Enda behandling

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

Första behandling. 1

2    Höjd landskapsandel för socialvården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016

Första behandling. 1

3    Förlängning av bostadssparpremiesystemet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016

Enda behandling. 2

4    Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2015-2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1-28/2015-2016

Remiss. 60

5    Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

Plenum slutar 60

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Bert Häggblom anmäler om ledighet under tiden 16-21 december plenum på grund av privata angelägenheter.

Antecknas.

Första behandling

1        Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

Första behandling

2        Höjd landskapsandel för socialvården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016

Första behandling

3        Förlängning av bostadssparpremiesystemet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016

Enda behandling

4        Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2015-2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1-28/2015-2016

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts för ärendena 1-4. Kan förslaget godkännas. Godkänt.

Först tillåts således diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av förslagen i betänkandena.

Talmannen vill påminna om att eventuella ändringsförslag tydligt måste aviseras under diskussionen för att förslagen ska kunna väckas senare under detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat fyra ärenden som jag nu kommer att redogöra för i tur och ordning. Jag börjar med utskottets betänkande över ”Förslag till budget för landskapet Åland 2016” och fortsätter därefter i kortare form med utskottets betänkande över ”Ändringar i skattelagstiftningen 2016”, ”Höjd landskapsandel för socialvården” och slutligen ”Förlängning av bostadssparpremiesystemet”.

Orsaken till att jag redogör för samtliga dessa fyra ärenden vid ett och samma tillfälle är att talmanskonferensen och i nu talmannen ansåg att detta skulle vara lämpligt. För egen del kan jag tillägga att det också känns effektivare på det här sättet.

Jag vill innan jag går in på redogörelserna säga några ord om arbetet i finans- och näringsutskottet. Det har varit väldigt intressant att i detta nyligen tillsatta utskott, tillsammans med mina kolleger i utskottet, ta sig an de olika ärenden som har förts till utskottet för behandling och är nöjd över den atmosfär som råder i utskottet. Även i de fall det har funnits divergerande åsikter har dessa åsikter såväl framförts som mottagits i god anda. Jag vill därför rikta ett förnöjsamt tack till mina kolleger i utskottet, till ledamot Göte Winé som är viceordförande i utskottet, till övriga ledamöter i utskottets slutliga utformning, nämligen John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, Veronica Törnroos och Stephan Toivonen och även till utskottets sekreterare Niclas Slotte som med en sällan skådad iver har skött sina uppgifter på ett alldeles föredömligt sätt. Även samarbetet med de ersättare som i något skede har varit med i utskottets arbete har varit givande. Tack för det.

Herr talman. Nu till betänkandet över ”Förslag till budget för landskapet Åland 2016”. Det som är speciellt med landskapsregeringens budget för år 2016 är att den har avgetts av den tidigare landskapsregeringen för den nuvarande landskapsregeringen att hantera och rätta sig efter. Även om en ny landskapsregering sannolikt till mycket stor del kan omfatta den tidigare regeringens budget är det naturligt att den nya landskapsregeringen vill och ska sätta sin egen prägel på budgeten, även om dessa ändringar i huvudsak kommer i en tilläggsbudget.

Med det negativa driftsresultat som uppvisas i budgeten är detta också nödvändigt. Arbetet är igångsatt och det innebär att vi inom några månader kommer att få en tilläggsbudget att behandla och ta ställning till. Sannolikt som ett första steg av flera på vägen mot ett positivt resultat.

Under debatten då budgeten presenterades framkom förslag på att se över möjligheterna att ändra tidpunkt för lagtingsvalet så att valet i stället skulle hållas på våren. Utskottet har i betänkandet framhållit att även andra lösningar kunde övervägas. I betänkandet noteras att utskottet förväntar sig att landskapsregeringen kommunicerar sina tankegångar gällande detta ärende på lämpligt sätt. En minoritet i utskottet önskade ett mera preciserat önskemål sålunda att landskapsregeringen skulle utreda och analysera frågeställningarna och därefter återkomma till lagtinget med ett meddelande om sina överväganden gällande en ändring av lagstiftningen.

Utskottet har för att informera sig om olika förhållanden som anges i budgeten bjudit in 38 personer för s.k. höranden. Det kan tyckas vara ett onödigt stort antal höranden, men det har varit värdefullt för utskottet och dess medlemmar att låta sig informeras rätt brett.

Inför behandlingen av budgetförslaget hade 28 budgetmotioner lämnats in. Formellt förkastades motionerna även om budskapet i flera motioner kunde omfattas i sak och därför har beaktats i betänkandet, i flera fall med hänvisningar till såväl regeringsprogram som kommande tilläggsbudget.

Målsättningen för utskottet har varit att inte addera till nya kostnader i budgeten, utan har i stället föreslagit att de frågeställningar som har aktualiserats, om man så önskar, kan tas till ny prövning i samband med utarbetandet av den planerade tilläggsbudgeten. I samma anda har utskottet även valt att hålla en mycket restriktiv inställning till nya investeringar.

För övrigt, för den som undrar, är orsaken till att motioner ofta förkastas att uppmaningarna i motionerna är så pass detaljerade att de inte kan omfattas i sin helhet trots att huvudbudskapet kan överensstämma med utskottets uppfattning. I de fallen kan ändå budskapet i motionerna tas tillvara genom skrivningar i betänkandet. Det finns också exempel på budgetmotioner där innehållet finns beskrivet i det nya regeringsprogrammet och att innehållet av den anledningen har kunnat tas med i betänkandet. Ett sådant exempel utgör den budgetmotion som handlar om att klarlägga möjligheterna att införa utmanarrätter.

Utskottet har ägnat tid åt att försöka bedöma förutsättningarna för en positiv inkomstutveckling för landskapet genom att efterhöra sakkunnigas åsikter om den finländska ekonomins utveckling. Detta eftersom inkomstutvecklingen för landskapet i stort följer den finländska ekonomins utveckling. Utskottet har låtit sig informeras om att man endast kan räkna med en mycket marginell tillväxt i den finländska ekonomin under de närmaste åren.

I samband härmed har även avräkningssystemet diskuterats och därmed även de behov av förändringar av avräkningssystemet som vore rimliga att kunna räkna med i en framtid. Befolkningsutvecklingen i förhållande till Finlands totala befolkningsutveckling är ett exempel på faktorer som möjligen kunde beaktas i fortsättningen. Ändringar av den finländska organisationsstrukturen och dessa ändringars påverkan på den finländska statsbudgeten är andra faktorer som kan påverka avräkningsbeloppet, såväl positivt som negativt.

I belysning av den osäkerhet som ännu råder när det gäller det framtida avräkningsbeloppet, eller för den delen när det gäller en framtida eventuell egen beskattning, har utskottet valt att hålla en försiktig linje, såtillvida att de inkomster som man för närvarande med relativt stor säkerhet kan räkna med har varit vägledande för hur stora kostnader landskapets budget kan belastas med.

Ambitionen i regeringsprogrammet är att driftskostnaderna redan inom en relativt begränsad tidsrymd måste rymmas innanför den ram som intäkterna sätter. Det är en målsättning som antagligen alla mer eller mindre kan omfatta. Men denna målsättning kommer att innebära en mycket krävande utmaning för landskapsregeringen och för lagtinget, eftersom alla som vill bekänna sig som ansvarsfulla politiker vill undvika att den goda samhällsservice som idag erbjuds inte reduceras i oskälig utsträckning.

I budgetens nuvarande utformning finns som brukligt en generell fullmakt för landskapsregeringen att uppta lån för budgetens förverkligande. Utskottet har för sin del bedömt att det inte torde finnas behov av att uppta lån under budgetåret, annat än möjligen korta likviditetsförbättrande lån. Till denna del har en reservation lämnats där det framgår att reservanterna inte önskar ge landskapsregeringen denna fullmakt.

Utskottet har diskuterat frågan om övertagande av beskattningsbehörighet och har i samband därmed även berört frågan om lämpligt tillvägagångssätt under mellantiden fram tills dess att besked i frågan ges i samband med revideringen av självstyrelselagen. För att utveckla tankegångarna och förbereda planerna på utvidgad egen beskattningsrätt kunde, då tiden för detta anses vara lämplig, en insats göras för att försöka ge svar på den naturliga frågan om hur vi i praktiken vill använda den nyvunna beskattningsrätten. En minoritet i utskottet framförde förslag på att landskapsregeringen ska klargöra vilken skattebehörighet Åland eftersträvar och att man därefter ska återkomma till lagtinget med ett meddelande där regeringen klargör för vad man önskar åstadkomma avseende en egen åländsk beskattning.

Herr talman. En stor förändring genomförs vid årsskiftet i och med att det nybildade fastighetsverket då inleder sin egentliga verksamhet. En så här pass stor nyordning kräver att allt är väl genomtänkt för att det nyinrättade verket ska kunna fullfölja ambitionen att på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt förvalta och utveckla landskapets fastighetsbestånd. Det är min tro att utskottet sannolikt kommer att fördjupa sig i fastighetsverket efter att verksamheten har kommit igång, kommer då också att förvissa sig om att såväl beställar- som utförarfunktionerna fungerar på avsett sätt och även att systemet med internhyror är rättvisande och uppfattas vara är rättvist hos användarna.

I det sammanhanget, herr talman, är det naturligt att nämna några ord om den planerade renoveringen av lagtingsbyggnaden. Utskottet har erfarit att processen härvidlag redan har varit lång och i utskottet finns en uppfattning om att det finns en allmän och stor förståelse för behovet av renovering och viss ombyggnad. Utskottet har fått information om projektets innehåll och även information angående den kalkylerade kostnaden om i storleksordningen fyra miljoner euro. Projektet är tänkt att förverkligas i fastighetsverkets regi och kostnaderna kommer att belasta lagtinget i form av internhyra. Projektet sätts igång förutsatt att inte lagtinget har invändningar mot planerna. Utskottet har för sin del inte markerat att man önskar avbryta projektet. Däremot har en av utskottsledamöterna lämnat in en reservation som vänder sig mot renoveringsplanerna.

Herr talman. Med detta sagt önskar finans- och näringsutskottet härmed lämna sitt betänkande gällande ”Budget för landskapet Åland 2016” till lagtinget för fortsatt behandling.

Jag övergår nu till att säga några ord om finans- och näringsutskottets betänkande gällande ”Ändringar i skattelagstiftningen 2016”. Ändringen gäller ”Landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland” och innebär dels att grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs med 50 euro till 3 020 euro, dels gäller ändringen ett återinförande av donationsavdrag i kommunalbeskattningen.

När det gäller konsekvenserna för kommunerna utgår man i beredningen från att avdraget medför en mindre intäkt för kommunerna om cirka 100 000 euro för år 2016. Nyttan tillkommer i första hand låginkomsttagare. Redan när ändringsförslaget presenterades fördes en debatt om vikten av att kommunerna kompenseras för de tilläggskostnader som ny lagstiftning medför. Uppfattningen är att denna pålaga ryms in inom tidigare fattade beslut där landskapsregeringen har påtagit sig kostnader i samband med ett annat ärende.

Donationsavdrag gällande donationer till universitet och högskolor tillämpades senast för åren 2009 till och med 2012, tanken är nu att införa möjlighet till donationsavdrag på nytt från och med skatteåret 2016. Utskottet har informerats om hur avdraget kan användas och har erfarit att avdrag även kan göras gällande donationer till Ålands Högskola. I förtydligande syfte har detta även angetts i detaljmotiveringen. Frågan om avdraget överhuvudtaget är nödvändigt har inte varit föremål för en grundligare diskussion.

Donationsavdragets inverkan på kommunalbeskattningen är svår att förutspå. I beredningen har angetts att avdraget kan tänkas minska kommunernas skatteinkomster med ca en miljon euro och i beredningen har man därför antagit att motsvarande skatteminskning för de åländska kommunerna kan väntas uppgå till ca 5 000 euro. Finans- och näringsutskottet omfattar landskapsregeringens förslag och överlämnar sitt betänkande till lagtinget för fortsatt beredning.

Herr talman. Finans- och näringsutskottets nästa betänkande gäller ”Höjd landskapsandel för socialvården”. I lagtingsdebatten diskuterades i första hand hemvårdsstödet därtill anslutna syften och nytta med den redan beslutade reformen, väldigt lite om finansieringen. Utskottet har fokuserat endast på frågan om förslaget om höjda landskapsandelar till kommunerna och vill uppmana landskapsregeringen att utvärdera ersättningens nivå senast i samband med revideringen av landskapsandelssystemet. Utskottet har inga invändningar mot landskapsregeringens lagförslag innehållande en ökning av landskapsandelarna för kommunernas driftskostnader för socialvården. Detta sker bl.a. genom att justera upp bidragsprocenterna i samtliga bosättningsstrukturgrupper.

Vid granskning av hur bidragssystemet är uppbyggt kan man som utskottsmedlem ha synpunkter på att man ökar bidragsprocenten, för i det här fallet hela grunddelen i landskapsbidragssystemet trots att det handlar specifikt om förändrade kostnader för hemvårdsstödet och därmed kan man ifrågasätta om ett schablonsystem av det här slaget borde ersättas av ett system där man i stället ger bidrag för de faktiska kostnaderna inom respektive kostnadskategori, i det här fallet hemvårdsstödet. Utskottet har erfarit att den presenterade kostnadsökningen för hemvårdsstödet till och med kan vara högre än vad som presenterats i beredningen, beroende på vilka variabler man tar som utgångspunkt i beräkningarna. Finans- och näringsutskottet har efter diskussion omfattat landskapsregeringens förslag och överlämnar sitt betänkande till lagtinget för fortsatt beredning.

Herr talman. Det sista betänkandet som jag redogör för gäller ”Förlängning av bostadssparsystemet”. Landskapsregeringen föreslår en förlängning till år 2019 av systemet med utbetalning av en bostadssparpremie om 3 000 euro i anslutning till gjorda bostadssparavtal, samt en om man så får kalla det uppstädning av lagsamlingen så att förordningarna om bostadssparpremier och räntestödslån inte längre ska vara tillämpliga genom landskapslagen utan istället så att förordningarna görs tillämpliga genom landskapsförordning.

Efter diskussioner om innehållet och bl.a. frågan om definition av begreppet ”eller byggarbetet inletts”, där slutsatsen är att bygglov ska ha beviljats, föreslår utskottet att lagförslaget antas oförändrat. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Det är ett tänkvärt betänkande över budgeten som finans- och näringsutskottet presenterar. En genomgående iakttagelse är att man på flera ställen drar sig för att ha en åsikt med tanke på den färska regeringsbildningen. Det är synd att man från finans- och näringsutskottet inte tog möjligheten att ge den nya regeringen lite mera vägkost, utan i stället skjuta ganska många viktiga beslut på framtiden. Ett exempel är när man tycker att idén att konkretisera en framtida åländsk beskattning är positiv, men skriver att det ska göras tidsmässigt ändamålsenligt. När anser finans- och näringsutskottet att det är tidsmässigt ändamålsenligt att påbörja ett sådant arbete?

Ltl Tage Silander, replik

Lämpligheten kan vara olika beroende på vem som svarar, utskottet har ingen gemensam tidpunkt när detta ska ske. Utskottet har ansett att det är en viktig fråga och att landskapsregeringen, i o m budskapet, nog kommer att ta till sig frågan och försöka få in den i sitt schema när så är lämpligt. Är klart att man vill komma igång med arbetet, åtminstone i någon form ganska tidigt. Vi vet också att t.ex. röster från näringslivsorganisationer har varit kritiska, eller åtminstone fundersamma, till utökad åländsk beskattning. Av den anledningen skulle det kunna vara bra att veta hur detta skatteinstrument kommer att användas, småningom är lämplig tid.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Vi gör långt samma analys från Ålands Framtids sida att det är en fråga som måste diskuteras och är därför positivt att utskottet har en liknande linje. Även om utskottet inte har en enad uppfattning om när det är lämplig tidpunkt vore det intressant att höra utskottsordförandes personliga synpunkt. Ställer frågan rakt ut, vad anser utskottsordförande i egenskap av lagtingsledamot och fristående politiker om man bortser från rollen som talesperson för utskottet, borde man påbörja arbetet direkt?

Ltl Tage Silander, replik

Som fristående politiker svarar jag att det är bra om man börjar med att i de politiska partierna närma sig frågan och så småningom snurra upp hela problematiken och när tids nog är lämpligt få in det också på landskapsregeringens bord som ett viktigt ärende att hantera. Utan att ha konfererat med landskapsregeringen om tidpunkten så har nog landskapsregeringen att göra för att hantera den nya situationen att man är en ny regering, men också det budgetunderskott som budgeten nu visar och att nu ösa på med en massa uppgifter som ska börja 1 januari, det håller inte man måste lägga dem i någon sorts ordning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Utskottsordförande Silander är en försiktig general och det är en klok strategi han har tagit i det nya arbetet i egenskap av ordförande. Vill tacka utskottsordförande för ett gott arbete och samtidigt är jag glad att ordförande vågar vara tydlig när regeringen är svajig, tänker på det mindre som diskuteras i budgeten. Landskapsregeringen talar svävande om att underskottet är ca 20 miljoner, utskottet har klargjort att det är 17,6 miljoner. Det är viktigt att den summan också kommer fram.

Ltl Tage Silander, replik

Det är fint att höra de orden. När det gäller frågan om 17,6 miljoner valde vi i utskottet att ta den siffra som är presenterad som förra landskapsregeringens mening, att detta är minusresultatet för det kommande året. Vi har också i utskottet diskuterat det verkliga underskottets storlek, där vi har beaktat frågan om hur mycket man kan ta ut från dotter- och närståendebolag typ PAF, vad är rimligt, vad är långsiktigt hållbart osv. I det här fallet valde vi att ta den enda officiella siffra som finns.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Den siffran är väldigt viktig. Det är väldigt viktigt om underskottet är 17,6 miljoner eller om det är ca 20 miljoner. Det betyder två saker för oss som arbetar aktivt. För det första vet vi vilken siffersats vi ska arbeta med på riktigt, inte det som regeringen har höftat till. För det andra är det viktigt för ålänningarna att veta att vi har koll på siffrorna, det är inte något cirka miljonbelopp vi talar om utan det finns angivet. Det är viktigt, så ska ett utskott jobba.

Ltl Tage Silander, replik

Landskapsregeringens ministrar och jag är helt överens om hur stort underskottet är i budgeten. Att det samtidigt är i 20-miljonersklassen kanske man inte kan klandra någon för att säga, för det är ditåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! I remissdebatten till denna budget lyfte jag upp det faktum att var fjärde budget är att betrakta som väldigt vingklippt. Det ser vi här på ganska många sätt för man står i väntans tider på den tilläggsbudget som ska komma med förslagen till hur man ska reda upp underskottet. Ser att man i utskottet har fört ett resonemang kring tidpunkten för lagtingsval, som jag föreslog att skulle flyttas till våren för att man därmed skulle få en mer städad kommunikation när det gäller budgeten och bättre hantering. Jag fick intrycket av ett mycket brett understöd och hade förväntat mig starkare skrivningar än att utskottet framhåller att även andra lösningar kunde övervägas, att man förväntar sig att landskapsregeringen kommunicera sina tankegångar gällande detta på lämpligt sätt. Borde inte utskottet ha formulerat det tydligare och sagt vad man egentligen vill? Finns det inte starka skäl till att man ska vara tydligare och vilka andra lösningar kunde övervägas?

Ltl Tage Silander, replik

Utskottet kände inget uttryckligt behov av att lösa problematiken. Vi konstaterade samma sak som ltl Pettersson säger att det togs upp i remissdebatten, förövrigt höll ltl Pettersson ett längre anförande om det, vilket var bra och det tog vi till oss. Det är en problematik som måste lösas, det behöver nödvändigtvis inte vara så att det bara är frågan om att flytta tidpunkten till våren som ska vara gällande, det kan också som har nämnts i utskottsbehandlingen vara annat. Som ett exempel nämner man som förslag att man kunde ändra bokslutsperioden för att ta det riktigt långt. Alla dessa saker måste beredas särskilt, inte som ett huggskott i ett utskott.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Man kunde ha varit tydligare. Man ska minnas att det är utskottet som är hästen och landskapsregeringen som är kärran, inte tvärtom. En fundering kring Högskolan på Åland där man formulerar det väldigt lokalt. Säger att man ska utveckla samhället och näringarna på Åland, samt att landskapsregeringen bör analysera och överväga vilka utbildningar högskolan ska tillhandahålla. Det står i regeringsprogrammet att man vill bolagisera högskolan vilket gör att en stor del av ansvaret för planeringen faller från den bolagsstyrelsen, plus att högskolan väldigt tydligt har sagt att man är ute efter att ta in elever utifrån för att göra dem till ålänningar. Här nämns ingenting om de strävandena utan man får intrycket av en väldigt lokal högskola. Det måste jag väl ändå ha missförstått?

