Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande 18/2018-2019, mediaavgift och finansiering av public service. Jag har en ganska kort presentation om majoritetens beslut i utskottet. Det har varit ett intressant arbete med givande höranden. Dock är det en tid sedan vi skrev det här beslutet, det var i början av juni. 

Utskottsmajoriteten föreslår att lagförslaget antas med några tekniska ändringar, som främst beror på utlåtande från skatteförvaltningen. Det gäller tekniska saker som ikraftträdande och uppbörd. Jag går inte in närmare på det.

Till betänkandet har det fogats en reservation, och reservanterna presenterar senare sin reservation med sina ståndpunkter.

Utskottets synpunkter. Utskottet försvarar public service och anser att medborgarnas rätt till opartisk och mångsidig information i dagsläget har blivit extra viktig, med tanke på det ökande informationsflödet, sociala medier m.m. Public service är oberoende i förhållande till både politiska och kommersiella krafter, och således bör finansieringen av oberoendet tryggas.
 Public service på Åland. Utskottet vill poängtera att bolaget Ålands radio och TV, kan utföra sitt uppdrag dels genom egen produktion, men även genom inköp av eventuell extern produktion. Bolaget kan med fördel involvera externa producenter, allt för att bredda programutbudet samt öka samverkan med andra aktörer.

 Lagförslagets mål. I dagsläget är Tv:n inte lika central, tekniken har gått framåt och som vanligt är det lagstiftningen som ligger lite efter. Idag finns internet, smart telefoner, plattor m.m. som har påverkat mediekonsumtionen på ett avgörande sätt. Speciellt om man tittar bland ungdomar.

Avslutningsvis, utskottet har gjort en ändring i 56 § landskapslagen om räddningslagen för landskapet Åland. Som innebär Ålands Radio och TV skall förmedla meddelanden till allmänheten efter beslut av polisen eller räddningsväsendets operativa ledning. Det här är en teknisk förändring som vi tagit oss friheten att göra i utskottet. Vi har en viss sakkunskap på det här området.

Jag anför utskottet att lagtinget antar lagförslagen med ovan nämnda ändringar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Har inte majoriteten i utskottet ens tänkt tanken att det här skulle finansieras via skattsedeln? När vi tittar på skatteinkomsterna för landskapet Åland från år 2015 och framåt, så har den dramatiskt stigit. Överslagsmässigt någonstans mellan 50 och 70 miljoner euro. Skulle det inte ha varit ett bra sätt att återbörda en del av de ökade skatteinbetalningarna från ålänningarna genom att ta det här via skattsedeln. Fanns inte ens den tanken hos majoriteten i utskottet?

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Hela det här lagpaketet och lagförslaget från landskapsregeringen är ett resultat av en lång process, där det har ingått tjänstemannagrupper och en parlamentarisk kommitté, där jag själv har varit medlem. Där har vi också lämnat ett förslag om mediaavgift i det upplägget som är här och nu. Det finns en stark parlamentarisk förklaring till det här. Om det ska tas via landskapsbudget eller inte, det kommer säkert fram närmare i nästa anförande. Det är också så att man måste ha en ansvarig politik. Man kan inte öka landskapet utgifter med 2 miljoner, som jag ser det. Det här är en mediaavgift som alla ska delta och betala i. det är en sådan tanke här, man behöver ha en ansvarsfull finanspolitik.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag anser att det är ansvarsfullt att inte beskatta ålänningarna mer än vad man behöver. Det är klart att man kan beskatta ålänningarna hur mycket som helst och säga att det är en ansvarsfull politik, men någonstans går gränsen. Nu vet vi att skatteinkomsterna dramatiskt har ökat under den här perioden, ändå väljer man inte en annan väg fastän det finns möjlighet att lite dämpa skattetrycket för ålänningarna. För mig är det märkligt. Hur mycket mera skatt ska man ta av ålänningarna före man väljer en väg att dämpa skattetrycket. Det är ingen outsinlig källa som ålänningarna arbetar upp, utan någonstans måste det också vara lönsamt att jobba. Här har det funnits en utmärkt chans att göra det på ett smidigt och billigt sätt.

Ltl Roger Eriksson, replik

Ltl Karlsson nämner uttrycket ”outsinlig källa”, något sådant existerar inte i denna värld. Inte ens landskapets budget är en outsinlig källa. Var man sätter inkomsttrycket är en politisk fråga och här har majoriteten i utskottet haft den uppfattningen att mediaavgift är det rättvisaste.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag har två saker jag tänkte lyfta. Dels ett stort beröm till utskottet som understryker att bolaget kan köpa in färdigproducerat material. Det är bra av flera orsaker, då kan man koncentrera sig på att vara den kritisk granskade public service delen, och mer färdigproducerad underhållning kan köpas i färdigproducerat. I remissen hade jag näringslivsglasögonen på och önskade att utskottet också skulle höra representanter från bransch och näringslivet om hur en mediaavgift kan slå. Jag vet att den kanske inte är så tung, eftersom det finns lindring för t.ex. hotell, men för sakens skull, och för att det skulle vara hälsosamt att man alltid tänker på hur det slår mot näringslivet. Vi pratar bland annat om barnperspektivet och vi pratar om miljö, men jag tror det skulle vara viktigt i de här tillväxttank tiderna att vi också tänker på det sättet.

Ltl Roger Eriksson, replik

Det här betänkandet är som jag just beskrev, det inför en mediaavgift och det är klart att var man sätter skattetrycket måste diskuteras. Pengarna måste komma in om vi vill ha den här verksamheten. Nu går jag vid sidan om betänkandet men det är också så att det har framförts, och kommer säkert framföras att rederierna gynnas av det här att det är max 3000 euro ett bolag kan betala i mediaavgift. Men man kan också i sin förlängning se det som en näringspolitisk åtgärd.

Ltl John Holmberg, replik

Därför hade jag i remissen önskemål att man skulle höra näringslivet, just för att man skulle få ytterligare argument till avgiften och hur den slår. Jag tror det skulle ha varit hälsosamt. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det var en bra presentation som speglade just det positiva och konstruktiva arbetet i utskottet med den här nya lagen, tack för det. Jag vill bara påpeka att det här som utskottet, jag med flera, har lyft upp att man med fördel kunde se över det med att köpa in externa tjänster och samarbeta med andra samarbetspartners inom mediabranschen osv. Det är inte några konstigheter och det är inget nytt, det är något man har gjort i alla år och man har också skrivit in sig i sina egna verksamhets berättelser. Jag vill t.ex. Lufta upp Steel Fm hjälpen eller mitt eget bolag som har sålt olika program genom åren. Det är något man jobbar med och naturligtvis kan utveckla framöver.

