in i kommunstrukturdiskussionen men debatten har fått mig att göra några analyser som jag vill ta upp.
Det ena är det tudelade - som vi har hört från oppositionens sida - där man å ena sidan säger att det saknas konsekvensanalyser i ärenden och å andra sidan att det är onödigt att lägga pengar på en kommunutredning, eftersom man redan har bestämt sig för hur man skulle vilja göra. Jag uppfattar inte att man har bestämt sig för hur man skulle vilja göra. En kommunindelning kan göras på många olika sätt. Det finns också olika sätt hur man väljer att dela upp kommuner. Vissa regioner har valt att göra det för vattenavrinningsområden och andra från administrativa områden, vissa från skoldistrikt och vissa för hur infrastrukturen är uppbyggd. Det är klart att vi behöver kunskap på det här området.
Jag vill också vända mig mot den tydliga koppling som sätts mellan servicen i periferin och administrativa gränser. Det som behövs, för att vi ska ha service i periferin, är att det bor människor där. Det spelar ingen roll ifall det är en egen kommun, ifall man inte har några skolbarn som bor där. Det är ingen skola ifall det inte finns barnfamiljer. För det behöver man göra satsningar också på infrastrukturen.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Lite nu och då insinueras det att centern inte skulle vara för utveckling och förändring. Samhället har haft en fantastisk utveckling och förändring under många tiotals år och under den tid som centern har suttit i regeringen. Så kommer det förstås att fortsätta.
Ser man till det ekonomiska ansvaret så är det samma sak där. År 2008 hade man 160-170 miljoner i kassan. Över tid har centern varit med och sparat ihop de pengarna. Att man sedan under en långvarig lågkonjunktur varit tvungna att använda pengarna för att dämpa negativismen i samhället är bara naturligt. Det har nästan alla partier varit med om, förutom Ålands Framtid och Åländsk Demokrati. Att det nu skulle vara något speciellt akut inom ekonomin, det är inte sant, men det har blivit en sanning när man upprepar det tillräckligt ofta.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag skulle säga att den ekonomiska situationen har varit allvarlig under lång tid och att man borde ha tagit krafttag tidigare. Då skulle inbesparingarna inte ha slagit lika hårt som de nu kommer att göra. För visst, det kommer att vara tufft! Man kommer att måsta vidta åtgärder som man helst inte skulle vilja.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Förra regeringen - med centern, socialdemokraterna och moderaterna - hade en bra vision där man sade att man både ska gasa och bromsa. Om du bromsar för mycket så blir det automatiskt så att man kanske väljer att inte stanna kvar på Åland, för att det blir för dålig service, och man kanske inte heller har en lockelse hit. Om inflyttningen planar ut, då får vi en negativ spiral. Det gäller att hålla det på en bra nivå. Risken finns att det blir ett litet underskott och det är klart att man måste bryta det. Men man får inte göra för tvära kast. Det är just därför man gjorde som man gjorde, och minskat de sparade pengarna på 160-170 miljoner till dagens 50 miljoner, vilket har varit lyckosamt.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack! Jag upplever att också den här regeringen gasar, men man gör det på ett ansvarsfullt sätt och som inte är lika kostnadsdrivande som man kanske har gjort tidigare. Det jag tror är en jättestor skillnad är att man gasar också på områden där centern inte vill att man ska gasa, och då syftar jag givetvis på kommunreformen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack fru talman! Jag förstår av ledamotens inlägg att det är kritik mot tidigare landskapsregeringars sätt att hantera finanserna. Under den tid som jag har varit med och haft regeringsansvar - indirekt i varje fall - först med centern och liberalerna och sedan med centern, socialdemokraterna och moderaterna, så är det fråga om 200 tjänster som vi har varit med om att dra in med allt som det inneburit för samhället och i synnerhet för de berörda. Vad är det utöver det som ledamoten anser att borde ha gjorts? Var har det tidigare slösats med pengar på det sätt som ledamoten låter påskina? Trots allt, de åtgärder som föreslås just nu ska faktiskt ses i ljuset av vad som gjorts under de tidigare perioderna. Det är därför som vi tycker att de få besparingar som ligger på bordet kunde ha varit lite mer preciserade och lite mer belysta i det här skedet, med tanke på att det här har varit regeringens paradnummer.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag är fullt medveten om att även liberalerna har varit med och fattat kostnadsdrivande beslut i historien. Det här är ingenting som är unikt för Åland utan situationen är liknande i Norden och i övriga Europa. Du säger ju att ni själva har sparat 200 tjänster. De kanske aldrig borde ha tillsatts. Man har kanske haft en dålig framförhållning. Nu är det verkligen tid att sätta stopp för kostnadsutvecklingen.
Ltl Harry Jansson, replik
Vi har haft ”onödiga tjänster inom vår förvaltning”. Det är ett intressant påstående. Säkert smärtar det ännu mera för dem som tvingats lämna sina anställningar att få höra att de utfört ett värdelöst arbete.
När det gäller kommunerna så är det bara att konstatera att liberalerna inte längre är det regionalpolitiska partiet som man var en gång i tiden. Vi hör även här i ledamotens anförande att kommunerna är bara en kostnadspost, medan vi från centerns sida ser att det är kommunerna, via landskapsandelarna, som har den enda faktiska regionalpolitiken som vi kan bedriva för att hela Åland ska leva. Det är synd att liberalerna nu börjar bli ett stadsparti bland de andra regeringspartierna.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag tycker att det är lite ovärdigt av en politisk ålderman, som ledamot Jansson, att sätta ord i min mun som att jag skulle tycka att de tidigare anställningarna var värdelösa och att kommunerna inte betyder någonting för mig. Det är inte den typen av saker som det handlar om. Det handlar om saker som man har gjort väldigt ineffektivt tidigare. Låt mig ta ett praktiskt exempel.
När jag började skolan fick alla egna böcker, som aldrig lämnades tillbaka utan alla tog hem dem och satte dem i soporna. Sedan kom finanskrisen på 1990-talet och då ändrades strukturen till någonting som var bättre. Det var bättre för miljön och det var bättre för ekonomin. Det finns många sådana lösningar kvar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Bara en sakupplysning först. Den förra regeringen sparade konkret betydligt mera än vad den nuvarande regeringen har lagt som konkreta förslag. Vi har sett tomma och halvtomma ramar på vårt bord hittills. Fyll dem med innehåll så ska vi skåda vad det är för förslag ni kommer med. Det är alltid lika fascinerande med ltl Ingrid Johanssons hurtiga framställan att ”nu ska det äntligen sparas!” osv. Hittills har vi inte sett någonting! Det enda vi har sett är de facto att ni skördar frukterna av den föregående regeringens och ÅHS-styrelsens arbete i den konkreta delen av tilläggsbudgeten. Sedan ser vi tomma och halvtomma ramar.
Det värsta av allt, herr talman! Vi har aldrig tidigare hört i denna plenisal att man ställer generationer mot generationer. Nu föreslås, gällande de äldre på Åland, att man ska dra ner på deras sociala trygghet för att trygga Ingrid Johanssons och hennes generations ålderdom. Det har jag aldrig hört i det här rummet förut.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Återigen sätts det ord, som jag inte har sagt, i min mun! Det är klart att de äldre ska ha en god välfärd, precis som vi unga! Men jag tycker att vi behöver ta ansvar för framtiden, både när det gäller den sociala välfärden, när det gäller miljön och när det gäller ekonomin.
Ltl Roger Nordlund, replik
Herr talman! Jag tycker att den här debatten är bra och belysande. Som ledamoten Jansson sade ”att den liberala regionalpolitiken har försvunnit” men nog har verkligen den liberala socialpolitiken försvunnit. Jag upplevde att liberalerna var att social-liberalt parti men nu är de ett högerparti. Margret Thatcher skulle ha varit avundsjuk på det första anförandet som ltl Ingrid Johansson höll här. Vi från centern står fast vid att vi vill ge dem som är äldre idag en värdig ålderdom.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack talman! Jag kan försäkra ledamot Nordlund att så vill också jag göra. Men jag vill göra det effektivt, jag vill göra det smart och jag vill göra det på ett kunskapsbaserat sätt, där man river dåliga strukturer och bygger på det som man gjort tidigare som är bra och förändrar det som behöver förändras.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Igge Holmberg
Tack, herr talman! Bästa ledamöter! Det har varit en tidvis hätsk debatt. Anklagelser om svek och olika siffror flyger fram och tillbaka. Mestadels från människor som på ett halvår tycks ha glömt hur det är att jobba i en regering.
Låt mig förklara hur jag ser på den här budgeten. Till att börja med ser jag det som en ”worst case scenario-budget”. Det här är vad vi måste göra om ingenting i ekonomin blir bättre. Men vi ska komma ihåg de positiva signaler som kommer från vårt eget näringsliv, och vi ska notera det arbete som vi har gjort med att få ner kostnaderna under de tidigare fyra åren, att det börjar ge resultat. Jag vill ta fasta på de ord som genomsyrar det här budgeten. Den är framtidsinriktad, solidarisk, hållbar och effektiv.
Vad menas med detta? Jag citerar. ”Vi [ska] ha starka kommuner som kan ge sina invånare god och likvärdig service av hög kvalitet”. Det låter som en bra socialdemokratisk politik i mina öron. Att kommunerna ska vara färre än idag, det är givet. Om kommunutredningen står det att ”i den efterföljande beslutsprocessen är demokratiaspekten viktig, och medborgarnas rätt att delta i diskussionen prioriteras”. Vi litar alltså på ålänningarnas förmåga att ta kloka beslut. De är inte dummare än att de ser att det är ohållbart att fortsätta på den gamla omoderna vägen. Vi måste ge god service till alla på Åland, inte bara till ett fåtal. Därför behövs en kommunförändring.
Tänk på orden ”god service”. God service är värt någonting. Det handlar om att ge ålänningarna det bästa vi förmår. Jag vill låna ett uttryck som en svensk socialminister sade att ”endast det bästa är gott nog åt folket”. Vi ska ta oss råd att ge varandra det allra bästa vi förmår. Det är essensen i ett anständigt samhälle.
Det finns en skillnad mellan politiker som säger ”vi måste acceptera det vi inte kan ändra på” och politiker som säger ”vi måste ändra på det vi inte kan acceptera”. Jag hör till dem som vill ändra på sådant som inte är acceptabelt.
Hur ska de små kommunerna, som vi har ännu idag, klara av att ge likvärdig service som grannkommunen som är mångdubbelt större? Behoven av vård och omsorg kan bara mötas genom en organisation som tar sin utgångspunkt just i behoven, inte i lönsamheten, i en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av sparkraven. Och det är bara att titta på den finska regeringen för att se hur en borgerlig regering tar beslut som berör medborgarnas rättigheter. Bara pga. det så är det viktigt att socialdemokraterna är med i den här regeringen, för att styra den rätt, när den håller på att landa på nyliberala grynnor.
Vilket för mig in på ÅHS. Här handlar det om att garantera en verklig valfrihet för att få vård snabbt. Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Den priviligierade minoriteten har alltid haft den valfriheten, om det offentliga har haft långa köer, då har man valt privat vård. Socialdemokratins uppgift är att vidga denna frihet till folkmajoriteten. Genom att göra köerna så gott som obefintliga, vilket vi på Åland har lyckats bra med. Det ska vi fortsätta att göra genom att ta hand om ÅHS och satsa på de delar som är närmast människorna. Låt mig vara väldigt tydlig med en sak. Ja, vi ska spara på ÅHS, men inte på vad som helst i organisationen. Låt mig vara tydlig med det!
Vi måste också fråga oss - vilken sorts sjukvård vi vill ha på ÅHS? Jag tror att vi tänker fel om vi tror att New public management ska rädda offentlig sektor. Det fungerar inte att tro att vården kan effektiveras genom styrning uppifrån och konkurrens utifrån. Det stämmer inte att det offentliga blir mer effektivt om det blir mer som marknaden. Det stämmer inte att - eftersom marknaden säljer produkter så måste det offentliga också göra det. Det offentliga är inget företag. Den offentliga sektorn står för den grundtrygghet som medborgarna förväntar sig för sina skatter. Därför fungerar inte detta tänkande.
Vi har nu vad som har kallats för en ”kapitalistisk byråkrati” där metoderna har tvingat läkare att ”leka affär” och skriva timlistor, i stället för att vara läkare. Resultatet har blivit att vi vet vart våra skattepengar går. Det är bara att läsa de detaljerade timrapporterna. Den viktiga frågan är - är det till detta vi vill att våra skattepengar ska gå?
När vi fokuserar blint på det som går att mäta, förlorar vi det som faktiskt betyder någonting. Att vi sedan debatterar, här i salen, hur mycket pengar som ska gå till det och som går att mäta, förändrar inte saken. Framgångsrika företag som Spotify, Google och liknande, har för länge sedan slutat med den här typen av styrning. Att kontrollera vad medarbetarna gör i detalj anses omodernt och ineffektivt, för att inte tala om att det är administrationstungt. Varför ska vi inom offentlig sektor hålla på med det? Debatten om hur mycket pengar som ska gå till det offentliga är livsviktig, men vi måste också fråga här i salen - vad ska det offentliga vara? Vad är dess innehåll?
Talman! Det står också, jag citerar ”Då patient- och klinikavgifterna ses över tas särskild hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungas tillgång till vård.” Jag säger rent ut - med tanke på att vi redan har höga patientavgifter vid hälsocentralen, mycket högre än i våra närområden - jag vill inte stöda den utvecklingen! Människor med små ekonomiska resurser ska inte dra sig för att söka vård när de behöver den. Det är en grundprincip för mig och jag tänker inte bryta den.
Behovet av vård och omsorg kan mötas genom en organisation som har sin utgångspunkt just i behoven, inte i lönsamheten, en organisation som kontrolleras av medborgarna. Vi måste se över vad vi behöver och styra upp organisationen på ÅHS på det sättet. Att tro att man kan få ordning på ÅHS:s finanser genom avgiftspolitik är en ren chimär. Jag är övertygad om att det kommer att framgå i styrelsens och ledningens fortsatta arbete.
För att avrunda - jag står bakom den här budgeten i stort. Jag anser att de skrivningar som finns för att trygga medborgarnas sociala rättigheter ger mig stöd i att inte gå med på sådant som verkar förödande för samhället i stort. Och jag vet att socialdemokraterna, i den här regeringen, kommer att se till att nytänkandet, innovationerna och framtidstron är det som till syvende och sist är det som man kommer att komma ihåg från den här perioden.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg för ett mycket välformulerat och på alla sätt berömvärt anförande. Jag tror att vi alla här i salen delar större delen av ledamotens bedömning av vad vi bör tänka på i vårt arbete.
När det gäller synen på ÅHS:s avgifter så kanske vi har lite avvikande syn. Vi tycker att vi som har det hyfsat ställt ska kunna betala lite mera för att slippa dra ner den totala ramen för ÅHS och där vi då automatiskt prutar på någonting inom vården. Vi tycker att vi – kanske 80 procent av de ålänningar som är skattebetalare idag – har råd att betala lite till. Det som man möts av då man talar med folk är reaktionen av att ha fått den synnerligen fantastiska vård som man erbjuds inom ÅHS, att ”tänk vad lite jag behövde betala”. I ett system där vi har en omsorg om dem som har det dåligt ställt, så tycker jag att det är en politik som vi alla kunde leva upp till.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det låter riktigt bra! Idén är, trots allt, att alla avgifter slår på dem som har det sämst ställt. Därför ska man ha den skattefinansierade vården så billig som möjligt.
Om vi ser på våra närområden, i Sverige och i Finland, så är ett hälsocentralbesök betydligt billigare där än vad det är på Åland. Jag vet att vi har en lite mer tungrodd organisation eftersom det är en så liten plats. Men det är bara att se på den nya SOTE-reformen i Finland. Det är egentligen ingenting annat än ren sjukhusslakt. Man koncentrerar allting till fem stora universitetssjukhus. Så vill vi inte ha det. Vi har ju satsat lite mera.
Men som sagt, håll avgifterna nere. För det är ändå så, att även om det 30 euro så kostar det för mycket för en person som måste gå dit ofta med flera barn.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Om vi tillsammans lyckas skapa ett system där det finns ett skydd för dem som har det sämre ställt. Tror inte ledamoten att de flesta ålänningar tycker att vi andra kan betala lite mera för att vården ska kunna finnas kvar. Jag kan inte se vad som är illa med den politiken. Att vi faktiskt skyddar dem som tycker att 30 euro är mycket. Naturligtvis, om man har en sjukdomsbild med många besök så blir det jobbigt.
Vad det gäller ledamotens kommentar om läkarna och vikten av att de ska få göra sitt jobb så delar jag den tillfullo. Vi hade tyvärr en ÅHS-ledning, gudskelov under en kort tid, som jagade läkarna och inte ens såg till att man hade den utrustning som man behövde, dvs. ett datasystem som fungerade på ett normalt sätt. Det finns jättemycket att göra där.
Vi har effektivitetsrevisionen på bordet när vi kommer tillbaka om några veckor, och då får vi på allvar se hur vi skapar förutsättningar så att läkarna kan göra ett bra jobb.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Även om vi kan skapa ett system där man ser vilka som har lite pengar så är det oftast så, att alla administrativa system ofta är tungrodda och kostar väldigt mycket. Det är enklare att ha lägre avgifter från början och inte behöva bekymra sig över vilka som får gå och vilka som inte får gå. Det är bara att släppa in folk.
Det idealiska skulle vara att ha gratis sjukvård vid hälsocentralen så att man snabbt skulle få in dem och snabbt få ut dem. Att kunna hjälpa människor att komma tillrätta med sina problem, innan de blir så sjuka att de faktiskt behöver läggas in.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag respekterar ledamot Holmbergs ideologi liksom jag respekterar alla andras ideologier, för den skull behöver man inte omfatta och hålla med om allting. Jag tycker att det som ledamot Holmberg sade var i mina öron förnuftigt i mångt och mycket. Problemet, inom citationstecken, om man inte väljer att höja patient- och klientavgifterna så blir besparingsbetinget på utgiftssidan i stället två miljoner. Av sju miljoner i inkomster så är ungefär 2,8 klientavgifter. Det övriga är inkomster från FPA och andra från orter där det redan är 100 procents täckning i kostnaderna. Det blir en större munsbit att svälja för ÅHS:s ledning och styrelse. För mig, som sitter i ÅHS:s styrelse, så har jag meddelat, att jag naturligtvis följer uppdragsgivarens politik fast jag är i opposition. Det är helt naturligt. Jag vill bara förklara att det blir ett större problem med besparingarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det kan jag förstå. Samtidigt ska vi komma ihåg att avgifterna inte är en så stor del av budgeten som man försöker få det att vara. Det är en summa, ja, och den är rätt så viktig. Avgifterna är 2,6 miljoner och ÅHS budget är på många tiotals miljoner, så det är inte en så enormt stor del.
Man kanske kan se på saker, som t.ex. när man hyr ut ”födslar” till människor från andra orter. Priserna kunde höjas lite mera där så att man inte behöver höja för dem som är ekonomiskt utsatta här på Åland.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är klart att det ligger något i ledamot Holmbergs åsikter, trots att jag för en stund sedan tyckte att man skulle höja skärgårdstrafikens avgifter. Visst ligger det något i det. Å andra sidan ger det konstiga signaler om någonting är för billigt eller helt gratis, då kanske man överutnyttjar servicen och då blir det ännu dyrare! Det här är en balansgång.
Nu har regeringen gått in för viss självfinansiering, vilket måste respekteras eftersom det är en majoritet som har gjort det. På vilket sätt man gör det kommer man säkert att återkomma till från styrelsen i sinom tid.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det stämmer! När vi ser på avgiftspolitiken så måste vi också se på vilka avgifter det gäller. Är det dem som vi tar från försäkringsbolaget eller är det dem som vi tar från människor som inte bor på Åland. Vi ska också komma ihåg att i Sverige går alla ungdomar, upp till 20 år, gratis till hälsocentralen. Man vill motverka tröskeln för att söka vård när man är ung och snabbt kan behöva få preventiva åtgärder gjorda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är intressant att höra att ltl Igge Holmberg citerar Gustav Möller som är född på 1880-talet och som var aktiv på 1930, 1940, 1950-talet i Sverige, och var den som betonade att arbetarna inte skulle sitta på knä och vara tacksamma. Han var också föregångare till det som sedan blev miljonprogrammet. Han citeras ganska mycket nuförtiden av socialdemokrater i Sverige. Men det är främst för att rikta kritik emot det som man tycker är en regeringsoduglighet bland socialdemokraterna i Sverige. Man tycker alltså att socialdemokraterna borde vara mera reformistiska och jobba aktivare som regeringsparti och framförallt vara tydligare. Så jag vet inte vad vi ska dra för slutsatser av detta citat.
Annars vill jag bara kommentera att det känns som att sitta med tobakslagen på regeringens trepartimöte och lyssna på hur ni så småningom ska bli klara med beredningen av budgeten.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Ja, jag vet att det kommer från Gustav Möller. Orsaken till att det används som kritik mot svenska socialdemokrater just nu är för att den svenska socialdemokratin har tappat riktningen. Det är därför jag är så glad för att vi har ett eget socialdemokratiskt parti på Åland, som står skilt från både den svenska och den finska socialdemokratin. Vi stakar ut vår egen väg på det sätt som vi själva tycker att är rätt. Och där tycker jag att vi har gjort ett rätt så bra jobb de sista fyra åren, åtminstone som jag har varit med. Säkert före det också!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Under debatten idag så fokuseras det väldigt mycket på en höjning av patientavgifterna vid ÅHS. Gruppen som ska se över patientavgifterna och högkostnadsskyddet och eventuellt låginkomstskyddet, börjar sitt arbete i morgon. Där kan man genom olika parametrar stöda dem som har det tufft och svårt i vårt samhälle. Och jag tror att ingen av oss som sitter i regeringspartierna vill någonting annat. Det framkommer också väldigt tydligt i det vi säger. Vår målsättning är att ingen som har det svårt ska få det ännu svårare.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag håller fullständigt med! Men som jag sade. Jag har den principen att det inte ska bli svårare för någon att gå till ÅHS pga. höjda avgifter eller patientsvårigheter på annat sätt.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Däremot så ska man inte sticka under stolen med att det kommer att bli ett tufft arbete att se över alla dessa avgifter och parametrar. Man kan också fokusera på inkomsterna och inte alltid bara på utgifterna. Vad kan ÅHS eventuellt sälja för att på det sättet få in mera pengar och slippa att ta ut mera avgifter?
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack. Jag ska vara väldigt kort! Ett. Jag kommer inte att stöda att man höjer patientavgifterna. Två. Det var precis det här med att ”offentlig sektor ska sälja och köpa tjänster” som jag riktade mig mot i hela mitt anförande. Det handlar om New public management som jag inte tycker att fungerar riktigt bra. Vi måste ge dem som arbetar tid att göra arbete och tid att också kunna ta hand om patienterna vid sidan om det som timlistor och liknande kräver.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Tony Asumaa
Tack, herr talman! I vårt snabbt föränderliga samhälls- och arbetsliv är det utmanande att veta vilka utbildningar och kunskaper som kommer att vara gångbara i framtiden. Det finns forskning som pekar på att en tredjedel av dagens yrken kommer att försvinna under de kommande tio, tjugo åren pga. digitaliseringen. Dessa kommer att ersättas av andra yrken och befattningar som vi ännu inte känner till. Kunskaps- och utbildningssektorn – både på Åland och i övriga länder – står inför stora utmaningar i framtiden. Utmaningarna är inte bara av ekonomisk karaktär utan framförallt av strukturell natur. Därför måste vi försöka anpassa utbildningsutbudet till vår samhällsutveckling, till vår befolkningsutveckling och till förändringar i omvärlden samt till arbetslivets förändrade behov.
Utmaningarna driver oss till förändringar av gamla strukturer och ger oss nya möjligheter till upplägg som även bidrar till att utveckla kostnadseffektiva lösningar inom just utbildningssektorn.
De högklassiga utbildningar som vi idag kan erbjuda ska möta allt högre ställda krav på kvalitet och anpassning till teknik och förändringar både i omvärlden och i framtiden. Det vi vill uppnå är givetvis en balans mellan utbud och efterfrågan, men det blir alltid brist inom vissa yrken och vissa utbildningar och överskott inom andra.
Utbudet av arbetskraft påverkas av bl.a. pensionsavgångar och antal utbildningsplatser. Faktorer som påverkar efterfrågan på arbetskraft är t.ex. vårt konsumtionsmönster, vilka politiska beslut vi tar och den tekniska utvecklingen.
Högskolan på Åland och Ålands gymnasium ges därför i uppdrag att se över utbildningsutbudet som fortsättningsvis ska vara brett och så nära som möjligt motsvara det verkliga framtida behovet vi har i vårt samhälle.
På gymnasialstadiet kan vi varje år erbjuda våra ungdomar ca 400 nya utbildningsplatser. För att vi ska kunna möta efterfrågan och utbud på ett optimalt sätt, så behöver vi därför göra bl.a. en översyn av rytmiseringen av uppstarter för utbildningsprogram och den vägen effektivisera utnyttjandet av de gemensamma resurserna inom utbildningssektorn.
Från hösten 2016 kommer alla utbildningsprogram på Ålands yrkesgymnasium att gå in för kompetenspoäng i stället för studieveckor. Detta ger oss ett ypperligt tillfälle att utreda möjligheterna att övergå till årskurslösa undervisningsgrupper i större utsträckning, för att den vägen optimera gruppstorlekar och differentiera och individualisera undervisningen.
Samtidigt har vi ett ypperligt tillfälle att utvärdera reformen för Ålands gymnasium och hur den fallit ut, både ekonomiskt och organisatoriskt.
Herr talman! Vi från landskapsregeringens sida vill att alla ska ha en plats i samhället. Därför vill vi också utveckla den specialinriktade yrkesutbildningen på Ålands yrkesgymnasium för att studerande med speciella behov ska ha ett bredare utbildningsutbud att välja på och den vägen lättare hitta sin plats i vårt samhälle. För att bredda den specialanpassade yrkesutbildningen anser vi att den kan ske i nära samarbete med Ålands folkhögskola, där en partiell integration till befintligt utbildningsutbud i syfte att utveckla och bredda den specialinriktade yrkesutbildningen skulle beaktas.
För att vi fullt ut ska kunna utveckla denna del av utbildningen så avser landskapsregeringen att utöva möjligheterna att omlokalisera den yrkesinriktade specialundervisningen till utrymmen vid Ålands folkhögskola. Vi bedömer - liksom också styrelsen och de ansvariga på Ålands yrkesgymnasium - att vid Ålands folkhögskola finns alla de rätta elementen för att vi ska kunna utveckla och bygga en komplett livstrappa i tre steg för dessa studerande. Den inkluderar en utbildningstrappa, en arbetslivstrappa och - en av de mest elementära i den sociala kontexten för dessa studerande - en boendetrappa.
Herr talman! Landskapsregeringen ser digitaliseringen som ett högt prioriterat utvecklingsområde på Åland. Därför avser vi att göra en kraftsamling inom just detta område för att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området. Den övergripande målsättningen är att skapa ett åländskt samhälle som är enklare, som är lättare och närmare för oss medborgare och där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.
