Remissdebatt

Ärendet bordlades 2.6.2010 då beslut fattades om remiss till lagutskottet.

Diskussion.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Det är bra att vi får en ny finansförvaltningslag. Det finns säkert en hel del att säga om finansförvaltningslagen. Jag vill för min del att affärsbokföringen och prestationsprincipen genomförs fullt ut. Andra saker i framställningen kommer andra att diskutera.

Av framställningen verkar det oklart när budgetering enligt prestationsprincipen ska börja. Den s.k. affärsbokföringen skulle medföra att lagtinget får en klarare bild av landskapets ekonomi.

Investeringsutgifter ska inte blandas med driftutgifter. Kostnaderna för investeringar kommer att belasta bokslutet i form av avskrivningar i resultaträkningen.

Herr talman! Överskott eller underskott regleras genom att det egna kapitalet i balansräkningen ökar eller minskar. Det här redovisningssystemet blir tydligt och ger en klar bild av driftsekonomin under det kommande verksamhetsåret.

Enligt framställningen kommer fleråriga reservationsanslag att finnas kvar. Prestationsprincipen kommer att genomföras först på sikt. Man måste då fråga sig hur lagtinget kan veta om anslaget ökar eller minskar för ett budgetmoment när lagtinget inte känner till hur mycket oförbrukade medel som finns kvar från tidigare år. Ett ganska färskt exempel är tilläggsbudgeten som just debatterats, där begärs drygt 100 000 euro i anslag för skyddsbärgning av värdeföremål för vrak och följdhantering, champagnevraket. En del av kostnaderna kan finansieras med från tidigare år återstående medel enligt tilläggsbudgeten. Hur vet då lagtinget vad bärgningen kommer att kosta totalt?

Herr talman! Det framgick av debatten, innan ärendet bordlades i juni, att förvaltningen behövde mer tid för att införa prestationsprincipen. Då tycker jag att det är bäst att lagtinget sätter upp en tidtabell så att lagen kunde träda ikraft 2012 och att prestationsprincipen är fullt genomförd till 2014 vad gäller budget och årsredovisning, tack.  

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Kollegan Slottes anförande var föredömligt kort. Det var i princip en påminnelse om vad han sade 2.6 före bordläggningen. Jag har inte heller någon orsak att upprepa det som jag sade då. Men, inför behandlingen i lagutskottet är det ändå skäl att understryka att jag delar uppfattningen om att frågan om prestationsprincipens användning och en modernisering av våra redovisningsprinciper bör tas som på allvar av lagutskott. Det är bättre att få en bra lag när det gäller finansförvaltningen än att få ett hastverk. Även om det inte varit något hastverk för man har hållit på länge med det här. Det har varit på remiss och man har gjort om den. Men den har ännu inte blivit bra. Det finns en hel del oklarheter i det här förslaget.

Det verkar som om det mest skulle vara inriktning på kontroll och mindre inriktning på decentraliserat ansvar, vilket är en principkritik mot detta. Bestämmelserna om finanscontroller är ett exempel på hur det är överarbetat.

Jag hoppas att lagutskottet särskilt ska ägna tid åt det centralisering av ansvaret. Det är väldigt viktigt i finansiella frågor.

Jag avslutar, herr talman, med att återigen upprepa att ändringen av 16 § landskapslagen om hälsovården, som här föreslås, är en sak som absolut måste strykas. Den har inte här att göra. Man ger en fullmakt för en eventuell framtid någon gång som man inte ha någon uppfattning om. Sådana fullmakter behöver inte lagtinget ge.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Finansförvaltningslagen har varit aktuell i många år. Många har efterlyst den. Jag har ofta frågat mig varför det? Vad är det fel på vårt system, fungerar det inte? Den frågan har inte någon besvarat hittills.

Däremot kan man säga att det finns ett allmänt behov av att modernisera lagen och precisera sådant som fondering och övergångar från ett år till annat. Mycket är tekniska saker.

Det här ska vi behandla i lagutskottet. Jag ser fram emot att sätta tänderna i det här och vrida och vända på det.

