Remissdebatt

Ärendets behandling avbröts vid gårdagens plenum då talmannen föreslog att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Tony Wikström

Fru talman! Åland är rikt brukar det heta. Vi tjänar mer än finländarna överlag, och vår sysselsättningsgrad gör närregionerna gröna av avund. Vårt spelbolag ger miljoner till föreningar som producerar kultur, social samvaro och service. Men när det kommer till kommunerna, hur strukturerna ser ut och när man frågar sig om man lever upp till det som invånarna förväntar sig, enligt nordisk välfärdsmodell. Ja, då känns det inte bra alls att kalla sig politiker på Åland.

Vi ligger hopplöst efter på socialvårdsområde, och vårt komplicerade spindelnät av avtal, aktörer och byråkrati gör socialvården svår att greppa för de som berörs, dyr och inte tillräckligt kompentent. Vi har pratat om att låta bli att jobba i stuprör i många år nu. Att det måste till fler tvärsektoriella samarbeten. Att vi måste jobba förebyggande, och uppströms. För var vi än står på den politiska kartan är det ett odiskutabelt faktum att det är dyrt att släcka bränder och reda upp där det redan gått väldigt snett.

Därför känns det fantastiskt att vi äntligen har den här luntan på våra bord. För den här lagen sätter fokus på just det: Att vi ska lägga mer resurser på att jobba förebyggande, och att samhället finns där när samhället behövs. Liggsår kostar, psykoser kostar, depressioner kostar, utbrändhet kostar, våld, och brott kostar oerhörda summor. Och därför behöver vi verkligen få in ett nytt tankesätt.

Låt mig få göra en liten utvikning. Det handlar om socialbudgetering. För likväl som man kan investera i en utbildning, grönsakshall eller fiskodling på land, så kan man investera i människors välbefinnande. En satsad euro på socialjour, boendestöd eller hemservice ger mångfalt tillbaks, ofta ofattbart mycket. Det är klart att det är fint att vara empatisk och värna om den lilla människan, och se till att ingen ramlar mellan stolarna. För oss socialdemokrater finns det här i vårt DNA. Men även för den mest kallhamrade mörkblå kapitalist så finns det evidens att luta sig mot. Det lönar sig att människor mår bra och trivs med tillvaron. Jag skulle vilja att alla kommuner på Åland går in för det här tänket. Men det förutsätter att man bygger in mer luft i systemet och gör det mer flexibelt. En ram av järn och en budget som ska hållas till varje pris funkar dåligt tillsammans med sociala tjänster och behov. Som exempel har flera svenska kommuner en social investeringsfond. Umeås fond uppgår till över 10 miljoner euro. Och när vi nu har PAF som värper guldägg så skulle det vara helt möjligt att gå in för något liknande även här. Så kära kollegor, kolla gärna upp mer kring socialbudgetering och sociala fonder.

Fru talman, Nu är det ju så, och det får man var ärlig med... att det här är en verktygslåda, men då ska verktygen användas också. Och de ska användas på rätt sätt. Och är man riktigt ärlig, så ligger rätt många verktyg kvar i kommunernas verktygslåda och dammar. Verktyg som kunde tas i bruk redan idag, men som invånarna inte ens känner till att de har rätt att kräva. Naturligtvis kommer den ekonomiska verkligheten emot här, och en trängd kommun kan inte höja sitt skattöre hur mycket som helst. Men är enheterna större och man delar på resurserna så kan man bygga ut socialvården, utan att det på sikt blir lika dyrt som om vi skulle fortsätta som idag.

Jag ser att allt leder fram till något riktigt bra. Socialvårdslagen och KST, som kompletteras med handikapplagen och klientavgiftslagen och implementeras samtidigt i de fyra nya kommunerna – i starkt samarbete med ÅHS.

Men blir det verkligen billigare då? Ja, för oss socialdemokrater är inte prislappen huvudfokus. Vi vill ha en service av hög kvalitet. Och ålänningarna förväntar sig samma nivå som öster och väster om oss. Det ska vi ge dem. Finns det en vilja, så finns det en väg. Och jag är övertygad om att om viljan finns så kan man använda de här nya paragraferna till att göra livet lättare för många.

Jag tänkte avslutningsvis ge några exempel. Hemservice, eller familjeservice ger möjlighet att jobba med en familj i ett tidigt skede, långt före ett barnskyddsärende skulle upprättas. ÅHS anser att denna service inte borde vara avgiftsbelagd eftersom det starkt kan hämma benägenheten att ta emot hjälpen, och vi socialdemokrater håller med. Boendestöd, inte att förväxla med vanlig hemtjänst. Detta nämns inte egentligen konkret i lagen, men verktygen i lådan kan nog användas för detta ändamål också.  Finns det en vilja så finns det en väg.

Den fina rapporten om äldres psykiska hälsa pekade ju på behovet av ett expertteam med bred kompetens som kan hjälpa äldre i hemmet, så varför inte bredda den verksamheten och ta med även yngre? Här finns ännu ett ord att googla upp: socialpsykiatri. Och även här kostar det pengar, men det finns oerhört mycket att spara också- spara pengar, men framförallt undvika lidande.