Ltl Roger Eriksson, replik

Jag vill bara komplettera med det jag sade i anförandet. Tanken vi haft i utskottet är att man också ska kunna bredda Åland Radio och TV:s utbud, både med interna och externa aktörer. Så det här är också ett framåtsyftande tankesätt bakom det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska presentera min och ltl Häggbloms reservation till lag- och kulturutskottets betänkande. I grunden anser vi inte att vi ska påföra ålänningarna några nya skatter. Vi tycker samtidigt att det här förslaget innebär att rederierna går fria medan vi för över en ökad kostnadsbörda på hushållen, som får ta en större del av bördan när rederierna faller bort. Med det nya systemet kan ett företag betala max 3000 euro per år. Medan man i det gamla systemet räknar med att rederierna tillsammans drog in ungefär 220 000 euro till finansieringen av Ålands Radio och Tv. Det betyder alltså en kraftig minskning av penningströmmarna från rederierna till Ålands Radio och Tv, som måste tas någon annanstans ifrån. Det skyfflas nu ut på hushållen, på vanliga ålänningar som får betala en större avgift än vad man har gjort hittills. Det motsätter vi oss, vi tycker att det här är en oskälig konsekvens av förslaget. Det visar ganska bra hur man krånglar till det med den här typen av förslag. Istället för att göra det enkelt och finansiera det här över skattsedeln, där vi redan har ett progressivt system som beaktar olika inkomstskillnader på ett sätt som är socialt och på alla möjliga sätt genomtänkt. Med det här nya förslaget krånglar man till det och skapar ytterligare ett uppbördssystem med en ny avgift, nya speciella regler och omständigheter. Det här ökar graden av byråkrati på Åland, på ett sätt som är alldeles onödigt, när man kunde finansiera det över budget så som vi föreslår. Det har framförts invändningar att om vi finansierar det här över budgeten kommer det bli en fråga vid varje budgetdebatt, hur mycket pengar ska Ålands Radio och Tv få? Och så blir det en politisk dragkamp av det här, en politisering av radion finansiering, som man kan förstå att det finns en rädsla för. För att undvika det här föreslår vi att man istället skulle beräkna ett belopp om 80 euro per ålänning, som man i lagen skulle skriva in att varje år ska gå till Ålands Radio och TV. Ett belopp som skulle indexjusteras varje år, så att det följer med kostnadsutvecklingen.

Slutligen föreslår vi att för att ändra det här beloppet på politisk väg, utöver den här indexjusteringen, skulle det krävas kvalificeras majoritet i lagtinget. Det betyder att man med några svaga majoriteter inte kan gå in och ändra radion finansiering, utan det krävs att man samlar en kvalificerad majoritet för att rucka på radion finansiering, både uppåt och neråt. Det skulle vara ett sätt att skapa en enkel finansiering som är trygg från svaga majoriteter som vill gå in och ändra på public service finansieringen. Och som också skulle slå jämt på ett bra sätt hos de olika inkomstgrupperna, för hushållen, för företagen osv. Därför har vi svårt att förstå att man inte från lag- och kulturutskottets sida inte har omfattat vårt förslag som är en förenkling, en av byråkratisering och ett mer rättvist förslag, så som vi ser det. Utan lag- och kulturutskottet har stångat igenom det förslag som landskapsregeringen förordar. Vi vill gärna driva det här förslaget till omröstning så att lagtinget får ta ställning till det hela. Därför skulle vi gärna föreslå att reservationen läggs till grund för behandlingen, om så är möjligt. Om inte, i andra hand yrkar vi att de handlingsförslag till det första lagförslaget som framgår av reservation tas till behandling i samband med detaljbehandlingen. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Det är helt korrekt det som ltl Jonsson säger, att rederierna slipper väldigt mycket billigare undan med den här nya lagen. Om man tittar på vilka pengar som har flutit in och vilka pengar som kommer att flyta in med det nya förslaget, så är det exakt samma pengar. Det är inte något magiskt i det. Det beror på att de som tidigare åkt snålskjuts och inte betalt sin licens, nu kommer ha det på skattsedeln och man kommer knappt att märka av det. Det blir ett mycket rättvisare system och det är inga pengar som läggs ut på övriga abonnenter. Det blir ett mer rättvist system där alla är med och betalar helt enkel.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Wikström skriver socialdemokrat efter sitt namn och sitter på socialdemokratisk bänk, men anser samtidigt att det är skäligt att vi tar pengar från vanliga hushåll för att finansiera det gap som uppstår hos rederierna, våra största bolag på Åland. Det är en lite märklig politik, att man kan lyfta fram det som rättvist. Att allt nu ställs i sin ordning, när det är hushållen, vanliga åländska löntagare, som får betala det här bortfallet från rederierna på närmare 220 000 euro, 10 % av hela radions finansiering. Det kan jag tycka är lite märkligt, att man försöker släta över det här i lagtingsdebatten. Som att det knappt är någon förändring överhuvudtaget. Det är hushållen och småföretag som får betala en större del av det här bortfallet som nu kommer ifrån rederierna.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag tror att alla här inne kan skriva under på att det nu gällande licenssystemet är hopplöst föråldrat. Man betalar per apparat, därför bli det så stora summor för rederierna som har en tv apparat i de olika hytterna, som man får betala enskilt för. Det känns inte alls modernt eller att det följt med vår tid, eftersom vi konsumerar media på ett helt annat sätt. Nu är det de som konsumerar median som är med och betalar, jag tycker det verkar helt rättvist. Det är ingenting som strider mot socialdemokratin på något vis. Däremot värnar jag Ålands radio, och jag ser en klar risk för det som ltl Jonsson lyfter upp med finansieringen. Att en stark majoritet aldrig skulle ta och peta i Ålands radios årliga budget. Vi har alla följt med debatten den senaste tiden, och jag ser en klar risk att även en stark majoritet skulle gå in och peta i de här pengarna som är ett demokratiskt grundfundament.

