Andra behandling

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Det här lagförslaget har nu kommit till andra behandling där det ska antas eller förkastas.

Det som är beklagligt i den här frågan är den oenighet som finns här i lagtinget, omröstningen blev 15-14 och det totala motståndet till det här lagförslaget som finns hos poliskåren och som vi också kan se här på läktaren idag.

Poliskåren är grunden och en av de viktigaste i självstyrelse. Att det blir en konfliktsituation mellan kåren och landskapsregeringen är olyckligt.

Jag hoppas att landskapsregeringen skulle sätta sig ner och diskutera igenom den här frågan med poliskåren före vi fattar slutligt beslut i den här frågan. Det är inte bra om vi får polismän som älskar sitt jobb men hatar sin arbetsgivare. Det är inte det som vi som lagstiftare ska göra eller skapa den grunden. Nu har det här lagförslaget kommit hit och är här framför oss och man är totalt oense.

Gillar man inte en arbetsgivare så har man ofta möjlighet att söka ett annat jobb. Men har man utbildat sig till polis på Åland, så vilken annan arbetsgivare finns det? Det går inte heller att söka sig till andra länder där det krävs medborgarskap för att jobba som polis.

Jag vädjar till regeringsblocket att gå med på en bordläggning. Jag föreslår bordläggning till den måndagen den 16 april 2018 i vårsessionen, så att regeringen och poliskåren kan sätta sig ner och diskutera i lugn och ro om den här frågan och kanske kommer till ett resultat som båda parter kan leva med.

Vi gjorde tappra försök i lagutskottet, även med bistånd av representanter från regeringsblocket, och som kanske fick klä skott här i plenum för det försöket.

Jag vädjar faktiskt, det här ska inte vara regeringspolitik gentemot oppositionen, det berör en hel yrkeskår. Vi ska inte sätta oss i den situationen, så att det blir ett motsatsförhållande, hela självstyrelsen kommer att lida i många år för det.

Jag vädjar till lantrådets ledaregenskaper. Lantrådet kan säga till sina lagtingsledamöter att de kan gå med på en bordläggning. Sätt er ner och resonera om det här! Det är ingen av oss som vinner några politiska fördelar på det här, utan gör det med tanke på den situation som vi har nu. Det är bara att titta på läktaren så förstår var och en allvaret i det här. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson

Talman! Ärade kolleger, bästa åhörare, när vi äntrade denna sal för en stund sedan så tänkte vi från centergruppens sida föreslå ett förkastande av hela lagförslaget i och med att vi misslyckades tidigare med att få till stånd en längre bordläggningstid, just för de frågeställningar och aspekter som Bert Häggblom aktualiserade nyss. Vi misslyckades också med att få gehör för kompromissförslag som kanske kunde ha varit mera outhärdligt än det lagförslag som nu är föremål för dagens diskussion och i värsta fall också beslut.

Bästa vänner, att ha makten över sin egen poliskår är unikt när det gäller politiska autonomier. Här på Åland är det någonting som vi har tagit för givet alla tider därför att självstyrelsens fäder insåg vikten av att ha en poliskår som man själv kunde vara med och påverka. Att ha en egen poliskår förutsätter ett ansvarstagande och en omsorg om kårens förmåga att verka i vardagen. För alla som har både rättigheten och skyldigheten att tillgripa maktmedel mot enskilda för att skydda andras liv och egendom etc. så är det oerhört viktigt att den grundtryggheten finns i vardagen.

Nog är det ju med sorg i hjärtat som jag som åländsk beslutsfattare konstatera att poliskåren 2018 anser att man är så pass försummad att man väljer att anmäla landskapsregeringen till justitiekanslersämbetet.

Bästa vänner, det är en kris som råder i förvaltningen av polisen när situationen är präglad av både misstro, missnöje och till och med lite missförstånd vad gäller effekterna av landskapsregeringens agerande i den här speciella frågan. Symptomatiskt för det här ärendets behandling var ju, bästa vänner, som ni kommer ihåg, att före lagförslaget kom till lagtinget var det aldrig till polisstyrelsen för diskussion och därmed normal beredning. Det är ju polisstyrelsen som ska vara det politiska systemets förlängda arm in i polisverksamheten. Det är där som vi kan få ta del av i bästa fall den information och framförallt de problem som polisyrket på Åland idag förknippas med.

