Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Ja, då var det dags för en ny åtgärdsmotion som hade rubriken: Rättvisare skatt för pensionärer! med utropstecken i mitt arkiv. Jag konstaterar att den sedan kom till ert bord utan ett utropstecken och det förvånar mig, för en åtgärdsmotion är ju en uppmaning och en uppmaning ska ha ett utropstecken. Ni vet att jag läser texter noggrant.

Okej, men den inleds i alla fall med texten: ”Många tror att det är så enkelt att om man har högre inkomster så blir skatten högre, men så enkelt är det inte. Skatten beror också på åldern och vilket slag av inkomst du har.

Jag har två exempel i motionen. En mariehamnare född 1960 med en löneinkomst om 20 000 euro betalar 385 euro i skatt enligt skatt.fi. En granne som är född 1950 och har en pension om 20 000 euro betalar 2 524 euro i skatt. Det är 2 100 euro mera eller sex gånger mera i skatt. Ja, så långt motionen.

Om vi tittar vidare så märker man att en person med median-pension, dvs. 27 000 euro, erlägger 5 000 euro i skatt medan en person med samma löneinkomst erlägger 1 700 euro. Skillnaden är 3 300 euro eller ungefär tre gånger mera för en som lyfter pension.

Tittar vi vidare vid 50 000 euro i inkomster så blir skatterna 10 200 respektive 5 800. Skillnaden är 4 400 euro. Nästan dubbelt mer. I euro ökar alltså skatten hela tiden, men skillnaden blir inte lika stor. En person som har en medianpension, dvs. 27 000 så är skillnaden ungefär två nettomånadslöner bara i skatt. Så stora är alltså skillnaderna.

Herr talman! Jag har funderat på hur det kommer sig att folk i allmänhet inte känner till att en pensionär betalar så mycket högre skatt än en löntagare? Jag har inget svar, men jag har en fundering. Alla märker ju, när man blir pensionär, att inkomsten blir lägre och alla andra vet att det är så. Den som blir pensionär noterar antagligen att skatteinnehållningen har en lägre procent, men han jämför sällan med hur det skulle gå för en löntagare som skulle tappa lika mycket i skatt. Därför så märker man inte det här, det kan vara en orsak. Det hamnar under den så kallade radarn, vilket det också gjorde för mig. Det var först i en artikel i YLE i slutet av senast år som jag råkade läsa och då observerade jag att detta såg mycket märkligt ut och nu har jag denna åtgärdsmotion.

Bästa lagting, då frågar man sig: Varför finns skillnaderna? Var ligger de? Vi betalar ju som bekant både kommunalskatt och statsskatt. Jag vill minnas att man för många år sedan när man gick in på skatt.fi kunde läsa hur stor kommunalskatten var och hur statsskatten var. Nu uppges bara den sammanlagda skatten och då blir det lite lurigare.

Men tittar man då på skatteskalorna för statsskatten så där betalar man statsskatt först vid 20 000 euro. Det betyder att med inkomster på 20 000 så betalar man ingen statsskatt. Så hela skillnaden beror där på skillnader i kommunalbeskattning för den som har löneinkomster och den som har har pensionsinkomster. Den skillnaden på sex gånger, så den beror på kommunalbeskattningen.

Har man en medianpension på ungefär 27 000 så är det ungefär 80 % som går till kommunen. Det är lite svårt att räkna ut exakt. Har man 40 000 i inkomst så är det ungefär 50 % som går till kommunen. Det blir mindre och mindre andel så att säga, och som bekant så är ju kommunalbeskattningen vår behörighet här. Det är vi som har stiftat de här lagarna.

Så, herr talman, då måste vi alltså titta hur det här pensionsinkomstavdraget fungerar. Grunden finns i Ålands författningssamling 114/2019. Den har vi väl säkert alla läst? Den är inte så gammal. Där står det så här: ”Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,346, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet.”