Det här lagen är ett gigantiskt steg framåt för åländsk socialvård, ett mastodontarbete som f.d. socialministern Carina Aaltonen inledde förra mandatperioden. Och om jag skulle få, skulle jag till sist vilja byta ut minister Valves slogan till: ”Yes we can have a bärkraftig socialvårdslag!”. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ltl Tony Wikström säger i sitt anförande att Åland ligger hopplöst efter och att den nya socialvårdlagen ska förebygga psykoser och depressioner. Jag tycker att jag har läst medicinskt kunskap i några år, men jag har aldrig tidigare hört att en ny socialvårdslag skulle förebygga psykoser och depressioner. Så ni får gärna utveckla det resonemanget.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! På 59 sekunder får jag ta en kort version då. Jag har också läst sociologi och psykiatri, ungefär 200 studieveckor, så jag har väl en viss koll på det här läget och vet vilka faktorer som spelar in. Det är ekonomi, det är vardagssituationen och att känna en hopplöshet att inte få hjälp som verkligen är en kungsväg i den onda spiralen som leder till just det som jag nämnde, och mer därtill.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ledamoten sade i sitt anförande att vi var hopplöst efter. Jag är också införstådd med att det finns fall där hanteringen inte har varit optimal. Men att hela Åland som socialvårdsområde skulle ligga hopplöst efter har jag inte sett några indikatorer på, varken de rapporter som är framtagna eller från ÅSUB. Ledamoten får gärna exemplifiera vilka indikatorer han har tagit hänsyn till när han säger att vi är hopplöst efter.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag vill inte stå här och peka ut enskilda enheter eller enskilda kommuner, men vi här i salen känner väl till en massa exempel på där det inte har fungerat alls. Jag jämför med vilken service man får på de här områdena i Finland och Sverige idag. Det här är svaga grupper som ibland inte ens vet vad de har rätt till, och inte har kraften att kräva det man har rätt till. De här paragraferna och den här lagen ger en möjlighet och ger påbud till kommunerna att ta den här uppgiften på allvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack till ltl Tony Wikström som på kännspakt sätt sjunger ut om socialvårdslagen. Jag hade möjligen använt några andra ordval än vad ledamoten gjorde, men grundbudskapet är väldigt lätt att hålla med om. Ltl Wikström visar också att han känner till utmaningarna inom dagens socialvård mycket väl. För den som vill fördjupa sig så vill jag tipsa om ”förnyande av socialvårdslagstiftning”, underlaget är på 80 sidor. Titta t.ex. på sidan 57 om hur antalet barnskyddanmälningar på Åland har ökat år 2014, 2015, 2016 och läs gärna analysen om orsakerna bakom det. Vi har utmaningar inom vår socialvård och det här lagförslaget är ett sätt att möta de utmaningarna på.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Javisst ministern är det så. Precis som jag nämnde i mitt anförande så ska vi jobba i ett tidigare skede, vilket man gör på många ställen i Finland redan idag. T.ex. i Raseborg har man ett familjecenter team som gör en kartläggning långt före man gör det i ett barnskyddsärende t.ex. och det ska vi ha här också.

Minister Wille Valve, replik

Det som ledamoten konstaterade kring kostnader och inbesparingar. Visst är det så att förebyggande arbete sparar pengar på lång sikt, så är det onekligen. Det jag möjligen kan sakna i debatten såhär långt är att också lyfta de kostnadsinbesparingar som lagarna kommer att innebära. Den här debatten har väldigt långt kantra av att diskutera kostnaderna. Det finns också inbesparingar och om man inte tar dessa i beaktande så är det inte alls svårt att begripa varför man inte får ekvationen att gå ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Nog blir man lite häpen när man hör ltl Wikström brodera ut texten om hur eländigt det är på dagens Åland. Är tillståndet såhär allvarligt inom Mariehamns stad? Var hittar ledamoten liggsår? Efter att ha verkat i åtta år som styrelseordförande i dåvarande gamlas hem, kan jag verkligen säga att om det var något man värnade om, även politiskt, var att ingen skulle drabbas av liggsår. Skulle något ha förändrats under de få år jag har varit borta därifrån skulle jag vara mycket förvånad. Så är det Mariehamns stad tillstånd ledamoten står och säger? Och samtidigt tar upp ärenden som redan skulle hanteras inom ramen för kommunernas socialtjänst som ltl Wikström och socialdemokraterna i högsta grad varit med om att skjuta upp förverkligandet av, genom att skjuta på lagens ikraftträdande. Så vad är det för budskap ledamoten presenterar för plenum idag?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Just liggsår nämndes som ett exempel. Visst har vi liggsår på Åland också, som i övriga Norden. På ett seminarium, för vad jag vill minnas tre år sedan, tog man upp hur viktigt det är att man tar ett helhetsgrepp kring de här frågorna och jobbar förebyggande. Min poäng var alltså att jobba förebyggande eftersom att t.ex. liggsår blir oerhört kostsamt både i pengar och i lidande. Jag var inne på det i mitt anförande att vi anser att iscensätta den här socialvårdslagen tillsammans med KST, och gärna då handikapplagen och klientavgiftslagen samtidigt vore oerhört kraftfullt och effektivt.

