Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Talman! Vi har haft två svåra år bakom oss med anledning av pandemin. Nu kom ett nytt svårt läge förstås, i första hand den humanitära katastrof som uppstått med anledning av Rysslands invasion i Ukraina, men som också har direkta implikationer på ålänningarna och alla européers plånböcker. För att hålla viljan uppe att vidmakthålla de här olika åtgärderna som har vidtagits, framförallt finanspolitiska åtgärder och handelspolitiska åtgärder, så är det viktigt att det inte blir för hårt slag gentemot den enskilda familjen och individen.

Vi ser ett läge där tillväxten avmattas rejält. Man har kraftigt reducerat de tidigare prognoserna. Finlands Bank har också analyserat att sanktionerna mot Ryssland kommer att slå hårdare mot just Finland än mot övriga Europa. Vi ser också en inflation som rusar, oljepriset är extremt volatilt men har varit uppe på rekordnivåer under en vecka här tidigare och det finns ingenting som pekar på att just oljan kommer att bli billigare på lång sikt heller. Vi ser också kraftigt höjda priser i gödselproduktionen där Ryssland är en stor producent. Vi ser också hur jordbruket får det allt svårare och man befarar en global matkris, framförallt med anledning av brist på vete.

Om man når stagflation eller ej, det kan man säkert sia om, det finns många som hävdar det och det finns de som hävdar motsatsen, men oaktat så kommer man att hamna i en svår sits bland hushållen och medborgarna. Priserna stiger samtidigt som tillväxten avmattas och reallönerna sjunker därmed kraftigt.

Därför understryker Liberalerna vikten av att stöda specifikt låg- och medelinkomsttagare. Det är viktigt för att bibehålla köpkraften. Det är viktigt för att undvika socialtjänster i form av utkomststöd, bostadsbidrag och det ger också en tydlig arbetslinje inför den tid vi nu vandrar in på det ekonomiska planet.

Man kan också konstatera att investeringsviljan hos både företag och privatpersoner troligtvis sjunker och att sparambitionerna ökar, vilket direkt kommer att påverka byggbranschen förstås, men också tjänstesektorn och andra sektorer i samhället.

Vi har därför lämnat in en motion som hela den liberala gruppen står bakom. Vi ger några förslag inför vad landskapsregeringen kunde vidta för åtgärder. Det ena handlar om att ge möjligheter för dels kommunala skattesänkningar, ett utökat reseavdrag och ett återinförande av arbets- och pensionsskatteavdraget med rejäl laddning för just låg- och medelinkomsttagare. Som ni vet har alltid Liberalerna stött tanken om ett jobbskatteavdrag av finanspolitiska skäl och vi stöder det också i andra konjunkturer. Men nu ser vi det som extremt viktigt att det skulle komma en rejäl laddning till just låg- och medelinkomsttagare.

Under förra veckan omnämndes det här avdraget bland annat av ledamoten Silander som då sade att man tycker att idén är god, men att det lite borde justeras. Här finns nu alla möjligheter att i snabb ordning använda den tidigare lagstiftningen, men göra de justeringar som så önskas för att stärka låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft.

Vi ser också att man kunde ändra prioriteringsordningen på investeringarna, satsa mer på underhåll och mindre på nyproduktion så att man skulle gynna de mindre firmorna och inte lägga den största andelen av investeringsmedlen på att köpa in material, utan faktiskt på arbetstimmar just för att motverka den eventuella minskade investeringsviljan hos företag och privata hushåll.

Man kan också konstatera att oljeberoende behöver fasas ut i raskare takt. Här är det ett visst praktiskt problem med tanke på att de som levererar till exempel solcellsanläggningar har ett väldigt högt kundinflöde också i normaltid, vilket ytterligare har förstärkts förstås av det läge vi nu befinner oss i. Men fortsatt så gäller det att våga satsa på att arbeta bort energiberoendet i form av olja och andra fossila bränslen och ställa om till andra mer hållbara typer. Vi ser också att själva omprioriteringsfasen skulle generera arbetskraft just för de mindre företagarna.

Talman! Vår kläm är väldigt öppet formulerad i just den här motionen. Vi ber att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att vidta erforderliga åtgärder för att stärka framförallt låg- och medelinkomsttagarnas betalningsförmåga. Den här är skriven så därför att vi ser att det absolut viktigaste nu är att åtgärder görs. Vi hoppas att finans- och näringsutskottet faktiskt ska behandla den här motionen. Vi ser den som ytterst angelägen. Vi lämnar väldigt stora öppningar för att föra in andra politiska idéer och tankar. Jag vet att till exempel Moderaterna sade att de skulle leverera deras åtgärdsförslag för att stärka hushållens ekonomi och ge mer pengar i plånboken. Det ser vi fram emot. Tack!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Zetterman för ett intressant anförande. En fråga gällande jobbskatteavdraget. Man hade ju en liknande modell för några år sedan, den togs bort. Det kanske inte var helt lyckat. Vad tänker man sig för förändringar nu jämfört med tidigare? Har den liberala gruppen funderat någonting mera runt det?