Ltl Axel Jonsson, replik

Med det förslag som ltl Wikström nu förordar kan faktiskt en enkel majoritet i lagtinget gå in och ändra på mediaavgiften, precis som vi gör nu när vi behandlar lagförslaget här. Det förslag som vi lägger fram sätter en betydlig högre ribba för att gå in och ändra i radions finansiering. Vilken majoritet som helst i landskapsregeringen kan lägga fram ett lagförslag att sänka radio och tv avgiften. Det kan nästa regering göra som sin första åtgärd, om det blir en majoritet för det. Jag tycker att ltl Wikström lutar sig lite väl lätt tillbaka i bänken om han verkligen värnar om radions oberoende, och vill förhindra den här typen av politisk majoritet. Det är just det vi behandlar här, med det här lagförslaget, och den konsekvens vi kommer att få. Att en enkel majoritet kan gå in och ändra på den här avgiftens storlek, och därmed själva grunden för radio och tv finansiering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tyvärr missade jag utskottets avgörande behandling i de här frågorna och därför saknas också mitt namn i utskottets behandling, trots att jag varit med under övervägande delen av behandlingen. Men nu ska vi kommentera reservationen, jag vänder mig mot några saker. Ltl Axel Jonsson och ltl Bert Häggblom formulerar om att det här ska vara en ny skatt, det licenssystem vi har i dag är en skatt. Det är ingen ny skatt vi påför ålänningarna, utan det är en ny fördelning. Sedan tycker jag inte om formuleringen att det här ska drabba småföretagarna särskilt. Jag tror att alla, även ltl Jonsson, inser att det ska överstiga 50 000 euro i beskattningsbar inkomst innan det blir aktuellt med en tv avgift för småföretagarna. Det kommer att skydda merparten av det som vi kallar småföretagare enligt åländsk praxis.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är förstås ett korrekt påpekande, men även småföretagare kan ha ganska ojämna inkomster över åren. Har du inkomst över 50 000 euro på ett år, för att du t.ex. har gjort en gynnsam aktieaffär, kommer du att tvingas betala radio och tv avgiften. Någon måste betala för glappet som uppstår efter rederierna. Oavsett om du är småföretagare och betalar via företaget, eller om du betalar som privatperson. Det är den här gruppen av människor som drabbas när rederiernas betalningsansvar minskar i det här sammanhanget. Mot den bakgrunden menar jag att det är hushåll och småföretagare överlag som får ta bortfallet från rederierna. Det tycker vi är tveksamt med det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion som förs i lagtinget, och det är något som är väldigt aktuellt i våra länder just nu. Public service, hur den ska finansieras och vad som egentligen är public services främsta uppgift. Enligt socialdemokraterna, och egentligen resten av Åland hoppas jag, är det att värna det demokratiska systemet. Att försvara demokratins grundidéer. Ålands radio och tv tar ställning för alla människors lika värde, de ska ta avstånd från rasism, våld och diskriminering. De ska försvara demokratins grundprinciper om yttrande och åsiktsfrihet, om allmän och lika rösträtt, samt fria och hemliga val. De ska vara oberoende. Deras sändningar, hemsida och kanaler i sociala medier ska utan undantag vara reklamfria och opartiska. Man ska inte ifrågasätta deras integritet. De ska vara politiskt och religiöst oberoende, och inte låta politiska intressen eller religiösa grupper och trossamfund ha inflytande. Det är det som betyder att vara opartisk, men också att låta olika åsikter komma fram utan att ta ställning. Ett gott samhälle, ett samhälle som ska utvecklas behöver en oberoende public service. På Åland, som vi vet, är public service också mer en tanke på ägarkoncentrationen hos våra lokaltidningar. Vår media är väldigt snäv, vi har egentligen bara en opartisk mediekanal. Då måste det också vara trovärdigt innehåll som man kan lite på. Jag var tillsammans med BSPC delegationen i Oslo för en vecka sedan, och en av huvudtalarna lyfte fram just vikten av public service. Därför tycker jag att det är oroväckande att vi nu under den startande valkampanjen kan läsa om lagtingskandidater som vill slopa just public service. I Europa ser vi en utveckling där regeringar, t.ex. i Polen och Ungern, har media kor som är lojal med makten, lagar som begränsar mediefriheten har stiftats, populistiska uppdrag har skrivits om, media ledningar och journalister har fått sparken och ersatts med tidningar som har köpts upp och lagts ner. Det här är verklighet i Europa idag. På närmare håll är det också oroväckande. I Danmark har vi ett public service bolag, DR, som efter en politisk överenskommelse fått sin budget nerskuren med 20 procent, och ett avsmalnat, nedbantat utbud. Just hörde vi ett skräckscenario här som Ålands Framtid lyfte fram. Nästa regering, nästa mandat period kan även detta ske på lilla Åland. Det här är verklighet och därför behöver vi ta den här diskussionen på allvar. Att ge sig på public service, det är första steget. Det kanske är lätt att vinna enstaka politiska poäng, men det kommer inte att gagna Åland som samhälle. Sist och slutligen är det medlen som styr public service. För oss socialdemokrater, det nordiska samhället och demokratin är det just folket som ska finansiera public service. Folket, oberoende av politiska budgeter. Den här landskapsregeringen har åtminstone med det här lagförslaget gått ett steg i rätt riktning för att få en så oberoende public service och mediaavgift som möjligt. Därför stöder vi varmt utskottets förslag och kan inte stöda reservationen. Tack.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Fru talman! Jag delar ltl Kemetters oro över det som händer i Europa i länder som Polen och Ungern. Jag ser också den populistiska problematiken och det som hänt i omröstningar gällande brexit och president Trump. Jag tycker också att det kanske målas upp en lite väl mörk bild av ltl Kemetter kring den åländska situationen. Även om det kommer utspel som kan uppfattas som populistiska här på Åland, så tror jag inte att vi i nästa mandatperiod kommer ha en ned monterad demokrati. Man kan ta det med lite sans och ro i sin argumentation. Vi anser också precis som ltl Kemetter som parti att public service utför ett viktigt uppdrag i samhället. Men allt måste också tålas att diskuteras och det är bra med den öppna debatten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är intressant att liberalernas kommande stjärna blir såhär känslosam i den här korta diskussionen. Jag har inte målat upp en hotbild om nästa mandatperiod, jag hänvisade bara till förra talaren ifrån Ålands Framtid. Däremot tycker jag att det är oroväckande att vi redan nu i den här valdebatten har en diskussion på den nivån som vi har haft kring public service. Så som vi ser i utvecklingen i Europa är det första steget till att nedmontera public service, vilket inte är en självklarhet för alla.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Jag tror att om vi ska kunna ha den här typen av diskussioner och kunna försvara public service på riktigt, måste vi också kunna ta avstånd från den här polariserade debatten. Ltl Kemetter står i talarstolen och säger att det här kan vara verklighet nästa mandatperiod. Det måste finnas någon form av sans, och den här bilden som ltl Kemetter målar upp är precis likande som det kommer från andra håll när det gäller faror med andra samhällsskeenden. Så, lite sans.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag är fullständig sansad. Däremot är jag orolig över t.ex. den utveckling som skedde i Danmark. När det kom en annan regering började man med att skära ner 20 procent av budgeten till public service. Det är verklighet, det hände för inte så länge sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Kemetter oroar sig över den är utvecklingen och att sådana här saker kan hända även på Åland i framtiden, därför stödjer man inte reservationen. Samtidigt som reservationen erbjuder ett starkare skydd mot just den typen av fenomen som ltl Kemetter bekymrar sig över. Som i Danmark, där man skar ner budgeten med 20 procent med stöd av t.ex. Dansk Folkeparti. Därför har vi föreslagit en högre ribba, där det krävs kvalificerad majoritet i lagtinget för att ändra på finansieringen. Det måste väl ändå innebära ett starkare skydd för radions oberoende i det här sammanhanget, än det lagförslag som ltl Kemetter nu förordar. Argumentationen bli bakvänd. Att man inte ska godkänna reservationen därför att man värnar radions oberoende. Samtidigt som reservationen ger ett starkare skydd för just radions oberoende.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är oerhört glädjande att Ålands Framtids tidigare ordförande värnar så starkt om public service, det tycker jag är hedersfullt. Det som vi tycker om med det här nya systemet är att den just är skatte bunden och att det är folket som avgör. Hittills när man fått hem en räkning har inte alla betalat den, det har inte varit en klar och tydlig garant att man får in alla medel. Nu när det går via skattesedeln kan vi på det viset garantera att pengarna kommer in. Jag förstår såklart problematiken och det är något man säkert kan se över bättre. Däremot, precis som ltl Wikström tidigare lyfte fram i replik till ltl Jonsson, är det ett föråldrat system kring våra rederier och det borde vi absolut ta hänsyn till. Vi ska inte beskatta på felaktiga grunder.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så när vi lägger förslaget om att lagen om finansieringen ska kräva en kvalificerad majoritet i lagtinget för att ändras, kommer socialdemokraterna inte att stöda det. Är det korrekt uppfattat? Man tycker att det är helt okej att man kan ändra på radions finansiering med en enkel majoritet i lagtinget, vi behöver inte bekymra oss för den här typen av förslag eller förändringar framöver. Vi nöjer oss och litar på att en enkel majoritet i lagtinget kommer att förhindra det här. Är det så vi ska förstå ltl Kemetters anförande och repliker i det här ärendet?

