Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.


  • Tack för ordet, herr talman! Bokslutet ska tas inom mars månad. Men så har inte varit fallet det här året och jag antar att alla förstår varför. Allt kan man inte skylla på coronaviruset men en hel del faktiskt under den här perioden. Bokslutet är ett, vi har tyvärr inte hunnit med det förrän nu. Det togs före midsommar.

    Ni har inte fått den tryckta versionen av årsredovisningen, den är på tryckeriet. Av förståeliga skäl så har den inte ännu hunnit bli klar. Jag tror att ni alla har fått den elektroniskt, digitalt och den som har velat har kunnat få den utskriven eller printa ut den. Så ni torde ha underlaget.

    Herr talman! Det finns många olika alternativ att göra en sådan redovisning på. Jag ska försöka göra det så kort och koncist som möjligt. Jag tänkte beskriva kanske de viktigaste nyckeltalen och siffrorna och sedan titta lite grann på landskapsrevisorns papper och vad han tycker.

    År 2019, som detta handlar om, så blev det ett underskott på 2 miljoner euro. Jämför man det med 2018 så var det en enorm skillnad. År 2018 hade man ett överskott på 31 miljoner euro. Men det här har en väldigt naturlig och enkel förklaring. Det var att man gjorde en form av försäljningsvinst när man överförde ÅHS fastigheter till fastighetsverket, det förklarar 24,1 miljoner euro av här.

    Tittar man på verksamhetens kostnader så ökar de med ungefär 8 miljoner euro. De viktigaste orsakerna till de ökningarna var personalkostnaderna som ökade med 3,1 miljoner euro, varav ÅHS personalkostnader var 1,4 miljoner för att klara av det. I övrigt så var det relativt jämnt fördelat med en viss ökning på grund av projekt som delfinansierades med extern finansiering.

    Köp av tjänster ökade med 3 miljoner euro. Det handlade bland annat om IT-utveckling som ökade med 0,6 miljoner, upphandlingar av sjötrafiken ökade med knappt 1 miljon och sedan finns det många poster som jag inte bryr mig om att räkna upp här. Men tillsammans så blev det då en höjning på 3 miljoner när det gäller inköp av tjänster.

    Pensionskostnaderna är alltid intressanta och de ökade med 1,6 miljoner euro. Tittar vi på överföringsintäkterna så minskar de med cirka en halv miljon och 300 000 av det förklaras av EU-programmen och 0,2 miljoner var projektrelaterade intäkter.

    Överföringskostnaderna minskade med 5,4 miljoner euro. De större förändringarna var landskapsandelen för grundskolan som minskade med 3,2 miljoner och understödet kopplade till ERUF och ESF minskade med 1,2 miljoner euro samt kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter med 1 miljon euro.

    Det stora viktiga för oss är skatteinkomsterna. Hur såg de ut? Jo, de minskade med knappt 3,5 miljoner euro och i huvudsak berodde det till största delen på att skattegottgörelsen minskade. Detta sagt om siffrorna.

    Sedan så tror jag att jag hoppar till revisionsberättelsen och direkt in på det som sägs om pensionsansvarsskulden. Pensionsansvaret är ju alltid en viktig fråga. Det är Keva som gör de här beräkningarna av pensionsansvaret. Från 2016 och framåt till 2019 så har ansvaret ökat från 764, 768, 783 till 793 miljoner euro år 2019. Då är det intressant att veta hur vi har möjlighet att täcka upp marknadsvärdet på pensionsfondens fondkapital. Per den 31.12.2019 var det 483,1 miljoner euro för att vara exakt. Det var en ökning från 429,6 miljoner euro året innan. Detta betyder alltså att täckningsgraden förbättrades, från 54,8 procent till 60,9 procent. Det är bra. I jämförelse med andra motsvarande så är det en bra täckningsgrad som vi har.

    Nå, vad hände sedan då det här året 2020? Jo, vi har coronapandemin och den härjar ju också vilt med pensionsfondens pengar. Men om vi tittar per den sista maj nu i år så låg kapitalet på cirka 450 miljoner euro alltså enbart en minskning på 6,6 procent, vilket jag tycker att är jättebra. Däremot så har det ju hela tiden och är fortfarande väldigt volatilt.