Sedan kan vi alltid diskutera och jag har fått frågan; hur är det möjligt att i polisstyrelsen sitter det representanter för landskapsregeringen som samtidigt råkar vara lagtingsledamöter; ledamöterna Sara Kemetter och Roger Eriksson? Hur har de då kunnat sitta med och ge utlåtande till landskapsregeringen i och med att de också har varit involverade i lagens framtagande? Agerar inte polisstyrelsen, som alla andra underlydande myndigheter, under den åländska förvaltningslagen och de jävsparagrafer som styr både medverkande till beslut och tillgången till särskild information? Är det som så att polisstyrelsen står utanför förvaltningslagen?

Det är en fråga som landskapsregeringen, under det förhoppningsvis stundande uppehållet i hela lagförslagets behandling, kommer att fundera lite närmare på. Var går gränsen när det gäller jäv och politiker? Jag tycker att det är en intressant frågeställning. Jag har också fått berättat för mig att det här är någonting som också aktualiserades inom polisstyrelsen i samband med att det här lagpaketet kom som remiss här för någon månad sedan. Jag tycker att det är en intressant frågeställning.

Talman! När det gäller det aktuella lagförslaget som vi har på bordet idag, så tycker jag att de argument, som jag har sagt tidigare härifrån denna talarstol, har varit goda; varför det inte är vettigt att göra den här reformen i detta nu och följderna av den. De förväntade besparingar är mycket tvivelaktiga med tanke på vad det kommer att innebära för behov av nyrekrytering i kombination med de inre tjänsterna som blir ett måste som en konsekvens av en höjd aktiv ålder. Också i ett nordiskt perspektiv så framstår reformen något förhastad i det här skedet.

Sedan tycker jag fortfarande, som jag också har sagt tidigare, att nog är det till fördel att avvakta vad som händer på europeisk nivå med de överklaganden som den finska polisen nu faktiskt har aktiverat mot det europeiska systemet som rättsvårdande instans, via europeiska människorättsdomstolen. Det är en intressant prövning. Var går gränsen för egendomsskyddet när det gäller uppnådda pensionsförmåner? Hur kan man som lagstiftare hantera enskilda individer på det här viset?

Sedan sist och slutligen så är det den framtida nyrekryteringen av poliser som är ett problem för oss. Det har vi mycket nogsamt diskuterat i lag- och kulturutskottet. Var blir följderna om intresset för polisyrket på Åland ytterligare minskar?

Från centergruppens sida tror jag att vi enhälligt kommer att stöda förslaget om bordläggning till den 16 april. Jag hoppas att landskapsregeringen under den tiden tar till sig och ser på hur man ska återställa förtroendet mellan den åländska poliskåren och det politiska systemet. Tack, talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Jansson sade någonting om missförstånd. Då funderar jag att rimligtvis borde man ju i utskottsbehandlingen, där Jansson själv är ordförande, försökt reda ut att det inte finns något missförstånd. Jag blev lite frågande angående detta.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vet inte var ltl Torsten Sundblom har hållit hus de senaste veckorna. Har inte ledamoten noterat att det i tidningarna, i synnerhet, har förekommit en mycket intensiv debatt om just den här aktuella frågan? Där har det ju framkommit påståenden som t.o.m. har fått en av landskapsregeringens tjänstemän att göra något exceptionellt och gå ut och uttrycka sin egen åsikt om frågorna. Det tyder ju faktiskt på att det finns en klyfta mellan landskapsregeringen och polisen när t.o.m. en egen tjänsteman måste gå ut och försöka förklara vad reformens konsekvenser är.

Det är inte bara det att man har missat polisstyrelsen i den här inledande fasen, man har också misslyckats i dialoger med polisfacken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller pensionsreformer som har gjorts genom tiderna så är det en mycket, mycket besvärlig fråga. Det handlar om att politiker genom åren nu har höjt pensionsåldern för många tjänstemän.