Ltl Tage Silander, replik

Ltl Pettersson har rätt att han har missförstått det. Vår strävan är att högskolan ska fungera precis som nu, d.v.s. att man får in elever också utifrån till våra utbildningar, annars skulle det antagligen inte ens finnas underlag tillräckligt för att kunna bedriva de linjer som nu bedrivs. Det som däremot har diskuterats är vilka linjer vi ska ha på högskolan nu och i framtiden. Hur har omvärldsbilden förändrats? Är det faktisk så att vi ska utbilda däcksbefäl i samma utsträckning nu som vi har gjort tidigare? Hur ser konkurrensen ut med Åbo, Kotka och andra ställen där man också utbildar? Den frågan var väldigt diskuterad. Det vi vill göra är att man sättare utbildningen på den nivå och inom de sektorer vi är intresserade av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Grundbudskapet i detta betänkande är att utskottet ger sitt stöd för landskapsregeringens ambitioner att bryta trenden med växande underskott och krympa ihop hållbarhetsgapet till noll på sikt. Det är ett enat utskott som ställer sig bakom ambitionen. I regeringsprogrammet diskuterade vi de tydliga målsättningarna bara för någon vecka sedan. Underskottet budgeterat för 2016 är 17,6 miljoner euro. Vi vet att trenden är att det skulle ske en kraftig ökning av underskottet ifall vi ingenting skulle göra, därför bedömer vi att hållbarhetsgapet är i tjugo miljonersklassen, det är bra att det finns enighet i lagtinget att vi nu ska ta tag i frågorna ordentligt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! En bedömning jag gör är att faktisk hela lagtinget tycker att det är ett problem. Det kommer säkert att diskuteras hur detta problem ska tacklas.

Minister Mats Perämaa, replik

Frågan att flytta tidpunkten för lagtingsvalet, i betänkandet finns en enighet i att utskottet anser att lagtinget ska ge landskapsregeringen ett uppdrag att titta på problematiken. Det räcker för oss. Enigheten till den delen tycks finnas där, sedan hur landskapsregeringen för dialog med lagtinget inför att man eventuellt för fram ett lagförslag är en betydligt mindre saken än en enighet i själva uppdraget som ges av lagtinget.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Inte bara förmodligen utan helt korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Kan konstatera att utskottet och utskottets ordförande pratar om att man ger landskapsregeringen i fullmakten att uppta likviditetslån så att man klarar det under perioden. Har utskottet diskuterat lånets storlek och lånets tid?

Ltl Tage Silander, replik

Svaret på den uttryckliga frågan är nej. Har konstaterat efter konsultationer att det antagligen inte kommer att behöva upptas något lån den här gången heller. Vi är på väg mot en situation, om ingenting görs, att det kommer att behöva lånas därför måste åtgärder vidtas. Vi vill inte hamna i den situationen att vi under sommarmånaderna, beroende på hur utbetalningar och inflöden ser ut i landskapets ekonomi, skulle bli torra i kassan av någon orsak. Risken för det är enligt de bedömningar vi gör väldigt liten, därför är risken väldigt liten att ge en fullmakt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det här gör mig orolig med tanke på att landskapet har 50 miljoner i kassan. Nu tror tydligen inte den nya regeringen att man ska klara av att hålla den summan eller t.o.m. att den summan kan rasa ner mot 10-20 miljoner. Det är konstigt att man i praktiken har gett fullmakt in blanco att ta upp hur mycket som helst och även under hur lång lånetid som helst. Vi får se hur det slutar här i salen. Blir betänksam över hur utskottet har sagt. Indirekt ger man dåligt förtroende till regeringen att kunna hantera situationen, trots allt finns det 50 miljoner i kassan.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Med den beskrivning som ltl Karlsson göra är risken väldigt liten för att behöva ta upp lån. Ltl Karlsson behöver inte vara alltför orolig. Det fick vi också omvittnat när förra finansministern Nordlund gjorde sin redogörelse över budgeten. Därtill kan man lägga till att fullmakten gäller för att kunna förverkliga budgeten. Det finns inga fantasibelopp man kan ta upp utan bara till den delen det eventuellt skulle vara nödvändigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Har man fört diskussion om värdering av fastigheterna? Som exempel Guttorpfastigheten som har en internhyra som ligger på 546 000, hur har man kommit till ett sådant fastighetsvärde som motsvarar en sådan internhyra? Det är en produktionsanläggning och i princip är fastigheten värdelös om man stänger ner hela verksamheten. Det är som att jämföra med en ladugård med mjölkkor i, slutar man med verksamheten är byggnaden värdelöst. Har utskottet överhuvudtaget ifrågasatt värderingarna av fastigheterna, är det marknadsvärdet eller vilken typ av värde har man gått efter?

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Det här är en väldigt viktig fråga som jag också berörde att vi i utskottet känner och att vi kommer att titta på fastighetsverkets verksamhet och specifikt internhyressättningen. Den här iakttagelsen har gjorts i utskottet bl.a. när det gäller Guttorpanläggningen där hälften av kostnadsmassan består av internhyra. Det fick naturligtvis oss att ifrågasätta just den hyressättningen. Vi kommer att titta på hur internhyressättningen ser ut så att det blir rättvist och uppfattas som rättvist för respektive användare.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! 55 procent av kostnaderna idag är internhyra av Guttorps verksamhet. Då är det stor risk att man i framtiden börjar ifrågasätta den verksamheten eftersom man har en så hög internhyra och det skulle på samma gång vara synd att det blir en slagpåse gentemot verksamheten. För den skull kan verksamheten konkurrensutsättas, eller titta på verksamhetens effektivitet i framtiden vad som är bäst för åländska fiskenäringen, utplanteringen av fisk. Det är bra att utskottet titta på internhyrorna och det finns skäl att följa upp det i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Vill tacka utskottet och utskottsordförande för ett mycket välbalanserat betänkande. Det är måttfullt och ansvarsfullt, följer i stort sett de riktlinjer som drogs upp av den förra regeringen i samband med den budget som nu ligger till behandling och den verklighetsbeskrivning som vi allihop ser ungefär likadant. Betänkandet står i stor kontrast till det starka ord som var i samband med remissen, budgeten och presentationen av regeringsprogrammet. Vi håller nu alla på att landa i en någorlunda gemensam verklighet kring den ekonomiska politiken. Det är jag glad för.

Det som den förra regeringen togs med överraskning och inte egentligen hann ta tag i, var när vi fick uppgiften om att vi inte har någon befolkningsutveckling på Åland det här året. Har utskottet hunnit titta på det, för det är en väldigt viktig fråga att närmare analysera?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Vi har inte dess mera berört befolkningsutvecklingen och vad man kan tro om befolkningsutvecklingen framåt. Däremot har vi noterat att det för första gången på väldigt länge har stannat upp. Vi har berört det när vi har diskuterat med ÅSUB om deras verksamhet i stort. Här behöver vi fortsätta diskussionerna för att kunna se vad som är på gång och vad vi alla här kan göra för att hjälpa befolkningsutvecklingen på traven.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag hade gärna sett en skrivning om det i betänkandet. Hoppas att vi kan få det i samband med omställningsbudgeten så att vi kan ha en diskussion kring frågorna därför att de är viktiga. Hela vår demografiska struktur är väldigt känslig. Har vi en bra befolkningstillväxt kommer vi att klara oss, annars får vi en helt felaktig pyramid i samhället och det ställer egentligen allting på huvudet. Vi är alla stolta över den låga arbetslösheten vi har här på Åland, men får vi 300 personer mindre per år är det egentligen så att vi håller på exporterar god arbetskraft osv. Det finns väldigt många infallsvinklar på detta. Jag hoppas verkligen att vi skulle kunna få en ordentlig analys av det till lagtinget från regeringen så att vi kan se hur vi kan hjälpas åt, för vi måste få igång befolkningstillväxten igen annars blir det inte bra på sikt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det här är en av de absolut viktigaste frågorna även fast det inte noteras specifikt i betänkandet annat än i fråga om avräkningsgrunden. Det är absolut en viktig fråga och kommer själv att ta till mig av de ord som ltl Nordlund sade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag vill inledningsvis anknyta till det som ltl Jörgen Pettersson har lyft vid några tillfällen angående en eventuell förändring av tidpunkten av lagtingsvalet. Som situationen är nu finns jag med på hörandelistan i egenskap av minister, samt i egenskap av reservant till det budgetförslag som den regering har lagt som jag själv satt med i. Det här väcker förstås en viss förvåning och därför vill jag vara tydlig och säga att i den första reservationen som jag kommer att presentera här och nu rör självstyrelserevisionen. Där har utskottet varit lite för mjäkig finns inga skrivningar, jag hade önskat en större tydlighet.

Den andra reservationen som jag kommer att ta upp i dag rör hälso- och sjukvård, där har regeringen slagit in på felaktig väg. Vad gäller reservationerna jag presentera finns också ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen men som reservanter.

Vad gäller självstyrelserevisionen och skattebehörigheten vill jag vara tydlig med att jag inte är den första som står på barrikaderna för att se att Åland ska ha en egen beskattning. Jag är inte den första som står och säger att här och nu ska vi ta överbeskattningen. Däremot säger jag att vi måste börja diskutera frågan i Ålands lagting. Vi måste vara tydliga med att ge ett uppdrag åt landskapsregeringen att aktivt ta tag i skattefrågan och fundera vad är det vi vill? Vad är det vi eftersträvar? Vad tror vi att är det klokaste, smartaste för att det åländska samhället ska utvecklas?

Vi vet alla som sitter här att Ålands näringsliv har sagt, nej rör inte beskattningen. Vi som sitter här vet också vi att vi ändå kanske inte har den politiska mognad som krävs för att ta över beskattningen. Det är inte det som är frågeställningen, frågeställningen är vad är det bästa för det åländska samhället?

Därför föreslår vi reservanter att man under kapitlet självstyrelselagsrevision har ett ändringsförslag som vi kommer att ta upp i detaljmotiveringen som lyder som följer. ”Den 13 januari 2015 avgav Ålandskommitténs sitt delbetänkande, Ålands självstyrelse i utveckling. Utgående från delbetänkandet och utlåtanden från remissinstanserna i riket och landskapet fortsatte kommittén sitt arbete i avsikt att ge ett slutbetänkande i form av en regeringsproposition senast den 30 april 2017. Utskottet betonar vikten av utvecklingen av självstyrelsen. Beskattningsfrågor är en central del av detta. Utskottet anser för sin del att landskapsregeringen ska klargöra vilken skattebehörighet Åland eftersträvar och därefter återkomma till lagtinget i form av ett meddelande där regeringen redogör för vad man önskar åstadkomma avseende en egen åländsk beskattning”. Det är möjligt att regeringen kommer tillbaka till lagtinget och säger att de inte tycker att det här är en bra idé, det är fullt möjligt, jag acceptera det också. Som parlament måste vi våga diskutera beskattningsfrågorna. Som läget är nu känns vi mera som ett objekt vid diskussioner till Helsingfors än ett subjekt och på det viset kan vi inte ha det. Vet att ledamöter i centerns lagtingsgrupp kommer att fortsätta i sina anföranden kring den här frågan.

Går över till den andra reservationen som också stöds av ledamöterna Lars Häggblom och Stephan Toivonen och det gäller Ålands hälso- och sjukvård. Vi ska komma ihåg att organisationen kring Ålands hälso- och sjukvårds styrelse är så konstruerade att alla lagtingsgrupper sitter med i styrelsen och har alltså mer eller mindre påverkningsmöjligheter av verksamheten. Vi läser i regeringsprogrammet att vi ska ha en ökad självfinansiering av ÅHS, vilket indirekt betyder att vi ska höja avgifterna. Man säger vidare att man ska samverka med det privata, det ska utvecklas. Så långt gott och väl. Sedan läser man i lokalpressen, från ett av regeringspartierna moderat samling, att viss guldkant måste bort. Vilket två dagar senare följs av en insändare av en socialdemokrat med mycket god kännedom om organisationen inom Ålands hälso- och sjukvård, som i sin tur frågar vad vill moderat samling göra? Här börjar det bli tveksamt vad regeringen håller på med vad det gäller hälso-och sjukvården.

För säkerhets skull skickade sedan regeringen ett e-post meddelande till samtliga anställda på ÅHS för att tala om vad de egentligen menar, d.v.s. vi ska nog ta det lugnt det är ingen fara, vi menar egentligen inte det vi tidigare har sagt. Det här är det bästa ledamöter har skapat en stor oro, rädsla och otrygghet hos ålänningarna. Vad är det som landskapsregeringen vill göra? Vill man privatisera, höja avgifterna, är det något som ska skäras bort, badade i så fall som ska skäras bort? När kan vi få besked om detta? Jag vill inte ta till stora ord men kan säga att den som är frisk har många önskningar speciellt i juletid men den som har sjunkit har bara en.

Med anledning av detta föreslår Lars Häggblom, Stephan Toivonen och jag ett ändringsförslag under allmänna motiveringen som vi kommer att föra till omröstning i samband med detaljbehandlingen. Utskottet betonar vikten av att ÅHS verksamhet och noterar att en stor andel av landskapets budget går till att täcka ÅHS kostnader. Med anledning av detta uppmanar utskottet landskapsregeringen att i ett meddelande återkomma till lagtinget och närmare beskriva sina intentioner. Detta meddelande bör lämnas före den av landskapsregeringen aviserade tilläggsbudgeten förs till lagtinget, vilket torde vara under första halvan av 2016.

Jag förstår mycket väl att man inte i detalj från landskapsregeringens sida kan tala om än vad eller hur man tänker göra det, det är för kort tid. Men det vore av respekt för ålänningarna ändå möjligt om landskapsregeringen vill komma med ett meddelande där man är lite tydligare med inriktningen som Ålands hälso- och sjukvård kommer att få den närmaste tiden. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Det är positivt att utskottet har diskuterat skattefrågan och hur vi bäst jobbar vidare med den. Det förslag som vicetalman Thörnroos lägger tillsammans med övriga reservanter i utskottet utgår från den diskussionen och att det här är något som behöver göras. Landskapsregeringen skulle arbeta med frågan och vi har lagt förslaget att man skulle ha en parlamentarisk kommitté som tittar på frågan specifikt. Formen för det är inte det viktiga, det viktiga är precis som vicetalmannen var inne på att vi måste inleda ett arbete och fundera vad vi vill uppnå. Vicetalmannen ger inte en korrekt beskrivning av vad näringslivet har sagt nej till en egen beskattning, det man har sagt är att man inte är för en egen beskattning såvida man inte preciserar varför man ska ha det och vad man ska göra med skattebehörigheten. Det borde vara skäl nog för att påbörja arbetet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Delar helt ledamotens syn att regeringen borde börja arbeta med detta. Det kan också vara en parlamentarisk kommitté, det är inte formen som är det viktiga. Som situationen är i dagsläget är det Ålands lagting tillsammans med representanter från Finlands riksdag som för en diskussion hur självstyrelsen ska utvecklas, medan landskapsregeringen är åsidosatt. Det finns en historia kring hur saker har utvecklats som de har gjort, men tycker ändå att det vore angeläget att också landskapsregeringen aktivt börjar arbeta med dessa frågor.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den uppfattningen. Vi får ändå vara glada att utskottet som så är enigt om att det här måste göras, men att man strider om tidpunkten för det. Det ska bli intressant att ta del av regeringens åsikt och höra kommentarerna när man vill sätta igång arbetet eller om man har en helt annan uppfattning än finans- och näringsutskottet. Vtm Thörnroos och jag får vänta på att det kommer en precisering från landskapsregeringen i den här viktiga frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Reformeringen av självstyrelsesystemet går vidare, vi har en parlamentariskt tillsatt kommitté som jobbar med det. Centern bidrar i det arbetet på ett väldigt ansvarsfullt sätt. Jag skulle rekommendera ltl Thörnroos och centergruppen att diskutera frågan internt och lyssna på sin väldigt kloka medlem i Ålandskommittén, som kanske inte tycker exakt lika om jag har tolkat diskussionerna rätt. Första steget i Ålandskommitténs arbete är att jobba för att se till att möjligheten ligger i åländska händer, någon gång i framtiden, efter att ålänningarna är mogna att ta över skattebehörigheten. Det här ligger någonstans i tiden 2023, 2024 kanske 2030.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tycker att jag är välinformerad om det arbete som sker i Ålandskommittén. Vi har mycket goda rapporter som kommer till centerns lagtingsgrupp och jag har ingen anledning att betvivla innehåll eller riktningen i de diskussioner som förs. Ålandskommittén är en blandad kommitté med representanter både från rikssidan och från den åländska sidan. Det är klart att arbetet får en annan struktur och en annan karaktär än om vi har en egen grupp som arbetar här. Det vi föreslår här är ingenting som slår mot Ålandskommittén, snarare ett stöd för att landskapsregeringen ska känna att även oppositionen är med i frågan och vi stöder om man aktivt vill arbeta vidare med beskattningsfrågorna, eftersom vi tycker att det är viktiga

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Noterade att ledamoten sade någonting i sitt anförande om att lagtinget var helt på sidan, eller hur det uttrycktes. Men lagtinget är välinformerat, vi sitter på stolarna för lagtingets- och för partiernas del, det förankras i självstyrelsepolitiska nämnden och linjen ritats upp tillsammans av oss alla partier. Det är självklart att det på Åland ska föras djupa ingående diskussioner om skattebehörigheten. Ltl Thörnroos och de som har skrivit på reservationen är för tidigt ute. Det är först när det börjar bli aktuellt som vi kan ha en mer fördjupad diskussion i samhället. Kan också påminna om att det är många parlamentariska skattekommittéer som har suttit och jobbat med det här och lagt grunden för det arbete som bedrivs idag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vet inte om jag var otydlig i mitt anförande, eller om det var felsägning från min sida. Jag vet att Ålands lagting är engagerade i kommittén. Vad jag försökte säga och hoppas att jag sade är att regeringen inte har en speciellt aktiv roll i det arbetet och att det finns en historia varför kommittén har den sammansättning som den har. I första repliken sade vicetalman att det är frågor vi ska diskutera någon gång i framtiden. Samtidigt känner både vicetalman och jag till hur långsamt demokratins kvarnar mal. Det skulle vara skäl att internt fundera vad är det vi vill med en egen åländska beskattning. Inte behöver vi sitta och vänta att kommittébetänkandet ska bli färdigt och därefter börjar vi fundera vad vi egentligen vill göra. Det känns inte optimalt tidsmässigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos nämner att Ålands lagting ska ge i uppdrag åt Ålands landskapsregering att återkomma och klargöra vilken skattebehörighet som eftersträvas. Vi backar bandet ett par veckor, där vi har suttit i utskottet och diskuterat samma sak, men som jag anser att ligger under Ålandskommittén och dess ansvar att också jobba med denna fråga. Vtm Thörnroos nämner att det sitter parlamentariker både från rikssidan och hemifrån. Den åländska gruppen fungerar som en grupp där i stort sett alla partier är med, att de jobbar vidare med frågan och äger den är viktigt. När vi pratar om självstyrelsen och vem som ska sitta i förarsätet är det ändå Ålands lagting som ska leda frågan och inte vänta på vad landskapsregeringen ska komma med.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Har noterat tidigare att ltl Göte Winé och jag inte har en samsyn kring Ålandskommitténs roll och möjligheter, inget fel i det. Det för diskussionen och arbetet framåt när man kan resonera kring det. Vi reservanter anser ändå att landskapsregeringen, inte lagtinget, är det organ inom landskapet Åland som är den högsta verkställande makten. Den högsta beslutande makten finns här, den högsta verkställande makten finns i regeringen. Därför har vi sett det angeläget att ge en klar och tydlig indikation åt landskapsregeringen att arbeta aktivt med dessa frågor.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Håller med vtm Thörnroos att konstruktiva diskussioner för det framåt. Håller också med om att den högsta verkställande makten är landskapsregeringen, med det här ligger på en parlamentarisk nivå. Att vi här diskuterar och får en bred politisk enighet kring detta, att alla känner sig delaktiga. Det ska vi jobba för, istället för att bara landskapsregeringen ska jobba och då blir det rumba med vart det ska gå vidare. Låt oss i stället jobba gemensamt framåt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Parlamentarismens grundfilosofi är att den sittande regeringen har ett majoritetsstöd i lagtinget, därigenom är regeringen och stora delar av lagtinget redan som kommunicerande kärl. Det är inte fråga om att lagtinget gör en sak och regeringen jag något annat utan arbetet sker tillsammans mellan landskapsregeringen och det i lagtinget som stöder regeringen. Vi tycker inte att det ena utesluter det andra. Att landskapsregeringen aktivt börjar arbeta med frågorna betyder inte att lagtinget ska sitta här och rulla tummarna och vänta. Det här är ett arbete som behöver göras gemensamt om vi ska få det framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack vtm Thörnroos. Jag häpnar med tanke på de modiga reformer som vicetalmannen själv har genomdrivit under föregående mandatperiod inom infrastruktur, inte minst med sikte på att få ned kostnaderna. Vtm Thörnroos har i skinnet känt vad det innebär att vilja förändring, därför hade jag väntat mig något konstruktivare inlägg. Vad gäller sakfrågan är vi idag, som budgeten också konstaterar, uppe på en nivå där ÅHS driftskostnader står för 44 procent av landskapsbudgeten. Vi sitter samtidigt med ett underskott på 17,6 miljoner och ett estimerat hållbarhetsgap på 20 miljoner. Vtm Thörnroos inledde anförandet med att säga att ”regeringen har slagit in på en felaktig väg i fråga om hälsovården”, vad vill centern?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Repliken återkopplar inte till mitt anförande. Jag har själv varit med och drivit igenom reformer, det har varit hårt och tufft. För mig personligen är det av alldeles sekundär betydelse vem som får en väg eller vem som sätter ut vägpinnarna eller annat. Huvudsaken är att det blir gjort bra och gärna så billigt som möjligt så att samhällsmedlen kan användas till annat. När det gäller hälso- och sjukvård är det den breda spretiga bild som landskapsregeringen har gått ut med offentligt som har skapat oron. Man skulle ha gett sig till tåls och väntat någon månad, pratat ihop sig lite mera. Det har skapat oro hos invånarna och det är den oron jag försöker förmedla här och uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget.

