Plenum den 22 mars 2017 kl. 13:00

Protokoll

  • Plenum börjar 1

    Andra behandling. 1

    1    Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2016-2017

    Första behandling. 2

    2    Godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 3/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2016-2017

    Första behandling. 2

    3    Godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 5/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2016-2017

    Första behandling. 2

    4    Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 6/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017

    Första behandling. 2

    5    Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 7/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017

    Enda behandling. 7

    6    Värdering av det åländska gymnasiebetyget

    Landskapsregeringens svar S 2/2016-2017-s

    Ltl Britt Lundbergs m.fl. spörsmål S 2/2016-2017

    Föredras. 44

    7    Rättsosäkerheten vid offentlig upphandling

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 5/2016-2017

    Föredras. 44

    8    Olika linjer i kommunfrågan

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2016-2017

    Plenum slutar 44

     

    Plenum börjar

    Upprop. 27 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Ändring av kommunallagen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2016-2017

    I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    2        Godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 3/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2016-2017

    Första behandling

    3        Godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 5/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2016-2017

    Första behandling

    4        Godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 6/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2016-2017

    Första behandling

    5        Godkännande av avtalet och protokollet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 12/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 7/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 7/2016-2017

    Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om ärendena 2-5 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Herr talman! Finans- och näringsutskottet har för behandling tillställts fyra ärenden som gäller dubbelbeskattningsavtal och avtal om upplysningar i skatteärenden. De länder som berörs är Förenade Arabemiraten, Turkmenistan, Sri Lanka och Portugal. Samtliga avtal har formulerats med OECD:s modellavtal som grund.

    Det är finska statsmakten som förhandlar med andra stater i skatteärenden. De framförhandlade bilaterala avtal som nu är aktuella är ett resultat av en ambition att förnya föråldrade dubbelbeskattningsavtal, där behovet av förnyelse sammanhänger med ändringar som har gjorts i de olika ländernas skattelagstiftning. En annan orsak är ambitionen att förhindra kringgående av skatt.

    Eftersom det kan konstateras att avtalen innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet, bl.a. gällande landskapets lagstiftningsbehörighet gällande kommunalskatt, kommer bestämmelserna att träda ikraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till de författningar genom vilka bestämmelserna sätts i kraft. Av den anledningen har republikens president framlagt sin framställning i respektive ärende.

    Betänkande nr 9/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden. Avtalet godkändes redan i mars 2015 och gäller förändringar av det gällande dubbelbeskattningsavtalet till den del avtalet stadgar om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden.

    Betänkande nr 10/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Turkmenistan för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet tecknades under i december 2015 och är det första dubbelbeskattningsavtalet med Turkmenistan. Det nya avtalet förväntas inte ha några betydande ekonomiska verkningar.

    Betänkande nr 11/2016-2017 gäller frågan om godkännande av avtalet med Sri Lanka för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet godkändes i höstas och ersätter det tidigare gällande dubbelbeskattningsavtalet från 1982. Inte heller detta avtal förväntas ha några betydande ekonomiska verkningar.

    Betänkande nr 12/2016-2017 gäller godkännande av avtalet med Portugal för att undvika dubbelbeskattning. Avtalet tillkom i höstas och ersätter det tidigare tecknade avtalet från 1970.

    Avtalet med Portugal är det intressantaste av de fyra nu nämnda avtalen. Vissa ändringar har gjort i källskattesatserna, förvisso även när det gäller frågan om var man ska betala skatt på hyresintäkter och var vinst av överlåtelse av t.ex. aktielägenheter ska beskattas. Men den kanske mest spektakulära förändringen är förmodligen de nya bestämmelserna om var man ska betala skatt på sina pensioner som tillkommer från det privata pensionssystemet. Det är känt att finländska pensionärer som har flyttat till Portugal har kunnat undvika skatt helt och hållet när det gäller dessa pensioner under en period om tio år. Det här förhållandet har varit störande när det gäller bilden av ett samhälle där alla bidrar till det allmännas bästa genom att de inkomster man har beskattas.

    Genom avtalet har man kommit överens om att dessa pensioner ska beskattas i Finland, trots att man som pensionär har flyttat till Portugal. Men systemet är ändå så ordnat att om Portugal väljer att börja beskatta dessa pensioner så avlyfts dessa skatter från den skatt man betalar i Finland genom en s.k. omvänd avräkningsmetod. Förändringen får effekt först efter en treårig karenstid, varefter skatteintäkterna förväntas öka i någon mån.

    Herr talman! Gällande samtliga ovan nämnda bilaterala avtal mellan Finland och Förenade Arabemiraten, mellan Finland och Turkmenistan, mellan Finland och Sri Lanka samt mellan Finland och Portugal och till dessa avtal tillkommande lagar om sättande ikraft av avtalen, föreslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att respektive lag träder i kraft i landskapet Åland till de delar respektive avtal faller inom landskapets behörighet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Ärade ledamöter och lantrådet. Vi har nu framför oss fyra olika ärenden. Det första gäller informationsutbyte med Förenade Arabemiraten, som jag inte kommer att orda mera om. De andra tre gäller avtal om att undvika dubbelbeskattning med Turkmenistan, Sri Lanka och Portugal.

    Jag har reserverat mig mot det portugisiska avtalet och kommer att kort förklara varför jag inte reserverade mig mot det två andra. Detta med anledningen att ledamot Igge Holmberg under remissdebatten undrade varför jag inte motsatte mig också de avtalen.

    Alla tre är avtal för att undvika dubbelbeskattning. I betänkandet angående avtalet med Turkmenistan kan vi läsa följande: ”Det föreslagna avtalet följer i huvudsak OECD:s modellavtal med undantag av beskattningen av royalty”. Det finns ett modellavtal som OECD gjort upp om vilka inkomster som beskattas var, d.v.s. i källstaten eller i den stat där den skattskyldige har sin hemvist. Här följer man standardavtalet till 95 % och ser därför ingen orsak till att reservera mig mot det.

    I avtalet med Sri Lanka kan vi läsa följande: ”Det föreslagna avtalet följer i huvudsak OECD:s modellavtal med undantag för beskattning av inkomst från rörelse, royalty och självständig yrkesutövning”. Fortfarande väldigt små skillnader och av den orsaken har jag inte reserverat mig mot det avtalet.

    I avtalet med Portugal kan vi läsa följande: ”Avtalet följer i huvudsak den modell för bilaterala dubbelbeskattningsavtal som OECD har utarbetat, modellavtalet. De viktigaste avvikelserna från modellen gäller beskattning av royalty, arbetsinkomst, pension, annan inkomst och metoden för undanröjande av dubbelbeskattning”. Som ni märker så är undantagen legio och bl.a. arbetsinkomst och pensionsinkomst omnämns, men vi kan alltså läsa ”viktigaste avvikelserna”.

