Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslagen i betänkandet. Förslag om att lagförslagen ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat lagförslaget om polisernas avgångsålder och utskottet har haft ett intressant och givande arbete. Vi har tagit del av en mängd intressanta höranden och utlåtanden och arbetat på djupet och seriöst med lagförslaget.

Utskottets slutsatser. Den huvudsakliga grunden till att höja på polisernas avgångsålder är att pensionssystemet och den allmänna avgångsåldern för landskapets anställda redan har ändrats. Den allmänna avgångsåldern för övriga anställda inom landskapet har ändrats bör även polisernas avgångsålder följa det som gäller för övriga anställda. För detta talar kravet på jämställdhet och likabehandling av landskapets egen personal.

I utskottet hade vi en omröstning och således föreligger en reservation som kommer att presenteras av reservanterna. Omröstningen gäller förenklat längden på övergångsreglerna, dvs. enligt förslaget gälla de som är födda före 1965, eller det som reservanterna kommer att anföra gälla för de som är före 1975. Till övriga delar har utskottet omfattat lagförslaget.

Upprepning och klargörande av tidigare anförda begrepp. Med pensionsålder avses den ålder då en person kan gå i ålderspension. Avgångsålder är den ålder då en person måste avgå från sin tjänst, det här är alltså inte samma sak. Det finns två tidsaxlar att hålla reda på. Utmaningen hittills har varit att avgångsåldern har infallit före uppnådd pensionsålder.

Den allmänna avgångsåldern för landskapets tjänstemän har tidigare höjts, genom tidigare lagstiftning och enligt nuvarande lagförslagen ska det även omfatta polismyndigheten.

Kort om regelverket. I debatten har det framförts att man inte med vanlig lagstiftningsordning kan ändra avgångsåldern på ett föreslaget sätt. Vi rör oss då enligt den uppfattningen i området för grundlagsskyddet dvs. för egendomsrätten. Det har också framförts åsikter och hänvisats till anpassningsbidraget för lagtingsledamöter, som behandlades i föregående mandatperiod.

Med det nu aktuella lagförslaget innebär det inte några minskningar, nedskärning eller uppnådda förmåner. Tidpunkten för de uppnådda förmånerna infaller när man uppnår pensionsåldern, det är viktigt att förstå. Om pensionsålder kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning, det har även framkommit i det material som tilldelats oss i lag- och kulturutskottet. Även grundlagsutskottet har framför den här ståndpunkten dvs. om pensionsålder kan stiftas i vanlig lagstiftningsordning.

I riket har man gjort på detta sätt och där har även statsrådets jurister gått igenom det och riksdagen har omfattat förslaget, man planerar att även göra det för försvarsmakten och gränsbevakningen om det inte redan har gjorts.

Det som tidigare debatterades var anpassningsbidraget och då innebar det uppenbarligen att man skar ner i redan beviljade förmåner, därför kom grundlagsskyddet in, här får man sina redan beviljade förmåner när man uppnår pensionsåldern.

I betänkandet har inte lag- och kulturutskottet ifrågasatt lagstiftningsförordningen utan haft en omröstning som reservanterna kommer att presentera. En enig polisstyrelse förordnade förändringen, i styrelsen ingår även representanter från oppositionspartierna.

Förslaget bygger på jämlikhetsprincipen dvs. att landskapet måste behandla alla sina anställda på ett rättvist och jämlikt sätt med beaktande av olika gruppers speciella krav och behov. Alla lever vi längre och är friskare vilket är en god utveckling.

Det är klart att det får konsekvenser varav en är att pensionsåldern stiger. Majoriteten i utskottet anser således att regeringens förslag är rättvist, speciellt i jämförelse med tidigare lagstiftning och med andra yrkesgrupper. Minoriteten vill ha en längre övergångstid för de som är födda 1975. Vi har två invändningar. Det ger inte några stora inbesparingar för landskapet, en grov uppskattning enligt det vi har fått från förvaltningen och pensionshandläggaren är att landskapets pensionskostnader ökar med ca 60 – 260 000 euro per år.

Det är inte heller försvarbart ur rättvisesynpunkt, dvs. att en viss yrkesgrupp ska ha dubbelt längre övergångssystem än övriga arbetsgrupper. Här kommer även litenheten in, enligt de uppgifter vi har fått berör det ca 14 personer.

Konsekvenser. Det innebär säkert till en högre grad av nedsatt arbets- och pensionsålder. Det ställer mycket höga krav på förbättrad hälsovård, förebyggande åtgärder m.m. Här kommer landskapsregeringen som arbetsgivare i framtiden att få en stor utmaning.

Personligen vet jag av erfarenhet att det inte är lätt att omplacera konstaplar som verkat ute i patrullverksamhet till s.k. innetjänst. Att fungera som t.ex. en förhörare kräver stora juridiska kunskaper samt en förmåga att förstå folk, förbereda olika förhör, kontakta biträden som ska läsa in sig på ärendet. Förhöraren har många ärenden på gång samtidigt så det är inte lätt att hoppa in i det rakt av och ofta ska de höras i rätten. Det här kan leda till sjukskrivningar, deltids- och förtidspensionering m.m., det ska landskapsregeringen vara medveten om.

Generellt sett har samhället ett ganska effektivt rehabiliteringssystem ifall en person inte kan utföra sina arbetsuppgifter. Där ingår bl.a. rehabilitering och återställande av arbetsförmågan samt även omskolning, allt för att hålla personer kvar i arbetslivet den s.k. arbetslinjen.

Talman. Landskapsregeringen behöver också inse dessa fakta jag nämnde, det är inte säkert att det totala inbesparingskravet kan uppnås. Majoriteten stöder förslaget framför allt likabehandling och rättviseförhållande till andra yrkesgrupper.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack viceordförande i Eriksson som övertog ansvaret att presentera betänkandet.