Ja, hur många av er är det som kan förklara hur stort det här avdraget är? Något leende kommer. Det är undertecknad av idag sjukfrånvarande Torbjörn Eliasson. Det lades till lagtinget av dåvarande lantrådet Sjögren. Jag är inte så säker på att de kan förklara det. Jag kan säga att jag har varit med själv i utskottsbehandlingen och jag skulle inte heller ha kunnat förklara det, för jag hade inte observerat att det var en förändring som vi godkände. Det var ju samma procent som på fastlandet. Men effekterna mellan skatt på pensionsinkomst och löneinkomst, den noterade jag inte. Ja, det är så det kan vara. Men sent men dock omsider så har jag noterat det.

Full folkpension är drygt 8 000 per år och det är det som ska multipliceras med 1,346 och blir 11 840. Och från det ska man då dra bort 1 480 och efter det så minskas avdragen med 51 % av överskjutande. Det är lite som det här grundavdraget som vi har talat om här tidigare.

Men, herr talman, från Åländsk Demokrati så anser vi att en pensionär inte ska behöva betala sex gånger mera för sina inkomster än vad en arbetare betalar för sin löneinkomst. Det här borde korrigeras på något sätt.

Nu börjar jag se en röd tråd där och jag ser att det finns en på talarlistan. Jag drar ett streck och återkommer och lyssnar lite vad nästa talare har att säga i ärendet. Tack för ordet, herr talman!

Tack, herr talman! Tack till ledamot Toivonen. Det är ju helt intressant det här och tittar man på det här exemplet på 20 000 så ser man att skatten skiljer ju väsentligt. Sen ska man också komma ihåg att på en lön innehålls ett avdrag för pensionsandelen, arbetslöshetsandel och pensionsandel. Dessa varierar lite beroende på ålder men kan vara allt från 8,65 % upp till lite över 10 % som dras från lönen. Låt oss säga 10 % och 10 % på en lön på 20 000 är 2 000 som då försvinner från löntagarnas nettoinkomst. Det här borde man kanske beakta också. Har ledamot Toivonen någon kommentar till det?

Tack, herr talman! Jo, det finns olika avgifter och det som jag behandlar här är ju skatterna, taget från skatt.fi. Och det är klart, som ni sade, där finns arbetslöshetsavdrag, där finns pensionsavdrag. Men det är ju inte rimligt att man ska betala arbetslöshetsavgift om man är pensionär för man kan inte bli arbetslös. Man kan inte heller betala pensionsavgifter. Så det är avgifter som helt naturligt försvinner. Men det jag talade om är ju skatterna. Det är mitt svar. Det gäller skatterna och de skatteskillnaderna som jag inte ser någon grund för varför en pensionär ska betala sex gånger mera i skatt.

Jag ifrågasätter absolut inte skattedelen här som ledamot Toivonen framförde. I slutet av dagen så är det alltid det man får över, det man får i handen som räknas och vilka effekter som har trätt i kraft i form av skatter och avdrag. Vi kan ju bara konstatera att på en löneinkomst på 20 000 så försvinner det 2 000, lite mindre eller lite mer, på grund av de här avgifterna som är obligatoriska och lagstadgade.

Tack, talman! Den ökande ekonomiska pressen på hushållen är märkbar i vårt land. En av de särskilt utsatta grupperna i samhället av de ökade levnadskostnaderna är pensionärerna med lägst inkomst. Äldre medborgare kämpar särskilt med höga kostnader idag, speciellt hälsokostnader. Kostnaderna hopar sig, särskilt för de som är sjukast av alla.

Den senaste indexjusteringen av pensionerna var väldigt välkommen, men för de som lyfter garantipension och folkpension från FPA har ökningen varit förhållandevis marginell eftersom de räknats utifrån låga utgångslägen eller till och med obefintlig. Dessutom finns det uppenbara orättvisor i hur pensionen beskattas, såsom motionären påpekat.