    I texten kan vi läsa att ”det nya avtalet är i linje med Finlands skattepolitik”. Som jag sade i remissdebatten anser jag att Ålands skattepolitik bör vara den att inkomster kan beskattas där man har sin hemvist. Så är fallet normalt. Flyttar man från Mariehamn till Geta betalar man skatt enligt reglerna i Geta och inte enligt reglerna i Mariehamn. Jag hoppas att ledamot Igge Holmberg förstår skillnaderna mellan dessa avtal, om han sedan håller med i sak är en helt annan sak.

    Herr talman! I remissdebatten angående avtalet med Portugal framförde minister Perämaa följande enligt stenografiska protokollet: ”De stora kvällstidningarna lyfte på löpsedlarna upp det faktum att tidigare och numera pensionerade börsbolagsdirektörer kunde flytta till Portugal för att därmed kunna lyfta sina pensionsförmåner, som hade arrangerats av deras företag, helt skattefritt. Samtidigt kunde personerna ifråga också skattefritt lyfta hyresintäkter från deras ägo bostäder i hemlandet Finland”.

    Som jag redan påpekade i en replik så är dessa uppgifter felaktiga. Det är anmärkningsvärt att en minister använder sådana alternativa fakta i en debatt i lagtinget. Detta påstående, som ministern kallar ”faktum” innehåller flera fel. För det första så beskattas hyresintäkter av ägo bostäder alltid i Finland, om det är fråga om fast egendom. Både enligt gällande avtal och i det avtal vi nu behandlar. Om det rör sig om en aktielägenhet, så har den beskattats där man har in hemvist. Enligt förslag till avtal, så beskattas även hyresintäkten från lös egendom där lägenheten finns.

    Men för att kunna bli begränsat skattskyldig, d.v.s. inte betala skatt på inkomst eller pension i Finland krävs inte bara att man har sin hemvist utomlands exempelvis då i Portugal. Det krävs också att man inte får ha någon ”anknytning” som det heter. Man inte får man inte ha kvar den bostad som man använt för stadigvarande bostad tidigare eller barn under 18 år eller make eller maka. Av denna orsak så kan man inte lyfta pensioner ”skattefritt” i t.ex. Portugal om man har sin lägenhet kvar. Detta borde nog en minister ha kontrollerat upp innan han citerar kvällstidningar i en lagtingsdebatt. Har inte minister Perämaa hört talas om fakenews i media?

    Lite senare i samma anförande sade minister Perämaa följande och då citerade han public service från Sverige. ”I programmet framgick att de kunde lyfta sina förmåner där skattefritt under några år för att sedan kanske flytta tillbaka till Sverige och avnjuta den svenska välfärden utan att ha betalat skatt på sin pension”.

    Som jag ser nu med lite perspektiv på den debatten anser jag att talmansämbetet kanske borde ha avbrutit minister Perämaa, eftersom ärendet gällde skatteavtalet mellan Finland och Portugal. Det gällde inte ett avtal mellan Sverige och Portugal. Även ledamot Wikström framförde samma uppgifter i ett separat anförande, saker som inte hörde till debatten och borde ha avbrutits.

    Herr talman! Senare i debatten preciserade sig nämligen minister Perämaa i en replik till mig och frågade: ”Det nuvarande systemet möjliggör att man i samband med pensioneringen flyttar till Portugal och då lyfter man hela den samlade tjänstepensionen skattefritt över på sitt bankkonto under några år. Man kan ju lyfta en tjänstepension snabbare än under de år som man fortsättningsvis lever och då har man fått de pengarna skattefritt. Sedan flyttar man tillbaka till Åland och kanske vårdas på ÅHS och det kostar mycket pengar. Vi har problem med underskotten här och någon ska betala för sjukvården”.

    Minister Perämaa grundar sin kritik mot avtalet och sin fråga till mig via ett program i Sveriges public service. Vi måste ha rimliga orsaker att tro på det som en minister framför i detta lagting. Dagen efter ringde jag till ett lokalt pensionsbolag och de förklarade mycket enkelt hur reglerna förhåller sig. Det går inte att lyfta den obligatoriska pensionen på kortare tid, vilket man kan i Sverige, enbart den frivilliga men den har många andra begränsningar och av dessa orsaker hade bolaget inte sålt en försäkring under de senaste fem år.

    Minister Perämaa använder sig alltså av felaktiga uppgifter från finska media och i och för sig riktiga uppgifter från svenska media. Problemet är bara att reglerna inte är tillämpliga i Finland.

    Jag har förstått att det inte hör till protokollet i lagtinget att hävda att andra ljuger, så jag måste väl kalla minister Perämaas uppgifter för ”alternativ sanning”.

    Herr talman! Timglaset rinner ut så jag avslutar mitt gruppanförande och ber om att få ta mitt anförande som reservant. Kan jag göra det direkt?

    Talmannen

    Som reservant tar man sitt anförande som första anförande enligt den kutym vi har i lagtinget, varsågod att fortsätta ltl Toivonen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, herr talman! Den som flyttar till Portugal under några år betalar alltså i nuläget inte skatt i Finland. Men när personen återkommer så lyfter denne person pension varje år och betalar skatt på det. Så var är problemet minister Perämaa?

    Men om någon flyttar till Portugal, enligt de regler som nu föreslås, kommer denne att betala skatt i Finland och på Åland. Kanske t o m i en kommun som personen inte ens bott i om ltl John Holmberg får som han vill. Men i Portugal har personen rätt att använda sig av sjukvården och så småningom äldreomsorgen, men som sagt all skatt går till Finland.

    Jag undrar i min tur om minister Perämaa anser att det är moraliskt korrekt så som det blir i verkligheten? Vad anser ledamot Igge Holmberg som brukar tycka om att det är bra att betala skatt för välfärden, är det moraliskt rätt att den som flyttat bort från Åland ska betala den välfärd som Igge Holmberg och andra får njuta av här. I motsvarande grad betala betydligt mindre i Portugal.

    Ja mina herrar och damer. Kanske ni börjar förstå att det finns en naturlig poäng i att faktiskt beskatta pensioner där man har sin hemvist? Därför vill jag i enlighet med min reservation att vi förkastar avtalet till denna del som det berör pensioner och inkomster.

    Herr talman. Som jag nämnde senaste gång så har vi andra problem när det gäller avtalet. Personer som flyttar från Åland blir av med hembygdsrätten efter fem och på det sättet rätten att rösta i lagtinget, samma gäller med rösträtten i kommunalfullmäktige. Men personen måste betala skatt till Åland år efter år utan att ha rösträtt. Personligen undrar jag om detta kan strida mot grundlagen eller andra lagar. Det händer inte den som flyttar från Finland för de har alltid rätt att rösta i sitt parlament, riksdagen. Om detta avtal träder i kraft, så hoppas jag att Ålandsdelegationen kontrollerar upp den saken.