Vad gäller det digitala Åland och arbetet med att övergripande främja digitaliseringen av Åland, kommer ett av landskapsregeringen tillsatt digitaliseringsråd att ha en betydelsefull roll för att hämta in synpunkter via andra kanaler än den traditionella myndighetsvägen. Digitaliseringsrådet kommer att tillsättas under maj månad och de har i uppdrag att beskriva en visionär framtidsbild över Åland som ett digitalt samhälle som inkluderar alla sektorer i det åländska samhället. Digitaliseringsrådet ska också identifiera och beskriva konkreta åtgärder som behöver verkställas med start redan 2017, för att förflytta Åland, som samhälle, mot den digitala framtiden.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack ledamot Asumaa för ett intressant anförande där man faktiskt känner att det finns visioner och det tycker jag är mycket glädjande.
Min fråga gäller kompetenspoäng. Från augusti gäller kompetenspoäng i yrkesskolorna. Från den 1 augusti 2015 gäller de i Finland. Är det därför som vi genomför denna reform - alltså samma som i Finland? Vad är orsaken till att man nu går in för ett förändrat system?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, herr talman! Vad gäller kompetenspoäng så finns det redan två utbildningar på Ålands yrkesgymnasium som redan tidigare har infört dem, inom social- och hälsovård och inom sjöfart. Eftersom vi har delad behörighet så de är de redan införda.
Vad gäller utbildning så går vi allt mera ifrån att inte titta utifrån land. EU ser sig självt som ett utbildningsland. För att harmonisera utbildningar med EU och andra länder så går vi in för kompetenspoäng, också för att göra det lättare för våra studerande när de ska sen ska ut i världen och studera vidare.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag låter mig inte helt övertygas av det som minister Asumaa nu förde fram i sin replik. Jag tror faktiskt att det är ”samma som i Finland” som gäller. Om det inte är så, så skulle jag gärna vilja veta hur långt man har kommit på svenska sidan med kompetenspoängen och vilka analyser landskapsregeringen har dragit av arbetet där?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, herr talman! När jag fick höra att man skulle flytta specialyrkesutbildningen så var jag lite fundersam, är det verkligen det rätta? Man pratar mycket om inkludering nu och att man ska jobba med det.
Jag kunde inte låta bli att kontakta en av mina gamla studieledare från tiden när jag studerade och jobbade med ungdomar med speciella behov. Jag fick till svar att det är viktigt att man som handledare ser den enskilde studerandes behov, styrkor och inlärningstid som den studerande har.
När jag fick det förtydligat i minister Asumaas anförande, så känns det som att man kanske går åt rätt håll. Man ser den enskilde individen och man kategoriserar inte. Man ser verkligen att det här passar den och det här passar den. Jag tror att det är de här framtida studierna som vi behöver ha för dessa här eleverna.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack herr talman! Jag är helt överens med ltl Göte Winé i den här frågan. Dessa barn med speciella behov behöver en individuellt anpassad undervisning och en sådan miljö som kan vara både kreativ och motiverande. Dels för att få den bästa inlärningsmiljön men framförallt, som jag också nämnde i mitt anförande, den sociala kontexten i att kunna bo ensam. Det är också en av de viktigaste sakerna, att man också ska hitta ut i livet efter att man har gått en utbildning och skaffar sig ett liv som alla andra.
Ltl Göte Winé, replik
Tack herr talman! Det är lätt att man i en text generaliserar. Då är det bättre när man får ha den här dialogen som är jätteviktig. Vi får inte glömma bort att vi under en tid har haft ett stort antal ungdomar som inte har hittat sin utbildning. Jag tror, som minister Asumaa nämnde i sitt huvudanförande, att man nu breddar den möjligheten. Det går åt rätt håll. Man kommer att jobba på det, det är inte färdigt ännu, men man vet vart man vill. Jag önskar lycka till! För det är ett jätteviktigt jobb som ni sätter igång.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Det här anförandet upprätthöll sig inom ett ganska smalt område av ministerns alla ansvarsområden. Om vi nöjer oss vid det, så funderar jag på specialyrkesutbildningen som man har bestämt sig för att ska till folkhögskolan. Det finns tydligen en inblandning av det som man också gör vid yrkesträningen, så som boendeträning och liknande saker. Det betyder att de studerande som idag har läst anpassad lärokurs i grundskolan, och alltså går i så gott som ”normal undervisning”, ska studera tillsammans med yrkesträningsundervisningens elever, om jag förstår modellen rätt? Idag är grunden - efter att man har gått ”Ysten”, som man kallar det för - så har man antingen en grund för en gymnasieutbildning eller en grund för ett enklare arbete.
Vilken grund har minister Asumaa tänkt att man ska få när den här utbildningen nu är på en annan nivå?
Minister Tony Asumaa, replik
Ledamot Lundberg har förstått det här fel! Det gäller inte att vi blandar ihop yrkesträning och specialinriktad yrkesutbildning.
Ltl Britt Lundberg, replik
Jag uppfattade bara att ministern talade om boendeträning och det brukar inte ingå i den undervisning som idag är den specialinriktade yrkesutbildningen.
Jag funderar också vad man har tänkt få för praktiska delar och om man har tänkt att den ska vara vid folkhögskolan? Vad har man tänkt att det ska vara för inriktningar som ska passa in i det näringsliv som vi har idag?
Jag funderar också på det uppdrag som ministern fick av mig men framförallt av ltl Gun-Mari Lindholm för ett tag sedan. Jag hoppades att det skulle stå något om det i tilläggsbudgeten, eftersom det nu har gått över två månader sedan dess. Nämligen åtgärder för praktikplatser för studerande i Sverige, men också för att göra något åt att kompetenskraven vid offentliga tjänster skulle harmoniseras med framförallt Sverige-Åland men också Sverige-Åland-Finland. Detta för att vi inte ska få så stora barriärer för våra ungdomar som kommer hem, efter att ha studerat i Sverige, och sedan inte kan få jobb i offentlig förvaltning för att vi har gjort lika som i Finland!
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, herr talman! Som det har sagts här tidigare är vår intention att bredda utbildningen med specialanpassad yrkesutbildning. Jag ser fram emot ledamot Lundbergs budgetmotion där hon nämner fyra områden, fast de är inte specificerade. Kanske vi får något på köpet där som vi kan nyttja oss av med bra idéer.
Vad gäller boendet så vet vi att det är en specialanpassad läroplan. Bland det viktigaste är också den sociala kontexten att de kan anpassa sig. I folkhögskolan har vi internat som står tomma och inte används. Folkhögskolan har en budget på 1,5 miljoner och hälften är internhyra. Genom att också kunna utnyttja fastigheterna och att kunna ge möjligheter till barnen att lära sig att bo självständigt, så tycker jag att det är ett förnuftigt sätt att använda sig av de fastigheter och tillgångar som landskapet äger.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.
Minister Mika Nordberg
Herr talman. Då har vi kommit till infrastrukturavdelningens stycke i tilläggsbudgeten och jag ska försöka presentera de skrivningar vi har och kanske "runtesikring” de skrivningarna även lite tillägg.
Som nybliven - kanske man inte kan säga - infrastrukturminister i fyra, fem månader nu så har man varit med och tagit fram den liggande budgeten för 2016. Mycket av de investeringsbehov som finns där är ju något som har sagts i debatten och som vi också fortsätter att arbeta med. Business as usual!
När man tittar på de ramar som vi har diskuterat inom landskapsregeringen och försökt hitta olika sätt att minska hållbarhetsgapet på 20 miljoner, så har även förstås vi på infrastrukturavdelning tittat på vad vi kan vara med och bidra med. Vi hittat en hel del inbesparingar vad gäller 2016. Sedan har vi ytterligare tankar vad gäller 2017 och hur vi tror att vi ska kunna uppfylla även de ramarna.
Ser man först på den största saken som vi föreslår i praktiken så är det en nedstängning och flytt av vägstationen i Godby. Själva flytten innebär att vi kan sänka våra driftskostnader genom att koncentrera verksamheten till en enda punkt. Arbetsmiljömässigt är de lokaler som idag finns i Godby i ett sådant fysiskt skick att de kräver en renovering, vilket skulle bidra med ökade kostnader. Vi tror att i stället för att ha två enheter kan man sammanföra dem under samma tak och då får vi en effektivare ledning av verksamheten och på det viset också sänkta driftskostnader för hela enheten.
Det markområde som då frigörs är dels det område som Godby vägstation idag ligger på. Det är ett område på ungefär 1,7 ha av totalt 100 ha som hela fastigheten utgör och som Godby vägstation ingår i. En möjlighet är att man i stället kunde använda marken på ett mera produktivt sätt, för Finströms kommun, genom att t.ex. kunna anlägga bostadsområden eller industriområde på den här marken.
Övriga förslag vi pratar om är att se på möjligheterna att elektrifiera linfärjor. Vi tittar på möjligheterna att installera eldrift och på det viset sänka kostnaderna. Vi har idag kostnader som berör manskap, vi har två linjer i privat drift och vi har även i egen drift. Där har vi tittat på möjligheten att överväga införande av tidtabeller och på det viset minska kostnaderna. Jämför man med våra östra grannar så har de gjort samma åtgärder och kunnat få ner kostnaderna för själva trafiken, med upp till 40 procent.
Vi tittar även på möjligheterna att börja med Eko-Driving. Vi nämnde tidigare att själva bränslet inte ingår i de budgetinbesparingar vi har. Vi råkar just nu ha ett lågt bränslepris. Trots det så räknat vi inte med några eventuella inbesparingar i förhållande till det budgeterade priset som finns i grundbudgeten. Däremot har det visat sig att genom Eko-Driving går det att inbespara bränsle.
Våra frigående färjor har driftsentreprenader med avtal som sträcker sig på flera år. Man har under dagen sagt i debatten att vi ska sänka kostnaderna där. Det är inte lika lätt att sänka kostnaderna på de frigående färjorna eftersom vi är fastknutna i fleråriga avtal. Det som vi i så fall kan sänka är kostnaderna för bränsleåtgången. Där kan man också titta Eko-Driving.
När vi ser på övriga projekt som ligger framåt i tiden så har vi kortruttsarbetet. Det har vi skrivit i landskapsregeringens program att är aktuellt. Vi fortsätter nu med miljökonsekvensbedömningen över västra Föglö och vi tror att vi behöver utreda kostnaderna för de här projekten på ett ganska konkret sätt, innan vi - inför budgeten för 2017 - kan komma med mer konkreta förslag.
I motionerna har man angett vissa belopp men de beloppen tror jag att är lite väl tilltagna, både i undre kant och i nedre kant. Men eftersom det ska debatteras senare så väljer jag att återkomma i den frågan.
Herr talman! Jag tror att jag stoppar där.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Centraliseringen av vägstationen från Finström till Jomala är ett förslag och det kan man ha synpunkter på. Min fråga är - i vilket skick är vägstationen i Möckelö och vet man vad det kommer att kosta i framtida investeringar för att hålla den i skick eller måste man eventuellt bygga en ny station?
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! I budgeten finns det, i investeringsdelen, en redogörelse över hur det här är tänkt. Man har tidigare renoverat själva verkstadsdelen och det finns moment kvar där från den. Tanken är att man delvis ska göra vissa renoveringar av nuvarande vägstation och även uppföra ett garage för den fordonspark som finns. I samband med det är det tänkt att där ska finnas ett utrymme som har möjlighet att tvätta fordonen och även de maskiner som fordonen använder.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Enligt min bedömning kommer investeringsbehoven att uppgå till mellan en och två miljoner, vilket man inte skulle behöva betala ifall man privatiserar det. En privatisering också betyda mindre driftskostnader. Min fråga till moderaten och infrastrukturministern Mika Nordberg är - Kan moderaterna tänka sig, att i stället för att stationera det egna vägunderhållet för evigt i Möckelö, i stället privatisera det? Eventuellt kanske man kunde hyra ut Möckelöområdet till näringslivet eftersom det är ett så attraktivt område i närheten av stan. Kan man, ideologiskt från moderaterna, tänka sig en privatisering i stället för en egen verksamhet?
Minister Mika Nordberg, replik
Tack för det herr talman! Jag tror säkert att moderaterna och Moderat Samling har alla möjligheter att titta på det här. Men vi måste utgå ifrån de problem och behov som vi har i dag. Jag tror inte att vi hittar några konkreta inbesparingsåtgärder i den klassen. Även om du privatiserar det här så krävs det en stor investering i plogutrustningar, i soputrustningar och annat som en maskinpark de facto behöver. Även ifrån centerhåll så säger man i motionen att ”under förutsättning att beredningen visar att det blir ekonomiskt fördelaktigt”. Den beredningen har jag åtminstone ännu inte tagit del utav, som skulle visa det. Men om det visar sig att så är, så är det inget som är skrivet i sten längre fram.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack för anförandet! Jag har funderingar kring vägstationen i Godby. Jag förstår inte varför landskapsregeringen vill att en maskinhall och en sandlagerbyggnad ska vara kvar. Om man stänger ner verksamheten och avyttrar den så är väl det mest logiska att man säljer bort alltihop. Jag känner ingen som vill ha ett sandlager som granne bredvid bostadshuset.
Jag har en fråga till som rör Tärnan i norra skärgården. Jag skulle gärna vilja veta vad det är för förändringar man planerar att göra? Driftskostnaderna för den typ av fartyg är ju väldigt låga i förhållande till vilken service den de facto producerar åt de åländska kommuner som finns på norra och nordöstra Åland.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack för det. Jag börjar med vägstationen. Jag försökte beskriva att vägstationen i Godby finns på en fastighet som är 100 ha stort. På det 100 ha stora området finns det absolut möjlighet att placera ett sandlager. Detta med tanke på att de bilar som är ute på vintern och sandar de norråländska vägarna - samt östra Vårdö och Sund - ska ha en kortare körsträcka för att fylla på sand. Det är inget problem att kunna hitta ett lämpligt område på den befintliga fastigheten. Jag tror inte heller att de behöver vara fysiskt placerade där de står idag.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Men varför, minister Nordberg, varför ska landskapet tillhandahålla ett område som sandlager, när vi har möjlighet att undersöka en privatisering av hela vägunderhållet. Då är det ju upp till den entreprenör som blir ansvarig för det att placera sandlagret precis var de vill, och deras maskiner också. Jag hör ju mellan raderna, tyvärr vill jag säga, att minister Mika Nordberg inte är intresserad av att privatisera det allmänna vägnätet. I stället vill han stärka upp det och centralisera det genom att flytta det till området på Möckelö, som ltl Runar Karlsson sade, skulle kunna användas av det privata näringslivet i helt andra syften.
Sedan gärna tack - en kommentar kring Tärnan! Jag känner att den glömdes bort, eller kanske tiden tog slut?
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! De anläggningar som nu planeras för flytten - som ska vara på Möckelöområdet - begränsar på inget sätt och vis möjligheten för det privata att använda samma område. Det är ett väldigt stort område. Redan idag finns det möjlighet för de privata att t.ex. utnyttja hamnen genom lossning och lastning. Det finns även väldigt stora avställningsytor på området i form av den tidigare sockerbetsplatån. Jag tror, att om det finns ett konkret intresse från det privata, så ryms båda på området.
När det gäller Tärnan så finns det omstruktureringar även när det gäller den, som ger ekonomiska inbesparingar. Tidigare anställda, som framfört den här färjan, har gått i pension. Vi tittar nu på hur vi ska kunna fortsätta med trafiken, men till en lägre kostnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Tack ministern! Jag har några frågor angående linfärjorna och eventuella inbesparingar. Om jag tolkade ministern rätt så sade han att det finns möjligheter att genom turlistor och Eko-Driving kunna komma ner med ca 40 procent från dagens kostnader. Jag är väldigt nyfiken att få reda på varifrån de uppgifterna har kommit. Mig veterligen borde det vara så, att de som redan är privatiserade redan har ett krav på hur mycket bränsle de får förbruka. I annat fall står entreprenören för resten och det är i princip bara bränsleförbrukningen man kommer åt, även med turlista. Så gärna lite förtydligande.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack för det! Jag nämnde i mitt anförde att uppgifterna, när det gäller inbesparingar med upp till 40 procent, var österifrån. I Finland bedrivs vajerfärjorna ifrån NTM-centralen och det här är uppgifter som kommit därifrån. Däremot vad gäller de övriga inbesparingarna så är det klart att vi vill att även linfärjorna ska ha en ekonomisk framförhållning. Idag finns det ingenting som gör att färjan stannar i december om bränslet är uppkört i november, utan den trafikerar året om. Det ligger för oss som betalar att ha ett intresse i det. Även i centerns förslag, att sänka med 1,5 miljoner, kommer att gå ut över linfärjetrafiken.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Jag är helt övertygad om att det måste finnas annat som man har gjort på östra sidan för att få sådana inbesparingar. Trots allt är bemanningen kvar och färjan är kvar, det är bränslet som vi sparar på. Och det som gäller för de privata är att om man kör upp mera än vad som står i avtalet, så är det på entreprenörens bekostnad som tilläggsbränslet kommer.
Om jag har tolkat mina partikollegor rätt, vad gäller inbesparingar, så har vi ingenting emot att ta avgifter även på vajerfärjorna. I dagens läge åker man helt gratis på dem.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Mikael Lindholm
Tack, herr talman! Jag ska uppehålla mig kring Guttorp.
I landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för 2016 kan man läsa att ”landskapsregeringen inte anser att landskapet ska ha det huvudsakliga ansvaret för att finansiera fiskyngelproduktion för utplantering”. Vidare skriver man att man ”avser samla vattenägarna och turistbranschen till ett rådslag som ska utmynna i en realistisk plan att höja intäktsnivån till 500 000 euro från dagens ca 50 000 euro”. Det ska dessutom vara klart före utgången av juni 2016. Att detta på något sätt skulle vara en realistisk plan faller på sin egen orimlighet. Att samla vattenägarna och turistbranschen till ett rådslag, mitt under vårens högsäsong när det gäller sportfiske, är i sig svårt, att dessutom avkräva en lösning på hur man ska hitta 450 000 euro före den första juli, när landskapsregeringen själva har haft tid på sig i dryga fem månader, det är respektlöst!
Nej bästa landskapsregering, säg som det är! Ni har redan bestämt er för att Ålands fiskodlingsanstalt i Sund Guttorp ska läggas ned. Då infinner sig några frågor. Varför anser inte landskapsregeringen att man ska ha det huvudsakliga ansvaret för fiskyngelproduktion och utplantering? Landskapet torde vara den enskilt största vattenägaren på Åland och med detta följer ett ansvar för att trygga fiskevården. Hur har man kommit fram till att intäktsnivån borde vara 500 000 euro? Varifrån har man tagit uppgifterna för att få fram att internhyran är 546 000 euro? Varifrån ska fiskynglen köpas om Ålands fiskodlingsanstalt läggs ned?
Vid de efterforskningar som jag gjort har jag kommit fram till följande. Som största enskilda vattenägare, som dessutom besitter kompetens på området, är det naturligt att landskapsregeringen ska bära det huvudsakliga ansvaret för fiskyngelproduktion och utplantering. Att kunna höja intäktsnivån till 500 000 euro kommer inte att lyckas. De flesta privata fiskelag lägger idag i princip hela sitt överskott på fiskyngel och utplanteringar. Höjer man priset innebär det att färre yngel beställs och i förlängningen att det finns färre fiskar i våra vatten.
Vad det gäller internhyran vet jag inte ur vilken hatt dessa siffror dragits, men med tanke på att hela verksamheten, före överflyttningen till fastighetsverket, kostade ca 460 000 euro netto verkar internhyran vara ett fantasifoster. Vad det gäller möjligheter att köpa in fiskyngel från andra ställen finns så klart de möjligheterna. Men om en ny aktör börjar med beställningar i den här storleksordningen, så kan man förvänta sig att leverantörerna ser en chans att öka sina inkomster genom prishöjningar.
Som jag nämnt tidigare, bland annat i budgetdebatten i höstas, så kommer framförallt turistnäringen att drabbas hårt av en nedläggning. Största anledningen till att komma till Åland och hyra stuga utanför den absoluta högsäsongen i juli, är just fisket. Om utplanteringen av havsöring mer eller mindre upphör kommer vi inte att ha något sådant fiske om fem år. Gäddorna kommer inte att försvinna, men utan stödutplantering kommer små årskullar, de år den naturliga leken slagit fel, att innebära betydande nedgång i beståndet. För yrkes- och binäringsfiskets del är den uteblivna utplanteringen av sik den allvarligaste. Siken borde reproducera sig själv, som den gjorde ännu för 15 år sedan. På grund av den ökade sälförekomsten har de flesta naturliga lekflador i dag så stora bekymmer med sälen, att man med fog kan säga att den naturliga leken har förstörts. Totalt sett ger verksamheten vid Guttorp ringar på vattnet som ger både sysselsättning och skatteintäkter som garanterat överskrider kostnaderna.
Givetvis ska det hållas rådslag med vattenägare och turistnäring, men ge en realistisk tidsram! Visst ska vi försöka höja den egna finansieringen genom att t.ex. höja priset på fiskyngel. Men var realistiska! Att sälja fiskekort är ingen guldgruva, snarare ett sätt att kunna finansiera just fiskevården.
Intressant i sammanhanget är att det verkar som om landskapsregeringen inte känner till Ålands fiskodlingsanstalt speciellt väl. Man skriver att man får in ca 50 000 euro per år på försäljning av fiskyngel. Enligt de uppgifter som jag har fått från anläggningen var siffrorna för 2012 ca 75 000 euro, för 2013 ca 108 000 euro och för år 2014 drygt ca 120 000 euro. Jag har tyvärr inga siffror för år 2015, men snittet för de här tre år blir ändå ungefär det dubbla mot vad som landskapsregeringen redovisar. För mig känns detta som ytterligare ett sätt att förvanska siffror i syfte att framställa anläggningen i dålig dager. Om vi dessutom betänker att regeringen framhållit att de strävar efter att vara en god arbetsgivare, som månar om sin personal, så rimmar det verkligen illa att ge felaktiga fakta, orealistiska inkomstökningskrav och dessutom en helt orealistisk tidsplan!
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag vill bara påpeka att det som står i tilläggsbudgeten är att de facto att ”finansieringsplanen bör vara framtagen”. Jag har fullt förtroende för att närings- och miljöminister Gunell, tillsammans med samrådet, kommer att plocka fram en plan hur bra som helst och det kommer inte att varar något problem att fixa det.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack talman! Tack ltl Igge Holmberg. Vi ser olika på det. Jag ser det som helt orealistiskt att kunna hitta sådana inkomstöppningar- som det står i tilläggsbudgeten - på så kort tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är bra att ledamot Lindholm säger att ”det behöver bli en förändring i fiskeripolitiken” och att ”det finns möjligheter till att öka inkomsterna”. Problemet tycks vara tidsplanen. Landskapsregeringen menar att det är skäl att smida medan järnet är varmt. Nu är frågan allmänt debatterad och det känns att engagemanget växer på många håll, också hos ledamot Lindholm. Det är nu vi ska lägga planerna om hur vi kan lösa det på sikt. Landskapsregeringen har en ärlig avsikt att försöka hitta en lösning. Om vi nu ser möjligheter i stället för bara problem, så hoppas jag att rådslaget ska ge oss en god vägkost hur vi ska lösa det.
Landskapsregeringen säger i tilläggsbudgeten att ”det är inte kärnverksamhet att bedriva yngelproduktion”. Det är inte alla skattebetalares skyldighet att bedriva det här.’
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Tack minister Perämaa! Det är klart att det inte är kärnverksamhet, det är jag fullt medveten om. Samtidigt är landskapet största vattenägare då man ser på de enskilda vattnen. Tar vi dessutom med de allmänna vattenområdena så blir det ännu större områden som landskapet förfogar över. Med de här siffrorna betyder det att verksamheten, exklusive internhyran, ska vara helt kompenserade med inkomster, utan att landskapet ska skjuta till medel. Det är där jag kan opponera mig. Jag tycker att landskapet också måste vara med och ta sitt ansvar. Och framförallt - sätt nu lite mera tid på det! Fast kanske inte så mycket tid som jag föreslår i min motion. Som ltl Brage Eklund sade tidigare, vänta i alla fall till den ordinarie budgeten innan det måste vara klart.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Låt oss nu fokusera på det rådslag som ska genomföras. Låt oss tro att alla som är engagerade i frågan, och alla som är aktörer på ett eller annat sätt, kommer på rådslaget och för fram goda tankar om hur man ska kunna uppnå det vi eftersträvar. Om vi fokuserar på det och når ett gott resultat så kan vi förhoppningsvis sätta en plan i verket före den sista juni. Man måste kunna bygga upp engagemanget och planerna under den här tiden. Om man inte kan bygga upp det under de här månaderna, fram till den sista juni, så då kommer inte engagemanget att komma därefter heller!
Ledamoten Lindholm sade att vi förvanskar intäktssiffrorna. Det var en ganska kraftig anklagelse! Jag går efter de offentliga intäktssiffror som finns för 2016. Det är en kraftig anklagelse att säga att vi förvanskar siffror och ber nästan att ledamot Lindholm överväger att ta tillbaka den anklagelsen.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Minister Perämaa anser det. De siffror som jag har fått från anstalten på Guttorp är, enligt vad jag har förstått, officiella siffror. Enligt de siffrorna är det vad jag har framfört i talarstolen som gäller för de aktuella åren. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man säger att summan är ca 50 000 om man på de tre åren snittar på över 100 000 euro.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack talman! Jag hade ett anförande tidigare och jag ska inte upprepa någonting av det nu. Jag har ett genuint intresse för att den här anläggningen ska kunna fortsätta. Samtidigt måste vi också uppnå de sparkrav som finns i hela landskapets ekonomi. Då måste man kanske pruta någonstans.
Det är över sex månader sedan jag hade den första kontakten med personal som jobbar på denna fiskodlingsanstalt. Det har varit känt länge att man måste göra någonting. Jag har faktiskt en gång i tiden varit med och byggt upp anläggningen, jag har nämligen ett förflutet inom byggnadsbranschen. Det skulle kännas tokigt om den går i graven. Ta nu tillfället i akt! Smid medan järnet är varmt! Det kan vara försent att stiga upp tidigt sedan - om man kommer försent.
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Torsten Sundblom. Visst ska vi ha ett rådslag före sista juni och se vad vi kommer fram till. Så mycket kan vi väl ändå få begära här från talarstolen, att se inte detta datum som en absolut deadline för när planen ska vara på plats. Det är så pass viktigt, framförallt för stora delar av Ålands turistbransch, men också för det småskaliga kustnära fisket. Det som behövs är lite mera tid, så stirra er inte blinda helt på den sista juni.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Visst är det viktigt. Man måste ha planer på hur man ska kunna komma vidare men också vara beredd att omstrukturera en del av verksamheten. Det kan vara där som en del av vinsten finns. Jag vet att man har sålt öringsyngel till odlingsändamål. Det är en bit som man kan titta på. Det kanske finns flera bitar. Vilken inriktning ska man ha? Hur stor produktion ska man ha av olika sorters fisk? Jag tror att man t.o.m. kan finna ett samarbete med fiskodlarna som säkerligen skulle köpa fiskyngel i närområdet, så man slipper transportkostnaderna. Kanske att vi har en del inkomster att få där. Vad skulle vara bättre än det, att vi skulle få det att löpa ännu bättre?