Talman! När det gäller jobbskatteavdraget, som också här föreslås att vara ett pensionsskatteavdrag just för att stärka betalningsförmåga hos dem med mindre inkomster, så har ju Liberalerna alltid stöttat det här. Vi såg det som självklart att man skulle fortsätta med jobbskatteavdrag. Vi såg att man borde ge en större laddning. Det är ju den här majoriteten som tyckte att just den varianten var dålig. Är det så att man vill göra ändringar i det så sitter det i finansminister Höglunds händer att göra de ändringarna. Jag hoppas att finansminister Höglund nu ser behovet av att ge mer pengar i plånböckerna, särskilt till låg- och medelinkomsttagare. Vi tycker att jobbskatteavdraget och pensionsskatteavdraget är ett väldigt, väldigt bra och rättvist verktyg. Har finansminister Höglund ett bättre förslag så kommer förstås Liberalerna också att granska det och jämföra det mot jobbskatteavdraget. Men det är ju finansministern som har plockat bort det, inte Liberalerna.

Tack, herr talman! Tack för svaret ledamot Zetterman. Det var så att man såg ju från nuvarande regering inte riktigt nyttan med avdraget som det var utformat då. Jag hade hoppats att kanske Liberalerna skulle komma med ett bättre förslag än det som man plockade bort. Men visst finns det en nytta med det här för låg- och medelinkomsttagare. Man får lite mera över i plånboken. Men sedan ska detta också finansieras, det förstår vi ju alla. Man finansierar det genom att tillföra medel till kommunerna för skattebortfall, om jag minns rätt här.

Talman! Jag kan väl konstatera att det största problemet som jag uppfattade med det tidigare jobbskatteavdraget var volymen på det. Det var för liten volym och det var för lågt tak. Det låg på 100 euro, om jag inte jag missminner mig, och det borde definitivt höjas för att ge den här effekten. Och jo, det är självklart att en sådan satsning kommer att kosta pengar, men det är ju i hushållen de facto som man tar hand om de basala uppgifterna; tak över huvudet, mat på bordet och värme i elementen. Alltså att nu inte kunna göra ekonomiska omprioriteringar så att människors betalningsförmåga att klara av sin vardag, köpa mat till sina barn, att inte det skulle kunna verkställas, det kan jag inte se framför mig. Det blir nog en "Marie Antoinettsk" diskussion när man säger "Let them eat cake" ifall man nu ska hålla på med andra satsningar än att stärka grundekonomin för hushållen och barnfamiljerna.

Talman! Jag kan konstatera att entusiasmen för att diskutera ekonomiska prioriteringar i lagtinget verkar vara måttlig.

Vi vet alla att vi är på väg in i en ekonomiskt krävande tid, dels som en följd av världsekonomi, råvarubrist och krig, dels som en följd av det som redan har drabbat oss med pandemin och dess följdverkningar, även om vi inte vill använda bara de svarta färgerna när man ska måla framtiden. Det finns hopp också.

Landskapsregeringen har initierat en parlamentarisk grupp som nu inlett sitt arbete med att formulera sitt eget uppdrag, om jag har förstått det rätt. Jag utgår från att de frågeställningar som har lyfts i åtgärdsmotionen också ingår i den gruppens arbete.

Vi tycker att det är bra tänkt att fundera över om man kan omprioritera från nyinvesteringar till underhåll och ombyggnader. Till exempel fastighetsverket kan se till att man prioriterar, att man rustar, reparerar och genomför sedan länge planerade åtgärder snarare än att börja med nya stora projekt.

Vi socialdemokrater har i många år förespråkat strukturella reformer framom sänkta servicenivåer som kan bli en följd av den ekonomiska situationen vi har nu. Vi skulle ogärna se att den typen av effektiviseringar som kanske kommer att vilja genomföras blir i form av höjda avgifter, för det kommer direkt att drabba den målgrupp som Liberalernas motion handlar om, låg- och medelinkomsttagare.

