Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om ärendena 2-5 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har för behandling tillställts fyra ärenden som gäller dubbelbeskattningsavtal och avtal om upplysningar i skatteärenden. De länder som berörs är Förenade Arabemiraten, Turkmenistan, Sri Lanka och Portugal. Samtliga avtal har formulerats med OECD:s modellavtal som grund.

    Det är finska statsmakten som förhandlar med andra stater i skatteärenden. De framförhandlade bilaterala avtal som nu är aktuella är ett resultat av en ambition att förnya föråldrade dubbelbeskattningsavtal, där behovet av förnyelse sammanhänger med ändringar som har gjorts i de olika ländernas skattelagstiftning. En annan orsak är ambitionen att förhindra kringgående av skatt.

    Eftersom det kan konstateras att avtalen innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet, bl.a. gällande landskapets lagstiftningsbehörighet gällande kommunalskatt, kommer bestämmelserna att träda ikraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till de författningar genom vilka bestämmelserna sätts i kraft. Av den anledningen har republikens president framlagt sin framställning i respektive ärende.

    Betänkande nr 9/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden. Avtalet godkändes redan i mars 2015 och gäller förändringar av det gällande dubbelbeskattningsavtalet till den del avtalet stadgar om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden.

    Betänkande nr 10/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet tecknades under i december 2015 och är det första dubbelbeskattningsavtalet med Turkmenistan. Det nya avtalet förväntas inte ha några betydande ekonomiska verkningar.

    Betänkande nr 11/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet godkändes i höstas och ersätter det tidigare gällande dubbelbeskattningsavtalet från 1982. Inte heller detta avtal förväntas ha några betydande ekonomiska verkningar.

    Betänkande nr 12/2016-2017 gäller godkännande av avtalet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet tillkom i höstas och ersätter det tidigare tecknade avtalet från 1970.

    Avtalet med Portugal är det intressantaste av de fyra nu nämnda avtalen. Vissa ändringar har gjort i källskattesatserna, förvisso även när det gäller frågan om var man ska betala skatt på hyresintäkter och var vinst av överlåtelse av t.ex. aktielägenheter ska beskattas. Men den kanske mest spektakulära förändringen är förmodligen de nya bestämmelserna om var man ska betala skatt på sina pensioner som tillkommer från det privata pensionssystemet. Det är känt att finländska pensionärer som har flyttat till Portugal har kunnat undvika skatt helt och hållet när det gäller dessa pensioner under en period om tio år. Det här förhållandet har varit störande när det gäller bilden av ett samhälle där alla bidrar till det allmännas bästa genom att de inkomster man har beskattas.

    Genom avtalet har man kommit överens om att dessa pensioner ska beskattas i Finland, trots att man som pensionär har flyttat till Portugal. Men systemet är ändå så ordnat att om Portugal väljer att börja beskatta dessa pensioner så avlyfts dessa skatter från den skatt man betalar i Finland genom en s.k. omvänd avräkningsmetod. Förändringen får effekt först efter en treårig karenstid, varefter skatteintäkterna förväntas öka i någon mån.

    Herr talman! Gällande samtliga ovan nämnda bilaterala avtal mellan Finland och Förenade Arabemiraten, mellan Finland och Turkmenistan, mellan Finland och Sri Lanka samt mellan Finland och Portugal och till dessa avtal tillkommande lagar om sättande ikraft av avtalen, föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att respektive lag träder i kraft i landskapet Åland till de delar respektive avtal faller inom landskapets behörighet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Ärade ledamöter och lantrådet. Vi har nu framför oss fyra olika ärenden. Det första gäller informationsutbyte med Förenade Arabemiraten, som jag inte kommer att orda mera om. De andra tre gäller avtal om att undvika dubbelbeskattning med Turkmenistan, Sri Lanka och Portugal.

    Jag har reserverat mig mot det portugisiska avtalet och kommer att kort förklara varför jag inte reserverade mig mot det två andra. Detta med anledningen att ledamot Igge Holmberg under remissdebatten undrade varför jag inte motsatte mig också de avtalen.

    Alla tre är avtal för att undvika dubbelbeskattning. I betänkandet angående avtalet med Turkmenistan kan vi läsa följande: ”Det föreslagna avtalet följer i huvudsak OECD:s modellavtal med undantag av beskattningen av royalty”. Det finns ett modellavtal som OECD gjort upp om vilka inkomster som beskattas var, d.v.s. i källstaten eller i den stat där den skattskyldige har sin hemvist. Här följer man standardavtalet till 95 % och ser därför ingen orsak till att reservera mig mot det.

    I avtalet med Sri Lanka kan vi läsa följande: ”Det föreslagna avtalet följer i huvudsak OECD:s modellavtal med undantag för beskattning av inkomst från rörelse, royalty och självständig yrkesutövning”. Fortfarande väldigt små skillnader och av den orsaken har jag inte reserverat mig mot det avtalet.