Ltl Sara Kemetter, replik

Ja om man vill förstå eller missförstå, det väljer man själv. Jag har varit klart och tydlig med det att det baserar sig på skatterna och inbärs på det sättet som vi stöder och tycker är bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill inledningsvis säga att vi ska vara försiktiga med att här i Ålands lagting diskutera vad lagtingets kandidater skriver i massmedia och på Facebook. Annars tror jag vi får en väldigt konstig debatt här i lagtinget, även fast det kanske inte kommer ifrån det egna ledet. Det jag skulle vilja säga som en kommentar till ledamotens anförande är när ledamoten sade ”medlen styr public service”. Jag håller inte riktigt med i den formuleringen därför att kvaliteten på de program som produceras inte bara kan vara beroende av hur mycket pengar man får. Det är väl snarare hur brett utbudet blir som är beroende av medlens storlek.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är säkert vtm Thörnroos analys av frågan. Däremot tycker jag att det är just sådana frågor vi inte ska blanda oss i politiskt. Vad man använder medlen till och vilka program, eller hur man strukturer upp det. Däremot är det väldigt viktigt att det finns tillräckligt med medel för att kunna ha en så pass tydlig och bred analys av samhället. Vilket jag tycker att Ålands radio och tv har idag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det fanns ingenting i mitt anförande som indikerade att jag eller centern på något vis har för avsikt att blanda oss i programutbudet, absolut ingenting sådant. Det jag vänder mig emot var det att det inte är medlen som styr enbart public service, utan det har att göra med vilken kvalitet man kan producera och hur mediaprogrammet ser ut som landskapsregeringen har givit. Det jag skulle vilja fråga ledamoten kring, ur ett socialt perspektiv. Varför blir det här föreslagna lagförslaget nu mera rättvist än det som tidigare varit? Jag tänker på mindre bemedlade och sådana som är ensamstående. Varför blir det här lagförslaget mer rättvist? Jag ser inte att det system vi har idag varken är förnuftigt eller bra, men jag ser inte riktigt rättvisa perspektivet i det här. Sedan delar jag också den analysen ltl Axel Jonsson gör, att budgeten här kan ändras bara i klubbslag om det finns en majoritet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ett finansieringssystem är aldrig hundra procent rättvist. Det finns alltid människor som och olika situationer där det faller emellan. Det jag kort skulle vilja säga är att jag åtminstone inte sett att centern skulle vara negativ till det här lagförslaget och stöder det via utskottet. Jag uppfattar nog att vi stöder samma finansieringsmodell, har jag uppfattat det fel?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag vill börja med att understöda det ändringsförslag som ltl Axel Jonsson framförde från talarstolen. På det utmärkta sätt han också anförde den reservation och bakgrunden till det som vi anfört i betänkandet, som framgår av reservationens text.

Förutom den förändring som skett beträffande rederierna, som slipper lindrigare undan med det här lagförslaget, gäller det också alla som äger sommarstugor på Åland. Det är ett stort antal som nu betalat licensavgift men som nu också kommer att slippa undan den här skatten. Det fick vi i utskottet också erfara, att det är ett stort antal och det är ganska mycket pengar det handlar om. Den här skatten drabbar bara enskilda ålänningar och småföretagen. Det är den omfördelningen som landskapsregeringen står till ansvar för, och de drabbar de enskilda. Varför det skulle vara bra att ha det ingå i klumpsumman så att säga, då får man ingen extra skatt. Tvärtom skulle det bli lindring för alla ålänningar. Det anser vi reservanter att vi skulle ha råd med. Det är beklagligt att majoriteten inte kunde omfatta det. Ni har en möjlighet att ändra er, och jag ber att ni gör det. Förut var det så viktigt när man gjorde avdrag på 100 euro i den debatt som var då, som slutresultatet sist och slutligen kanske inte gynnade så många. Det här skulle gynna många flera, också dem som har låga inkomster, barnfamiljer och andra som nu kommer att få betala den här skatten.

En annan fråga som tagits upp i debatten är radions varande eller inte varande. Det ska vi komma ihåg att ungdomarna idag, som det också var i Sverige och det som varit i debatten här, förstår inte överhuvudtaget hur man kan beskatta det här och anser att public service har levt ut sin roll. Vi ska komma ihåg att ungdomar har den åsikten. Därför finns det ett skydd i det lagförslaget som vi lägger här om 2/3 dels majoritet. Sedan ska man också kunna vara kritisk och fråga vad vi ska ha mediaavgiften till. Ska den bara sända ljud och bild? Nu har man gått in, som jag ser det, och konkurrerat med privata näringslivet och har hemsidor osv. Är det den uppgiften som mediaavgiften ska till? Det har också tagits upp utanför Åland. Är det uppdraget som vi har politiskt, att man ska gå in till den delen? Då har man gått ut ifrån ljud och bild, och den public service som innehåller den delen. Nu är det här lagförslaget inte en diskussion, men det är ett beställningsjobb som man bör titta på i framtiden, hur det ska vara. Nu har radion ca 17 journalister som jobbar där. Utvecklar man den biten, som vi fick indikationer på i utskottet, betyder det att man konkurrerar med de två tidningar och en annan radiokanal som vi har i landskapet. Hur påverkar det de anställda i de företagen? Kommer de att leva vidare överhuvudtaget? Är vi med skattemedel, som majoriteten är för, villiga att konkurrera ut dem? Det är också en politisk beställning till den delen. Det är sådant man ska ha i vågskålen när de beställningar görs, vad ska man kräva för den här mediaavgiften? Det tycker jag ska debatteras och diskuteras, hur långt ska det gå? Jag tog också upp diskussionen om Alfrida, vad som hände där. Vi vet att den offentliga radion var tyst, medan privat radio fungerade. Om man då kan ingå avtal och köpa upp dem tjänsterna. Där är viljan kanske inte så stor, men jag tycker att den möjligheten ska finnas. Man ska göra det och vara öppen för att köpa den service som vi behöver. Det är den trygghet som ligger i public service verksamheten. Jag ber ännu en gång lagtingets majoritet att fundera på den här reservationen som ltl Axel Jonsson har utarbetat och som är genialisk. Den är väl genomtänkt och innehåller en trygghet för public service, som gör att en majoritet på 16/14 inte kan ändra grunderna för det. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag tror respektfullt att ltl Häggblom har missförstått en del av förslaget och det som kom fram i utskottsbehandlingen. Det är inte frågan om stugägare någonstans. Ett hushåll kan ha en eller tio stugor, det är fortfarande en licens idag. Det är stuguthyrare, med deras stugor eller hotell, som berörs. Med den turistbransch vi har idag, som går på knäna, så är det här ytterst välkommet. Ett litet steg på vägen för att ge den här branschen en välbehövlig injektion.