Landskapsregeringen gjorde en reform våren 2016 där man höjde pensionsåldern och avgångsåldern för landskapet övriga tjänstemän och nu görs samma reform när det gäller polisen. Det är besvärligt och det väcker ilska.

När det gäller polisernas avgångsålder så finns det också en möjlighet att faktiskt jobba längre. Såsom lagstiftningen har sett ut så har den andas en viss åldersrasism. Man måste gå i pension vid 63 år eller 60 år. Vi vet i dagsläget att vi lever mycket längre och vi har möjligheter att ha ett längre arbetsliv.

Vi vet också att den andra stora utmaningen för vårt samhälle, den nordiska välfärdsstaten, är just kostnader för pensioner.

Jag instämmer i de åsikter som finns att polisen är väldigt, väldigt viktig. De gör ett exceptionellt gott arbete. Polisen är också en sak som den här landskapsregeringen har prioriterat. Vi har inrättat flera ordinarie tjänster trots att vi har haft väldigt strama bandage när det gäller landskapets budget.

Vi har gett polisen erkänsla för det viktiga arbete de gjorde och det arbete de gör med ungdomar. Vi ska äntligen, äntligen få ett nytt polishus efter åratal av planering.

Landskapsregeringen fortsätter också sitt viktiga arbete med arbetsvärdering. Vi har uttalat helt klart och tydligt att vårdpersonalen och polisen är bland de viktigaste när det gäller att få jämställda och likvärdiga löner.

Polislagen då och den kritik som polisen befogat säger att landskapsregeringen inte håller lagstiftningen i skick? Nå, det här är ingenting nytt för sittande landskapsregeringen. Vi vet att många landskapsregeringar har brottats med det här problemet. Man hinner helt enkelt inte uppdatera polislagstiftningen.

Under förra mandatperioden satt jag i opposition och jag var också ordförande för lag- och kulturutskottet. Jag tycker att det också är på sin plats att man idkar lite självkritik bland de erfarna politiker som finns här i salen.

Man drog en linjedragning i slutet av 90-talet, vi skulle inte ha blankettlagstiftning, dvs. lagstiftning som uppdateras per automatik, utan vi skulle ha fulltextlagstiftning vilket gör att vi har besvär och problem att hålla vår polislagstiftning i skick.

När det gäller behörigheten inom polislagstiftningen så är det ungefär 80 procent riksbehörigheter och 20 procent är åländsk behörighet. Här, om jag får prata lite partipolitik, så representerar jag ett parti som hela tiden har tyckt att vi ska ha blankettlagstiftning så att lagstiftningen hela tiden ska vara up-to-date.

Före jul gick det ett lagstiftnings-PM till lagberedningen där vi ska uppdatera gällande polislag så att polisen har ordentliga verktyg att jobba efter. Jag kommer att initiera en diskussion i lagtinget; ska vi göra en justering där och införa blankettlagstiftning istället för fulltextlagstiftning? Det skulle innebära att polisen alltid skulle ha en modern och uppdaterad lagstiftning. Det är en väsentlig självstyrelsepolitisk fråga som vi får anledning att återkomma till.

Jag förstår, det här är ingenting som på något vis lägger band på den frustration och ilska som polisen känner. Men det är kanske ändå, trots allt, en liten förklaring. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa lantråd, ”den sittande landskapsregeringen har prioriterat polisen”. Det framstår som en mycket märklig kommentar. Man undrar faktiskt hur prioriteringarna ligger med tanke på inte minst de argument som nu har förts fram från polisens sida med JK-anmälan som någon sorts spets på det hela.

När det gäller tjänsterna så är det bara att återställa de som redan finns i huset, bara det att det blir ordinarie tjänster. Man har ju redan haft dem i praktiken. Vi måste komma ihåg att bara för några år sedan så tog vi bort fem tjänster, och nu plötsligt har vi återfört tre. Man kan inte heller säga att det är omsorg och direkt prioriteringar. Det handlar bara om att försöka ta tillvara de poliser som har funnits tillgängliga och är utbildade.