Ltl Harry Jansson, replik

Nu nämnde ledamoten speciellt liggsår som ett stort problem inom Åländsk socialvård, då borde ledamoten ha större belägg för att nedvärdera det arbetet som görs dagligen inom våra olika äldreomsorgsinrättningar. Så det är förvånande. Samtidigt måste vi komma ihåg att socialdemokraterna i högsta grad har medverkat till att underminera den kommunala ekonomin under de här senaste fyra åren, genom att dra ner på volymen på landskapsandelar som i praktiken har inneburit svårigheter för kommunerna att nå upp till de lagstiftade kraven som finns bl. a. på det socialvårdspolitiska området. Det är nog en dubbelt tvetydig tunga som socialdemokraterna även har som representant i talarstolen. Att en ledamot som Wikström och socialdemokraterna ens täcks tala om hållbarhet med tanke på Gripö bron och annat, det förvånar oss storligen.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är lätt att höra och se att vi har lite annorlunda verklighetsuppfattning. Varför vi är för den här lagen och varför vi driver igenom den är för att göra det bättre. Problem finns, vi ska inte sopa dem under mattan. Något som inte riktigt fungerar optimalt idag ska med den här lagen kunna göras bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Den 1 oktober 2015, precis innan det nya lagtinget skulle tillträda, tog dåvarande landskapsregering under Camilla Gunells ledning ett beslut om att inleda ett arbete med att stärka socialvårdslagens ställning som central, allmän lag. Att främja jämlik tillgång till socialvården och dess tillgänglighet. Att flytta fokus i socialvården, från korrigerande åtgärder till förebyggande och främjande av välfärd och tidigt stöd. Att stärka klientorienteringen och helhetssynen. Att se till att människor får stöd i sin dagliga miljö. I arbetet skulle berörda intressenter såsom kommunerna, Ålands hälso- och sjukvård och andra berörda myndigheter, samt tredje sektorn involveras och beredas möjlighet att ge synpunkter. Utgångspunkten i det här arbetet var att ta fram en ny socialvårdslag anpassad till åländska förhållanden. Notera det, anpassad till åländska förhållanden men bevarande av den helhet som Finlands lag utgör, eftersom delar av speciallagen ansluter direkt ihop med den här ramlagen. Det var ett bra initiativ, att det sedan har tagit såhär pass länge innan den kan levereras till Ålands lagting kan väl te sig anmärkningsvärt, men nu är den här iallafall.

Från centerns sida vill jag säga att vi var med och tog initiativet till det här, vi var med och fattade beslutet, vi är också med och står bakom den här lagen. Vi står bakom den här lagen till de delar det rör respekten för den enskilda människan, för individen. Däremot har vi en del frågeställningar på det mer övergripande planet som jag gärna vill lyfta.

I samband med att Finlands regering år 2014 tog den här lagen, hade det föregåtts av ett långt beredningsarbete med ett stort antal intressenter som hade deltagit i det. Här verkar det snarare som att arbetet har legat stilla och sedan blev det väldigt, väldigt bråttom. De flesta kommuner och även kommunförbundet påtalar i sina remisser att det har varit en väldigt kort beredningstid. Det måste jag säga att jag tycker är sorgligt. Dels för att det är kommunerna som i första hand, till största delen har ansvar för det som finns i den här lagstiftningen. Jag tror det har funnits en klokskap i att lyssna in den kompetens och den erfarenhet som finns i våra kommuner. För det andra förstår jag att bromsandet av KST ställde till problem. Jag förstår också att i och med att Finlands lag trädde i kraft och vi inte hade en blankettlag och ingen fulltextlag heller så blev det komplikationer och folk har fallit mellan stolarna. Det som jag ifrågasätter och som jag saknar är analyserna kring ekonomin. Det är så otroligt divergerande åsikter som kommer fram, både i debatten, lagförslag och remissutlåtandena, vad de faktiska kostnaderna kommer att bli. Jag säger inte att jag är emot dem men jag hade gärna sett ett beredningsunderlag som hade varit något bredare. Det som däremot är lite sorgligt är att många av instanserna, speciellt inom tredje sektorn, talar om att man vill ha det samma som i Finland. Lagförslaget är en blankettlag, så det är samma som i Finland till väldigt stora delar. Visst är det lite sorgligt, när vi inom ramen för självstyrelsen borde kunna skapa ett regelverk som respekterar allt det som jag inledningsvis sa, men som ändå skulle vara mer anpassat till våra åländska förhållanden. Avslutningsvis, de problem som nämns här tidigare, de problem som finns, ser inte jag att är kopplat till 16 åländska kommuner. Mycket av de problem som finns bottnar i avsaknad av kompetens, oklarheter i vilket regelverk det är som gäller och till den delen kommer det bli ett förtydligande. Jag hoppas att den här lagen ska träda i kraft och jag hoppas att landskapsregeringen ska ta ett ekonomiskt ansvar, så att kommunerna verkligen har möjlighet att fullfölja de uppdrag som kommer med den här lagen. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Jag tar avstånd ifrån vicetalmannens påstående att lagen inte skulle vara anpassad för åländska förhållanden, den utgår fullkomligt ifrån åländska förhållanden och åländska problem. Vilket jag kommer utveckla i mitt anförande som jag har begärt. Vad sedan gäller ledamotens anförande i övrigt finns det ett faktafel. Det här är inte en blankettlag, det är uttryckligen en fulltextlag det handlar om. Alla fyra lagar är fulltextlagar, det är värt att notera. Jag tar även avstånd från vtm Thörnroos påstående att beredningen skulle ha varit kort. Beredningen har varit lång, den inleddes direkt efter det beslut som vtm Thörnroos hänvisar till. Vi har inledningsvis involverat alla socialarbetare på Åland, vi tog in kommunförbundet i referensgruppen i tidigaste möjliga skede, vi ordnade ett öppet möte på norra Åland för kommunerna, vi har ordnat ett separat möte för den tredje sektorn där vi har benat ut frågeställningarna som angår dem och vi förlängde remisstiden till (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag hittar det inte nu när jag står här framme vid talarstolen, men det finns på flera ställen skrivet i den allmänna motiveringen att det är den finska lagen som har varit modell för detta. Jag hänvisar till lagstiftningen fast jag nu inte exakt kan säga på vilken sida. Avslutnings vill jag säga att det är bra om det har varit en lång beredning, men de remissinstanser som har tagit del av det här delar inte den uppfattningen, att de har varit med i ett tidigt skede. Man hänvisar till ett lag PM som man har fått osv. Man begärde förlängd remisstid och det fick man också, om det sedan var med 7 eller 12 dagar minns jag inte, men i alla fall.