Ltl Bert Häggblom, replik

Vad jag pratar om är de som inte bor i landskapet och äger stugor. De har nu betalt en licensavgift. Det var den jag tog upp. De kommer att slippa den nu. De betalar ingen annan skatt än en fastighetskatt till Åland. De kommer inte att drabbas av den här skatten överhuvudtaget, och det bidrar socialdemokraterna med att göra.

Ltl Tony Wikström, replik

Nå, som lite nordist tycker jag ändå att det kan vara okej att man slipper undan med en licens, vare sig man bor i Finland, Sverige, Norge eller någon annanstans och har sin stuga på Åland. Det kan vi kosta på oss. Sedan kan jag också påpeka att det är fokus på ljud och bild i radions utbud idag, det går man ut med klara riktlinjer med. Det ser lite annorlunda ut i vår omvärld, men där finns ingenting att oroa sig över eller anmärka på.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag respekterar att ltl Wikström är nordist och att han tycker det är bättre att åländska ensamförsörjare och pensionärer betalar för att vara nordister. Det tycker jag att kanske är socialdemokratisk politik, och det får man stå för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ltl Bert Häggblom för ett resonemang kring förändringen hos våra unga och deras syn på media. Det är något som diskuteras mycket i de nordiska länderna, men också här på Åland. Man utsätts för ganska mycket fake news från kunskapskanaler som man inte vet vad som är sant och inte. Sedan har man som ung person kanske ännu inte så god kunskap kring källkritik alla gånger. Då är det ännu viktigare att det garanteras att det finns en kanal som värnar det demokratiska systemet och försvarar demokratins grundidéer. Också som man vet är helt oberoende när man sedan ska ta reda på vad som stämmer och inte. Då kan man åtminstone lyssna och titta på den här kanalen. Det är den tryggheten som åtminstone socialdemokraterna vill ge det åländska samhället.

Ltl Bert Häggblom, replik

Då skulle den tryggheten vara mycket bättre med den reservation, med den 2/3 dels majoritet som finns.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det stämmer säkert, men det är inte det förslaget som regeringen har producerat, utan det här är det förslaget som har kommit. Det är säkert något vi kan utveckla vidare i sådana fall. Under nästa period.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det är det där som har varit problemet under hela den här valperioden. Fast det kommer jättebra förslag från oppositionen, kan man inte tillmötesgå dem för regeringen har cementerat sina beslut på förhand. Det är bara att beklaga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Innan ltl Bert Häggblom lämnar talarstolen vill talmannen ha ett förtydligande. Menar ltl Bert Häggblom att han understöder den reservation som ltl Axel Jonsson presenterade? Att reservationen ska ligga till grund för behandlingen.

Ltl Bert Häggblom

Korrekt. Det förslag som ltl Axel Jonsson framförde här understöder jag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom har föreslagit att lagförslaget i betänkandets reservation ska läggas till grund för behandlingen. Ärendets behandling avbryts därför, och omröstning kommer att förrättas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att utskottets betänkande ligger till grund för behandling röstar ja. De som röstar för att reservationen läggs till grund för behandlingen röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 Jag ber ja rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej rösterna resa sig.

Ltl Bert Häggblom

Jag begär öppen omröstning.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd. Det kan man också begära efteråt, så det är helt okej.

Öppen omröstning är begärd, vilken också kommer att verkställas. Ltl Bert Häggblom understödd av ltl Axel Jonsson har begärt öppen omröstning.

Jag ber ltl Brage Eklund och ltl Sara Kemetter att biträda vid den öppna omröstningen. Omröstningspropositionen är den samma som vid den förra omröstningen, dvs. ja för utskottets betänkande och nej för att reservationen ska ligga till grund.

Namnupprop.

Talmannen

Omröstningen har givit vid handen 15 ja röster, 8 nej röster och 1 ledamot avstod från att rösta och 6 ledamöter är borta vid omröstningen.

Majoritet för ja. Utskottets betänkande ligger till grund för fortsatt behandling.

Diskussionen fortsätter.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Det var oerhört passligt att jag fick möjlighet att förklara med en gång varför jag avstår, som jag alltid försöker undvika när det gäller den här typen av lagförslag.

När man inte kan omfatta någon del av de alternativ som vi har på bordet just nu i lagtinget, är det bäst att göra på det sättet.

Inledningsvis kan jag säga att jag till alla delar stödde förslaget till mediaavgift, som vi också diskuterat i den mediepolitiska kommittén. Det känner också minister Nordberg till, att jag var helt inne för det. Ändå under utskottets höranden, framkom det synpunkter som jag anser att utskottet borde ha beaktat. Grunderna har nämnts från talar stolen, varför vi borde resonerat vidare. Bl.a. av ltl Häggblom som pekar på följderna när vi nu exkluderar sådana som på ett väsentligt sätt bidragit till public service finansieringen fram till det nya systemet tas i bruk. Jag är också mycket tveksam till att man gör den här radikala omläggningen av samfundsbolag, företagsvärldens medverkan i finansieringen. Om vi först betänker taket på 3000 euro, ett tak som enbart blir aktuellt om ett bolag har över 867 000 euro i beskattningsbar inkomst. Enbart då är man med och betalar fullt ut, maxbeloppet. Det här förstår alla att det innebär att det är en ringa del av alla åländska bolag som kommer bidra på det viset som näringslivet hittills har gjort. Visst kan man resonera att det här är en näringspolitisk injektion, men frågan är om systemet då borde ha innehållit en trappstegsmodell där vi succesivt infört en sådan här låg maxtaxa för bolagen. Man kunde också ha diskuterat om vi också vill exkludera sommarstugeägarna, med tanke på att vi faktiskt idag tillhandahåller all grundläggande service för sommarboende. Nu kommer man inte att medverka till den här delen. När det gäller mediaavgifts uppläggets positiva sidor tycker jag i övrigt att där är ingenting att säga. 14 000 euro som gräns för att överhuvudtaget drabbas av den här nya avgiften, då tycker jag också att vi tar hänsyn till de individer som har det lite sämre ställt. Det var det här som bidrog till att jag tycker att vi borde funderat en gång till. Nu missade jag tyvärr utskottets avgörande behandling, och jag får skylla mig själv. Men jag ville iallafall förklara min åsikt.