    Herr talman. Det har framkommit under resans gång att avtalet inte påverkar skatteinkomsterna överhuvudtaget. Men samma princip drabbar Åland väldigt hårt när det gäller beskattningen av alla svenska pensionärer som bor här eller flyttar till Åland, de betalar skatt enligt gällande skatteavtal i Sverige.  Det går lite utanför ämnet men hoppas att minister Perämaa i framtiden kan förhandla med Sverige om att vi kunde få kommunalskatterna till Åland. Då kan det vara besvärande att Åland ena gången tycker att pensioner ska beskattas där man bor och ibland betala där man betalar den ifrån. Det är bättre att vi håller principerna hela tiden.

    Så bästa ledamöter, även om vi ser rent krasst på detta ärende så har det som det nu är väldigt liten betydelse, kanske inte en enda person som det berör. Det är fråga om vi behåller principerna att man deklarerar där man har sin hemvist så kan vi också använda det gentemot Sverige och där få betydande antal personer som kan betala skatt.

    Herr talman! Det finns ytterligare ett alternativ att vi bordlägger ärendet. Bör jag komma med ett förslag nu i så fall?

    Talmannen

    Det är upp till ltl Toivonen vad han lägger för förslag i sitt anförande.

    Ltl Stephan Toivonen

    Jag föreslår att ärendet bordläggs. Precis som när vi hade diskussionen om Parisavtalet var det några som ville demonstrera mot att avtalet kom sent, det hade redan trätt i kraft i Finland men vi har diskussionen här fortfarande.

    Talmannen

    Ltl Toivonen måste föreslå hur länge han vill att vi bordlägger ärendet.

    Ltl Stephan Toivonen

    Jag föreslår att ärendet bordläggs ett år.

    Talmannen

    Talmannen vill påminna om att lagtinget kan bifalla eller förkasta avtalet endast i dess helhet. Förslag om förkastande läggs i samband med ärendets andra behandling.

    Begärs ytterligare ordet? Diskussionen avslutad. Ltl Toivonen har föreslagit att ärendet ska bordläggas ett år framåt. Förslaget har inte vunnit understöd varför det inte upptas till behandling.

    Detaljbehandlingen börjar.

    Förslaget i presidentens framställning nr 3/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 5/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 6/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Förslaget i presidentens framställning nr 7/2015-2016 föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendenas första behandling är avslutad.

    Enda behandling

    6        Värdering av det åländska gymnasiebetyget

    Landskapsregeringens svar S 2/2016-2017-s

    Ltl Britt Lundbergs m.fl. spörsmål S 2/2016-2017

    Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

    Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

    Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

    Diskussion.

    Lagtingsledamoten Britt Lundberg får först läsa upp klämmen.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Vilka insatser har landskapsregeringen gjort för de åländska ungdomarnas fortsatta möjligheter till högskolestudier i samma omfattning som tidigare ska tryggas? På vilket sätt har Ålands regering i dialog med Sveriges regering hänvisas till Ålands överenskommelser och vilka brådskande åtgärder avser regeringen göra för att få beslutet som Universitets- och högskolerådet fattat omprövat?

    Minister Tony Asumaa

    Tack, herr talman! Ålands lagting har mottagit ett spörsmål med anledningen av att värderingen av utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har ändrats fr.o.m. hösten 2017, som ett resultat av en översyn som Universitets- och högskolerådet, UHR i Sverige gjorde hösten 2016.

    Översynen gällde betygsystem i 27 länder, inklusive Åland samt IB och EB. Konsekvenserna av översynen framgick i en begäran om yttrande, ÅLR 2016/7404 den 3.10.2016, över förslaget till ändringar i Universitets- och högskolerådets föreskrifter UHRF 2013:1 om grundläggande behörighet och urval samt rådets beslut som togs den 28 november 2016.

    Universitets- och högskolerådet i Sverige har gjort och gör löpande ändringar i meritvärderingen till svenska högskolor och universitet så som framgår i spörsmålet. Den aktuella åländska meritvärderingsskalan bygger på ett långvarigt samarbete myndigheterna emellan där tyngdpunkten har legat på utbyte av information och utbildningssystem, förändringar i utbildningssystem, läroplaner och betyg. I diskussionerna med de svenska myndigheterna har Ålandsöverenskommelsen berett väg för särlösningar där UHR beaktat det åländska samhällets behov och förutsättningar. Framför allt har det från åländskt sida lyfts fram behovet av tillgång till utbildningsplatser inom speciellt krävande och för den åländska samhällsutvecklingens del avgörande utbildningsområden som det sociala området hälso- och sjukvård samt det juridiska området.

    Bakgrunden till harmoniseringen av betygskalorna går tillbaka till 2010 och till Sveriges riksdags beslut om att införa en ny gymnasieskola, reformen kallades GY11. I remissförfrågan som ställdes till landskapsregeringen 2011 gällde det revidering av grundläggande behörighet och urval till svensk högskola där sökande med betyg från åländska gymnasieutbildningar skulle från höstterminen 2012 räknas om på samma sätt som alla övriga sökande med utländska betyg. Utöver detta föreslogs ändrade regler för värdering av åländska betyg från höstterminen 2012.

    I de remissförfrågningar som ställdes till landskapsregeringen under 2014 var det preliminära meritvärdet oförändrat för åländsk utbildning, likaså formen för uträkning. Landskapsregeringen gav ett yttrande över remissförfrågan ÅLR 2014/1493 i februari 2014 men inget över remissförfrågan som registrerades under samma ärendenummer i december samma år.

    Remissen i december var en komplettering och omfattade inte särskilda skrivningar om åländsk utbildning. I bilaga två till remissen återfanns en text med följande ordalydelse, ”inför höstantagningen 2017 då den egna urvalsgruppen för sökande med gymnasieexamen slopas, alltså Blex och alla sökanden oavsett betyg ska ingå i samma urvalsgrupp BI, kommer UHR att revidera föreskrifterna för hur utländska gymnasiebetyg ska värderas i relation till svenska gymnasiebetyg i skalan A till F. I översynen kommer även reglerna gällande meritpoängskompensation och hur kompletteringsbetyg ska räknas för sökande med utländska gymnasiebetyg att ses över”. Denna information lades ut på UHR:s hemsida i december 2014 och återfinns där ännu idag.

    Ändringar i dessa två föreskrifter som redogjordes trädde i kraft den 1 juni 2014, den andra 1 april 2015. Det är mycket sannolikt att landskapsregeringen i detta remissvar december 2014 skulle ha upprepat vad man svarat tidigare både 2011 och 2014, nämligen att landskapsregeringen förutsätter att åländska ungdomar och vuxna fortsättningsvis även i framtiden ges reella förutsättningar att studera på svenska i Sverige inom många utbildningsområden. Det sistnämnda är ett direkt citat från landskapsregeringens yttrande som gavs i mars 2014.

    I det svenska antagningssystemet hanteras drygt 250 olika betygsskalor. UHR tillhandahåller särskilda preliminära meritvärderingsskalor för vissa länder, däribland för Finlands olika betygsskalor. Åland har en egen meritvärderingsskala som avviker från den finländska meritvärderingsskalan både för den allmänbildande utbildningens del och för yrkesutbildningens del. Åland betraktas alltså som ett eget utbildningsland, vilket framgår överskådligt i de bilagor som ingår i Universitets- och högskolerådets beslut från 2016.