Ltl Mikael Lindholm, replik
Tack, herr talman! Jag håller till stora delar med ltl Torsten Sundblom. Guttorp ska inte vara en statisk verksamhet som bara ska göra som de alltid har gjort. De ska titta framåt och gärna bredda sin verksamhet, både vad gäller åt vem de producerar fiskyngel, men även bli mer ett bollplank och en inspiration för miljöåtgärder som kan trygga den naturliga leken. Det som är det absolut viktigaste är att man inte stirrar sig blind på en tidsram som är så pass snävt tilltagen. Men visst ska det vara framåtsyftande verksamhet där och det behövs säkert rationaliseringsåtgärder och strukturomvandlingar, det har jag ingenting emot.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Landskapsregeringen avser att utreda en omlokalisering av den yrkesinriktade specialundervisningen och föreslår att det ska göras i ett samarbete med Ålands folkhögskola.
Ålands gymnasium är, som vi vet, en myndighet som givetvis kan ges tillägguppdrag, som att utreda och verkställa det som ägaren önskar. Men att definiera vart en verksamhet ska lokaliseras bedöms nog som att landskapsregeringen är utanför sin behörighetsgräns. Regeringen är inte heller riktigt konsekvent i sitt förslag. När det gäller Ålands yrkesgymnasium så styr regeringen i detalj hur Ålands gymnasium ska lokalisera sin egen verksamhet. Men jämför vi det med ÅHS, som också är en myndighet, så ges bara en inbesparingsram på två miljoner euro, men ingenting sägs om vad denna inbesparing kommer att betyda för ålänningarna. Regeringen har ingen övergripande sjukvårdspolitik. När det gäller den yrkesinriktade specialundervisningen, så uttrycker regeringen inte heller här vad man vill med den bara vart den ska. Det klarnade lite under ministerns presentation, att det t.o.m. handlar om en dygnet-runt-undervisning, där samhället kommer att ta ansvar för ungdomarna på kvällar och nätter. Man ska träna matlagning, städning, tvätt och dagliga sysslor förutom att dagtid utbilda sig. Det här är en stor utvidgning av det ansvarstagande som man nu tar från föräldrarna. Det är ju inte några utvecklingsstörda barn på något sätt i välden, utan det är ungdomar som har sökt en anpassad lärokurs. Det kan t.o.m. vara ungdomar som inte har svenska som sitt modersmål och av den orsaken söker enligt prövning. Det verkar kanske inte riktigt färdigtänkt, åtminstone är det inte tydligt presenterat, men blir kanske färdigt så småningom.
Vi välkomnar att studiemöjligheterna för eleverna breddas och att särskilt den yrkesinriktade specialundervisningen utvecklas. Vad som efterfrågas borde dock tydliggöras och framförallt tidtabellen och finansieringen klargöras.
Vi stöder att Ålands gymnasium ges i uppdrag att utvidga den yrkesinriktade specialundervisningen. Idag erbjuder Ålands gymnasium en utbildning inom café och storkök och inom fastighetsskötsel. Ministern hoppades nu på tips om vilka fyra utbildningslinjer som vi avser, eftersom vi har nämnt fyra i vår motion. Vi tycker att vi vill vara lite mer konkreta än vad man är från regeringens sida som bara säger ”bredda”. Det kan betyda en till och det kan betyda 20 till. Det är väldigt svårt att veta hur man har tänkt. Men det som vi har tänkt är att det ska vara inom de områden som man nu bestämmer att Ålands gymnasium ska ha som sina ordinarie utbildningsområden. Tanken borde vara att dessa ungdomar, som söker enligt prövning, ska kunna utbilda sig inom verkstad, inom frisör, inom Ålands gymnasium eller vad det nu finns för utbildningslinjer. Det står faktiskt i tilläggsbudgeten, att man partiellt ska delta i den ordinarie undervisningen. Sedan kanske man kan ha sina teoretiska bitar separat. Då får man stöd på det sätt som man behöver ifall man har en diagnos eller liknande.
Ett förslag gjordes nästan färdigt i landskapsregeringen - jag tror att det var klart veckan innan regeringen slutade - som överlämnades till den regering som tillträdde senast. Där fanns en tanke på hur man kunde bredda den yrkesinriktade specialundervisningen inom ordinarie undervisning.
Det vi också tycker är litet märkligt - när man bestämmer att den ska vara vid Ålands folkhögskola - är att det är fråga om en ganska segregerande inriktning, man bestämmer att en viss typ av ungdomar ska placeras på ett speciellt ställe.
Vi bedömer att det ytterligare behövs fyra inriktningar för att det ska finnas en rimlig bredd och valfrihet för ungdomarna. Alla kan inte vara intresserade av café och fastighetsskötsel. Vi anser att verksamheten i möjligaste mån bör integreras delvis i nuvarande verksamheter. Om det krävs utrymmen utöver Ålands gymnasiums befintliga, kan samarbete sökas med andra utövare i landskapets verksamhetslokaler. Vi föreslår att verksamheten ska vara i bruk läsåret 2017-2018 och för att det ska kunna genomföras så anslås medel i 2017 års budget.
Sedan ytterligare en motion inom utbildningspolitiken. Landskapsregeringen avser att utreda konsekvenserna av att upphöra med att subventionera lunchförmån för högskolestuderande. För detta ska en utredning tillsättas som ska vara klar före sommaren 2017.
Det är oklart varför man behöver göra en utredning. Tar man bort en förmån från någon så tror jag att vi alla vet att man då får mindre pengar.
Idag får varje studerande vid högskolan en subventionering för att inta lunch på privata restauranger och det är alltså den som regeringen vill ta bort.
Det är i linje med hur det är i Sverige. I Sverige subventioneras inga högskolestuderandes luncher utan de studerande äter billigare tack vare att restaurangerna lockar studenterna till sig genom att erbjuda studentrabatt. På Åland beslöts ursprungligen att lunchförmåner inte skulle ges utan att man istället skulle erbjuda lite högre studiesociala förmåner än man gjorde i Finland.
I Finland finns ett subventioneringssystem inom FPA. Uppdraget att servera lunch till ett fastslaget pris bjuds ut på fria marknaden, med ett erbjudande om subvention per portion och till ett fast pris för de studerande. Den restaurang som vinner upphandlingen sköter sedan serveringen av förmånliga luncher till högskolestuderanden.
Både i Finland och i Sverige sköts högskoleluncherna alltså av privata aktörer. Det är oklart vad den här utredningen av slopande av subventionering ska handla om. Vi får fortsätta att gissa.
När jag var utbildningsminister fanns ett önskemål från studeranderådet att de studerande skulle få äta på gymnasiet till ett lågt pris. Det utreddes, men det visade sig att det krävde en ombyggnad av köket och matsalen, en personal till och mera utrustning i köket. Så självkostnadspriset för maten blev för hög för att det skulle vara acceptabelt. Dessutom tyckte vi i dåvarande regering att det definitivt inte är regeringens uppgift att bedriva restaurangverksamhet och att konkurrera med dem som kämpar i näringslivet med att servera mat året runt på Åland.
Ifall regeringen har för avsikt att sköta lunchserveringen i offentlig regi vill vi genom denna motion försäkra oss om att så inte ska ske. Det offentliga Åland ska inte konkurrera med näringslivet. Under inga omständigheter ska landskapsregeringen sköta mathållning och bedriva restaurangverksamhet.
Herr talman! Vi hoppas att kulturpolitiken också snart ska vakna till liv. Det finns en musikindustri runtomkring oss som har innovationer och som verkligen börjar få fantastiska exportsiffror och jag hoppas verkligen att Åland tar sig med på det här tåget.
Det behövs fokus på grundskolan. Det borde vara regeringens absolut viktigaste uppgift, den borde man ägna sig åt varje dag!
Det gavs heller inga svar på vad minister Tony Asumaa gör av de uppdrag som han fick via ltl Gun-Mari Lindholm och mig för drygt två månader sedan. Uppdraget gick ut på att försäkra att det finns praktikplatser för ungdomar som studerar inom olika områden i Sverige. Som finländsk medborgare är man utesluten att ha praktikplats t.ex. inom UD. Behörighetskrav på offentliga tjänster bör bli samma som i Sverige, så att man, efter att ha studerat i Sverige också kan komma hem och också få jobb här. Vi har ett stort projekt som heter ”Kom hem”! Som det är idag är det många som måste komplettera sina studier. Vi har t.o.m. personal inom ÅHS som är avstängd för att man inte har behörighet efter att man har studerat i Sverige, men man har ändå fått jobb. Det här är frågor som måste lösas och det är väldigt brådskande! Jag har inte hittat något beslut på någon föredragning ännu, men jag hoppas att jag får se det, gärna nästa vecka!
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Lundberg. Vi måste komma ihåg att det ingenting är bestämt om Ålands folkhögskola och den specialinriktade undervisningen. Det ska undersökas och man tittar på olika möjligheter. Alla som känner till den här verksamheten ser ju fördelarna som skulle finnas för alla om man lyckades få ihop det här. Både för Ålands folkhögskola och för de elever som är där idag på den nya linjen. På det här sättet kunde de få stöd med både kurator och med specialundervisning i kärnämnen. Idag är den ganska begränsad. Jag tycker att utbildningstrappan, som utbildningsminister Asumaa och jag själv fick uppleva då vi var på studiebesök, är något som verkligen känns kittlande. Jag hoppas att det här blir av. Det skulle vara bra för samtliga, både för samhället och för de studerande själva.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Jag såg att ministern har varit på studiebesök. Inom OPTIMA är det här en integrerad del av yrkesutbildningen men det gör man inte om man placerar den i folkhögskolan utan då blir det något teoretiskt som man i stället går in för. Om man vill att det ska var en specialinriktad yrkesutbildning så borde den också ha en praktisk grund. Då kan man gå vidare till en gymnasieutbildning, om man så önskar, eller få enklare uppgifter inom de yrkesområden som Ålands gymnasium utbildar för. Annars finns det inte någon möjlighet för vidare studier för dessa ungdomar. Det är orättvist och kan bli känsligt i så fall, med specialanpassad undervisning i grundskolan, om det blir fråga om sådana konsekvenser.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Med all respekt, ledamot Lundberg, men jag tror att du har missförstått OPTIMA-upplägget. Det som utbildningsminister Asumaa är ute efter är den specialundervisning som är på en helt skild ort, den är inte i Jakobstad. Det här bygger på en helt skild skoldel, där man har boende på olika nivåer och där man samarbetar med näringslivet. Man har t.o.m. en sex månaders jobbgaranti efter att man gått hela utbildningstrappan. Det här är något som jag tror att du har missförstått, ledamot Lundberg.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag har absolut inte missförstått. Däremot har jag för mig att vi har diskuterat det här på Åland, både inom näringslivskretsar men också inom utbildningen. När det gäller utbildning där man delvis är ute på arbetsplatser och delvis har en teoretisk utbildning inom gymnasiet – jag hittar inte ordet nu – redan där har vi väldigt svårt, inom alla yrkesområden, att få tag på arbetsplatser som är beredda att ta emot eleverna och som också är beredda att ha handledare. Man bedömde att det kommer att bli väldigt svårt på Åland att - förutom alla dessa lärlingsplatser som borde utvidgas - hitta platser inom olika yrkesområden för dessa ungdomar. Men har ni det klart och har ni näringslivet med på det, så är det bara att gratulera!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, herr talman! Vad gäller subventionerad lunch så uppgår den idag till 3,50 per elev på högskolan. Det har landskapet subventionerat så att de studerande ska kunna äta på stan.
Vad gäller motionen så blir det lite diffust. Menar ledamot Lundberg att vi kan ta bort subventioneringen helt? Vad gäller utredningen så renoveras köken i yrkesgymnasiet nu. Det är utrett att det berör ungefär 100 personer om dagen som ryms i befintliga lokaler. Nu behöver vi utreda hur mycket personella resurser som behövs för att kunna se effekterna rent ekonomiskt. Totalt handlar det om 60 000 euro i året.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det var lika illa som jag trodde. Man tänker alltså nu inom regeringen börja bedriva restaurangverksamhet och konkurrera med näringslivets restauranger. De har det jättekämpigt i dag att ge åretruntmat till alla våra ungdomar.
Ursprungligen när studiestödsystemet lades bestämde man hör på Åland - vilket jag är säker att minister Asumaa vet - att ge en högre studiesocial förmån, och göra som i Sverige, att inte ge några lunchförmåner till ungdomarna. Jag uppfattade att det var regeringens förslag och är därför förvånad varför man då ska utreda det till 2017. Det viktiga är nu att man inte går in för att vi ska betala 60 000 i subvention, som också är en jättesiffra, genom att bedriva restaurangverksamhet i stället för våra restauranger. Absolut inte! Nu får det vara nog med socialiseringen, minister Asumaa!
Minister Tony Asumaa, replik
Litet saklighet kanske i debatten! Tycker ledamot Lundberg att vi ska ta bort matserveringen från gymnasialstadiet också? Där erbjuder också offentliga sektorn mat. Vad gäller subventioneringen så har den gjorts för att man inte kunnat ha andra alternativ för de studerande på högskolan och som man har på fastlandet, där FPA subventionerar. Det kostar 4,60 vid Åbo Akademi att äta för högskolestuderande. Ledamot Lundberg säger att allt det här sköts av de privata. Åbo Akademis lunch sköts av studentkåren vid Åbo Akademi. Det är inte något privat. Jag förstår det inte. Ska vi sätta våra studerande i en ännu värre sits och inte alls erbjuda dem något alternativ om vi inte har råd att subventionera? Kanske vi hellre sätter 60 000 på en lärartjänst eller är det bättre att sätta det på mat?
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Tanken med studeranderådets förslag - att man skulle få äta på Ålands gymnasium - var att man får komma och äta när man vill. Det betyder att det blir ett enormt matsvinn. Det är omöjligt att veta om det kommer 100 eller om det kommer tio. Då fanns det också ett motkrav. I så fall skulle alla betala varje dag, vilket förstås inte var möjligt. Vill man ha en hållbar utveckling och tänker på matsvinnet är det inte rimligt. Men det är klart att det är fullständigt orimligt om det offentliga ska börja gå in - så långt ifrån sina kärnuppgifter - och börja överta uppgifter ifrån restaurangbranschen. Det faller på sin egen orimlighet. Högskolestuderandena är vuxna människor. Bedömningen är hur finanseringen ska göras. Nu är det regeringens sak att det inte ska subventioneras, vilket inte är sant, för lägger man in 60 000 så subventionerar man. Det skulle behöva klargöras här vad regeringen egentligen menar. Men det vi vill försäkra oss om är att det inte är restaurangbranschen man ska konkurrera med.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack, herr talman! Fru vicelantrådet, inte närvarande men kanske via webben så småningom. Ärade ledamöter av Ålands lagting! Jag hade tänkt i detta anförande enbart debattera vindkraftsstödet. Mina budgetmotioner kommer jag till lite senare.
I det första anförandet så svarade fru vicelantrådet att jag var parlamentariskt oerfaren och det har hon fullständigt rätt i. Men jag försöker lära mig för varje dag.
Nu har jag lärt mig, att om man lägger fram ett lagförslag som kommer att kosta 2,7 miljoner för skattebetalarna så i första framställningen är man inte närvarande utan då kommer en kollega och beklagar sig att han inte är förberedd. I den andra framställningen så är man i Helsingfors så att man säkert inte kan svara på en enda fråga. Det är så man gör när man är erfaren!
Jag ställde en fråga, eftersom man i den här lagen vill säkerställa att 20 procent av elen ska vara förnyelsebar. Då ställde jag tidigare en fråga till vicelantrådet hur stor andel som var förnyelsebar och det kunde hon inte svara på. Jag frågade senare ställföreträdaren som inte heller kunde svara på det. Det är också en grund, att har man ett syfte med en lag så ska man ju inte veta hur läget är nu, det är så man gör om man är erfaren!
Är man oerfaren som jag så har man två förberedda anföranden men man har ingen att debattera mot.
Som sagt var. Målsättningen var att man skulle få upp den förnyelsebara andelen el till 20 procent och nu var man alltså på 47 procent. Då undrar jag, en oerfaren, varför man ska satsa 2,7 miljoner på vindelen när man skär 2 miljoner och 700 000 i stöd till invånarna? Det får man så småningom reda på!
Jag beskylldes för att vara motståndare till vindkraftverk. Genom att vara borta från debatten så är man väl verkligen en förespråkare för vindkraftverk, kom jag att tänka på.
Det fanns också den målsättningen att man skulle ha mindre koldioxidpåverkande el. Det var visst 20 procent som skulle vara koldioxidfritt. Jag tittade på skoj på det också och då visade det sig att Mariehamns el säljer enbart koldioxidfri el, Ålands elandelslag säljer ungefär 58 procent, så det är ungefär 69-70 procent av den el som konsumeras på Åland som faktiskt är koldioxidfri. Så att då satsa 2,7 miljoner för att komma upp till 20 procent känns fortfarande mycket märkligt. Det står faktiskt ingenstans i EU:s målsättningar eller i landskapsregeringens målsättningar att elen ska vara lokalt producerad utan det heter faktiskt konsumtion. Det här är siffror som vi tagit fram ganska enkelt men eftersom det inte finns så många som säljer är det nu inte så svårt heller. Jag hoppas att vicelantrådet, nästa gång vi diskuterar detta i plenum, har lite bättre uppgifter.
Herr talman! Vi kan också svänga på de här siffrorna och säga att det här stödet som vi har betalat till vindelen nu har lett till att vi har ungefär 22 procent koldioxidfri el, men vi har faktiskt 66 procent totalt. Så att två tredjedelar har faktiskt kommit utan de här stöden överhuvudtaget. Alltså största delen av den koldioxidfria el som säljs så har vi inte betalat något stöd till. Då är frågan - finns det andra alternativ?
Kanske man kunde ha en förordning som säger att man måste sälja minst så och så mycket och öka det med ett visst procentantal. Det kommer vi att klara direkt och i så fall så kostar det ingenting. Möjligtvis måste man betala lite för den koldioxidfria elen men stödet kostar också.
Sedan hade vi en frågeställning om det här är förenligt med EU-reglerna. Vi fick ju en hänvisning till ett undantag – det var på 70 sidor – och jag var kanske inte helt nöjd med det. För tillfället finns det väl ett par stycken icke-notifierade understöd som inte har godkänts ännu. Man skyller bara på att de är långsamma i Bryssel. Kan det vara så att de kanske inte är precis innanför gränsen, kanske de är på gränsen att vara tillåtna. Är det därför som de ligger och väntar år efter år? Vi vet inte hur det är, helt enkelt. Så länge vi inte vet exakt vilken paragraf eller vilken artikel som man nu hänvisar till så har vi svårt att säga hur det är med stödet, är det garanterat säkert?
Jag ser att vi har flera problemområden så här långt. För det första så har vi en stor produktion redan av förnyelsebar el och frågan är om man då ska satsa på det. Det andra är om det här faktiskt är förenligt med EU-reglerna. Men det tredje är att även om det skulle vara förenligt med EU-reglerna, varför ska vi satsa bara på en enda form av förnyelsebar el? Det finns många andra också! Och som jag tidigare sade, varför ska man först satsa på vindkraftelen och sedan i mars 2017 komma med den långa energiplanen? Man borde börja med en energiplan och sedan fundera, att okej, hur stor del ska vara vindkraftel och hur stor del ska vara av de andra? Vad får vi för pengarna?
Herr talman! Jag har ett anförande till, men eftersom här inte finns någon ansvarig minister och lantrådet borde vara den som är högst ansvarig men jag kan inte se någon på den platsen heller, så vill jag helt enkelt föreslå bordläggning till nästföljande plenum så att vicelantrådet har möjlighet att komplettera den här lagframställningen.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Ledamot Toivonens motvilja mot vindkraften börjar bli allmänt känd här numera, även om ledamoten själv säger att det inte är det han är utan att han allmänt vill få reda på orsaken till varför vi har så hög andel av förnyelsebar energiproduktion här på Åland. Till den delen har jag svårt att förstå varför det skulle vara ett problem att vi har en hög andel. Varför är det ett problem att vi har en hög andel av förnyelsebar energiproduktion här på Åland? Det är något vi i så fall borde vara stolta över och ändå satsa på att utveckla. Vi har hållbarhetsmål och vi har en klimatutveckling globalt som inte är positiv på något sätt. Så jag har svårt att förstå den här motviljan. Sedan väger man det mot sjukvård, det gör man så gärna, det blir enkelt ur oppositionens synvinkel att väga bara en sak i en hjärtefråga mot något annat. Motviljan är väldigt tydlig för mig i varje fall.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack herr talman! Då får jag för tredje gången från den här talarstolen säga att jag inte har någonting emot vindkraftel. Det som det är fråga om är att det kostar 2,7 miljoner. Får man något annat för det? Som jag sade. Två tredjedelar av den förnyelsebara energin som vi konsumerar så stöder vi inte alls, vi har fått den ändå. Vi stöder en tredjedel med 2,7 miljoner. Är det vettigt? Det är de som är min fråga!
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Om vi inte skulle ha gått in för stöden nu så skulle vi ha tappat en väsentlig del av vindkraftsproduktionen. Nu blir det beslut, förmodligen inom några veckor bara. Därför fanns det ingen möjlighet för oss att vänta på den energistrategi som vi ska ta fram under ledning av miljöministern, vicelantrådet Gunell. Där ska det anges vilka andra energiformer som möjligen sedan kan få stöd.
Sedan till anklagelsen och diskussionen om varför vicelantrådet är borta idag. Det blev ett missförstånd här senast. Jag presenterade lagframställningen. Det visste inte vicelantrådet om, i vilken ordningsföljd de skulle presenteras. Idag träffar hon Nordiska miljöministrar i Helsingfors, torde det vara, synnerligen angeläget och jag tycker att hon gör en väldigt bra prioritetering. Det arbetet prioriterar vi här på Åland högt. Att man samarbetar på nordisk nivå.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Ledamot Toivonen lyfter återigen upp frågan varför man stöder den lokala vindproduktionen av el. Det är ett val som ålänningarna har gjort. Man vill visa att man stöder en energiform som inte är koldioxidpåverkande och då har man i det här fallet valt vindkraften som en del. Det finns säkert andra alternativ i framtiden som man också kan fundera på. Men till dags dato har det inte varit det. Nu gäller det att hålla den här produktionen kvar innan den förfaller. De här två tredjedelar som kommer utifrån, de kan ju försvinna i morgondag, om det är så att de som köper in elen bestämmer att vi inte köper från vindkraftverk längre, den är för dyr! Då är den borta och då har inte Åland någonting att visa upp och vi uppfyller inte hållbarhetsmålen gentemot EU.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det är ju rätt, det ligger i gamla beslut bakom, men vi ska titta framåt. Vad jag förstår så har situationen ändrats väldigt mycket. Besluten togs när man trodde att vi skulle få 60 miljoner euro från Finland, vilket vi nu inte får.
Jag skrev också en motion om att vi skulle halvera stödet för det här året och sedan ännu mindre efter det, men bara för att ha en övergång. Så det är inte ner till noll.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag tycker landskapsregeringen gjorde ett ypperligt arbete när man har kommit med gruppstöd som man kan stöda lokalt. Hoppeligen blir det en övergångstid tills det blir sådana priser på elmarknaden igen att de fungerar själv. Att man får så mycket betalt för energin som de producerar och får ett bra resultat på sluträkningen. Händer det ingenting så läggs de ner och då står Åland helt plötsligt utan lokalproducerad miljövänlig energi. Försvinner inköpen utifrån från vindkraftverk så har vi ingenting alls att visa upp. Då stöder vi kolkraft och kärnkraft.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack herr talman! Det finns ett problem till, eftersom det är meningen att det ska behandlas som en budgetmotion, dvs. att den inte ska granskas på förhand. Först efteråt kommer granskningen i HD och ÅD ”original”, som jag säger, och så småningom i kommissionen. Vad händer sedan, om det fallerar någonstans här. Hur ska vi få tillbaka de pengarna? Det finns många olika risker här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Nina Fellman
Talman! Bästa kolleger! Efter att ha avlyssnat den här debatten kring tilläggsbudgeten slår det mig hur mycket samtliga partier verkar förlita sig på att just socialdemokraterna ska stå för etiken i landskapet. Som om alla borgerliga partier både i landskapsregering och opposition bara står redo att sätta stora slaktarkniven i välfärden, och det är sossarna som inte får svika, för då går det på tok. Så illa vet jag att det inte är med de andra partierna. Jag är övertygad om att högern har ett hjärta och att vänstern har en hjärna. Dessutom tycker jag inte att det är någon fara alls om man är oense om saker, om man t.o.m. har hårda diskussioner inom en regering eller utanför den, bara man sedan har modet att komma överens och gå vidare.
Nå, sviker gör förstås inte Ålands socialdemokrater, för vi sitter i regeringen av två orsaker, dels för att värna och trygga de värden och verksamheter som vi sätter högst och för att genomdriva förändringar som vi tror är nödvändiga på lång sikt för att trygga den åländska välfärden. Och det, mina bästa kolleger, det är en annan sak än att sitta och vakta på gamla revir eller säga nej till alla förslag där en eller annan intressegrupp ska bevakas.
Det är också något annat än att syssla med någon sorts kappvändarpolitik där man i lagom tid inför nästa val stoppar reformer som man vet är nödvändiga, för att det kanske kan tänkas kosta några röster. Se bara på det senaste exemplet med KST, där centern drev på tills man var nästan i mål, sen vände man på en ”fem centare” strax före valet, och nu avkräver man regeringen på svar om på problem som man själv var med och skapade.
Resten av mitt anförande ska jag ägna åt tre förändringsprocesser och orsakerna till dem.
Den första är den aviserade omprioriteringen av verksamheten vid Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Enligt en samlad opposition har jag förstått att det är två helgedomar som ska rivas, och inget gott kan komma av det. I dag har Åland en person på deltid i Stockholm, ett kontor på Drottninggatan som är bemannat under några få dagar i veckan. Där görs ett bra arbete, utrymmet är fint och funktionellt, men det används på tok för litet för att motsvara kostnaden.
I Helsingfors har Åland ett paradläge sedan gammalt. Kontoret har bemannats väl av en riktig trotjänare som nu har gått i pension, och en assistent på deltid. I den pågående nyrekryteringen av en chef till Ålandskontoret är landskapsregeringens analys att det vi behöver där, idag, är en människa som ska hjälpa de åländska partierna att bygga upp nätverk och kontakter som man uppenbart i dag inte har. Vi ska identifiera och bygga upp de kontakterna inom alla nivåer inom det politiska livet. Vissa saker som tidigare har gjorts hitintills är inte längre nödvändiga eller ändamålsenliga. Vi behöver inte klippa ur tidningar till exempel, och information om det som folk vill veta, även de som sitter i riksdagen, söker man ofta på nätet, det är inte fysiska broschyrer man behöver dela ut.
Vi ska alltså förändra, förnya och analysera behoven, och sen göra ett ännu bättre jobb med att få det åländska hemmalaget i regeringen och i lagtinget att också lära sig att spela på bortaplan. Det är de kontakterna från parti till parti i Finlands riksdag, som vi behöver bli bättre på, allihop!