Jag skulle vilja ha lite mer information från remissanförandena. Det första som ltl Slotte sade var att man inte skulle sätta lagen ikraft före man har infört prestationssystemet. Det låter bli bra, men lagen är en ramlag. Prestationssystemet kan man införa successivt. Idag har vi den budget vi har, men vi har också bokslutet och affärsbokföringen som skilda delar. Jag kan föreställa mig att man efterlyser själva presentationsformen av budgeten, som också kan vara prestationsinriktad. Ska man genomföra prestationssystemet sätter det också väldigt stora krav på den löpande bokföringen, där har man detta med räkenskapsverket till hjälp.

Detta att lagen skulle vänta, det är klart att vi ska överväga det, men jag skulle gärna höra lite mer om den saken.

När det gäller ltl Roger Jansson så noterade jag igen att vi är på teoretisk kollisionskurs. Själv betraktar jag mig som en väldigt pragmatisk ekonom, fungerar det så fungerar det. Sedan får teorin säga vad som helst. I det här fallet t.ex. när det gäller Inspire-direktivet så sade ltl Jansson att det var en väldig centralisering. Samma sak här, det var kontroll och det möjliggjorde att man inte kunde decentralisera.

Jag drar mig till minnes en ekonomichef på ett större multinationellt företag i Sverige som beskrev det ekonomiska systemet som var väldigt decentraliserat, budgeten var förd ner till varje enhet. Han sade att det här systemet är uppbyggt så att när jag skruvar lite på en skruv så får det effekt ända ner. Kontroll och decentralisering hänger ihop. Man kan inte decentralisera utan att man har ett system som fungerar. Decentralisering som ett slagord, ja det låter alltid bra. Men i praktiken blir det anarki och kaos utan kontroll.

Därför tänkte jag höra med ltl Roger Jansson om han kan precisera vad som menas med decentralisering i det här sammanhanget? Han säger samtidigt att det är för mycket kontrollinriktat. Jag säger inte att jag är kritisk mot det som han säger, men jag förstår inte riktigt sambanden.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Man skriver så här i detaljmotiveringen i 8 §; "landskapsregeringen har övervägt en fullständig övergång till budgetering enligt prestationsprincipen, men bedömt att det är en för genomgripande förändring att genomföra nu." Då kommer jag osökt att tänka på hur det var när man införde den nya kommunallagen. Om jag minns rätt så trädde den ikraft 1997. Det nya systemet med ekonomin, när man övergick från kameralt till affärsbokföringssystem, trädde ikraft 1998 ett år senare. Vi ger landskapsregeringen möjlighet att hålla prestationsprincipen fullt ut två år efter att lagen har trätt ikraft. Jag sade att om lagen trädde ikraft så skulle man ha tid på sig till 2014 att ha den fullt genomförd. Jag tycker att en sådan sak bör skrivas in i lagen och inte i förordningen. Det skrivs också här att man skulle ha stor frihet att välja vilka principer som ska tillämpas. Det skulle då komma genom förordningar i förlängningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Nu förstår jag hur ltl Slotte resonerar. Jag har nu större möjlighet att bedöma det i utskottsbehandlingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Jag ska gärna försöka precisera mig när det gäller frågan om centralisering och decentralisering. Det är nödvändigt i ekonomisystem, både när det gäller budgetering och uppföljning av ekonomin, att man kan hålla i det centralt. Går man över gränsen och det bli för starkt så minskar det ekonomiska ansvaret ute i periferin, på enheter och inom delar i förvaltningen. Man tycker att det där sköts centralt. Man tycker att man inte behöver bry sig så mycket om det. Därför är det väldigt viktigt att man kombinerar dessa båda behov av central ledning och ett ansvar ute i organisationen. Det finns inte någon paragraf om detta i det här lagförslaget. Däremot kontrollerar man på olika nivåer personerna som jobbar i organisationen, vilket det finns tre noggranna kontrollparagrafer om. Titta gärna på obalansen i den här frågan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tycker att det är väsentligt att granska det här utifrån den här balansen. Det är det som ger dynamiken i finanssystemet. Det är lätt att finanssidan tar över därför att man vill veta allt. Det är å andra sidan nödvändigt att göra varje lägre enhet ansvarig för sitt område. Det är hela problematiken med finansförvaltningslagen, kan jag tänka mig. Hittills har vi haft en finansförvaltningslag, men budgetarbete har gjorts utifrån den praktiska ändamålsenlighetsprincipen.

Jag minns när vi för några år sedan hamnade in i ett sparläge då var det nödvändigt att föra ut ansvaret över sparande så långt ut som möjligt. Annars fungerade det inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.