    I avtalet med Portugal kan vi läsa följande: ”Avtalet följer i huvudsak den modell för bilaterala dubbelbeskattningsavtal som OECD har utarbetat, modellavtalet. De viktigaste avvikelserna från modellen gäller beskattning av royalty, arbetsinkomst, pension, annan inkomst och metoden för undanröjande av dubbelbeskattning”. Som ni märker så är undantagen legio och bl.a. arbetsinkomst och pensionsinkomst omnämns, men vi kan alltså läsa ”viktigaste avvikelserna”.

    I texten kan vi läsa att ”det nya avtalet är i linje med Finlands skattepolitik”. Som jag sade i remissdebatten anser jag att Ålands skattepolitik bör vara den att inkomster kan beskattas där man har sin hemvist. Så är fallet normalt. Flyttar man från Mariehamn till Geta betalar man skatt enligt reglerna i Geta och inte enligt reglerna i Mariehamn. Jag hoppas att ledamot Igge Holmberg förstår skillnaderna mellan dessa avtal, om han sedan håller med i sak är en helt annan sak.

    Herr talman! I remissdebatten angående avtalet med Portugal framförde minister Perämaa följande enligt stenografiska protokollet: ”De stora kvällstidningarna lyfte på löpsedlarna upp det faktum att tidigare och numera pensionerade börsbolagsdirektörer kunde flytta till Portugal för att därmed kunna lyfta sina pensionsförmåner, som hade arrangerats av deras företag, helt skattefritt. Samtidigt kunde personerna ifråga också skattefritt lyfta hyresintäkter från deras ägo bostäder i hemlandet Finland”.

    Som jag redan påpekade i en replik så är dessa uppgifter felaktiga. Det är anmärkningsvärt att en minister använder sådana alternativa fakta i en debatt i lagtinget. Detta påstående, som ministern kallar ”faktum” innehåller flera fel. För det första så beskattas hyresintäkter av ägo bostäder alltid i Finland, om det är fråga om fast egendom. Både enligt gällande avtal och i det avtal vi nu behandlar. Om det rör sig om en aktielägenhet, så har den beskattats där man har in hemvist. Enligt förslag till avtal, så beskattas även hyresintäkten från lös egendom där lägenheten finns.

    Men för att kunna bli begränsat skattskyldig, d.v.s. inte betala skatt på inkomst eller pension i Finland krävs inte bara att man har sin hemvist utomlands exempelvis då i Portugal. Det krävs också att man inte får ha någon ”anknytning” som det heter. Man inte får man inte ha kvar den bostad som man använt för stadigvarande bostad tidigare eller barn under 18 år eller make eller maka. Av denna orsak så kan man inte lyfta pensioner ”skattefritt” i t.ex. Portugal om man har sin lägenhet kvar. Detta borde nog en minister ha kontrollerat upp innan han citerar kvällstidningar i en lagtingsdebatt. Har inte minister Perämaa hört talas om fakenews i media?

    Lite senare i samma anförande sade minister Perämaa följande och då citerade han public service från Sverige. ”I programmet framgick att de kunde lyfta sina förmåner där skattefritt under några år för att sedan kanske flytta tillbaka till Sverige och avnjuta den svenska välfärden utan att ha betalat skatt på sin pension”.

    Som jag ser nu med lite perspektiv på den debatten anser jag att talmansämbetet kanske borde ha avbrutit minister Perämaa, eftersom ärendet gällde skatteavtalet mellan Finland och Portugal. Det gällde inte ett avtal mellan Sverige och Portugal. Även ledamot Wikström framförde samma uppgifter i ett separat anförande, saker som inte hörde till debatten och borde ha avbrutits.

    Herr talman! Senare i debatten preciserade sig nämligen minister Perämaa i en replik till mig och frågade: ”Det nuvarande systemet möjliggör att man i samband med pensioneringen flyttar till Portugal och då lyfter man hela den samlade tjänstepensionen skattefritt över på sitt bankkonto under några år. Man kan ju lyfta en tjänstepension snabbare än under de år som man fortsättningsvis lever och då har man fått de pengarna skattefritt. Sedan flyttar man tillbaka till Åland och kanske vårdas på ÅHS och det kostar mycket pengar. Vi har problem med underskotten här och någon ska betala för sjukvården”.

    Minister Perämaa grundar sin kritik mot avtalet och sin fråga till mig via ett program i Sveriges public service. Vi måste ha rimliga orsaker att tro på det som en minister framför i detta lagting. Dagen efter ringde jag till ett lokalt pensionsbolag och de förklarade mycket enkelt hur reglerna förhåller sig. Det går inte att lyfta den obligatoriska pensionen på kortare tid, vilket man kan i Sverige, enbart den frivilliga men den har många andra begränsningar och av dessa orsaker hade bolaget inte sålt en försäkring under de senaste fem år.