Minister Wille Valve, replik

Diskuterar vi vad som har stått i media, framför allt i Ålandstidningen, handlar det om ett återgivande av regeringsprogrammets innehåll där det bl.a. står att vi ska se över avgifterna. Vi diskuterar servicesedlar och nya verksamhetsformer i samverkan med tredje- och privatsektorn, det borde inte vara någon direkt kioskvältare eftersom det har stått i vårt regeringsprogram.

Det som förvånar mig är att det verkar i ledamotens anförande som att centern inte överhuvudtaget prioriterar att vi ska göra någonting åt det 44 procenten i driftbudgeten som tillkommer ÅHS. Däremot hörde vi i remissdebatten till budgeten nog uttalanden i stil med att vi borde lägga ner hela kortrutten. Är det här åländsk center skulle vilja arbeta med kostnadsnivåerna ifall åländsk center satt i regeringen?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Har svårt att följa det resonemang som framkommer i repliken. Det jag försöker säga är att landskapsregeringen genom sitt agerande komma med helt divergerande budskap både vid offentliga kanaler, via e-post meddelande till samtliga anställda, vilket är synnerligen anmärkningsvärt att en minister hanterar e-post på det sättet, har skapat en rädsla och en oro, en känsla av stor otrygghet hos de ålänningar som i dagsläget brukar hälso- och sjukvården. Jag förstår också att det inte är intentionen hos landskapsregeringen, den här frågan är för viktig för att schabblas bort. Därför är mitt förslag att vi återkommer till lagtinget och pekar ut riktningen vad ni vill göra för att därigenom visa ålänningarna att vi har kontroll över situationen och sluta bråka internt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Vad gäller det sista kan jag lugna vtm Thörnroos att kommer riktlinjer och klarläggande kring både hälso- och sjukvården och för andra frågor som ska tryggas och bedrivas framöver i samband med vårens olika framställningar.

Vill beröra skattebehörigheten och därmed nya treenigheten som vi ser på den finanspolitiska himlen, nämligen ledamöterna Thörnroos, Toivonen och Lars Häggblom som föreslår att landskapsregeringen ska ta itu med förberedelserna inför ett skatteövertagande. Under hela arbetet med budgeten, där vtm Thörnroos och jag jobbade sida vid sida, pågick det också en valrörelse. I den valrörelsen blev det klart att man från centerns håll, genom ordförande Harry Jansson menade i likhet med mig själv, att frågan om vilka skatter som skulle vara angelägna att tala om på Åland är alltför prematur.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag har inte rätt att föra fram hur diskussionerna har gått inom finans- och näringsutskottet. Den skrivning som nu finns i betänkandet är mycket god skrivning. Det som vi inte kan omfatta som reservanter är när det är tidsmässigt ändamålsenligt, vem är det som ska avgöra det, är det Ålandskommittén, när ska det ske? Man borde sätta sig ner och föra ett resonemang redan här och nu. Börja det arbetet med tanke på hur långsamt demokratins kvarnar mal så vore det skäl att inleda det arbetet. För övrigt är vicelantrådet analys om centerns ställning i den här frågan helt korrekt, men vi vill inte blunda för frågan utan vill att man ska arbeta med den inte sitta och vänta.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi måste först veta om det är en option för Åland att överta skattebehörighet eller inte. Det vet vi efter de möten som ska slutföra arbetet i Ålandskommittén vilken typ av självstyrelsesystem vi kommer att ha, om det här är och blir en option som står Åland till buds. Mitt förslag är att vi ska inleda en fördjupad dialog med näringslivet och dess olika parter för att diskutera vilken typ utav skatter som näringslivet kunde se nytta av. Det här är en fråga där näringslivet och politikerna måste gå hand i hand. Jag kan inte föreställa mig att politikerkåren vill överta en beskattning som strider mot näringslivets intressen. Annars ser jag hållbar utveckling som en viktig sak att jobba med i samband med reformen.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till den delen har vicelantrådet och jag en stark samsyn. Det här är ett arbete som landskapsregeringen ska göra, ett arbete som behöver göras i dialog och samklang med näringslivet men även med andra centrala aktörer. Till den delen finns inga frågetecken. Det som vi vänder oss emot är att man ska börja med det när det är tidsmässigt ändamålsenligt. Landskapsregeringen borde redan här och nu börja fundera i de här termerna. Det här är ingenting som kommer att ske snipp snapp, det är ett arbete som sträcker sig över många år. Därför finns det anledning att redan nu börja formalisera det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Talman! Gällande ett eventuellt i meddelande om prioriteringar i sjukvården, vtm Veronica Thörnroos vet mycket väl att det är i samband med budgetar, tillägg till budgetar som man i verkligheten ändrar på verksamheter. Antingen tillför man mera medel, högre finansiering eller det motsatta, där sätter man politiska prioriteringar som leder till verkliga beslut. Meddelanden är mera politiska åsikter som inte leder till konkreta beslut, en förvaltning börjar inte verkställa i enlighet med ett meddelande. Varför i denna ekonomiskt svåra situation, när vi måste ta hand om underskotten på riktigt, varför börja arbeta med meddelanden som inte leder till beslut? Varför inte göra som majoriteten har föreslagit, komma med en tilläggsbudget till våren där möjligheten till viktigt arbete finns att göra?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är tämligen övertygad om att i samband med tilläggsbudgeten kommer det att finnas ytterligare skrivningar. Vill också vara tydlig med att finessen med att komma med ett meddelande till lagtinget blir för det första att landskapsregeringen kan visa vilken väg man avser att gå vad gäller hälso- och sjukvården. För det andra, för att vi får en separat debatt för ett synnerligen angeläget ärende som annars drunknar i något i samband med tilläggsbudgeten. För det tredje som är det mest centrala, för att visa det åländska folket vad man vill göra eller åtminstone tala om att man inte vill göra och i så fall under vilken tidsrymd man arbetar. Jag förstår att det är svårt men det här är viktigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är synnerligen viktigt men landskapsregeringen vill arbeta på riktigt och inte via sådana redskap som inte leder till verkliga beslut.

Projektet med beskattningsbehörigheten och hela självstyrelselagsrevisionen är ett tvärpolitiskt projekt där hela lagtinget, alla partier i lagtinget har enats om en väg hur man ska vandra för att förhoppningsvis nå framgångar i kommande självstyrelselag. Det är anmärkningsvärt att centern genom anförandet och reservationen, vill överlåta diskussionen om skattebehörigheter bara till majoriteten, till landskapsregeringen när centern själv i anförandet säger att det finns tveksamhet. Centern har från att ha haft ambitionen att vara det största partiet i landskapspolitiken för en månad sedan nu gett bild av att man är ett blekt oppositionsparti i den här frågan åtminstone.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är inte rätt av finansministern att säga att ett meddelande inte är ett verkligt beslut. Att ni jobbar med verkliga beslut i landskapsregeringen, ett meddelande är det formaliserade sättet som landskapsregeringen kommunicerar med Ålands lagting, det är inte fel att göra det. Ämnet som sådant behöver få beredd, få diskuteras i Ålands lagting. Man ska komma ihåg att styrelsen har en större bredd än vad regeringspartierna har haft hitintills. Diskussionen hur vi kommer vidare med beskattningsfrågor, har jag sagt förut och säger det igen, vi avser inte från centerns sida att stiga av något arbete vad gäller beskattningsfrågor men vi tycker det vore dags att också landskapsregeringen aktiverar sig lite mera i dessa frågor än att bara låta lagtinget sköta det. Det ena utesluter inte det andra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Lars Häggblom

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter. Vi undertecknare, jag och ltl Stephan Toivonen anför en reservation mot finans- och näringsutskottet nr 4, 2015-2016 gällande budget för landskapet Åland 2016.

Finansieringslån. Vi anser inte att landskapet utan särskilt bemyndigande ska uppta lån för att förverkliga budgeten för 2016. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att sjätte stycket under rubriken, ”Landskapets budgetekonomi” i betänkandets allmänna motivering stryks och ersätts med följande: ”Det föreligger ingen grund att 2016 uppta några som helst lån och regeringen måste klara förverkligandet av budgeten med till buds stående medel”, samt att första klämmen i utskottets betänkande får följande lydelse: ”Att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2016.

Jag vill avisera att jag i samband med detaljbehandlingen kommer att föreslå att lagtinget godkänner min kläm i reservationen.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Fru lantråd, ärade ledamöter av Ålands lagting så inledde jag mitt första anförande, då gällde det remissdebatten inför budgeten. Nu är jag tillbaka i egenskap av reservant, jag har många egenskaper.

Inledningsvis vill jag tacka utskottet för en mycket konstruktiv debatt som vi hade i många ärenden, framför allt ordförandes roll som förmedlare mellan olika åsikter och hittade kompromisser. Egentligen hade vi bara ett problem kaffet, men vi löste det på olika sätt. Hoppades också i det längsta att vi skulle kunna presentera ett helt enigt förslag, men den här gången blev så inte fallet. Jag valde att skriva en reservation angående beslutet och var sedan också med som andra undertecknare.

Rubriken i min reservation blev ”Strykning av renoveringskostnader för lagtingsbyggnaden”. Jag inledde min reservation med ett citat av landshövding Lindbäck som han höll vid det högtidliga öppnandet, han sade: ”Det nyvalda lagtinget har också andra krävande utmaningar framför sig. Trots de försämrade ekonomiska realiteterna är samhällets förväntningar på den offentliga sektorn som alltid ständigt växande, en omöjlig ekvation som kommer att tvinga självstyrelsens politiker att våga göra smärtsamma prioriteringar”.

Enligt min mening borde vi börja med är att sänka våra egna arvoden, eventuellt landskapsregeringens löner och kostnaderna för renoveringen av lagtingsbyggnaden för att landskapsregeringen senare vid behov ska kunna ha lättare att sänka eventuellt andra kostnader.

Det knepiga visade sig sedan att renoveringskostnaderna inte syns i budgeten utan finns enbart en hänvisning i texten, ”Renoveringen av lagtingshuset under 2016. Projektet genomförs inom ramen för det planerade fastighetsunderhållet”.  Detta sker med stöd av en fullmakt 6 § landskapslagen om landskapets fastighetsverk för att under budgetåret 2016 genomföra investeringar i fastigheter och byggnader om högst sju miljoner euro.

I budgeten på 250 sidor föreligger inte heller exakta uppgifter om omfattningen av projektet, tidtabellen eller kostnader. Hur lång tid det kommer att ta eller var det kommer att innehålla. Var lagtinget ska vara under renoveringstiden, eller vad det kommer att kosta att vara någon annanstans. Enligt uppgift har man emellertid budgeterat fyra miljoner för renoveringen av lagtingsbyggnaden och det beloppet finns inom ramen för den fullmakt som fastighetsverket har begärt.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår jag att motiveringen under mom. 89 2 30, landskapets fastighetsverk under avsnittet skattefinansiering, finansiella poster och resultaträkningsposter, detaljmotiveringen ändras enligt följande: ”Renoveringen av lagtingsbyggnaden utgår och fullmakten för fastighetsverket under budgetår 2016 att genomföra investeringar i fastigheter och byggnader sänks till tre miljoner euro. Kanslikommissionen uppmanas att via landskapsregeringen återkomma i en tilläggsbudget om vilka delar av projektet som bör prioriteras och till dess exakta kostnadsramar”.

Vill därför avisera att jag i samband med detaljbehandlingen kommer att föreslå att lagtinget godkänner min kläm i reservationen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag har tillsammans med ltl Toivonen suttit i finans- och näringsutskottet med öppna fönster mitt i december. Renoveringen innebär i stort en ventilationsförändring, vilket vi alla kan konstatera att behövs. Vi har haft ett globalt möte i Paris där man på allvar tar itu med klimatfrågorna, som man då förstår att sitta med öppna fönster mitt i december är inte direkt energibesparande. Tycker inte ltl Toivonen att man borde ta sitt ansvar för energiåtgången i de offentliga byggnaderna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Att vi satt med öppna fönster i december stämmer till viss del, i pauserna hade vi ibland fönstren öppna. Jag hade inget problem med luften. Frågan är om det är värt det om det kostar fyra miljoner?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Renoveringen kommer att innebära en förbättrad fysisk tillgänglighet av byggnationerna där lagtinget ska ta ansvar för att vara tillgängligt för alla människor, oberoende av fysiska hinder. Även tillgängliggörandet av biblioteket, där vi satsa pengar men väldigt få nyttjar det p.g.a. att det är placerat där det är och väldigt otillgängligt för allmänheten, är inte det bra satsningar?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Visst är det fina satsningar men de flesta har talat om ansvaret för budgetunderskottet och då är frågan hur det ska prioriteras. Jag kommer att återkomma i ett anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Ingrid Johansson tog upp mycket av det jag tänkte säga. Jag sitter för tillfället med i en kommitté som bygger om Övernäs högstadieskola i Mariehamns stad. Ett hus som är ungefär lika gammalt som är det här och vi har i princip rivit ut det för att förändra det och göra det så att man kan vara där inne, att man kan andas, att det kommer upp i samma energianvändning som man förväntar sig av moderna byggnader. Om man ser långsiktiga på det, vad kommer energikravet på den här byggnaden att gå om man inte göra någonting åt det, år ut och år in i samma dåliga ventilation, gamla fönster allt det som vi nu vill åtgärda.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Jag svarar som tidigare, det gäller att prioritera. Är det värt de kostnaderna när vi har ett underskott på 17,6 eller ca 20 miljoner. Det är mycket pengar också i renoveringen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Parlamentet är också värd för många delegationer från svenska och finska riksdagen, delegationer från hela världen. Är det inte värt något för ltl Toivonen att vi visar upp ett ordentligt och klimatsmart parlament åt omvärlden?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Å ena sidan ja, å andra sidan nej. Det är fråga om en prioritering. Med mycket stor sannolikhet kommer vi att ha en tilläggsbudget här i vår, man säger att man ska få ned underskottet med 1/4. Den kommer att vara på ca minus fem miljoner, här talar vi om plus fyra miljoner. Varför kan vi inte sätta det mot varandra men vi måste se det i ett större perspektiv. Vi kanske kan skjuta på renoveringen det är också ett alternativ eller krympa ner det till de väsentligaste delarna. Det finns en massa andra delar än de som ltl Igge Holmberg talar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Toivonen. Tänkte i denna korta replik ta upp respekten för parlamentet, d.v.s. det finns en gammal tradition som bjuder att landskapsregeringen inte ifrågasätter lagtingets egna utgifter. Vi ifrågasätter inte nordiska rådsdelegationens budget, vi anser oss inte har rätt till det helt enkelt. Det här är ett område vi brukar vara försiktiga och vi får förmoda att finans- och näringsutskottet har gjort en omsorgsfull genomgång efter det som man har kommit fram till. Vi kan dock konstatera, om vi skulle gå in för det som ltl Toivonen föreslår, skjuts verkställandet upp och tid och pengar rinner iväg. För övrigt för respekt för parlamentet kan det vara bra att ha ett parlament där man kan andas.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Det var intressant det som ltl Valve talade om, ”man brukar inte ifrågasätta osv.”, det stämmer säkert jag känner inte till hur det brukar vara. Personligen och åländska demokrati är åtminstone inte kända för att vi inte vågar ta upp saker och ting, jag vågar ta upp detta.

Minister Wille Valve, replik

Det är givetvis din fulla rätt att ta upp det med det här är någonting som lagtinget, däribland ÅD själv beslutar över. Vi ska minnas att lagtinget är landskapsregeringens uppdragsgivare och i viss mån även arbetsgivare. Vi brukar vara ganska restriktiva med att peta i lagtingets egen verksamhet och så brukade det också vara i andra parlament.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Med det att inte peta i vad som händer här. För ett antal år sedan var det faktiskt så att det fanns ett förslag på att bygga en sjunde eller åttonde våning ovanför parlamentet. Det blev aldrig något med det, så tydligen har man petat och rört i saker också förr.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Arbetet i Finans- och Näringsutskottet har varit mycket lärorikt. Under hörandets gång konstaterade jag snabbt tre saker. Alla verksamheter är viktiga, i hårda ekonomiska tider måste alla verksamheter ses över och landskapets styrning blir allt viktigare i takt med att mer och mer bolagiseras eller på annat sätt knoppas av.

För det är så Talman att tiderna är tuffa. För medan grannlandet i väst går som tåget går den finska ekonomin på knäna. Den finländska ekonomiska situationen bedöms av regeringen själv som allvarlig. Den åländska ekonomin är i stort beroende av den finländska och därför är situationen allvarlig även för oss.

Så var ska vi spara? Var kan vi effektivera? Vi liberaler menar att hela den offentliga sektorn behöver överses. Det betyder inte att alla ska få mindre medel men det är orättvist och oskäligt att lägga hela sparkravet på några få aktörer medan andra organisationer helgas. Vi ska ta tillvara all den kompetens som finns i förvaltningarna och lyssna till personalens förslag på utveckling och effektivering, så som lantrådet sade under regeringsprogramsdebatten, ”det finns en anledning att politiker har två öron och en mun”. Vi ska utveckla men då vi utvecklar nytt ska vi se om gamla strukturer kan avvecklas, annars växer kostymen och därmed kostnaderna.

Utskottet manar till stor försiktighet i fråga om användningen av landskapets medel. Vi liberaler menar att investeringar ska vara väl övervägda och ge inbesparingar på sikt. Att göra bedömningar om investeringars ändamålsenlighet är nödvändigt. Under budgetdebatten konstaterade f.d. finansministern Nordlund att den nya landskapsregeringen måste prioritera för att inte behöva gå till banken. Utskottet har därför sagt att investeringen i utbyggnad av Musikinstitutet ska övervägas och att nytt tonnage ska beställas in först efter att kortruttssystemet fastställts.

Vi behöver också överse vad vi inte behöver och därför avyttra byggnader som vi inte fyller något syfte att ha i vår ägo. Vi behöver också göra bedömningar om det finns områden som vi kan göra samarbetsvinster med det privata.

Jag nämnde styrningen av bolag och verk som en viktig punkt tidigare och jag vill kommentera det ytterligare. Vi liberaler ser att effektiveringar kan göras genom bolagisering men det är viktigt att ägarna sköter sitt uppdrag och styr verksamheterna mot önskvärd riktning. Bolagsordningar och ägardirektiv ska vara uppdaterade och fylla sina syften. Syftet med olika bolag och verk kan givetvis variera, men med den ekonomiska realitet som råder så är det nödvändigt att hela koncernen bidrar till att nå målet om en hållbar ekonomi. Det är alltså viktigt att komma ihåg att då en verksamhet avknoppats betyder det inte att landskapsregeringens arbete avslutats, det har bara blivit annorlunda.

Slutligen, talman, kan jag konstatera att jag ser ljust på framtiden. Regeringen har genom sitt program visat att man på allvar tänker ta itu med den offentliga ekonomin. Vår uppgift här i salen är att tillgodose såväl ålänningarnas behov idag så som kommande generationers behov. Det är förstås ingen enkel uppgift men om vi gemensamt lyfter blicken och arbetar tillsammans för ett gott Åland, då lyckas vi. Tack.

