Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa kollegor och åhörare. Landskapsrevisionen har till lagtinget avgett sin i 7 § 3 mom. landskapslagen om Landskapsrevisionen avsedda berättelse om sin verksamhet under år 2024.

Landskapsrevisionens granskning sker i form av årlig revision och effektivitetsrevision. Effektivitetsrevisionen har till syfte att bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att landskapet med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Landskapsrevisionen leds av landskapsrevisorn. Ytterligare en tjänst som revisor finns vid myndigheten. Till tjänstens ansvarsområde hör i huvudsak revision av EU:s strukturfondsprogram i enlighet med EU-kommissionens bestämmelser.

Landskapsrevisorn beslutar självständigt vad som ska granskas och hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av granskningen. Landskapsrevisorn fastställer årligen en granskningsplan för Landskapsrevisionens verksamhet.

Revisionsberättelsen för finansåret 2023 överlämnades till landskapsregeringen den 23 april 2024 och revisionsberättelsen är publicerad på landskapsrevisionens webbplats www.revisionen.ax.

Berättelsen med resultaten från effektivitetsrevisionen under 2024 överlämnades till lagtinget den 11 februari 2025. Berättelsen innehöll följande rapporter:

Effektivitetsrevision – polismyndighetens förvaltning, löner och schemaläggning – BDO Audiator avgett revisionsrapport 20.12.2024.

Effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar och Landskapsregeringens budgeteringsprocess – BDO Audiator avgett revisionsrapport 24.1.2025.

Landskapsrevisionen ansvarar även för granskningen av EU:s strukturfondsprogram på Åland i enlighet med de bestämmelser som EU-kommissionen utfärdar. Granskningen omfattar programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Ytterligare granskas projekt som bedrivs på Åland inom det gränsöverskridande samarbetsprogrammet Central Baltic Interreg VI B 2021-2027 samt det likaså gränsöverskridande samarbetsprogrammet Baltic Sea Region VI B 2021-2027. Slutligen granskas även projekt inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

EU-revisionen kan indelas i två delar, dels granskningen av stöd till enskilda insatser, dels systemgranskningar av respektive strukturfonds förvaltnings- och kontrollsystem.

För ERUF/ESF respektive EHFF avges årligen ett revisionsuttalande och en kontrollrapport. Granskningsresultaten behandlas därefter vid ett årligt samordningsmöte i Bryssel.

Vid insatsgranskningarna inom ERUF/ESF- programmet upptäcktes felaktigheter om 1 324,25 euro. Den totala felprocenten som rapporterades i den årliga kontrollrapporten uppgår till 0,07 % vilket underskrider väsentlighetsgränsen på 2 %. I februari 2025 beräknade EU-kommissionens revisionsenhet om felprocenten för Ålands ERUF/ESF-program så den uppgick till 1,56 %, vilket även det underskrider väsentlighetsgränsen på 2 %.

Vid insatsgranskningar inom EHFF-programmet upptäcktes felaktigheter på totalt 2 452,74 euro men en total felprocent på 0 % rapporterades i den årliga kontrollrapporten efter finansiella korrigeringar.

Ett revisionsuttalande utan reservation har avgetts för både ERUF/ESF- och EHFF programmet för räkenskapsperioden 1.7.2023-30.6.2024.

Under 2024 gjordes inga systemgranskningar.

Ålands självstyrelses jubileumsfond granskades och revisionsberättelse överlämnades till kanslikommissionen liksom även berättelse över redovisningar av valfinansiering.

I verksamhetsberättelsen framgår de granskningsrapporter som utfördes.

Eftersom finans- och näringsutskottets betänkanden gällande de väl utförda revisionerna behandlades i lagtinget vid onsdagens plenum, torde denna verksamhetsberättelse inte tillföra nya infallsvinklar utan behandlingen kan enligt mig i utskottet ses som en formalitet. Tack, talman!

Tack, talman!

Man kan med glimten i ögat inleda med att konstatera att omröstningen verkar ha gått bra, eftersom regeringen gick hem. Det är tomma regeringsbänkar framför oss. Skämt åsido, det här är ett allvarligt ärende som vi har framför oss.

Det vi har framför oss idag är Landskapsrevisionens berättelse om sin verksamhet till lagtinget, vilken Landskapsrevisionen ska lämna före utgången av september.

Landskapsrevisorn beslutar självständigt vad som ska granskas och hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av granskningen.

Landskapsrevisionen har gjort några skarpa iakttagelser, den första finner vi under punkten ”budgeteringsprocess”, där det står så här: "Förfarandet med stora outnyttjade budgetanslag och överföringar av investeringsmedel från år till år försämrar insynen i landskapets verkliga ekonomi och finansieringsläge. Vi rekommenderar att finansavdelningen ser över budgeteringsrutinerna och beaktar ovanstående risker i beredningen."