I Stockholm är vår utgångspunkt att de viktigaste kontakterna är mot det svenska näringslivet och mot den stora marknad som är precis granngårds. Därför har vi har redan varit i kontakt med åländska aktörer som jobbar mot Sverige i näringslivet och inom turismen, och avser att svänga skutan i tydlig riktning mot nätverkande, mot näringsliv och efter förfrågan mot Stockholm som en avstamp mot Norden, mot Oslo och Köpenhamn. Också där bedömer vi att behoven inte är som de alltid har varit, utan helt nya. Att göra samma sak som man gjort förut är inte per definition det bästa när världen runtomkring förändras.
Den andra frågan som jag vill ta upp är Ålands ombudsmannamyndighet och datainspektionen. I tilläggsbudgeten aviseras en genomlysning och förändringar, och det ska det bli. Idag ägnar vi en avsevärd summa av skattebetalarnas pengar åt en verksamhet som är ganska otydlig, ganska osynlig och underutnyttjad för de pengar som vi satsar.
Redan från början fanns det otydligheter och oklarheter kring behörighetsområdena och som redan nämnts i debatten så omfattas inte alla ålänningar till exempel av diskrimineringsombudsmannens arbete. Ombudsmannafunktionerna ska gå att göra bättre, och om det går att åstadkomma något som är billigare tillsammans med riksmyndigheterna så tycker inte jag att det gör självstyrelsen starkare för att man gör det dyrare. Självstyrelsen ska vi använda och utveckla för att göra saker bättre för ålänningarna, så enkelt.
Slutligen några ord om kommunstrukturutredningen, som redan tagit fart. Upphandlingen är gjord med ett gediget underlag som finns att läsa på nätet för alla som faktiskt är intresserade av informationen, och inte bara av att säga att de inte fått någon.
PWC Sverige vann upphandlingen i hård konkurrens med andra bra anbud. Utredningen är igång enligt tidtabell. En första förfrågan om att delta i arbetet har gått till kommunförbundet och till Mariehamns stad, inte någon annan stad! På fredag ska det tillsättas en styrgrupp och en politisk referensgrupp för arbetet. Den viktiga frågan är kanske - varför ska vi jobba med den här reformen? Varför ska vi göra en utredning överhuvudtaget? I en av centerns motioner, med Harry Jansson som första undertecknare, hävdas att denna fråga ska föreläggas lagtinget som ett meddelande, så att man kan diskutera frågan.
Äntligen, vill jag säga! Äntligen ska vi prata om saken! Men det är fritt fram nu, om så önskas, eller i någon av de kommande många diskussioner och Workshops som ska hållas i utredningsarbetet.
I landskapsregeringens regeringsprogram så gjordes det klart av vi är överens om att driva en reform och att den ska göras så öppet och så effektivt som möjligt, och också att det när det finns mera fakta på bordet, när vi har en färdig utredning med färdiga resultat så ska vi ha möjligheten att fatta beslut. Därav en lagrevision, och det förberedelsearbete för en lagrevision som ska göras inom ramen för utredningen. Sedan ska ny lagstiftning till lagtinget och godkännas precis i den ordning som det bör göras.
Hoppfullt och högst glädjande är det att konstatera att verkligheten ute i kommunerna inte står stilla. Finström och Sund är på väg att ta nästa steg för att förverkliga ett samgående. Frågan diskuteras i flera kommuner än så, KST-processen på norra Åland går framåt. Det händer saker som inte har hänt på väldigt, väldigt länge. När den här frågan nu diskuteras i så många kommuner förefaller det mer och mer irrelevant att diskutera serviceproduktion och utveckling utgående från gränserna för gamla kyrksocknar, när det finns så mycket att förbättra.
Mitt tips till de kommuner och kommunpolitiker som vill möta framtiden är att skynda på med sammanslagningar medan villkoren för det är så goda som de är nu, för det kan bli förändringar och då hjälper det inte att centern slår klackarna i backen.
Man ska inte förändra bara för sakens skull. Självklart inte. Men inte heller tycker jag att man ska säga nej av princip. Om någon tycker att marken skakar under fötterna. Då tycker jag att det är bra. Lite osäkerhet kan frigöra oanade kreativa krafter och jag ser personligen mycket fram emot resultatet av utredningen, och alla de nya tankar och idéer som vi kan få, även om ledamoten Winé redan gett några spoilers om hur resultatet ska bli.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack herr talman! Tack ministern för era synpunkter. Det var många klargörande saker som kom fram. Bl.a. ministerns syn igen på kommunerna och hur otroligt dåligt Åland nu är organiserat, om man ska tolka ministern rätt. Det är ju ett Guds under nästan att vi har överlevt så här länge. Vi får väl vara tacksamma för det!
Det jag egentligen ville kommentera är Ålandskontoren i Helsingsfors och Stockholm, som vi från centerns sida tycker att är oerhört viktiga. Med tanke på hur pass dåliga relationerna är mellan Helsingfors och Mariehamn, så vore det nog i stället skäl att ytterligare stärka de funktioner som finns där. Det är också svårt att satsa att driva parti-till-parti politik. Vilket parti här är det som ska möta Sannfinländarna, till exempel?
Minister Nina Fellman, replik
Talman! Jag har inte med ett ord antytt, sagt eller någonsin tyckt att de åländska kommunerna är dåligt skötta eller att de har varit det. Däremot är jag övertygad om att det krävs förändringar för att möta framtiden. Den ser annorlunda ut än vad livet har varit.
När det gäller Ålandskontoren – absolut! De är jätteviktiga! Det är viktigt att vi jobbar både mot Sverige och mot Finland. Men om man dömer av resultatet av de kontakter som finns idag med kontoren, så som de ser ut, så kan man inte hävda att man till alla delar har lyckats med att skapa de nätverk som Åland så otroligt väl behöver, framförallt i Helsingfors. Där sitter den politiska makten som styr stora delar av Åland.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! För att lyckas med att vidareutveckla kontaktnätet i Helsingfors så tror jag dels att vi behöver ett ökat informationsflöde och ett kontaktskapande med parti-till-parti politik, i den utsträckning det finns ett parti att möta. Men jag tror också att det är minst lika viktigt att det finns ett formaliserat informationsverk, från Ålandskontorets sida, där man kontinuerligt arbetar med att informera om Åland och också vara kontaktlänken till Finlands riksdag. Vi kan inte förvänta oss att en riksdagsledamot, som vi har, ska kunna bevaka allting precis hela tiden. Det behöver finnas flera där, också i det här fallet, med direktkontakter till tjänstemannakåren i riksdagen. Det arbetet som har bedrivits där är viktigt, men det kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det är den bedömning som jag gör.
Minister Nina Fellman, replik
Talman! Jag är helt överens med ledamot Thörnroos! Det är jätteviktigt att vi finns i Helsingfors och att informationsverksamheten riktas mot både tjänstemän, politiker och riksdag. Det finns inga argument mot det. Vad jag säger är att vi måste utveckla och förbättra verksamheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack herr talman! Först stiftar man en massa lagar och pålagor som driver upp kostnaderna i kommunerna, sedan ska kommunerna bort för att de är för dyra att driva. Är inte det en märklig politik, minister Fellman?
Minister Nina Fellman, replik
Kommunerna är inte dyra att driva bara för att lagstiftningen är på ett visst sätt utan för att de många, små kommunerna skapar gränser mellan beslutsfattare och mellan delar av Åland som idag är irrelevanta. När de åländska kommunerna ska förhålla sig till andra storheter på Åland och i världen så är man för klena och för små. Det finns saker som man kan specialisera sig på och som man kan göra bättre om man jobbar tillsammans.
Ltl Lars Häggblom, replik
Om man har samma lagar som nu och samma service, på vilket sätt skulle man då minska kostnaderna med större kommuner?
Minister Nina Fellman, replik
Genom att samarbeta och specialisera sig på att bli bättre genom att ha en effektivare gemensam administration och genom att skaffa sig starkare muskler i förhållande till andra aktörer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag vill ta upp frågan, som minister Fellman lyfter upp, om Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Minister Fellman säger att man ska förändra, förnya och sedan analysera. Jag förstår mig inte på det här tillvägagångssättet. Man analyserar inte vad man vinner på, genom att förändra före man gör förändringarna. Man förändrar först och sedan börjar man analysera om det var lyckat. Det är tvärtemot vad jag skulle göra.
Vi har många gånger fått höra att personkontakterna är de viktigaste kontakter som man kan ha när det gäller de politiska kontakterna till Helsingfors, men även till Stockholm. Jag tycker att ministern uttrycker sig på ett sådant sätt, att hon nedvärderar det tidigare arbete som man har gjort vid Helsingforskontoret och inte uppfyllt de kontaktskapande verksamheterna tillräckligt.
Minister Nina Fellman, replik
Tack! Det är absolut ett missförstånd! Jag tycker att det har gjorts ett mycket bra arbete i Helsingfors och ingen skugga ska falla på den tidigare chefen för Helsingforskontoret. Men, hon har gått i pension. En människa och en assistent på deltid räcker inte till för att upprätthålla de kontakter som vi behöver ha i Helsingfors. Den analysen har vi gjort, vi behöver jobba på ett annat sätt gentemot riksdagen, där framförallt lagtinget är mer aktiva och där fokus idag behöver flyttas i den förändrade verklighet vid lever i, där information är lätt tillgå men kontakter är svåra att skapa. Den informationschef som sitter i Helsingfors ska vara en länk mellan lagting, landskapsregering och riksdagledamöterna.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Ja, alla kontaktskapande möjligheter ska man utnyttja maximalt. Självklart! Men när vi ser på det politiska kontaktskapandet så ser vi hur det t.ex. gick med stödet till inmatningstarifferna. Hjälpte de politiska kontakterna? Vi kan räkna upp flera exempel. Men det måste också finnas en information, gentemot riksdagen, från tjänstemän som jobbar på Ålandskontoret, att man hela tiden kontaktar nya riksdagsledamöter för att få ut information om hur självstyrelsen och självstyrelselagen fungerar. Vi har ju fått reda på att kunskapen är väldigt dålig när det gäller nyare riksdagsledamöter.
Okej! Jag hoppas att regeringen och minister Fellman tar detta i beaktande och tänker på just de här frågorna och hur viktigt det är med en fungerande verksamhet på Ålandskontoret.
Minister Nina Fellman, replik
Avsikten är inte att lägga ner Helsingforskontoret utan att omprioritera och effektivera det och gå in i en ny fas. Erfarenheterna av vindkraften visar ju att Åland hade för dåliga kontakter mellan politiker och politiker, de som fattade besluten. Vi borde anställa väldigt många människor i Helsingfors om tjänstemän ska upprätthålla kontakterna. Den expertis som sitter i den här salen behöver lära sig att jobba också på bortaplan och att det är det som Helsingforskontoret ska hjälpa till med. Jag ser fram emot ledamot Eklunds växande insatser i Helsingfors.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag trodde aldrig att jag skulle göra det här, men jag måste ge minister Fellman en eloge och högsta betyg för det arbete som hon har uträttat hittills när det gäller kommunreformen. Jag tycker att ministern har varit energisk och effektiv när det gäller de här frågorna och jobbat på med det. Fortsätt så!
Jag tycker att det är bra, beträffande den här utredningen, att man har enkommuns alternativet med. Det är ju trots allt det enda alternativet där man inte har kommunala samarbeten och organisationer som ytterligare tillför mera byråkrati. I stället för att strida internt på Åland så kan man rikta konkurrenskraften mot det som är utanför Åland, att vi faktiskt satsar på tillväxt och jobbar med det. Det alternativet ska bli mycket spännande att följa men också vad man kommer fram till med de andra alternativen. Tack för det, fortsätt så!
Minister Nina Fellman, replik
Tack! Kors i taket! Vem skulle ha trott? Det är det som är det fantastiska med politiken, att när frågor ändrar och allianser bildas så hittar man nya vänner på nya ställen. Jag tycker också att det ska bli intressant att följa utredningen och se vad de kommer fram till. Det var intressant att utredarna från början sade att ”en kommun måste utredas”. Det kan hända att det blir någonting annat och att vägen blir lång och krokig mot ett mål, men självklart är det någonting som man måste titta på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack fru talman! Jag får tacka ministern för ett klargörande inlägg. Men, det finns en felande länk. Jag hoppas i och med att jag ställer den frågan, nu för tredje gånger under debatten, att nu få svar. Kommer ministern att verka för tvingande lagstiftning när det gäller att få ihop kommunerna? Är det en tvingande lagstiftning det blir fråga om? Var finns medlen som nämns i tilläggsbudgeten?
När det gäller kommunsektorn i stort så tror jag inte att vi behöver diskutera mera. Centern tycker att kommunerna står för en viktig del av välfärdsproduktionen. Vi ser inte att de inbesparingar som ministern förfäktar kommer att uppstå till följd av att det blir mindre antal kommuner.
En sista fråga. Varför finns inte alternativet - ingen kommun överhuvudtaget på Åland? Varför finns inte det alternativet med?
Minister Nina Fellman, replik
Tack! Jag identifierade två frågor i ltl Harry Janssons inlägg. Tvingande lagstiftning? Det beror på. Det är det som utredningen är till för. Att utreda hur man reviderar kommunallagen, så att det blir möjligt att gå vidare med en lagstiftning som är relevant och som gör att man kan fatta beslut. Det som ledamoten Jansson pratar om är att man inte kan slå samman kommuner om de inte själva tar initiativ till det. Den frågan kommer garanterat att komma upp i utredningsarbetet. Men som jag tidigare sade, när jag tidigare presenterade frågan, så går vi in i utredningen med öppna ögon. Vi måste se vad den ger. Vad juristerna säger, vad de som tittar på pengarna säger och vad andra säger. Sedan får vi se.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack talman! Varför jag ställde frågan är - och som jag påpekade tidigare i salen under debatten - att det står uttryckligen att man redan har påbörjat lagstiftningsarbetet. Det måste ju finnas någon form av underliggande direktiv så att lagberedningen vet vilken väg de ska driva den här processen. För det står faktiskt här att det redan har påbörjats! Man får den känslan att lagstiftningen ska vara klar när utredningen är klar 2017.
Men återigen, ministern! Varför hålla på med kommunala begreppet, på morgondagens Åland, om man inte tycker om att den kommunala sidan levererar. Varför inte bara skapa ett Åland, ett självstyrt örike, där allting styrs av en förvaltningsapparat, en lagstiftande och budgetmakthavande instans där man via delegering ser till att den här salen inte behöver ägna sig åt kommunalpolitiska frågor?
Minister Nina Fellman, replik
Tack talman! Jag tror att ledamot Jansson har missförstått lite. I underlaget till utredningen, men också i senare beslut, så står det att ”utredningen ska resultera i ett lag-PM” som lagberedningen sedan ska ta hand om. Den processen är ännu i sin linda och det står nog också så!
När det gäller ingen-kommun-alternativet, så tycker jag inte att det är en bra idé. Jag tycker att kommuner är viktiga. Om resultatet skulle bli en kommun på Åland, så är det ännu viktigare att den kommunen är väldigt stark, att det är den serviceproducerande enheten och att självstyrelsen, lagtinget, är den lagstiftande enheten. Då är det två väldigt starka maktbärare på Åland. Det tycker jag skulle vara en ganska renodlad och snygg indelning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Först skulle jag vilja be att lagtinget skulle notera denna lilla rättelse som jag vill framföra här. I sifferstaten på sid. 17 och på någon sida därefter står det, ovanför sifferkolumnerna längst till höger, att det skulle vara fråga om anslag och inkomster för tilläggsbudgeten 2015. Det är förstås fråga om 2016. Jag ber att detta kunde noteras.
Vi börjar närma oss debattens kväll. Några anföranden finns kvar. Jag vill säga - utöver det jag sade här tidigare då jag presenterade budgetförslaget - att även om det finns diskussion om hur man ska uppnå sparmålen, om man möjligen kunde prioritera om, så finns det ändå – som jag uppfattar – en bred förståelse för de nivåer på inbesparingar och resultatförbättringar som landskapsregeringen här för fram. Flera ledamöter, också ur oppositionen, har nämnt att det här behöver göras. Det är inte bara en sak som regeringspartierna ser som nödvändiga utan jag tycker att det finns ett brett stöd. Det känns ju förstås väldigt bra. De partier som bildade regering har ända sedan någon vecka efter valet, när regeringsbasen var klar, diskuterat att det är nödvändigt att vidta åtgärder i de omfattningar som vi nu föreslår i denna tilläggsbudget. Det är förstås bra att det ytterligare finns ett bredare stöd eftersom vi behöver nå de här nivåerna.
Det tar landskapsregeringen med sig när vi nu sätter igång med arbetet att ta fram ett budgetförslag för 2017. Där kommer det också säkerligen att finnas lagförslag som kopplar ihop med det som behöver göras i samband med det. Det är en styrka för en landskapsregering att känna att det finns ett parlamentariskt stöd som t.o.m. sträcker över själva regeringsmakten som man har för tillfället. Det är bra!
Jag vill säga några ord angående framställningen om produktionsstöd för vindkraft. Det tycks mig nu klart att åtminstone ledamot Toivonen gör sitt yttersta för att, om inte stoppa vindkraftsstödet så åtminstone förhala det. Han har lagt fram ett budgetförslag om att halvera stödet och han har nu senast lagt fram ett förslag om att bordlägga frågan om budgetlagen.
Det vore mig främmande att ha åsikter om lagtinget väljer att möjligen bordlägga frågor eller möjligen, t.o.m. i förlängningen, förkasta frågor. Det har ju lagtinget sin fulla rätt att göra. Men jag vill bara säga så här om en möjlig bordläggning, då uppenbarligen fram till den 23 maj, då lagtinget enligt nu liggande plan ska sammanträda nästa gång. Vad kan en bordläggning ha för möjliga effekter? Jag säger inte att de behöver ha de effekterna, men möjliga effekter.
Vi har varit väldigt besvikna över att regeringen i Helsingfors inte stod fast vid sina löften medan vi har varit väldigt noga, från politiskt håll, att vi här på Åland står fast vid de löften som vi har gett, upp till de nivåer som vi ser är möjliga. Det har funnits en tydlig ambition om att utveckla vindkraften och vi har drivit på den härifrån lagtinget i åratal. Nu, i denna situation har vi funnit en lösning för att bibehålla kärnan i vindkraften. Jag säger inte att det är avgörande, men det är inte betydelselöst, om lagtinget av diverse skäl som har förts fram av ledamoten Toivonen, skulle bordlägga frågan i nästan en månad, och lämna producenterna i osäkerhet. Om orsaken till bordläggningen skulle vara den att undertecknad gav en så dålig presentation av lagen, som det hävdas, så då är det väl så då. Men vi kan inte skylla på vicelantrådet i varje fall. Hon var inte medveten om tidpunkten för presentationen. Det var bara så. Därför fick jag träda till med tio sekunders varsel. Jag vill minnas att jag t.o.m. fick lite beröm för presentationen av någon. De politiska signalerna från oppositionen var, att det är gott att vi har hittat en lösning.
Lagtinget bordlägger om lagtinget vill! Det har lagtinget sin fulla rätt till. Men jag ville bara lyfta fram hur detta kan uppfattas, och det vill vi ha en synpunkt på.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack fru talman! Jag vill återigen tacka landskapsregeringen för det gruppstöd för vindkraftverken som man har åstadkommit. Jag ser en helt annan inriktning på vindkraftens framtid och möjligheter än vad ledamot Toivonen gör. Från mig ska landskapsregeringen ha ett stort tack för det man har ordnat. Jag hoppas att bordläggningen inte vinner understöd.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Den av finansministern anförda rättelsen antecknas.
Ltl Roger Eriksson
Tack fru talman! Det är ganska sent i den här debatten och man ligger lågt ner på listan. Inledningsvis vill jag konstatera att alla dessa franska streck, som jag har antecknat, redan har debatterats här i salen flera gånger om. Det är bara att konstatera att så kan det vara.
Några korta kommentarer. Vi har nu landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget på vårt bord och budgeten innehåller ramar och riktlinjer. Det är så som jag anser att en förnuftig politik ska föras från regeringens sida. Man ska ha ramarna och riktlinjerna för kommande verksamheter. Man kan också utläsa att landskapsregeringen tar ansvar för den förda politiken med beaktande av det ekonomiska läget som vi befinner oss i. När man har lagt ramarna till tilläggsbudgeten så ska detaljerna komma fram senare i efterföljande lagstiftning och budgetbeslut och övriga åtgärder som landskapsregeringen gör för att kunna fullfölja budgeten. I det här arbetet ska förstås olika förvaltningsgrenar hjälpa till och de olika styrelserna som har nyckelpositioner och finns inom ÅMHM, ÅHS, gymnasiet etc. De som är nära verkstadsgolvet ska i detalj gå in på det som budgetbeslutet leder till. Det är för att använda den här sakkunskapen, där den finns, dvs. nära själva verkstadsgolvet, där respektive verksamheten bedrivs. Allt detta ska göras för att man ska undvika att ta lån. De förmåner som baseras på skuldsättning är inte för att föra en trygg ansvarsfull politik, speciellt när vi vet att framtiden är synnerligen osäker.
Den här krisen, som inleddes 2008, vet vi inte när och om den tar slut. Det finns de som säger att det läge som vi nu har globalt kommer att fortsätta länge. Därför är det mycket viktigt att regeringen tar ansvar, med de ekonomiska ramar vi har nu, och har en beredskap att anpassa kostymen efter kommande utveckling.
Jag ska citera en finansminister från Sverige som sade ungefär så här - det var för ganska länge sedan men jag anser att det är mycket aktuellt ännu – ”det som är ekonomiskt nödvändigt är inte politiskt möjligt och när det har blivit politiskt möjligt, är det ekonomiskt för sent”. Kjell Olof Feldt var det! Den här regeringen tänker inte hamna i den situationen, utan man reagerar redan nu när det finns tid. Det här visar på att det är fråga om ett ansvarsfullt arbete som landskapsregeringen gör.
Sedan några detaljfrågor, de flesta har debatterats. Jag kan t.ex. nämna ÅMHM. Landskapsregeringen ska revidera landskapslagen om miljöskydd, landskapslagen om miljö- och hälsoskyddsmyndighet och taxeringssystemet. Allt detta för att regelverket ska bli enklare för våra företagare och privatpersoner. Det här är en reform som jag vet att är mycket efterfrågad ute i samhället. Det innebär, enligt skrivningar i tilläggsbudgeten, att det finns sparkrav på ca 200 000. Här ska, som jag ser det, styrelsen för ÅMHM beakta de givna ramarna, dvs. det som jag nämnde inledningsvis. Regeringen sätter ramar och direktiv och sedan verkställs det längre ner i hierarkin. Det här kommer möjligtvis att göra att ÅMHM behöver minska på personalkostnaderna, det är mycket möjligt att det går så.
Här visar landskapsregeringen på sin goda politik. Man har beredskap att komma emot med lagstiftningsåtgärder som förändringsarbetet kräver. Man möter behoven med beaktande av den ekonomiska situationen.
Fru talman! Kort några ord om utbildningen. Man har nämnt att det finns årskurslösa undervisningsgrupper, eventuellt att ha två års utbildning. Jag har fått signaler ute i samhället om att det här är en väldigt efterfrågad förändring. Som jag har hört så vill inte alla studerande ha en studieförberedande utbildning. Man vill ha ett färdigt yrke. Det här en liten signal till regeringen. Så här diskuterar man ute i bygderna och jag tror att det är en bra sak.
Tidigare har det nämnts att regeringen ska utreda möjligheterna att använda utrymmen i vår folkhögskola – mellan folkhögskolan och yrkesgymnasiet. Det kan vara ett bra sätt. Hur det i praktiken ska bli får vi se sen, men det är bra politik att man nyttjar de befintliga resurser som man har för att på ett ekonomiskt försvarbart sätt kunna uppfylla sina krav.
Sedan har vi Högskolan på Åland, där landskapsregeringen också visar beslutsamhet genom att ta bort det engelska elektronikprogrammet, då det var brist på sökande. Radikala beslut, men det visar att det är en förnuftig prioritering från landskapsregeringen. Man tar ansvar och vågar fatta beslut där det behövs.
Avslutningsvis, fru talman, så tycker jag tilläggsbudgeten är ett steg i rätt riktning. Regeringen vågar ta ansvar och vågar fatta svåra beslut för att trygga en fortsatt god samhällsservice, medborgarna till gagn.
Som det verkar så kommer vårt ekonomiska läge, under relativt överskådlig och lång framtid, vara ganska ansträngd. För att trygga minimikraven för våra medborgare bör man ta dessa, i många fall svåra, beslut. Men regeringen tar ansvar och har mitt fulla stöd.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack ledamoten för era synpunkter! I den förra regeringen, under ledning av socialdemokraten Carina Aaltonen, tillsammans med näringsministern för Moderat Samling, Fredrik Karlström, så drev man ett arbete om en revidering av taxorna inom ÅMHM. Man hade också en tjänsteman anställd i sju månader och man presenterade ett komplett förslag. Min fråga är nu – Är det så att det är liberalerna som inte är nöjda med det arbete som då gjordes och därför kräver att alltihop ska göras om igen? Eller, vad är orsaken till att man inte använder det material som redan finns framtaget?
Ltl Roger Eriksson, replik
Fru talman! Det här är en fråga som jag inte direkt känner till, måste jag säga. Jag har inte varit med i politiken under se senaste fyra åren. Som jag ser det här, det är skrivet av landskapsregeringen, att man ämnar se över de här taxorna. Möjligtvis kan man använda den tidigare utredningsgruppens beslut, det vet jag faktiskt inte och kan inte uttala mig om.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag känner till att just ltl Roger Eriksson inte var med de senaste fyra åren. Det oaktat så hoppas jag att regeringspartierna har diskuterat igenom det här och funderat om det är förnuftigt och klokt att göra om samma utredning en gång till. Det är möjligt att man ser så på saken, jag är bara lite tveksam.
Jag funderade vidare över ändringar i lagstiftningen som förändringsarbetet kan komma att föranleda. Är det inte på det viset, att mycket av de regleringar som ÅMHM använder sig av så finns inte reglerade i lag utan det är system som man själv har utarbetat. Jag tänker närmast på kontrolltätheten vid skolor och dagis t.ex. som är avsevärt mer offensivt kontrollarbete än vad som sker i våra kringregioner.
Ltl Roger Eriksson, replik
Tack herr talman! Jag börjar där frågeställningen avslutade, dvs. kontrolltätheten. Den uppfattning som jag har fått är att det är just den egna verksamheten som man kan reglera. Hur täta kontroller ska man ha? Hur ska man lägga upp dem? Kanske det kan räcka med ett anmälningsförfarande. Hela det här arbetet tar sikte på att underlätta framförallt för företagare men det kan också förstås få återverkningar på ÅMHM. Man kan också ta nödvändiga lagstiftningsåtgärder för att underlätta det här arbetet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Det sägs många gånger att regeringspartierna och oppositionen inte kan samarbeta och inte förstår varandra. I vår budgetmotion nr 37, som jag står som första undertecknare av, och har rubriken ”Samspelet mellan kommuner och landskapet” så skulle jag verkligen säga att vi har tagit tillvara de synpunkter som liberalerna tidigare har tecknat ner. Jag ska ägna mig nu en stund åt recitation.