Vtm Britt Lundberg

Fru talman! Jag önskar att sälla mig till dem som tackar för utskottets betänkande som är både balanserat men tufft i förhållande till regeringen. Utskottet bedömer att den ekonomiska utvecklingen är högst osäker. Något som förstås regeringen måsta ta till sig och ta itu med omedelbart och arbeta med. Utskottet begär även att grundliga beslutsunderlag ska finns redan när reformer planeras. Regeringen ska kunna bedöma uthålligheten för PAF utan att äventyra PAFs ambitioner med utveckling för att använda dessa medel för landskapets utgifter äventyras. Utskottet vill även ha politiska prioriteringar och en redogörelse för regeringens planer till tilläggsbudgeten under vårvintern.

Annat som finns i regeringsprogrammet men inte i det nu aktuella budgeten uppmanas regeringen att redogöra för i tilläggsbudgeten. Utskottet slår också fast att eventuella lån enbart får upptas för investeringar som på sikt kan visa att de sänker driftskostnader.  Allt det här är bra, utskottet ställer höga och arbetskrävande förväntningar på landskapsregeringen men när det här arbetet omedelbart nu verkställs så kommer utsikterna för att regeringen ska kunna göra ett gott arbete underlättas.

Hur avräkningsbeloppet utvecklas, hur sjöfartspolitiken prioriteras, hur vindkraftstödet kommer att hanteras, hur framgångsrikt arbetet blir med det nya självstyrelsesystemet och hur arbetsmarknadspolitiken i Finland utvecklas kommer att påverka i hög grad för hur vår välfärd, vår ekonomi, vår miljö och vårt åländska samhälle kommer att utvecklas. Ramarna för dessa områden sätts av Finland och av den centerledda regeringen.

Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden.

Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut. Våra näringsliv är olika, Finland har industri, Åland har i högre grad service- och tjänsteföretag. Konjunkturerna träffas oss olika vid olika tidpunkter. Därför gör avräkningsbeloppet eller klumpsummesystemet det så svårt att långsiktigt kunna planera för vårt samhälle. När inkomsterna sviktar i Finland så drabbar det vårt åländska samhälle, ofta mer eller mindre som en överraskning och har vi inte då en rejäl buffert med sparade pengar för att minska det ekonomiska fallet kan vi tvingas att göra flera kortsiktiga och dumdristiga inbesparingar, ingen hållbar utveckling.

Jag är stolt och glad över att jag stött en regering som lämnar över en budget där vi kan visa att vi kan bibehålla servicen, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare.

Vi gläds också åt att utskottet enigt uppmanar regeringen att ge mer medel till kommunernas skolor för att utveckla läsandet och att livsmedelsklustret lyfts och närproducerad och ekologisk mat ska stödas. Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.

Rakt Vi hade en intressant diskussion i lagtinget om ÅHS och hur väsentlig den verksamheten är. Jag är därför besviken över att utskottet inte tydligare lyft fram det faktum att i det närmaste allt inom ÅHS hänger ihop och att det för varje åtgärd som görs måste granskas vilka andra verksamheter som påverkas, att hela kedjan gås igenom. Dessutom har arbetet med den pågående arbetsvärderingen förbigåtts med tystnad, vilket är förvånande eftersom även den fick ett stort utrymme i remissdebatten även från flera i regeringspartierna.

De olustiga uttalanden som regeringen gjort om att ta bort guldkanter i sjukvården var ingen bra inledning på den nya regeringens arbete. Vi beklagar också att regeringen fått en så dålig start med kommundiskussionerna genom sina odiplomatiska och nedvärderande uttalanden. Den känsla en regering skapar i samhället är avgörande för samhällsutvecklingen. Här får vi dela ut dåliga stilpoäng.

Det var många intressanta saker som utskottets ordförande lyfte i remissdebatten och sammanfattade som intressanta ämnen som skulle tas med till budgetbehandlingen. Det är synd att det fick ett så litet avtryck i utskottets betänkande och arbete. Jag saknar diskussionen om Ålands själ och utvecklandet av turismen om mer ambitioner om att det åländska samhället borde lägga mer energi på att skapa nytt i form av arbetsplatser och inkomster. Vi ser fram emot en mer kreativ och företagsam politik än att vi bara justerar lagstiftningar efter modell som gjorts i Finland. Vi borde i högre grad ta tillvara möjligheterna med att vi kan skapa ett Åland som är ännu intressantare och som förblir unikt. Gör vi lika som i Finland blir vi också lika som Finland. Det har aldrig varit politiken på Åland tidigare. Tack.

Ltl Göte Winé

Tack fru talman! Nu är det budgeten för 2016 som vi debatterar. När jag funderade hur jag skulle börja så blev det en ganska tråkig mening. Finlands ekonomi är vår ekonomi, vi på Åland är ytterst beroende av hur Finlands ekonomi går. Däremot vill jag hålla med ltl Britt Lundberg som nyss sade att vi inte behöver kopiera vi kan ha vår egen politik, det var bra sagt.

Det är tuffa och utmanande år för Finland ekonomiskt trots att metallindustrin, bl.a. varvsindustrin som just nu har ett uppsving i Finland så räcker det inte för att våga se positivism inom den finländska ekonomin, som också blir Ålands ekonomi. Därför vill utskottet uppmana till fortsatt försiktighet gällande landskapets ekonomi.

Som jag nämnde i mitt anförande i remissdebatten så tar det tid att vända skeppet. Man pratar mycket om att man ska vända på det med privatisering. Men så enkelt är det inte. Man pratar ofta om att OPS, offentligt, privat samarbete, ska vara så bra. Men blir det billigare, för vi är ändå enbart 29 000 invånare och ska det fungera behöver man få en viss nivå och kvantitet. Den privata entreprenör som går in i det samarbetet vill också få sin investering betald. Att se privatisering och OPS som den stora räddaren är kanske att göra det lite lätt för sig. Men att ha det med som ett alternativ inom vissa områden är vi inte främmande för. Däremot behöver vi på allvar se på alternativ för att sänka kostnaderna.

Visst ska det offentliga samarbeta och underlätta för näringslivet. Man behöver också klargöra vad som är samhällets uppgifter och vad är det privatas.  Ser man på regeringen som lade budgeten för 2016 så har de haft ett samarbete med näringslivet och fått en positiv tillväxt inom den privata sektorn, vilket är bra och ger framtidshopp för näringslivet. Här behöver man se hur man kan jobba vidare i dialog och vad samhället kan göra för att stimulera den privata sektorn till en volymtillväxt.

Sedan har vi den s.k. arbetskraftsinflyttningen som man måste hjälpas åt med. Vi behöver synas mer internationellt med vad vi har för arbetsplatser och vad vi söker för kompetens till näringslivet.

Fru talman. I stycket självstyrelseutveckling diskuterades det en hel del i utskottet om skattebehörigheten. Utskottsmajoriteten anser att arbetet kring beskattningsrätten ska ligga hos Ålandskommittén. Det parlamentariska ansvaret om självstyrens utveckling ska ligga på lagtinget och framför allt nu med Ålandskommitténs arbete som centralt. Ett lagarbete mellan lagtinget och landskapsregeringen är sedan en självklarhet.

Det är viktigt att vi jobbar vidare med en bred samstämmighet med alla partier med mot samma mål. Den som ska hålla i arbetet om vår skattebehörighet anser socialdemokraterna är den som leder Ålandskommitténs åländska partiers arbete. Att i denna fråga bedriva oppositionspolitik gagnar inte syftet. Vi behöver inte bara tala med en röst, utan vi måste också agera tillsammans på ett konsekvent och samordnat sätt.

Ålands socialdemokrater poängterar alltid vikten av att våga satsa på tidiga insatser, spara in pengar på sikt. I betänkandet är det läsfrämjandet som ett enigt finans- och näringsutskott lyfter fram att det är av yttersta vikt att projektet fortsätter i någon form och att man ser att kommunerna viker tillräckligt med resurser för projektet. Frågan är om man ska kalla detta angelägna område för ett projekt? Det har ändrats en hel del och läsandet har fått konkurrens av spel och annat på internet. Därför måste man se på allvaret i läsförståelsen långsiktigt.

Vårt skolssystem är idag teoretiskt och ska man hjälpa elever att ta till godo dagens utbildning så måste det fokuseras tillräckligt på läsförståelse för de som är behov av extra stöd. Det är av oerhörd vikt att vi ger våra unga rätt resurser och möjligheter för en god skolgång. Det var inte så länge sedan som det stod i media om elever i en skola där flera elever riskerar att få underkänt. Undrar hur många av dessa som inte kunde ta del av kunskapen, med andra ord läsförståelsen.  

Att kalla det för ett projekt är inte bra utan det ska ses som långsiktigt att jobba för att stärka våra barn i läsning som sedan leder till en positiv attityd till läsning. Att fokusera på läsförståelsen är en investering i våra barn och deras framtid.

Under remissdebatten lyfte man upp problemet med kombinationen av att en avgående regering lägger upp en budget som sedan en ny regering gör om med nya prioriteringar 2-3 månader senare. Jag kan förstå att det finns en viss frustration även hos tjänstemännen över detta. Först har man en budget klar, så kommer nästa. Inte lätt sen att lägga kraft och fokus på förändring och politiska prioriteringar, att se över detta är självklart viktigt. Det framkom i ett skede att man kunde försöka få in översynen av valsystemet i samband med den grupp som redan är tillsatt, men den gruppen är så långt gått i sitt arbete så det ser jag inte som ändamålsenligt. Nu är det inte bara lagtinget det berör, det är lika inom det kommunala systemet att man väljer in ett nytt fullmäktige på hösten och den avgående fullmäktige lägger budgeten för 2016.

Det är viktigt att man har kommunerna med sig, som vi kallar det i betänkandet, att landskapsregeringen kommunicerar sina tankegångar om arbetet på ett lämpligt sätt.  Det är viktigt att man inte bara har kommunikationen med lagtinget, utan också med kommunerna under arbetets gång. Hur landskapsregeringen går vidare i sitt arbete kan de bestämma själva om vad som är ändamålsenligt och ett bra tillvägagångsätt.

Det nämns ofta att sjukvården på Åland är dyr och består av så stor del av vår budget. Visst är det så att 44 % av landskapets budget för 2016 går till ÅHS. Vi har en sjukvård för 29 000 invånare.  Genom vårt geografiska läge så hamnar får vi en ganska stor sjukvård att satsa på, betydligt högre än vad de har i närliggande områden med lika stor population. Vi har allt från livsstilsmottagning, god primärvård till specialistvård inom de flesta områden. Så länge vi har råd med det ska vi vara stolta. När kassan börjar sina kanske man måste se vad det är för verksamhet den offentliga sjukvården ska ha som uppdrag? Det sägs att man ska privatisera viss vård för då blir det billigare, men vad är det som säger att det ska bli billigare för det?  Skulle det bli billigare hade man nog redan tagit beslut om det alternativet. Att bedriva sjukvård är ett stort ansvar och att man måste se helheten och ta ansvar för den.

Vi ska också komma överens med landskapslagen om hälso- och sjukvård där § 1, andra och tredje punkten säger att man ska bedriva sjukvård med att minska på klasskillnader och säkerhetsställa att hela befolkningen i landskapet har rätt till sådan hälso- och sjukvård som vars och ens hälsotillstånd förutsätter.

Det är en utmaning för nya ÅHS styrelsen och landskapsregeringen att se på prioriteringar och vad vi ska ha för verksamhet i framtiden. Är det så att det finns verksamhet som blir billigare i privat regi så kan man se på det. Men den måste vara tillgängligt ekonomiskt. Tillgången för sjukvården får inte bli en klassfråga, det är viktigt för socialdemokraterna.

Fru talman. Vill avsluta med klimatet. När de skulle ta klimatavtalet i Paris förra veckan sade ordförande Laurent Fabius, tillika fransk utrikesminister, till delegaterna när han presenterade sitt slutgiltiga avtalsförslag: ”Vi har en unik möjlighet i dag. Om vi misslyckas, hur ska vi återuppbygga det hopp och förtroende som har visats oss? Våra barn skulle inte förstå och inte förlåta oss”.

Vi har alla vårt ansvar för att få ett hållbart Åland 2051. Förra mandatperioden godkände vi en färdplan, en strategi för ett hållbart Åland. Vi behöver alla ta ansvar för att nå dit. Vi har inte råd med politisk prestige och värderingar på bekostnad av vårt samhälle. Vi måste också här ta vårt ansvar och se vad vi kan göra för att bidra till ett mer hållbart Åland. Där har vi centrala frågor som biologisk mångfald, skydd av den marina miljön, energieffektivitet och förnybar energi, hållbara transportsystem samt en hållbar utveckling i sektorerna lantbruk, fiske och skogsbruk.

Bästa kolleger, när vi tar våra beslut så har vi även hållbara mål att gå mot. Låt inte våra kortsiktiga mål stå i vägen för de långsiktiga. Utan istället, fru talman, ser vi våra årliga budgetar steg mot våra långsiktiga hållbara mål och våra barns framtid.

 Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Socialdemokraterna nämnden att det har en viss skepsis till OPS för att vi bor i ett så litet samhälle. Det kanske inte är så lätt att få lönsamhet och de privata företagarna vill förstås ha lönsamhet och hur ska de kunna få det? Kan man inte i stället se det så här? Genom att införa och använda sig av offentlig privat samverkan kanske inte alla projekt måste dras i långbänken att det faktisk kan hända, utan att det måste vara en eller två regeringar som ska fatta besluten. Skulle inte det kunde öppna upp för möjligheter i stället för att stänga dörrar?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När en socialdemokrat går upp och har en fundersam roll då är man skeptisk, då är man emot. Jag är inte skeptisk utan fundersam på om det verkligen ska spara in pengar. Kommer vi upp i det antal, den frekvens som gör att det här ska spara in pengar? Det var den oron jag nämnde.

Ltl Holmberg-Jansson nämnde att det ska kunna gå snabbare, tvärtom vi har ändå vår process vi ska gå tillväga med. Näringslivet kanske inte har tålamod att vänta för det offentliga måste ändå ha sin gång. Vi är inte emot idén att man kan titta på det, men fundersamma om det verkligen sparar in.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Min erfarenhet av det privata näringslivet och det offentliga är att det oftast är snabbare beslutsgång i det privata. Jag är mycket väl medveten om att saker och ting förstås måste dras genom ett visst regelverk för att det ens ska vara möjligt. Jag vill också som ltl Winé, understryka vikten av hur viktigt det livslånga läsandet är.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! I hela repliken ska jag vara helt enig med ltl Holmberg-Jansson. Håller helt med om att det är snabbare beslutsgång inom det privata. Det har jag också märkt när jag pratat med dem från det privata så brukar de säga att jobba med det offentliga har vi inte tid och tålamod med. Det gäller att lära varandra och hitta vår väg för att komma fram till bra beslut för vi är beroende av varandra och vi ska hjälpa varandra, det är jätteviktigt, det ska inte vara för eller emot.

Det livslånga läsandet och lärandet är av yttersta vikt. Det är en stor samstämmighet i hela lagtinget om att läsandet är viktigt och något man bör prioritera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har varit väldigt förvånade över hur starkt de nyliberalistiska tankegångarna har haft genomslag i de regeringsprogram och den politik som den nya regeringen har tänkt sig att föra med tanke på den sammansättning som den har. Därför gladde det mig väldigt mycket att höra ltl Winés anförande, för det andades faktiskt ganska mycket mänsklighet. Samhället består av människor, samhället är inte siffror och framförallt i anförandet när det gällde ÅHS. Man får en känsla ibland när man hör debatten och diskussionen kring ÅHS att det bara är en kostnad. Vi ska komma ihåg att ÅHS står för Ålands hälso- och sjukvård, alltså att hålla ålänningarna friska. Det är inte utan orsak vi lever längst och vi är den friskaste befolkningen i det här landet. Det är ett stort grundarbete vi har gjort för att komma dit. Varje gång man går in och förändrar något ska man veta vad resultatet blir av det hela. Jag önskar ltl Göte Winé lycka till i de interna diskussionerna inom regeringen och jag sympatiserar med hans tankegångar när det gäller det mänskliga i sammanhanget.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag kan inte annat än hålla med ltl Roger Nordlund. Från de senaste fyra åren vet jag att vi sympatiserar mycket och har stor respekt för ledamotens värderingar och tankar. Hur ska man jobba vidare, vad väljer man att skriva om, vad väljer man att synas utåt med? Det blir oftare att man lägger fram siffrorna än att man lägger fram med de mjuka värderingarna. Jag lovar ledamoten att jag kommer att jobba och jag vet att det finns fler med mig. Det är inte så hårda skrivningar som framkommit i media utan det kommer att bli bra till slut. Däremot är vi eniga om att man på något sätt behöver se över en prioritering och hur det ska se ut i framtiden. Det måste vi göra med tanke på den ekonomi som vi sitter i idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Som jag tidigare var inne på var utskottets betänkande, behandling av budgeten att det väcker många tankar och det är positivt och skapar också debatt med perspektiv från Ålands Framtid som inte deltagit i utskottsbehandlingen.

Några allmänna synpunkter bottnar förstås i att vi har en budget som inte sittande regering, åtminstone inte till fullo har arbetat fram. Det gör också att finans- och näringsutskottet på ganska många punkter håller sig försiktiga för att ha en tydlig åsikt om det kommande årets prioriteringar, vi förväntar oss att det kommer nya sådana inom kort och det kan vi ha en viss förståelse för. Jag skulle gärna ha sett att man skulle ha passat på att ta chansen att skapa vägkost och ge lite mera vägledning åt den sittande regeringen vad det nyvalda lagtinget tycker. Det finns också inslag av det så vi ska fokusera på det positiva.

Utskottet konstaterar efter en allmän genomgång av världsekonomin, den finländska och åländska ekonomin att det läget är osäkert. Man konstaterar vidare att då har man inte beaktat det som kanske ytterligare är stora osäkerhetsfaktorer. Man räknar upp uteblivna samhällsfördraget, åtgärder för att stärka konkurrenskraften i Finland, eventuella lagpaket och eventuella andra reformer av den offentliga sektorn, då främst på sjukvårdsområdet som har diskuterats. Det här innebär att prognoserna framöver är ännu mer osäkra.

Frågan som Ålands lagting måste börja ställa sig är om vi verkligen vill ha ett ekonomiskt system, ekonomisk självstyrelse där vi är så pass beroende av de beslut och de förändringar som fattas i Helsingfors, allt från sjukvårdsområdet till konkurrenskrafts- och arbetsmarknadsåtgärder. Det beskrivs ofta som en stor trygghet att vi ekonomiskt är kopplade till en större stat som Finland och en större ekonomi. I det här läget kan man med fog ställa sig frågan om det inte är precis tvärtom, att det snarare är otrygghet att inte kunna förutspå de framtida inkomsterna och hur utgifterna påverkas p.g.a. att så många av de stora besluten fattas i Helsingfors. Det kan ses som en trygghet att luta sig mot något större, men om det som är större vacklar är det faktiskt en otrygghet i sammanhanget. Det är inte minst relevant med tanke på den debatt som har förts om beskattningsfrågan. Det efterfrågas ett mera grundligt arbete kring beskattningen, vad kan vi vinna på att överta beskattningen, vilka beskattningsformer vill överta osv, det är förstås en intressant diskussion.

Ett perspektiv som jag vill lyfta i är en rapport som ÅSUB presenterade i samband med Ålandskommitténs arbete när man tittade specifikt på den ekonomiska självstyrelsen. Där tittar man på olika möjliga alternativ till att finansiera självstyrelsen framöver, rapporten heter ”Framtida finansiella relationer mellan Åland och Finland”, en bra rubrik och ett bra ämne. Där gör man ett försök till att göra en prognos fram till år 2025 med olika scenarier. En jämförelse man bl.a. gör är att man tittar på hur man tror att nuvarande avräkningssystem skulle utvecklas fram till år 2025. Man gör också en beräkning av om man skulle låta alla skatter som härrör från Åland stanna på Åland, vad skulle det ge för utfall år 2025?

Prognoser ska man alltid ta för vad det är, nämligen prognoser. Det man kommer fram till och skriver i rapporten är att med våra egna skatter skulle vi ha mellan 300 till 370 miljoner euro att spela på. Fortsätter vi med dagens system ligger vi på mellan 280 till 300 miljoner euro. Alltså i bästa fall skulle vi ha 70 miljoner mera. I värsta fall skulle vi ha 20 miljoner mera år 2025 i årliga intäkter. Det är klart att det är en prognos, en grov skiss och de olika systemen borde samspelar men det visar ändå på någonting. Det åländska samhället har en stark skattekraft, bär sig själv i stor utsträckning. Det bekräftas också av att ålänningarna ligger topp ett vad gäller kapitalinkomstskatter i Finland. Man ligger på andra plats om man jämför med de övriga finländska landskapen vad gäller förvärvsinkomstskatter och bidraget till mervärdesskatterna. Det är något man kan utgå från i ett fortsatt arbete och verkligen titta på det.