    Jag bläddrar vidare i rapporten. Vi pratar om resultaträkning och budget kontra hur det blir. Revisorn konstaterade att det ofta kan skilja en hel del och för det mesta skiljer det på ett sådant sätt att bokslutet blir bättre än budgeten. Det kan vara så att man överskattar kostnaderna eller att man skjuter upp projekt och utvecklingsarbeten och sådant. Det har ofta den effekten att resultatet blir lite bättre och det är okej.

    Sedan har revisorn också lite funderingar, han konstaterar att det på det här sättet finns det ju luft i budgeten. Det är vi ju alla medvetna om. Det är svårt att veta hur mycket på förhand, men man bör sträva till att se till att det finns så lite luft som möjligt. Det är konsten att kunna budgetera som bestämmer det. Det är jätteviktigt att veta det här just när man planerar ekonomin framåt och framförallt när man gör det på längre sikt.

    Beträffande förvaltningsberättelsen så konstaterar revisorn också på samma sätt som jag sade här i början att den här coronapandemin självklart har varit orsaken till att bokslutet blev så sent eftersom regeringen har fått prioritera helt andra frågor.

    Revisorn tittade lite på årsredovisningen och förvaltningsberättelsen och konstaterar hur den är upplagd, att den ger bättre struktur än tidigare år. Det tycker jag också, den är på flera punkter enklare men det finns fortfarande stor potential till förbättringar. Vi kan göra den ännu bättre. Jag tror också att strävan ska vara att om möjligt göra den kortare. Det är alltid bra om man kan göra saker och ting kort och koncist, då har folk lättare att läsa och ta till sig. Jag håller med, många sidor kan säkert kortas ner.

    Ja, det här ju inte vår regerings bokslut, årsberättelse, utan det är den förra regeringens. Så jag har ingenting mera att säga om det. Jag kan naturligtvis försöka svara på frågor, men jag är kanske inte så uppdaterad när det gäller den här som jag är när det gäller den som vi nu håller på förverkligar. Men jag svarar gärna på frågor om jag kan. Tack, herr talman.


  • Först en konkret fråga. Årsredovisningen är kraftigt försenad, vilket förstås påverkar lagtingets möjligheter att ge input till det kommande budgetarbetet. Jag kan förstå förevändningarna kring corona, men hade det inte varit lämpligt att finansministern hade meddelat lagtinget om den här saken, att det skulle bli så här pass försenat? Vad jag kan förstå så hade landskapsregeringen för avsikt att lämna över det här först i höst till lagtinget. Är det ett bra sätt att samarbeta med lagtinget? Är det att utveckla samhällsekonomin på Åland?

    Den andra frågan är betydligt vidare. Det gäller nämligen att jag saknar helt och hållet finansministerns analyser över den lunta som vi inte har framför oss men i våra datorer. Det var ett uppräknande och faktiska siffror. Men var är analyserna, var finns bristerna och var finns styrkorna? Hur kan vi använda bokslutet för att kunna klara oss igenom den här coronakrisen?


  • På frågan nummer ett så svarar jag; det är en hypotetisk fråga.

    På fråga nummer två så tycker jag faktiskt att jag gav vissa kommentarer till det här bokslutet och de råkar också faktiskt vara positiva.


  • Talman! Jag finner nog inte frågan hypotetisk. Jag frågade; skulle det inte ha varit lämpligt att förankra denna försenade process hos lagtinget? Jag förstår att man har haft mycket att göra, men jag tycker att det är lämpligt att meddela att budgeten som ska fastslås i mars, att den har blivit så här sen. Det kunde ha förankrats i lagtinget.

    Ja, det kommenterades siffror i årsredovisningen, men jag saknar fortsättningsvis de djupare analyserna. Jag hoppas att de görs.

    Under frågestunden häromdagen så frågade jag också kring analyser av sysselsättningsgraden. Vem är det som jobbar med de djupare samhällsöverskridande analyserna? Finansministern själv brukar säga att det finns bara en offentlig ekonomi, landskapet och kommunerna jobbar tillsammans och jag delar den uppfattningen. Men vem gör analyserna som ska stå till grund för de strategiska val som det offentliga Åland ska göra inför den svåra ekonomiska sits som vi nu befinner oss i ?


  • Tack, herr talman! Jag vet inte varifrån ledamot Zetterman har fått information om hur landskapsregering har tänkt eller inte tänkt när det gäller det här bokslutet. Bokslutet finns på era bord nu, jag har redogjort för det och jag har gjort vissa analyser faktiskt. Jag pratade om pensionsfondspengarna som jätteviktiga. Jag tittade på skatteintäkterna. Det är klart att vi kommer att analysera det här mera. Jag förutsätter att även ledamot Zetterman och alla lagtingsledamöter gör sina egna analyser också.