    UHR:s uträkning av det preliminära meritvärdet för ett åländskt betyg bygger på avgångsbetygets medelvärde. Det preliminära meritvärdet för en finländsk gymnasieutbildning bygger dels på betygets medelvärde och dels på det ämnesvisa resultatet i studentexamen. I en jämförelse mellan det preliminära meritvärdet höstterminen 2017 för en åländsk gymnasieexamen och en finländsk studentexamen framgår att kravet på 9,74 i ett betygsmedelvärde från Ålands lyceum för att uppnå ett högsta meritvärde på 20,00 motsvaras av 9,84 för en finländsk student. Skillnaden i preliminärt meritvärde minskar i lägre betygsmedelsnivåer. Det görs redan idag en åtskillnad mellan studerande från Finland och från Åland.

    UHR presenterade sitt förslag till förändrad meritvärdering i oktober 2016 i form av ett remissförfarande. Landskapsregeringen reagerade omedelbart på förslaget där det framgick att UHR avsåg att ändra meritvärderingen i en negativ riktning för sökanden med utländskt betyg. Ändringen gjordes med anledning av det förändrade betygssystemet i gymnasieskolan GY-11.

    Landskapsregeringens svar på remissförfrågan utformades i samverkan med Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium där landskapsregeringen återigen lyfte betydelsen för det åländska samhällets utveckling och att åländska ungdomar har tillträde till de svenska universiteten och högskolorna och föreslog att förändringen i meritvärderingen skulle senareläggas till hösten 2014 med hänvisning till sökandes rättsskydd.

    Landskapsregeringen markerade även avsaknaden av en särskild meritvärderingsskala för betygsskalan ett till tre för yrkesutbildningen. I landskapsregeringens remissvar ingick också en konsekvensutredning för sänkningen av meritvärderingen för betyg från Ålands lyceum.

    Personligen har jag därutöver diskuterat konsekvenserna av de förändrande tillträdesreglerna vid ett personligt möte den 1 november 2016 med bl.a. Sveriges ansvariga minister och vid ett senare tillfälle med det svenska generalkonsulatet.

    Landskapsregeringens och Ålands gymnasiums tjänstemän har i november i diskussion med generaldirektören vid UHR framfört vikten av att Sverige garanterar åländska sökandens tillträde till svensk högskola, Sverige ansvarar med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen samt vilka konsekvenser förändringsförslaget medför för åländsk del.

    Personligen träffade jag ånyo högskole- och forskningsministern i Sverige och utbildningsdepartementet igår för att ytterligare lyfta Sveriges åtagande och ansvar för möjligheter till högre utbildning på svenska och även vad gäller rättskyddet för de åländska sökande till vårterminen 2017, med tanke på den korta tid ändringen kommer att genomföras på. Vid samma tillfälle bjöd jag även ansvarig minister till Åland i slutet av augusti för att bl.a. presentera våra skolor och vårt utbildningssystem. Hon tackade ja och idag på morgonen har en officiell inbjudan sänts till henne.

    Landskapsregeringen har även bjudit tjänstemän vid UHR till Åland under våren för att informera om utbildningssystemet och våra särdrag inför kommande översyner av meritvärderingssystemet.

    Landskapsregeringen och Ålands gymnasium har under många år samarbetat i sin strävan att garantera tillgång till högre utbildning i Sverige. Landskapsregeringen och landskapets skolor följer aktivt Universitets- och högskolerådets webbsidor för att ta del av beslut och aviseringar om förändringar som UHR informerar om. Igår kom vi överens om att all information som UHR sänder till landskapsregeringen i fortsättningen också sänds till Ålands gymnasium för kännedom, så har nämligen aldrig varit fallet.

    Vad gäller meritvärderingen har UHR meddelat att det fortlöpande kommer att se över tabellerna som finns i föreskrifterna om grundläggande behörighet och urval samt komplettera med flera skalor när data erhålls eller skevhet i betygsunderlaget upptäcks. Alltså en löpande process.

    Landskapsregeringen kommer ytterligare att fortsätta de pågående diskussionerna med Sveriges regering och myndigheter i sin strävan till förmån för åländska ungdomars och vuxnas fortsatta studiekarriär i Sverige.

    UHR:s generaldirektör säger i en debattartikel i mars att sökande med utländska gymnasiebetyg får en lägre meritvärdering fr.o.m. i höst innebär inte nödvändigtvis minskad chans till antagning. Med oförändrat antal studieplatser bör lägre poäng räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg. Idag vet vi att med den värdering som nu föreligger kommer ca 170 studeranden i Sverige att få toppbetyg. Vi vet att det är 400 000 studeranden som söker in varje år till svenska högskolor och universitet och ca 200 000 antas. Det är ungefär en procent av de åländska studerande vad gäller högsta betyg. Ålands lyceum har på landskapsregeringens uppmaning möjliggjort för studerande att höja sina betyg genom omtentamina för att ytterligare förstärka betygens meritvärde.

    Landskapsregeringen avser även att ge Ålands gymnasium i uppdrag att följa upp studerandes fortsatta studievägar efter examen, vilka konsekvenser eventuella förändringar i meritvärderingen har för möjligheterna till antagning till studier i Sverige samt hur förändringar påverkar valet av studieväg. Idag vet vi att vi har ungefär 1500 studerande i utlandet i 20 olika länder. Av dem är knappt 1000 studerande i Sverige, 426 i övriga länder. Trenden är den att studerande procentuellt minskar i Sverige. Från 2011 har den minskat från 71 % till 65 % och andelen studerande ökar stegvis i Finland.

    Landskapsregeringen har både med ansvarig minister och med UHR diskuterat utredningen och reformförslag till nya antagningskriterier till svenska högskolor och universitet som ska träda i kraft fr.o.m. 2022 som berör de som söker till gymnasiet höstterminen 2019. Utredningen går under namnet ”Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning”. Landskapsregeringens politiska ledning och tjänstemannakår fortsätter fortsättningsvis att aktivt verka för åländska ungas och vuxnas möjligheter att bedriva högskolestudier utomlands i allmänhet och i Sverige i synnerhet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Tack minister Asumaa för redogörelsen. Försökte lyssna aktivt och mina tankar gick osökt till Mats Rådberg. Ni kommer säkert ihåg hans sång ”Det är inte lätt att vara ödmjuk för den som är felfri som jag”.