Talman! Istället för att göra små justeringar här och där vore det dags att se över hela pensionssystemet. Finländarna erhåller pension i medeltal i 23 år. Det är en ganska lång tid, och med en ökande förväntad livslängd kommer antalet år som pensionen utbetalas att öka i följd. Samtidigt har vi en situation med allt färre sysselsatta i en demografisk utveckling som gör att allt färre arbetstagare ska betala pension till allt fler pensionärerna.

Forskare har börjat gå ut och varna för att finansieringen av systemet inte kommer att hålla i längden. Något grundläggande måste göras. Det är nog inte otänkbart att kommande regering i Finland kommer att behöva höja beskattningen i pensionssystemet på något sätt, ändra på avdrag eller göra något annat, höja pensionsåldern. Vi ser konsekvenser i andra länder i Europa när man försöker göra det här. Det är mycket svåra frågor, men det oaktat så måste något göras.

Men när vi gör det är det viktigt att vi inte urholkar den sociala tryggheten för de socio-ekonomiskt svagare grupperna i samhället. Finansieringen av pensionssystemet ska alltså inte få ske på ett sådant sätt som ytterligare orsakar ekonomiska klyftor i samhället. Och det måste finnas en rättvisa mellan generationer. Vi har också hört rapporter i Finland om att många pensionärer blir allt rikare.

Den enda lösningen för att fixa systemet kan därför inte vara att höja pensionsavgifterna för unga som ett exempel. Redan nu utgör pensionsavgifterna lejonparten av låginkomsttagares skatterelaterade kostnader. Här tror jag att det finns mycket att diskutera. Det diskuterades ju så klart inom ramen för den här riksdagsvalskampanjen.

Talman! Det är viktigt att förstå att de pengar som man lever på under de dryga 20 år som pensionär tjänas in under hela arbetskarriären. Ibland kan pensionsåren komma snabbare än vad man har kunnat föreställa sig. En sjukdom eller en olycka kan ändra levnadsförutsättningarna radikalt.
Om arbetspensionen blir liten, under cirka 1 400 euro i månaden, kompletteras den med folkpensionen som betalas av staten. De minsta pensionerna kompletteras med en ytterligare garantipension, men den måste sökas separat.

Trots att garanti- och folkpensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland, är den tyvärr i dagens läge inte tillräckligt hög för att säkerställa en anständig livskvalitet för äldre finländare. Fortfarande bedöms nästan 14 % av de finländska pensionärerna leva i fattigdom och får kämpa med räkningarna i slutet av månaden. Mycket svåra ekonomiska förhållanden leder enligt forskning till allt från undernäring till social isolering och ensamhet vilket i slutändan är kostnader som påförs samhället i en annan ända såsom hälso- och sjukvård och socialvård samt äldreomsorg.

Många pensionärer upplever en orättvisa i att ha arbetat hela sitt liv och för mödan erhålla en mycket låg pension på grund av arbetslöshet, sjukdomar eller andra faktorer som legat utanför deras kontroll. Många kvinnor har dessutom i högre grad varit hemma och skött om barn och hushåll istället för en lång arbetslivskarriär. Att förbättra pensionen skulle ge dessa personer en rättvis ersättning för deras livslånga bidrag till samhället.

Hållbart Initiativ föreslår därför i likhet med De Gröna att garanti- och folkpensionen ska bli en skattefri pensionsförmån. För nog är det lite bakvänt att först betala skatt på bastryggheten i pensionerna för att sedan i runda två få dra av skatt i deklarationen. Varför har man inte bara detta skattefritt, såsom exempelvis bostadsstödet? Det hade varit det allra enklaste.