Enligt ltl Eriksson är detta egentligen inget bekymmer överhuvudtaget. Vi lagstiftare justerar avgångsåldern och det här kommer inte att drabba polisen. Leder det inte i så till en förtidsminskning av pensionen, att det därmed leder till ett straff?

Ledamoten tar lite lätt på alla goda argument som har förts fram från poliskåren om svårigheterna att förverkliga landskapsregeringens ambitioner att uppnå besparingar till följd av reformen. Behovet av inre tjänstgöring är trots allt begränsad. Är det juste mot en konstapel att i senare del av sitt arbetsliv plötsligt ägna sig åt inre tjänst och allt vad det innebär?

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Håller med ltl Jansson, jag hade också i mitt anförande dubierna med inbesparingarna och beskrev svårigheten att överföra konstapel till inre tjänst. Det kommer helt klart att bli en utmaning för landskapsregeringen som arbetsgivare.

Systemet har gjorts för andra anställda inom landskapets förvaltning, det går inte att avvika från jämlikhetsprincipen. Inom ÅHS har det varit omskolning och rehabilitering för personer som av olika orsaker inte har kunnat uppfylla sina uppgifter. Polismyndigheten bör behandlas på samma sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Eriksson, glömmer inte ledamoten bort att poliskåren har en mycket speciell uppgift i vårt samhälle, det gäller att skapa trygghet för oss alla i tillvaron. Det förutsätter situationer som oftast är direkt fysiska och direkt farliga för den inblandade polismannen. Det har gjort att när man en gång i tiden såg över det allmänna pensionssystemet konstaterade att polisen är så speciell i sin uppdragskaraktär att man inte kan begära samma krav på åldersavgångar, pensionsåldrar osv. som andra yrkesgrupper.

Vilka andra yrkesgrupper är det som ltl Eriksson anser att vi ska jämföra polisen med? Det skiljer väldigt mycket från räddningsmyndigheten rent allmänt vilken typ av insatser man ska göra, även om det även där handlar om obekväm arbetstid till stor del.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag är medveten om polisernas svåra utsatta position, jag har själv arbetat inom polismyndigheten.

Har man ett system där man förlänger avgångsåldrarna, vilket innebär förlängd pensionsålder måste landskapet som god arbetsgivare och bra personalpolitiken behandla alla lika. Även andra yrkesgrupper har svåra utmanande arbetsuppgifter inom vård, hälsa, räddningsverk m.m. Det här är ett sätt att behandla alla lika. Det finns övergångsålder för de som är födda 1965 som är ganska givmilda. Ni från oppositionen, minoriteten vill att det ska börja från de som är födda 1975, enbart den frågan har det varit olika synpunkter på inte det andra juridiska resonemanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Hör man utskottets viceordförande utgår han ifrån vad vi kommer att anföra och så säger han att det ska vara rättvist och jämlikt. Varför har inte den här framställningen kommit tidigare i så fall? Varför kommer det nu och inte gjordes i ett tidigare skede?

Det betyder att det är nuvarande landskapsregering som har gjort den bedömningen att vi har den här framställningen. Den tidigare landskapsregeringen har säkert gjort bedömningen att poliskåren är speciell. Den åländska poliskåren är liten. Hur ska vi få en poliskår att fungera bra på Åland i framtiden? Det finns inga andra jobb för de som har ställt upp och utbildat sig till poliser. Det ställs också krav på att inte få ta andra tillfälliga jobb som personer i landskapsregeringen får göra, där landskapsregeringen tillåter att man får har bisysslor. Jämlikhet på det sättet finns inte i regelverket. När vi har lagstiftningsbehörighet bör vi inte då ta den till förmån för våra medborgare i samhället?

Polisen ska skapa trygghet i vårt samhälle. Poliskåren kommer att få det ännu hårdare än vad man har idag. Det är få tjänstemän inom landskapsförvaltningen som kanske ställer upp med sitt liv för att försvara andra medborgare. Polisen har det som skyldighet i sitt arbete. Vi lagtingsledamöter har det inte medan poliserna varje dag när de rycker ut inte vet vad de får möta.

Det har gått in i jobbet med ganska låg lön, vilket landskapsregeringens utredningar visar när man gjorde jämförelser. Där är det inte rättvist eller jämlikt, var är den rättvisan? Många har tagit jobbet för att det varit en fördel att få gå i pension tidigt. Vad man också glömmer bort är att de som har gått i pension finns kvar i vårt åländska samhälle och har kunskapen kvar fast de går i pension som göra att vårt samhälle är ännu tryggare. De vet, kan och har kontakter när de ser om något är fel i vårt samhälle. Den analysen har inte gjorts överhuvudtaget varken av landskapsregeringen eller någon annan här. Det bör man också beakta.

Nog finns det grunder för att kunna avvika i det här fallet också från regeringsblocket. Alla har möjlighet att söka till polisen men få kommer in. Det sades i remissen att 20 var intresserade av att söka till polisutbildningen. Den personen glömde bort att säga var att ingen kom in för det blev ingen polisutbildning, det blev ingen kurs på svenska vart försvann det?

Då fick vi som hade annan åsikt att det finns andra jobb, man kan också ställa upp som lagtingsledamot med det krävs ett visst förtroende för det också. Alla kanske inte vill bli politiker.

Det finns inte orsak att ändra på detta. Medborgarna vill inte heller ha en poliskår som är i utryckningstjänst, det höll man med om från ansvarig minister att de ska ha inre tjänst. Vi kan inte ha alla i inre tjänst, som det kommer att bli inom ett få antal år.

Vi som har reserverat oss har varit eniga om att ha en övergångsperiod på tio år. Om vi inte vinner i omröstningen föreslår vi i andra behandlingen att lagförslaget förkastas, vi anser att vi inte borde ändra överhuvudtaget. Minoriteten har enats om tio år, en ledamot från regeringsblocket kastade fram det förslaget och ville ha utredning på det.