Vad gäller det förslag som finns i motionen, att jobba mera med finansiering från externa aktörer, främst EU och andra fonder, så får man väl konstatera att Åland, både landskapet och kommunerna, har varit väldigt dåliga på det här. Vi ligger långt efter jämfört med våra kringliggande regioner. Det vore hög tid att skaffa den kompetensen och också att samordna den. Det finns en hel del pengar att hämta, men byråkratin och den egna finansieringsdelen kan vara väldigt tung, särskilt om man bara ryckvis jobbar med EU-projekt. Det borde finnas en långsiktighet, det borde finnas en rytm och det borde finnas en samlad kunskap om hur man jobbar med sådan finansiering. Då tror jag att det skulle gå att få in pengar.

Vi är inte lika övertygade om att en utökad avdragsdjungel är rätt väg att gå. Det tenderar att urholka kommunernas ekonomi ytterligare, särskilt som avdragen bara ibland gynnar dem med de lägsta inkomsterna.

Vi menar att det finns många angelägna frågor att diskutera kring den här motionen. Problemet eller möjligheten kanske är att det här är frågor som rimligen borde tillhöra landskapsregeringens ordinarie verksamhet. Det är landskapsregeringen som ska komma med de här initiativen, för att det är där som makten finns. Kanske är det ett mått på våra oppositionskollegors frustration över initiativkraften i regeringen som här kommer till uttryck i den här motionen. Man kan väl konstatera att det är en frustration som vi delar. Tack, talman!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Fellman. Jag håller med om det som står skrivet i den här motionen att man borde överväga att reparera i stället för att bygga nytt, för vi pratar hållbarhet här etc. Så det är en tanke som vi absolut ska ha med oavsett vad det gäller.

Ledamot Fellman nämnde fastighetsverket och att man gärna ska reparera och renovera istället för att bygga nytt. Men jag tror inte att man har så mycket nybyggnadsprojekt på gång där. Isoleringsrummen vet vi att är enligt budget. Sen i framtiden en sjukhusbyggnad eller en ny sjukhuskropp, men det är långt, långt fram. Jag tror inte att man har så mycket nybyggnationer om inte ledamot Fellman känner till någonting.

Nej, det gör jag naturligtvis inte. Det som jag tänkte mig var att fastighetsverket har en hel del fastigheter. Underhåll av fastigheter är något som man alltid håller på med, men som man kanske i dessa tider när det kan finnas ett behov av att jobba, som Liberalerna skriver i sin motion, och till exempel utnyttja lokal arbetskraft. Att man behöver göra saker som man kanske annars skulle ha lagt i framtiden, man kan lägga om tidtabellen helt enkelt.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Fellman. Vi har en samsyn där, absolut.

Talman! Jag är glad att ledamoten Fellman stöder flera av de här initiativen. Det är precis den här typen av finanspolitiska diskussioner man behöver föra proaktivt och inte sedan konstatera att nu har mängden ansökningar om bostadsbidrag eller utkomststöd kraftigt ökat. Det är höga transaktionskostnader på den typen av åtgärder, samtidigt som det för oss är väldigt viktigt att det ska löna sig att jobba. Att vidta den här typen av åtgärder stöder just en sådan tanke.

När det gäller de här fastigheterna som ledamoten Fellman var inne på och diskuterade så tycker jag att man bör se på hela landskapets investeringar, också när det gäller vägtrafiknät och andra investeringar. Ser man bara på själva fastigheterna så blir det lite smalt. Vi vet att landskapsregeringen har tagit ut jättestora delar av fastighetsverkets likviditet. Hur mycket förmåga man har att faktiskt hålla i taktpinnen när det gäller underhållsarbete, det är jag tveksam till. Jag hoppas att det görs, men tror (… taltiden slut).

Absolut, jag håller med. Fastighetsverket var bara ett exempel. Jag tänker att det finns flera andra områden inom landskapets fögderi där man kan fundera på sådana omprioriteringar som man också kan göra ganska snabbt om det behövs.

Talman! Det är just därför som vi ville ha den här diskussionen och föra upp alla idéer som nu kan finnas till den här delen, även om det kanske inte är väldigt många som deltar i debatten så här långt. Vi får se hur det går.

Att nu stärka låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft det gör att folk fortsatt går på restauranger, att man fortsatt beställer sitt nya altanbygge och att konsumtionen hålls vid liv. Det är det centrala nu när vi ser att stora delar av handeln försvinner bort gentemot Ryssland, men också mattas av generellt, alltså farten som pengarna hålls snurrande saktar in. Att vi kan göra saker här som påverkar vår lokala ekonomi är ett gyllene tillfälle. Vi påverkar inte världsekonomin men världsekonomin påverkar oss och det där borde vi dra full nytta av.

