Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Diskussion.

Tack, talman! Tack till talmanstrion som möjliggör att vi kan presentera redogörelsen idag. Men tyvärr så kommer lantrådet och jag själv att vara förhindrad att delta i den fortsatta debatten på måndag. Är det något speciellt rörande de övergripande frågorna så får ni gärna rikta dem här och nu i följande replikskiften.

Talman! Vi har äran att överlämna den traditionella redogörelsen för en period som slutade i mars innevarande år och som går tillbaka på ett händelserikt år igen, det är bara att konstatera. Man kan ju välja att se den här redogörelsen som en problemkatalog, en beskrivning av alla de utmaningar som uppstår under ett år särskilt visavi förhållandet till Helsingfors och olika aktuella frågor som dyker upp. Men också kan man välja att se positivt och se att vi också har lyckats med lösningar. Det finns hopp även om det ibland i dagspolitiken kan verka lite tungt.

Tanken var, som sagt, att lantrådet skulle ha presenterat här i dag. Så jag har lite hastigt försökt återkalla i minnet vad vi ägnade oss åt för några månader sedan. Jag kan konstatera att vi försöker nu ta ett lite nytt grepp, en lite ny struktur på det hela. Lagtinget får gärna synpunkter.

Och sen kan jag inte låta bli, i och med att jag aldrig var anhängare av det, att säga att jag är glad att vi har valt att inte ha det här i anslutning också till den externpolitiska delen. Jag hoppas lagtinget förstår att det skulle bli alltför maffigt dokument med tanke på att vi redan här har skurit ner på vissa ämnen helt enkelt för att hålla det inom en viss begriplig nivå.

Det är som sagt ett speciellt år. Vi har ju valt, som lagtinget noterar, att granska i detalj beskriva den självstyrelsepolitiska kärnfrågan, en ny självstyrelselag. Vi har också mer i detalj beskrivit hur vi påverkas rent allmänt av välfärdsreformens konsekvenser, det finska experimentet, som jag har valt att kalla det, som hanterar morgondagens hälsovård. Det är för att detta samtidigt ska tjäna för kommande historiker och andra intresserade att kunna titta tillbaka. Vad var aktuellt på Åland 2022 och i början av 2023?

Det har hänt otroligt mycket, men det är lagtinget redan väl informerat om. Vi kan konstatera att mycket av det här kommer också att få en fortsättning därför att lagtinget har i vissa fall de här frågorna på sitt bord. Vi funderar på hur vi ska komma tillbaks. Lagtinget har nyligen tagit sig an näringsrätts- och jordförvävsbiten. Det finns mycket som fortsätter som vanligt och har en fortsättning också efter att lagtinget har inlett behandlingen av den här redogörelsen.

Talman! Jag tänker lyfta sådant som också är positivt men också sådant som är negativt. Om vi tar det sistnämnda så är språkfrågan fortsatt bekymmersam. Med det menar vi bristen på svenska i kommunikationen också med självstyrda Ålands företrädare. Det här är en utveckling som är alarmerande. Jag vet ärligt talat inte här och nu vad vi kan göra. Vi har försökt på alla sätt upplysa ministerierna om att man måste se till att konferera med Åland på det sätt självstyrelsesystemet förutsätter. Vi måste få det på begriplig svenska. Vi måste framförallt få en någorlunda rimlig remisstid. Vi har märkt ända sedan pandemin att vi får ytterst kort tid på oss att sätta oss in i frågeställningar, oftast riktigt komplicerade frågeställningar. Hur ska vi i långa loppet klara av att försvara Ålands positioner om vi inte ens har det på bra svenska så att man förstår med en gång? Och framförallt att vi har mer än något dygn på oss att fördjupa oss i de komplikationer som lagstiftningen kan få för Åland.