Kan man inte nå en väg och se vilka möjligheter det är att kunna enas, men tyvärr har vi en landskapsregering idag som överhuvudtaget inte kan tänka sig det som kommer från oppositionen. Det är förkastligt eller annars blir man hånad eller på annat sätt utsatt. Varför kan man inte mötas förnuftigt när ni själva i utskottet hörde att vi har en poliskår som är ganska enig i sina utlåtanden. Varför skapa osämja när det inte skulle behövas utan var förnuftiga någon gång och sträck ut handen och säg att vi gör det här.

Samma var det med räddningsmyndigheten när vi kom med förslaget som skulle ha gjort att lagförslaget inte skulle ha förkastats. När man hela tiden är så tuff från regeringsblocket och inte kan vara ödmjuk överhuvudtaget.

Jag hoppas att det skulle finnas någon i denna plenisal som skulle kunna vara lite ödmjuk och gå på den kompromiss som utskottets minoritet gått in för. Tänk på en poliskår som ska skapa trygghet i vårt samhälle som vi ska leva i.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi kan alla i salen vara av den åsikten att vi har stor respekt för polisen och det arbete de utför. Vi kan vara väldigt stolta att vi har så många anställda poliser som vi har. Det här året har vi, delvis med oppositionens hjälp men framför allt i regeringsblocket sett till att vi har fem nya polistjänster i huset.

När det gäller polisstyrelsens eniga utlåtande, där oppositionen finns representerad är det framför allt den ekonomiska biten som tär, idag kostar det direkt ur budgeten 80 000 euro eftersom vi mellan 60 och 65 måste ta en privat pension. Går vi in för kompromissen måste vi budgetera ca 1,5 miljoner euro. Hur ser obunden samling på det, normalt brukar ni vara ganska strama i era budgetramar, var ska vi hitta medlen?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! 1,5 miljoner har inte lagts fram i utskottet när man hört om tilläggspensionerna. Detta visar också tydligt behovet av att man behöver göra en kompromiss eftersom det är så många som kommer att beröras av det. Siffrorna har inte framlagts till detta belopp, det kostar 80 000 euro per år just nu.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag är inte själv medlem utskottet. I polisstyrelsen har vi diskuterat frågan och där är ekonomin ganska tuff. Med 80 000 euro kunde vi anställa två yngre konstaplar och två ungdomspoliser till och det är ganska mycket mera personer på fältet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Som det framkom i de diskussioner som har varit och om man ser på rikshåll utgående från de sjukskrivningar som är bland äldre poliser är det markant, de ökar vart efter. Det är ett slitsamt jobb, det krävs fystester och nattjobb som sliter mer. Som poliskåren har fört fram är medelåldern för poliser lägre än medelåldern för andra.

Vi vill inte ha en poliskår som går sjukskriven och kostar samhället mera pengar vilket blir orsaken till det här. Man ska se ekonomin totalt sett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ltl Häggblom sade, ”vi behöver inte ändra på någonting här”. Om man sätter det i relation till att ltl Häggblom har gjort en reservation och skrivit under och försvarar den där man diskuterar att övergångsreglerna ska börja gälla för det som är födda före 1975. På vilket ben står Häggblom i frågan, ska vi ändra det eller ska vi ha övergångsregler för det som är födda 1975?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Förnuftig politik bygger oftast på kompromisser. Reservationen står jag bakom. Inte kan väl ltl Eriksson missa vad ltl Häggbloms synpunkt var i utskottet vilket också var i remissen. Går man inte in för det är det en andra behandling av lagförslaget.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det som ledamot säger i utskottet ska hållas där. Ltl Häggblom har inte i något skede diskuterat om att vi inte behöver ändra på någonting utan han har skrivit under reservationen och det gäller utåt sett.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! När de gäller ltl Häggblom är det han som har tolkningsföreträde, det är inte ltl Eriksson som ska tolka Berts åsikter och vad Bert ska svara för.

Jag har sagt det tydligt när det remitterades till utskottet och även sagt det tydligt i utskottet eftersom jag själv har sagt det så kan väl Eriksson erkänna att jag har sagt det och det står jag för. Den här kompromissen är vi eniga om i utskottet, det står jag också bakom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Tack, fru talman! Jag är till skillnad från de som har stått i talarstolen tidigare idag inte medlem av lag- och kulturutskottet och har därför inte hört hur argumentationen har gått kring behandlingen och hur man har kommit fram till betänkandet. Framför allt har jag hört väldigt lite av en majoritetens argument för förändringen.

I lag- och kulturutskottets behandling tar man fasta på den diskussion som har förts om grundlagsenligheten, i hur hög grad man har fört diskussioner kring frågan i utskottet? Eller har frågan aktualiserats och kommit till utskottets vetskap efter att betänkandet har skrivits, eftersom det finns så lite resonemang kring där man verkligen klart och tydligt talar om med vilka argument man kan säga att det är grundlagsenligt. Har utskottet tagit tillräckligt fasta på de viktiga uppgifter som har framkommit i förhållande till lagförslaget när det gäller grundlagsenligheten.

Det skulle finnas orsak för utskottet att ta ärendet till förnyad behandling. Tror det så starkt, utan att någon har svarat på det så jag föreslår att ärendet återremitteras till utskottet.

Ltl Harry Jansson, replik

En bra frågeställning som ltl Lundberg lyfter, som jag delar som utskottsordförande och ytterst ansvarig för betänkandets process att vi inte tillräckligt djupt ägnat oss åt den frågeställning som ledamoten lyfter. Jag kommer inte att motsätta mig en återremiss till utskottet.

Jag har också tagit del av en e-postskriftväxling med representant för Ålands polisförening som anser att man inte i tillräckligt hög grad har fått komma med sina synpunkter. Det finns skäl för utskottet att få den tillbaka som en hemläxa.