  • Tack, talman! Tack finansministern. Det är glädjande att pensionsfondens volym ökade rätt rejält. Jag har funderingar. Är det så att finansministern själv är ordförande i Ålands pensionsfond? Är det så? Hur ser pensionsfondens styrelse ut nu med sittande regering?


  • Tack, herr talman! Ja, det är som tradition att finansministern sitter som styrelseordförande i pensionsfondens styrelse. Pensionsfondens styrelse är inte tillsatt ännu, men den finns på pappret och kommer de närmaste dagarna att tillsättas.


  • Tack, talman! Det står i revisionsberättelsen en liten punkt kring Ålands Utvecklings Ab. Revisorn har i revisionsberättelsen 2019 givit en anmärkning för felaktig användning av medel som bolaget erhållit som lån för att investera och förvalta i enlighet med ERUF-programmet för Åland och att dessa medel inte får blandas med bolagets övriga verksamhet, samt att ägarstyrningen av bolaget bör stärkas. Hur har landskapsregeringen agerat där?


  • Tack, herr talman! Jag känner till det. Ägarstyrningen fungerar. Jag tänker inte gå in på det i detalj. Det är någonting som näringsministern, om han hade varit här, kunde ha berättat om. Det är han som har ansvaret för den biten. Ja, det får räcka som svar för mig.


  • Ledamot Roger Höglund Gruppanförande | 17:05

    Tack, talman! Ärade lagting. Något försenad har vi nu fått årsredovisningen för 2019. Orsaken till förseningen är bekant och lätt att förstå. Årsredovisningen består av en förvaltningsberättelse samt årsbokslutet.

    Räkenskapsåret 2019 slutade på dryga 2 miljoner underskott för landskapet. År 2018 var det ett överskott på nästan 31 miljoner. Den stora skillnaden kan förklaras till att det 2018 visades en försäljningsvinst på 21 miljoner, denna försäljningsvinst uppstod när ÅHS fasta egendom överfördes till landskapets fastighetsverk.

    För att förstå bokslut 2019 och jämföra med tidigare år och budget krävs en rejäl djupdykning både i bokslut, noter och text.

    Det är värt att notera att då inget koncernbokslut upprättas så blir överföringar mellan speciellt landskapet och fastighetsverket direkt missvisande. Ett koncernbokslut skulle eliminera dessa överföringar som till naturen kan jämföras med interna transaktioner. Kraftnät Åland Ab ägs i sin helhet av landskapet Åland. I ett koncernbokslut skulle det tydligt synas att landskapet Åland inte är skuldfritt. Kraftnät Åland har banklån på ungefär 60 miljoner.

    Det är dock glädjande att fastighetsverkets resultat- och balansräkning nu införlivats som en del i landskapets årsredovisning. Förhoppningsvis finns det i nästa årsredovisning ett konsoliderat bokslut för landskapet där fastighetsverket ingår.

    Gällande redovisningen över personal är det mycket positivt att det nu redovisas årsverken. I årsredovisningen för 2019 kanske dessa årsverken inte ger så mycket information som man skulle önska eftersom jämförelsesiffror saknas, men detta åtgärdas i nästa årsredovisning, för 2020.
    Ett reviderat bokslut är till naturen mest till kännedom. Siffrorna är vad de är och revisionen är utförd. Dock bör varje bokslut diskuteras och analyseras. Bokslutet är ett viktigt instrument för att stämma av den budget som man en gång upprättade, men framförallt en stor hjälp för det kommande budgetarbete.

    Det finns ett antal punkter där man kunde tänka sig förbättringar och förtydliganden, i första hand med tanke på kommande årsredovisningar.

    Några exempel på detta: Under rubrikerna uppföljning ekonomi finns en uppställning med utfall 2019, budget 2019 och differensen däremellan. Här kunde man gott sätta in en kolumn med bokslut 2018. Då skulle helhetsbilden bli betydligt bättre. En kolumn ryms utmärkt. För att öka läsbarhet och luftighet kunde decimalerna, centen - inte centern - plockas bort.