    Hela anförandet är ett försvarstal av minister Asumaa, det finns ingen ödmjukhet i det och ingen förklaring, ingen ursäkt till att vi kanske inte lyckades fullt ut från landskapsregeringens sida. Istället sätter man sig på höga hästar och menar att man i princip är felfri och har gjort allt som har hänt. Som en kompletterande fråga till anförandet undrar jag varför överhuvudtaget blandar man in värdet från studentbetygen från finska sidan och jämför dem med Ålands i det svar som landskapsregeringen avger?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, herr talman! Tror knappast att någon är felfri i den här salen eller överhuvudtaget. Vi är mycket ödmjuka iför uppgiften. Jag redovisade vad som har gjorts och vad som kommer att göras. Utgick ltl Veronica Thörnroos att vi skulle stå här och be om ursäkt för det som tidigare har gjorts så kan jag göra det, om det känns bättre. Det viktigast är att vi jobbar proaktivt och framåt och framförallt för våra studerandes bästa, det kommer också en dag imorgon. Det som nu har gjorts är ett beslut av Sveriges riksdag och regering där man vill harmonisera betygskalorna så att inte de egna svenska studerandena ska bli utan utbildningsplatser i sina länder. Därav är det klart att vara ödmjuk mot deras beslut, det är också en del av politiken.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack! Det är svårt att förstå den politiska motiveringen till varför landskapsregeringen i sitt svar trycker på att studerande från Finland är i en sämre position än vad de åländska studerande är. Vi måste komma ihåg att Ålandsöverenskommelsen ger oss unika möjligheter vad gäller att studera i Sverige. Det är vad allt baserar sig på. Tycker fortsättningsvis att det skulle vara klädsamt om ministern i den andra repliken kunde förklara varför det är så viktigt för landskapsregeringen att lyfta fram att de finländska studerande nu blir i en sämre position. Vad vinner självstyrelsen på det? Snarare är det här ytterligare ett sätt att reta upp statsmakten i Helsingfors.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, herr talman! Det är viktigt att ha en referenspunkt vad 9,74 säger emot något annat, då pratar vi också svensktalande studerande i ett och samma land, därav relevansen. Det som skiljer de fastländska studerande med åländska studerande och som belyser meritvärderingen är att våra studerande söker enbart på gymnasiebetyget. Däremot söker de fastländska studerande till Sverige både med gymnasiebetyg och med studentexamensbetyg. De kan fortfarande under våren komplettera sitt gymnasiebetyg med goda resultat i studentskrivningarna och räkna ett nytt meritvärde på basen av det. Det har inte våra åländska studerande. Då kan man se om det är en fördel eller nackdel. I det här fallet går man på ett betyg och har ett lägre meritvärde, i fastlandet går man på två betyg och har ett betydligt högre meritvärde därav skillnaden rent teoretiskt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack talman! Åland är ett eget utbildningsland men hur kunde denna fråga ändå gå så snett? En fråga vars hantering kommer att påverka hundratals åländska ungdomar under en tid av ovetskap om vad som komma skall. Sent skola synden vakna, till den del minister Asumaa är en av syndarna får vi återkomma till.

    I ljuset av det man berättar, det som händer efter oktober 2016 där har ministern och tjänstemännen agerat på det sett man ska göra. Frågan är hur UHR är ovetande på basen av de intervjuer som bl.a. har varit i Ålands Radio om att Åland har en särställning i förhållande till Sverige. Hur kunde detta hända, minister Asumaa?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Både UHR och ansvarig minister är fullt medvetna om Ålandsöverenskommelsen. Det har också framkommit i ansvarig ministers svar i Sveriges riksdag att man har beaktat detta. Vet inte vad ledamoten syftar på. Det som inte ministern visste var att ålänningarna endast söker på gymnasiebetyg och det skulle ha kontrollerats med UHR hur det har beaktats i meritvärderingen för de kommande åren. Vad gäller hundratals ålänningar, det är ungefär hundra som söker så det berör säkert på alla. Vad gäller meritvärderingens maximigränser kanske det rör sig om en eller två studerande.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vi ska akta oss för att spekulera hur många som kommer att påverkas för detta är något som går genom hela systemet som jag hoppas att ministern är medveten om. Är det först i oktober 2016 som minister Asumaa blev medveten att det pågår ett arbete gällande betygsvärderingsfrågan på svenska sidan via UHR, då det framkom i media? Hur är det möjligt att ministern inte är informerad om att det sedan 2014 har pågått en värdering som i högst grad skulle komma att påverka de åländska sökande i framtiden? För man inte hela tiden en dialog med avdelningens tjänstemän där de berättar om allt som är på gång? Vill upprepa att efter oktober 2016 kan vi inte kritisera landskapsregeringen för dess handlande. Hur är det möjligt att UHR inte kände till Ålands särställning enligt den intervjun?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, herr talman! UHR och Sveriges regering ställer kraven på urvalskriterierna till sina egna skolor. Alla har all information ända från 2010 det finns på UHR:s hemsidor, den har jag även läst i oppositionsrollen. Det har funnits där 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016. Vad jag som minister fick reda på var hur skalorna kommer att ändras 2016 i oktober. Det visste ingen annan heller, inte ens 2014 eller 2015. Givetvis har jag som är intresserad av utbildningsfrågor varit medveten om att det pågår, men de rätta skalorna kom först i oktober 2016. UHR har betonat att ingen annan har kunnat veta eftersom de inte vet det själva före hösten 2016 hur det skulle falla ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Tack för redogörelsen som man kunde ha läst innantill, det var samma ord. Vad betyder Ålandsöverenskommelsen för ministern?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, herr talman! Ålandsöverenskommelsen ska säkra det svenska språket och den svenska kulturens ställning och det har vi i alla sammanhang lyft. Det är en viktig ställning som vi behöver bevaka. Sverige är en av dem som kan bevara det på ett annat sätt, vi ser hur det går österut, där är det svårare med språk och kultur. Vi känns nästan som en del av den svenska kulturen. Ministrarna och UHR är väl medvetna om den ställning Åland har enligt Ålandsöverenskommelsen. Det är en sak vi kan lyfta för att bli särbehandlade. All meritvärdering går ut på att behandla alla lika. Här har vi ännu en öppning där vi kan påvisa att vi kan behandlas lite annorlunda än alla andra. Det är av politisk betydelse när debatter förs att vi ska få undantag med t.ex. med meritvärderingen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Ministern vidhåller att det är fråga om särbehandling och jämför de åländska studentbetygen med finländska, vilket har ingenting med frågan att göra. Detta går tillbaka till 1921 när Finland fick suveränitet över Åland. Av rädsla för att vi inte skulle bli förfinskade och för att vi skulle garanteras en studieplats, en utbildning för våra ungdomar, garanterade Sverige språkskyddet, utbildningen och kulturen. Det är inte en fråga om särbehandling utan en rättighet som vi haft i 100 år. Hur många gånger har minister Asumaa sagt detta till sin kollega att Ålandsöverenskommelsen säger till Sverige att man ska följa den? Den har dessutom blivit understruken minst två gånger i Sveriges riksdag av Anna Lindh och Margot Wallström, båda utrikesministrar. Har minister Asumaa använt Ålandsöverenskommelsen i sina förhandlingar med de svenska ministrarna?