Om ledamoten föreslår bordläggning kan jag stöda det, förslagsvis till den 15 januari med tanke på att vi har debatt senare idag som kommer att fortgå på onsdag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Talman!  I lag- och kulturutskottet sitter jag med mina kollegor i regeringsblocket på gruppens tilldelade plats. Vår lagtingsgrupp har diskuterat den här frågan och en majoritet stöder landskapsregeringens förslag. Eftersom jag bedömde att det därmed antagligen också finns en majoritet här i plenum för det, så skulle det bara orsaka återremisser och procedurbekymmer om jag inte röstade för att godkänna det i utskottet. Majoriteten skulle ändå få sin vilja igenom till slut. Så jag röstade i enlighet med vad majoriteten i min lagtingsgrupp tyckte.

Vad jag däremot själv tycker har jag varit ytterst tydlig med till ansvarig minister, till min lagtingsgrupp och till mina kollegor i utskottet, nämligen att jag inte tycker att det här är ett bra förslag. Så, här i plenum får jag mycket svårare att ge mitt stöd. Vi har visserligen en lojalitet gentemot varandra i regeringsblocket. Det har kommit till uttryck i ett gemensamt handlingsprogram för den här landskapsregeringen och vi har ett avtal mellan regeringsblockets lagtingsgrupper.

I regeringsprogrammet står ingenting om denna förändring och jag har följt det gemensamma avtal vi har om tillvägagångssätt vid avvikande åsikt. Dessutom står det i 11 § i lagtingsordningen om lagtingsledamöternas oberoende. Alltså, att ”Varje lagtingsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder. Ledamoten ska därvid iaktta lag och är inte bunden av andra bestämmelser”.

Varför tycker jag då att det här förslaget inte är bra? Jag ska nämna tre saker och då tänker jag inte beröra aspekten med att poliser har ansett att förslaget strider mot grundlagsutskottets tidigare utlåtanden i en annan fråga. Dom tre saker jag vill beröra är:

1. Polisen är den enda yrkesgrupp som direkt, alltså inte indirekt, utan direkt, har fysiska krav på sig i lag och dessutom måste behärska maktmedel. Dessa saker motiverar i sig en avgångsålder.

2. Avgångsålder är inte samma sak som pensionsålder som alla borde veta vid det här laget, utan det är, sett ur en positiv synvinkel, en sorts löneförmån. Vid arbetsvärderingen så har det visat sig att vår polis har relativt låg lönenivå. Det har visat sig vara ett sämre utfall än vad arbetsvärderingen visat inom sjukvården t.ex. Den här förmånen med avgångsålder kan ha varit en av drivkrafterna att locka folk och att några stannar kvar i yrket. Det känns inte rätt att ensidigt dra in en förmån som någon har sett fram emot efter många år i yrket. Flera kommer att vara nära målsnöret när den dras in om det här förverkligas.

3. Problem med att uppfylla de ekonomiska målen med förslaget. Vi skriver i vårt betänkande att ”Utskottet noterar utmaningen att i framtiden hålla kostnaderna nere med tanke på att fler poliser kan ha ett behov av andra arbetsuppgifter än tjänst i fält”. Frågan är alltså om det blir en inbesparing överhuvudtaget. Jag är ytterst tveksam. Särskilt om vi ser långsiktigt på det. Vi vet att det blir ett femtontal poliser som når över avgångsåldern om några år. Hur ska alla dessa kunna få, för deras kompetens, vettiga jobb i inre tjänst? Och vad kommer det att kosta mer än de kostnader vi har idag? Det här finns det inga svar på, mer än att det är en utmaning och att man ska försöka lösa det med tiden.

Talman. Avslutningsvis, så försökte vi i utskottet diskutera oss fram till en kompromiss, t.ex. att förlänga övergångsbestämmelserna med 10 år. Tyvärr kunde vi inte enas om den kompromissen.

Visst skulle det innebära en del tilläggsutgifter för landskapet i jämförelse med lagförslagets övergångsbestämmelser eftersom det blir kostnader för tilläggsförsäkringar, men dessa har vi ju till största del redan idag. Alltså vi betalar för tilläggsförsäkringar nu, så länge vi inte ändrar lagen såsom förslaget är.

Det som inte redovisas är ju vilka tilläggskostnader det blir ifall vi antar lagförslaget som jag redogjorde för tidigare. Så, för egen del tycker jag att vi åtminstone kunde godkänna kompromissen.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Tack för att vi får del av vad ltl Petri Carlsson egentligen tycker, för det är en annan bild man får om man läser utskottets betänkande.

Ledamoten hänvisar till lagtingsordningen och talar om att man är skyldig att följa lag och rätt, vilket är viktigt att lyfta fram och är helt självklart men viktigt att påminna sig om. Ltl Carlsson lämnar bort det att man också är skyldiga att följa sin egen övertygelse. Vitsen med det är att väljarna tydligt ska kunna säga vad man står för, vad ens inre övertygelse är, nu citerar jag alldeles fritt egen övertygelse. Det står ingenstans i lagtingsordningen att man måste följa sin grupp. Det skulle ha stått ltl Carlsson fritt fram och t.o.m. en skyldighet att avvika ifrån i grundlinjen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det jag redogjorde för i mitt anförande var ganska tydligt vi sitter på tilldelade platser i utskotten. Man får en fördelning i förhandlingarna efter valet och grupperna diskuterar vilka som ska sitta på gruppens mandat i utskottet. Här i lagtinget gäller under plenum det som jag läste upp i § 11 i lagtingsordningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Tackar för ett bra anförande. Noterar samtidigt att kollegan ltl Carlsson motiverade sitt agerande utifrån någon form av avtal som finns mellan regeringspartierna om hur man agerar vid beslutsfattandet när man har en avvikande åsikt.