Minister Wille Valve, replik

T.ex. ur kommunförbundets remissutlåtande framgår glasklart att kommunförbundet har varit involverade i processen. Jag rekommenderar att fördjupa sig i det.

Låt oss sedan gå till ett av de viktigaste redskapen för förverkligandet av socialvårdslagarna, paragraf 69 samverkansavtal. Den som kan socialrätt vet att det finns inget sådant som ett samverkansavtal i finländsk socialrätt, och det finns ett skäl till det. Det här kommer ifrån västra Götaland i Sverige och det finns fullt logiska skäl för det som jag gärna utvecklar i ett separat anförande, men där det närmast har att göra med att den åländska offentliga förvaltningen har vissa likheter med landstingsmodellen i Sverige. Och till denna del mindre likheter med primärkommunerna på rikssidan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag citerar ur Ålands kommunförbunds remissvar ”Den sammanlagda mängden förändringar, reformer och lagändringar som verkställs eller implementeras samtidigt är mycket stor. Något som Ålands kommunförbund påtalat vid flera tillfällen under de senaste årens lopp. ”En reform av kommunstrukturen ska beredas och genomföras under samma tidsperiod... ”. Avslutningsvis står det lite längre ner i texten att man har svårt att hinna med allt arbete som ska göras, eftersom det är så många stora reformer som pågår samtidigt. Det var därför man hade äskat om lite mera tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Partiordförande för centern, vtm Thörnroos, jag har en fråga. Står centern bakom den här socialvårdsreformen? Tycker ni att det är nödvändigt, viktigt och bra? Jag får nästan en klump i magen när jag sitter och lyssnar. Det känns som att nu ska vi stoppa det här också för nu sitter vi i opposition. Nu kommer regeringen med ett lagpaket, nu ska vi stoppa det här också. Jag är väl så enfaldig men jag trodde faktiskt att om det är någon gång vi alla ska vara eniga och överens, så är det den här lagstiftningen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Som jag inledde mitt anförande med, så finns det skrivet på sidan sju. Det var således den förra regeringen där centern satt med som tog initiativet till den här lagen. Det betyder att vi naturligtvis står bakom den i dess ursprungliga utformning, eller som ramlag om man säger så. Det jag ifrågasatte i mitt resonemang var inte nere på individnivå, huruvida vi stöder eller inte stöder. Jag tyckte jag var ganska klar där. Utan jag sade att det är tråkigt att det här är en kopia av den finska lagstiftningen, med tanke på att vi i större utsträckning försökt beakta de olika åländska förhållandena. Jag resonerade kring ekonomin och jag hade en del frågeställningar om KST: s tillkomst och hur det ska korrelera med resten av det här. Det som rör de ekonomiska frågeställningarna finns i remissvaren och där kommer vi säkert att få ett svar från minister Wille Valve så småningom.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Minister Valve sa redan att han kommer att berätta mera, trycka på och visa att det här är en åländsk socialvårdslag. Det kommer väldigt spridda skurar tycker jag mig höra, i alla fall ifrån centerns gruppanförande, gruppledaren från centern, och nu kommer det ifrån centerledaren. Det är lite svårt att veta var centern står i den här frågan. Om man tycker att det är bra att vi gör en ny socialvårdslagstiftning för Åland och ålänningarna eller inte.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! För tredje gången nu, så kanske det också blir klart för Ltl Holmberg-Jansson. Centern har tagit initiativet till den här lagen, centern står bakom den här lagen. Vi ifrågasätter varför man mer har kopierat den finska och hur de ekonomiska uträkningarna har tagits fram. Det finns inga divergerande åsikter, varken mellan gruppanförande eller andra lagtingsledamöter från centern som har varit upp här. Däremot kanske ett ifrågasättande mera på detaljnivå. De ekonomiska bitarna här känns inte riktigt fullt klarlagda och där hoppas vi att minister Wille Valve ska kommer med ett klargörande. Det vore ju rimligt enligt gängse praxis att landskapsregeringen kommer emot kommunerna när man kräver att kommunerna ska producera mera service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Det börjar bli rätt så tröttsamt, den här centerretoriken, att man ska vara emot. Det är så väldigt mycket emot. Det här är en lag som är till för ålänningarna, som vi nu tillsammans ska forma på bästa möjliga sätt. Det som också vtm Thörnroos gör, som jag uppfattade det, var att hon står här och sågar hela förvaltningen. Man säger att socialavdelningen har sovit på jobbet, vaknat sent. Hur kan vicetalmannen uttrycka sig så? Jag vet vilket otroligt intensivt arbete som är nedlagt, hur många människor som har jobbat med det i hela den här mandatperioden. Då kan man inte hålla på att hoppa på tjänstemännen på det sättet jag tyckte att vicetalmannen gjorde.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Låt mig då korrigera mig till mitt tidigare anförande. Jag har fullt förtroende för landskapets förvaltning. Jag har fullt förtroende och respekt för den kommunala förvaltningen och för de kommunala tjänstemännen. Däremot hyser jag tveksamheter kring landskapsregeringens möjligheter att hantera och snabba på en process, den politiska landskapsregeringen. För övrigt vill jag säga det som jag sa i mitt inledningsanförande. Centern var med och tog fram målsättningarna kring den här reformen. Och då torde det inte vara speciellt svårt att förstå att vi också står bakom den. Men vi har betänkligheter när det gäller utformningen av den och när det gäller ekonomin. Vi skulle gärna se att landskapsregeringen aviserar att man kommer att stöda kommunerna ekonomiskt också. Nu med tanke på att utgifterna kommer att bli på en annan nivå än tidigare.