    I balansräkningen finns det på passiva sidan, på skuldsidan, en värderingspost på 11,5 miljoner. Det finns en not som ansluter till denna värderingspost, men noten i sig ger dessvärre ingen närmare förklaring till vad värderingsposten består av. Här skulle det vara väldigt bra om finans- och näringsutskottet skulle utreda vad denna post på 11, 5 miljoner är. Ett litet detektivarbete torde visa att den här värderingsposten uppstod redan 2009. Den har varit med länge och säkert förändrats under åren.

    I noterna över lånefordringar kan man utläsa att 574 000 euro är avskrivet under året, inga småpengar. Även här hoppas jag att finans- och näringsutskottet utreder vad som hänt och hur kreditförluster av denna storlek om möjligt kan undvikas i framtiden. Nu kanske jag blir lite petig och tråkig här men jag fortsätter ändå.

    I balansräkningen saknas några summeringsrader. En summering av rörliga aktiva kunde gärna ha haft uppdelning mellan kort- och långfristiga fordringar. Detta för att ge en bättre bild av bokslutet och framförallt för att ge en bättre av likviditeten på kort sikt.

    I revisionsrapporten nämns ett antal intressanta iakttagelser. Revisorn påpekar att budgetstyrningssystemet medför att resultatet i regel blir bättre än budget. Systemet innebär att budgetansvariga i sina budgetkalkyler överskattar kostnader för att anslaget säkert ska räcka till. Revisorn påpekar också att en del texter är onödigt långa. Ett totalt sidantal på 234 bekräftar väl detta. Även revisorn skriver att nyttan med ett koncernbokslut bör övervägas.

    Summerat kan man konstatera att det finns ett antal punkter att jobba med till kommande årsberättelser. Förutom det som nämnts kan man även fundera på att korta ner förvaltningsberättelsen och vid behov flytta information till bilagor. Ett exempel på sådant som med fördel kan flyttas är statistik. Tack.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 17:11

    Tack, talman! Bästa lagting. Jag ska försöka att inte vara gnällig, jag har faktiskt inte för avsikt att vara det. Jag ska vara väldigt konstruktiv. Jag måste ändå gnälla lite i början, för jag tycker att det är slött att vi inte har fått en pappersvariant på årsredovisningen. Jag vet inte vems ansvar det är, om det är lagtinget själv eller om det är landskapsregerings ansvar? Årsredovisningen är ändå ett verktyg som ska ligga till grund för ett budgetarbete, oberoende man sitter i majoritet eller opposition, och att vänta till hösten med att få en pappersvariant känns lite beigt, måste jag säga. Det tar inte så länge att kopiera, själv kopierade jag upp ett exemplar åt mig och det tog några minuter. Ja, jag tycker att det är lite slött måste jag säga.

    Nåja, nu ska jag vara konstruktiv. Jag vill resonera, jag tycker att det var ett bra anförande av ledamot Höglund som alltid har konstruktiva synpunkter på resultaträkningar och det pedagogiska kring resultaträkningar och budgetar och nu även kring årsredovisningen. Jag tänkte fortsätta på den linjen.

    Jag har sett på finska och svenska regeringarnas motsvarigheter till årsredovisningar. Det finns avsevärda skillnader jämfört med vår. Den röda tråd som löper mellan regeringsprogram, budget och årsredovisning ser egentligen helt annorlunda ut. Jag har den finska här som är 115 sidor. Vår årsredovisning består av 240 sidor. Vår innehåller kanske saker som den finska ställer på andra sätt via bilagor etc. men det är ändå en signal. Man kunde logiskt tycka att det skulle vara tvärtom.

    Orsaken till varför den finska består av hälften färre sidor blir glasklart bara genom att ögna igenom innehållsförteckningen.
    I det första kapitlet av fyra så presenteras regeringen, arbetsfördelning och verksamhet samt lagberedningen.
    I det andra kapitlet presenteras genomförandet av regeringsprogrammet, vilket vi egentligen saknar helt och hållet i vår redovisning.

    Här finns underrubriker som hållbarheten i den offentliga ekonomin, hållbar utveckling med sikte på ett klimatneutralt samhälle, välfärden och utvecklingen av servicen, förutsättningar för sysselsättning osv. Kapitel 3 har rubriken Den offentliga ekonomin, med underrubriker som statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, läget i den offentliga ekonomin 2019 osv.
    Det sista fjärde kapitlet är ett utlåtande från statscontrollern på några sidor om huruvida uppgifterna i regeringens årsberättelse är riktiga och tillräckliga.