Kan ltl Carlsson berättar mer om det avtalet? Det är synnerligen anmärkningsvärt om det finns någon form av kassaskåpsavtal som de åländska väljarna inte känner till om hur beslut fattas i den här salen. Det här är ett dokument som med alla nödvändigheten borde offentliggöras om det finns och ligger i kassaskåp någonstans. Lite mer tydlighet om vad som ingår i detta avtal vore intressant att få ta del av.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det finns inget avtal som jag skriftligen har skrivit på utan en överenskommelse vi har mellan regeringspartierna såsom det finns med den här landskapsregeringen fanns det också med den tidigare landskapsregeringen. Det finns ingenting skriftligen som var och en ledamot undertecknar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det spelar kanske inte så stor roll hur avtalet ser ut men de åländska väljarna vore förtjänta av att veta hur beslutsprocesserna går till i denna sal. Menar vi allvar med att vi vill ha en öppen och transparent demokrati vore det värdigt av regeringspartierna att presentera vilken typ av beslutsgång man har när man diskuterar den här typen av frågor. Det är ändå en demokrati vi lever i och som ålänning borde man ha insyn i de beslut som fattas och hur beslutsgångarna går i denna sal.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är ingen hemlighet att landskapsregeringen diskuterar med de lagtingsgrupper som stöder landskapsregeringen. Det pågår inget dolt utan man diskuterar och förankrar, det är ett naturligt förfarande och det har redogjorts för i flera sammanhang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson behöver vara mer uppriktig i sitt sätt att föra politik, det visar inte riktigt bra ledarskap nu.

Beslutet i utskottet tillkom efter en omröstning som utföll fyra-tre. Skulle Petri Carlsson mena allvar med det han säger och verkligen handla skulle utfallet varit fyra-fyra, varav Harry Janssons röst i oppositionen skulle ha vunnit och kompromissen skulle ha blivit utskottets beslut. Det är så man jobbar om man vill driva den linje som ltl Carlsson föreslår. Nu har han inte gjort så, han har jobbat på ett annat sätt och nu framför medierna och publik säger att han egentligen skulle ha velat ha det så. Hur vill han egentligen ha det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Socialdemokraternas gruppledare Sara Kemetter vet mycket väl hur det har gått till, fått information löpande från vår lagtingsgrupp till de övriga lagtingsgrupperna i regeringsblocket om hur jag har sett i frågan och försökt få till stånd en kompromiss, men inte lyckats och då har jag meddelat avvikande åsikt hela vägen men respekterat att man sitter på gruppens mandat i utskottet.

De brister lite i matematiken om fyra-tre blir fyra-fyra men jag förstår resonemanget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi har fått vetskap om detta i god tid, vi har haft diskussion i trepartimöte, jag kan inte säga att vi ha blivit kallade till ett gruppmöte grupp för att diskutera avvikande åsikt. Skulle man verkligen ha velat driva frågan skulle man redan gjort det i utskottet då skulle det synas där. Man för inte en klar och tydlig politik just nu.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller att ha fått förhandsinformation i förhandlingsprocessen så har det tillkommit information under utskottets behandling. Vi har fått information om hur många som förväntas gå precis det som jag hänvisade till i mitt anförande. Det kommer att innebära större problem än vad man har redogjort för i de lagförslag som ligger från landskapsregeringen. Det har tillkommit ny information och det är inte särskilt klokt av mig att inte ta till mig om det kommer ny information som är väsentlig.

Vad jag tycker och vad jag driver för politik kan jag stå för och jag kommer tydligt att visa var jag står i salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Står du bakom det betänkande som vi fyra i majoritetsblocket har röstat igenom eller gör du det inte?

Du berättade i ditt anförande att när folk kommer så nära målsnöret så blir det problem. Ja, vi har alla haft vånda och problem med det här men sätter man de som är födda 1975 så kommer det ett nytt målsnöre emot och samma problematik kommer ännu en gång, hur ser du på den saken?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var ganska tydligt i mitt anförande vad jag tycker personligen i frågan, behöver inte återge det igen.

Den andra frågeställningen är en kompromiss som jag diskuterade med en förlängd ålder, där hamnar det som är födda tio år tidigare i en situation där man har möjlighet att fundera kring karriären framåt om man inte gillar det här. Det är en helt annan situation än att man några år före hamnar i att en löneförmån tas bort, det blir en mycket längre sträcka till det målsnöret som skulle vara en klok kompromiss.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är bra att ledamot Carlsson har klargjort sin ståndpunkt i frågan. Hur ska vi kunna lita på att Carlsson står bakom det vi röstar i kommande lag- och kulturutskottsarbete, som han sedan inte i salen kommer att stå bakom. Det blir svårt för oss i lag- och kulturutskottet att kunna arbeta.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Viceordförande Eriksson i utskottet ska lita fullständigt på ltl Carlsson. Jag hade hela tiden under resans gång, precis som jag sade i mitt anförande, varit mycket tydlig inför mina kollegor i utskottet vad jag tycker i frågan och hur jag kommer att agera i varje steg under processen. Jag var väldigt tydlig med att jag kommer att godkänna det p.g.a. jag sitter på gruppens mandat i det här fallet men att det kommer att se annorlunda ut i salen, det vet viceordförande om och även mina andra kollegor i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Personen inne i lagutskottsrummet, där även jag var en av de närvarande som lyfte upp handen och en av de fyra som röstade för betänkandet var alltså inte ltl Petri Carlsson utan den moderata lagtingsgruppen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var ltl Petri Carlsson å den moderata lagtingsgruppens vägnar.