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru Talman! För centern tycker jag det verkar som att det är viktigare att behålla 16 kommuner på Åland, en dyr struktur, och istället minska på kostnaderna för socialvården för enskilda människor. Är det vad centern prioriterar? Liberalerna prioriterar en god socialvård för alla ålänningar och för att kunna åstadkomma det, eftersom det kommer att kosta det måste vi alla vara medvetna om, så kommer vi också att måsta ha en annan kommunalstruktur på Åland i framtiden. Men centern biter sig fast vid 16 kommuner. Det är därför man hela tiden, i varje lag som kommer som syftar till att förbättra för ålänningar, står och pratar om den kommunala ekonomin.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det finns en samsyn mellan liberalerna och centern faktiskt. Att det ska vara en god socialvård för alla ålänningar, det står vi absolut bakom. Däremot tror inte vi att hindret för en god socialvård för alla ålänningar sitter fast i kommunstrukturen. Det är annat som har ställt till problem där. Vi är för en god socialvård för alla ålänningar, men ser det inte kopplat som att det är en förutsättning att man tvångssammanslår kommunerna på Åland. Vi ser inte riktigt den kopplingen där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag förvånades igår i samband med centerns gruppanförande att den stora frågan verkar vara att bibehålla den kommunala strukturen och att kommunens ekonomi går före den lilla, ensamma, och sjuka människan, ålänningen. Man kan tycka vad man vill om en kommundebatt, men de har pågått länge och där har tydligt framgått att en av många orsaker till att vi behöver ha större kommunala enheter är just att vi ska kunna bibehålla och förstärka socialvården. Lösningen på förbättrad socialvård är inte att öka landskapsandelarna, att öppna upp kranen och ösa ut mera landskapsandelar. För det är enligt mig att pinka i byxan, det värmer en liten stund men tar inte bort grundproblemet. Så varför lyfter inte centern upp den lilla, fattiga, ensamma människan framom (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Ltl John Holmberg säger att vi inte kan ösa ut pengar över kommunerna. Det är just här som jag tror att den stora skiljelinjen ligger mellan hur ltl Holmberg och jag ser på saker och ting. Landskapsandelarna har kommit till som ett utjämningssystem mellan kommunerna. Landskapsandelarna har kommit till just för att kommunerna ska kunna producera närservice, billigt och effektivt, nära den enskilda människan. Det är inte frågan om att ösa ut någon form av pengar, det här är pengar som kommunerna är berättigade till, precis som man är på alla andra ställen. Självklart värnar vi den lilla människan, vi är ett mitten- högerparti med starkt social politiskt patos. Men till skillnad från många andra så respekterar vi också det kommunala självbestämmandet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vi blir äldre, vi blir sjukare, vi kräver mer specialisering, allt kostar mer. Och det ska det göra, för vi ska ta hand om alla. Oberoende var på Åland man bor, det ska inte spela någon roll fast man bor i en rik kommun, eller om man bor ute i periferin. Man ska få en bra vård, en god socialvård. Våra kommunala enheter gör så gott de kan och det räcker långt, men det räcker inte ända fram och det räcker definitivt inte om 20,30,40 år. Vi behöver förändra. Vi ska lägga pengarna där de behövs och det är inom socialvård, utbildning till exempel. Vi ska inte bibehålla gamla kommunala strukturer enbart för att upprätthålla något som var bra för länge sen. Allting förändras, världen förändras, Åland ska förändras och åt rätt håll. Att bibehålla gamla kommunala strukturer är inte lösningen på en god socialvård. Tvärtom.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Om man följde det resonemanget fullt ut, borde det vara i de allra minsta kommunerna som misären har varit total, de senaste tio åren. Nu är ju inte fallet så. Tittar vi i de rapporter som har kommit in så kan jag erinra mig när det gällde barnskyddsärenden t.ex. att de inte hanterades så rysligt effektivt, eller faktiskt på gränsen till riktigt dåligt i den största kommunen. Kommunens storlek är inte avgörande för hur väl du kan producera socialservice. Det var också därför som vi var medvetna om att det finns små specialområden där extra hänsyn behöver tas. Det var därför som vi var med och drev på kommunernas socialtjänst. Kommunernas samlade socialtjänst, där just de här små områdena skulle få möjlighet att samarbeta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Om jag tolkar det rätt i tidigare replikskiften så står centergruppen bakom det här lagförslaget, det tycker jag är bra om det är så. Sedan anförde vtm Thörnroos vissa dubier om att det här inte är tillräckligt Ålands anpassat. Vi hörde vad minister Valve sade i replikskiftet, det finns ganska mycket egna Ålands saker här, också som jag ser det, så det här är ett förnuftigt arbete. Är man liten så måste man vara streetsmart brukar jag säga, man måste plocka det bästa från öster och väster och det här lagförslaget är faktiskt så. Inte kan det väl vara så att centern och vtm Thörnroos tycker att det är fel bara för att det finns en viss del av finländsk lagstiftning inbakad i det här? Att det per automatik skulle vara fel. För det är faktiskt ganska grunt i sådana fall.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det var befriande att höra ltl Erikssons anförande. Jag skulle säga att vi i princip är helt ense om samsynen kring behovet av ny lagstiftning, att respektera den enskilda människan osv. Självklart är inte centern anti Finland, men vi har fått en självstyrelse av en viss orsak. Vi tycker att där man kan och bör, ska man använda sig av självstyrelseinstrumentet. Nu är det så att socialvårdpaketet är delad behörighet, så självklart måste den åländska lagstiftningen vara kompatibel med den finska, annars fungerar den inte ute i verkligheten.