Här har vi då en rejäl utmaning. Som vi redan hann beröra på förmiddagen i ett helt annat sammanhang, så till och med från riksdagens sida sker det fel, man skickar till oss på finska. Vårt system är gjort på det viset att inte håller vår registrator koll på det som kommer på finska. Man utgår från att det här är något som inte är så viktigt, utan man tar det när man hinner med så att säga. Vi kan konstatera att ett av riksdagens utskott har skickat materialet till oss enbart på finska i sin helhet, och så förväntar man svar av oss inom någon dag. Det är ett typexempel på hur det inte får fungera.

Den som är minnesgod bland ledamöterna vet att vi har haft fall där vi har kunnat konstatera att de inte överhuvudtaget hört Åland i den här frågan. Det visade sig att till och med från utrikesministeriets sida har man missat att respektera den egna handboken som styr hur man skickar den typen av dokument på remiss.

Nog klagat, talman. Det som är positivt är intresset för Åland. Jag vågar påstå att vi får gå långt tillbaka i tiden innan man hittar samma intresse för Åland, inte bara från finsk sida utan också generellt. Här har vi en angenäm uppgift att hantera både besök, informationstillfällen, önskan om träff, TV-team som kommer hit och forskare och så vidare. Det är ju angenämt. Vi märker av också inom statsförvaltningen i Helsingfors med omnejd att man vill lära sig mer om Åland. I dagarna, som det också framgått i media, har vi haft besök av kommande diplomater som har tvingats arbeta och ta till sig information på svenska. De har en skyldighet, om de ska representera Finland i omvärlden, att klara av svenska på en rimlig nivå. Det är helt rätt att Åland fungerar som en kyrkstöt också i det sammanhanget. Det här är någonting som vi får ta tillvara. Vi märker av ett stort intresse för Ålandsakademin som startade för ett antal år sedan. Det var lyckat det som hölls under fjol hösten. Vi ser med intresse fram emot nya besöksskaror till den delen.

Det tillsammans med det utvecklade systemet med kontaktgrupper är nog kanske det enda sättet som vi hanterar de här frågorna på. Inom respektive ministerium i Helsingfors finns det tillräckligt många insatta personer som kan svenska och de kan Åland. De har på sin radar att de måste bry sig om ministeriet faktiskt har brytt sig om Åland. Har man hört Åland på det sätt självstyrelsen och systemet förutsätter? Det är nog det sättet som vi på kort sikt i närtid kan klara av att Åland finns med på det sättet. Det här är ett intresse för Åland som vi måste bygga vidare på.

Jag kan inte låta bli att än en gång framhålla att den nu utökade satsningen på Ålands representation i Helsingfors till och med har överträffat mina bästa förhoppningar när vi lanserade. Det har fungerat väl. Representationen och dess främsta företrädare Johan Ehn har blivit väl mottagen och blir inbjuden på ett sätt som inte tidigare skett inom ramen för Ålandskontorets verksamhet. Jag hoppas sannerligen att kommande landskapsregeringar kommer att inse vikten av att en representation som har landskapsregeringens uttryckliga fullmakt att agera och göra det med sans och omdöme som präglar nuvarande representant. Det är något som är väl värt att förvalta på bästa sätt.

Avslutningsvis för att inte dra ut alltför långt på tiden så anser jag själv, efter att ha diskuterat med flera personer, att vi måste ge Ålandsexemplet ett större utrymme och ett helt eget kapitel i kommande självstyrelsepolitiska redogörelse. Det här en hälsning till kommande ansvarig minister till den delen. Nu hanterar vi Ålandsexemplet lite styvmoderligt, tar upp det bara inom ramen för kontaktgruppen med UM. Det är väl värt, efter att kontaktgruppen har fyllt 25 år om jag minns rätt, att också Ålandsexemplet har ett eget kapitel. Jag är övertygad om att intresset för Ålandsmodellen enbart kommer att stiga, och den hårdvaluta vi har som befolkning, högre upp. Jag tycker att vi har externpolitiska vinningar överlag för Åland att peka på. Här finns en modell som, trots alla sina brister, ändå har visat sig vara robust och klarar de flesta utmaningar. På det sättet påminner vi samtidigt Finland om att varför inte hjälpa till och se till att det som var en lyckad lösning för hundra år sedan, trots ålänningarnas inledande protester, har visat sig kunna fungera under tider av normalitet. Varför inte se till att vi tillsammans har ett system som både ålänningar och Finland i stort kan vara stolta över? Tack!