Genom att säkerställa att alla äldre har tillräckliga resurser för att kunna leva anständigt skulle vi samtidigt kunna minska klyftorna mellan olika grupper i samhället. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad sammanhållning och stabilitet och att tilliten till samhället stärks. Att stå upp för den sociala rättvisan i ett samhälle ska fortfarande höra till en av de viktigaste politiska uppgifterna. Finland ska inte ha några fattigpensionärer! Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Tittar man brett så är det här en fråga som inkluderar väldigt, väldigt mycket. Vi kan prata silverekonomi, att kunna dra nytta av och låta våra seniorer vara med på arbetsmarknaden på sina villkor. Det är ju ett sätt.

Jag har förmånen att få sitta med i landskapsregeringens folkhälsostrategi grupp och där finns givetvis den demografiska frågan med. Vi blir allt fler och vi blir allt äldre. Det gäller ju också att alla nya förvärvsarbetande på arbetsmarknaden ska orka jobba. Vi ska ha en folkhälsa som tillåter oss och orkar jobba. Det handlar inte bara om ett skattetryck, det handlar ganska mycket mer om man ska titta långsiktigt på den här frågan.

Talman! Det finns så klart väldigt många möjligheter också att vi blir äldre och också friskare under den tiden när vi kommer till pensionsåldern, med tanke på att vi har en hög levnadsstandard vilket gör att äldre kan också jobba längre om de önskar. Många skulle kunna tänkas bli konsulter i företag som man har jobbat länge i, men tyvärr så är pensionssystemet upplagt på det sättet att det inte riktigt är så flexibelt, för man kommer till olika typer av flitfällor. Också här finns det mycket att göra, att skapa ett mer hållbart och flexibelt pensionssystem. Det som ledamoten Holmberg pratade om är ju friskfaktorer egentligen under hela livslängden som gör att man har den här orken när man kommer till pensionen och också kan bidra till samhället på andra sätt. Så det finns nog mycket man behöver göra från olika ändar i det här systemet.

Talman! Till syvende och sist så handlar det om pengar. Hur tråkigt det än är så handlar det om ekonomi, samhällsekonomi. Då gäller det hur vi ska fördela pengarna och vart vi ska fördela dem. Jag är av den åsikten att de som har arbetat, de som arbetar och de som studerar, det ska löna sig. Och att då hitta ett system där man inte väljer ut en speciell åldersgrupp eller kategori i samhället, utan man kan använda en generell morot som också inkluderar seniorer. Det är det allra bästa.

Talman! Jag tror att när vi designar det nya pensionssystemet som är hållbart över tid och som har finansiering för att betala ut pensioner också till dem som till exempel har behövt gå från arbetslivet av olika orsaker som är utom deras kontroll, att vi å ena sidan skapar förutsättningarna för att det ska löna sig att fortsättningsvis jobba också i pensionen, och å andra sidan skapar en anständighet i systemet så att vi inte lämnar någon därhän. Att vi har de resurserna att betala ut så att vi inte hamnar i ett system där vi inte har tillräckligt mycket i pensionskassan så att vi inte kan skapa den anständigheten. Den här ekvationen är inte enkelt. Det är en fråga som vi behöver befatta oss med i mycket större utsträckning.

Tack, herr talman! Det är en intressant debatt som har blivit betydligt bredare än den motion jag hade. Ledamoten här talade om möjligheten att arbeta vidare och tittar jag mig runt här så är det väl en handfull som faktiskt är pensionärer och sitter i lagtinget.

Ni inledde med de här så kallade fattigpensionärerna som är en grupp - sedan finns det många som också har höga inkomster - och där är man bekymrade över läkemedelskostnaderna. I rapporten "Äldres roll i ekonomin" som kom nyligen där betonar man dem, jag tror det var 15 % som jag räknade ut. Men man tittar överhuvudtaget inte på det som jag har i motionen, hur mycket skatterna kan påverka 2 000 euro per månad, medan läkemedelskostnaderna låg kring 600-700 per månad som är en betydligt mindre post än skatterna, som är min poäng här i motionen.