Ltl Roger Eriksson, replik

Jag tackar för det klargörandet ”annars fungerar det inte i verkligheten”, det är precis det som är min poäng i det hela. Det här är ett lagstiftningspaket, men det finns många andra lagar som blir direkt rörda av det här också. Då kommer jag fram till det som jag sa tidigare, man måste vara smart när man är liten. Som jag själv ser det är självstyrelsen ett medel för att förbättra ålänningarnas allmänna vardag och inte ett mål. Min sista fråga, med tanke på den kritik som framkom, är att inte ser väl ni någon skillnad på konsumenterna av socialtjänsten, om det är finländare i Finland eller ålänningar på Åland? Det borde vara samma sak. Inte kan ni väl se någon skillnad på det?är hä

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt den sista frågan, men jag vet i alla fall att det finns skrivningar i självstyrelselagen om att vi ska ha det minst lika bra på Åland som man har det i Finland. Inom många områden har vi högre stöd, t.ex. inom barnbidraget osv. Det som oroar mig är när det gäller framtiden så är inte bara hur kommunerna klarar av att leva upp till det här, utan också hur man klarar av att övervaka det. Det har tidigare funnits stora brister vad gäller övervakningar. Jag tror att det var ifjol somras som en av våra ledande läkare slog larm om att det fanns bekymmer på ett åldringshem här i vår närhet. Det finns stora utmaningar i det här paketet och vi är beredda på att arbeta för dem. Så att det blir så bra som möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

Ltl Lars Häggblom

Fru talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms förlag om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att ärendet ska bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag sade till nästa plenum.

Talmannen

Ärendet bordläggs till nästa plenum onsdagen den 17 april.