Samspelet mellan kommuner och landskapet är komplext och kräver tydliga politiska mål, stabilitet och långsiktighet. Det offentliga Åland, landskapet och kommunerna, behöver en förutsägbar, ärlig och öppen kommunikation. Vi delar liberalernas syn i budgetmotion nr 11/2013-2014 ”landskapsregeringen ska vid beredning av budgetförslag ta hänsyn till de kommunala finansieringsprinciperna och beakta de kommunalekonomiska effekterna då förändringar sker av bl.a. direkta skatter som påverkar kommunala skatteunderlaget. Finansieringsprincipen är grundläggande och ömsesidig för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunsektorn”. Därför föreslår vi i vår kläm, helt i linje med den budgetmotion som liberalerna lade, att till den allmänna rubriken, under rubriken - Landskapet och kommunerna – på sid. 10, införs ett nytt stycke med följande ordalydelse ”Landskapsregeringens finanspolitik mot kommunerna kan inte i första hand bygga på att balansera den egna ekonomin utan att respektera överenskomna avtal som bygger på att trygga kommunernas ekonomi”. Slut på citatet och också slut på klämmen!
Med anledning av detta så skulle jag vilja säga att den bedömning som vi gör är att kommunallagen - jag tror att det är 4 § vad gäller samråd med kommunerna i ärenden - inte har skett på ett sådant sätt som vore önskvärt. Man har, om den informationen stämmer som vi har erfarit, tämligen ensidigt beslutat att dra ner på landskapsandelarna till kommunerna. Det är åtminstone det förslag som man har lagt fram. Det har varit väldigt knapphändig information och den information som vi har fått. Det tycker jag är tråkigt. Det som jag kanske tycker är ännu mera tråkigt, och där jag hoppas på en god förklaring, det är hur man från liberalt håll kan vända kursen 180 grader från det som man tidigare tyckte. Så revolutionerande illa och dåligt är inte Åland att man kan vända kursen så. Men det är inte upp till mig att förklara det. Är det så att liberalerna vill ta upp den här diskussionen så lyssnar jag gärna. Jag ser att jag inte har några repliker, man kanske avstår det, men jag vill vara tydligt med det i alla fall.
Minister Mats Perämaa, replik
Nej, fru talman! Givetvis vill jag diskutera den här frågan. Det är en värdefull motion för den går ju ut på en tidigare liberal motion. Då är det i grunden goda saker som är formulerade i den, givetvis. Det är jag den första att stryka under.
Skämt åsido! Samarbete med kommunerna är för landskapsregeringen och, om jag säger någonting om mitt parti, en viktig fråga. Vi – hela landskapsregeringen - vill respektera det samarbetsavtal som finns med kommunerna. Det har i och för sig inte varit ett formellt samråd i fråga om den här ambitionen, om vi kallar det så. Vi säger att vi avser att minska landskapsandelarna med 1,5 miljoner från och med 2017. Formellt samråd har det inte varit men nog informationstillfällen. Jag kan väl glädja vtm Veronica Thörnroos med att det goda samarbetet som landskapsregeringen har med kommunerna redan har lett till att vi umgås och träffas, både Mariehamns samrådsdelegation och kommunförbundets motsvarande. Så vi har lyckats ena tre parter.
Talmannen
Tiden är ute!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman och tack för den informationen. Den var värdefull. Men jag skulle gärna se att finansministern ytterligare kompletterar synen från liberalernas håll. Om man tänker på klämmen där man skriver att ”landskapsregeringens finanspolitik mot kommunerna kan inte i första hand bygga på att balansera den egna ekonomin utan att respektera överenskomna avtal som bygger på att trygga kommunernas ekonomi”. Det är exakt det här som man nu har gjort i tilläggsbudgeten, dvs. man går tvärtemot med 180 grader från den åsikt man hade ett litet tag tidigare. Det tycker jag är lite skrämmande, att man från oppositionsparti till regeringsparti vänder 180 grader i en sådan här centralt viktig fråga. Man kan ju fråga sig hur det då ska gå i mindre frågeställningar? Det finns en svängning från det att man suttit i opposition och går till regeringsställning, det kan jag förstå. Men i så här vitala och centrala frågor tycker jag att linjen borde hålla, oberoende vilken sida man sitter på.
Minister Mats Perämaa, replik
Tack fru talman! Här talar jag i första hand om landskapsregeringens politik och inte om liberalernas. Till den delen stämmer det. Landskapsregeringen har lagt om kursen med 180 grader. Men det är mera på ett allmänt plan. Att vi tidigare har haft en underskottspolitik, med ett skenande underskott i fel riktning, så lägger vi en politik som i 180 graders kursändring kommer att föra den ekonomiska politiken på rätt. Som en liten bas för denna diskussion.
Vad gäller samrådsförhandlingar med kommunerna och Mariehamns stad, så är landskapsregeringens avsikt att det ska föras sådana innan budgetlagarna, om att ändra landskapsandelarna, kommer att föreläggas lagtinget. För min del hoppas jag också att de som jobbar i en arbetsgrupp med att se över kommunallagstiftning och det som skapar kostnader - att de åtgärderna eller åtminstone delar av dem - ska kunna införlivas i samma paketdiskussion i samråd med kommunerna.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag noterar att finansministern och liberalen Mats Perämaa väljer att inte besvara min fråga. Jag frågar - Varför har man gjort en kursändring från den syn man hade på den kommunala ekonomin och relationen till landskapet på så här kort tid? Varför har man från liberalt håll gjort den här kursändringen? Finansministern väljer att svara på en hel del andra frågor som jag inte har ställt. Jag respekterar det också. Jag förstår att det är svårt att få fram ett svar, om en av de mest fundamentala grundinställningarna i ens politik har valts att kastas överbord för att ta en helt annan inriktning, så förstår jag att det är svårt att besvara. Men det är lite sorgligt, tycker jag personligen, att det liberala partiet som tidigare har arbetat för hela Åland, numera har tagit en annan inriktning. Nu är det ”centralt” som gäller och så verkar det också vara ”samma som i Finland”, som är ledorden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Den här motionen och anförandet gick delvis ut på att kritisera landskapsregeringen och att man inte skulle respektera överenskomna avtal med kommunerna samt frågan om samråd och om landskapsandelarna. Eftersom jag också sitter med i samrådsdelegationen så har jag inside information på det sättet. För egen del så upplever jag att den här landskapsregeringen kanske är mera lyhörd än vad den tidigare landskapsregeringen har varit, när det gäller diskussionen om landskapsandelarna. Nu har man informerat i god tid om vad avsikten är. Man gör ingenting nu 2016 utan avsikten är för 2017. Då har kommunerna, däribland Mariehamns stad, fört fram synpunkter att man då också kompletterar det med lagstiftning som faktiskt ger kommunerna möjlighet att kunna klara av sina inbesparingar. Det skriver man också på sidan 9 och 10 i tilläggsbudgeten. Jag upplever nog att man hittills har respekterat de här överenskomna avtalen och informerat i samråd.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag delar inte den analysen fullt ut. Jag tror inte att det beror på att jag sitter i opposition, utan jag tror helt enkelt att det beror på att det från landskapsregeringens sida nu finns en stark gemenskap och en stark vilja, åtminstone från två partier, inledningsvis från socialdemokraterna och Moderat Samling, om att ena Åland kring en kommun.
Vi hörde tidigare minister Fellman och vi har också, i samband med valet, sett vad man tycker. Nu har man också, av någon för mig okänd outgrundlig anledning, fått med liberalerna på det här tåget, åtminstone delar av liberalerna, kanske inte hela gruppen ännu. Det är det som gör mig beklämd. Den information som jag har är att man inte har följt detta till punkt och pricka. Man har ett informationsmöte och man funderar nu inför budgeten inom 2017. Många kommuner har ju redan gjort upp linjerna för budgetarbetet 2017, så man är i så fall väldigt sent ute.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Nu drog vicetalmannen in diskussionen om kommunsammanslagning, när det gäller landskapets ekonomi i det här fallet, och där vi alla ska vara med i talkoarbetet. Det har också vicetalman Thörnroos, via centern, fört fram tidigare. Jag uppfattar att också i de förslag som ligger från centern så finns sänkning av landskapsandelarna. Jag kopplar det heller inte direkt till antalet kommuner på samma sätt som vicetalman Thörnros gör.
Tillbaka till frågan om samråd. Jag sitter med i samrådsdelegationen men det gör inte vicetalman Thörnroos. Jag har den uppfattningen att vi har ett gott diskussionsklimat och vi har fått information. Det är klart att man inte tycker om att man får mindre pengar till kommunerna, men man har insett att alla måste vara med i talkoarbetet. Då måste också landskapsregeringen bistå med att kunna visa hur man ska kunna spara i kommunerna och då måste man komma emot med lagstiftning. Det är det som den här arbetsgruppen arbetar med nu. Vi får hoppas att det resulterar i något bra.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! Jag vill återknyta till det klämförslag som ligger i den samlade budgetmotionen från Åländsk Center där vi skriver att ”överenskomna avtal som bygger på att trygga kommunernas ekonomi är det viktiga”. Vi säger här, och det är som sagt skrivet av liberalerna tidigare, att man inte från landskapsregeringens sida kan peka med hela handen och säga att nu ska kommunerna göra så här. Det måste ske i form av en dialog. Vad man nu gör från landskapsregeringens sida, det är att man agerar likadant som Helsingfors gör mot lagting och landskapsregering. Man har ett avtal, man pekar med hela handen och säger ”nu ska vi göra så här!” Det är lite den uppfattningen som vi har. Därför delar jag inte den analys som ltl Petri Carlsson har gjort i just det här ärendet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Tack fru talman! Jag vill prata utbildning. Jag tänkte först att jag skulle stryka mig från listan, men kände att det här med utbildning är en så intressant fråga för mig att bara lämna åt sidan.
Jag har väl under den förra mandatperioden varit den som kanske har gnällt mest och haft mest synpunkter just på yrkesspecialutbildningen och framförallt de elever som söker enligt prövning. Jag har talat mycket om inkluderingssynsättet, som jag också nämnde i en replik till minister Asumaa. Jag är fortfarande inne på det, men genom att jag har läst in mig på detta, så har jag också börjat svänga lite. Det här med tre olika trappor, som minister Asumaa nämnde - om utbildning, arbetsliv och boende - så tycker jag är intressant. Att man därigenom hittar den grupp som jag ibland tycker har varit svåra att hjälpa. Jag tror att man kan hjälpa dem med det här systemet.
Som jag nämnde i ett replikskifte, så känner också jag att vissa kanske måste stanna kvar på yrkesgymnasiet och utbilda sig där, men att man vågar sätta ett mer individuellt perspektiv och vågar se det. Det också som en person nämnde, som är väl insatt i detta, att vissa av de här eleverna inte ens ska vara i en skola utan att de borde utbilda sig inom arbetslivet, att man vågar se det här på ett nytt sätt. Inte bara för att om någonting görs om så blir det sämre.
Vi måste se på de enskilda individerna. Många av dessa elever har placerats i grupper och ska anpassa sig i gruppen genom hela grundskolan. Man gjorde allt för att få dem att passa in i denna grupp. Gör man inte det så hamnar man i en anpassad läroplan, vilket kan få ganska stora konsekvenser när man ser på möjligheterna att söka sig vidare.
Jag tror att det här är ett nytt sätt om man ska våga se och vågar möta den utredning som görs om detta och ser att det här kan bli bra. Åtminstone försöker jag intala mig att det här nog kan bli bra bara vi ger det tid. Jag har också uppfattat minister Asumaa som en lyssnande minister, vilket gör saken lättare.
I en tidigare debatt hörde jag att ”vad ryms inom Ålands folkhögskola, kommer den att sprängas”. Nej, det kommer inte att bli så många elever så den sprängs, förhoppningsvis ska vi väl klara av att ha mindre elever inom yrkesspecialutbildningen. Vi ska klara av att forma det i ett tidigare skede så att vi kan hjälpa dem. Däremot så vill jag lyfta på hatten för Ålands folkhögskola och över hur de har breddat sin utbildning och också tagit emot flera. Jag sitter själv med i direktionen där. Man har börjat se möjligheter med att köra kurser för arbetslösa. Man hittar nya möjligheter. Det är inte bara att – ”jaha, nu gör vi såhär och såhär, så har vi alltid gjort”. Jag tycker, framförallt från den operativa ledningen, att man gör mycket. Man försöker se möjligheterna och man jobbar också med intäktssidan, vilket jag tycker är viktigt.
Lite kort om ÅHS. Ganska ofta har man under de här dagarna fått höra skrämselpropaganda att ”det ska stängas ner här och man ska sluta med det.” Jag tror att det var på våren 2008 som vi hade en debatt i lagtinget om ÅHS-meddelandet. Redan då sade jag att vi kanske måste se i framtiden vad som vi ska ha på Åland och vad som vi ska köpa av andra. Vi måste våga titta på vad som just Ålands centralsjukhus ska ha. Det är väl något som man måste våga titta på. Jag ser att det är några här som hoppar till när jag säger det. Jag sade det 2008, det är åtta år sedan, och man börjar redan känna att vi kanske börjar komma ditåt. Det har ju gjorts en viss utveckling när man köper upp vård utanför Åland. Det är något som jag redan då pratade om, att vi kommer att komma dit. Man såg hur ÅHS och sjukvården kostade på Åland. Det är som någon sade tidigare, ”det är ganska tufft, vi är 29 000 och ändå är det kanonbra det som erbjuds”. Men någon gång bör man också se på vad vi klarar av på Åland. Detta är något som jag känner att vi behöver börja titta på. Vilken typ av vård ska vi ha och vilken ska vi köpa utifrån. Sedan vet inte jag - jag har inte suttit tillräckligt mycket i ÅHS:s styrelse – om det är det som blir billigare, det var en fundering som jag hade för åtta år sedan och vi står fortfarande och diskuterar det här.
Det som jag också har pratat om en längre tid - och ltl Torsten Sundblom, har nämnt det tidigare från regeringshåll, och ltl Mikael Lindholm, från centern – så ser jag nog Guttorp som en viktig del i vårt turismfrämjande och framförallt att kunna ha det kvar och jobba för de små turistföretagarna. Men, som många säger, det är inte det lagstadgade, och så länge vi måste spara så är det ju så. Däremot har vi vår minister Camilla Gunell som verkligen ser möjligheter med Guttorp. Det har jobbats på det tidigare, så jag tror nog att den här tidsramen håller, inom budgetskrivningarna. Man kommer att jobba vidare med detta. Jag har god tilltro till det. Jag kommer ihåg att i mitt förra anförande fick jag ett replikskifte med ledamot Pettersson om att vara med och stänga fast Guttorp. Det är inte jag beredd till. Jag kommer att jobba vidare för en utveckling av det i stället.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ledamot Winé funderar på ÅHS och att man kanske borde göra saker delvis på andra ställen än i Mariehamn. Även i dag köper man tjänster för 10 miljoner inom de områden där man inte har en specialistkunskap på hemmaplan. Man kan inte heller dränera kunskapen alldeles för mycket, t.ex. att man köper sådana tjänster som man skulle klara på hemmaplan. Det är inte för patientens bästa. Det man rimligtvis kan klara av hemma ska man göra här. För att ta ett exempel, skulle Mariehamns sjukhus finnas i riket så skulle BB ha stängts för länge sedan eftersom man knappt har en födsel per dygn. Ändå måste man upprätthålla den kunskapen med eventuella komplikationer.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, herr talman! Jag håller med ltl Runar Karlsson. Vad är det man ska ha? Jag ville bara säga att detta diskuterades redan 2008 och man har, om jag förstått det rätt, börjat fundera över vad vi ska ha här hemma. För mig är det viktigt att vi har en bra hälsocentral. För mig är det självklart att vi ska ha ett BB här. Men det som jag sade 2008 och som jag funderat på är, att vilken av all specialsjukvård ska vi ha här? Det är ju självklart att vi behöver det för ålänningarna, men i vilken mån och hur mycket? Det är jättesvårt. Jag ville bara säga att jag redan tidigare har funderat på det. Det är ju så att man sakta flyttar ut lite och köper upp tjänster. Det är viktigt att man ser nya möjligheter och vågar diskutera det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Herr talman! Bästa lagtingsledamöter! Vid Ålands gymnasium är idag omkring 1 160 elever inskrivna, vilket betyder en snittkostnad på drygt 16 000 euro per elev och läsår. Det är en summa som ligger högt i jämförelse med andra motsvarande utbildningar i våra närregioner. För att upprätthålla en hög nivå på utbildningen även i framtiden så behöver kostnadsbiten ses över. Jag är inte säker på att dyrast alltid är bäst. Vi kan lära oss en hel del av våra grannar när det gäller rationalitet, effektivitet, administration, rytmisering, utbildningsutbud och samarbete med arbetsmarknaden.
Allt kan bli bättre och det är därför en tydlig ekonomisk ram är ett måste. Utan ram och nyckeltal är det stor risk att vi håller oss fast i gamla mönster och med en allt större kostnadsdrivande struktur.
Via ramen måste nu Ålands gymnasiums personal och styrelse anpassa sig till en ekonomisk verklighet där de studerandes bästa och hälsa är i fokus. Det är det som kallas utveckling. Utmaningarna är många, men möjligheterna ännu fler. Utbildningsutbudet ska täcka in många olika inriktningar och program, men det ska även vara på en nivå och i en takt att alla, oberoende förutsättningar, ska hitta en plats att utveckla sig och sina kunskaper. Personligen ser jag idag ett av de största behoven i att fånga upp de ungdomar, som alla bär med sig unika egenskaper men behöver extra uppmuntran, extra stöd och lite mer tid och lärarresurser. Ibland eller kontinuerligt. På Åland finns idag drygt 200 hemmasittare, tjejer och killar som inte passat in, rymts in, eller inte hittat in. 200 personer i en grupp som troligtvis tyvärr växer. Personer som kunde vara en resurs för hela vårt samhälle och som garanterat alla har egenskaper som i någon form efterfrågas från vårt näringsliv och andra arbetsplatser. Här måste och ska vi bli bättre på att inkludera. Därför är det bra att minister Asumaa och landskapsregeringen nu också sjösätter en arbetsgrupp för att förverkliga Ungdomens hus. Ett sektorlöst samarbete där ungdomar med olika behov kan hitta in.
Vi måste i arbetet beakta att man som 15-16 åring inte riktigt vet vad man ska bli när man är stor. Idag jobbar många inom flera olika branscher innan pensioneringen. Mognadsprocessen påverkar även inlärning och motivation. Den nivå man befinner sig på i nian ändrar snabbt på 12 månader. Viktigt att tänka på att många studerande måste få chansen att under sin utbildning växa mognadsmässigt. Med det menar jag att du kan gå ut årskurs nio med låga betyg, men det betyder inte att du inte är kapabel för t.ex. en studieförberedande utbildning som lycéet.
Vi måste ta vara på den kompetens- och resursbank som alla nya ålänningar bär med sig. Valideringsprocessen ska fungera, fortbildningen ska fungera och vuxenutbildning ska fungera. Det ska vara möjligt att byta bransch långt in i arbetslivet. Det skapar motivation och det ger positiva ringar rakt in i det åländska samhället.
Ålands gymnasium går från hösten i yrkesutbildningen in i kompetenspoäng. Det bygger kortfattat på att man kontinuerligt ska uppvisa sin branschkunskap såväl praktiskt som teoretiskt. Det skapar goda möjligheter till ett mer årskurslöst synsätt på utbildningen, vilket kommer att gagna alla studerande oberoende studievana och inlärningsförmåga. Ett projekt kring helhetsundervisning kommer att starta upp till hösten och kommer att med ovan nämnda kompetenspoäng att bidra till en bättre undervisningsmiljö för de studerande och på sikt även till lägre kostnader.
Kompetenspoängsystemet ställer också ökade krav på praktikplatser (LIA), lära i arbete, och det är från näringslivet och branschen som signalerna kommer vilka utbildningar som behövs. Här ska samarbetet bli ännu bättre. Det är även ett kontinuerligt behov att hitta arbetsplatser till de studerande som går den specialinriktade undervisningen.
Vi ska heller inte vara främmande för samarbete över gränserna när det gäller utbildningar. Via bra samarbeten kan vi erbjuda en så mycket större palett av utbildningar och vi kan samtidigt erbjuda våra utbildningar i motsatt riktning.
En utvärdering av Ålands gymnasium har inletts och den kommer garanterat att ge mycket färdkost på vägen gällande innehåll i dagens gymnasium som bör förbättras. Ålands gymnasium fyller snart fem år, men det finns ännu saker att utveckla som kommer att gagna såväl studerande som ålänning i stort.
Herr talman! I övrigt är jag helt övertygad om att alla våra åländska studerande kommer att ha moderna och högklassiga utbildningar i framtiden, trots en lite lägre budget.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack ledamot Holmberg! Med den entusiasm som ltl Holmberg har gått in i det här ansvaret att leda Ålands gymnasium så förväntar jag mig också att man tar en kontroll över de stora kostnader som Ålands gymnasium har haft. När man slog ihop de här skolorna så steg kostnaderna med ca 3 miljoner. Nu har man kanske kommit ner lite. Det har varit stor kritik på det läraravtal som man skrev. Vad tänker ledamoten göra åt avtalen? Kommer man att ta upp dem till diskussion igen? Den utvärdering som ska göras, när kan man förvänta sig att den är klar?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Tack ltl Eklund! Utvärderingen är i startgroparna i Ålands gymnasium så den kommer att vara klar under detta år, är jag ganska säker på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Lars Häggblom, replik
Tack, herr talman! Ltl Holmberg sade att 16-åringarna inte vet vad de vill. Ändå har man föreslagit att de ska få rösta i valet! Hur ser ledamot Holmberg på det?
Talmannen
Talmannen påminner om att replik ska rikta sig till anförandena. Men jag tillåter svar på frågan.
Ltl John Holmberg, replik
Herr talman! Ledamot Häggblom! Jag tror inte att det spelar någon roll beträffande ålder när det gäller vad man vill bli. Det gäller även vuxna människor över 18 år. Man byter arbeten oftare idag än vad man gjorde för 30-40 år sedan. Det är nog tidens tand och rytm som styr det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Herr talman! Det är skrämmande och verkligen upprörande siffror, 200 hemmasittande, talar ledamoten Holmberg om. Jag undrar hur ledamoten ser på 16 000 euro per elev. Det har förts fram idéer om att de pengarna skulle följa eleven. Vi socialdemokrater brukar inte prata om incitament men i ett sådant fall så kanske det skulle vara incitament för skolan att verkligen följa eleven från början till mål i deras utbildning.
Ltl John Holmberg, replik
Herr talman! Tack ledamot Wikström. Ja, jag vet att det finns politiker som tycker om ett system där pengarna följer eleven. Visst, det finns fördelar med det men det finns även nackdelar. Det är väl något man får titta närmare på.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, herr talman! Som ordförande i gymnasiets styrelse så undrar jag hur tankegångarna och diskussionerna går kring just hemmasittarna och hur man ökar sin kunskap. Idag har vi studerandehälsan, barnskyddet, ungdomslotsarna och BUP m.fl. som ska samverka. Finns den här samverkan och det här nätverket idag? Sedan kan jag samtidigt också tipsa om en kurs i Öppna högskolan som går den 10 oktober och heter ”Hemmasittare, mer än bara skolk” som kanske flera härinne kunde gå och vika en dag för, även om det kostar 255 euro plus moms.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Ungdomens hus är ju någonting som inte kommer att inkluderas i Ålands gymnasium utan det blir ju något som är externt men som kommer att ha ett nära samarbete, förhoppningsvis, med Ålands gymnasium. Idag vet jag att ungdomslotsarna har ett samarbete och en kommunikation med studiehandledarna i skolorna. Men, som allting annat så kan det bli ännu bättre, absolut! Det visar också att om det finns 200 killar och tjejer som sitter hemma idag, så är det någonting som inte har fungerat så bra, fram tills nu i alla fall.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Med anledning av motion nr 35 där jag är första undertecknare så vill jag presentera och utveckla den.
De allra flesta i lagtinget har under många år försökt hålla skärgården levande genom att försöka ge medel till en så bra trafik som det bara är rimligt, inklusive mig själv. Jag var trafikminister i nio år och var väl insatt i det och jobbade ganska intensivt under de åren med att försöka bibehålla en bra trafik. Man upplevde också att skärgårdsborna var nöjda med trafiken, som helhet. Nämnas bör att jag också under min tid kämpade för en tunnel till Föglö, vilket många ansåg att var helt orimligt. En del ansåg att det vara bra, men det stöp på politiska orsaker. Det fanns ingen majoritet i lagtinget, vilket man får respektera.
Trots de här satsningarna under många herrans år, vilket naturligtvis har varit nödvändigt, så har ändå befolkningen minskat i skärgården med ungefär 200 personer under de senaste 15-16 åren och längre tillbaka mer än det. Under samma tid det har det ökat i Mariehamn med ca 1 000 personer och 2 300 på landsbygden.
Det har visat sig att trots bra trafik har det inte gått att få folk att stanna kvar i skärgården, inte heller att flytta till skärgården, vilket jag själv och säkert många med mig, tycker är jättetråkigt. Men det är så i hela världen att det sker en förflyttning till tätorten. Man tömmer landsbygden och man tömmer skärgården. Det ser vi också av här på Åland. Det är en trend i tiden att man gör så.
Vad jag vänder mig mot nu är att landskapsregeringen satsar ungefär 50 miljoner på kortrutt mellan Föglö och Svinö. Jag tycker inte riktigt att det här är en klok politik i dessa tider då vi försöker skära i sjukvård, äldreomsorg, skolor och annat. Det är nog litet drastiskt, i synnerhet som driftskostnaderna inte har kunnat räknas hem i denna satsning. Dessutom får projektet oåterkalleliga och negativa miljökonsekvenser för den här regionen. Det kommer garanterat att det blir starka reaktioner den dag man kör ut borrvagnarna till öarna och borrar sönder dem. Jag tror inte heller att det här projektet kommer att svänga den negativa befolkningstrenden i regionen. Tyvärr är det så.
Herr talman! För min del så tror jag att en kortrutt mellan Kökar och Föglö är intressant och kanske en mera rimlig satsning. Där har man kanske kalkylerar med tio miljoner. Är det så att man ställer trafiken efter det så kan man säkert räkna hem den satsningen. Jag är också övertygad om att M/S Skarvens kapacitet klarar av Kökartrafiken mellan Föglö och Svinö, förutom under en topp i juli, men då kan man ju köpa in parallelltrafik för 50 000 för en månad, vilket är småsummor i sammanhanget. I och med det kan man förmodligen räkna hem det här. Det skulle bli en stor insats för Kökar och på köpet skulle Föglö få bättre trafik i och med att Skarven måste ha tätare turer.
Det negativa med detta är att Sottunga, Kyrkogårdsö och Husö blir utanför och kommer att få en sämre trafik. Väljer man att de ska ha minst lika bra trafik som idag, så kan man inte räkna hem det här projektet. Det är den kompromissen man då måste göra, att en mindre del på den södra linjen får det lite sämre för att en större del ska få det bättre.
I och med det har jag lagt fram den här motionen. Jag är också övertygad om att skulle det här dras till sin spets så skulle inte lagtinget ha mod att trycka på ja-knappen till projektet. När Åva-Jurmo-projektet kom till lagtinget - fast det var bestämt tidigare i lagtinget att det skulle byggas - så när det kostade lite mera sade lagtinget nej. Det projektet hade också gått att räkna hem ifall man hade velat. Men då fanns det heller inte mod i lagtinget att göra det. Så är det nog med det här projektet också. Varför då dra ut på pinan och säga att man ska utreda, utreda och utreda och betala flera hundratusen i konsultkostnader, för ett projekt som ändå inte kommer att bli av, vilket jag är övertygad om. Därför borde man helhjärtat satsa på östra Föglö till Kökar. Då finns det en rimlighet att det skulle kunna bli av, i stället för att försöka ta en alltför stor bit här.