    Årsberättelsen är i sin uppbyggnad väldigt modern, transparent och informativ. Målinriktningen är stor då årsberättelsen svarar mot det liggande regeringsprogrammet. Styrprocesserna är flera för att uppnå kvalitet och effektivitet. Finansiell styrning, resultatstyrning, hela tiden i samklang med budget och regeringsprogram. Det här skapar naturligtvis en bättre förståelse bland alla anställda, vart är vi på väg, hur ska vi göra för att komma dit och hur går det? Tydliga, mätbara mål och tydliga processer skapar tydlighet för anställda och ger i slutändan kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Politikerna sätter upp målen via ett regeringsprogram som sedan verkställs och det som sedan tas upp i en årsberättelse är i mångt och mycket måluppfyllnaden, resultatet och graden av måluppfyllnad.

    Det här anser jag att mångt och mycket saknas via det sätt vi arbetar efter idag. Ska vi lyckas skapa en ekonomi i balans och uppnå en kostnadseffektivitet som är högre än idag så krävs en helt annan tydlighet och styrning. Vi skapar årligen ett bokslut och årsredovisning som på intet sett speglar ett liggande regeringsprogram. Ett bokslut och årsredovisning som är kvantitativt sett till den dagliga driften, men som inte är särdeles kvalitativ i frågan om vad vi uppnått av uppställda mål och vart vi är på väg.

    Det finns flera åsikter i salen om hur sifferstaten ska vara uppställd i årsredovisning och budgetar, koncernbokslut ja eller nej osv. och där finns säkert utvecklingspotential. Det är enligt mig mer kosmetiska åtgärder som inte i grunden förändrar verksamheter och drift. Att på riktigt och gemensamt, tillsammans med ansvariga tjänstemän, lyfta frågan om hur årsredovisningen och regeringsprogram tillsammans med styrprocesser kan bygga en plattform som kunde ge en helt annan ekonomisk effektivitet och kvalitet på det som vi och landskapsregeringen producerar. Jag anser att detta är vi politiker skyldiga att göra gentemot ålänningarna. Jag är också övertygad om att det skulle skapa en högre motivationsgrad hos alla anställda, vilket i slutändan borgar för en ännu bättre verksamhet.

    Regeringsprogram, hållbarhetsagendan, budget och årsredovisning, de samtliga borde leva i en symbios och det ställer krav på att hela tiden driva en politik som är mätbar och målinriktad. Detta borde vara ett av flera steg att ta när vi nu ska lyfta den åländska ekonomin.

    I vår årsredovisning finns vid varje enhet en listning på målsättningar. Jag anser att väldigt få av dessa är egentliga mål. Det handlar istället om listning av business as usual. Ett par exempel: "Att hålla en låg timdebitering genom att hålla en personalstyrka anpassad till behovet". Är inte det något som borde genomsyra verksamheten år efter år? Det känns egentligen inte som en målsättning. Ett annat exempel: "Verksamheten inriktas huvudsakligen på produktion av fiskyngel för utplanteringsändamål i syfte att stärka och upprätthålla lokala fiskbestånd som är föremål för yrkes- och fritidsfiske". Det känns heller inte som ett egentligt mål enligt mig. Så här kan jag fortsätta och detta är absolut inte tjänstemännens fel på något sätt utan det är så här som det har sett ut. Här måste vi gå in och ändra och bli tydligare.

    Jag hoppas detta är något som våra mycket kompetenta tjänstemän kan tycka till kring och att finans- och näringsutskottet kan fördjupa sig i frågan tillika med de åsikter som ledamot Höglund framförde i sitt anförande. I slutändan handlar det om att vi som politiker ska ställa högre krav på oss själva. Tydligt mätbara mål kopplade till regeringsprogram, budget och hållbarhetsagenda ställer krav på resultat, och det kanske är ett ansvar som inte alla politiker är bekväma med. Det råder lite tvivel om att kostnadseffektivitet och kvalitet skulle stärkas, det råder heller inget tvivel om att så är nödvändigt. Tack, talman.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 17:18

    Tack, herr talman! För det första kan man väl nog hålla med om att det skulle ha varit trevligt att ha fått den här boken, handlingen, årsredovisningen i färdigt tryckt form. Det hade underlättat säkert. Själv blev jag lite kvar i startblocket för jag trodde att den skulle komma, men det var inte fallet. Så för min del drog jag nytta av kansliet bakom och frågade om man vänligen kunde skriva ut den åt mig, vilket man gjorde på några minuter. Så problemet fanns, men det gick att lösa väldigt, väldigt enkelt. Jag hoppas att alla gjorde likadant som faktiskt behöver ha handlingen till pappers.