Det är klart man kan diskutera olika skatteformer, det ska vi också göra. Ser man till helheten så visar det här på stora möjligheter framöver om de faktiskt är så att vi vill sätta samhällsekonomin i balans måste vi också titta på inkomstsidan och hur vi ska utveckla den. Det är en mycket viktig del i det kommande arbetet när den ekonomiska självstyrelsen ska slås fast i Ålandskommittén. Därför är det viktigt att landskapsregering visar ett ledarskap i den här frågan, vi från Ålands Framtid ska absolut vara med och bidra med våra kunskaper och våra perspektiv i det arbete om regeringen så önskar.

Konstaterar att utskottet mycket förtjänstfullt resonerar runt våra motioner och har bra skrivningar på flera områden. Två motioner aviserar jag att vi kommer att föra till omröstning. Vi anser att det behöver tas ett tidigare grepp kring frågan om en språkombudsman, i motion nummer 19 skriver vi om detta. Utskottet konstaterar att självstyrelsepolitiska nämnden har den frågan och anser att landskapsregeringen bör överväga olika alternativ. Det är förstås en bra skrivning, men man borde vara tydlig och faktiskt återkomma till lagtinget med förslag där man presenterar tankar kring en eventuell åländsk språkombudsman.

Även motion nummer två som gäller den byråkrati som har uppstått de senaste åren kring ÅMHM och de allvarliga avgiftshöjningar som har genomförts, till synes ganska omotiverade man har bara gjort en allmän avgiftshöjning. Därför föreslår vi än avgiftssänkning på 25 procent för att kompensera detta, samtidigt som man minskar kostnaderna hos ÅMHM. Det ska man göra genom att komma med tydliga direktiv från regeringens sida, vilken typ av tillsyn vi ska ha på vårt ändå småskaliga Åland, där tillsynen och den sociala kontrollen är stark redan som så. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson för fram att man borde debattera beskattningen mera, vad man vill göra med skatterna. Är tveksam till det. Trots allt borde vi först få fram att vi faktiskt vill ta över behörigheten, att ha möjlighet att ta hit beskattningen, efter att Ålands folk har sagt sitt. Det är en långt viktigare fråga än att börja diskutera innehållet, den är ganska beroende av vilket konjunkturläget är, ideologi och det blir kanske olikheter. Det är bättre att vi står enade och visar på att vi vill vara med och styra och ställa själva, självstyrelsen, att vi utvecklar den och har möjlighet att ta över behörigheten om vi så önskas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Uppfattar ändå att vi är eniga i frågan, den möjligheten ska vi ha med det nya självstyrelsesystemet. Det har varit ambitionen i de kommittéer som har arbetat med frågan inför Ålandskommittén och hoppas att den ambitionen fortfarande ligger kvar och jag upplever att så är fallet i de förhandlingar vi bedriver. Den åländska positionen är att vi ska ha möjligheten att överta skatterna i det nya systemet. Samtidigt vet vi att det finns en kritik ute i samhället mot att vi driver möjligheten till en utveckling som vi inte vet vart vi vill nå med slutresultatet. Att påbörja den diskussionen, den politiska debatten för att förhoppningsvis 2022 också kunna genomföra den politiken, faktiskt konkret förbättra ålänningarnas verklighet för ett övertagande av beskattningen med ett motsvarande system som vi har i Finland. Det utvecklar inte Åland på något sätt annat än att vi kanske får mera pengar att röra oss med enligt ÅSUB, det är ett gott skäl men samtidigt behöver vi föra en utvecklingsdiskussion.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Är inte så säker på att det är rätt taktik, det kan grumla debatten, det blir tolkningssvårigheter för allmänheten och näringslivet när man för fram budskapet att man behöver diskutera innehållet och vi är oense om det. Det viktigaste är att vi visar enighet, att vi är beredda att få självbestämmanderätten till oss själva och ha möjlighet att ta över om vi så senare önskar. En alltför detaljerad debatt kan motverka syftet att få över beskattningen, det kan visa på en oenighet som vi egentligen inte har i huvudfrågan, vilket är viktigare att lyfta fram. Tänk om lite grann och fundera, gagnar det faktiskt debatten om skatteövertagande?

Ltl Axel Jonsson, replik

Mina absoluta förhoppningar är att vi ska kunna hålla oss på en sådan nivå vi politiska partier som diskuterar ett framtida eventuellt skatteövertagande. Vi går in för det, att om vi övertar beskattningen är det den majoritet som finns i Ålands lagting som sätter ramarna för en framtida beskattning. På det sättet behöver man inte vara överens om exakt vilket skattesystem vi ska ha framöver. Men man kunde visa på alternativ och möjligheter och påbörja en politisk diskussion som idag är ganska utdöd jämfört med hur den har sett ut tidigare. Där det faktiskt fanns ett driv och man hade tankar om varför man skulle överta skattebehörigheten och vad man skulle göra med den. Den diskussionen borde vi väcka liv i för att visa att vi faktiskt menar allvar, att det finns utvecklingspotential om vi ser skatteinstrumentet som ett instrument för att uppnå utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag uppskattar ltl Axel Jonssons anförande mot den bakgrunden att vi ska ha den välfärd vi förtjänar här på Åland. I dag har vi den välfärd som Finland förtjänar. Ja, vi har ett strukturellt underskott i förhållande till den ekonomi som är i landet som helhet. I förhållande till den ekonomi på den intjäningsförmåga vi har här på Åland så kanske vi inte har ett strukturellt underskott egentligen. Med det system vi har idag måste vi anpassa oss till den situation som landet som helhet har. Det är bra att ltl Axel Jonsson lyfte upp att vi faktiskt har en skattekraft i samhället, vi har ett starkt näringsliv, nästan alla människor i arbete, men det har inte Finland som sätter ribban för vilken välfärd vi ska ha på Åland. Om det någonsin skulle finnas ett skäl för att vi skulle börja diskutera hur vi kan bli mer ekonomiskt oberoende så är det nu. Gör vi det inte måste vi anpassa oss till den nivå som ålänningarna inte vill ha.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Tittar vi bakåt 20 år har vi haft hyfsat goda tider både på Åland och i Finland. Det har gjort att självstyrelsen har kunnat finansieras och vi har kunnat utveckla våra verksamheter ungefär som vi har velat. Vi har t.o.m. haft pengar att lägga i ladorna, förvisso börjar nog vara slut vid det här laget. Det är idag man börjar se konsekvenserna av att vi levt med det systemet. När man diskuterar olika förändringar på rikshåll, som riskerar att slå på olika sätt mot den åländska ekonomin och finansministern ska försöka lappa ihop det på basen av beslut som fattas någon helt annanstans. Det gör att det ekonomiska ansvarstagandet för Åland blir bara halvt, det blir att handla om hur vi ska fördela utgifterna och så hoppas vi att inkomsterna räcker till. Istället för att se till att inkomsterna räcker till och skapa en ekonomisk självstyrelse, en ekonomisk verklighet som gynnar de åländska företagen, det åländska skattebetalarna och de som ska få ta del av den samhällsservice vi producerar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Noterar på tavlan att ltl Igge Holmberg han lyckats få in ett smeknamn som ett officiellt namn, men jag hamnade på att byta mitt namn för att få den stavning jag själv har kört med i 40 år. Från och med nu är det Stephan med ph, eller som någon skrev som i sophinken.

Övergår till budgetbetänkandet. Vi var överens i de flesta fall. Vi fick in en skrivning om att underskottet är 17,6 miljoner i den budget som lades. Den siffran nämndes inte ens i budgeten ursprungligen, även om jag hade andra åsikter. I mitt första anförande sade jag till dåvarande minister Nordlund att man inte borde ha tagit ut så mycket från pensionsfonden, senare lyckades jag få en revisionsberättelse som faktisk visade att eftersom pensionskostnaderna har stigit var uttaget ganska exakt. Den gången hade jag fel, det händer inte så ofta men det gör det ibland. Däremot hur mycket man ska ta ut av PAF, det framkom också i tidningspressen att hundra procent inte är det långsiktiga. Runt 20 miljoner håller jag med om, kanske något över det.

När det gäller finska ekonomin så citerar utskottet regeringens proposition där man skriver, ”läget för Finlands ekonomi är allvarligt BNP-tillväxten är nära noll”. Som vi sade, vi är beroende av inkomsterna från Finland. Vi skriver också i betänkandet, ”produktionen i Finland visar inga egentliga tecken på återhämtning”. Det som vi följer, det som gäller landskapets budgetekonomi är att år 2016 förväntas avräkningsbeloppet sedan minska marginellt. Det är vi tvungna att anpassa oss efter. Situationen i Finland är allvarlig, det finns ingen tillväxt som man kan se och avräkningen kommer att minska, det är den prognos vi har och det har vi varit överens om.

Vi har också en ganska lång brasklapp som ltl Jonsson också var inne på, att det beaktar inte de eventuella konsekvenser av vad ett eventuellt samhällsfördrag kommer att medföra, vi vet ju inte ens om vi får det, eller de s.k. lagar för att stärka konkurrenskraften. De reformer man talar om i offentliga sektorn, eller immigrationsströmmarna som har vuxit rätt stora i år. Ingenting av det här är beaktat i prognosen och samtliga har negativa effekter.

Det vi var överens om utskottet var bl.a. att utskottet manar till stor försiktighet i fråga om användningen av landskapets medel. Det vi också ville få fram var att vi ville skära i en hel del kostnader så att landskapsregeringen själv skulle ha möjlighet att lägga fram och prioritera besluten. Det som konkretiseras är t.ex. att projekteringen av musikinstitutet ströks helt hållet samt beställningen av en helt ny färja. Så långt var vi konsekventa.

Jag hade två motioner om att sänka lagtingsledamöternas och regeringsmedlemmarnas arvoden. Eftersom Finlands regering sänkte lönerna med sju procent utgår jag ifrån att landskapsregeringen i samband med tilläggsbudgeten på något sätt tar ett beslut, jag föreslog fem procent men vad det blir får vi se. Jag valde att inte reservera mig mot det utan låta regeringen komma med beslut.

Det enda det gällde är renoveringen av lagtingshuset, om vi inte ändrar det kommer det att dra i gång och vi kan inte ändra det i en tilläggsbudget efteråt.

Noterade när jag tittade på Nobelmiddagen t.o.m. där hade man skurit ner med 20 procent, det händer en del i omgivningen.

Tidningarna talade om att man ska guldramen kring ÅHS. Majoriteten i finans- och näringsutskottet ville hålla någon form av gyllene bur runt marmorburen, att det inte går att göra något åt renoveringen vilket man också kunde höra här. Det är fel av flera orsaker, det ger väldigt besvärliga signaler för landskapsregeringen inför en tilläggsbudget som kommer, som jag kan skissa borde ha besparingar i storleksordningen fem miljoner eftersom det ska sparas 20 miljoner på fem år. Signalerna är jag oroliga över. Tack.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen nämner även i detta anförande om ombyggnaden av lagtingshuset. Det har kommit upp i tidigare replikväxlingar att den stora kostnaden, 80 till 85 procent består av ventilationen. Nu har inte ltl Toivonen varit här så länge så du har inte riktigt fått uppleva hur dålig luft det är på den här arbetsplatsen. Jag har inte själv varit medveten om hur känslig jag är för dålig luft. Arbetet i utskottsrummen, speciellt under de varma dagarna är nästintill omöjliga. Luften står precis stilla och det är en enorm värme och då är jag bara där två dagar i veckan. Tänk då på de som jobbar där varje dag.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har hört om luften i utskottsrummen och har själv suttit i finansutskottet, vi har suttit tre dagar i veckan ganska långa dagar, jag har inte upplevt något problem. Vi har växlat luft i pauserna. Hettan på Åland är väl inte Ålands största problem.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Det är sant det är inte så varma dagar som där ltl Toivonen brukar befinna sig, i Portugal. Om luften står stilla, det är där de stora kostnaderna finns och sedan är det fönstren. Om vi ska gå emot att vara ett hållbart samhälle kan vi inte ha fönster som läcker som såll, det är totalt ohållbart när det gäller ett hållbart samhälle, ett hållbart ekonomiskt tänk. Sedan är det även belysningen. Det är egentligen inte så mycket annat som kommer att ske. Det är saker som måste ske p.g.a. av att huset är byggt när det är byggt. Det har ett stort behov av renovering det har andra hus som också är byggda under den här tiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, jag återkommer med svar i mitt nästa anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen lyfter upp skrivningen i betänkandet rörande osäkerheten kring flyktingströmmarnas inverkan på ekonomin, då kan man anta att det lika väl kan röra sig om positiva inverkningar. Man kan luta sig tillbaka mot t.ex. siffror från OECD-länderna som har tagit reda på att ungefär i genomsnitt 3000 euro per år bidrar en invandrare med, 1 300 euro är siffrorna för Finland. Med den åldrande och minskande befolkning i Europa och synnerligen på Åland, kan man då anta att det nästan är välkommet för Åland, håller ledamoten med?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Vi ska inte gå in i de långsiktiga effekterna av invandringen för där har vi olika åsikter. När det gäller de kortsiktiga effekterna är det väl ingen som säger att det på kort sikt är positivt för budgeten, vi talar ett, två, tre år.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi behöver inte gå särskilt långt bort utan vi kan titta på vårt grannland Sverige som har en ganska lång historia av att ta emot invandrare, från sextiotalet och framåt och som bekant går deras ekonomi som tåget. Många förståsigpåare hävdar att det är beroende av invandringspolitiken som Sveriges ekonomi går så bra just nu.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Fortfarande ska vi inte gå in på det långsiktiga. Jag råkade se häromdagen att nästa år skulle sju procent av svenska budgeten gå till migrationsverket för de kortsiktiga kostnaderna och det är rätt mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Gällande renoveringen av lagtingsbyggnaden vill jag påminna ledamoten om att det är 40 år sedan den byggdes. På de 40 åren har man inte gjort någonting åt lagtingsbyggnaden, bara av det finns ekonomiska skäl att underhålla byggnaden och vidta åtgärder. Men som sades i förra replikväxlingen består 80 till 85 procent av kostnaden för lagtingsrenoveringen av kostnaderna för att förnya ventilationen. Det är faktiskt dålig luft och jag skulle rekommendera ledamoten att bara gå ut ur lokalen och att komma in igen så upplever nog också ltl Toivonen att det är mycket sämre luft här inne än utanför.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag går inte mot det som ltl Carlsson säger, det är frågan om tidpunkten. Om vi ska satsa fyra, fem, sex miljoner i ett läge när budgeten ligger på minus 20 miljoner eller om vi väntar några år och tar renoveringen då. Jag säger inte att vi inte ska ha renoveringen. Mitt förslag är att om landskapsregeringen återtar ärendet kan de själva prioritera. Ska man ha allting, eller ska man ha vissa delar och när ska man ha dem, det ska den nya regeringen få bestämma.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Diskussionerna om det har pågått redan i något decennium om inte ännu längre, så man nog väntat och avvaktat. Att ta det i delar är inte möjligt när så stor andel är ventilationen i projektkostnaden. Jag är en av dem som håller relativt hårt i börsen när det gäller dessa saker. I det här fallet har jag under flera år övervägt och funderat och kommit fram till att det är läge nu, vi måste göra något åt det. Vissa upplever det snabbare än andra att luften och kvalitén är sämre, men varenda en ledamot kan uppleva det här om man bara kommer in i den här lokalen utifrån så känner man skillnaden hur luften är.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har läst på ärendet och man har inte hållit på i tiotals år. Enligt presentationen i måndags har man hållit på i ett år men det stämmer inte. Första noteringen hittade jag i budgeten 2013. Tidigare gällde det renoveringen av den andra byggnaden, inte den här byggnaden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Börjar med att sympatisera med ltl Toivonen med att man ska vara ansvarsfull och se över ekonomin, man kan också se över konsumtionskostnaderna. Ltl Toivonen nämnde att man satt en gyllene bur över lagtinget. Tittade på ltl Toivonens motion nummer tolv där man pratar om att man vill sänka kostnaderna på ett trovärdigt sätt och att man ska se över lagtingets arvoden. För att göra det trovärdigt tillsattes under förra mandatperioden en utomstående arvodeskommission som man nu väntar svar av. Är det inte tillräckligt trovärdigt att man har utomstående som ser på det i stället för att man säger, nu ska vi sänka och man vet inte vad det egentligen innebär, jo, vi spar lite pengar. Hur gör man då för att få fler att ställa upp i val?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är väldigt kloka tankar som ltl Winé har. Det är ett problem, å ena sidan ställer folk upp men det är fortfarande signalvärdet. Att man för ett år sedan ansåg att en lön var korrekt det kanske inte samma nu när underskottet är minus 20 miljoner. Som jag påpekade så har man också på fastlandet sänkt regeringsmedlemmarnas arvode med sju procent, förmodligen ansåg det för ett år sedan att de var korrekta. Om man ska spara fem miljoner var ska man börja? Man måste börja här i kring därför har de tre motioner kring våra löner, regeringens lönar och lagtingsbyggnaden.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Arvodeskommissionen har inte kommit med sitt första utlåtande, vi kanske ska vänta på det före vi börjar diskutera att sänka arvodena.

Ltl Toivonen vill skjuta upp om- och tillbyggnaden som och prata mycket om hur han upplever det. Har ledamoten frågat de som jobbar här, sitter i rummen och jobbar minst fem dagar i veckan, hur de upplever luftkonditioneringen? Det är inte bara att se vad duktig jag har varit, jag vill att vi ska sänka våra kostnader, vi ska inte ha det så bra, vi ska det lite tufft. Vi har också ansvar för personalen, det gäller att lyssna på dem också och vi måste våga se på andra än oss själva.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! När det gäller arvodeskommissionen fanns den skrivningen i utskottets betänkande och den var helt rimlig, därför lämnade jag inte in någon reservation mot den. När det gäller ventilationen, jag har själv varit ganska många timmar per vecka i det här huset på olika våningar kanske haft tur med bättre våningar. Skrivningen ger också möjlighet för landskapsregeringen att välja, behövs det på alla våningar? Det är helt enkelt en fråga om prioriteringar. Ska man göra renoveringen nu med ett underskott på 20 miljoner och vilka signaler det ger, det är det viktigaste. Även om jag håller med problemet med lönesättningen osv.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa ledamöter. Jag har haft förmånen att få komma med i finans- och näringsutskottet och suttit där ett par veckor och manglat bl.a. budget. Ett utskott som lotsas fram på ett pragmatiskt sätt, med knivskarp humor och minst lika knivskarpt ekonomiskt sinne av ordförande Tage Selander. Trots tuffa ekonomiska tider är man nästan gladare när man går därifrån än när man kom p.g.a. att Tages humor är suverän.

I budgetbetänkandet på sid tre finns följande att läsa under landskapets budgetekonomi. ”Reformer som genomförts bör analyseras för att kunna fastställa om målsättningarna med dessa uppnåtts samt för att vid behov kunna vidta nödvändiga justeringar. Bolagiseringar och avknoppningar i form av affärsverk bör analyseras på motsvarande sätt och styrdokument samt ägardirektiv följas upp för att vid behov revideras”.  En mycket bra skrivning.

Landskapets ekonomi är ansträngd, mycket ansträngd. Därför är det av stor vikt att dra största möjliga nytta av alla reformer som genomförs gällande avdelningar och byråer. De indirekta ekonomiska vinsterna i form av rationaliseringar, ökad effektivitet, personaloptimeringar, minskad överlappning och synergier ska vara och är förhoppningsvis betydande efter en reform eller omstrukturering.

Incitamentet med en reform eller omstrukturering är inom näringslivet i princip alltid av ekonomisk natur. Att för en mindre peng kunna producera mer eller serva fler på ett billigare sätt. En ekonomisk målsättning sätts upp med vad omstruktureringen ska ge då den är genomförd. Direkta vinster i form av lägre personalkostnader adderas med de ovan nämnda indirekta vinsterna. Omstruktureringar i näringslivet är ofta väl genomarbetade och konsekvensanalyser i bägge riktningar görs för att se till att önskad effekt uppnås. Inget företag har idag råd att tappa produktivitet och marknadsvärde p.g.a. en luddig omstrukturering. Visar det sig ändå att omstruktureringen inte gav det önskade resultatet, styrs verksamheten snabbt om i rätt riktning. Omstruktureringar inom näringslivet handlar om att skapa konkurrenskraftiga företag. Samma tankegång bör i dessa tider även inkludera även landskapet.

För landskapet bör målsättningarna man önskar uppnå med en omstrukturering vara tydligt uppritade på förhand. Målsättningen ska givetvis vara att optimera de direkta och indirekta ekonomiska effekterna, det är ett måste i dagens ekonomiska situation och enda vägen till en hållbar ekonomi. På basen av vad det jag hittills erfarit av gjorda omstruktureringar i landskapet sätter jag ett litet frågetecken bakom fastighetsverket. Men precis som utskottets ordförande Silander sade kommer utskottet att titta närmare på framtiden där. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag tänkte lyfta det faktum att detta betänkande är skrivet av ett finans- och näringsutskott, alltså ett organ som när det gäller budget ska, som det populärt heter, både gasa och bromsa samtidigt och det är ju inte lätt.