Från första början har jag inte kunnat tänka mig att finansieringen av public service årligen skulle konkurrera med alla andra kostnader och utgifter som vi har att handskas med totalt sett för hela offentliga Åland, via Ålands budget. Jag tror att det skulle blivit en olycklig diskussion i framtiden om vi får en sådan kollision mellan intressen. Ofrånkomligt, oavsett hur lagstiftningen kommer att utformas, så skulle det ändå bli att public service skulle ställas emot alla andra behov som vi har i framtiden. Långt ifrån alla budgetår kommer vi att ha en finansierings situation där vi kan känna oss glada över att ha ett överskott att hantera. Vi får rikta in oss på tuffa perioder framöver, när det gäller finansieringen av vårt kära Åland. Den konkurrensen skulle jag absolut inte vilja vara med och medverka till, och därför skulle jag inte ha stött den reservation som ltl Jonsson och ltl Häggblom har fogat till betänkandet.

Jag trodde faktiskt att vi politiskt, Ålands bärande partier, var överens om att vi ska ha public service. De som jag också nämnde, den mediepolitiska kommittén, gav upphov till ett meddelade där alla ställde sig bakom public service som det grundläggande sättet att ha en trygghet i hur nyheter presenteras och förs vidare till ålänningarna och den samhällsdebatt som utgår ifrån det. Det har nämnts från talarstolen redan, i valet i oktober kommer vi iallafall ha en kandidat som går till val på att skrota public service. Man kan skoja bort det och säga att det är bra att ungdomar för åsikter, men faktum är att iallafall ett parti kommer att försöka ta till sig de rösterna som är kritiska mot public service. Det ska bli intressant att se hur man hanterar det från den politiska ledningen inom liberalerna. Kommer man att markera det här eller är man tacksam över att man kan fånga upp röster, tack vare att man har en kandidat som går emot partilinjen. Det här är principiellt viktigt, och en diskussion som jag inte är rädd att ta ifall ni vill kritisera mig för att jag lyfter det. Jag ser det som problematiskt med tanke på att ett av regeringspartierna har en linje som går ut på att public service ska skrotas. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Jansson för ett resonemang där han förklarar varför han avstod omröstningen, där han räknade upp en massa orsaker. Jag har i min egenskap av ordinarie medlem, med ltl Axel Jonsson som suppleant, verkat i det här ärendet i lagutskottet. Jag undrar, har ltl Jansson framfört de här åsikterna under diskussionerna i utskottet. Eftersom det inte finns något nämnt i diskussionerna och ltl Jansson har inte lämnat en reservation till det här. Varför har man inte gjort det?

Ltl Harry Jansson, replik

 Jag tror att ltl Eklund är medveten om att man enbart kan reservera sig om man är med under mötets avgörande sammanträdande, vilket tyvärr var förhindrat. Jag blev lite överraskad över att utskottet hann handlägga hela det här betänkandet under just det mötet som jag missade. Jag kritiserar ingen, det var ett effektivt möte under vice ordförande Erikssons ledning. Jag skulle i samband med mötets avgörande, lyft de här invändningarna mot systemet. Jag upplyste också ltl Häggblom och ltl Jonsson att jag inte skulle stöda deras linje, det var de medvetna om. Jag var inte med i processen vad gällde att ta fram deras reservation. Det var ytterligare en förklaring.

Ltl Brage Eklund, replik

Det var en remissdebatt när det gällde själva lagförslaget som jag har ett svagt minne av. Om ltl Jansson framförde de här tankarna då kanske han hade skapat en större diskussion och en möjlighet att hitta ett sådant tillvägagångssätt som han presenterar i sitt anförande här. Jag har inget minne av det, men kanske ltl Jansson kan säga om han framförde de här tankarna då som han framförde nu ifrån talarstolen.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag måste erkänna att när förslaget till mediaavgift var föremål för remissdebatt här i salen, hade jag inte någon djupare insikt om de bakomliggande konsekvenserna av lagförslaget. Det var flera höranden i utskottet som var, iallafall för mig, en rejäl ögonöppnare. Vi tog in sådana som praktiskt har hanterat licensavgift systemet enligt det nuvarande. Det var först då vi fick en insikt i hur inkomstsidan ser ut. Det var först när man bröt ner det på olika kategorier, inklusive rederierna, som utskottet fick en klar bild över vad det här innebär. Det är som alltid, lagtext säger en sak men ibland är det först när man får lite vägledning som man förstår konsekvenserna. Så nej, jag hade absolut ingen aning om att jag skulle ha den här åsikten några månader senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack utskottsordförande Jansson för den analysen, jag håller med om mycket. Jag vill bara lyfta in en ganska viktig aspekt i det här förslaget som rör just de svagaste och de med minst inkomster, som inte riktigt har belysts. Det är alltså dem med inkomster under 14 000 euro som helt fråntas den här avgiften. Det är viktigt att få med det i sammanhanget, hur den här skatten slår.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det ltl Wikström, om jag var otydlig där. Helt riktigt, 14 000 euro är den nedre gränsen för privatpersoner och för företagen krävs en beskattningsbar inkomst om 50 000 euro för att överhuvudtaget bli föremål för mediaavgiften. Det är viktigt att komma ihåg de här distinktionerna. Vad gäller företagssidan finns ett max tak på 3000 euro, och det är det som jag har haft synpunkter på, som jag redan nämnt.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag vill också tacka ltl Jansson för sitt politiska mod, att han vågar säga sådana saker som ibland behöver sägas. Även om det kan bli dålig stämning. In för ett val så har ett parti faktiskt ett visst ansvar för vad hela kartan av kandidater tycker och säger. Man kan inte bara fiska i olika grumliga vatten, bara för att få röter. Man måste också stå till svars som parti för vissa frågor. Det är helt otänkbart att t.ex. rörande rasism, jämställdhet och många andra frågor, ha en kandidat som står för en totalt radikal åsikt bara för att plocka dem rösterna. Man vet ju aldrig, den kandidaten kan bli en super magnet, var hamnar man då?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Wikström har helt rätt, och det är därför jag lyfter den här frågan. Jag anser att den är principiell viktig. Vi har redan under valkampanjens inledande skede sett att enskilda partier tvingats diskutera om man ska skiljas från en som redan har sagt ja till kandidatur. Vad gäller liberalerna tvingas man också ta den diskussionen nu, före den 16 september. Är det ärligt mot väljarna att man har ett budskap som parti, men man har iallafall en kandidat som radikalt avviker på en grundläggande punkt vad gäller normal liberal politik. Det här är en diskussion jag är beredd att ta, föra och driva därför att den principiellt är oerhört viktig. Ska man kunna fånga in röster som ändå inte har betydelse, enligt det budskap som kommer från partiledningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

Innan vi går vidare i den här debatten vill talmannen erinra alla ledamöter om att rubriken för det här ärendet är mediaavgift och finansiering av public service.