Talman! Det är ju så att vi har ett system där vi har en sådan beskattning att de som får mer inkomster och de som är mer förmögna, de beskattas mer. De som inte har kunnat betala in pensionsavgifter under arbetslivet, de kan komma att behöva söka folk- och garantipension, det beror ju helt på den inbetalning som görs. Det här systemet kan man ju tycka att har sina orättvisor, alltså i olika typer av fall där man då tycker att vissa kommer i kläm och att vissa inte skulle ha behövt ha så pass hög skatt och de kan inte dra av lika mycket skatt sen i deklarationen. Jag tycker att vi behöver titta på alla de delarna. Det som vi har föreslagit är att ta bort den här byråkratin för just dem som erhåller garanti- och folkpension, eftersom man å ena sidan ska betala skatt och å andra sidan ska deklarera skatt. Det är (… taltiden slut).

Om vi går lite utanför den här motionen så det som man på annat håll har diskuterat är att ska man överhuvudtaget beskatta pensionerna, för man har betalat skatt tidigare så att säga. Tittar man på systemet som jag har i motionen så är det precis tvärtom. Nu betalar man högre skatt för pensioner än vad man betalar om man har löneinkomster på motsvarande belopp. Så det är bakvänt, upp och ner.

Tack, herr talman! Jo, det här är nog ett ämne där det är mycket lätt att komma in på många, många andra delområden. Jag försökte hålla mig faktiskt till en enda sak, det vill säga skatten.

Jag tänker nu ta upp hur man kunde förändra den här skatten för pensionärer. Tidigare här, när vi har talat om förändringar i skatten, så har det kommit fram att förändringarna borde göras i god tid så att skattebyrån hinner göra sina förändringar i datasystem osv. Sen är det kanske billigare att ändra på en parameter än att ändra på systemet för då ska skattebyrån ha sina avgifter. Det har varit vissa förändringar vi har velat göra här.

Så då funderade jag på hur man kunde ändra det aktuella pensionsinkomstavdraget som vi nu har. Det första var ju då att man man börjar med beloppet av full folkpension. Det är bara någonting som man har tagit fram. Man kunde säga att det är 120 % av full folkpension som är avdraget. Okej, man har koefficienten 1,346 och den låter som den skulle vara huggen i sten någonstans, men varför är den det? Den kunde ju vara högre.

Efter att man har multiplicerat så sen har man ett avdrag på 1 480, ja varför har man det? Det kan strykas. Jag räknade ut att om vi ska ha en lika kraftig beskattning för pensioner som för löneinkomster så måste grundbeloppet höjas. Vi kan inte ha det som vi har nu, även om vi skippar det här avdraget. Så det behövs ett betydligt större grundavdrag.

Sen har vi den här minskningen på 51 %. Vi ändrade den ju det när det gäller grundavdraget, och sänker vi den då kommer vi att närma oss att skillnaderna inte är så stora. Det här är inte så lätt att räkna ut, jag iddes inte ens försöka. Sen hänger det också ihop med hur statsbeskattningen ändras. Det finns också ett pensionsinkomstavdrag. Och ja, vi har ju faktiskt några kandidater i riksdagsvalet och det skulle vara intressant att höra hur ni ser på den saken. Men det här är i alla fall, som jag ser det, den enklaste tekniken att kunna ändra det hela.

Avslutningsvis så vill jag framföra vår förhoppning från Åländsk Demokrati att den här åtgärdsmotionen faktiskt kunde behandlas i utskottet. Det görs inte alltid så. Vad jag ser så behöver vi inte komma med ett exakt förslag åt regeringen, utan vi kunde till exempel föreslå att kommunalbeskattningen ska ändras så att pensionärer aldrig ska behöva betala mer än dubbelt så stor skatt som löntagare. Det låter ju, vadå, bara hälften? Men nu betalar man sex gånger så mycket. Om vi till exempel kunde enas om det så borde det kunna vara en ganska kort behandling. Det ska bli intressant. Jag hoppas att vi får en samsyn i utskottet. Tack för ordet, herr talman!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.