Talman! Det svenska språket är grundbulten för Åland på många olika sätt och vis, både i internationella avtal men också i det praktiska levernet dagligen. Vi kan konstatera att livet blir mer digitalt och om vi ska klara av morgondagens välfärdsutmaningar så torde vi blir ännu mer digitala.

I redogörelsen så skriver man bland annat om Migrationsverkets system att det inte finns tillgängligt på svenska. Det här möter vi också i andra system, samtidigt som jag uppfattar att det i princip råder konsensus i den här salen om att vi ingalunda kan börja bygga upp systemen själva för våra 30 000 invånare. Det är fullständigt orealistiskt, ekonomiskt och praktiskt.

Finland har ju gått in i ett fördjupat samarbete med Estland gällande X-Road. Har man analyserat den här frågan? Hur ser man på engelska system i de sammanhangen? Ska man då börja jobba på engelska i landskapsförvaltningen?

Tack, talman! Det var en jättebra fråga av ledamot Zetterman. Det är klart att vi har funderat mycket på det här. Jag kanske kan be kollegan Annika Hambrudd att till måndagens plenum ha beredskap att redogöra särskilt för den migre problematik som vi har stött på. Men jag kan däremot fylla på. Vi hittar ju samma problem för polisens del. Vad gäller de här träffytorna mot Helsingfors så måste vi hela tiden säkerställa att det finns ett gränssnitt som tillåter att Åland är med. Det blir orimligt dyrt, men också ett gränssnitt som tillåter att det också finns material på svenska. Det är en stor utmaning som vi har, men det får utbildningsministern återkomma till på måndag. Jag tror att det kanske var bra att informera lagtinget om den problematik som vi har, inte minst inom yrkesutbildningen när det gäller systemhantering.

Talman! Det där är en stor fråga. Gränssnitten är ju lätta att få på vilket språk som helst i den yttersta nivån så att säga och svårare. Sedan övergår man ju till programmeringsspråk förstås i botten av systemen. Men det blir oaktat en intressant diskussion. Jag tycker att landskapsregeringen har talat för att man ska gå in i X-Road samarbete. Jag antar att allt arbetsmaterial där är på engelska. Det betyder att förvaltningen då till de delarna inte längre enbart ska jobba på svenska. Det blir lite sådana här krumbukter i självstyrelsens grundbult i form av svenska språket i den digitaliserade världen. Jag ser framför mig att vi i framtiden kommer att ha flera EU-gemensamma system som säkert kommer att vara översatta på en viss nivå till alla medlemsspråk, men säkert inte till alla och så vidare. Så här har man nog en utmaning att bita i. Man kan lyfta upp just Migrationsverket eller polisen, men det finns ju en helhetspolitik att ta hänsyn till här.

Tack, talman! Ledamoten har förstås rätt och jag delar utmaningarna. Men vi måste nog komma ihåg att landskapsregeringens resurser räcker bara till här och nu. Jag vill passa på tillfället att ta upp, även om jag inte berörde det i mitt anförande, att vi har ju fått Justitiekanslern att komma med en mycket stark erinran om att ha lagstiftning i svensk språkdräkt som inte stämmer överens med riksdagens beslut att det är ju helt orimligt om man ska kalla sig en rättsstat. Det är den typen av rent grundläggande preventiva insatser som landskapsregeringen har fått ägna sig åt genom tiderna. De övergripande frågorna, engelska och sådant så det har nog inte funnits tid inom ramen för de diskussioner jag varit med om under årens lopp att ens bekymra oss om den delen. Det är nog vardagsproblematiken som är den främsta huvudvärken här och nu.