När det gäller den finansiella sidan tycker jag utskottet rimligt väl har hanterat faktiska siffror som inte alltid är enkla att förutspå. Det råder någon slags samstämmighet kring att underskottet är tjugo miljoner euro, alltså lika mycket som det förra finans- och näringsutskottet konstaterade år 2011.

Det finansiella läget är utan den minsta tvekan mycket utmanande, men egentligen beror det på hur tungt vi väljer att investera. Ju mindre vi gör, desto bättre kan siffrorna te sig vilket är det riktigt kluriga i samhällsbyggen. Resultatet beror på hur och var vi sätter resurserna och därför väntar jag med vidare kommentarer tills tilläggsbudgeten presenterats. Vill man på riktigt skapa balans i det ekonomiska systemet måste vi minska antalet anställda, eller deras löner, krympa både planerade och framtida investeringar. Några andra vägar finns inte. Kom bara ihåg att vår uppgift är att skapa liv och framtidstro också.

Det för mig vidare till skrivningarna i betänkandet från ett näringsutskottsperspektiv. I remissdebatten kring budgetförslaget lyfte jag några saker som jag gärna plockar fram igen. För det första föreslog jag att vi borde flytta framtida lagtingsval till våren för att i framtiden undvika att var fjärde budget är vingklippt, som denna. Detta är ett projekt som tar lång tid att genomföra varför ingen tid är att förlora. Mot bakgrund av det breda stöd som så många visade hade jag förväntat mig mer verkstad än att landskapsregeringen ”ska kommunicera sina tankegångar gällande detta på lämpligt sätt”. Jag ser fram mot det lagförslag som jag fick intrycket att minister Mats Perämaa utlovade i ett tidigare replikskifte. Det är nog faktiskt ganska skyndsamt för fyra år tenderar att gå allt snabbare.

En väldigt viktig del i ett fungerande näringsliv är att markservicen fungerar och grundtryggheten står stadigt. Därför finns det många skäl att lyfta fram vicetalman Veronica Thörnroos’ reservation kring hur hälso- och sjukvården sköts i framtiden. Det utstrålar inte stabilitet att prata om guldkanter och vassa knivar när det handlar om just denna del av samhället. Ett meddelande skulle klargöra vad man vill göra.

Jag förde också ett resonemang kring vikten av att säkra den framtida finansieringen av Visit Åland som har den grannlaga uppgiften att sköta destinationsmarknadsföringen av vårt landskap. Mot bakgrund av hur stor del av remissdebatten som ägnades åt turismen är fyra och en halv rad i betänkandet lite snålt. Jag hade gärna läst mer om på vilka konkreta sätt utskottet tycker att landskapsregeringen ska driva på detta. Bilden av Åland skapar vi gemensamt.

Tidigare i dag diskuterades det faktum att inflyttningen till Åland för ögonblicket upphört, vilket inte är bra. Åland behöver växa. En av de som tydligast av alla arbetat för detta är Högskolan på Åland som under det senaste året genomfört ett berömvärt arbete med att skapa ett utbildningssäte som vänder sig långt utanför Ålands gränser i vetskapen att den som en gång flyttat in till Åland för att studera tenderar att bli kvar här. Skrivningarna i betänkandet inte så mycket som antyder denna internationalisering som lyfts av högskolan. I betänkandet nämner man ”näringarna på Åland” och det ”åländska samhället” och ”det lokala näringslivet” vilket ger ett lite insulärt intryck och fjärran från de vidare visioner jag har uppfattningen att högskolan står för. Jag hade velat se ett tydligare ställningstagande av typen att utskottet stöder den forskning och de internationaliseringsplaner som Högskolan kommunicerat. Lyckas det arbetet är det en av våra allra viktigaste framtidssatsningar. Sådant behöver stödas även härifrån.

Och nästan sist med anledning av mitt anförande i remissdebatten. Jag ställde frågan om det på riktigt finns en beredskap och tillräckligt mycket budgetmedel för att säkra Pommerns framtid. Jag hittar ingenting om det i betänkandet så jag frågar igen, finns det?

Finans- och näringsutskottets ordförande Tage Silander inledde denna dag inte med ett betänkande utan med fyra. Av praktiska skäl. Jag tycker talmanskonferensen ska ta sig en funderare till kring detta. Nu har jag inga starka känslor kring de övriga betänkandena men om man velat säga något om ändringar i skattelagstiftning 2016, höjd landskapsandel för socialvården eller förlängning av bostadssparpremiesystemet så hade nog denna debatt i dag blivit snärjigare än vanligt. Betänkanden ska hanteras seriöst och inte i klump och ber talmanskonferensen ta till sig detta. Ärendena är svåra som det är ändå. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Petterson lyfter återigen fram att flytta lagtingsvalet. Har lagtingsledamoten övervägt att det också går att flytta tidpunkten för budgeten? Det finns flera alternativ. Jag är skeptisk till att flytta lagtingsvalet om det innebär att man får ytterligare ett val. Det skulle i så fall behöva sammanföras med något annat val, dvs. att man inte utökar antalet val vi har på Åland. Det kostar pengar och tar resurser och kraft att ha val, vi har redan väldigt många val. Ltl Petterssons egen partiordförande har framhållit att nästa val blir ett supervalår med en massa val, hur många val kan vi egentligen ha?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Nu blev jag osäker på vem min egen partiordförande är med den förklaringen finns säkert någonstans.

När det gäller flyttningen av lagtingsvalet har jag kanske uttryckt mig otydligt, för min avsikt är att det alltjämt ska klumpas samman med kommunalvalet, man pratar om lagtings- och kommunalvalet. Menar absolut inte att man ska ha ett val till. Budgeten ligger ganska bra där den gör i oktober, november med tanke på hur snabbt tiderna ändå snabbt förändras. Det har vi t.ex. sett i Mariehamns stad där man har tidigarelagt budgeten rätt rejält. Vi kämpar fortfarande med att förstå det systemet. Innan man har sett om det blir bra eller inte är det enklare att flytta lagtings- och kommunalvalet till våren.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ber om ursäkt för att jag inte sade före detta partiordförande för det var ett uttalande av den tidigare partiordföranden i centern. Vet naturligtvis att det är ordförande Pettersson nu.

Tackar för förtydligandet av lagtings- och kommunalvalet att det gäller både och. Däremot jämförelsen med stadens budgetprocess är inte det som jag tänkte, jag menar att hela tidpunkten för budgeten flyttas. I staden har man gått in för en förnyad budgetprocess där man har separerat delar, budgetramar och sedan verksamhetsplaner. Man har delat upp budgeten som den tidigare såg ut i två delar, så avsåg jag inte när jag pratade om att flytta tidpunkten för budgeten. Jag är inte heller säker på att det är rätt att flytta, kalenderårsvis är förstås bra att ha budgeten. Man bör titta på olika alternativ innan vi slår fast att valet måste flyttas.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Då är vi i stort sett överens och det har jag uppfattar att väldigt många i den här salen är. Egentligen tycker inte någon att den här budgethanteringen som nu sker vart fjärde år är riktigt uppbygglig. Vi är inte ett så stort samhälle att vi inte kan göra förändringar ganska enkelt och pragmatiskt. Vi är inte en oljetanker utan snarare en trålare och det går snabbt att manövrera och det ska vi utnyttja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Blev förvånad när jag hör ledamotens anförande, det var många goda idéer som presenterades men centern har en representant i finans- och näringsutskottet. Jag och flera med mig har en positiv inställning till oppositionens goda förslag så i framtiden är det bara för ledamoten att föra in dem i ett tidigare skede.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag är helt övertygad om det. Finans- och näringsutskott besjälas vanligen av ytterst positiva och skarpa individer, det har vi sett erfarenhetsmässigt genom åren.

Det som jag däremot efterlyste var skrivningarna i betänkandet. Det man pratar i utskottet är sin sak och där sägs det väldigt mycket och nästan allt är oftast väldigt bra. Men när det sedan kokas ner i betänkandet som det faktiskt är regeringspartierna som formulerar. Där tog jag avstamp i från den här gången.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag är förstås lite ny i de här sammanhangen men hitintills har vårt arbete i utskottet fungerat så att även regeringsblockets som oppositionen har kunnat föreslå texter till betänkandet, så det ska inte vara något problem.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det förtydligandet. Är övertygad om att betänkandena i framtiden kommer att bli ytterst välformulerade och informativa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Vill komma med en rättelse. Ltl Pettersson säger att i betänkandet beskrivs turismen med fyra rader, det är fyra och en halv rad. De är ganska tydliga, ”utskottet önskar i sammanhanget lyfta upp turistsektorns betydelse eftersom den har stor betydelse med enskild bransch men också som sin positiva inverkan på många andra branscher på Åland. Utskottet betonar vikten av fortsatt engagemang från landskapsregeringens sida att bidra till utveckling av turistsektorn”. Med tanke på vad som står i regeringsprogrammet är jag fullständigt övertygad om att turismen kommer att växa på Åland med denna regering.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det här är en strid om påvens skägg. I mitt anförande sade jag att den består av exakt fyra och en halv rad. Om man bortser från dessa saker hur man hör eller inte hör, undrar jag på vilket sätt utskottet resonerade kring den uthålliga finansieringen av Visit Åland, så att man skulle komma ifrån de kortsiktiga kontrakten och i stället skapa långsiktigare trygghet, eftersom destinationsmarknadsföring är något som inte görs på en natt eller ens en vecka, eller tre år oftast tio år. Hur resonerar utskottet kring Ålands just nu kanske främsta turistattraktion, nämligen den fyrmastade barken Pommern och dess finansiering i framtiden?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Nuvarande finansieringsmodell är inget nytt. Där har ltl Pettersson haft möjlighet att jobba med en annan typ av finansiering gällande Visit Åland. Pommern lämnar jag därhän dit räcker inte min tid just nu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Visit Åland är det något som det resonerats kring väldigt mycket över åren. Ibland har den organisationen fungerat väldigt bra, ibland har den fungerat mindre bra. Just nu är min uppfattning att den fungerar väldigt bra. Den gör det eftersom det gavs ett viss långsiktig finansieringslösning. Min uppfattning är att alla skulle vinna på, även hela Åland, om man skulle erbjuda dem en långsiktig lösning som säger att ni finns här för alltid och det är de här pengarna ni har att röra er med. I vart fall tio år i stället för att man har treåriga planer som idag. Det skulle vi alla vinna på, eftersom turismen som det har sagts i salen är en basbransch.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter. Det är inte så lätt med de olika rollerna. Förra gången var jag här som gruppordförande, första gången var det reservant och nu är jag utskottsledamot.

Tänkte fortsätta på temat renoveringen. Första gången som ÅD illustrerades i fredagens skämtteckning var det en liten hund som sprang iväg till Portugal, det var en väldigt bra bild för jag kan vara envis som en terrier.

Angående renoveringen hörde jag för en stund sedan att huset är gammalt. På informationen sade man att huset byggdes efter Socis. Socis har jag sprungit på så det kan inte vara så gammalt. Sedan sades att projektet har hållit på i tiotal år. Jag hittade i 2013 års budget och där står, ”under 2013 genomförs projekteringen av den planerade ombyggnaden av lagtingshuset vilken avses göras under 2014”. I 2014 ska det vara 2015, 2015 ska det vara 2017. Det är illavarslande att det hela tiden går ett år framåt.

Vi hörde också att ombyggnaden ska kosta fyra miljoner. När han har hittat på den summan på ett projekt som uppenbarligen bara växer och växer? Det framkom under presentationen att man hade börjat med ventilation och fönster. Vi fick också information i utskottet. Det ska också innefatta belysning, el, mattor som ska bytas, biblioteket ska flyttas, hur ofta besöker vi biblioteket? Det ska bli nya konferensutrymmen, rum utanför aulan, nya partiutrymmen, pentry utanför konferensutrymmena. ÅD använder en gammal kaffemaskin, det kostar mycket mindre. Om det här ska rymmas inom 20 procent ska vi tro på att fyra miljoner räcker?

För några år sedan när jag bara följde med som debattör var museiprojektet på gång. Det skulle kosta två miljoner och skulle ta ett år. I tidningen i veckan såg jag att det skulle vara stängt 2013 och 2014, man kanske borde skriva 2015 på skylten också för det ser dåligt ut. Speciellt om man går förbi undrar man om det började förra veckan. Var jag har förstått från olika håll kanske det tar tre gånger längre tid och kostar tre gånger mera.

Fortfarande symbolen om vi satsar fyra miljoner på en renovering och det tar tre gånger längre tid och kostar tre gånger mera, att sedan tala om att vi ska spara här, vi ska spara där. Det kanske inte är så svårt att gissa att man börjar koppla ihop sparbehoven med en renovering som i och för sig inte hänger ihop. Det är risken som finns.

Hörde också att vi ska ha ombyggnaden för att vi ska stimulera byggbranschen. I budgetförslaget står det uttryckligen ”byggbranschens omsättning ser ut att ha ökat under första halvåret 2015. Branschen hör också till de som haft den bästa lönsamheten under de senaste åren”. Det kanske inte var det bästa argumentet.

Läste att geriatriska ska minska från 100 till 50 platser, där går det tydligen att skära ner. Målet var att ha budgeten i balans, skära fem miljoner per år och då är frågan ska vi ha en gyllene bur runt lagtingsbyggnaden? Har hört argument att man inte kan stoppa processen, vi har inte ens begärt in anbud ännu och det betyder det faktum att man inte vet vad det kommer att kosta. Av den här orsaken kommer jag att tänka på planeringen som var av sjunde och åttonde våningen, den gick också att ändra på. Då var jag bara debattör men jag var med i den debatten också som i alla andra. Jag var emot ombyggnaden och minns att jag faktisk sade att om man ska bygga kan man väl bygga den i elfenben. Underförstått ett elfenbenstorn, men det blev ingenting av det.

En detalj som finns med i det mycket viktiga projektet, detta golv anses vara i oerhört dåligt skick det ska också slitas upp. Om allting är av samma kvalitets som det här golvet kan man undra hur viktigt det är. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Hur länge projektet har hållit på är förstås den formella när man tittar på ärendena hur de har uppkommit. Diskussionerna har pågått i decennier i lagtingsgrupperna det vill jag åtminstone framhålla.

Vad gäller beloppet och osäkerheten kring det som också ltl Toivonen lyfte fram att vi inte riktigt vet vad det blir. Det är sant det får man se när man bjuder ut det. Det finns en kostnadsberäkning gjord av experter och så länge vi inte har bjudit ut det är det den summan som gäller. När man bjuder ut det får man reda på vad det blir och kostar det väsentligt mycket mer får man begära ytterligare anslag och får ta ställning till det då. Det är inte ett jättestort bekymmer. Det som också finns med i projektet är att det framför allt blir en minskad energianvändning, det kan sänka våra driftskostnader. Det kan också vara positivt eller hur?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Självklart kan det finnas men någon sådan kalkyl har jag inte sett.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det kan så vara. Om vi går tillbaka till det som huvuddelen av projektkostnaden som återigen är ventilationen. Luften och luftkvalitén är relativt dålig, det måste man tillstå. Har inte ltl Toivonen någon förståelse för det, funderar ni inte alls på att det kan vara ett bekymmer också hänsyn till att vissa människor tar hårdare på det. Det är viktigt att vi alla är skarpa här inne och har en intellektuell debatt, är igång och klarar av att hantera alla svåra frågeställningar i debatten, kan det inte finnas ett värde i det ltl Toivonen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Absolut är det viktigt att vi har en skarp debatt. Men jag ser fortfarande helheten att ha renoveringen när budgeten är på minus 20 miljoner. Timingen är dålig vi kan skjuta upp det några år.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Inledningsvis kommer jag att prata om landskapsregeringens lagförslag 4/2015-2016 en förlängning av bostadssparpremiesystemet. Det är bra, gott och väl att landskapsregeringen har lämnat ett lagförslag där man valt att inte kopiera systemet som är på finska sidan, eftersom bostadssparpremiesystemet avslutades där redan 2011. Meningen med systemet är att unga ska lära sig spara. När du lär dig att ”spara” får du lite pengar från landskapsregeringen. Det är smart och det är ett bra sätt. Om man ser den unge ända upp till 39 kanske beroende på hur man känner sig, ålderskategorin är i alla fall upplyft. Vi från centerns sida stöder lagförslaget, det är väldigt bra. Det är inte speciellt kostnadsbelastande heller, uppskattad till ca 45 till 60 000 på årsbasis den delen kan vi väl hantera.

Övergår till det som ni säkert har väntat på att komma ska, reservationen kring tonnaget. Vill erinra lagtinget om, även de nya ledamöterna, att i den förra landskapsregeringen gick man inför att bygga ett nytt tonnage. Det var det beslutet man tog. Det finns skrivningar om det i tilläggsbudgetar och även i ordinarie budgetar. Det man sade i de texterna var att det här fartyget ska sättas in på ett system, på ett kort färjpass. Det är huvudsyftet med det. Det finns i princip två i dagsläget att välja på. Det en mellan Föglö och fasta Åland och det andra är mellan Brändö och Osnäs.

Tittar vi då var vi ha det största trycket från näringslivet, var vi har de största lasterna för att kunna hantera transporterna idag så är det utan tvivel sträckan Åva-Osnäs. Där är det trångt om kapaciteten, där har vi bekymmer med tunga laster, företrädesvis fisktransporter från Föglö över Kumlinge och vidare till fastlandssidan, samt tunga fisktransporter huvudsakligen från Brändö.

Den som följer med skärgårdstrafiken vet att vi har mycket trafikstörningar p.g.a. tekniska problem. Det finns begränsningar, trots gott underhåll och god teknisk kunskap att skruva och fixa och trixa hur länge som helst. Vi vet att lasterna börjar bli för tunga helt enkelt för våra fartyg. Vi vet att vi får allt svårare att svara mot de säkerhetskrav som finns. Jag säger inte att våra fartyg är osäkra. Vartefter reglerna skruvas till från myndigheternas sida, blir dyrare och mer komplicerat när man försöker lösa transporterna och lösa det så att vi kan ha fartygen i drift.

Med beaktande av det är det anmärkningsvärt, riktigt svagt gjort av landskapsregeringen att säga, nej nu ska vi inte bygga någon ny färja före vi vet var den ska gå, när åtminstone en majoritet av de som sitter i landskapsregeringen tidigare åtminstone har vetat var den ska gå. Det här är en riktigt dålig signal till den åländska skärgården. Det spär på det förakt som man börjar höra i samhället om minoriteter, små kommuner, små enheter, kostnadsdrivande och hur dyra det är. Det här är inte riktigt, riktigt dåligt beslut. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack, vtm Thörnroos. Det mesta har sagts om bostadssparpremien men det kan vara skäl att än en gång understryka att landskapsregeringen avser på nytt ta ställning även till detta i den kommande omställningsbudgeten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack för den informationen. Det har ministern även aviserat vid ett tidigare tillfälle. Sätter vi lagen i kraft nu ger vi en indikation om att den ska verka åtminstone längre än två månader. Om landskapsregeringen redan nu indikerar att den inte kommer att fortsättningsvis finnas med som ett alternativ för unga borde man kanske redan i det här skedet dragit tillbaka den.