De övriga som har begärt replik kommer att få kommentera det ltl Harry Jansson har sagt, men för övrigt vill jag uppmana oss till att vi försöker hålla oss till det som står i rubriken för ärendet.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Fru talman! Jag ber om ursäkt, jag kommer också att hålla mig en del utanför ämnet med anledning av ltl Janssons anförande. Det är nu en debatt om liberalerna som parti och inte public service lagstiftningen och jag känner att jag vill svara till vissa delar på det. Vår partiordförande har tyvärr inte replikrätt och jag tror inte att någon vill att lantrådet ska stiga upp i en fråga om liberalernas vara eller icke varande här i plenisalen. Jag vill säga det att liberalerna varit tydliga med att vi stöder public service, det har inte funnits någon fråga kring det. Jag tycker att ltl Harry Jansson kunde lyssna till sin egen partiordförande som konstaterade att om vi här lagtinget börjar föra debatter om vilka typer av förslag olika kandidater kommer fram med, får vi en väldigt märklig pseudodebatt som inte har med lagtingets uppgift att göra. Därtill tycker jag att ltl Harry Jansson ska fundera över den ton man använder mot unga kandidater.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag förstår att det här är en obekväm diskussion som rör liberalerna, men jag vill påpeka att jag inte är den första som berört ämnet här idag. Jag anser, i motsatt till sittande talman, att det här är en central del av diskussionen. Det vill säga hur det ska finansieras och under vilka premisser man ska bedriva den framtida politiken. Bästa ltl Zetterman, har man ungdomliga kandidater som inte ens klarar av en diskussion om det som man mycket tydligt marknadsför i media, så kanske vederbörande måste fråga sig om man är mogen att motta en plats i ett parlament efter den 1 november 2019.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Jag hade tänkt säga lite annat, men den sista kommentaren som ltl Harry Jansson gav måste ifrågasätts. Ltl Harry Jansson står här i Ålands lagting och pratar om enskilda kandidater. En 25- åring som varit djupt politisk engagerad under många år, och pratar om att den personen är omogen. Utan att den personen kan sitta här och försvara sig. Det ställer mig frågan, vem är omogen för sitt uppdrag?

Talmannen

Innan vi går vidare vill talmannen med allvar inskärpa att vi försöker hålla en värdig ton. Detta är ett parlament, inte en valdebatt öppen för allmänheten.

Varsågod ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag har fått fram mitt budskap. Det är tydligt, det är riktad till liberala partiledningen och det handlar trots allt om omsorg av en seriös valkampanj. Där man inte kan ha dubbla budskap från ett enskilt parti, om det ska vara politiskt hållbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill med lite bakåtperspektiv säga att det är en lång resa som nu har nått ett väldigt positivt mål. Att vi nu har en gemensam lag för finansieringen av public service. Redan under förra mandatperioden fanns det alla möjliga fantasifulla förslag om hur det här skulle finansieras. Allt ifrån PAF medel, man pratade om PAF radio osv. Jag tycker att man också i lagtinget ska vara glad och nöjd när vi uppnår gemensamma segrar som den här lagen faktiskt är. Med en enhällighet och ett brett stöd, som jag upplever det, för en fortsatt offentlig licens finansierad radio och tv på det demokratiska Åland.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vill också gärna ställa mig bakom vice lantrådets ord, därför att oavsett vad vi tycker om nuvarande system är det inte bra. Det är bra att landskapsregeringen har lyckats formulera ett förslag. Även om det innehåller brister är det att föredra genomfört med dagens system. Där vi vet att långt ifrån alla ålänningar är med och betala. Det jag har haft invändningar mot och som jag försökt redogöra för är att vi kanske borde fått möjlighet att fördjupa oss i konsekvenserna för hur den framtida finansieringsgrunden ser ut. Ett lagförslag är ett lagförslag och en lag kan alltid ändras. Man kan utvärdera paketet, hur det slår olika grunder efter en lämplig tidperiod, och se om det bör korrigeras.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att man kan lyfta upp det här arbetet som en framgångsrik metod. En fråga som börjar i en väldigt stor spretighet med många idéer, tankar och kanske lite utmanade förslag. Hur man ändå genom en gemensam läroprocess, som jag upplever att ägde rum i den parlamentariska kommittén med studiebesök i Sverige, och också ett starkt nordiskt perspektiv på den åländska public servicen nådde ett gott och brett resultat. Vilket jag tycker att är bra i den här frågan som är så viktig för oss alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

I remissen minns jag bestämt att jag tog en replik på ltl Jansson, gällande just att man i utskottet skulle höra bransch och näringslivet. Tyvärr valde utskottet att inte göra så. Jag blir lite konfunderad nu, och jag önskar att utskottet skulle ha gjort så, när ltl Jansson i ganska svepande ordalag menar att rederierna slipper undan en mediaavgift. Kanske ltl Jansson lite ångrar de ordval som ledamoten använde. Vi ska inte se vår bransch, speciellt våra rederier, som en mjölkko. Att de betala 200 000 euro i mediaavgift, det vet både ltl Jansson och jag att är ohemult.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag håller helt med ltl Holmberg att det är allt för mycket, och det är bra att det rättas till. Det jag skulle efterlyst om jag skulle varit på plats, hade varit en nedtrappning av näringslivets medverkan. Det här blir för abrupt. I mitt ställningstagande ingår det faktum att vi också kommer ha en hel del konstanter kopplade till public service, vad gäller sändarkvalitet, tv kvalitet på sändarna etc. framöver. Det är något som kommer att belasta vår budget, då hade det varit tacksam om man hade haft en buffert som Ålands radio och tv skulle kunna ta till. Vad gäller hörandena kan jag bara påpeka för ltl Holmberg att liberalerna har två representanter i utskottet, det skulle stått dem fritt att ta sin kollegas hälsningsord på allvar. Jag kan ärligt talat säga att det aldrig var aktuellt att vi skulle diskutera just näringslivet, därför att det var ett grönt kort för just näringslivssidan

Ltl John Holmberg, replik

Man kanske kan prata om ett grönt kort, men ändå inte eftersom man här idag har fått klä skott. De som sitter på ett rederikontor och lyssnar på radion idag, kanske ändå tycker att de anses vara någon som slipper undan en mediaavgift, det tycker inte jag. Däremot kan jag hålla med om det som också vice lantrådet Gunell sade, det här kan vara ett bra embryo till något man kan utveckla framåt. Det här är ett bra lagpaket som kanske kan bli ännu bättre med tiden. Det är en bra början och en bra plattform att utgå ifrån jämfört med tidigare system.

Ltl Harry Jansson, replik

Det håller jag med om. Det är klart att min syn på det här har påverkats av att jag hade möjlighet att, tillsammans med minister Nordberg och kollegerna Ehn och Eriksson i mediepolitiska kommittén, göra de här studiebesöken och se hur man försökt trygga public service utanför Åland. Det är klart att man påverkas. Jag håller med, det är ett ganska positivt sätt att hantera ett ganska på förhand känsligt ämne. Som vi också sett här idag, känsligheten består.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det pratades om mjölkko här för ett tag sedan. Det verkar som att ålänningarna har blivit mjölkkor och ska fortsätta vara dem som ger mjölk utan att gå i sin. Under den här perioden har man infört en skatt man kallar för avfallsavgift, som gäller alla. Man har tagit bort landskapsandelar som kommer att medföra ökad kommunalskatt. Nu vill man införa en mediaskatt, eller mediaavgift som man kallar det. Det senaste under ledning av en moderat minister. Skulle det vara så att det var ont om pengar och ålänningarna betalar lite skatt, kan jag förstå att man behöver göra något för att upprätthålla servicen. Tittar man tillbaka på den här mandatperioden har skattebetalarna betalat 93 miljoner mer i skatt under fyra års tid. Aldrig någonsin har det flutit in så mycket skatter till landskapet. Aldrig någonsin har ålänningarna så mycket skatt. Ändå väljer en moderat minister att föreslå att vi ytterligare ska öka katten genom en mediaavgift. Då blir man betänksam, det måste jag säga. Nog är ålänningarna en riktig mjölkko som aldrig tillåts gå i sin, man blir häpen.