    Jag tycker, för det första, att den här beskrivningen av verksamheten - oavsett hur många sidor den är på - är väldigt, väldigt bra och informativ. Den här årsredovisningen har utvecklats genom åren, inte frågan om annat. Det är klart att när man ser på respektive avsnitt så är det jättebra som man har gjort här, man beskriver utfallet och jämför med budgetutfallet. Man har också med vad som återstår, som man kallar det, en kolumn som för övrigt är hyfsat onödig och även procent av budgeten är hyfsat onödig. Men man har utfallet och jämför det med budgeten. Mycket bra för året. Man har också ett sammandrag av fyra år som man har valt av någon orsak, men då får man i alla fall en hyfsat bra bild av hur utvecklingen har sett ut för de olika verksamhetsåren för de olika verksamheterna.

    I resultaträkningen finns ju jämförelse med året innan, så det är bra. Det har man klarat av med den äran.

    När det gäller alla de här målen som anges här, visst finns det de som känns lite hyfsat lätta i en sådant här viktigt dokument, men å andra sidan så beskriver man vad som är på gång, vad man har gjort och det tycker jag också är föredömligt gjort.

    Ibland så har man för sig att man bara ska skriva dit nya målsättningar, men det är ju fel som jag ser det. Man behöver ju skriva dit de målsättningar som är aktuella, även fast det är målsättningar som följer från varenda år.

    Det jag möjligen då saknar, om jag skulle få bestämma, är någon sorts beskrivning av väsentliga händelser som har skett efter bokslutsdatum. Man har väl daterat det här för några dagar sedan, just före midsommar tog man beslutet om det. Normalt sett i företag åtminstone, men man ska inte göra jämförelser rakt av, men det är till nytta att också beskriva väsentliga händelser som har skett efter bokslutsdatum. Det har man ju i viss mån gjort när man pratar om den här pandemin här i början. Men många av verksamheterna har ju också saker och ting som kan vara väsentliga och som har hänt efter bokslutsdatum. Då tänker jag till exempel på skärgårdstrafiken, kortrutten. På sidan 107 skrivs "gällande kortruttsprojektet så fortsatte arbetet med att förverkliga kortruttsutbyggnaden i södra skärgården i enlighet med beslut i tilläggsbudget 1/2017. Projektet gick under året över i en fas där vägplaner för både västra och östra Föglö togs fram och entreprenad på västra Föglö upphandlades". Läser man bara det här så tror man ju det är frid och fröjd. Där kunde det ha varit en information om att "efter det har bestämts följande". Det är sådant som jag tycker att kunde vara lite mera tydligt.

    Det är samma sak med målet att upphandla en elhybridfärja. Ja, man anger att det finns ett sådant mål och man anger också att man har lyckats förverkliga det, man har beställt den. Men det har ju hänt något efter det och det tycker jag att man möjligen kunde erinra om.

    En annan sak som man numera också noterar i att allt fler bokslut är riskhanteringen. Här beskrivs i varje avsnitt någon form av syn på riskhantering. Det man kunde tänka sig att finnas lite mera påtagligt är; var är det rött ljus, var händer det saker och ting som vi behöver vara uppmärksamma på och var är risken stor? Det här är bara saker och ting som i en pågående process - för att få det här bokslutet, den här informationen så tydlig som möjligt - kan förbättras år för år.

    Som ledamot Höglund nämnde så vet vi nu också hur många som är anställda i förvaltningen. Det är tacksamt, vi har väl haft en ungefärlig uppfattning om det tidigare också men nu finns det med här. Det finns inte några jämförelsesiffror men det har vi sedan nästa år.

    Den här handlingen behöver man ju egentligen inte behandla så hemskt mycket, tycker jag, när det gäller siffror. Det är vad det är helt enkelt, året har gått och vi kan inte ändra på någonting där. Men det kan ju ge anledning till funderingar och det får man ju ta i finans- och näringsutskottet. Vad kan det här föra med sig? Vad borde vi tänka på framöver för att göra både verksamheten och kanske också beskrivningen tydligare eller bättre?