Ltl Tony Wikström, replik

Vad jag har förstått av mina kollegor är sådana affärer och utspel väldigt ovanliga. Det skadar faktiskt demokratins och politikers anseende, det bör vara en transparens, en öppenhet och ett rakryggat förhållande till politiken.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Om ltl Wickström åsikter i frågan stöds av hela regeringsblocket och det är så man bör gå tillväga och få tillstånd procedurförhinder att man hamnar på återremisser och skickar tillbaka där en majoritet har svårare att få igenom sin vilja. Jag kan ha fel, det kan vara så att en majoritet i lagtinget inte tycker att man ska driva igenom det här förslaget såsom det ligger från utskottet. Jag gjorde den bedömningen och även ltl Wickström gjorde det att det finns en majoritet i salen för förändringen. Om man inte tycker att det är ett bra sätt att man företräder sin grupp i utskottet då får ltl Wikström stå för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Vill börja med att ta ltl Carlsson i försvar för att han har en egen åsikt i frågan. Att han vågar komma med en egen, genomtänkt, motiverad åsikt det kan omöjligt vara dåligt för demokratin att man i den här salen vågar stå för sin egen åsikt. Det måste vi väl ändå alla vara överens om därför är vi invalda, därför är vi här och därför har vi 30 lagtingsledamöter inte endast sju ministrar i regeringen, därför att vi ska få en debatt, diskussion och en objektiv och saklig prövning av de frågor vi diskuterar. Tvärtom är det ett hälsotecken för demokratin att ltl Carlsson har en egen åsikt och uttrycker det i den här salen i det här sammanhanget.

Samtidigt blir det svårt att förstå varför utskottsmedlemen Carlsson inte drev den åsikten i utskottet. Han har motiverat det av processuella skäl att han företräder någon annan än sig själv i utskottet. Jag vill ta avstånd ifrån ett sådant synsätt att man företräder någon annan än sig själv, ytterst är det en själv man representerar var man än sitter. Han hade även haft möjlighet att rösta för kompromissförslaget i utskottet och vi hade fått pröva det här i salen om de haft majoritet. Därför ser utskotten ut som det gör och därför lägger de fram förslag för lagtinget och inte fattar det slutliga besluten. Vi får se hur stödet ser ut i salen. Det är klart att ltl Carlsson förmodligen hade haft större framgång för sin personliga åsikt om han hade drivit den linjen också i utskottet. Nästa gång hoppas vi på det, om ltl Carlsson har en avvikande åsikt.

Övriga regeringsblock gömmer sig bakom likabehandlingsprincipen. Likabehandling innebär inte nödvändigtvis att man behandlar alla med exakt samma regelverk. I likabehandling ingår också att man tar i beaktande olika omständigheter för olika yrkesgrupper för att man ska få ett likvärdigt resultat. Därför är regeringens argument om likabehandling svagt i sammanhanget när man har framfört så pass goda argument för en alternativ behandling vad gäller poliserna som har speciella förutsättningar. Det finns alla möjligheter att nå ett resultat som ger likabehandling med olika regelverk, argumentet med likabehandling faller på sin egen rimlighet. Jag ställer mig förstås bakom ambitionen att det ska vara ett rättvist regelverk som ger lika resultat med beaktande av de olika yrkesgruppernas förutsättningar.

Det är relevant att det framkommit ny information under debatten som är viktig i sammanhanget. Att återremittera förslaget till utskottet förefaller naturligt med tanke på den debatt och diskussion som har hörts här idag för att reda ut de oklara frågeställningarna och möjligen ge utskottsmedlemmarna en chans att tänka om var de står och vilken personlig åsikt de faktiskt har. En uppmaning att följa sitt hjärta och verkligen tänka efter. Försöka få fram ett förslag som verkligen likabehandlar med beaktande av de olika yrkesgruppernas förutsättningar. Därför jag understöder jag förslaget om återremiss.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Ltl Axel Jonsson påstår att jag inte har drivit förslaget i utskottet, det stämmer inte. Jag har drivit frågan i utskottet och försökt få tillstånd en kompromiss. Vad gäller proceduren är det en annan sak och det har jag också redogjort för.

Att det skulle ha kommit någon ny information vad gäller grundlagsfrågorna som inte utskottet har känt till stämmer inte heller. Vi har fått information, det har kommit till utskottsmedlemmarnas mailboxar. Om någon inte har läst sin mailbox är det en annan sak.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ber om ursäkt om jag uttryckte mig slarvigt jag bara hänvisar till omröstningsprotokollet som finns redogjord för i utskottets betänkande där det framgår att ltl Carlsson inte har stött det kompromissförslag som ligger. Det var ingenting annat jag syftade på så det är bra om ledamoten har drivit frågan i utskottet i övrigt, men det är synd att ledamoten inte fullföljde den linjen i utskottet. Jag har hört motiveringarna och nöjer mig med det.

Jag vidhåller mitt understöd till återremiss med tanke på det som har anförts i debatten i övrigt. Det är möjligt att informationen har funnits i utskottet men har man inte beaktat det är det skäl nog att man fundera över frågan ytterligare en gång.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Viceordförande för lag- och kulturutskottet redogjorde för de aspekterna i sitt anförande så informationen har kommit plenum till del. Om man sedan inte är nöjd med det är en annan sak men det har kommit utskottet till kännedom, viceordförande redogjorde för det i sitt anförande. Grunderna för motiven till återremissen känns svaga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson för ett intellektuellt resonemang kring hur det finns parlamentarism i utskottet men inte i salen. Vi har ett demokratiskt system som baserar sig på en majoritet och en minoritet och då ska den maktfördelningen vara likadan i utskotten. Bryter man det mönstret vad har vi då för demokratiskt system?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har utskotten för att vi ska kunna granska förslag som kommer från landskapsregeringen, i det här sammanhanget lagförslag om förändringar. Hela poängen med att ha ett utskott är att vi får nya ögon, nya människor som tittar på förslaget som delvis representerar sina partier men framförallt representerar sig själva som lagtingsledamöter, i utskotten som utskottsmedlemmar. Att då lägga fram det förslag som man tror är det bäst för ålänningarna och för Ålands folk måste ändå vara det som är en lagtingsledamots och utskottsmedlems allra viktigaste uppgift.

Sedan prövas det förslaget alltid här i salen i alla sammanhang, slutligen. Finns det inte ett stöd för utskottets kommentarer, synpunkter och förslag faller det här i salen och då får man komma med ett nytt förslag. Därför bör utskottsmedlemmarna följa sin egen övertygelse också i utskottet för det prövats alltid slutligt i denna sal.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för klargörandet. Det resonemanget hade jag med tidigare anförare att man i sådana fall borde följa en tydlig linje om man ska gå en annan väg.