Frågan är; kommer lantrådet att meddela nu att en bordläggning är mycket viktig med tanke på situationens allvar?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vet inte riktigt i vilken verklighet ltl Harry Jansson lever i. Nog är det ju en väsentlig skillnad om man har en tillfällig tjänst eller om man får en ordinarie tjänst.

Ltl Harry Jansson vet också att det har varit hårda bandage. Vi har brottats med ett stort underskott i landskapet, trots det lägger vi resurser på polisen och det medför ökade kostnader för polisen och för tjänsterna.

Polishuset har varit en lång, lång sorglig historia, men vi har aldrig varit så nära som nu.

När det gäller jämställda och jämlika löner så är det prioriterat från landskapsregeringens sida, vårdpersonalen och polisen, det är helt uttalat.

Handen på hjärtat ltl Harry Jansson, ni var med och tog polislagen här under den förra mandatperioden, är ni för att vi skulle övergå till blankettlagstiftning så att polisen alltid skulle ha en uppdaterad arbetsmetod att verka utefter?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa lantråd, politik handlar om att prioritera. Sittande landskapsregeringen har ödat, jag betonar ödat, 400 000 euro på helt onödiga konsultutredningar av kommunfrågan. Men att samtidigt satsa några hundratusen på att se till att själva grunden i samhället fungerar, det som vi redan har ansvar för, det tycks vara svårt.

Återigen, de här tjänsterna fanns redan. Det spelar inte någon roll för den totala helheten, poliskårens samlade förmåga, när man redan har tjänsterna inom huset. Lantrådet pratade om att man prioriterar någonting som redan finns. Sedan är det förstås viktigt på den enskilda nivån.

Jag tror att centergruppen som helhet skulle välkomna att landskapsregeringen faktiskt i ett meddelande redovisar hur man ser på polisens framtid här på Åland. Vilka linjer kommer man att jobba med för att återställa förtroendet hos polisen? Framförallt, lantrådet, lägg fram problemet med en egen åländsk polislag. Lägg fram det och visa! Meddela också samtidigt att landskapsregeringen inte är beredd att lägga de resurser som behövs för att den åländska polisen ska fungera enligt helt åländskt regelverk.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Harry Janssons inlägg har inga händer och fötter. Jag har tydligt deklarerat att vi har valt att prioritera polisen.

Jag känner också till att polisen gör ett väldigt viktigt arbete när det gäller ungdomar, drogsituationen och när det gäller socialpolitiken.

Jag tror att några poliser i alla fall ser det som positivt att vi har en kommunstrukturreform. Det är 400 000 i utredningspengar för en av de största reformerna som man har genomfört på åländskt territorium inom överskådlig tid. Vi måste komma ihåg att centern också har lett ett annat reformarbete, kortrutten, där var det ungefär 2 miljoner i utredningspengar. Man måste ha ett gediget underlag när man ska fatta stora och viktiga beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Lantrådet står här i talarstolen och skyller ifrån sig när det gäller lagstiftning, polislagen, som hon själv som lag- och kulturutskottets ordförande under förra mandatperioden var med och behandlade. Jag satt också i det utskottet och vi hade ett enigt betänkande inför den lagstiftningen.