    Även fast jag nu kommer med viss kritik, men konstruktiv kritik, så vill jag ändå säga att den här årsredovisningen är mycket professionellt uppgjord.

    Det som jag till sist skulle kunna tänka mig att önska är att få någon sorts begrepp om var vi står ekonomiskt. Vi pratar alltid om att vi har ett strukturellt budgetunderskott av stora mått. Här har sagts tidigare av någon att det ofta är stor skillnad på budget och utfall som nästan alltid är bättre. Jag bara för skojs skull plockade fram siffror. När man ser på resultaträkningen så när det gäller att bedöma över åren hur själva verksamheten går som ju innehåller många val, hur mycket ska man ta ut från pensionsfonden och mycket, mycket mer än så. Men om man tar siffrorna såsom de står och går, så på tal om uteblivna delrubriker så kunde man ha en delrubrik eller delsumma under avskrivningar. Då skulle man se vad själva verksamheten är och vad den har kostat. För sedan kommer man till extraordinära poster, intäkter och eventuellt kostnader, och man kommer också till reserveringar, men ingenting av det är kostnader. Så det rätta resultatet, om man vill känna på pulsen, hur går det för oss, är faktiskt årsbidraget minus avskrivningar. Ser man på det, bästa vänner, över de senaste fyra åren, 2016 till 2019 - men 2016 var ett risigt år, kommer ni ihåg att då var vi 15,5 miljoner back - men efter det så har det varit plus 16,8, 16,3 år 2018 och nu var det 5,6 år 2019. Det gör att vi faktiskt på de här fyra åren har ett överskott på 23,2 miljoner euro när man ser till den raden. Och, som jag sade, det här är efter avskrivningar. Tar man de här fyra årens avskrivningar så har man ju skrivit av över 40 miljoner, vilket har förkovrat likviditeten. Det är pengar som man inte betalar åt någon, det är bara en avräkning.

    Med detta i korthet så vill jag säga att det var ett nöje att läsa den där handlingen, även fast det finns vissa saker som man kan ha synpunkter på. Vi ser fram emot den fortsatta handlingen i finans- och näringsutskottet. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag kan bräcka ledamot Silander än en gång. Jag kopierade upp min version helt själv, jag belastade inte lagtingspersonalen. Men det var inte det jag tänkte säga.

    Jag tycker att mål och målsättningar ska vara mätbara. Det är först då som man egentligen kan se hur det har gått.

    Business as usual, det är intressant att läsa, jag håller med, den är väldigt välskriven och välgjord, det är inte fråga om det. Men frågan är, vart ska vi och vilket tempo ska vi ha?

    Tittar man på de svenska och finska årsredovisningarna så har de ett regeringsprogram i botten. Det är det som de strävar efter att uppfylla. Och det är det som jag tycker att vi också borde göra, för då tror jag också att vi lyckas komma i mål oftare. Jag tror också att vår hållbarhetsagenda, vår budget, vårt regeringsprogram och vår årsredovisning tillsammans skapar en ny kultur som också gör att vi blir effektivare och lyckas uppnå flera saker, även fast det kommer nya regeringen.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 17:29

    Tack, herr talman! Det var väl formulerat av lagtingsledamot John Holmberg. Jag håller med om det. Man ska ju sätta mål. Budgeten är en sorts mål, men också verksamhetsmål som går att stämma av och se om vi nådde fram. Varför nådde vi inte fram, om vi inte gjorde det? Eller gick det ännu bättre? Kan vi gasa eller ska vi bromsa? Absolut, jag håller med till hundra procent på den bilden som Holmberg beskriver.


  • Talman! Jag tror också att ett steg på vägen kunde vara att varje underliggande myndighet skulle kunna göra egna bokslut, de skulle fungera som bilagor och sedan skapa en helhet. Jag tror att det finns mycket att vinna på det också för att få ökad transparens och för att få en utveckling inom respektive område. Jag tror att det finns mycket man kan diskutera i samklang med lagting, landskapsregering och speciellt med berörda tjänstemän. En liten omvärldsanalys kan vara på sin plats, så det ser jag fram emot att kunna göra i augusti i utskottet.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 17:30

    Tack, herr talman! Om alla ska göra sina egna bokslut vågar jag inte säga att jag håller med om. Själva siffermaterialet behöver nog vara centraliserat. Däremot kan ju respektive verksamhetsenhet, som bäst känner till vad man håller på med, göra en beskrivning som underlag för berättelsen. Det håller jag med om.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.