Hör man till regeringsblocket har man tillgång till information långt före oppositionen och även möjlighet att påverka och på det sättet demokratiskt få sin åsikt in i lagstiftningen. Där har varje ledamot ett eget ansvar vilket man gör via trepartimöten och andra möten före. Där har man stora möjligheter att påverka att man inte måste göra det i efterhand.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer. Samtidigt måste man alltid känna den friheten och möjligheten när man kommer till beslut i lagtinget och i utskotten att följa sin övertygelse och att tänka efter. Det är orimligt att kräva att komma till alla kloka insikter redan i ett tidigt skede av lagstiftningsprocessen. Man måste ha friheten här i salen att både kunna ändra sig och att ha en egen åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ltl Jonsson hade som vanligt ett bra och sakligt anförande. Jämlikhetsprincipen, vi hade beaktat att olika yrkesgrupper ska behandlas lika. I mitt anförande sade jag: ”landskapet måste behandla alla sina anställda på ett rättvist och jämlikt sätt med beaktande av olika gruppers speciella krav och behov”, jag tog upp ÅHS anställda, polismyndigheten, brand- och räddningsverket. Det är klart att dessa grupper har sina egna behov och utmaningar men det är verkligt olyckligt att spela ut olika yrkeskategorier mot varandra, en sådan debatt blir fruktlös.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det handlar inte om att ställa dem mot varandra, det handlar om oss som lagstiftare att vi tar ett helhetsansvar och beaktar de olika förutsättningarna som råder inom alla yrkesgrupper. Förmodligen har alla olika förutsättningar som behöver beaktas för att få ett rättvist resultat.

Vi tycks vara eniga om att polisens särskilda behov och förutsättningar behöver beaktas, men olika åsikt om i vilken mån det behöver beaktas i det här skedet. Oppositionen har fört fram ett tydligt alternativ som vi menar är motiverat av flera skäl som delvis ltl Eriksson var inne på i sitt anförande.

Man behöver också konkretisera det så att det syns i lagstiftningen. Det är en märklig procedur att man väljer att säga att man inte kan göra det i förhållande till andra yrkesgrupper men ändå väljer att gå fram med förändringen. Borde man inte då ha tagit de andra yrkesgrupperna i beaktande först och kommit med det ett helhetsförslag som fungerar för alla.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det var just det jag avsåg i mitt anförande, d.v.s. att alla yrkesgrupper har sina egna utmaningar, svårigheter och tunga arbeten. Landskapsregeringen måste driva en personalpolitik som är hållbar och trovärdig i förhållande till andra. Man har tidigare ändrat det avgångsåldrarna med övergångsreglerna för det som har varit födda 1965, eller vad det var i det förhållandet. Att förändra övergångsregeln dubbelt längre i förhållande till andra arbetsgrupper, det är att behandla arbetsgrupperna olika jämfört med varandra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är kanske där vi har olika uppfattning. Ska man behandla olika arbetsgrupper rättvist måste man behandla de olika med tanke på att det skiljer sig åt i sina förutsättningar. Vi har olika sätt att se på saken hur vi ska uppnå en rättvis behandling av de olika yrkesgrupperna. Vi menar att vi måste behandla dem olika för att det ska bli rättvist, medan regeringsmajoriteten menar att man ska ha exakt samma regelverk för att det ska bli en rättvis behandling. Det är vår frihet att ha olika uppfattningar om den frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Britt Lundberg understödd av ltl Axel Jonsson föreslagit att lagtinget enligt arbetsordningen § 48 och § 71 inhämtar nytt betänkande av utskottet. Den sakliga behandlingen av ärendet avbröts därför för fattande av beslut om ltl Britt Lundbergs förslag.

Omröstning kommer att verkställas. Den som röstar för fortsatt behandling, röstar ja; den som omfattar ltl Britt Lundbergs förslag om återremiss till lag- och kulturutskottet, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Majoritet för ja.

Ärendet sakliga behandling fortsätter därmed.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Eftersom det inte blev återremitterat vill jag avisera att jag i detaljbehandlingen kommer att föreslå omröstning utgående ifrån det lagförslag som finns i reservationen.

Tack ltl Petri Carlsson för hans ståndpunkt som han har redogjort för och som han har fått löpa gatlopp för från regeringsblockets sida. I ett demokratiskt samhälle och hur lagtinget ska arbeta är en viktig diskussion, vad specialutskotten i vårt lagting ska jobba med. Deras uppgift är att kontrollera om någonting är fel eller rätt. Tyvärr är det orsaken till att vår lagstiftning går snett. Lagtinget har fått sig på pälsen av Högsta Domstolen och presidenten om rösträttsåldern för att experterna sade att det inte är någon idé att föra fram lagförslaget, oaktat det ansåg majoritetsblocket att det skulle drivas.

Samma sak med räddningslagen där vi också föreslog en kompromiss som kunde ha gjort att resultatet skulle ha blivit bra, men det gick inte att diskutera överhuvudtaget. Så här ska inte lagstiftningsarbete gå till. Jag har inte tidigare upplevt det i lagtinget att inte specialutskottens arbete respekteras.

Tidigare hade man den politiska bedömningen i stora utskottet där man avvägda det. Det ska inte vara någon prestige från en regering att specialutskotten ändra sig. Rätta mig om jag har fel bästa regering, men ni sitter inte i plenum och läser och granskar lagförslagen extra noga som man gjorde förr. Vårt lagstiftningsarbete går med högra handen i dag, lite för lättvindigt. Förr var det noga när man lagstiftade. Man hade även en granskningsnämnd som gick igenom lagförslagen, vilket jag efterlyst. Det är inte hedervärt när vi får bakslag från Högsta Domstolen när vi sedan ska ta flera behörigheter.