Den biten av åtgärdsmotionen som jag inte nämnde är kanske den viktigaste och den största, det vill säga att man med hjälp av den här krisen, om man så vill, se till att vi kommer ifrån oljeberoendet och växlar om till mer hållbara energiformer. Det pågår ju ett arbete, men kanske man kan speeda upp det ytterligare.

Talman! Det här är ett mycket angeläget ämne. Det är bra att också Liberalerna i det här fallet pekar på olika saker som man vill anhängiggöra som möjliga åtgärder. Om detta är bra, specifikt som anges i åtgärdsmotionen, kan förstås diskuteras, men vår målsättning är ju naturligtvis att det åländska folket ska ha tillräckligt i börsen så att man kan hantera sitt vardagsliv. Absolut.

Nu är vi i tider där den möjligheten successivt förvärrats för många människor och det är självklart att vi måste se över hur man hanterar det här ärendet. Det finns inga enkla lösningar. Det skulle vara hemskt roligt att konstatera att landskapsbudgeten innehåller ett överskott, för då kunde vi absolut med bästa vilja se till att ålänningarna fick mera i börsen. Hur det sedan ska göras genom avdrag, som man kan diskutera, eller om det ska vara ökade landskapsandelar eller dylikt, det kan man också diskutera. Men nu befinner vi oss i en situation där det är ganska torrt i kassan och vi måste göra saker och ting som vi alla har konstaterat här. Om det handlar om att ändra på offentliga sektorns storlek på något sätt utan att för den skull fördärva servicen, de möjligheterna måste vi titta på, eller att förändra så att det inte tar alltför mycket skada åtminstone. Det här frågar ju alla efter, men ingen har egentligen kommit med någon lösning på den problematiken ännu.

När det gäller landskapets ekonomi så har den ekonomiska kommittén nu börjat och haft sitt första möte och också där har pekats på vikten av att vi skulle skapa en fond för sämre tider. För min del så behöver vi inte skapa någon fond. Vi behöver skapa ett bättre resultat så att det egna kapitalet förstärks, vilket är samma sak. Men när det är gjort och man har kommit till en nivå på det egna kapitalet, jämfört med i dag, som är rimligt för att vara någorlunda säker under sämre tider, då ska vi använda resten av pengarna till förbättrande åtgärder. Det kan vara investeringar, det kan vara mera pengar i börsen. Det här har vi nog varit ganska bra på, för vi har brett ut mera pengar än vad vi egentligen har haft, så att helt ute i skogen är vi ju inte. Tack, talman!

Talman! Visst är det så att vi har ont om pengar i den offentliga kassan. Samtidigt står ju hushållen för de mest basala funktionerna; tak över huvudet, mat på bordet och värme i hushållet, så att säga. Sedan kommer den kommunala servicen på som är ännu närmare; socialvård, skola och äldreomsorg och sen kommer resten. Så att är det någon som vi borde stärka i det här så borde det ju vara hushållens egna ekonomier. Jag noterade att ledamoten ställde sig försiktigt kritisk till de förslag som har uppkommit. Men min fråga kvarstår till Moderaterna. Vad är det Moderaterna vill göra för att höja det ekonomiska rörelseutrymmet bland hushållen?

Tack, talman! Ja, det finns ju en mängd saker som är tänkbara. Men här tror jag att det är viktigt att vi är någorlunda överens om åtgärderna, så att de åtgärder som kommer finansminister Höglund till del - han må samla in dem från Liberalerna, från Moderaterna och från andra - så må sedan vara ett bibliotek att ta av olika åtgärder och genomföra det som är möjligt.

Talman! Jag hoppas att vi kan lita på att Moderaterna, baserat på de uttalande som ledamoten Silander just gjorde, kommer att elda på i den här frågan och tvinga fram lösningar så att vi faktiskt får någonting att hända här inom någorlunda rask takt. Precis såsom ledamoten själv sade så har det här skett successivt och är ganska akut nu med till exempel livsmedelsprishöjningarna som inte heller förväntas gå ner på kort sikt.

Visst, vi kan bygga upp massor med bra samhällsstrukturer, men vad gör man till exempel med en helt nyrenoverad väg ifall man inte har råd att köra bil?

Tack, talman! Problemställningen är alldeles klart formulerad, det har ledamot Zetterman gjort bra. Vi är eniga om att det finns en problematik. Vi ska försöka lösa den.

Vad gäller Moderaterna så kan ledamot Zetterman absolut lita på att vi gör vad vi kan. Det är inte alltid lätt att hitta de bästa lösningarna och få igenom dem. Men vi jobbar på det så ska vi se vad som kan göras, vad som är rimligt att göra och vad som kan väntas få någon sorts effekt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.