Minister Wille Valve

Fru talman! I ljuset av den debatt vi har haft såhär långt, kan det vara på sin plats med några klarlägganden. Jag vill inledningsvis kort beröra det som vtm Thörnroos sade om att detta skulle vara ett center initiativ ifrån förra landskapsregeringen. Det är sant att i den budget som gäller för landskapet år 2016 står det ”Utgångspunkten är att den nya finländska socialvårdslagen antas med adekvata avvikelser”. Det vi dock har framför oss idag är något annat, det är fyra fulltextlagar som utgår ifrån en gedigen åländsk analys som har gjorts av våra sakkunniga, tillsammans med de berörda. Vilket kommer att ytterligare beskrivas och belysas i denna debatt. Ltl Jonsson nämnde igår fem servicebesök, det kan vara på sin plats med ett klargörande också till denna del. Påståendet handlade då om att man i kostnadsberäkningarna räknar med utökning av kostnaderna för fem besök per år. Detta är inte den enda förebyggande insatsen, det är en ytterst liten del av familjeservicen det handlar om. Det är bara en del av allt som familjer kan få i stöd av denna lag. Barnfamiljer kan få olika familjeserviceformer, familjearbete, stödperson, stödfamilj, social rehabilitering. Det är det som gör skillnad.

Sedan till påståendena om att vi inte skulle utgå ifrån Åland. Jag vill uppmana alla som intresserar sig för den frågan att bekanta sig med detta underlag till lagberedning som offentliggjordes i maj 2018, vilket vi också åkte ut till kommunerna för att presentera och berätta om. I en annons i tidningarna bjöd vi in, välkomna att diskutera vårt förslag till hur vi ska förnya socialvårdslagstiftningen, och sedan höll vi ett möte i Sund. Vi har utgått hela vägen ifrån Åland och jag vill återigen rikta fokus till sidan 57, där vi noterar att på Åland ökar den tyngsta delen av barnskyddsanmälarna mycket. Det här är en speciell utmaning på Åland och den utmaningen vi har är att vända betoningen från de sena och dyra insatserna till tidiga och förebyggande insatser. Det baserar vi i en åländsk analys som landar i att vi behöver dessa bestämmelser, vi behöver denna omläggning av arbetssätten. Också äldreomsorgen har specifikt åländska problem som vi kommer att fördjupa oss i, i samband med behandlingen äldrelagen.

Låt oss sedan gå till ett av de viktigaste redskapen för att förverkliga själva socialvårdlagaran. Återigen samverkansavtalet, det finns inget sådant någonstans i finländsk socialrätt. Det här är en modell som kommer ifrån västra Götaland, det finns logiska skäl för det. Framförallt att den åländska offentliga förvaltningen har vissa likheter med hur ansvarsfördelningen ser ut på Åland. Samarbetsavtal, detta vill jag poängtera särskilt, ger i sig möjligheten att utforma socialvården utgående ifrån åländska förhållanden. Det är ett av arbetsredskapen.

Avslutningsvis, fru talman, socialvårdslagarna är grundlagar, de lägger en grund för den åländska socialvården. De innebär, vilket flera talare har konstaterat, en väsentlig förstärkning av klientens rättsskydd. Framtiden är vår att forma. Gå gärna till val på att Åland behöver en egen funktionshinderslag som nästa steg, eller en ny klientavgiftslag, så att den inte ska oskäligt drabba äldre par som hamnar på olika omsorgsnivåer inom äldreomsorgen. Men fru talman, det är jätteviktigt att vi får den här grunden lagd. Tack.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Nu återkommer ministern återigen, precis som vi hörde ifrån den socialdemokratiska ledaren för en stund sedan, till barnskyddet. Barnskyddet är tänkt att hanteras inom ramen av kommunernas socialtjänst. Det enda landskapsregeringen borde ha gjort för några år sedan var att sätta den i kraft då, istället för att skjuta upp hela tvångsmekanismen. Plötsligt har det varit problem för regeringsblocket att faktiskt tvinga kommunerna till att ta ett gemensamt grepp om barnskyddet. Jag vill igen fråga ministern, när kommer landskapsregeringen att sätta lagstiftningen som styr förverkligandet av kommunernas socialtjänst i kraft? Efter att ministern uttalat sig om att det kommer någon gång inom maj har jag fått reaktioner från de som i högsta grad berörs av det här. När kan vi förvänta oss att landskapsregeringen sätter lagstiftningen i kraft så att Ålands omsorgsförbund kan sätta igång med jobbet? För det kommer bli bråttom oavsett.

Minister Wille Valve, replik

Det är en något märklig fråga ifrån ltl Jansson, eftersom ledamoten redan har ställt samma fråga en gång och undertecknad har besvarat den. Jag kan upprepa svaret och det är att beslut väntas ungefär andra eller tredje veckan i maj. Vad sedan gäller ledamotens övriga replik så vill jag kommentera barnskyddet med att vi pratar om verktyg och verktygslådan. Verktygslådan är kommunreform och KST, om verktygen är trubbiga är det svårt att få något vettigt gjort. Det rättsläget som vi har idag är inte acceptabelt. Vi har en fryst socialvårdslag som hänvisar till år 1982. Där dock uppdateringen som skett på rikssidan gäller automatiskt på Åland, till den del det handlar om det administrativt tvingade åtgärderna, men inte till övriga delar, vilket gör det helt oacceptabelt för den enskilde klienten idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det svaret ministern, och jag delar det. Men vi har hört från talarstolen dessa två dagar att det är kommunerna som är problemet, kommunerna är de som inte ser till att det här fungerar. Vi har inte från centern emot att vi får en modern sociallagstiftning, men det är ju trots allt så att det är kommunerna som ska klara av att hantera det här. Då borde den kommunala sektorn få möjligast mycket tid att förverkliga kommunernas socialtjänst. Så att man har apparaten på plats när de här nya kraven, bl.a. inom barnskyddet, träder i kraft från den 1 januari 2021. Jag tycker inte det är mycket begärt att man måste få sätta igång med arbetet så att det blir en bra helhet. Förutom alla klienter som berörs, alla familjetragedier som pågår etc. är det också ett stort betydande personalantal som har en oro om sin framtid. Så vi har ett ansvar minister Valve, att få det här på plats här och nu.

