Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Bästa lagting. Vi blir äldre och äldre både som individer, och det är ju trevligt, och som samhälle. Dessutom är vi långt friskare och starkare än för bara några decennier sedan, och det är ju en fantastisk sak.

Detta har dock föranlett en mängd stora förändringar i samhället, från bättre och längre äldreomsorg till ändringar i pensionslagstiftningen och allt däremellan. Samhället anpassas till en äldre och friskare befolkning.

I det lagförslag landskapsregeringen nu lägger fram för lagtinget föreslås att avgångsåldern för polisen höjs, så att den motsvarar den allmänna avgångsåldern för tjänstemän inom landskapet, till 68 år.

Det är inte pensionsåldern som höjs, det har redan skett i flera tidigare ändringar av pensionslagstiftningen, senast från 1.1 2017, utan avgångsåldern, det vill säga den ålder då man måste sluta jobba.

Polisens avgångsålder har varit lägre än den lagstadgade åldern för ålderspension, vilket vid uppnådd avgångsålder gjort det möjligt för poliser att gå i pension tidigare.

Under en lång tid har man i Finland och på Åland motiverat en lägre avgångsålder med polisens fysiskt och psykiskt krävande arbete, men detta frångicks i riket redan 2013.

De allmänna avgångsåldrarna har successivt höjts i flera omgångar, samtidigt som man övergått till ett mer flexibelt pensionssystem, med en lägsta och en högsta pensionsålder.

 

När man de facto går i pension avgörs av en mängd olika faktorer och individuella val.

Landskapsregeringen bedömning är att det inte finns tillräckliga skäl för särbehandling av just polisen, då även andra grupper av anställda såsom sjuksköterskor, brandmän och gränsbevakare har varit föremål för en höjd avgångsålder.

I riket, där denna ändring infördes 2013, har man inte kunnat konstatera att den faktiska pensionsåldern skulle ha stigit väldigt mycket eller att ändringen skulle ha förorsakat stora svårigheter för de anställda.

Enligt förslaget genomförs lagändringen kompletterad med övergångsbestämmelser som ska dämpa effekterna av förslaget för dem som ska gå i pension inom en nära framtid.

Poliser som hör till underbefäl eller manskap och är födda före 1965 har fortfarande en avgångsålder på 60. Avgångsåldern för överkommissarier och kommissarier födda före 1965 föreslås fortfarande vara 63 år, dock så att man inte är skyldig att sluta om man vill fortsätta jobba.

Den lägre avgångsåldern som vi haft för åländska poliser har föranlett ett behov av tilläggsförsäkringar, till en växande årlig kostnad, just nu för 2017 86 000 euro, vilket naturligtvis också utgör en faktor för den här lagändringen.

I remissvaren har man från polisens sida lyft fram farhågor kring hur manskap i högre ålder ska klara fysiskt krävande uppgifter och huruvida man genom en höjd avgångsålder riskerar att öka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner.

I lagförslagets allmänna motiveringar förs ett resonemang kring detta. Det är självklart en utmaning, särskilt i en liten organisation som Ålands polismyndighet att organisera arbetet flexibelt så att det blir möjligt för alla att utföra sitt arbete trots att man blir äldre. Därför är det viktigt att också poängtera att både företagshälsovård och uppmärksamhet på hälsa och god personalpolitik är viktig för att försäkra sig om att man klarar denna utmaning, och det är inget man varken ska hymla om eller förbise.

Det gäller för övrigt i alla delar av arbetslivet där pensions- och avgångsåldrar successivt har höjts.

På kort sikt bli konsekvenserna av lagförslaget för enskilda polismän små, men på lång sikt innebär det en infasning av samtliga polismän i ett system med högre avgångsåldrar och högre pensionsåldrar. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till minister Fellman för presentationen av lagförslaget om de allmänna pensionsförändringar som är på gång.

Mitt intresse denna gång riktar sig emot frågan om att det grundlagsskydd som de medborgare i Finland och därmed ålänningar åtnjuter i och med att pensionsförmåner räknas som en konstitutionell rättighet om vi något förenklar det.

Har landskapsregeringen analyserat de fall som har förts till europeiska domstolen, mänskliga rättigheter, och sett där hur domstolen hittills har analyserat de fall som har förts från Finland bl.a. med anledning av den reform av pensionsåldern som genomfördes i den finska polisen med start i februari 2013? Det skulle vara intressant att se hur rättspraxis är på väg att utvecklas där i ljuset av de mänskliga rättigheterna och den konventionen.

Minister Nina Fellman, replik

Just den frågan har inte analyserats ur det europeiska perspektivet men nog i förhållande till grundlagen. I Finland har man resonerat som så att om man är nära en förestående pension så bör det finnas övergångsbestämmelser. Den diskussionen finns ju i lagförslaget, men den europeiska dimensionen måste jag be om att få återkomma till.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret. Som utskottsordförande för lag- och kulturutskottet är jag glad om landskapsregeringen och ministern tittar och bekantar sig med just den här aspekten eftersom det trots allt är ett centralt drag i den här frågan. Hur ser europeiska domstolen på den här frågan i ljuset av Europakonventionen om mänskliga rättigheter? Jag tror inte att det kan finnas problem, men jag tycker att det är vår uppgift att också ha med den i utskottsbehandlingen.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tackar för frågan. Vi återkommer till den i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag skulle vilja ha en diskussion om vad polisstyrelsen anser i den här frågan. Hur ser remissen ut? Har de behandlat ärendet? Det som har kommit mig till kännedom är att polisstyrelsen inte har behandlat frågan överhuvudtaget.