Och visst är det så. Ytterligare en infallsvinkel är att när outnyttjade budgetanslag blir så här stora så försvagar det budgetdisciplin, finansiell försiktighet och finanspolitiskt ansvar. Det finns tre uppenbara risker här. Den ena är att välja den enkla vägen. Välja att ta av tidigare års outnyttjade medel, i stället för en ändringsbudget. Detta beskriver också landskapsrevisionen lite längre ner.

Den andra risken är mera långsiktig, att man vänjer sig med att det alltid finns en stor hög outnyttjade medel på infra. Då kan man frestas att budgetera optimistiskt i ordinarie årsbudget för infra, slutresultatet blir en budget som inte visar hela sanningen över landskapets ekonomi, vilket också framgår lite längre ner i berättelsen.

Den tredje risken är att det försvagar kopplingen till det ursprungliga ändamålet. Vad skulle egentligen de här pengarna användas till på sidan 208 i bokslutet? Vad var meningen? Den kopplingen försvagas.

Om vi går lite längre ner i revisionens berättelse så kan vi läsa hälsningen: "Vi anser att det ur demokratisynvinkel behövs en tydligare projektredovisning framförallt för de stora och fleråriga byggnadsprojekten, så att lagtinget och invånarna kan följa upp hur totalbudgeten förverkligas."

Om vi ska dra en enda slutsats, talman, av denna debatt, så är det att transparens är viktigt. Vi vill se mera transparens över hur dessa ”gamla pengar” används. Det är viktigt att redovisa belopp på flera miljoner när de används.

Talman! Politik är att vilja och att göra vägval. Jag och kollegan Kanborg i finans- och näringsutskottet har alla möjligheter att begära en omfattande behandling av denna verksamhetsberättelse, det vore strikt formellt sett inget konstigt att höra landskapsrevisorn i finans- och näringsutskottet. Men sakligt sett vore det märkligt för vi har redan hört revisorn i samband med årsberättelsen och effektivitetsrevisionen där samma saker har poängterats.

Som den eviga optimist jag är så tror jag att polletten har trillat ner hos regeringen – en trovärdig ekonomisk politik förutsätter att bruket av överförda medel redovisas. Tack för ordet!

Tack, herr talman!

Tack till ledamot Valve. Jag håller inte anförande i det här ämnet, men hade jag haft det så skulle det vara ungefär i samma riktning som ledamot Valve höll här, om budgeteringsprocessen.

Något vi har lärt oss den senaste tiden är att det finns brister i processen, och när det finns brister bör vi åtgärda dem. Här finns vissa idéer om vad vi kan göra på kort sikt, men vi bör också titta på ett längre perspektiv.

Det är viktigt att vi har en gemensam syn på bristerna i budgeteringsprocessen.

Jag är glad, ledamoten Höglund, för detta stöd för öppen redovisning och transparens.

Generellt, den mer strukturella diskussionen om hur dessa medel ska hanteras, så är mitt tips till regeringsblocket; om ni funderar på hur ni ska gå göra så lyssna på ledamoten Höglund!

Herr talman!

Bästa kollegor. Det blir mycket bokslut och revision i dessa dagar. Tekniskt sett har vi behandlat större delen av innehållet när vi behandlade årsredovisningen och effektivitetsrevisionen. Jag ska fatta mig kort.

Revisorerna påtalar i sin verksamhetsberättelse att förfarandet med outnyttjade budgetanslag och eviga överföringar av investeringsmedel från år till år är direkt skadligt för insynen i landskapets verkliga ekonomi och finansieringsläge. Med andra ord: siffrorna i budgeten speglar inte verkligheten.

Det är ett demokratiskt problem när lagtinget ska fatta beslut om vi inte får en verklig bild av de ekonomiska ramarna. Hur ska medborgarna kunna lita på att deras skattepengar används ansvarsfullt när medel binds upp i osynliga fickor och sedan kan användas lite hur som helst.

Vi ser i praktiken en budget som sväller på papperet, men som i verkligheten innehåller poster som aldrig realiseras. Det skapar en dimridå – en ekonomi där man inte vet vad som är tillgängligt, vad som är låst och vad som är rena luftslott. Och under tiden står andra verksamheter med akuta behov och man ser hur resurserna "finns", men ändå inte går att använda.

Revisorerna är tydliga, systemet måste förändras. Det är nyckelordet här. Vår föregående debatt visade med all önskvärd att tydlighet måste finns. Om landskapsregeringen inte tar itu med denna fråga nu, så vet jag inte när frågan ska tas itu med.
Från Obunden Samlings håll kommer vi med ett stort vaksamt öga att följa fortsättningen.