Minister Wille Valve, replik

Hur landskapsregeringen än hade gjort detta så hade det blivit märkligt eftersom den intimt hänger ihop med budgeten för 2016. Det har också varit ganska märkligt om den första åtgärden sittande landskapsregeringen hade gjort hade varit att dra i handbromsen utan att analysera. Konsekvenserna behöver analyseras.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för det förtydligandet, ser vi fram emot analysen som landskapsregeringen presenterar i tilläggsbudgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos lyfte fram i sin reservation problematiken med vår fartygsflotta som är föråldrad och den situationen som har kommit fram när vi fördröjer beställningen av ett nytt tonnage. Man lyfter också fram de fem hållbarhetsprinciperna som ett av argumenten till varför det är fullständigt ohållbart. Jag stöder till fullo regeringens resonemang, därför att senast när jag var på föreläsning om miljövänliga och hållbara alternativ har det visat sig att LNG inte är de hållbarast alternativet. Då är det oerhört viktigt att man gör ordentliga analyser före man satsar så här stora miljoner i nytt tonnage.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Det är rätt och riktigt att det kommer olika indikationer kring LNG men det planerade fartyget är också tänkt att ha andra drivmedelsmöjligheter än LNG. Det här tycker jag mest illa om i politiken när man har förberett ett ärende i åratal, haft tjänstemän som har arbetat med det och precis fem för beslut lägger man ner projektet. Vi måste helt enkelt bli bättre på att fundera mera före innan vi går vidare.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är vad landskapsregeringen gör i det här fallet, tänker till före. Att satsa stora pengar på ett tonnage som drivs på LNG sätter landskapsregeringen i den situation att vi binder fast färjan på en viss rutt, vi vet alla hur besvärligt det är att tanka LNG-färjor. Landskapet tar nu fram ett hållbart alternativ till diskussionen, det anser jag är att tänka till före.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag vill återkomma till att en majoritet av de partier som nu sitter i landskapsregeringen satt också med i den föregående. Man har otaliga gånger gått igenom i landskapsregeringens sessionssal olika riktningar, prospekt det har processats hur länge som helst. Att nu börja fundera kring om vi borde ha ett annat drivmedel känns nog som man vaknat lite väl sent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Är detta vice talmannens egen åsikt eller delas den av centergruppen som helhet?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

I reservationen som är skriven här är det mitt namn som står under, jag har inte heller aviserat att jag kommer att ta det till omröstning.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag undrar fortsättningsvis om centern kommer att driva frågan för att köpa in tonnaget eller delar man regeringens åsikter att man borde tänka till lite extra inför den här frågan?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Centern har och kommer alltid att driva alla de frågor som möjliggör att du kan bo att leva på hela Åland. Centern kommer fortsättningsvis att driva den politik som gör att vi har säkra fartyg, säkra farleder osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos tar i så det knakar, att det här späder på förakt, det är ett dåligt beslut. Var det riktigt enhälligt, fanns det inte vissa som hade sina funderingar kring tonnaget i förra regeringen också? Att det fanns en minister som var rätt så målmedveten och man diskuterade att gå vidare, sedan hur långt det gått kanske det finns en delad åsikt om. Det här är något man verkligen bör diskutera och fundera på. Jag upplever inte att det är så allvarligt som vtm Thörnroos nämner genom att det även ifrågasattes i diskussionerna under förra mandatperioden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är helt korrekt, det är sällan investeringar i skärgården och på landsbygden är självklara för alla som sitter i regering och i lagting. Det är väldigt sällan det finns ett starkt stöd för att de som bor i glesbygd och skärgården ska ges möjligheten att leva och utveckla sina näringar där. I de beslut som är tagna i lagtinget, d.v.s. det som gäller tilläggsbudgeter, budgettexter och i det som gällde i förra regeringsprogrammet så är det klart och tydligt att det fanns en majoritet, en landskapsregering som stödde projektet att gå vidare med ett nytt fartyg. Helt enkelt därför att man ser att det finns ett faktiskt behov, inte är det någon som vill investera för investeringens skulle, utan för att man ser att det finns ett behov. Om man inte vill göra på det här sättet vara ärlig och säg det från regeringssidan, vi vill inte satsa det här på skärgårdsborna det är inte mer komplicerat än så.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Centern fortsätter med sin skrämselpropaganda. Man vill släcka ner och man är emot. Vtm Thörnroos andas djupa andetag, gå ner till bänken, sätter sig och läser vad man har beslutat. Var står det att vi inte vill satsa på glesbygden, var står det vi säger nej? Man vill avvakta. Det är en ny regering och centern får testa att sitta i opposition men någon måtta vad man för fram för villfarelser finns det ändå. Vtm Thörnroos sätt dig ner och titta det står avvaktar, man ska se hur den framtida skärgårdstrafiken ska bedrivas och i vilken mån. Det är bara att gilla läget just nu.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag förbehåller mig rätten här i Ålands lagting att säga vad jag vill, när jag vill och hur jag vill så länge det ryms inom det som lagtingsordningen och arbetsordningen medger. Att komma här nu i sista minut när en majoritet, socialdemokraterna har suttit med i den förra regeringen och indikerat att man stöder projektet, det är dålig stil. Om det sedan är svårt att svälja för ltl Göte Winé det beklagar ja i så fall. Det är anmärkningsvärt hur det kan kasta fram och tillbaka i så här pass viktiga frågor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag uppmanar vtm Thörnroos och centern att ta frågan till omröstning under måndagens detaljbehandling av budgeten för att få reda på hur centern står i frågan. Detta mot bakgrund av att den förra landskapsregeringen, där vtm Thörnroos själva medlem, där centern hade finansministerposten presenterade budgeten för några veckor sedan och sade i samband med det ”att den nya regeringen måste prioritera investeringarna så att vi inte går in för skuldsättning”, uppenbarligen sades det. Alternativet är om allting ska genomföra så leder det till banken. Ta frågan till omröstning så får vi se hur centern prioriterar, väl praktisk handling motsvarar det som fördes fram av förre finansministern och centern.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Självklart är budgetläget sådant att prioriteringar måste göras, att säga något annat vore att handskas synnerligen ovarsamt med sanningen. Jag lyfter fram att det är anmärkningsvärt att man har satt ned ganska mycket pengar och tid på att göra en utredning vad som kunde vara det lämpligaste. Precis när det är fem före ska man inte fortsätta, då ska det tas bort utan att man kan presentera ett annat förslag. Huruvida det kommer till omröstning eller inte, det återstår att se och jag förbehåller mig den rätten också att själv välja vad jag för till omröstning.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om det inte förs till omröstning kommer jag att konstatera att centern agerar svagt i den här frågan, som för fram kritik men inte vågar ta saker och ting till omröstning där eventuella meningsskiljaktigheter skulle avslöjas.

Vad gäller beredningen av ärendet har ett enhälligt finansutskott under 2015, eller 2014 i samband med budget sagt att landskapsregeringen bör överväga totalentreprenad, OPS, för att förverkliga ett sådant projekt. Ett enhälligt finansutskott och lagting tog ställning till den frågan. Det brydde sig dåvarande infrastrukturministern inte om, det gjordes inte någon bedömning av om det kunde ha varit ett alternativ. Skulden för att projektet eventuellt förskjuts så ligger i första hand på den förra infrastrukturministern som inte gjorde det som ett enhälligt lagting sade.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det där stämmer inte riktigt. Nu handskas finansministern ovarsamt med sanningen. Det gjordes interna utredningar på avdelningen vad ett OPS skulle kunna innebära. Det betyder i klartext egentligen projektet blir dyrare men finessen med det är att vi inte får en belastning direkt i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Medvetenheten om landskapets finanser är på ett helt annat plan i dag än vad det var för några månader sedan. Handen på hjärtat, är det inte ett klokt beslut att först titta efter vad skärgården verkligen behöver innan man tar ett så här pass stort beslut som ändå det handlar om en bra bit över 20 miljoner euro. Det är för skärgården, skärgårdsborna, alla turisters bästa som man gör på det här sättet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Man behöver inte sätta sig ner och fundera vad skärgården behöver, det vet vi nämligen redan. Handen på hjärtat ltl Holmberg, vi vet att fartygsflottan är i ett ganska dåligt skick och att den behöver förnyas. Man har under lång tid valt, även här inom infrastruktursektorn att inte göra nödvändiga investeringar på samma vis som man har gjort inom vägar. Nu står vi inför en puckel som vi kommer att måsta ta på ett eller annat sätt. Jag är själv tveksam till en privat offentlig finansiering i samverkan därför att jag vet att det alltid blir dyrare. Men det kan vara ett sätt att göra det på för att minska budgetslitaget det är helt korrekt.

Ltl John Holmberg, replik

Herr talman! På några år har tanken på ett nytt tonnage gått från flakfärja till i princip en ny Skarven. Visar inte det också på att behovet och utvecklingen går så snabbt framåt att man måste ta ett helhetsgrepp, att nya ögon tittar på det. Med tanke på det underskott som finns skulle det vara oansvarsfullt att rusa iväg och beställa något som kanske inte skärgården behöver om två år.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är inte oansvarigt och man kan inte kalla det att rusa iväg när man har haft ett utredningsarbete som har pågått i fyra år. Jag hör vad ltl Holmberg säger och jag förstår också vilka beslut den nya landskapsregeringen kommer att fatta, alltså man kommer inte att satsa på skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det finns nu ett gyllene tillfälle att samordna starten av kortrutten där man kan få en ny linje i bruk och samtidigt få ett nybygge efter ett antal år. Det skulle vara väldigt bra att kunna samordna detta för då kanske vi kan börja tända lampor i skärgården. Vi vet inte exakt var fartyget ska gå, för det har inte kommit fram ordentligt ännu. Det kan vara lämpligt att tänka efter den här gången. Men fartyg ska vi bygga, för jag håller med vtm Thörnroos om att flottan är föråldrad och behöver förnyas. Men kanske en offentlig privat samverkan, en totalentreprenad för en ny linje skulle vara ett bra alternativ.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack ltl Torsten Sundblom för det stödet, till vissa delar i alla fall. Det är möjligt att landskapsregeringen kommer att gå in för totalentreprenad, kanske OPS-finansiering, det får landskapsregeringen välja själv. Att släppa det här projektet nu det vore dumt, det ena utesluter inte det andra. Vi har ett stort antal fartyg som borde bytas ut för det börjar bli för gamla och slitna helt enkelt. Lasterna är för tunga, svårt att svara mot säkerhetskraven utan att det blir jättekrångligt. Jag känner att vi delvis har en samsyn, tack för det.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! De ritningar och beräkningar som säkerligen finns från att vtm Thörnroos var minister går säkert att använda ifall man gör ett offentligt privat samverkansprojekt med ny färja och linje osv.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är möjligt men i så fall ganska dumt. Ska man göra en totalentreprenad och ge driften kanske på 15, 20 år finns det ingen anledning att gå ut med någon form av ritningar. Då gör man en specifikation vad man vill ha, vad har man för miljökrav, lastkrav, vad ska det vara för hastighet och fart på fartyget osv? Sedan får de olika varven eller entreprenörerna välja hur fartyget ska se ut, det måste vara sekundär betydelse. En redare som kanske har byggt fartyg tidigare vill kanske använda sina ritningar under förutsättning att det passar ihop med hamnar osv. Går landskapsregeringen in för en totalentreprenad skulle min rekommendation vara att man fastslår de baskrav man har och för övrigt låter man den privata entreprenören hantera det själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Det är intressant att höra vtm Thörnroos gå på och tycka att vi inte satsa på skärgården. Den här landskapsregeringen har lagt fram att vi ska dra igång kortrutt och det är det som skärgården eftersträvar. Jag liksom många andra undrar om vtm Thörnroos har hela centern bakom sig? Jag har hört ledamöter stå i samma talarstol och sagt inga mera pengar till skärgården. Är centern delade eller enig bakom vicetalmannen?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Centern är som centern brukar vara ganska bred i sina åsikter. I fyra år i den förra landskapsregeringen, de beslut som togs och som finns nedskrivna där stod centern bakom, stödde regeringen. Fördelen med en investering i ett fartyg om det riktigt skulle knipa, är att man kan sälja det och få pengarna tillbaka. Genom att äga stålet själv kan du konkurrensutsätta driften och du har också säkerhet och total kontrollen på ett helt annat vis när du själv äger fartyget. Alla entreprenader tar slut för eller senare och då är det någon annan som äger fartyget och som beslutar över det. Tittar man speciellt österut mot finska sidan har de gjort det misstaget att de har haft totalentreprenader och tonnaget har inte varit det lämpligaste alla gånger. Vi ser vad det lider.

Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Jag uppfattade inte att jag pratar om OPS, men det är möjligt. Jag frågade efter hur enig centern är bakom vicetalmannen?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag kan inte erinra mig att jag i mitt huvudanförande som repliken riktar sig till, skulle haft en ingående berättelse om hur centerpartiet ställer sig i olika frågor. Det är knappast någon nyhet att centern inte tycker exakt likadant alla gånger. Vi har tyckandefrihet i vårt parti. Vad jag vill lyfta fram här och nu är att jag är besviken på de delar av landskapsregeringarna som fortsätter i den nya för att man i fyra års tid varit med och arbetat aktivt. Nu precis när beslutet ska fattas då backar man, sätter sig ner. I det här fallet vill jag vara tydlig med att säga att ingen skugga må falla över liberalerna för de var inte med i den förra regeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vill tacka lagtinget för en intressant och värdefull debatt, mycket vägkost till regeringsarbetet. I regeringsprogrammet skriver regeringspartierna att i vårt småskaliga samhälle behöver vi nyttja all kompetens som finns. Regeringen vill ha en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och med fackföreningarna. Det rör sig om allt från att ta fram lagstiftning, utvecklingsplaner till att föra en öppen och aktiv samhällsdiskussion. Det handlar om arbetssätt och förankring, om delaktighet och att nå resultat.

En sak jag har funderat väldigt mycket på är medborgardialogen, barnkonsekvensanalyser och på något som får genomslag alltmer, det kallas deliberativ demokrati, ett annat namn för detta är samtalsdemokrati, att man har medborgarpaneler. Att man inte vart fjärde år har ett val utan man för en aktiv samhällsdebatt med medborgarna också mellan valen. När man har stora reformer som ska genomföras skulle det vara en oerhört värdefull resurs att ha en direktkontakt med medborgarna.

Vicelantrådet Gunell tog upp det när en reservation debatterades gällde eventuellt skattemeddelande. Det är precis vad vi ska göra nu, vi ska öppna samhällsdebatten, vi ska diskutera med näringslivet, diskutera med storföretagen, med småföretagarna, vi ska tillsammans ringa in innan det blir mera byråkrati, vad finns det för risker och möjligheter, finns det möjligheter till grön skatteväxling. Vi ska inte ha det som något politiskt drömprojekt att revidera självstyrelselagen, utan det ska vara en öppen samhällsdebatt och alla ska få vara delaktiga.

ÅHS som har berörts i flera anföranden och repliker också där vill landskapsregeringen ha en öppen och aktiv dialog med personalen. Vi vill diskutera framtiden, rekryteringsbehov, samarbetsformer och effektivering. Vi vill titta på samarbetet med privata. Vi vill också se hur vi kan förebygga och stärka folkhälsan genom hälso- och idrottspolitiska program. Vi vill fullfölja den geriatriska kliniken och vill sätta fokus på äldreomsorgen.

Men också framtidens sjukvård där det faktiskt finns en möjlighet att få bättre service till en mindre kostnad är att utveckla e-tjänster och digitalisera. Men också ett helt nytt sätt att arbeta som jag tog upp i remissdebatten när man har s.k. vårdcoacher för de patienter som är multisjuka har visat sig vara ett otroligt effektivt sätt att arbeta. Ett effektivt sätt att arbeta och som gör att patienterna känner otroligt stor tillfredsställelse och blir mycket nöjda med den vård man får.

Ett eventuellt meddelande till lagtinget om hälso- och sjukvården så gäller det för landskapsregeringen att följa lagen. I ÅHS lagens § 26 finns det en uppföljning av hälso- och välfärd i landskapet. Det heter att statistik ska samlas, analyseras och presenteras i en rapport en gång per lagtingsperiod. Utgående från rapporten kan landskapsregeringen och lagtinget dra upp övergripande och långsiktiga riktlinjer för de hälso- och välfärdsfrämjande arbetet i landskapet. Landskapsregeringen ska följa lagen. Exakt när rapporten och riktningarna kommer det kan jag inte säga, det hänger ihop med arbetet med tilläggsbudgeten.

När det gäller en revidering av vallagstiftningen och tidpunkten så är det förmätet att slå fast besluten. Det här är också något som ska ske i samråd och dialog med parlamentet. Vi behöver fundera parlamentariskt hur vi vill ha det. Jag är helt säker på att går man in för att ändra tidpunkten för valet så stöter vi på nya problem. Nu har vi en alldeles färsk rapport om vallagstiftningen, men det fanns en tidigare som leddes av Folke Sjölund som gjorde en analys och då såg man att ändra tidpunkten för valet medför också det nya problem. Det här ska vi analysera tillsammans och se vad som är bäst. Det är parlamentet som har bollen i sin hand, inte landskapsregeringen.

Vi har också skrivit om Pommern och kulturarvet i regeringsprogrammet, där finns Pommern och Bomarsund. På måndag kommer vi att ha ett möte med landskapsregeringen där vi diskutera den här frågan. Lagt kort ligger tills man fattar ett nytt beslut. Förra landskapsregeringen har gett de signalerna att 80 procent av finansieringen av torrdockan kan man tänka sig att ge. På måndag ska vi titta var landet ligger och det står tydligt och klart i regeringsprogrammet att vi vill se en lösning för Pommern.

Det som ltl Roger Nordlund tog upp om nyckeltal och att vi för första gången på många år har en vikande befolkningsutveckling. Det finns skäl att följa den, det var ganska anmärkningsvärda siffror vi fick. Det håller för närvarande på att analyseras på ÅSUB för att se om det är en tillfällighet. Vi är trots allt en väldigt liten befolkning, statistik kan kasta. Arbete pågår med att göra en analys. När vi tar fram finansiella nyckeltal ser jag att befolkningstillväxten kan vara en väldigt bra. Självklart är högskolan en viktig del av det också. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det var ett sympatiskt anförande lantrådet förde om att det ska föras dialog och förhandlingar. Centern välkomnar den inviten och vi är gärna med och drar vårt lass och i den dialogen att arbeta för Ålands bästa. Hoppas att regeringen också i framtiden tillsätter parlamentariska grupper och ger också centern gehör för sina åsikter. Det blir olyckligt när regeringen pratar om kommuner, nu ska det bli färre kommuner nu är centern borta från spelplanen, nu jäklar anamma ska vi visade det, det är ingen bra början. Lantrådet försöker nu med en invit och lite gjuta olja på vågorna. Vi är gärna med i den förhandlingen, var den slutar återstår att se. Vi är inte emot någonting, utan det som är bra för hela Åland, är bra för var och en.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag uppskattar den utsträckta handen. Det är centralt att landskapsregeringen har en dialog med lagtinget, att vi kommunicerar. Där är centern central part i det arbetet. Absolut, jag tar den utsträckta handen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Vi kommer definitivt att vara ansvarsfulla oberoende vad det gäller, ekonomi eller samhällsservice. Lantrådet nämnde ÅHS och sjukvården och detta är egentligen mycket så man har gjort idag, sitter själv med i styrelsen. Man har en dialog med de 800 anställda det skulle inte fungera annars. Går man i clinch med de anställda då är man förlorad. Man försöker också se om det finns privata lösningar där också moderaterna varit aktiva i arbetet. Hoppas att det inom sjukvården blir en parlamentarisk styrelse så att oppositionen får vara med i arbetet, i det här fallet centern, som då kommer att ta ett stort ansvar i arbetet och på ett bra sätt se till att ålänningarna fortsättningsvis har det bra.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! En liten randanmärkning. I slutet av mandatperioden var centern helt säker på att det skulle vara majoriteten som skulle sitta i styrelsen. En sak som jag uppfattade tydligt och klart från centern, det kan vi diskutera vidare.

Luttrade politiker vet att ibland blir det väldigt tillspetsat i pressen, det blir olyckligt. Det som minister Valve gjorde och som kritiserades, att han skickade ett mail till personalen där han förklarade sig och bad om ursäkt, det ska han ha all heder av. Luttrade, garvade politiker vet att ibland blir det tokigt, ibland blir det fel. Vi har hört det några gånger nu och vi ska verkligen ta med personalen. Jag har det övergripande personalansvaret och fick höra att man aldrig har gjort en trivselundersökning på ÅHS, det ska vi se till att vi gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Lantrådet nämnde att alla ska vara delaktiga i utvecklingen av självstyrelsen, också den ekonomiska självstyrelsen det får inte bli ett politiskt drömprojekt, jag delar den synen. Vi har ofta från Ålands Framtid tryckt på att självstyrelsen bäst utvecklas som en bred åländsk folkrörelse. Då måste vi ställa oss frågan, är den en bred åländsk folkrörelse idag? Ganska tveksamt, mycket tack vare att diskussionerna har skjutits till Ålandskommittén, man lämnar diskussionen där. Den vägen är riskabel att vandra om vi faktiskt ska lyckas utveckla självstyrelsen, enligt de ambitioner vi har. Vi måste börja skapade en dialog som efterfrågas i debatten med näringslivet, med våra medborgare. Börja arbeta parallellt med frågan vad ska vi använda det nya självstyrelsesystemet till om det ska bli en levande och innehållsrikt debatt där vi utveckla självstyrelsen som en bred folkrörelse.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det gör jag till hundra procent, eftersom att revidera självstyrelselagen är ett politiskt projekt och har stor påverkan på det åländska samhället. Tror absolut på att förankra processen och diskutera, ålänningar både stora och små bryr sig om hur skolan, skärgårdstrafiken och barnomsorgen fungerar. Det är otroligt häftigt att ha en självstyrelse, det ville vi också visa när vi skrev regeringsprogrammet. Egentligen borde det vara en av topptjänsterna att få jobba inom landskapsförvaltningen, vi har egen lagstiftningsbehörighet, kontakter i Europa och Norden, det är också en sak som den här landskapsregeringen vill lyfta. Vi börjar få väldigt mycket unga välutbildade ålänningar och dem vill vi ha hem, kom hem och hjälp oss utveckla det åländska samhället.