    Minister Tony Asumaa, replik

    Herr talman! I alla sammanhang har vi diskuterat i Ålandsöverenskommelsens anda. De är alla medvetna om det och ser på Åland som ett utbildningsland och vet att det är viktigt att bevara det svenska språket och den svenska kulturen. I alla sammanhang har vi fört diskussioner i just den andan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Det är ytterst bekymmersamt och kännetecknande för vår regering att förändringar i våra närområden är överraskande. Det har handlat om en lång räcka av frågor allt från social- och hälsovårdsreformen, slopande av stryktips, ändring av studiesociala förmåner till det som vi nu blivit tvungna att ställa spörsmål om, värderingen av våra studerandes betyg vid ansökan till högskoleutbildning i Sverige.

    Ålands regering är synnerligen rörlig. Sällan är alla ministrar på arbete i Självstyrelsegården. Vi kan konstatera att det är ytterst få beslut i plenum där alla ministrar har varit närvarande. Vilket borde ha sin förklaring i prioriterade orsaker till frånvaro, där ett möte med ministerkollega kan vara en accepterbar orsak. Det är därför ett mysterium att regeringen trots dessa talrika frånvarodagar ändå inte verkar vara väl informerad inom sina ansvarsområden utan överraskas när kollegorna fattar beslut. Lantrådet har ett stort ansvar och behöver följa upp hur ministrarna arbetar och försäkra sig om att hennes drömlag består av de som har de bästa kontakterna och förutsättningarna för att trygga Ålands utveckling och särstatus, eller om så inte är fallet göra något åt det.

    Utbildningsministerns portfölj är oerhört omfattande och kanske den mest krävande. Det är också den portfölj där den åländska självstyrelsen har den största möjligheten att utvecklas eftersom den åländska kompetensen här i det närmaste är total. Här finns möjligheter till unika framtidslösningar som kan sätta Åland på kartan och åtgärder och insatser som kan skapa unika insatser för tillväxt och utveckling precis för vårt samhälle och vår omvärld.

    Även om portföljen är omfattande så är det vissa frågor som är särskilt centrala och grundläggande. Det är att vi har en välfungerande grundskola som är intressant för alla och som ger och formar de ålänningar som samhället behöver. Vidare ska det finnas relevanta gymnasieutbildningar som leder till arbete och som vårt arbetsliv behöver och som är anpassade så att de säkrar att de ungdomar som önskar kan söka sig vidare till högre utbildning i högskolan på Åland eller utanför Åland ska kunna göra det.

    Att man har en konkurrenskraftig nivå på antalet högskoleutbildade i samhället i förhållande till omvärlden och att vi på Åland särskilt har tillräcklig tillgång på studieplatser inom för Åland viktiga sektorer är en avgörande nyckel för vårt samhälles utveckling. Kunskap är makt och att vi har välutbildad befolkning är avgörande för hur vår självstyrelses utveckling kan fortleva och alla viktiga sektorer på Åland kan vara konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden och framförallt att ålänningarna har tillgång till kompetens inom alla områden.

    Det är därför totalt ofattbart att ministern inte engagerat sig kontinuerlig i hur våra grannar arbetar med förändring av ansökningssystemen och inte lyft Ålandsöverenskommelsen för att tydligt visa på Sveriges ”gudmorsskap” gentemot Åland och de särskilda skyldigheter och det ansvar som Sverige tillsammans med Finland har för att säkra att vi klarar oss fullt ut på vårt svenska språk.

    När vi från centern har slagit larm om det ändrade värderingssystemet för de åländska studerandena har diskussionen inledningsvis handlat om vem som gjort vad och framförallt inte gjort och vem som bär ansvarar för vad under vilken tidsperiod. Ansvaret är ministerns och lantrådets, så är det i alla frågor.  Jag hade hellre sett att fokus skulle ha legat på att se framåt och finna lösningar och lägga all sin tid på att rätta till.

    Centern har gjort vad vi kan göra som oppositionsparti. Vi har granskat och konstaterat att vi inte har förtroende för hur regeringen har hanterat frågan och samtidigt har vi parallellt arbetat mot Sveriges riksdag för att få uppmärksamhet på frågan och misstaget även där. Vi har genom riksdagsledamot Per Lodenius fått svar från Sveriges minister för högre utbildning och forskning att Ålandsöverenskommelsen ska tas hänsyn till i fortsättningen. Det är egentligen ingen idé att gråta över spilld mjölk men det är ändå omöjligt att inte fråga sig ”Hur skulle antagningssystemet sett ut om minister Asumaa haft den här diskussionen med Sveriges minister innan beslutet var fattat?”. Ingen kan veta säkert, men sannolikt med tanke på reaktionerna vi har mött så skulle den sett annorlunda ut.

    Att inte ha prioriterat denna fråga är ett svek mot våra ungdomar och ett hårt slag för Åland och vår utbildningsnivå.

    I olika sammanhang har regeringen nu hänvisat till att den de senaste veckorna haft fullt upp med att jobba med att försöka få till en förändring i det redan fattade beslutet. Bättre sent än aldrig, säger ordspråket. Centerns insatser har lett till att Ålands regering nu har aktiverat sig och varit på möte till ministern och förhoppningsvis kommer universitets- och högskolerådets besök på Åland nu inte bara att handla om en presentation om vårt system utan mera bli en förhandling om vilka insatser och förändringar som Åland behöver göra i sina läroplaner, betygssystem och annat för att säkerställa att Åland har tillräckligt tillträde till högskoleutbildning.

    Det var besvärande att läsa i regeringens svart att man försvarar det tagna beslutet i Sverige genom att visa på att det redan finns en skillnad mellan Åland och Finland. Dessutom konstaterar man att det kan hända att det blir färre sökanden än förut och då kommer ålänningarna att klara sig i vilket fall som helst. Detta samtidigt som man ska åka till Sverige och förhandla om en förändring, det är helt oförståeligt. Vad är det för strategi man har ägnat sig åt?

    Vi kan inte invänta reviderat beslut. I spörsmålssvaret står också att det kommer att göras ytterligare förändringar. Det görs förändringar hela tiden, alla utbildningsministrar har kontinuerligt haft arbete med att följa med, förändra och bevaka våra läroplaner i förhållande till svenska läroplaner. Det är en basic uppgift man har som utbildningsminister.

    Vi kan inte vänta på nästa genomgång som kanske sker inom tre år. Vi behöver alla årskullars studenters insatser på Åland. Att luta sig emot och säga att ingen säkert kan veta hur det blir är inget svar. Så är det alltid, råkar färre söka så kan det bli det lättare att slippa in men det är absolut ingen lösning på frågan. Vi vet alla att det finns utbildningar som alltid har ett väldigt högt söktryck och det kommer inte att ändra.