Minister Wille Valve, replik

Jag uppfattar också en skiljelinje i debatten idag, men den är kanske lite annorlunda än den som ltl Jansson beskrev. Jag ser två motpoler, å ena sidan ser jag den enskilda människans rätt till rättskydd, de yrkesbehörigas rätt till att känna till sina befogenheter så exakt som möjligt, å andra sidan ser jag en ambition till att bevara dagens 16 kommuner så som de är idag. Enligt min uppfattning ska den åländska förvaltningen, oberoende av om det handlar om landskapsförvaltningen eller kommunerna, forma sig så att det blir bästa möjliga för den enskilda människan. Här känner jag att vi har en väldigt djup ideologisk skiljelinje i denna sal. Men vi lär få återkomma till denna fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Det är precis som ministern säger, det här är ett enormt lagpaket som har varit otroligt efterlängtat ute på fältet. Också det som ministern talar om, den här funktionshinderlagen, hur länge man i de kretsarna har stött på och verkligen velat ha den på plats. Jag vill att ministern ska berätta lite om orsaken till att finsk lagstiftningen ligger till grund. Det är ett enormt lagpaket med otroligt mycket bakgrundsarbete, så många utredningar, grupper av människor som har jobbat, olika processer som har varit och hur lång tid det har tagit i Finland att få fram de här lagarna. Jag skulle gärna att ministern utvecklar det, så man förstår den här komplexiteten.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Axel Jonsson var delvis inne på det igår i sitt anförande när han lyfte upp att 67 % av lagstiftningen är samma som i riket. Det finns skäl till det, det sitter inte illvilliga politiker eller tjänstemän och kokar ihop att vi nu ska ha 67 % samma. Det finns fullt logiska skäl och de logiska skälen är att idag gäller allting på socialförsäkringsområdet direkt på Åland, vare sig vi vill det eller inte. Det är ett av skälen, det kan man notera när man läser analysen, att det har betydelse. Det andra är det som jag var inne på i replikskiftet med ltl Harry Jansson. De administrativt tvingade åtgärderna som blir gällande på Åland direkt, oberoende av hur vi vänder och vrider på oss. Vilket man förstås kan tycka att är en juridisk anomali som borde korrigeras, men så är rättsläget idag. Det leder till att den kroppsmassa av lagstiftning som vi har idag, i form av lagen från år 1982, korsreferenser som sedan ska läsas i ljuset av uppdatering av lagstiftningen som har skett efter år 1982 och sättas i en kontext där det inte hörde hemma, leder till ett väldigt svårt tillämpbart slutresultat. Det leder också till att när vi förnyar socialvårdsområdet, så kan vi inte bortse ifrån de beröringspunkterna som finns i förhållande till de andra rättsområdena. Det är då i första hand socialförsäkringsområdet, och det administrativt tvingade åtgärder.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Det är precis så att de här olika behörigheterna går in i varandra. Det gör också att det blir ytterligare komplext. För att ta fram de här lagarna så krävs det mycket förarbete och det måste vi ändå inse, att trots alla de utredningar som har gjorts har vi ändå begränsade resurser, tyvärr. Jag skulle gärna ha mycket mer resurser åt självstyrelsen och lagberedningsarbeten men vi har den situation vi har. Det också kanske smart att ta hjälp av andra som har tänkt före. Det som ändå är viktigt, när det gäller just de här sociala lagarna, är att vi skräddarsyr vissa konkreta saker för ålänningarna, för ålänningarnas behov.

Minister Wille Valve, replik

Precis så är det, vtm Eriksson. Det är också orsaken till varför man från landskapsregeringens sida har strävat till att samla precis varendaste en sakkunnig resurs som vi har på detta på område, oavsett om det sedan är på den kommunala sidan, eller om det är här i landskapsregeringen. Det finns absolut skäl för oss att göra det.

Sedan kan man avslutningsvis nämna att i min värld är det ingen trygghet om man, lite vanvördigt uttryck, kedjar fast sig vid riket i form av en blankettlag. För vi ser att experimentivern på finländska sidan inte har avtagit. Det kommer att återuppstå ett nytt sote. Vi ser också ett reformpaket som har överlevt den här skarven mellan nya och gamla regeringen som heter Toimi, som handlar om en total omstöpning av socialförsäkringsområdet. Det finns mycket starka skäl för oss att tänka själva på Åland och fortsätta göra våra egna analyser, vilket jag också anser att vi har gjort som grund för detta (… taltiden slut). 

Talmannen

Ärendet bordläggs till plenum den 17 april 2019.