    Minister Perämaa använder sig alltså av felaktiga uppgifter från finska media och i och för sig riktiga uppgifter från svenska media. Problemet är bara att reglerna inte är tillämpliga i Finland.

    Jag har förstått att det inte hör till protokollet i lagtinget att hävda att andra ljuger, så jag måste väl kalla minister Perämaas uppgifter för ”alternativ sanning”.

    Herr talman! Timglaset rinner ut så jag avslutar mitt gruppanförande och ber om att få ta mitt anförande som reservant. Kan jag göra det direkt?

    Talmannen

    Som reservant tar man sitt anförande som första anförande enligt den kutym vi har i lagtinget, varsågod att fortsätta ltl Toivonen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Den som flyttar till Portugal under några år betalar alltså i nuläget inte skatt i Finland. Men när personen återkommer så lyfter denne person pension varje år och betalar skatt på det. Så var är problemet minister Perämaa?

    Men om någon flyttar till Portugal, enligt de regler som nu föreslås, kommer denne att betala skatt i Finland och på Åland. Kanske t o m i en kommun som personen inte ens bott i om ltl John Holmberg får som han vill. Men i Portugal har personen rätt att använda sig av sjukvården och så småningom äldreomsorgen, men som sagt all skatt går till Finland.

    Jag undrar i min tur om minister Perämaa anser att det är moraliskt korrekt så som det blir i verkligheten? Vad anser ledamot Igge Holmberg som brukar tycka om att det är bra att betala skatt för välfärden, är det moraliskt rätt att den som flyttat bort från Åland ska betala den välfärd som Igge Holmberg och andra får njuta av här. I motsvarande grad betala betydligt mindre i Portugal.

    Ja mina herrar och damer. Kanske ni börjar förstå att det finns en naturlig poäng i att faktiskt beskatta pensioner där man har sin hemvist? Därför vill jag i enlighet med min reservation att vi förkastar avtalet till denna del som det berör pensioner och inkomster.

    Herr talman. Som jag nämnde senaste gång så har vi andra problem när det gäller avtalet. Personer som flyttar från Åland blir av med hembygdsrätten efter fem och på det sättet rätten att rösta i lagtinget, samma gäller med rösträtten i kommunalfullmäktige. Men personen måste betala skatt till Åland år efter år utan att ha rösträtt. Personligen undrar jag om detta kan strida mot grundlagen eller andra lagar. Det händer inte den som flyttar från Finland för de har alltid rätt att rösta i sitt parlament, riksdagen. Om detta avtal träder i kraft, så hoppas jag att Ålandsdelegationen kontrollerar upp den saken.

    Herr talman. Det har framkommit under resans gång att avtalet inte påverkar skatteinkomsterna överhuvudtaget. Men samma princip drabbar Åland väldigt hårt när det gäller beskattningen av alla svenska pensionärer som bor här eller flyttar till Åland, de betalar skatt enligt gällande skatteavtal i Sverige.  Det går lite utanför ämnet men hoppas att minister Perämaa i framtiden kan förhandla med Sverige om att vi kunde få kommunalskatterna till Åland. Då kan det vara besvärande att Åland ena gången tycker att pensioner ska beskattas där man bor och ibland betala där man betalar den ifrån. Det är bättre att vi håller principerna hela tiden.

    Så bästa ledamöter, även om vi ser rent krasst på detta ärende så har det som det nu är väldigt liten betydelse, kanske inte en enda person som det berör. Det är fråga om vi behåller principerna att man deklarerar där man har sin hemvist så kan vi också använda det gentemot Sverige och där få betydande antal personer som kan betala skatt.

    Herr talman! Det finns ytterligare ett alternativ att vi bordlägger ärendet. Bör jag komma med ett förslag nu i så fall?

    Talmannen

    Det är upp till ltl Toivonen vad han lägger för förslag i sitt anförande.

    Ltl Stephan Toivonen

    Jag föreslår att ärendet bordläggs. Precis som när vi hade diskussionen om Parisavtalet var det några som ville demonstrera mot att avtalet kom sent, det hade redan trätt i kraft i Finland men vi har diskussionen här fortfarande.

    Talmannen

    Ltl Toivonen måste föreslå hur länge han vill att vi bordlägger ärendet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Jag föreslår att ärendet bordläggs ett år.

    Talmannen

    Talmannen vill påminna om att lagtinget kan bifalla eller förkasta avtalet endast i dess helhet. Förslag om förkastande läggs i samband med ärendets andra behandling.

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen avslutad. Ltl Toivonen har föreslagit att ärendet ska bordläggas ett år framåt. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte upptas till behandling.

    Detaljbehandlingen börjar.

    Förslaget i presidentens framställning nr 3/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 5/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 6/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 7/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendenas första behandling är avslutad.