Tack, talman! Tack vicelantrådet. Det var en pedagogisk och bra presentation av allting. Den är lättläst, speciellt när man gör den digitalt.

Jag tänkte höra kring skattegränsproblematiken som är en väldigt, väldigt stor fråga. Jag noterade häromdagen att landskapsregeringen har upphandlat juristtjänster inom skatterätt. Är de tjänsterna ämnade just för att få mer kompetens och mer kraft kring arbetet om skattegränsen? Det skulle vara bra i så fall, det är något som Liberalerna har efterfrågat hela perioden egentligen. Upphandla gärna specifik klockren kompetens på det området!

Sedan undrar jag också i samma i samma ämne: Uppfattar vicelantrådet att landskapsregeringen nu har en bra dialog med kommande riksregering just i den här frågan? För det är ju av nöd tvunget att skattegränsfrågan också lyfts in i kommande regeringsprogram.

Tack ledamot Holmberg, bra fråga. Vad gäller skattegränsen så har finansavdelningen gjort en större upphandling och inom ramen för den kan man sedan göra specialbeställningar. Det är givet att skattegränsen kommer att ha en central funktion och det tillsammans med specialrådgivaren, som Ålands Näringsliv nu har anställt i samarbete med landskapsregeringen, ska förhoppningsvis hjälpa den här omfattande processen ytterligare framåt.

Här kanske jag kan be kollegan Höglund att på måndags plenum komma med en lite större redogörelse för vad vi förväntas leverera från landskapsregeringens sida ihop med Ålands Näringsliv, och kanske också beröra det faktum att finansminister Höglund och hans tjänstemän har skjutit in sig på att få finansministeriet med på banan. Det har inte varit en lätt match, men vi har ju faktisk lyckats skapa en kontaktgrupp också där, just för att ha en gemensam arena där man också kan träffas. Ingen enskild tjänsteman ska kunna bromsa att de här frågorna faktiskt kommer upp på högsta tjänstemannanivå.

Tack, talman! Det där är bra. Jag ger ett lite beröm, det där är bra men dock sent. Just upphandlingen av spetskompetens inom området har vi velat ha sedan länge. Även kontaktgruppen gentemot finansministeriet är ju väldigt positivt. Är det någonting som är hållbart också över tid sett till de regeringsförhandlingar som pågår? Är det här någonting som verkligen kan etableras över tid och som inte förändras beroende på vem som kommer in i finska riksregeringen? 400 000 euro kan ju låta mycket, men ser man på problematiken kring skattegränsen så kanske det ändå inte är så mycket, speciellt när det handlar om spetskompetens. Är de här pengarna vikta för skattegränsen? Vi får väl ta det på måndag med finansminister, men det är ju positiva nyheter i alla fall.

Tack, talman! Jag börjar med det sistnämnda. När man gör en ramupphandling så gör man sedan specialbeställningar inom ramen för de behov man har. Finansministern får bedöma tillsammans med sina chefstjänstemän vad man behöver.

Vad gäller att etablera kontakter till den nya regeringen så där har vi försökt så gott det går. Lantrådet har varit inbjuden att träffa partiledarna. Alla känner till och vi har presenterat vårt strategidokument om hur Ålands frågor måste hanteras. Där finns naturligtvis skatteundantaget, skattegränsen med. Relationerna är goda, ja. Utöver det jag nämnde så har även vår representant i Helsingfors varit på särskilt hörande. Så jo, vi försöker etablera oss. Just nu försöker vi så fort som möjligt träffas också fysiskt och tänkte göra det inom ramen för Finlands Arena i Björneborg efter midsommar. Frågan är; vem ska vi bjuda in i detta läge?

Diskussion avbryts och återupptas på måndag den 12 juni.