Talman! Finans- och näringsutskottet har enats om att köra en snabb behandling gällande detta ärende vilket inte är att betrakta som något anmärkningsvärt. Vi har hört revisorerna, det har varit en flitig och debatt i lagtinget gällande ovanstående och därmed kan nog ärendet anses ha fått en öppen behandling eftersom det har behandlats inför hela lagtinget. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamot Kanborg. Jag tror vi kan slå fast en sak, att det här med reservationsanslag har väldigt väl kommit upp på i lagtinget denna vecka. Vi har också diskuterat det i utskottet under flera veckor. Revisionen påvisar också det. Som jag nämnde tidigare i veckan i samband med misstroendedebatten, är att även Riksrevisionen har observerat hur reservationsanslagen i statsbudgeten ökar väldigt snabbt. Detta minskar transparensen och riksdagens budgetmakt.

Det råder inget tvivel om detta. Jag tror inte det finns någon skillnad mellan opposition och majoritet i utskottet, och knappast heller i lagtinget. Vi kommer alla att sträva efter en utveckling där budgetprocessen blir striktare, så att det inte går att använda pengar till saker som man egentligen inte ska finansiera.

Vi ska dock komma ihåg att reservationen har funnits i många, många år. Så det här är inget nytt. Men vi ska se till att förbättra situationen ytterligare.

Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg! Jag ser att vi är helt överens i frågan i slutändan, och det är inget nytt, precis som ledamot Holmberg påpekade.

Däremot ser jag att vi har ett guldläge. Vi befinner oss i ett relativt nytt finanspolitiskt ramverk, och så småningom måste vi göra en utvärdering av detsamma. Då har vi tillfälle att ta itu med de problem som vi stöter på längs vägen. Jag har en förhoppning om att vi också kommer att göra det.

Tack, talman!

Exakt det som ledamot Kanborg avslutade med håller jag med om till 100 procent.

När det gäller det finanspolitiska ramverket tror jag faktiskt att vi har ett tvång att hitta en bättre budgetprocess att hantera reservationsanslagen. Detta för att undvika misstag och överutnyttjande.

Jag ser inte att något juridiskt fel har begåtts, för det har det inte. Däremot är det på politisk nivå, men det är utagerat. Vi ser framåt och är vi alla överens om detta, särskilt inom finans- och näringsutskottet, enligt min uppfattning.

Tack, talman! Det som hör till misstroendeyrkandet så väljer jag att lämna. Vi har just haft en omröstning, så vi nöjer oss med att utfallet är som det är.

Talman!

Jag vill tacka ledamoten Kanborg för ett utmärkt anförande.

Det enda jag egentligen vill tillägga är det som står i landskapsrevisorernas berättelse i slutet, nämligen frågan om vem som ska kunna följa upp hur totalbudgeten förverkligas. Jo, det är lagtinget och invånarna som ska kunna följa upp hur totalbudgeten förverkligas, enligt vad landskapsrevisorerna skriver. Det är den nivån av transparens som landskapsrevisorerna efterlyser; det ska vara klart för medborgarna hur totalbudgeten förverkligas.

Tack, talman!

Ledamot Valve och jag är helt överens. Det enda jag kan tillägga är att finans- och näringsutskottet också har en viktig roll i det här arbetet framåt.

Tack, herr talman!

Nu gör jag en politisk grej, sade en sak och gör en annan. Jag skulle inte hålla ett anförande, men detta blir väldigt kort.

Eftersom vi har nämnt det finanspolitiska ramverket vill jag kort ge en liten tillbakablick. Jag lovar, det blir kort. Vi från Centern anser att redovisning, bokslut och budget aldrig kan diskuteras för mycket.

När vi arbetade med det finanspolitiska ramverket var vi många som var involverade, och vi märkte förstås att det inte blir färdigt med att sjösätta ramverket. Det finns fortfarande ett stort arbete kvar att göra.

Reservationsanslagen finns och de var fyra år på den tiden, men de skruvades ner till tre år och det fanns tankar på att korta ner tiden ytterligare. Vi konstaterar dock att vi måste ta det stegvis. Reservationsanslag är ett gammalt problem som vi har insett är verkligt, och det måste vi åtgärda.

När vi arbetade med det finanspolitiska ramverket insåg vi att för att få det här sjösatt och igång måste vi ta en bit i taget. Det finns mer som inte är optimalt idag, så det finns ett arbete kvar att göra. Men när vi hör debatten, diskussionen och viljan att komma framåt, är jag övertygad om att vi kommer att lyckas.

Med det önskar jag en riktigt trevlig helg, mina vänner!

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.