Vi är världens media tätaste ort, vi har media från Sveriges radio och tv, Finlands radio och tv som är helt oberoende. Vi har två tidningar som man i och för sig inte kan kalla oberoende, men det som skrivs där är oftast fakta. Vi har privat radio, Steel FM, som man åtminstone delvis skulle kunna använda till att köpa program. Åtminstone firar program och sådant som inte är public service. Nej, vi ska ha en radio och skattebetalarna ska betala, punkt. Det är mycket konstigt.

Vi betalar mycket mer skatt än tidigare och så ska det öka. Det är märkligt, men så är det nu och det får man antagligen rätta sig till. Vi har delvis just röstat och det här vill man fortsätta med. För mig skulle det bra ha räckt med att den här skatten något skulle lindras för ålänningarna, men man väljer att beskatta ålänningarna hur mycket som helst. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ytterligare en bra orsak till att ha en oberoende public service som kan göra den här analysen kring det som ltl Karlsson nu tar fram. Att vi aldrig någonsin skulle beskattat vår befolkning så mycket som under den här mandatperioden, det tror jag nästan är helt och hållet fake news. Om man tittar på skattesedeln kan de flesta ålänningar se att det snarare blivit skatteminskningar under den senaste mandatperioden pga. Sipiläs regering och de beslut som togs där. Vad gäller landskapsandelsystemet skulle jag gärna vilja ha exempel på vilka kommuner som verkligen höjt sina skatter pga. minskade landskapsandelar. Åtminstone har de flesta kommuner som jag känner till sänkt sina skatter. Jag vet inte riktigt varifrån ledamoten tar sina räkneexempel, men kanske man borde få lite undervisning på nytt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Till det sista har inte landskapsandelssystemet slagit fullt ut för kommunerna, det kommer retroaktivt. Faktum är att ålänningarna betalade, via avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen, 227 miljoner år 2015. År 2019 ligger man på 254 miljoner. Därför menar jag att det är helt onödigt att ta det här via en ytterligare skatt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Man kan kanske analysera ledamotens siffror så att ålänningarna börjat förtjäna lite mer. I och med att vi har en progressiv beskattning blir det så att man betalar lite mera till Finland. Oberoende tycks det finnas pengar i samhället, men att säga att vi har ökat markant under den här mandatperioden stämmer inte. Det vill jag inte att man ska gå ut med och säga, det är fake news enligt mig. Däremot ska man komma ihåg de skattelättnader vi har gjort, bl.a. med möjligheter till avdrag och annat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det viftas i salen att vi borde avbryta den här debatten, men jag väljer att fortsätta så länge talmannen tillåter det. Faktum är att skattebetalarna på Åland, via avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen, totalt sett betalat 93 miljoner mer under de här fyra åren än tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag har en fråga till ltl Runar Karlsson. När man lyssnar på ditt resonemang låter det som att vi kan stänga ner public service, alltså Ålands Radio. För att vi har så bra radiostationer i Sverige och Finland som vi kan lyssna på. Om vi inte betalar upphovsrätterna till Sverige och Finland, som kommer ifrån licenspengar, kan vi varken lyssna på svensk eller finsk radio. Hur har ltl Runar Karlsson tänkt att vi ska få pengar till det? Ska vi ta det från budgeten rakt av? För att kunna betala upphovsrätterna som ändå ligger runt 300 000 euro, som vi betalar till Sverige och Finland för att höra svensk och finsk radio och se på tv. 

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag har inte sagt att vi ska stänga ner Ålands radio. Jag har sagt att vi är världens media tätaste samhälle, genom att vi har till gång till Sveriges och Finlands radio och tv. Sedan har vi två tidningar och en privat radio, som förstås inte är oberoende i den meningen. Än dock är det media som ger ut nyheter och signaler till ålänningar som iallafall är relevanta.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag vill precis som ltl Runar Karlsson ha en privat radiostation, eller flera, jag vill också ha privata tidningar. Ja, vi är väldigt media tätt, men det är tack vare att vi har pengar att kunna köpa de här upphovsrätterna som vi kan se på svensk tv. Vi måste också tänka att vi betalar 110 euro mindre idag. Man betalar en avgift för att få se på svensk tv, lyssna på svensk radio, se på finsk tv, lyssna på finsk radio i de länderna. Vi betalar en avgift, dessutom en mindre avgift än vad man gör i de länderna och vi får tillgång till åländsk, svensk och finsk tv och radio. Vi har en fantastisk situation för mycket mindre pengar än vad de betalar i mediaavgift.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, det är ju bra det. Varför inte göra denna fantastiska situation ännu mer fantastisk. I och med att det har flutit in så mycket skattemedel, ålänningarna betalar så mycket mer skatt, så skulle man ta mediaavgiften via skattesedeln. Det borde vara moderat politik om någonting. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Jag tänker i mitt replikskifte hålla mig till det som är föremål för dagens agenda, dvs. mediaavgiften. Ltl Karlsson sade att landskapsregeringen med det här systemet vill pålägga ålänningarna skatter och avgifter. Det är lätt att förstå att det är dyra pengar det handlar om. Nå, om vi tittar på vem som betalar. Landskapsregeringen föreslår en avgift på 110 euro per person, dagens licensavgift är runt 200 euro. Här finns också en gräns för låginkomsttagare på 14 000 euro och även en åldersgräns på 18 år. Det här systemet, för den vanliga ålänningen, blir billigare än dagens licensavgift. Det måste ltl Karlsson i alla fall hålla med om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det kan jag hålla med om. I och med det att vi har fått in 93 miljoner mer i skattepengar under den här mandatperioden, borde det funnits en möjlighet att finansiera det här via budgeten för att lindra. Det är därför vi har en självstyrelse, för att göra det bättre för Ålands folk än omkringliggande. Det är det som varit drivkraften, att vi kan göra bättre än andra. Här hade vi kunnat göra det bättre och annorlunda än andra, men man valde att beskatta ålänningarna när man inte måste.

Ltl Roger Eriksson, replik

Man ska ta ansvar för landskapets budget och budgetpolitik, och det gör vi. Landskapets ekonomi är inte en outsinlig källa. Klumpsumman och våra egna skatter består också av skattemedel, i sista ändan. Var man ska ta och ge ifrån är förstås ett värderingsavgörande, med det här systemet tar man av brukarna. De betalar för, det som kom fram i tidigare replikskifte, att vi har rätt att både se och lyssna på radio och tv från svenska och finska sidan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Talmannen

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om mediaavgift för godkännande om paragraf för paragraf.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 9 § kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 6 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 56 § 1 mom. räddningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.