För övrigt så tror jag att för skärgårdens del så är det allra viktigast att de själva, så länge de själva vill, kan vara självständiga och kunna behålla skolor, daghem och äldreomsorg ute i skärgården. För den dag som det försvinner, då går definitivt luften ur skärgården. Jag tror att det, tillsammans med dagens trafikstruktur, är absolut bättre för skärgården, än de här våldsamma satsningarna som man nu skissar på.
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! I motion nr 35, som har presenterats i anförandet, så redogör man för satsningen på östra Föglö som har en prislapp på tio miljoner. Jag undrar varifrån lagtingsledamoten har fått de siffrorna. Jag är övertygad om att det blir betydligt mera kostnader innan det är klart. Det har även visat sig att Brändösundsbron på östra Föglö också behöver förnyas i samband med det. En prislapp är nog närmare 20 miljoner innan man har en satsning på östra Föglö klar. Sedan ska vi också komma ihåg att den här summan på 700 000 som man har räknat in, det är före vi driftsprivatiserade södra linjen. Det behöver nog räknas lite mera på det här före man både gasar och bromsar i de här projekten. Och när jag säger bromsa så tänker jag på västra Föglö där man har uppskattat en summa om 50 miljoner. Varifrån kommer den summan? Jag tror att den ena summan är för lågt tilltagen och den andra är för högt.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag utgår ifrån gamla siffror som man skissade på en gång i tiden. Inte har jag själv varit där och gjort grundundersökningar. Är det så som nuvarande infrastrukturministern säger, att det kostar 20 miljoner för den här trafiken, så då är ju den också omöjlig ekonomiskt att genomföra. Då kan man lägga ner allting, vilket i så fall är tråkigt.
Vad gäller västra Föglö, så ska vi ha en bro över Spättahålet så kostar väl den 25 miljoner ungefär, om man bygger en 25 meters bro, med tanke på att Vårdöbron kostar upp emot 15 miljoner innan den är klar och som bara är sex meter hög.
Det finns mycket plus- och minusmiljoner här. Om vi säger att det är 50, 60, 70 miljoner för de här broprojekten, så undrar jag om det modet finns i lagtinget, att driva igenom det, med tanke på alla andra nedskärningar. Det tror inte jag!
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! Det är det som den nuvarande landskapsregeringen har sagt i sitt regeringsprogram. Vi ska titta vidare på projektet kortrutt när det gäller Föglö. Då har vi nämnt både östra och västra Föglö. Precis som landskapsregeringen har gått in för, så tror jag att vi nu ska slutföra de studier och se vad det här nu innebär genom MKB-utredningar och sådant som precis i dagarna pågår. Innehållet i den här motionen är att vi helt ska sluta upp med beredningsarbetet angående västra Föglö. Jag tror att det är dumt att göra det i det här läget. Låt oss utreda det här klart och även titta på finansieringsmodellen och om det går att hitta ett helhetspaket. Tidigare har det diskuterats om extra anslag och hur vi ska finansiera det här. Det vore dumt att sluta just nu och bara dra ett streck över alltihop, när det ändå finns en möjlighet att hitta ett helhetsgrepp på det, så låt oss jobba litet till.
Ltl Runar Karlsson, replik
Ja, herr talman! Inte hade jag förväntat mig att man skulle lyda motionärerna. Men jag måste nog säga att jag undrar vad ålänningarna tycker om lagtinget. När man pratar om att man funderar på ett projekt - vilket man måste säga att man gör, annars skulle man väl inte hålla på med detta - ett projekt på mellan 50, 70, 80-miljoner eller vad det nu blir totalt. När vi samtidigt pratar om att minska ÅHS-kostnaderna, till att börja med med två miljoner, sedan blir det 2018 och 2019 också ytterligare någonting. Samma sak med stöden för de mest utsatta osv. Jag tror inte att ålänningarna skulle prioritera så här. Men regeringen gör vad regeringen vill och har man majoritet så har man. Vad kan man göra åt det? Jag vill i alla fall säga vad jag tycker att man borde göra. Men finns det bara lite kvar på utredningen så då finns det väl en logik i att göra det färdigt. Men kom nu med ett förslag på beslut småningom i alla fall.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack, herr talman! Ltl Karlsson slår sig för bröstet och säger att man har gjort så mycket satsningar i skärgården under de här tio, tjugo åren eller vilken historia han vill dra till med. Jag undrar vad är det för satsningar som man har gjort egentligen? Man har förnyat lite färjor. Men vi har i princip samma dragningar överallt. Den enda förändring som har skett är att vi har inlett någon form av dubbeltrafik på norra linjen. Annars går i princip allt på samma linjer som de har gjort sedan 70-talet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ja, av den anledningen att kommunerna finns där de finns ute i skärgården och skärgården finns där den finns. Inte kan du ändra på det! Jo, du kan bygga broar, bankar och tunnlar, det kan du göra. Men det blir till orimliga kostnader. Vad har man gjort? Ja under mina nio år så satsade man 100 miljoner på skärgårdens driftskostnader plus en ny färja. Inte så illa tycker jag! Det ska man göra också. Men man måste ju se på befolkningsminskningen också. Man måste ju se sanningen i vitögat, att vad håller på att hända och inte bita sig fast och tro att det här blir bra. Skulle befolkningen öka dramatiskt, men den minskar! Vi måste i alla fall erkänna det, eller?
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack! Satsningar när man blandar in drift! Igen är Karlsson ute och blandar äpplen och päron. Då kan vi ju säga att vi har satsat 800 miljoner på sjukhuset också om vi går tio år tillbaka. Vi ska hålla oss till fakta!
För att kunna få en utveckling av skärgården så är kortrutten en väsentlig del. Kan Karlsson hålla med om att det ger en förändring mot hur vi har haft det bakåt i tiden.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag tror inte, och det är jag ganska övertygad om, kortrutten kommer inte att rädda skärgården. Det kommer inte att betyda att befolkningen börjar öka. Människorna och ungdomarna är tyvärr så idag att de vill bosätta sig i Mariehamn och dess kranskommuner och en del lite längre bort. Se på Solberget! Man är beredd att betala 50 000 – 60 000 euro för en 1 000 kvadratmeters tomt, som du skulle få ett mindre hemman för i Saltvik. Varför gör man det? Jo, för att man vill bo så! De allra, allra flesta. Sedan finns det en del, som jag och andra, som gärna vill bosätta sig på landsbygden och i obygden där vi trivs. Men vi är för få tyvärr, det är så!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta. Ledamot Karlsson tog tunneln först när han började sitt anförande och vår städa i den egna lagtingsgruppen, för där var det motstånd mot tunneln. I skärgården fanns det inget motstånd mot tunneln.
Min syn på vad som har skett och hur det har skett i skärgården de senaste åren, när man började utreda kortruttsprojektet, är att det har tagit energi både i Kökar och i Föglö. Det sker generationsskiften, det föds barn, folk väntar att det ska ske nu. Ställ nu inte till, snälla Runar Karlsson, och kör det här i botten nu. Försök hjälpa till och ge skärgården den möjligheten. Jag väntar mig att när det föds barn i skärgården nu så ska det kunna svänga lite. Vi har haft en väldigt negativ åldersstruktur med många gamla. Jag tycker mig nu se en ändring.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Landskapsregeringen har slagit sig för bröstet och sagt att nu ska man vända ekonomin. Samtidigt står personer från lagtinget, som stöder regeringen, och säger att ”nu ska vi satsa 70-80 miljoner”. Det är något som inte går ihop för mig. Jag skulle jättegärna göra det, men när det inte finns pengar. Jo, det finns, om vi fortsätter stjäla av de mjuka delarna som sjukvård och äldreomsorg osv. Kanhända det kan finnas, delvis i alla fall.
Sedan tycker jag att ledamot Sundblom är onödigt kritisk. Jag var själv med och såg till att man fick 100 procent högre kapacitet på färjetrafiken mellan Föglö och Svinö genom att bygga en ny färja, vilket det var ett oherrans liv om i och för sig. Men, den finns där idag. Om den inte hade funnits där i dag så skulle det ha funnits för lite kapacitet på Föglö, det är helt klar det! Men det är ju så att mycket vill ha mer.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Det är inte så att mycket vill ha mer. Vad det handlar om är att komma tillrätta med driftskostnader som nödvändigt behöver komma ner. Och bara utbyggnaden i östra Föglö betalar sig själv, med lånade pengar. Bästa Runar Karlsson, så är det!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Som ledamot Sundblom för en stund sedan hörde, om han ville höra, så var jag positiv till östra Föglö. Nu har jag tydligen haft för låga kostnader eftersom jag hade gamla siffror och det kommit fram nya som är 20 miljoner. Det är möjligt att man även kan räkna hem det med det. Det är väl mest västra Föglö som jag har varit kritisk till. Men kommer landskapsregeringen i sinom tid med kalkyler som visar svart på vitt, att det är lönsamt att investera 60-70 miljoner för östra och västra Föglö, så får jag väl backa och se. Vad det handlar om just nu för oss, vad det aldrig har handlat om i lagtinget tidigare, är att prioritera pengarna. Vad ska vi prioritera bort och vad ska vi prioritera för. Tidigare har det funnits pengar, vilket det inte gör nu. Precis som regeringen säger, pengarna är slut snart.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Ålandskontoret i Stockholm sköter idag information om Ålands självstyrelse, Åland och EU, företagskontakter, kontakter mellan politiker och tjänstemän, information om att Arbeta & Bo på Åland, skattegränsinformation m.m. Regeringen föreslår nu att verksamheten ska omorganiseras och att fokus ska ligga på information om Åland självstyrelse, näringslivskontakter och marknadsföring av Åland som destinations- och boendeort. Förändringen är således att Åland och EU lyfts bort liksom att skattegränsinformationen försvinner.
I Helsingfors föreslår regeringen att personalbehovet vid Ålandskontoret ses över. Ålandskontoret ska användas för politiskt kontaktskapande och nätverkande där ansvaret för att sköta kontoret och uppehålla verksamheten åläggs de politiska partierna. Arbetsinsatserna som gjorts under årtionden för att skapa relationer till politiker och organisationer och kanske framförallt journalister vid Ålandskontoret, har varit ovärderliga.
De senaste månadernas bakslag för det åländska samhället visar att relationerna mellan Åland och Finland är viktigare än någonsin och de behöver intensifieras och fördjupas. Det har talats en del om att det behöver lobbas från politikerhåll och det håller jag med om, även om jag inte gillar själva metoden att lobba. Samtidigt kan vi konstatera att regeringen ännu inte träffat sina kolleger i Finland på tumanhand, trots att det gått fem månader. Är det inte det första man gör när man bildar regering? Ser till att man har relationer till sina kolleger i Finland och Sverige så att man kan sköta och sedan underhålla kontakterna och diskutera gemensamma ärenden och ge varandra råd.
Det är uppenbart att det behövs ett aktivt Ålandskontor varifrån man arbetar aktivt med frågor som berör Åland och där relationer och nätverk underhålls och skapas. Att Åland har intensiva kontakter och goda relationer till riksdag och regering, men även till näringslivet, är avgörande för att vårt samhälle ska kunna utvecklas och för att självstyrelselagsrevisionens ambitioner ska förverkligas.
Vi konstaterar därför i vår motion, att relationerna mellan Åland och vår omvärld är viktigare än någonsin. För att utveckla och fördjupa relationerna och kontakterna mellan Åland och Finlands respektive Sveriges regeringar, riksdagar, näringsliv och media, så föreslår vi att verksamheterna omorganiseras och moderniseras vid Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Personalbehovet på Ålandskontoret i Helsingfors ses över, så att tillräckligt med resurser finns för att Åland ska kunna agera och verka med god framförhållning i för Åland viktiga frågor.
Vidare, herr talman, har vi fått höra mycket från regeringspartierna om att ombudsmannamyndigheterna ska flyttas från Åland. Det kanske inte spelar så stor roll för myndigheterna, men det som jag tycker är beklämmande är att det inte med ett ord har talats om människorna. De som av olika orsaker känner sig diskriminerade eller illa behandlade inom vården eller det sociala eller våra barn, är bland våra mest utsatta.
Landskapet har idag barn-, diskriminerings-, klient- och patientombudsmän. Barnombudsmannen har i uppgift att bevaka de åländska barnens rättigheter och intressen och påverka besluten kring allt det som rör barn och ungdomars liv på Åland. Ålands diskrimineringsombudsman arbetar för att främja jämlikhet inom offentlig sektor, att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning motverkas och förhindras. Diskrimineringsombudsmannen arbetar för och förespråkar nolltolerans av diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen tar emot och utreder anmälningar om diskrimineringar från enskilda personer. Patientombudsmannen sköter ärenden som rör patienters ställning och rättigheter inom hälso- och sjukvården. Klientsombudsmannen hanterar ärenden och ger råd, svarar på frågor samt tar emot kritik och allmänna synpunkter som rör socialvården.
Landskapsregeringen överväger nu hur möjligheten att genom en överenskommelseförordning överföra våra ombudsmannatjänster till Finland. Ombudsmännen för talan för de svagaste och mest utsatta i vårt samhälle. Personer som känner sig illa behandlade i sitt samhälle hänvisas i så fall till ett helt annat samhälle, där kunskapen om förhållandena på Åland och känslan för vårt samhälle inte kan förväntas finnas. Dessutom finns dessa myndigheter inte som enspråkigt svenska i Finland. Har vi inte råd med självstyrelse för våra mest utsatta i samhället?
Landskapsregeringen är dessutom inkonsekvent i sitt agerande. Det är inte länge sedan vi kunde läsa ett utlåtande från regeringen där det är av yttersta vikt och högsta prioritet att behålla uppehållsrättsärendena på Åland.
Uppehållsrättsärenden är uppgifter och service som hör till Finlands behörighet. Vår åländska regering hänvisar till att de som behöver service därifrån utsätts för orimliga resor och risken för att inte få service och bemötande på svenska.
Vi frågar oss om inte alla människor har lika värde i regeringens ögon? Är det inte anmärkningsvärt att det är orimligt att en del människor ska söka sig till Åbo medan det inom ärenden som faktiskt är Ålands egen behörighet, så föreslår regeringen det själv att de får söka sig till Åbo.
Vi vill att regeringen ska tillse att de ålägganden som självstyrelsen ska sköta, och särskilt de som berör människors grundläggande mänskliga rättigheter, ska organiseras på ett kostnadseffektivt sätt på Åland. Jag skulle nästan vilja säga ”amen”.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Ltl Britt Lundberg talade mycket om Ålandskontoret i Helsingfors och andra ställen. Alla de här bakslagen som vi har fått under den senaste perioden – med vindkraftverken och med annat – det har hänt trots att vi har haft de här kontoren. Är det helt omöjligt att tro att den här regeringen, kanske på ett nydanande och modernt sätt, skulle kunna dyka upp med en helt ny idé, som kanske kommer att göra det lättare för oss att i fortsättningen, kanske få saker till stånd på ett helt annat sätt nu när tiden har gått framåt och det finns ett en massa andra sätt att ha kontakt med andra människor.
Ltl Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag vet inte om ett Ålandskontor kan påverka intresset från regeringen att upprätthålla kontakter. Jag ska inte säga att det hade sett annorlunda ut, men visst är det förvånansvärt att vårt lantråd t.ex. inte har träffat statsministern. Det borde ha skett första veckan man är lantråd.
Skulle de här frågorna också diskuteras och ventileras direkt så finns det en större chans att de skulle kunna lösas. Nu har vi ingen aning, det går inte att vara efterklok och säga - Ålandskontoret eller icke. Men jag vet att det har varit långa semestrar och ledigheter då det varit tomt på Ålandskontoret under en lång tid. Och nu håller båda tjänstemännen på att bytas ut. Så jag har full förståelse om det inte har varit i full aktivitet den senaste tiden. Men oavsett Ålandskontor eller inte så hittar alla till Helsingfors. Alla borde under den första tiden ha kontakt med sina egna ministrar. Det är nog jätteviktigt att det sker bland alla, att man upprätthåller den här kontakten, så att man kan ringa till varandra sedan och ha kontakt, veckovis eller dagligdags om det är så att det behövs.
Talmannen
Tiden är ute. Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack herr talman! Jag måste kontrollera ifall vi läser samma text, ledamot Lundberg och jag. I samband med ombudsmannamyndigheterna så skriver man att ”sammantaget med för detta behov att utreda hur funktionerna kan organiseras så att de bedrivs på en acceptabel nivå såväl ur rättssäkerhets- som språklig synvinkel, eventuellt i förekommande fall i samarbete med riksmyndighet”. När jag hörde ledamot Lundberg så blev jag rädd, att – hjälp, vad håller på att hända? Jag måste kontrollera texten, kan det verkligen stå så illa. Jag tror, lite som jag gjorde i mitt anförande tidigare, det är hur vi vill välja att tolka texten. Jag ser fortfarande att vi kan ha verksamhet på Åland. Det är beroende på vem som betalar och vem som äger och hur mycket vi är beredda att betala för det. Det finns ingenting som säger att vi håller på och säljer bort språket eller någonting sådant, som jag uppfattade att ledamot Lundberg ville lägga fram.
Ltl Britt Lundberg, replik
Ja, herr talman, det är väl ingen annan än vi som ska betala, för det är ju vår behörighet. Så det är självklart. Och vi är fullkomligt överens om det, så att vi kan hålla ombudsmannamyndigheten på Åland. Jag är jätteglad att ltl Göte Winé företräder den åsikten. Det har diskuterats och framförts, flera gånger – även idag har vi hört det - att ett alternativ är att det ska överföras till Finland. Det är väldigt inkonsekvent eftersom det är regeringens högsta prioritet, som det står i brevet, att den här verksamheten ska vara på Åland, för dem som söker uppehållsrätt, trots att det är finsk behörighet. Och jag stöder det, den får gärna fortsätta hos polisen på Åland. Men eftersom det är högsta prioritet och de egna ålänningarna, som kanske är de mest utsatta - och jag tänker också på barnkonsekvensbedömningen som jag hoppas ska komma till utskottet - borde man ju absolut ha tagit upp den här frågan när barnombudsmannen ska flytta till Finland.
Ltl Göte Winé, replik
Tack herr talman! Ser vi på patientombudsmannen så är det självklart att vi ska ha en sådan verksamhet på Åland, det är inte fråga om annat. Däremot märkte jag nu att ledamot Lundberg lade in integrationsmottagningen - som var hos polisen förut och som är rikets behörighet - redan nu, men de väljer att ta bort den från Åland, vilket är beklagligt. Däremot är det svårare. Men jag undrar över vad man gör för överenskommelser sedan med andra myndigheter. Men givetvis skulle man kunna se hur vi kan göra för att få den hit. Vi vet, att om man vill komma till Åland, så ska man forslas till Åbo. Det var inget bra varken för polismyndighet – det måste ju följa med någon – eller för den som kommer. Så det blev lite olyckligt där. Men det är ju ingenting som vi kunde göra något åt. Däremot kan vi ställa krav när man gör en överenskommelse om vad det är för verksamhet vi har på Åland. Det här kommer åtminstone jag att se på i utskottet.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Britt Lundberg, replik
Poängen i mitt anförande är den, att regeringen säger att det är av högsta prioritet att den verksamhet som är finländsk behörighet ska vara kvar på Åland. När det sedan gäller väldigt utsatta människor, så föreslår man själv att den verksamheten skulle man kunna man flytta till Finland. Det finns som ett alternativ. Det tycker jag är väldigt tokigt. Om vi får det bekräftat, att så inte är fallet utan att det handlar om en omorganisering av det åländska kontoret, så har regeringen vårt fulla stöd och gratulationer t.o.m. Det är väldigt viktigt att de här funktionerna finns på Åland. Däremot kan man omorganisera dem.
När det gäller uppehållsrättsfrågan så visar det också på vikten av de här kontakterna. Det är också en fråga som är viktig för Åland, men inte en enda politisk diskussion har förts. Så situationen kanske också skulle ha sett annorlunda ut om inrikesministrarna skulle ha träffat varandra och diskuterat.
Talmannen
Tiden är ute. Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Tack Herr talman! Ärade ledamöter! Som jag sade senast så tänkte jag ta upp några motioner som jag har skrivit.
Den första är tagen direkt från vårt lilla korta partiprogram i Åländsk Demokrati. Där skriver vi att vi vill ge ett pensionsarvode om 100 euro till alla som lyfter folkpension eller sjukpension pga. att pensionerna står stilla och prisnivåerna stiger osv. Det här skulle finansieras med PAF-medel. För det här behöver landskapsregeringen göra en utredning med berörda myndigheter över hur många som berörs, det känner jag inte till. I motionen skrev vi att i anslaget under momentet skulle det reserveras 350 000 för att användas till alla som lyfter folk- eller sjukpension på ett arvode om 100 euro månatligen under perioden 1.7 – 31.12.2016.
När vi inför valet funderade över olika prioriteringar, så tyckte vi inom Åländsk Demokrati, att det här är en grupp som vi vill stöda. Det finns siffror på vilka som lyfter ”bidrag till invånare” som har varit aktuellt här tidigare. Då visar det sig att man anser att yngre människor är överrepresenterade därför att äldre kanske har en högre tröskel att söka de stöd som man är berättigade till. Därför tyckte vi att vi ville rikta in oss på pensionärer och sjukpensionärer.
Jag fick en fråga av en tidning om att det är många pensionärer och många har stora inkomster. Jag tittade häromdagen att gränsen är 1 311 euro. Har man en pension över det så får man ingen folkpension. Det är också ett sätt. De som har stora pensioner så kommer inte i åtnjutande av det här. Det är ett sätt att visa vår moraliska kompass, som det talades om här tidigare. Egentligen kanske det går att kombinera med de bidrag som ni generellt vill skära i och kunna rikta in på grupper som kanske inte söker de bidrag de är berättigade till. En kombination här! Vad jag tror så skulle väl PAF vilja ha en sådan här konkret sak i sin marknadsföring också. Nu stod det väl i tidningen att PAF betalar 20 miljoner till välgörande ändamål, men det är ju inte till välgörande ändamål utan det går ju rakt in i budgeten - det mesta - en del går till välgörande ändamål.
Den andra motionen gällde produktionsbaserad ersättning för vindkraften. Jag ska inte upprepa det jag sade tidigare. Min poäng är att den förnyelsebara delen är 50 procent och då frågar man sig om man faktiskt ska satsa 2,7 miljoner på sju år. I motionen föreslår jag att man halverar det under andra halvåret för att inte hugga av direkt. Hur man sedan forsätter, om man låter det fasa ner, det kan man diskutera som man vill. Med det är min tanke, att ha den här energiplanen och kunna kombinera med annat. För det finns som sagt annat förnyelsebart som inte får något stöd. Det snedvrider konkurrensen.
Jag tror jag tar en motion till. Ni vill väl hem så småningom, vad? Polismyndigheten – där föreslog ni en sänkning med 45 000 och vi tyckte att den sänkningen kunde man kanske låta bli. Dels har vi ju läst rubriksättningar kring droganvändningen på Åland, det är den viktigaste orsaken. Sedan kan man ju skämta, man kan ju skämta om alla saker. Så jag frågade faktiskt herr talman om jag är jävig att lämna in den här motionen, för att jag har 25 polisanmälningar, men jag är inte det. Det är egentligen bara ett ärende så det tar inte så mycket resurser. Vi som har haft kontakt med polismyndigheten har noterat att redan att lämna in en polisanmälan inte är så lätt. Ibland kanske man måste göra den i försäkringshänseende. Försök ringa till polisen och se hur många gånger du måste ringa för att göra en enkel polisanmälan! Jag tror ni då förstår hur lite resurser de har. Jag anser att den sänkningen kunde strykas ur budgetförslaget.
Jag tror jag pausar här.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag skulle vilja tala om stödet på 100 euro per månad. Det som ledamot Toivonen glömmer bort är att ett sådant här direkt penningstöd påverkar ju alla andra inkomster man har. Har du en arbetslöshet, har du en sjukpension, har du bostadsbidrag. Vad är det som säger att den person som helt plötsligt får 100 euro blir gladare att samtidigt förlora 200 eller 250 euro i ett bostadsbidrag?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Om situationen är sådan som ltl Igge Holmberg säger så förstår jag att den personen inte tycker om det. Men finns det faktiskt den typen av situationer, eller är det bara en falsk bild av verkligheten? Jag har svårt att tro att man kan tappa 200 euro för att man får 100 euro.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Ja, det finns! Redan när ett parti under valrörelsen utlovade 50 euro per månad så gjorde vi en noggrann undersökning. Det stämmer väldigt bra. Det är många som ligger på gränsen till vad de får tjäna. Får de då det här extra stödet så blir de av med en massa bidrag. Det här är rätt så symptomatiskt över Åländsk Demokratis flesta inlägg. Kanske man skulle sysselsätta sig mera med att läsa kommunal- och landskapslagar och efter det börja lämna in motioner som faktiskt kan åtgärdas. När det kommer till Åländsk Demokratis moraliska kompass så kanske ni har en, men jag anser inte att den pekar riktigt åt norr.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffans, replik
Tack talman! Jag läser innantill ur Åländsk Demokratis partiprogram ”Vi vill att Åland har en verklig ekonomi i balans, inte med hjälp av extra uttag från pensionsfonden eller överstora uttag från PAF”. Alldeles just fick vi höra att de här nya bidragen som ska delas ut också ska tas från PAF. Är det inte lite motsägelsefullt det där?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Det är ju inte avsikten att uttagen ska höjas utan det är inom ramen för de uttag som tas från PAF.
Ltl Mikael Staffans, replik
Då skulle det vara intressant att veta vilka andra bidrag som Åländsk Demokrati tänker dra ner på?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Som jag sade, det är ju bara en liten del av det som kommer från PAF som faktiskt delas ut som bidrag. Det mesta går ju rakt in i budgeten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Det gäller att passa på när man har regeringen på plats så att man kan ställa adekvata frågor om vad som händer och sker i landskapet Åland.
Det jag skulle vilja resonera kring i det här inlägget är produktionsstöd för el från vindkraftverk och det lagförslag som finansminister Mats Perämaa gjorde – får man väl säga – ett tappert försök att presentera. Det är inte så lätt att stiga in och presentera en annan ministers lagförslag med absolut inget varsel. Jag är den första att beklaga, ärligt och uppriktigt, att vicelantrådet inte var på plats. Av två anledningar. För det första för att jag själv under fyra års tid har jobbat med de här frågorna. Det här är en fortsättning på det arbetet som egentligen inleddes redan 2008 faktiskt. För det andra därför att det finns en del frågetecken i det här som jag är övertygad om att vicelantrådet hade kunnat besvara. Nu vet jag inte hur det är med regeringskollegerna och hur insatta ni är i det här, men de frågeställningar som jag vill lyfta - om det inte kan ges svar här i salen - att man får dem till finans- och näringsutskottet och får dem belysta där. Det är egentligen två. Fråga ett. Vad gjorde att det var två megawatt gränsen som blev avgörande för hur stödnivåerna skulle läggas? Det finns ingen förklaring varken i detalj- eller allmänna motiveringen hur man kom fram till det. Den andra frågan som jag tycker är intressant, är lagförslaget om produktionsstöd som sträcker sig åren 2016 -2022 medan EU:s stödperiod, där gruppundantagen nu ingår, är t.o.m. år 2020. Då utgår jag ifrån att landskapsregeringen har fört ett resonemang eftersom man har valt att lägga lagförslagen längre tid än vad EU:s regelverk de facto möjliggör i nuläget. Jag hoppas att frågorna tas vidare till ansvarig minister och att vi sedan kan få dem belysta i finans- och näringsutskottet. Jag tycker att det kan man nästan få önska sig.