Eftersom ordförande i polisstyrelsen inte är närvarande här idag så undrar jag om ltl Eriksson som har begärt replik kan svara på det?

Om polisstyrelsen inte har behandlat detta, så är detta en så pass viktig sak som är aktuell och man borde bordlägga ärendet fram till att det är utrett eftersom poliskåren är kritisk till den här framställningen. Vi ska inte lagstifta så att man får en lagstiftning som inte tas emot av dem som drabbas av den enligt på det sätt som de har framfört det.

Jag tycker att ministern kan förklara de negativa remissutlåtandena och vad de har sagt i det här ärendet. Jag tror att det är viktigt att hela lagtinget får höra det. Jag anser att det inte enbart är en fråga för utskottet utan det är bra att vi kan föra en öppen diskussion om det.

Rekryteringen till poliskåren är viktig ur åländsk synpunkt och att vi får ålänningar som åtar sig dessa uppdrag.

När man som polis har tagit en anställning så har man utgått ifrån en viss pensionsålder och avgångsålder. Lönerna inom poliskåren är ju inte de högsta inom förvaltningen. Dessa aspekter bör man ha. Frågan är om man borde införa olika tider istället i den här framställningen.

Frågan är om det är för stort i utskottet och om majoritetsblocket sedan är styvnackade emot detta och därför vill jag veta vad polisstyrelsen, som är tillsatt av majoritetsblocket, har sagt.

Eftersom jag inte har fått veta det så föreslår jag att ärendet bordläggs till onsdagen den 22 november så att den här frågan blir utredd. Tack.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! I polisstyrelsen har vi haft ett informationstillfälle där vi blev informerade av polismästaren, företrädare för landskapet, företrädare för fackföreningen och en tjänsteman från lagberedningen om den här frågan. Det blev det också ett beslut om att vi i polisstyrelsen även ska höra ansvarig minister och lagberedare. Jag kan tyvärr inte säga vilken dag, det är i november, men jag kommer inte ihåg datumet tyvärr.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här visar väl att det finns all anledning för oss att bordlägga det här ärendet.

Om vi har sådana här styrelser, som jag också varit kritisk till förut, så tycker jag också att de ska ha en uppgift. De ska också ta ställning till i ett sådant här viktigt ärende som berör polisens arbetsförhållanden.

Jag tycker att regeringen har gått utanför polisstyrelsens sfär. Jag tycker att man skulle ha gått bakvägen och frågat polisstyrelsen före framställningen läggs fram för lagtinget åtminstone.

Dialogen har varit bristfällig enligt min bedömning. Rätta mig om jag har fel, Eriksson!

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Nå om landskapsregeringen har gjort fel eller inte i det här fallet kan jag inte svara på förstås.

Jag redogjorde för den information som vi har fått i polisstyrelsen, samt att vi har aviserat ett möte, vars datum jag inte minns, med ansvarig minister och tjänstemän.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ja, det är hedervärt av ltl Eriksson att säga hur det har gått till. Om att det är rätt eller fel, det är en bedömningsfråga. Eriksson gav en jättebra diplomatisk replik. Det gav svar på mina farhågor, man har inte diskuterat det här i polisstyrelsen och jag anser att det är mycket viktigt före det läggs fram till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Det här lagförslaget har skickats på remiss till tre instanser; polisföreningen och till fackförbunden. Det har inkommit två remissvar från fackförbunden, inte från polisföreningen.

I beredningen har vi naturligtvis kontinuerligt varit i kontakt med polismästaren som har hållit oss informerade om olika aspekter av konsekvenserna av lagförslaget.

Huruvida polisstyrelsen i framtiden bör vara en remissinstans kan vi självklart diskutera. Men så här har vi gjort, och så här har man också gjort tidigare i ärenden som berört polisen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Här ser vi då felet. Det finns en polisstyrelse som har en viss funktion, deras funktion är inte så stor alla gånger. Jag tycker att det är viktiga frågor när man diskuterar personalfrågorna, polisstyrelsen borde vara involverad. Man har inte begärt utlåtande av polisstyrelsen.

Innan vi remitterar ärendet till utskottet så tycker jag att vi bör få polisstyrelsens ställningstagande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Vi ska lära oss tekniken efterhand i den här nygamla salen.

Det är, som jag nämnde i replikskiftet, en allmän process som pågår när det gäller höjning av pensionsåldrarna med omständigheter som vi alla säkert i denna sal är medvetna om. Vi har tryck på pensionsfonder och dylika system för att klara framtida finansieringar av en alltmer åldrande befolkning.