    Ministern säger att man från Sveriges sida har sagt att ålänningarna kommer att ha en garanterad tillgång till utbildning. Alla har tillgång till utbildning i Sverige, man kan söka från hela världen till universitet i Sverige. Poängen för Åland är att man inte har möjlighet i sitt eget land att studera inom alla områden, eftersom man har ett annat språk än vad som är huvudspråk i det egna landet. Det är grunden för hela idén. Det betyder att Sverige har ett särskilt ansvar för ålänningarna så att de säkert ska kunna utbilda sig inom alla områden inom hela bredden. Att nu få en uppmaning till de åländska studenterna att de panikartat ska höja sina betyg genom att göra nya tentamina i vår, det är inte att arbete på ett hållbart sätt. Var finns tänket med hållbar utveckling? En panikartad insats för att göra nya tentamina för att höja sina betyg med kanske en månads varsel, det är absolut ingen lösning på frågan. Ungdomarna har lämnat sina studier, har nya planer på gång och är på väg vidare till den del de inte är upptagna med studentskrivningarna.

    Regeringen säger och lovar och härmed utgivit ett löfte som vi alla ska ta vara på och följa upp att det verkligen sker, man har lovat i ord att man ska jobba för att åländska ungdomar ska ha tillträde till studier i Sverige i synnerhet, det sade minister här och nu. Ändå lämnades den väsentligaste frågan helt obesvarad dvs. Vad gör minister Asumaa och lantrådet Sjögren för att garantera att våra åländska studenter i höst har tillräckligt tillträde till samtliga studieområden om behövs för Ålands utveckling?

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Varenda politiker även från regeringsblocket är lika olyckliga och bekymrade som de familjer som nu har barn som ska skriva studenten och hamnat i kläm. Tror inte att det är någon som inte känner empati och inte har gjort sitt yttersta för att försöka förändra situationen. Det symboliserar en svår sits där våra studenter blir i kläm och vår utsatthet mellan Finland och Sverige. Som parlament ska vi ha ingångar i både det svenska och det andra, ett enormt kontaktnätverk för att kunna klara av att bevaka det som sker i snabb takt politiskt både i Sverige och i Finland. Hur ser ledamoten på det?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! För det första hjälper det inte att man är lite bekymrad. Regeringsledamöterna behöver följa upp hur mycket ministrarna arbetat med frågan, hur har februari sett ut? Har vi 28 dagar med insatser varje dag i den här frågan sedan den har blivit riktigt varm? Hur har det sett ut sen hösten 2016, vilka insatser har gjorts? De har varit väldigt sparsamma om man följer det som syns på protokollen. Däremot har ltl Kemetter en unik möjlighet att följa upp sin minister som hon har förtroende för och redogöra för vad som görs och på vilka sätt. Ltl Kemetter måste synbarligen vara nöjd med insatserna man har gjort från regeringens sida eftersom man bara tycker att det är lite synd att det har blivit såhär.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ledamoten underdriver, det stora politiska arbetet borde ha gjorts i den förra regeringen där centern satt med. Min fråga är tillbaka, vad har ltl Britt Lundberg gjort som var vicetalman i den förra regeringen när det riktiga arbetet borde ha gjorts? Vi är inte lite bekymrade, därför är jag glad att landskapsregeringen sätter Ålands gymnasium i uppdrag att följa med bl.a. alla studievägar och lyfta fram att högskoleprovet ska ges möjlighet att öva på så att alla ska ha en chans. Vi är precis lika bekymrade som centern, men det riktiga arbetet borde ha gjorts i förra mandatperioden.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Det håller jag med om ltl Kemetter att arbetet görs kontinuerligt. Det här är basic uppgiften man har som utbildningsminister. Min uppmaning till ministrarna, efter att jag varit utbildningsminister och insett hur otroligt mycket arbete man måste lägga ned på detta, är att det behöver göras nya läroplaner, ett mera likriktat betygsystem, om man till de delarna i Sverige kan garantera att det här är en grund för att man ska kunna hantera ålänningarna på samma sätt som svenskarna. Det har alla utbildningsministrar efter mig blivit informerade om man har velat lyssna på det. Det har definitivt gjorts.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är en väldigt lång och mångårig process när det gäller utbildningsmöjligheter för ålänningar i Sverige, där det har förändrats. När ltl Britt Lundberg var utbildningsansvarig och jag lantråd kämpade vi med näbbar och klor för att bevaka ålänningars rätt att fortsätta studera på svenska högskolor. Under den tiden, trots att vi kämpade med näbbar och klor, togs faktiskt kvoten för ålänningar bort och vi fick lov att böja oss för det trots att vi jobbade. Regeringar efter oss har fortsatt med kontakterna till Sverige för att bevaka och försvara ålänningarnas möjlighet att kunna studera på högre nivå.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Världen förändras och det betyder också att vår grundskola behöver diskuteras varje vecka när man har sina föredraganden hur den utvecklas. Högskolan behöver diskuteras alla tisdagar när man träffas, precis som minnet om kulturarv osv. Riktlinjer från ministern måste komma varje vecka för hur det ska gå vidare. Det är nytt hela tiden och det gäller alla områden, det är inte unikt för detta. Vi vet redan nu att det kommer att ske nya förändringar, vilket gör att det redan nu behöver arbetas framåt med de frågorna samtidigt som man nu är upptagen av att jobba baklänges, vilket är olyckligt för att ändra de misstag man har gjort.

    Problematiken med förr förra mandatperioden var att vi då ingick i samma system som svenskarna, precis så som det ska vara. Problemet var att samarbetsministrarna lyfte det som en Nordisk fråga, grundläggande strategiskt galen väg att gå varpå andra blev avundsjuka och det blev ett problem.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det har stadigt och jämt förändrats och det har kommit försämringar. Åländska utbildningsministrar har kämpat för den här saken, så gör också nuvarande utbildningsminister. Han har stått i talarstolen och redogjort för olika möten, flera möten med utbildningsministern i Sverige. Han har gjort alla saker som man kan förvänta sig av en minister. Ändå gick det så tokigt att de svenska myndigheterna fattade detta beslut. Håller med om att det är beklagligt. Centern pekar ut en enskild minister när det är ett gemensamt ansvar som många regeringar har jobbat med och ska fortsätta jobba med. Man kan inte luta sig tillbaka och lägga ner arbetet i den här frågan.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Precis så är det vtm Viveka Eriksson och därför är det ofattbart att det tog nästan ett år innan man hade träffar med ministrar i Sverige. Man borde inte ha tid att gå på ledigt, inte ha tid att göra något annat innan man har gått igenom alla sina regeringskollegor och lagt upp strategierna för framtiden för att veta hur det ser ut i min omvärld, vad de har på gång osv. Just så som vtm Eriksson säger att det ändrar hela tiden så hoppas jag att man har drivit på och efterfrågat ständigt vid alla trepartimöten, vad är på gång, vad händer och redogör. Det är alldeles ofattbart att den så otroligt viktiga frågan som absolut inte är uppblåst utan den måste läggas högsta prioritet på. Har inte vi en tillräckligt hög utbildningsnivå så har vi ingen möjlighet att utveckla oss på det sätt vi skulle kunna göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack, fru talman! Några klarläggande gällande ltl Britt Lundbergs anförande. Ledamoten frågar, hur skulle antagningssystemet, meritvärderingssystemet ha sett ut ifall ministern skulle ha träffat ansvarig minister före beslutet gjordes? Beslutet gjordes 28 november 2016 och vårt remissvar gavs i mitten av oktober och jag träffade ansvarig minister två veckor efter vårt remissvar, den 1 november. Jag gav vårt remissvar i handen på henne, se vad detta kommer att ställa till för oss, en månad före beslutet togs. Det är fakta, no fake news.