Jag ser att jag har fyra minuter kvar och jag brukar försöka hålla taltiden med respekt för mina kolleger. Jag har några små frågor som jag tar upp nu och kommer i mitt nästa anförande att presentera en budgetmotion.
Det jag undrar över nu är att hur regeringen tänkte när man valde att stärka likviditeten på bekostnad av att ett nytt fartyg till skärgårdstrafiken byggs? När alla som sitter i regeringen, och de flesta i den här salen, vet att fartygsflottan är synnerligen ålderstigen. Och att det är – jag vill inte säga återkommande problem – återkommande utmaningar med att få befintliga fartyg att kunna svara emot de krav som kommer i främsta hand från IMO, alltså International Maritime Organization, via trafiksäkerhetsverket och delvis också genom en viss nationell lagstiftning. Det förstår jag inte. Jag förstår ännu mindre varför man funderar på att sätta ungefär sex miljoner på en vajerfärja, och börjar utreda det. Jag vet att det från tjänstemannahåll, redan under mina år, fanns en dröm om en ny vajerfärja. Är det så att man vill gå in för en ny vajerfärja, så borde det ju absolut i så fall vara fråga om en offentlig-privat samverkan. Det vill säga att regeringen sätter prestandakraven vad det är man vill, vilken byggtid, vilken hastighet som fartyget ska göra, lastkapacitet som den ska ha, vilka tider den ska frekventera på dygnet och ett långt kontrakt på kanske 12-15 år, i en offentlig-privat samverkan. Vi vet alla som känner till offentliga-privat samverkan att det kommer på sista raden att bli något dyrare för landskapet, det blir det alltid. Men det finns också en vinst i det. Det belastar inte likviditeten på samma vis som en investering skulle göra. Den diskussionen kommer jag att föra vidare i finans- och näringsutskottet. Vi har inte tidigare gjort så. Men här öppnar sig en möjlighet, tycker jag, om landskapsregeringen bedömer att man behöver en ny linfärja så behöver man absolut fundera kring en totalentreprenad där man köper in färja och besättning samt drift under ett visst antal år.
Sedan vill jag avslutningsvis fundera kring en fråga som har med miljökonsekvensbedömningar att göra. Minister Mika Nordberg förde i tidigare anföranden - eventuellt i en replik - fram att utredningen om miljökonsekvensbedömningen pågår. Men mig veterligen har de väl avslutats både på östra och västra Föglö och ligger väl nu ute så att allmänheten ska ha möjlighet att kommentera det som har kommit fram. Men att utredningsarbetet till den delen är färdigt. Det är ju faktiskt också utredningen om miljökonsekvensbedömningen över en bro över Prästösund. Men den har, av för mig mycket okänd anledning, minister Mika Nordberg valt att lägga in i frysboxen, åtminstone så här länge. Jag tror att jag avslutar här och ber att få återkomma och presentera en budgetmotion i mitt nästa anförande.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack för det! Det är så att undertecknad minister är ersättare för finansministern vid hans frånvaro. Han hade en personlig orsak till det. Han måste tyvärr avlägsna sig. Jag kan återkomma till det säkert utanför protokollet.
När det gäller de här två frågorna som nämndes, så har jag antecknat dem och kommer att föra dem vidare och tror att de kommer att kunna besvaras i utskottets beredning av ärendet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Det är bra att man kan ändra sig. Jag blir lite smått och glatt överraskad när vicetalman Thörnroos nu helt plötsligt är för OPS, när hon under den perioden hon var minister var absolut emot OPS. Det ser jag fram emot att höra mera om och jag är glad att man ändrar sig.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag är ledsen att behöva ta den glädjen ifrån kollegan Annette Holmberg-Jansson. Jag är fortsättningsvis inte för en offentlig-privat samverkan vad gäller det frigående tonnaget. Det var det som diskuterades under den föregående perioden. Däremot kan jag tänka mig en offentlig-privat samverkan kring en linfärja. Därför att där finns det möjligheter på ett annat vis att komma in med ersättningstonnage. Där finns möjlighet på finska sidan från arbets- och näringsministeriet om någonting skulle krångla. Motsvarande möjligheter finns inte när det gäller det frigående tonnaget, därför att det är ett väldigt fåtal tonnage som dels passar in i våra färjfästen, som är ganska ålderstigna, och dels som har en isklass om möjliggöra trafik året runt.
Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik
Tack talman! Ja, man får glädjas åt det lilla då. Jag hoppas att det även finns öppenhet när det gäller OPS då det gäller andra infrastrukturella lösningar från centerns sida.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag kan inte tala för hela centergruppen här. Vi har inte diskuterat kring offentlig-privat samverkan. Men min bestämda åsikt är, att när det gäller det frigående tonnaget så är det landskapet som ska äga fartygen. Det har jag sagt hela tiden och här är det ingen förändring av åsikten, trots att jag inte längre sitter i regeringsställning så håller jag samma linje som tidigare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Vicetalman Thörnroos nämnde i sitt anförande om färjorna och om förnyandet av tonnaget. När vi bygger ut österut på Föglö, mot Kökar, då yppar sig en utmärkt möjlighet att köra med en färja mindre. Bygger vi ny så kan vi ta bort två av de gamla. Då öppnar sig den möjligheten.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! Jag tycker att det är positivt att ltl Torsten Sundblom ser positivt på skärgårdens utveckling och ser på alla möjligheter där. Men med tanke på den tidsåtgång som det har tagit att få en färdig miljökonsekvensbedömning och utredning presenterad för allmänheten och få den till ett beslut, så är jag mycket tveksam till om det arbetet går i samma hastighet, att det kommer att bli något grävt på östra Föglö överhuvudtaget den här perioden.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Jag tänkte knyta an till något beträffande den motion som har nr 43 och som handlar om våra mest utsatta som ska söka rättvisa i Åbo, vilket naturligtvis vore olyckligt.
I den rubriken, i tilläggsbudgeten, så nämns särskilt Ålands ombudsmannamyndighet, Datainspektionen och andra små myndigheter. Jag tycker att det är läge att säga några ord om datainspektionen. Det är en organisation som sällan syns men som finns och gör ett rätt viktigt arbete. Jag tror att det skulle vara bra ifall utskottet i den fortsatta behandlingen försöker bena ut vilken roll de egentligen spelar. Det finns många dimensioner i det. Det är en enmansmyndighet, och sådana är ju aldrig riktigt optimala, för de är väldigt beroende av en person, det säger sig självt. Men vi har en egen domän - .ax – vi har en självstyrelse, vi är svenskspråkiga och de sakerna tillsammans gör att det inte är säkert att den inspektionen passar in i ett finskt sammanhang.
Utmaningarna är väldigt stora för ögonblicket. Vi vet att molntjänster är något som kommer väldigt starkt. Nu har inte just det här lagtinget och datorer alltid pratat samma språk riktigt, men mot den bakgrunden är det extra viktigt att det i varje fall finns en myndighet på Åland som begriper vilka utmaningar som vi står inför. Det handlar om personskydd, det handlar om integritet och det handlar faktiskt väldigt mycket om språk. Datainspektionen är nog en sådan kropp som de flesta knappt vet om att finns. Men det är väldigt bra, för i det ögonblicket som man behöver den så kan det ofta vara försent eftersom personuppgifter och annat sprids snabbare än vindens hastighet i dagens läge.
En kort inblick i vad de har gjort för någonting därifrån så är att de har granskat de molntjänster som vi idag inte ens har sett början på. Alla som tror att en hårddisk är någonting som är viktigt så har fel. I framtiden, och redan nu, men ännu mera framöver så lagras allt i vårt datamoln. De är tillgängliga för allt och alla om man gör fel. Vi ser den strid som varit mellan Europa, EU och USA där man under en tid hade något som man kallade för Safe Harbour, som medgav att man kunde skicka över personuppgifter till USA. Det hade att göra med en massa olika försök att komma över internationell terrorism, inte minst. Men det kan ibland ske på bekostnad av den personliga integriteten. Alla som har följt nyhetsflödet under den här våren så vet vilka ansträngningar man har gjort för att få Apple att låsa upp något så banalt som i I-phone för att man ska komma åt personrelaterade uppgifter. Så dramatiskt lär det knappast bli på Åland, men det ställer ändå krav på att vi har våra akter i skick.
Hela EU:s dataskyddsreform är otroligt komplicerad. Där behövs faktiskt någon som på riktigt granskar det och följer upp vilken effekt det har på vår självstyrelse och vilken effekt det har på ålänningarna.
Om vi lämnar över den, vilket antyds i tilläggsbudgeten, så kan det kanske hända att man sparar någon slant på det, det är möjligt. Det handlar just nu om en årslön drygt. Men man riskerar samtidigt att förlora kontrollen över någonting som kan vara det viktigaste som vi har i framtiden, alltså våra personuppgifter och de sätt som vi kan använda dem på.
Därför skulle jag uppskatta om finans- och näringsutskottet kunde göra sådana höranden som skulle bringa ljus över vilket behov som denna datainspektion idag fyller. Vi ska inte spara på ett sådant sätt att vi förlorar kontrollen över oss själva.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Jag har varit upp några gånger under den här debatten och försökt föra fram olika besparingsförslag, för att råda bot på ekonomin, och jag är glad att jag nu ser att finansutskottets ordförande sitter på plats - som alltid! Jag har en idé som jag skulle vilja att finans- och näringsutskottet speciellt ska titta på. Det gäller vindkraftsstödet, som jag i och för sig understöder, men det kan få verkligt konstiga konsekvenser vad det gäller pengar för skattebetalarna.
Förslaget, om jag har förstått det rätt, utgår ifrån att alla vindkraftverk som är större än två megawatt, alltså alla vindkraftverk som finns ute på Båtskären, ska ges ett stöd på 6,9 euro per megawatt. Tillika säger man att om dessa vindkraftverk får 36,90 per megawatt i marknadspris inklusive stöd, då flyter det på. Så säger man i lagtexten. De mindre vindkraftverken, under två megawatt, måste få lite mera stöd. Där säger man, att om marknadspriset och stödet är 55 euro per megawatt så då flyter det på. Då ska man få stöd. Om det råkar sig att marknadspriset är så lågt att man kan ge maximalt stöd - det är en flytande skala, ju högre marknadspriset är desto mindre stöd får man, till en viss nivå, då man inte får någonting alls. Är det så de tre första åren, 2017, 2018 och 2019, att elpriset ligger så lågt att man får maximalt stöd, då kommer landskapsregeringen att ge tre miljoner i stöd för de tre åren. Om det sedan skulle visa sig – vilket tendensen nu pekar på, att elpriset håller på att stiga i sakta mak, av den orsaken att man håller på att stänga ner kraftverk i Norden och på andra platser pga. att de är olönsamma – då kommer man till den nivå där marknaden är och det börjar bli på gränsen, speciellt vintertid att det finns tillräckligt med kraft, precis som skedde i vintras. Då var det fem före att det skulle bli brist på el i Norden. Det gjorde att elpriset steg till 60-70 euro per megawatt. Det kan, enligt dem jag pratat med på el-sidan, mycket väl hända de kommande vintrarna om det blir kalla vintrar. Säg att de kalla vintrarna infaller i slutet av perioden mellan 2019-2022. Säg att elpriset skulle ligga på 50-60 euro per megawatt i snitt per år, vilket inte är en orimlig tanke. Jag räknade ut att om Båtskären skulle få 56 euro per megawattimme i stället för 36 så skulle de då, utgående från att 36,19 skulle vara Break-even, göra en halv miljon i vinst. Det kan mycket väl vara så att man gör miljonvinst i slutet av perioden, utan stöd, om marknadspriset blir tillräckligt högt. Då har man betalat 1,3 miljoner precis i onödan. Man kan ju få så mycket på slutet så att det skulle ha täckt det som borde kommit upp till de första åren, man tar en affärsrisk, om man säger så.
Det här tycker jag absolut att finans- och näringsutskottet ska titta på om den här risken finns och vad man i så fall borde gör åt den. Jag tycker att om det visar sig att det blir ett högt pris i slutet av perioden så ska man vara tvungen att betala tillbaka stödet, åtminstone till vissa delar - kanske 75 procent - dock högst den summan som man har fått i stöd förstås. Det måste finnas en regulator som reglerar detta. Om det är så att man börjar tjäna bra med pengar - vilket är jättebra - men det får inte vara på bekostnad av skattebetalarna, speciellt när vi har ont om pengar. Här kan man faktiskt spara, kanske upp emot en miljon, kanske t.o.m. mera med lite tur.
Jag vet inte om alla förstår det här - knappt jag själv - men jag har försökt sätta mig in så gott det går. Jag tror att jag förstår det rätt bra men ber att utskottet verkligen synar det här. Som alltid så ska man inte betala mer än man måste betala. Gör man det så blir det ju utdelning till andelsägarna och aktieägarna, vilket är jättebra. Men det får ju inte vara av skattepengar. För att hålla stödet flytande fram till 2022 för att sedan, om inget radikalt händer, så kommer elpriset att vara högre. Det påstår i alla fall de som är inom branschen, så långt man vet. Fast man kan ju aldrig veta förstås. Men i och med att det läggs ner mindre kraftverk nu i rätt rasande takt, så kommer man någonstans till Break-even. Och tendensen är att elpriset stiger sakta mak.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Jag undrar om det här är något som vi kan förvänta oss att ltl Runar Karlsson vill införa även vid andra stöd. Säg att bönder får väldigt bra jordbruksstöd och sedan säljer de sina produkter för väldigt mycket, ska de då betala tillbaka de stöden? Det finns en hel del gårdar som har stora traktorer som de kanske inte behöver, fyra-fem olika. Var ska vi dra gränsen för när vi betalar ut stöd och sedan kräver det tillbaka?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Åtminstone som det har varit tidigare här idag så har talmannen sagt att vi måste hålla oss till ärendet. Jag väljer att inte svara för jag tänker hålla mig till ärendet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack herr talman! Jag försökte förstå ltl Runar Karlsson. Hans resonemang bygger väl på att man ger ett stöd per år, eftersom han själv sade att när det överstiger 0,46 så upphör stödet. Det betyder att man binder stödet per år, men om man binder stödet per månad t.ex., då är ju inte den tidsperiod då man får lite mera stöd - att du får exakt - det kommer du aldrig att få. Det kan ju finans- och näringsutskottet titta på i sådant fall, om det är en möjlighet.
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Om jag har läst det här rätt så förstår jag att det blir ett medelpris per sex kalendermånader. Det är det man utgår ifrån. Jag har räknat ut det på det sättet. Det är det man borde hänvisa till. Om medelpriset för Båtskärens vindkraftsmöllor är 36,90 under en sex månaders kalenderperiod - alltså januari till juni - då får man inget stöd. Om det sjunker till 29,90 så får man maximalt stöd. Och mellan 29,90 och 36,90 så är det en flytande skala. Om det sedan under de därpå följande sex månadersperioden skulle stiga till 46 under sex månader, då gör man i alla fall en vinst på flera hundra tusen, utgående från det resonemanget att 36.90 är den kritiska nivån. Det är väl därför man mer eller mindre garanterar 36,90, respektive 55 för mindre verk, för man anser att det är det som man behöver för att det ska flyta, annars finns risk att man lägger ner det.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Det enda sättet där jag ser att man ska kunna ändra det - om det är på sex månader - är att man har kortare intervaller som man binder priset. Men det är något som finans- och näringsutskottet kan titta på.
Ltl Runar Karlsson, replik
Ja, herr talman, jag är också nöjd med det som ledamoten Eklund slutade med. Jag hoppas att man ska fördjupa sig i det här. Det kan vara så att jag har misstolkat eller läst fel, men det är i alla fall bra att man fördjupar sig i det och kommer med en presentation om vilka risker och vilka möjligheter det finns och hur det kan slå osv. Det skulle jag vara tacksam för.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Herr talman! Vi kan efter debatten så här långt konstatera att det finns en hel del arbete som är ogjort. Regeringen behöver samla sig och prata ihop sig inför behandlingen i finans- och näringsutskottet för att kunna komma med besked så att vi folkvalda på ett rimligt sätt kan ta ställning till vad det är som är regeringens linje och vad som det egentligen står i budgeten. Att det finns olika synpunkter och bestämda ståndpunkter som står emot varandra gör det ju förstås i det närmaste omöjligt att veta vad det egentligen är som väntar.
Det finns många viktiga saker i tilläggsbudgeten och särskilt en mening som jag tänker uppehålla mig vid en stund den lyder ”Utbildningarna ska möta allt högre krav på kvalité och anpassning till teknik och förändringar i omvärlden”. En oerhört viktig och bra mening, för in i den läser vi förstås in att kvaliteten inte ses som ett problem utan som en tillgång och en ambition.
”Lika som i Finland” har nämns många gånger i dag och hittills under den här mandatperioden har de allra flesta lagförslagen varit just lika som i Finland.
En förändring som jag vet att är på gång inom sjöfartsutbildningen i Finland är att sänka kvaliteten på sjöingenjörsutbildningen, jag vågar inte säga om jag har exakt rätt namn på utbildningen och examen. Det som är på gång att förverkligas i Finland är att man omvärderar praktiken som man gör, som tidigare har varit värd, jag tror det är 54 studiepoäng, så ska nu uppgraderas utan några tilläggskrav och helt plötsligt bli värt 108 studiepoäng. Det blir alltså en rätt radikal kvalitetssänkning och minskning av utbildningen där det teoretiska i stället kan dras ner med motsvarande. Det mest anmärkningsvärda är att utbildningen, den utbildning som nu kommer att genomföras i Finland, så kommer sedan inte att ge behörighet till att fortsatta studier inom högskolevärlden, detta trots Bolognaprocessen som skapat ett system där en utbildning alltid ska kunna leda till en högre. Alla känner till det livslånga lärandet som har varit ledstjärna inom EU inom många, många år.
Så här, bästa regering, hoppas jag att ni inte går in för att göra likadant som i Finland, att ni inte ens har tänkt tanken. För jag hoppas att ni menar vad ni skriver och möter kraven på kvalitet. På Åland ska sjöfartsutbildningen vara ledande och vara av hög kvalitet.
Slutligen några ord om demokrati. Vi har i två dagar kunnat konstatera att egentligen så begär regeringen nu fullmakt in blanco av lagtinget. Min tolkning är att inbesparingsmålen har ett brett, kanske rent av ett totalt stöd, här i salen. Jag tycker att en god budgetprocess saknas, att ett steg saknas för att vara en god budgetprocess, dvs. att vi i lagtinget skulle få diskutera de övergripande målsättningarna. Om det inte kommer mer information än vi fått hittills så godkänns budgeten och regeringen kan sedan utreda och komma överens och utan lagtingets vägledning föra in färdiga förslag i budgeten för 2017.
Det vore bättre att presentera ramar som är förankrade i rimlig omfattning och övergripande bland de berörda och förstås färdigt överenskomna inom regeringen. Nu talar vi inte om detaljer utan övergripande så att regeringens politik och riktning kan diskuteras öppet så att också ålänningarna får del av hur regeringen funderar.
Den andra demokratiaspekten som jag skulle vilja lyfta är den glesa närvaron från regeringen. Den har varit gles hela den här budgetdebatten. Lantrådet har sagt att regeringen ska vara lyhörd och har upprepade gånger uppmanat oppositionen att vara med och har t.o.m. några gånger avkrävt ansvar för politiken även från oppositionen. Det vore önskvärt och lagtinget, och debatten från oss som representerar Ålands folk, skulle förtjäna en större respekt och prioritet. För den här debatten har det inte visats mycket intresse för vad parlamentet diskuterar.
Vi ställde åtta frågor till regeringen på förhand för att ge den försprång och för att få en så innehållsrik och saklig debatt som möjligt. Vi får konstatera att detta initiativ inte har uppskattats eftersom det förbigåtts med tystnad från regeringen. Förhoppningsvis så använder regeringspartierna nu tiden, parallellt med behandlingen i finans- och näringsutskottet, att komma samman och komma överens för att kunna ge besked, så att vi kan föra en mer innehållsrik diskussion när utskottet kommer med sitt betänkande, efter att ha arbetat med vägkosten som kommit från salen och det som skrivs i regeringens budget. Med hopp om en öppnare och modernare och mera transparent demokrati.
Ltl Stephan Toivonen
Tack herr talman! Ärade ledamöter! Jag tänkte tala några ord om några andra motioner som jag har.
En motion - den var verkligen inte stor - berörde Ålandstrafiken. När jag läste igenom tilläggsbudgeten så står det på sid. 7 så här ”Behovet av att modernisera datasystemet vid Ålandstrafiken för att förbättra servicenivån är välkända och insatser har gjorts under det senaste året för att förbättra kundservicen”. Sedan står det ”Landskapsregeringen avser under mandatperioden att återkomma gällande utvecklingen av verksamheten”. Vi har ju hört kritik i den här salen och vi har läst i tidningarna ganska mycket kritik kring Ålandstrafiken, även om den har blivit mycket bättre. Man vill alltså skära ner 14 000 euro. Det är verkligen ingen stor summa. Jag har i min motion föreslagit att man helt enkelt stryker neddragningen.
Ni kanske inte kommer ihåg, men jag har nog debatterat skärgårdstrafiken också. Då noterade jag att skärgårdstrafiken faktiskt subventioneras mer än ÅHS. Vi ser i budgetförslaget att självfinansieringsgraden på ÅHS är 8,2 procent och den vill ni höja till tio. Det var någon som nämnde att den eventuellt låg på 6,5 i skärgårdstrafiken. Jag vill minnas att den var 5,5 när jag såg, vilket inte spelar någon roll. Den är i varje fall lägre än vad den är på ÅHS. Och precis som ltl Runar Karlsson talade om, så nog är det märkligt med priserna för en familj med årskorten på skärgårdsfärjorna och att vad det kostar när man går till sjukhuset. Nog är det märkligt att det ska vara så mycket dyrare att gå till sjukhuset. Är prioriteringarna rätt?
Jag räknade ut att den här besparingen på 14 000 euro, som ni har öppnat ett moment för. Om ni höjer självfinansieringsgraden på skärgårdstrafiken med 0,06 procent, så sparar ni in 14 000. Det är så små, små avgifter. Personligen skrev jag att man väl borde ha samma självfinansieringsgrad på skärgårdstrafiken som man har på ÅHS. Varför ska man finansiera det mera än sjukvård? Momentet är på 14 000 men jag hittar ingenstans att ni diskuterar självfinansieringsgraden när det gäller skärgårdstrafiken, men nog när det gäller ÅHS.
Sedan vill jag lyfta fram internhyrorna. Det har också nämnts här flera gånger. Fastighetsverket är ett nytt bolag och det är ett klassiskt problem detta med internhyror. Idén är att de ska motsvara marknadshyror och det är klart att det är svårt med specialutrymmen, att få fram någon marknadshyra för dem. Men det är vissa fall som sticker ut och som har diskuterats. Därför plockar jag fram två av fallen. Det ena är Guttorp, som har fått sparkrav på sig. Visserligen sade minister Perämaa att sparkravet kanske skulle vara lika stort om man justerade internhyran. Det kanhända att man bara satt den här summan ändå. Om man uppfattar internhyran som oskälig så då känns kanske inte den här besparingen korrekt. Det skulle vara bättre att korrigera internhyran.
Det andra är ÅMHM som är samma sak. Det känns kanske lite inkorrekt. Därför gav jag ett förslag. Det talas om att man ska justera internräntorna. Det är också fastighetsvärderingarna som ligger till grund för internhyrorna, det är den skrivningen som jag satte till.
När det gällde ÅMHM så fanns det en liten besparing på 5 000 euro på laboratoriet och jag tyckte att en sommarjobbare kan ni väl ha. Det är lättare att hitta sommarjobb inom turismen, men studerar man kemi så är det nog inte så lätt att få sommarjobb på Åland. Det kunde vara kvar enligt min mening. Att ha ett sparmoment på 5 000 när man ska försöka spara 6,5 miljoner så känns lite smått!
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Vad gäller inbesparingen på skärgårdstrafiken på 14 000 så gör det nog varken till eller från för ett nytt bokningssystem. Den förra landskapsregeringen hade upptagit i budgeten, jag kommer inte ihåg om det var 300 000 eller 400 000 för hela arbetet. Då fanns det pengar men då fanns det ingen personal som kunde göra det, pga. olika anledningar. Jag tror att dessa 14 000 snarare hänför sig till kostnader för personalen som har varit underbemannad, att det är därför som de inte har gått åt, det är vad jag tror.
Vad sedan gäller skärgårdstrafiken så måste jag säga att det irriterar mig alldeles rysligt, oberoende vem som säger det eller från vilket parti, när skärgårdstrafiken ska jämföras med sjukvården. Det är ungefär som att skärgårdsborna inte behöver någon sjukvård, alltså ska de betala mera när de åker på färjorna? Jag tycker att vi kanske borde fundera på broavgifter och annat också om det nu är så att det ska börja tas mera betalt på färjorna.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det är min personliga uppfattning att varför ska man subventionera skärgårdstrafiken mera än sjukvården? Det är de två posterna som kostar mycket och som subventioneras. Det finns också andra.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det finns saker som man kan fundera över varför man ska subventionera, t.ex. lagtingsledamöternas arvoden. Finns de på plats hela tiden under gula veckor och gröna veckor. Vad är det vi betalar för egentligen? Det finns mycket man kan diskutera kring. Men det jag vill ge mitt stöd för, det är diskussionerna som ledamoten har kring internhyran. För den är nog mycket märkligt framtagen under en lång tid. Där är det också glädjande att landskapsregeringen, om jag förstår minister Perämaa rätt, kommer att försöka titta på internhyrorna och få dem mera realistiska än vad de nu är. Det känns som om vissa är tilltagna hur som helst.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Det är bra att vi är rätt så överens i den frågan!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack herr talman! Jag har bara en kort fråga. När det gäller 14 000 för Ålandstrafiken. Med vilken motivering, förutom att det är en liten summa, vill Åländsk Demokrati sätta tillbaka dem? Vad ska vi använda dem till?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Eftersom man tidigare i samma budgetförslag har beskrivit hur viktiga de där pengarna är, så ville jag få fram det där – som vissa inte tycker om – att man eventuellt kunde fundera på självfinansieringsgraden i skärgårdstrafiken. Det var lite den problematiken som jag ville få fram.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Mika Nordberg
Herr talman! Jag väljer att i anförande besvara några av de frågeställningar som kom i replikskiftet. Jag tycker att det är svårt veta hur lång tid man har på sig i replikskiftena från bänken, så en klocka här skulle vara bra som skulle visa hur många sekunder man har kvar att tala.