Ltl Axel Jonsson, replik

Delar absolut den uppfattningen. Men samtidigt måste vi ställa oss frågan, eftersom vi tycker att självstyrelsen är häftig och att vi kan bestämma över vår egen tillvaro och utveckla vårt Åland och delta i den internationella utvecklingen, att vi ser till att intresset bibehålls. Då måste vi få fart på diskussionen om vilken framtida självstyrelse vill ha. Ett sätt som har diskuterats är att vi skulle börja jobba med beskattningsfrågan, en av de största delarna i det nya självstyrelsesystemet, att ta fram konkreta politiska tankar och visioner om vad man kunde använda skatteinstrumentet till. Där vill vi se tydligare ansvar från regeringens sida. Finans- och näringsutskottet har en tydlig skrivning om att man vill att regeringen återkommer till lagtinget med en lämplig tidpunkt för när arbetet kunde inledas. Det vore intressant att höra lantrådets reflexion kring den skrivning som föreslås i lagtingssalen.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ska vara lite gråare i min sista replik. När vi skrev regeringsprogrammet inventerade vi också lagstiftningsbehovet av alla avdelningar, vi har 50 lagar vi behöver revidera och det är inga småsaker. Egentligen är det skämmigt att vi har en uråldrig kommunallagstiftning, tjänstemannalagstiftning, vi behöver revidera landskapsandelssystemet, socialvårdslagstiftningen vet vi att inte hänger med. Vi behöver ha en finansiering av public service, miljöskyddslagen, djurskyddslagen, hälsoskyddslagen, en ny vattenlag. Sedan kommer den krassa verkligheten emot och nog är det lite bekymmersamt för självstyrelsen att vi har en uråldrig kommunallag och en uråldrig tjänstemannalag, det som också är kärnan i självstyrelsen, tjänstemännen som förverkligar självstyrelsen. Nog finns det minsann att göra för landskapsregeringen och för nästa landskapsregering också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Delar ltl Runar Karlsson sympatiska tolkning av lantrådets anförande. Lantrådet hade en mycket sympatisk ton i förhållande till den sluggerstil som tydligen präglar delar av det nya regeringsblocket. Det är viktigt att vi har en saklig debatt. Ledamöter som vtm Thörnroos ska inte behöva bli påhoppade för att hon redogör för sin syn på hur politiken ska skötas. Det är tydligt att några inom det nya regeringsblocket behöver lära sig lite hyfs och ton.

Det är synd att utskottet inte kunde enas om synen på beskattningsfrågan. Vi hörde utskottsordförande Silander säga att det var en god ton under arbetet med budgeten för 2016. Det är så små förändringar i synsättet som sker inom utskottet som man borde kunna enas om, en syn på hur självstyrelsens utveckling ska hanteras.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst ska vi ha hyfs och ton från landskapsregeringens sida, absolut, det är en mycket ambitiös landskapsregering. Det är två parter som kommunicerar, man kan fundera från båda håll hur man lägger vissa ord och i vilken ton man har.

Gällande beskattningen kan vi konstatera att de skatteinstrument vi har i vår egen hand utnyttja vi inte till fullo heller. Det har varit en evighetsfråga med fastighetsbeskattningen och vad man faktiskt kan göra när det gäller den. Jag var med och tog fram ett skattemeddelande 2010 där man påpekade vissa saker, det kan man också damma av. Då fanns det att vi inte riktigt utnyttjar de behörigheter vi redan har där. Vi kommer inte till skott med att revidera fastighetsskattelagstiftning som ett alldeles klart exempel.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Som ledamot i Ålandskommittén förvånad jag mig över skrivningen som utskottsmajoriteten gör, om att utskottet understöder ambitionerna hos Ålandskommittén om övertagande av beskattningsrätt. Som medlem av kommittén har vi inte sett mycket av det ambitionerna, däremot av den åländska delen internt som vi diskuterar. Det är centralt att beskattningsrätten ska finnas som ett övertagbart område i framtiden, något som lagtinget förr eller senare kan ta på allvar för att vi då vet att vi har en möjlighet att få över beskattningsrätten. Här visar det att utskottsmajoriteten kanske inte har satt sig in i vad Ålandskommittén de facto sysslar med. Det finns inte något motsatsförhållande mellan lantrådets redogörelse för hur landskapsregeringen avser att hantera beskattningsfrågan. Börja inleda en diskussion med näringslivet för förr eller senare bör det utmynna i form av ett meddelande till lagtinget så vi tillsammans kan diskutera hur vi bäst bygger morgondagens Åland.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag har uppfattat saken är arbetet i Ålandskommittén inne i ett avgörande skede. Man lägger ner otroligt mycket arbetstimmar och det finns ett djupt engagemang från den åländska delen. Där missade ltl Harry Jansson vtm Viveka Erikssons anförande där hon berömde ltl Harry Jansson väldigt mycket. Det handlar om att få alla pusselbitar på plats och den enighet som finns att faktiskt ha möjlighet att ta över beskattningen, där sätter vi allt fokus nu. Når vi fram till det då ska vi diskutera, då kommer vi att ha ideologiskt olika åsikter när det gäller beskattningen. Det ska sedan underställas en bred och stor åländsk debatt, med all säkerhet underställas val, lagtings- och kommunalval. Fokus är nu på att verkligen ro Ålandskommitténs arbete i hamn. Men för den skull kan vi börja den breda samhällsdiskussionen. Det stärker också det åländska samhället, att ha kunskap när det gäller beskattningsfrågor om inte annat så för att där kunna trycka på rikssidan, vi är intresserade av grön skatteväxling och hur man beskatta småföretagare och just service- och tjänsteföretag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Budgetdebatten har i likhet med i stort sett alla andra debatter under åren handlat väldigt mycket om kostnaderna och hur vi i det här fallet kan minska kostnaderna, utgående ifrån att vi har en svår ekonomisk situation. Vi har ett underskott som vi alla vill komma tillrätta med så snart och ansvarsfullt som möjligt. Det är skäl att i den här diskussionen lyfta fram vilka inkomster vi har och hur vi eventuellt kan förbättra de inkomsterna. Huvudsakligen är det klumpsumman som finansierar vår offentliga sektor på Åland. Sedan har vi PAF, våra bolag och vi har avgifterna som vi kan använda oss av.

Som utskottets ordförande mycket tydligt redogjorde för i sin presentation har utskottet lyssnat på experter från Finland som säger att den ekonomiska situation vi har i landet kommer att vara så här under ganska lång tid framåt. Det finns egentligen ingenting som säger att den finländska ekonomin ska lyfta som det ser ut nu, tvärtom finns tecken att om det blir någon förändring kan det de facto bli till det sämre. Då vet vi att det slår direkt på vår klumpsumma. Det strukturella underskottet regeringen pratar om på 20 miljoner, utskottet har rättat det till 17,6 miljoner för 2016. Vi ska alla vara medvetna om att det kan gå upp och det kan gå ned, väldigt snabbt beroende på hur klumpsumman utvecklas.

Får vi en kris i Finland med många strejker och ekonomin blir ännu sämre då kan det sjunka med fem till 10 miljoner. Skulle det av någon anledning börja gå lite bättre, eller staten bestämmer sig för att sälja ut statlig egendom som man gjort vissa gånger, kan det plötsligt komma in fem till 10 miljoner mera i klumpsumman. Det här är väldigt dynamisk och levande situation som vi befinner oss i som vi inte på något sätt kan påverka. PAF kan vi påverka, vi kan fortsätta och se till att man har gynnsamma förutsättningar för sin verksamhet. Posten kan vi påverka med det ger inte så mycket pengar, men det är väldigt många goda arbetsplatser och en väldigt bra sak för det åländska samhället.

Det vi kan påverka i viss mån är skattegottgörelsen, det hänger ihop med vilken näringspolitik vi för på Åland. Noterade i betänkandet under rubriken ”Närings- arbetsmarknads- och regionalpolitik” att utskottet lyfter fram dels turismen, att man ska satsa på den, dels livsmedelsklustret. Jag stöder de tankarna till hundra procent. Det är bra för turismen och livsmedelsklustret skapar en god sysselsättning på Åland, skapar också en regional sysselsättning. Jag är den första att understöda och ge ett plus i kanten för det.

Det jag hoppas vi ska få mera diskussion om, inte i det här betänkandet men hoppas i den omställningsbudget som kommer, vilka sektorer är det som i högre grad påverkar skattegottgörelsen? Vilka är det som faktiskt gör att det genereras väldigt mycket pengar? Tror att det är rederierna, bankerna, försäkringsbolagen, it-bolagen, handeln osv. Det skulle vara bra om vi skulle hjälptas åt i lagtinget och regeringen och börja flytta tankarna, naturligtvis ska vi tänka på kostnader hur vi håller dem i skick. Vi måste också försöka fokusera på vad som genererar inkomster, skattekraft i det åländska samhället. Skattegottgörelsen är faktiskt en faktor som är ganska dynamisk, den kan vara fem, 10 eller 15 miljoner. Tro mig, jag har varit finansminister och ansvarig i regeringen det är en väldig skillnad om skattegottgörelserna är fem miljoner eller om den 15 miljoner, det är betydligt lättare att göra upp en budget för landskapet Åland och minska på det strukturella underskottet. Vi har all anledning att fokusera på de branscher som sett till att vi får en stark skattekraft på Åland och underlätta för dem.

Jag hoppas man tar fokus på Sverige i omställningsbudgeten. Vi lever mellan Finland och Sverige. Finland kämpar nu och vi ska hjälpa till att alla andra ska gå så bra som möjligt med vi ska också vara så kloka att vi tar tillvara den möjlighet som Sverige de facto ger. Svenska näringslivet är starkt, vi har en tillväxt och vi måste göra allt vad de kan för att underlätta för vårt näringsliv att vara med och ta del av den tillväxten och utvecklas. På det sättet blir vi ännu starkare genom att ha både österut och västerut.

Vi vet alla vilken enorm betydelse Sverige haft när det gäller utbildningen för våra ungdomar under 90-talet, 2010-talet och fram till nu. Med de åtstramningar som sker i Finland i dag blir Sverige ännu viktigare för oss och för våra ungdomar att vi ska kunna få en bra utbildning, en bra utbildade arbetskraft här Åland. Värna om Sverige för det är vår livboj om vi ska hålla ett bra åländskt samhälle, också när det gäller service och det svenska språket. Vi får det jobbigare österut att få det att fungera på svenska, vi måste i stället se hur vi kan få mer service västerifrån att vi får det åländska samhället att fungera bra på svenska som är och allas gemensamma mål. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Ltl Nordlund lyfter en viktig fråga. I dag har vi debatterat kostnadsutvecklingen, vikten av att hålla kostnaderna i schack. Debatten handlar i lika hög utsträckning om man vad generera intäkter för Åland, varit genererar inkomster, vad sätter Åland i rörelse? Det här är denna regerings prioritet. I ljuset av den prioriteten som man ska se de kraftsamlingarna som finns i regeringsprogrammet, exempelvis den om utvecklandet av ÅMHM:s verksamhet. Det är mycket lovvärt att ltl Nordlund lyfter denna fråga.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det finns många goda saker också i den här regeringens handlingsprogram. Vi kommer från vår sida att stöda det fullt ut det som underlättar för det åländska näringslivet och förbättrar skattekraften. Ju bättre skattekraft vi har på Åland desto bättre skattegottgörelse får vi och desto starkare är våra kommuner. Inte minsta häromdagen när vi såg hur skatteintäkterna har ökat. Det är skillnaden mellan landskapet och kommunerna. Landskapets ekonomi är en spegelbild av den finska ekonomin, kommunernas ekonomi är en spegelbild av verkligheten på Åland. Så skulle vi egentligen ha det här i lagtinget också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I tidigare repliker till lantrådet var det flera från centern som sade att lantrådet hade en väldigt sympatisk ton, det vill jag också säga till ledamoten Nordlund. Det var en väldigt sympatisk ton i hela anförandet.

Det är precis som ltl Nordlund säger att det är viktigt att hjulen snurrar i vårt samhälle. Med strävsamma människor, företagsamma ålänningar, alla människors arbetsinsatser som håller i gång vårt samhälle. Därför är hela arbetet med att värna arbetsmarknaden, se till att företagare har förutsättningar att man stöttar upp näringslivet så långt det bara går. Det är en viktig aspekt på hela budgetdiskussionen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Tack för de vänliga orden. Min upplevelse är att Åland alltid ha byggts med känsla och jag hoppas fortsättningsvis att vi kan bygga Åland med en stark känsla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag delar det mesta med vad ltl Roger Nordlund sade. Framför allt när det gäller företagens verksamhetsförutsättningar och att man skapar förutsättningar, näringspolitik som Ålands Framtid under all tid vi har existerat i lagtinget har försökt driva, ska vara gynnsam för företagen.

Landskapsregeringen har inte så många möjligheter att bedriva kreativ näringspolitik. Den har kanske varit lite blygsam den sista perioden vad tycker ltl är Nordlund att den här landskapsregeringen ska göra som inte förra landskapsregeringen gjorde? Det är viktigt att vi har en näringspolitik som också näringarna tycker att är positiv. Det var en del kritik på den förra regeringen och deras näringspolitik.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Den föregående regeringen brev en bra näringspolitik som helhet och vi skapade bra forum för diskussioner med näringslivet. Det gäller att fortsätta de goda diskussionerna. Förstod på tidigare inlägg att så är fallet, att det kommer att ske. Det som är väldigt viktigt nu är att vi faktisk fokusera på vilka möjligheter som finns när vi tittar västerut mot Sverige. Vi har under ett stort antal år utbildat väldigt många ålänningar i Sverige, många har kommit tillbaka, många har stannat kvar. Nu gäller det för oss att sy ihop nätverket så klokt som möjligt att de blir starka tillsammans, där finns mycket av vår framtid. Utbildningspolitiken är väldigt viktig, det är grunden för näringspolitiken att vi har rätt utbildad arbetskraft på Åland som kan göra bra saker.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är kloka ord. Det är så det ska vara. Det har inte gått hand i handske tidigare. Har ett minne av när vi behandlade budgeter i finansutskottet förra perioden där vi hade en rapport från ÅSUB som sade att det varit tio års stillestånd i utvecklingen av näringslivet och ökad företagsamhet. Hoppas att den här regeringen tittar på andra möjligheter än vad den förra regeringen gjorde. Att man rikta sig västerut är helt klart positivt. Det viktiga är att man har kontakten till näringslivet att man bedriver en näringspolitik som gynnar näringslivet och då kommer skolningen också.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! I motsats till ltl Brage Eklund har jag en bild av att det landbaserade näringslivet utvecklat sig relativt bra på Åland. När vi gick med i EU stod sjöfarten för 45 till 50 procent av vår bruttoregionalprodukt. I dag står den för 22 procent och är i stort sett lika stor men det är det övriga som har vuxit. Det var meningen att vi skulle få fler ben att stå på, landskapet skulle bli ett stabilare samhälle. Det är precis det som har skett. Jag antar att när ni hörde ÅSUB var det BNP-siffrorna som ni tittade på. De är farliga när det gäller Åland, bestämmer sig Viking Line för att flytta ett fartyg från finsk till svensk flagg och verkade ett enormt mycket våra BNP-siffror, det kan vara positivt eller negativt. Man måste hålla isär det landbaserade näringslivet och sjöfarten, för de lever separata liv men båda är livsviktiga för oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det är väldigt lätt och enkelt att hålla med det som ltl Roger Nordlund säger, klumpsummans osäkerhet är välkänd vi ha levt med den i 20 år. Det som nu kanske skiljer oss är att vi inte har samma goda fjädring i bottnen som vi har haft förut, nämligen en god kassa. Nu har vi ett svårare läge.

Håller med Nordlund om att en regering definitivt inte bara ska spara, en regering ska också satsa på det som är i framtiden. Framtiden är flera människor, inflyttade, unga människor, utbildade människor osv. Jag uppfattade i ltl Nordlunds anförande att skattekraften är för svag när det gäller turismen och livsmedelsklustret i motsats till de näringar som bidrar till ökad skattekraft och bättre skattegottgörelse.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Nordlund, replik

Talman! Varje näring har sin specifika natur och turismen är väldigt högsäsongsorienterad på Åland, är väldigt stark och en stor bidragande orsak till att vi har en väldigt bra sysselsättning på sommaren och vi har en bra service här. Ser man till BNP-siffran är turismen fortfarande ca tre procent. Livsmedelsklustret är betydligt större och det har också en väldigt god regional effekt. Jag kommer inte ihåg exakta siffrorna, men de stora siffrorna när det gäller skattekraften kommer från rederierna, bankerna, försäkringsbolagen, från handeln och från är de större livsmedelsförädlarna som Chips och Optinova och i de landbaserade näringarna som har året runt verksamhet, det skapar skattekraften på Åland. Varje näring bidrar på sitt sätt, varje arbetsplats och varje skatteeuro är livsviktig för oss.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det inte var avsikten att verka för att minska på fokus beträffande turismens och livsmedelsklustrets utveckling, de är viktiga men inte av samma orsak, d.v.s. de bidrar lika kraftfullt till skattekraft och påverkan på den skattegottgörelse vi kan åstadkomma i näringslivet. Som näringsminister ser jag fram emot att vara en offensiv spelare när det gäller näringspolitiken för det är ändå mycket viktigt att vi verkar för en framtid där alla siffrorna går åt rätt håll. Det behöver vi minsann i dessa dagar.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är bra om jag får förtydliga mig. Jag ser både turismen och livsmedelsklustret som framtidsbranscher som har väldigt goda utvecklingsmöjligheter. Turismen har naturliga förutsättningar på Åland, livsmedelsklustret med vår skärgård och skärgårdskaraktär och möjligheten att få en bra profil och image, ta våra åländska äpplen som exempel det är helt fantastiskt. Avsikten med mitt anförande var att vi ska börja fokusera och se på möjligheterna vad vi kan skapa själva som gör att vi får ett bättre liv här på Åland. Jag hoppas att budgetdebatterna i fortsättningen, också omställningsbudgeten som kommer i mars, april har fokus just på framtiden och hur vi ska skapa vår välfärd här på Åland tillsammans.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet?

Diskussionen är avslutad.

Nu börjar detaljbehandlingen av ärende nr 1, Ändringar i skattelagstiftningen 2016

finans- och näringsutskottets betänkande 1/2015-2016, landskapsregeringens lagförslag 3/2015-2016.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Detaljbehandling av ärende nr 2, Höjd landskapsandel för socialvården, finans- och näringsutskottets betänkande 2/2015-2016, landskapsregeringens lagförslag 2/2015-2016.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 11 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Då har vi kommit till detaljbehandling av ärende nr 3, Förlängning av bostadssparpremiesystemet, finans- och näringsutskottets betänkande 3/2015-2016, landskapsregeringens lagförslag 4/2015-2016.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Detaljbehandlingen av ärende nr 4, Förslag till budget för landskapet Åland 2016,

finans- och näringsutskottets betänkande 4/2015-2016, vidtar vid plenum måndagen 21.12.2015.

Remiss

5        Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Herr talman! I denna sena timme ska jag presentera landskapsregeringens yttrande. Avtal mellan EU:s medlemsstater och Mongoliet är ett ramavtal som handlar om begränsning av spridning av massförstörelsevapen och om ett allmänt samarbete inom områden som kultur, miljö, vetenskap handel osv. Det berör inte självstyrelsens kärnområden, jordförvärvsrätt eller näringsrätt. Avtalet med Mongoliet innehåller ingenting som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Jag står självklart till förfogande om utskottet önskar höra mig vidare i behandlingen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Vad är orsaken att avtalet kommer till lagtinget, till Åland för godkännande. På vilket sätt berör det självstyrelsen, är det allmänt för att det är den typen av avtal eller finns det någon beröringsdel när det gäller självstyrelsen och detta parlaments befogenheter+

Minister Nina Fellman, replik

Det är ett yttrande från landskapsregeringen om avtalet mellan EU och Mongoliet. Det berör inte självstyrelsens kärnområden på något sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag har säkert slarvat med inläsningen av ärendet. Kan ministern berätta varför lagtinget kommer att ta ställning till detta avtal mellan EU och Mongoliet vad är upphovet till att vi ska behandla detta ärende både här i plenum och i utskottet?

Minister Nina Fellman, replik

Framställningen kommer från presidenten för utlåtande från Ålands lagting. Jag förstår att Harry Jansson ställer denna fråga för att han utgår ifrån att jag inte vet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls 21.12.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.