Dock finns det, i de remissvar och de yttranden som företrädare för poliskåren har inlämnat, invändningar som är av betydande karaktär eftersom de pekar på brister i de konsekvenser som kommer att följa av detta lagpaket.

Men i och med att ltl Bert Häggblom redan har avancerat frågan om bordläggning så önskar jag, fru talman, stöda förslaget om bordläggning till den 22 november. Orsakerna är desamma som ltl Häggblom lyfte fram.

Jag tycker att det är väsentligt att polismyndigheten, via sin styrelse, ges en möjlighet att fundera på de konsekvenser som landskapsregeringen har presenterat att följer av denna reform.

Jag tror också att det är en fördel för utskottsbehandlingen att vi också i det sammanhanget vet att när vi kallar representanter från polisstyrelsen, som jag utgår ifrån att kommer att höras i utskottet, så vet vi att det är ett hörande som baserar sig på hela polisstyrelsens samlade bedömning av förslaget.

Den här mellanliggande tiden fram till den 22 november ger också möjlighet för landskapsregeringen att närmare bekanta sig med utvecklingen av detta sakområde som har skett. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har fått klagomål över hur Finland har hanterat det egendomsskydd som en pensionsförmån de facto är, den är grundlagsskyddad. Minister Fellman konstaterade redan att Finland har valt, via grundlagsutskottet i sedvanlig ordning, att tumma på skyddet i och med att man konstaterar att man kan genomföra reformer som trots allt tar hänsyn till individens grundläggande skydd, dvs. att reformerna inte sker i alltför snabb takt.

Fru talman! Jag önskar understöda bordläggning till den 22 november. Tack.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 22 november 2017.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 22 november 2017.

De som är upptagna på talarlistan idag har möjlighet att uttala sig.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Eftersom socialdemokraternas gruppledare och tillika polisstyrelsens ordförande har förhinder just idag så säger jag några ord om det här lagförslaget som nu ligger på våra bord.

Vår lagtingsgrupp har haft en del diskussioner om den här lagen. Vi anser att polisen är mycket viktig grupp i vårt samhälle. Vi vet att de arbetar mycket tungt både fysiskt och psykiskt under dygnets alla timmar, både vardagar och helger.

Det finns poliser, inte många, som drabbas negativt av den här reformen precis som också tidigare reformer har drabbat andra tjänstemän och löntagare i och med att pensionsreformer på det här området har skett.

Redan år 2005 skedde den största arbetspensionsreformen i Finland, där man hade målet att höja de genomsnittliga pensionsåldrarna med två-tre år och anpassa pensionssystemet till den ökande livslängden och sedan har det fortsatt. Den sista gruppen ut är nu Ålands polismyndighet och lagen ändras så att den allmänna avgångsåldern för tjänstemän ska tillämpas också på polismän under en övergångsperiod. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en övergångsperiod.

Vi kan från vår grupp konstatera att lagförslaget har gått på remiss, men tyvärr har vare sig Ålands polismyndighet eller polisföreningen avgivit något remissvar. Vi kan konstatera att polisstyrelsen inte heller har hörts.

Från socialdemokraternas sida stöder vi det här lagförslaget, men vi vill, precis som minister Fellman sade, betona vikten av ett hållbart arbetsliv och en klok personalpolitik. När man har personal som är i tjänst dygnet runt med krävande jobb, det är riskfyllt och psykiskt tungt så måste man ha en mycket klok och långsiktig personalpolitik med företagshälsovård, kompetensutveckling och ledarskapsutbildningar osv.

Avslutningsvis vill jag betona att landskapsregeringen stärker polisens resurser både genom tilläggsbudget i år och i budgeten för nästa år när man inrättar fem tjänster inom polisen. Jag tycker att den här regeringen gör ett bra arbete för att tillgodose att våra poliser också ska ha ett tryggt arbete framöver. Tack.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Med tanke på att ärendet bordlades ska jag bara ta några korta kommentarer här.

Inledningsvis kan jag nämna att den liberala lagtingsgruppen omfattar de här tankegångarna som framförs i det här förslaget. Detaljer och innehåll tänker jag inte närmare gå in på i det här skedet. Vi ska uppenbarligen behandla detta i polisstyrelsen också.

Avslutningsvis, om man tittar på lagtexten i det här förslaget, jag har inte texten framför mig nu, så diskuterar vi inte pensionsåldern utan avgångsåldern, dvs. den tid då en polisman måste avsluta sin tjänst och den ska jämställas med övriga tjänstemän i landskapet.

I den här lagtexten finns det bara en paragraf att poliserna måste avgå enligt det allmänna regelsystemet och så finns det en övergångsstadga som även föregående talare nämnde, dvs. att man ska dämpa effekterna av systemet.

 De som är födda 1965 är i själva brytningspunkten. Det är alltid så när man gör förändringar i lagstiftningen, när man drar ett streck så är det alltid någon som blir jättenära på fel sida. Den biten måste vi hantera förstås och därför finns övergångsstadgandena som ska dämpa det här systemet.

Fru talman! Den liberala lagtingsgruppen omfattar tankegångarna i det här systemet.

Talmannen

Ärendet bordläggs till onsdagen den 22 november 2017.