Nu som lantråd står man och säger att man hinner inte hålla den uppdaterad. Varför hinner man inte det?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Av precis samma orsak som ltl Axel Jonsson och ltl Harry Jansson diskuterade i föregående lag- och kulturutskott. Polislagen ändrar ganska mycket och fort. Polisens arbete ändrar skepnad. Sedan vi tog polislagen i mitten av förra mandatperioden så har den ändrats 13 gånger. En hel del är teknikaliteter, men andra saker finns för att underlätta polisens arbete. Vi hörde ju polisen, vi hörde tjänstemännen och de skulle vilja ha en blankettlag. Jag är helt öppen för en sådan diskussion att vi alltid skulle ha en uppdaterad blankettlag. Varför vill inte ltl Jonsson ha en blankettlag?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vänder mig mot att man skyller på lagstiftning som man själv har varit med och antagit och som insåg när man tillträdde regeringsmakten att man ska vara med och uppfylla. Det råder fullständig enighet i den här salen om att polislagen ska vara uppdaterad. Regeringen har ett direkt uppdrag att se till att det görs. Man följer med de lagstiftningsförändringar som kommer från den finska sidan och ändå står man här i talarstolen och säger öppet att man inte gör det och det är väl en skandal om någonting i det här sammanhanget. Regeringens främsta uppgift borde ju vara att se till att man förser lagtinget med uppdaterade lagförslag och lagstiftning. Det är ju regeringen som misslyckas i det här sammanhanget, att se till att vi har systemen på plats. Ta ansvar, lantrådet!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det är för mig totalt och helt främmande att inte ta ansvar. Det var exakt den här diskussionen som vi hade i förra lag- och kulturutskottet. Det har varit svårt att hinna med och få lagberedningsresurser och det är ingenting som är unikt för sittande regering. Det var exakt samma för föregående regering. Det var precis detta som man anförde när vi hade höranden. Det är svårt att hinna uppdatera lagstiftningen, precis detta anfördes. Till saken hör, när vi satt i lag- och kulturutskottet, så var liberalerna de enda som ville ha blankettlagstiftning och vi var helt ensamma.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, med understöd av ltl Harry Jansson, föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 16 april 2018.

Ärendet har tidigare också varit bordlagt varför den här bordläggningen behöver ha en majoritet i salen.

(Nej, hörs från salen, det gäller bordläggningstiden).

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, med understöd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 16 april 2018.

Önskar någon uttala sig bordläggningstiden?

Ltl Tony Wikström

Talman! Jag ber att få bordlägga ärendet till nästa plenum den 17 januari.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag understöder ltl Tony Wikströms förslag.

Talmannen

Ltl Tony Wikström, med understöd av vtm Viveka Eriksson, har föreslagit bordläggning till plenum den 17 januari 2018.

Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.

Den som röstar för ltl Bert Häggbloms förslag röstar ja; den som röstar för ltl Tony Wikström förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till plenum den 17 januari 2018, nu på onsdag.

Kvar på talarlistan finns ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag beklagar att vädjan till lantrådet inte gick fram. Det ledarskap som jag förutsätter att lantrådet besitter, den egenskap som ett lantråd ska ha, men hon lyssnade inte. Det är bara att beklaga.

Lantrådet lyssnande inte för hon vet att till nästa plenum så är detta fixat. Då är det bra att man har diskuterat med poliskåren under den korta bordläggningstiden. Det krävs ett stort, stort ledarskap för att nå en förlikning.

Det här är ingen diskussion om en blankettlagstiftning eller någonting annat. Blanda inte bort korten! Strid inte mellan center och liberaler! Den här diskussionen handlar inte om det. Det är polisernas pensionsålder och deras avgångsålder som diskuteras och inget annat.

Nuvarande sittande landskapsregering har haft tid att anställa folk för att ta fram ett lagförslag om rösträttsålder till 16 år. Det är lantrådet som prioriterar. Den bedömningen ska var och en göra om polislag är viktigare än 16 års åldersgräns? Professorer sade att det är ingen idé att ni gör det, det strider mot grundlagen. Det är frågan om prioriteringar och det är det som ska göras också i det här fallet med pensionsåldern.

Jag vädjar till lantrådet, ni har möjlighet att ta tillbaka lagförslaget och komma med ett nytt under vårsessionen, eftersom ni nu har försatt er i den här situationen. Försökt balansera er, fundera och kom till en överenskommelse med poliskåren.

Vi vill alla ha ett tryggt samhälle. Vi vet alla vad som händer i vårt grannland Sverige varje dag. Poliskåren har ett tufft jobb, vi vet inte hur mycket allvar som kommer mer och mer över gränsen hit. Men vi får aldrig få en poliskår som börjar blunda för brott. Vi får inte ha en poliskår som inte gillar sitt jobb, de gillar det ännu men de gillar nog inte riktigt arbetsgivare som vi alla är som står här.

Bästa lantråd, fundera en gång till och lägg den här partipolitiken åt sidan! Jag vädjar till lantrådet, gör det! Skapa en bra stämning i poliskåren. Tack, fru talman.

Talmannen

Ärendet bordläggs till plenum den 17 januari 2018.