Ltl Carlssons anförande var korrekt och han har varit öppen med det hela vägen så jag förstår inte kritiken. Det bara säger hur ltl Carina Aaltonen blir behandlad när hon hade annan åsikt om ett annat ärende.

Minister Nina Fellman

Fru talman! En diskussion om en fråga där man ska genomföra något som upplevs som en försämring för en grupp människor så är det tungt, besvärligt och det är jobbigt att göra det.

Vill upprepa de utgångspunkter vi har haft för att lägga fram lagförslaget. Det första var, som även ltl Eriksson nämnt, rättvisa och likabehandling för alla anställda inom landskapet. Vi har många grupper som har tunga, krävande fysiskt jobbiga arbeten. Många skiftesarbetare och många som upplever det tungt att jobba ända till sin pensions- eller avgångsålder och vi är som arbetsgivare skyldiga dem likabehandling.

Det andra är den växande kostnaden för de tilläggsförsäkringar som den lägre avgångsåldern skulle medföra. Det är inte ett sparförslag utan ett sätt att komma tillrätta med hur mycket kostnaderna ökar om man har en lägre avgångsålder. I ett PM som har tagits fram vid förvaltningen har man konstaterat att under åren 2025 - 2034 skulle det förslag som man har diskuterat i utskottet kosta ca 1,6 miljoner. Är det pengar som polisen har till övers? Det är det inte.

Skulle vi kunna spara alla de här pengarna, kommer de inte att hända saker så att poliser blir tvungen att sjukskriva sig. Självklart kommer det att bli problem, det är utmaningen med lagförslaget. Vi har diskuterat uttömande både i lagberedningen och i den här salen att det blir en utmaning för polisen, polismästaren, polisstyrelsen och även för lagstiftaren att se till att det finns andra karriärvägar för poliser som inte kan jobba i s.k. yttre tjänstgöring.

Från de utgångspunkter jag har nämnt är det ett lagförslag som vi har bedömt att vi behöver genomföra. När det gäller grundlagsfrågan är den belyst i lagförslaget och man har konstaterat att så här har man gått tillväga med en övergångsperiod på fem år. Grundlagsfrågan har diskuterats och prövats på rikssidan och man har inte funnit något problem med den.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Kan kansliministern rätta en uppfattning som har varit föreliggande i salen idag, det har framställts att det inte skulle vara några problem för de berörda tjänstemännen. En höjd avgångsålder innebär i det här sammanhanget att man har rätt att gå i ålderspension mellan 65 och 67. Det innebär en försämring av pensionssystemet för de berörda tjänstemännen, poliserna. Kan ministern bekräftade det? Det påverkar de uppnådda förmånerna. Går man tidigare, före det flexibla systemet vi har inom ramen 65 till 70 så är det en förtidsminskning av intjänade förmåner på ett sätt jämfört med om man skulle kunnat ha haft nuvarande system i fortsatt bruk.

Minister Nina Fellman, replik

För vissa tjänstemän, ja. För ett fåtal tjänsten vid polisen som har haft för avsikt att gå i pension vid uppnådd avgångsålder blir det en försämring. Av den orsaken har den femåriga övergångsperioden tagits med för att mildra det faktum att det för vissa blir en försämring. Precis som det har blivit för alla tidigare förändringar av pensionslagstiftning som har antagits i detta lagting.

Ltl Harry Jansson, replik

Polistjänstemännen är tvungna att arbeta fram till ca 65 års ålder för att få den pension de egentligen hoppats på att få tidigare.

Att övergångssystemet som reservanterna har tagit fram som en kompromiss skulle kosta 1,6 miljoner är en sanning med stor modifikation, som kansliministern försöker skrämma lagtinget med. Om kansliministern tänker på att spannet som man har tagit fram i den nämnda utredningen handlar om från 60 till 230 000 per år. Det beror på att en del av poliserna väljer ett flexiblare avgångssystem, de fortsätter jobba som vi hoppas att många av dem vi gör därför att de personligen har den fysiska förmågan som dock inte alla kommer att ha. Därför blir systemet för grovt tillyxat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag försäkrar att min avsikt inte alls var att skrämma någon utan att ge en bild av vilka typer av kostnader vi pratar om. Argumentet som ltl Jansson för fram det talar både för det som jag framför och det ltl Jansson framför, att vi inte i dag kan veta vilka poliser som vill, orkar och kan jobba till sin ålderspension och vilka som eventuellt vill gå tidigare i ett flexibelt system.

Däri ligger den stora utmaningen både för polisen som arbetsgivare och för lagtinget som lagstiftare att se till att det finns möjligheter till andra karriärvägar som vi tidigare diskuterade här i salen, t.ex. genom att göra det möjligt för poliser att utföra andra uppgifter inom landskapet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, talman! När min lagtingskollega Petri Carlsson höll sitt anförande var det ganska klart var vi andra i lagtingsgruppen moderat samling står och att ltl Petri Carlsson har en avvikande åsikt.

För att klargöra det hela så stöder vi landskapsregeringens liggande förslag och att avgångsåldern för poliserna bör ändras så att poliserna har samma avgångsålder som övriga anställda inom landskapsförvaltningen med grunden för likabehandlingsprincipen.

Ltl Harry Jansson

Eftersom vi inte fick återremissen till utskottet till stånd föreslår jag bordläggning till måndagen den 15 januari 2018 så att vi får möjlighet att på egen hand bekanta oss med de juridiska argument som man fört fram från bl.a. Ålands polisförening.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson understödd av ltl Axel Jonsson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 15 januari 2018. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ltl Sara Kemetter

Jag föreslår bordläggning till nästa plenum.

Ltl Roger Eriksson

Understöder ltl Sara Kemetter förslag om bordläggning till nästa plenum.

Talmannen

Ltl Sara Kemetter understödd av ltl Roger Eriksson föreslår bordläggning till plenum den 10 januari. Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.

Den som röstar för ltl Harry Janssons förslag röstar ja; den som röstar för ltl Sara Kemetters förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till onsdagen den 10 januari.