Det som efterfrågades från vicetalman Thörnroos, var hur landskapsregeringen tänkte när det gäller att stärka likviditeten när det gäller tonnageinförskaffningen. De diskussioner som landskapsregeringen har haft grundar sig på skrivningarna i regeringsprogrammet, där man från regeringens sida först vill titta på kortrutten och var det här fartyget i så fall behövs. Orsaken är den att det kanske kan behövas olika typer av fartyg, beroende på vilka sträckor de ska trafikera.
Tanken för det fartyg som en tidigare regering processade fram underlag för, var att det skulle trafikera mellan Åva och Osnäs. Det kan hända att den här landskapsregeringen har större användning på någon annan linje för en ny färja.
Orsaken när det gäller likviditetsförbättringen var att även den nya landskapsregeringen diskuterar alternativa finansieringsmodeller som lyfts, t.ex. OPS. Vi har tidigare hört att vicetalman Thörnroos inte alls var positiv till det här med OPS utan har tyckt att man ska äga färjorna. Det ligger en poäng i det resonemanget. Då finns det en möjlighet, att vid en upphandling av OPS, där näringsidkaren köper fartyget, är att man överenskommer om en återköpsklausul vid en beställning av ett nytt fartyg. Man kan t.ex. ha en avtalsperiod på 12 år för att trafikera mellan punkt A och punkt B, där man avtalar om att den nya entreprenören beställer en färja i enlighet med vissa specifikationer, och när avtalstiden är över, så har landskapsregeringen en återköpsklausul som möjliggör att det nya fartyg som skaffades, inte försvinner bort från den åländska skärgården, utan kan fortsätta tjäna ålänningarna. Det var svaret på den frågan.
Då tar vi nästa! Det handlar om miljökonsekvensbedömningen. Jag sade i ett replikskifte att det här pågår. Vad menade jag med att det pågår? Jo, VSP i Sverige som har gjort själva miljökonsekvensberedningen, alltså själva utredningen är gjord. Men, vad som ytterligare behöver göras är att den ska tillställas allmänheten till påseende under 28 dagar, det är precis det som pågår med MKB:n angående västra Föglö. En tidsperiod på 28 dagar där allmänheten får ha sina åsikter, om de som gjorde MKB:n har fått med alla blommor, alla naturvärden och alla kulturvärden och allt annat. Efter det så svarar landskapsregeringen på den och sedan fastställer MKB:n, precis som en vägplan.
Avslutningsvis, herr talman, när vi sedan pratar om miljökonsekvensbedömningen för Prästösund så är det samma sak med den. Den är färdig. Men pga. att landskapsregeringen har haft en vakant tjänst, när det gäller bro- och hamningenjören, och nu har fått en vikarie, så väljer vi från landskapsregeringen, att ta en miljökonsekvensbedömning i taget. När MKB:n för västra Föglö är avslutad och klar så har vi beredskap att under tidig höst ställa ut även Prästösund till allmänhetens påseende.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Tack för de klargörandena! Jag tror att vi förstår varandra fullt ut. Vad gäller den förra landskapsregeringens val av placering av ett nytt fartyg så var det i första hand kopplat till var det fanns problem med de tunga lasterna, alltså var det är svårt att få fiskbilarna i princip att rymmas med. Det har det funnits en flaskhals i Åva - Osnäs. Det går inte att komma ifrån.
Vad sedan gäller olika typer av fartyg, så är trafikområdena desamma. Det betyder att en viss form av byggnation av fartygen krävs, pga. de nationella och de internationella föreskrifter som finns. Tanken med att ha likartade fartyg, i den förra landskapsregeringen, där även moderaterna ingick – vill jag erinra er om – så var att man ganska enkelt ska kunna flytta ett fartyg från ett ställe till ett annat och därigenom möjliggöra ett maximalt utnyttjande av kapaciteten.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack för det herr talman! Precis så är det! Tanken är att de olika fartygen ska vara möjliga att flytta mellan olika platser. Men vi vet också att det fartyg som man tidigare har tittat på så har framdrivningstekniken varit LNG. Nu visar det sig att LNG inte är det absolut modernaste och det senaste utan man har övergått till elframdrift. Det gör ju också att en eventuell placering av ett nytt fartyg med LNG, skulle i princip, pga. bränslepåfyllnad och annat, passat bäst på Åva – Osnäs och vissa komplikationer skulle ha krävts för andra placeringar.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Visst är det så att utvecklingen går framåt. Men om jag minns rätt nu så fanns det också möjlighet att i ett senare skede komplettera med batteridrift. Så var åtminstone tanken vid den tidpunkten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack talman! Jag tänkte, om jag skulle få fylla på minister Nordbergs tankar om 12-års tid med OPS-finansiering. Det kan ju vara så också att man kanske inte behöver återköpa den utan att samma driftsentreprenör vill fortsätta några år till och ger ett bra anbud. Då kan man också fortsätta med fartyget fast man inte köper det tillbaka. Det finns flera möjligheter.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack! Jo, det är ju EU:s olika direktiv i upphandlingarna som bestämmer tidsperioden och hur långa de här olika avtalen får vara. Det är utifrån det som vi har kommit fram till att en av de längsta maximitidsperioderna är 12 år. Då har man kunnat argumentera på det viset, att vi inte kan göra så med skattebetalarnas pengar att vi beställer en ny färja som sedan riskerar att försvinna bort till andra breddgrader någonstans och sedan måste vi göra om samma resa igen. Det är där den här återköpsklausulen kommer in. När vi då, med skattebetalarnas medel, kunnat skaffa nytt tonnage, så säkerställer vi också att det blir kvar. För de här problemen har man haft i vår omvärld. Om man tittar västerut och österut så har de här driftsprivatiseringarna just gjort det, att du kanske har ett bra fartyg första perioden men nästa period får man ett mycket sämre fartyg. Därav detta.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Men samtidigt så kan du ju sluta ett nytt kontrakt med ett liknande fartyg, och då behöver man inte köpa det tillbaka utan fortsätter med ett nytt kontrakt. Sedan kanske man kan köpa tillbaka det efter ett visst antal år senare i stället. Det är en fortsättning och en långsiktighet. Jag tror att den skulle vara bra.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack talman! Jag tänkte ägna det här anförandet åt budgetmotion nr 38, där jag är första undertecknare. Det har att göra med Ålands digitala agenda. Där skriver vi inledningsvis att ”Initiativet till att skapa ett gemensamt IT-bolag för den åländska offentliga sektorn, som sedermera döptas till Ålands digitala agenda, var klokt. Men landskapsregeringen kan idag konstatera att det arbetet krävt betydligt mycket mera tid och resurser än vad som inledningsvis uppskattades. Landskapsregeringen konstaterar vidare att en del arbete återstår innan ÅDA ab fungerar som det från början var tänkt. Vi delar den synen fullt ut. Då den största delen av de olika myndigheternas arbete kräver ett fungerande datasystem och en snabb aktiv datasupport, vid problem, har det offentliga Åland inte råd med att missköta teknikskulden”. Och med hänvisning till det anförda sedan så har vi tre olika klämmar. Dels ”att ÅDA ges i uppdrag att prioritera den egna verksamheten, dvs. kundernas behov av snabb, aktiv datasupport innan bolaget ansluter ytterligare kunder eller åtar sig nya uppdrag”. Samma sak återfinns sedan under andra moment i budgeten. Det som är det viktiga när landskapet gör en reform – vi har haft ett antal olika, vi har Ålands hälso- och sjukvård på 1990-talet, vi har yrkeshögskolorna, sedermera Högskolan, vi har gymnasiereformen och vi har Ålands digitala Agenda – det är att man ärligt och analytiskt vågar ifrågasätta det resultat som man kommer fram till. Blev det här som vi hade tänkt eller blev det inte det. Och om det inte blev det så bör man helt enkelt stanna upp och så bör man lägga om kursen. I det här fallet så har det visat sig att uppenbarligen är arbetsbördan för stor efter sammanslagningen. Vi vet också, utan att gå in i alltför mycket detaljer, att kostnaderna har blivit avsevärt mycket högre än vad som var tänkt. Vi vet att sjukskrivningarna är väldigt, väldigt höga fortsättningsvis och vi vet, alla vi som sitter här och även andra myndigheter, att servicenivån har sänkts avsevärt. Det här är inte en enskild persons fel. Jag tror att man gör det lite för enkelt för sig om man bara plockar ut en person och säger att det är han eller hon som är orsaken till det här. Det är nog ett antal olika händelser som har gjort att det initiativ som togs från början inte fullt ut motsvarar verkligheten. Därför är vår uppmaning, helt enkelt, att Ålands digitala agenda bör sätta allt fokus på den interna verksamheten, att ta hand om sin egen personal, se till att supporten ut till olika myndigheter, till landskapsregering och till lagting fungerar, innan man fortsätter med olika projekt och med olika upphandlingar. Det är vad vi önskar att ska ske med Ålands digitala agenda.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, herr talman! Ålands digitala agenda är som sagt inte en digital agenda för Åland utan ett aktiebolag som sköter support och drift för den offentliga förvaltningen.
ÅDA var i princip den enda reformen som centern fick till stånd under sin mandatperiod. Hur tycker vtm Veronica Thörnroos att den reformen har slagit ut?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack! Jag vill börja med att säga, precis det som också står här, att ”initiativet till att skapa ett gemensamt IT-bolag för den åländska offentliga sektorn, Ålands digitala agenda, var klokt”. Den samlade landskapsregeringen, där även moderaterna och socialdemokraterna ingick vid den tiden, var överens. Det här var ett klokt beslut och det här ska vi försöka driva. För vi såg att här finns samordningsvinster att göra. Att sedan utfallet inte har blivit det önskade har ingenting att göra med de politiska visionerna som den förra landskapsregeringen hade. Men det man måste våga göra, det är stanna upp och ta ut en ny kurs som är den rätta.
För övrigt så skulle jag nog vilja säga, lite blygsamt förstås, att jag tror att privatiseringen av sjötrafiken kanske nog var den största reform som centern, eller något parti, genomfört här i Ålands lagting.
Minister Tony Asumaa, replik
I motionen står det också att ÅDA i princip ska ta paus och ägna sig åt det. Men ändå har centerns före detta finansminister i två omgångar uppmanat ÅDA att ta med alla underliggande myndigheter som landskapet har i sin verksamhet, fast man både från den myndigheten och från ÅDA:s sida sagt att kapaciteten kanske inte räcker till.
Senast den 14 oktober skickades en sådan uppmaning ut. Och nu, några månader senare så är man av helt annan åsikt, nu är det dags för paus! Nog har vi sett det där också, det är lite som med finanserna att vad var det vi sa, men det vill man ju inte säga. Kanske också det här med ÅDA, det forcerades fram och var kanske inte så välgrundat som man hade tänkt. Vi håller med om att idén är god med i praktiken har det kanske inte fungerat som idén var tänkt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Det är mycket möjligt att den förra regeringen i oktober skickade ut ett brev till underlydande myndigheter och uppmanade dem att aktivt öka samarbetet med ÅDA. Det kan jag inte svara på. Det jag däremot kan säga, och det står jag fortsättningsvis för, att precis som med alla andra reformer så fanns det här en politisk vilja från landskapsregeringen Gunell att samordna detta. Det var den politiska viljan som man har gått in med och försöker verkställa. Att man sedan inte har lyckats fullt ut tycker jag inte att man behöver skämmas för. Man behöver snarare skämmas för om man ingenting skulle ha gjort eller ingenting skulle ha försökt. Men i den landskapsregeringen fanns det visioner och det fanns klara målsättningar. Sedan var det visioner som vi inte klarade av att leva upp till men vi visste åtminstone vad vi ville göra. Vi lade inte fram en första tilläggsbudget – en omställning – där vi plockade bort 4 000 och 5 000 euro och ingen visste hur det skulle sluta. Det var inte så det var under Gunells ledning.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Ärade ledamöter! Jag tänkte varva lite med vindkraftshistorien. Jag frågade i måndags vilken av artiklarna man baserar sig på. Det fanns som sagt 58 stycken och ungefär 70 sidor text. Jag tror att de var nummer 42. Där talar man nämligen om vindkraftverk. Det jag märker är att man delar in dem som är mindre än en megawatt och de som är mindre än sex megawatt. Då var det någon som frågade varför det ska vara två megawatt och det vet jag inte, efter att ha tittat på den här artikeln. Men det kanske står i någon annan, men det är nu den här jag har hittat.
Det finns också några andra frågetecken. Det står nämligen att det ska vara anläggningar med färre än sex produktionsenheter. Då bläddrade jag till lagförslaget och konstaterade att här finns 21 vindkraftverk. Då undrar jag hur landskapsregeringen ska lyckas övertyga dem i Bryssel om att 21 är mindre än sex? Men man har väl kontrollerat att det säkert stämmer så det är inget problem.
Sista meningen tycker jag också att var lite intressant. Där står att ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftsstödet”. Nu har vi ingen minister överhuvudtaget, varken finansminister eller vicelantråd eller lantråd eller någonting som kan svara på det. Har det getts investeringsstöd?
Så här sent kanske man kan skämta lite. När jag höll på och skrev ut det här så blev det ett tryckfel, då stod det ”vicetantrådet”.
Man kan fråga sig om det är den här paragrafen, den innehåller regler kring vindkraftverk. Hur får man det till mindre än sex? Har det beviljats investeringsstöd?
Men, som jag sade tidigare, även om lagtinget antar den här lagen, vilket alla utgår ifrån att händer, så är det så att samtliga ålänningar har rätt att vända sig till EU-kommissionen för att få det granskat. Jag har redan sett ett utkast. Det finns nämligen färdiga mallar, det är bara att skriva in vilket ärende och vilken artikel osv. Bara vi får det bekräftat att det är 42:an så kommer den att granskas.
Ledamot Wikström och jag vet ju var det granskas. Det var Wikström som satt på Katainens stol, jag satt bredvid! Ja, jag har min lapp kvar förresten ännu.
De här anmälningarna kan göras på svenska så det är inget problem med det. Men frågan är vad som händer om det här strider mot EU-rätten. Vem betalar skadeståndet? Är det Finland? Är det Åland? Det här ska gå igenom som budgetlag och det betyder att efter att lagen blir godkänd så ska det så småningom granskas av HD, så småningom av ÅD original och efter något år - det tar väl två, tre år - så granskas den av kommissionen.
Herr talman! Jag har noterat att det finns från förr ett antal icke notifierade stöd i branschen och nu ser vi att regeringen försöker få igenom den här lagen i raketfart. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att om företagen är beroende av stora subventioner och man inte får dem, så då är det förmodligen inte så trevligt läge. Har regeringen sett de senaste boksluten? På nätet finns de inte. Det finns det nästsenaste och året före det och gör man en extra polering så ser det inte så trevligt ut, nej. Frågan är om regeringen hamnar i det läget att ni beviljar stöd till ett företag som kanske juridiskt inte ens får existera? Det kan vara ganska allvarliga saker.
När jag tittar på de här företagen i branschen så visar det sig dessutom att det finns ett ganska komplicerat korsägande, vilket gör att balansräkningen blir väldigt svår att granska. Jag trodde att det var vindmöllorna som var den stora tillgången i de här bolagen men de facto är det andelarna i de andra bolagen som är bolagens stora tillgång. Och alla bolag går med förlust. Man har alltså andel i bolag som går med förlust som är de stora värdena.
Har man korsägande så blir det väldigt komplicerat med värderingsproblemen och dessutom blir det en ökad risk, man brukar tala om en dominoeffekt. Men finans- och näringsutskottet leds ju som bekant av en mycket erfaren revisor så där är situationen bra.
Kan jag gå några minuter över?
Frågan är vilket som blir lagtingets ansvar. Personligen kommer jag att reservera mig för jag har sett tillräckligt mycket i den här härvan. Jag anser att det är för stora risker, det är det som det är fråga om. Det är inte fråga om vindkraft och om jag gillar den eller inte. Det finns en massa risker.
Jag har sett trassliga härvor. Det talas om utlovade stöd, brutna löften, det talas om handslag som visserligen var artiga men som ingen höll. Då är frågan vilka löften har regeringen gett?
Vi som är lite äldre så minns kanske Birkas beställning på Wärtsilävarvet i tiden. Det slutade med att Birka stämde staten. Frågan är hur det ser ut. Vilka löften har getts av regeringen? Det verkar vara väldigt, väldigt bråttom med den här lagen.
Om lagen klubbas igenom så kommer regeringen att kunna betala ut, gissningsvis 320 000 euro innan HD och ÅD original har hunnit granska det och gissningsvis en halv till en miljon innan kommissionen har granskat det. Så vad händer om någon av dessa tre instanser fäller den här lagen? Det finns jurister här som kanske kan redogöra för det.
Med beaktande av den trasslighet, borde vi diskutera säkerheten för de här bolagen? Finland ville ha säkerhet när man skulle betala stöd till Grekland.
Det finns säkert en massa saker som jag inte har tänkt på, med det ledamot Karlsson talade om, att priserna går upp på vintern och bolagen gör vinst, på sommaren går priserna ner, och då får de stöd. Det känns kanske lite märkligt. Då är det väl bättre att man tar det på årsbasis och inte delar upp det halvårsvis. Det var bara en spontan sak för jag tänkte inte på den saken.
Men en sak som jag personligen tänkte på, jag betonar att det här är inte partiet. Jag har förberett mig för det här och tittat mycket på det här. Jag tycker, att om man ska betala 2,7 miljoner från skattebetalarna så ska man vara förberedd här.
Det som jag till slut funderar på är varför de åländska socialdemokraterna är så oerhört envisa med detta stöd, vilket jag också har märkt här i salen. Man vill betala 2,7 miljoner i stöd till vindkraftverken samtidigt som man, vilket jag har nämnt några gånger, vill ta bort två miljoner från ÅHS och 700 000 i stöd till invånarna. Den här moraliska kompassen som vi har talat om – jag förstår inte den här helheten. Jag har inte resurserna att göra de granskningarna men jag hoppas att något av medierna kan göra det. Jag har fått en del förfrågningar och tips osv. Jag måste säga att jag inte skulle bli förvånad om journalisterna hittade någon form av korruption i den här härvan. Om sedan de åländska socialdemokraterna har någon del i det så det får historien utvisa.
Men, ärade kolleger. För mig börjar det här kännas lika tryggt som ett Nigeriabrev!
Talmannen
Alltså nu är det så att ska du avsluta din taltur nu eller? Är du klar med din taltur? Tack för det!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack herr talman! Det jag känner till, det är Leovind Båtskären. De är uppbyggda på aktiekapital och lånade pengar. Det är inte något investeringsstöd. Det här är ju ett vägval som gjordes en gång i tiden från Åland att man skulle ha en del av sin energiförbrukning uppbyggd på miljövänlig energi. Då har man skapat det här. Tidigare fanns det andra bolag som har byggts upp. Jag kan inte svara hur de är finansierade. Men Båtskären känner jag till. Jag stöder vägvalet. Det som ledamot Toivonen nämnde förut, att det som köps upp idag till 50, 60 procent är miljövänlig energi. Det är 20-25 procent som produceras på Åland. Är det så att de här bolagen nu går kaputt så har vi ingen miljövänlig energi som produceras på Åland längre.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jo, men i de här EU-målen och regeringens mål så framgår det inte att den här energin ska vara lokalt producerad. Huvudsaken är att den är hållbar. Det andra som ledamoten talade om, ett konkret bolag, jag känner inte till det. Därför skulle det ha varit bra att ha någon ansvarig här som kunnat säga om de har fått investeringsstöd eller inte, jag har ingen aning. Jag bara ser i lagen att har de fått så ska det dras av. Jag har en fråga men jag har ingen som ens kan svara!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, herr talman! Det är det som är skiljelinjen mellan ledamoten Toivonens och mitt tänkande. Det är att jag vill att det ska vara en lokalt producerad energi och inte inköpt miljövänlig energi, för den kan upphöra. Och då uppfyller inte Åland de hållbarhetsmål som EU har satt upp. De som köper in miljövänlig energi kan upphöra fast nästa morgon för det är oftast på trading som man köper energi och då söker man alltid det billigaste alternativet. Det är skillnaden mellan ltl Stephan Toivonens och mitt tänkande.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! I EU:s mål så står det ingenting om att energin måste vara lokalproducerad. Det är något som man har satt till. Då kan vi ha en diskussion kring det, ska vi ha en lokalproducerad eller icke lokalproducerad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Jag vill inte alls gå i polemik men jag ska försöka hjälpa till med den kunskap som jag har.
Den allmänna gruppundantagsförordningen, som man nu baserar sig på, trädde i kraft den 1 juli 2014. I den fanns det tidigare en reglering att det var maximamalt sex vindkraftverk. Av olika anledningar, som jag inte hinner gå in på här i repliken, så är antalet sex nu förändrat så det kan också vara sju. Det betyder att man tittar på de här vindkraftverken utgående från bolagsordningen och det finns ett visst korsägande men de facto så överskrider de inte de möjligheter den utvidgade gruppundantagsförordningen ger. Det ska vi komma ihåg. Det som också är viktigt och som jag vet är att Båtskärs vindmöllor inte har fått ett investeringsstöd, så de påverkas inte av det, och De minimis borde inte heller påverkas av det. Det som är skillnad med gruppundantagsförordningen är att den kan träda i kraft utan en förhandsanmälan, man gör det i efterhand. Jag tror mig nästan veta att landskapsregeringen har torrt på fötterna i det här fallet.
Talmannen
Tiden är ute.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Ja vi tror och vi hoppas att allting är bra, men som jag sagt, vi har ingen som svarar och ingen som kan säga att det är så här. Och det är ett stort problem tycker jag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! Ltl Stephan Toivonen nämnde i sitt anförande socialdemokraternas lagförslag - jag vill upplysa ledamoten Toivonen, att de lagförslag som lämnas från landskapsregeringen till lagtinget är den gemensamma regeringens lagförslag. Det betyder att liberalerna, Moderat Samling och socialdemokraterna gemensamt står till 100 procent bakom den här lagstiftningen. Finns det frågor som ledamoten Toivonen ytterligare vill fördjupa sig i så har ledamoten Toivonen, i demokratisk anda, all möjlighet att delta i finans- och näringsutskottets möten där han har säte och kan tillgodogöra sig all denna extra fördjupning i ämnet.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jag har väl inte sagt att det är socialdemokraternas lagförslag, jag förstår nog att det är lantrådet som står först som undertecknare men man får lite den känslan att det är väldigt mycket socialdemokraternas linje, det är den bilden jag får. Jag tycker att det här är en så pass stor och viktig sak så att jag vill ha diskussionen till stor del i salen och inte i ett internt rum.
Minister Mika Nordberg, replik
Herr talman! Jag har hållit på i åtta år ungefär med politik och under hela den perioden så har man talat om den gröna ön och det blå havet. En av våra marknadsföringar har varit att vi har haft miljövänlig produktion. Jag tror att det finns ett samlat ställningstagande till att den vindkraft som produceras på Åland är av många olika aspekter viktig för Åland som helhet. Så jag hoppas att vi ska få ta del av betänkandet där de här sakerna framkommer som har blivit behandlade.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack talman! Jag blir illa berörd å Ålands socialdemokraters vägnar när ledamoten Toivonen insinuerar att det skulle ha funnits några oegentligheter och t.o.m. brottsliga handlingar och att socialdemokraterna skulle ha varit inblandade i de här vindkraftsaffärerna. Helt befängt säger jag! Det är väl ingen som har undgått hur den här sagan fick ett abrupt slut, i och med det svikna löftet från Finland, och att man nu försöker rädda vad som räddas kan genom att vindkraften på Åland kan övervintra och förhoppningsvis ser en vår och får en fortsättning så att vi också får en grön ö och kan nå våra hållbarhetsmål. Det tycker jag är väldigt positivt och jag anser och vet att man kommer att vända på varje sten och ha total transparens i det här och köra hela vägen med öppna kort.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Som jag har sagt tidigare. Det finns andra alternativ också för hållbar energi. Den här fokuseringen på ett enda alternativ, det är det jag har varit emot plus att man ska stöda det. Men vi väntar på planen.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack! Ledamot Toivonen är säkert medveten om att inte minst sol-el är väldigt aktuellt också och regeringen stöder sådana satsningar på Åland. Gällande vindkraften, återigen, så hoppas jag verkligen att den här kraftsamlingen från regeringens sida kan göra att man ser en vår och att det inte är fråga om någon mjuklandning från de storägare som finns här och småägarna blir fast med Svarte Petter till slut. Jag tror på Ålands vindkraft och att vi kan se ett ljus i slutet av den här tunneln.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jag hoppas att vi kan se ett ljus i tunneln!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Igge Holmberg, replik
Tack, herr talman! Det är ju förvånande. Vilda anklagelser som flyger omkring här i salen. Regeringen skulle alltså inte ha sett resultaträkningen från bolag som de samarbetar med och diskuterar och ska ge stöd åt.
Bara för att ltl Toivonen inte känner till någonting så betyder ju inte att resten av oss inte läser saker. Han vet inte om något är fel men har inget problem med att kasta anklagelser omkring sig hur som helst. Socialdemokraterna blir här i lagtingssalen alltså anklagade för korruption. För vilken vinning skulle ett parti som stöder miljöarbetet, vars partiledare just nu är på ett nordiskt miljöministermöte, vad skulle vi ha för vinst av att börja stöda korrumperade bolag? Vi är ett parti som i åratal har kämpat för miljöarbetet som organisation. Jag tar paus här!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, herr talman! Jag tror att det stenografiska protokollet visar att jag inte har anklagat partiet för korruption!
Ltl Igge Holmberg, replik
Det stenografiska protokollet kommer att visa att ni använde korruption och ni har pratat väldigt mycket om socialdemokraterna. Man kan dra sina egna slutsatser där. Jag visste att ledamot Toivonen var rasist men jag visste inte att han också var en konspirationsteoretiker som borde bära aluminiumhatt hela tiden!
Ltl Stephan Toivonen, replik
Herr talman! Är det där ord man använder?
Talmannen
Om jag får sköta den biten så återkommer jag just! Men ville du ha replik?
Ltl Stephan Toivonen, replik
Nej, inte nej!
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Jag vill påminna ledamöterna om att vi i salen här har en ton gentemot varandra där vi respekterar varandra och ser till att diskussionen sköts utan att vi tar till anklagelser om saker och ting och kallar varandra för saker och ting. Då får vi också diskussionen att flyta på ett bra sätt. Begärs ytterligare ordet? Begär ledamoten Toivonen ordet?
Ltl Stephan Toivonen
Herr talman! Avslutningsvis så tänkte jag travestera lite på Mark Twain utgående från ett citat i Nya Åland – ”Ryktet om att musten gått ur Åländsk Demokrati i den parlamentariska debatten är betydligt överdriven”.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.
Under diskussion har ltl Toivonen föreslagit bordläggning av ärende nr 8. Förslaget har inte vunnit understöd varför det förfaller.
Kan förslaget att remittera ärendena nr 5 och 6 till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena nr 5 och 6 remitteras till finans- och näringsutskottet.
För kännedom
7 Tobakslagstiftning
Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2015-2016
Landskapsregeringen lagförslag LF 10/2015-2016
8 Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2015
Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen RB 1/2015-2016-s
Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2015-2016
Ärendena upptas till behandling vid plenum den 23 maj 2016.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 23 maj 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat. Jag önskar er alla en riktigt trevlig Valborg!