    Vad gäller centerns agerande och att vi på basen av det gjort något för att ytterligare träffa ministern stämmer inte heller. Redan i februari skickade vi den andra kallelsen för att träffa ansvarig minister och det fick vi till stånd igår.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Att överlämna ett papper och konstatera ”se vad detta ställer till för oss”, är kanske inte den bästa argumentationen. Jag vet att minister Asumaa vid det första tillfället inte hänvisade till Ålandsöverenskommelsen och inte förklarade hur det ligger till att Åland är ett eget utbildningsland, det står det t.o.m. i spörsmålssvaret. Det är självstyrelsepolitiskt verkligen allvarligt att en regering från Åland skriver på det sättet, därför att Åland precis på samma sätt som man är ett elland är ett utbildningsland. Det är just därför uppdraget är så viktigt. Här gäller det att förklara vad det ställer för villkor på Sverige och fråga vad man tänker göra för att leva upp till de åtaganden som man har. Det har ministern som sin uppgift att diskutera.

    Minister Tony Asumaa, replik

    Tack fru talman! Fick till stånd det andra mötet i mars, ansvarig minister skulle ha varit på arbetsresa i Kina men var glad att hon kunde ta emot oss. Diskussionen ha alltid förts i Ålandsöverenskommelsens anda, ända från det att ltl Lundberg själv var utbildningsminister. Jag har kunnat läsa remissvaren från ltl Lundberg där det står att man vill bevara svenska språkets ställning och utbildning på svenska, i den andan har vi fortsätt och kommer att fortsätta. Det torde inte ligga några oklarheter i det hur man har fört fram Ålands ställning i samband med Ålandsöverenskommelsen och det har de varit fullt medvetna om både på UHR och på ministernivå.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det framgår av minister Asumaas sätt att uttrycka sig att det faktiskt känns på riktigt som att Ålandsöverenskommelsen inte riktigt har landat i kroppen och i hjärtat på minister Asumaa. Minister Asumaa säger att vi har framfört att vi vill, det är inte vad det handlar om. Det handlar om grunden som gör vår självstyrelse, grunden för de rättigheter som vi har, överlevnaden för vår åländska möjlighet att utveckla vårt näringsliv att få tillväxt, utveckling. Det handlar inte om att vi vill ha utbildning på svenska, det handlar om att vi har en rätt till det därför att vi inte kan få det i det land som vi tillhör. Det betyder att jag skulle önska att ministern skulle ta ett anförande nu och tala om vilka insatser kommer vi att se för att regeringen ska arbeta för att ungdomarna ska kunna utbilda sig i Sverige i synnerhet, vilket är utlovat.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Herr talman! Studeranden med utländskt gymnasiebetyg som planerar söka till Sverige för fortsatta studier vid universitet eller högskolor får från hösten 2017 en lägre meritvärdering. Förändringen är ett resultat av en översyn Universitets- och högskolerådet gjort. Översynen gällde betygsystem i 27 länder inklusive Åland. Förändringen av skalan gör det svårare att uppnå maximalt meritvärde, men alla oberoende gymnasiebetygsmedelvärde påverkas i en negativ riktning sett från tidigare värderingssystem.

    Exakt hur detta kommer att påverka våra studerandes möjligheter är svårt att säga. Det är därför mycket bra att landskapsregeringen avser att ge Ålands gymnasium i uppdrag att följa upp studerandes fortsatta studievägar efter examen, vilka konsekvenser eventuella förändringar i meritvärderingen har för möjligheterna till antagning till studier i Sverige samt hur förändringar påverkar valet av studieväg.

    UHR:s generaldirektör har uttalat sig om ”Att sökande med utländska gymnasiebetyg får en lägre meritvärdering från och med i höst innebär inte nödvändigtvis minskad chans till antagning. Med oförändrat antal studieplatser bör lägre poäng räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg”.

    Hur som helst har meritvärderingsförändringen skapat en frustration och oro bland våra studerande och anhöriga, som ordförande i Ålands Gymnasium är jag den första att beklaga situationen.  Samtidigt har ett stort arbete gjorts för att förbättra situationen.  Ålands lyceum har på landskapsregeringens uppmaning möjliggjort för studerande att höja sina betyg genom omtentamina för att ytterligare förstärka betygens meritvärde. Det är bra.

    Ålandsexemplet har använts som ett argument kring Ålands speciella situation på hög svensk politisk nivå och det är glädjande att konstatera att exemplet kan fungera som ett viktigt verktyg, även om det inte nu och direkt hjälper den uppkomna situationen. Men definitivt på sikt.

    Det känns även tryggt att ha ett svenskt generalkonsulat på Åland, som verkligen kan vara spindeln i nätet när det gäller att öppna dörrar och hitta kontaktytor. Det har gjorts under många år och det har gjorts nu.

    Redan nu är nästa utbildningsreform under bearbetning i Sverige och ska vara implementerad 2022. Alla strukturer kan bli bättre, starkare och säkrare. Det är även mer produktivt att se hur ett system kan stärkas än att hitta individuella syndabockar som eventuellt har gjort ett misstag. Det skapar bara oro, missämja och gynnar knappast varken utveckling eller produktivitet.

    Ålands Gymnasium kommer att ha en genomlysning av sina rutiner gällande extern information för att inom sitt område säkerställa att den behandlas på ett fullständigt adekvat sätt. Att Ålands gymnasium i största möjligaste mån är med på alla relevanta sändlistor för att undvika eventuella informationsglapp. Har jag förstått minister Asumaa korrekt gav gårdagens besök med minister för högre utbildning ett löfte om att Ålands gymnasium kommer att vara med på sändlistan med all information som kommer från UHR, det är ett stort lyft.

    Situationen som uppstått är ytterst beklaglig, men jag insisterar på att utbildningsavdelningen, lyceets rektor och minister Asumaa verkligen har gjort allt för att påverka situationen till det bästa. Senast igår var en delegation med minister Asumaa i spetsen till Sverige för att träffa bl.a. ansvarig minister. Resan var fruktsam och ännu ett konkret bevis för att Åland tas på allvar och att vår regering är bra på att bygga broar. Att besöket i sig bär frukt omedelbart är kanske att vara för optimistisk, men dessa träffar på hög politisk nivå är precis vad som behövs för att skapa en större förståelse för våra speciella utmaningar.

    Avslutningsvis vill jag önska alla våra åländska studeranden lycka till i sina framtida yrkesval. Jag är övertygad om att denna meritvärderingsförändring inte kommer att påverka studievalen så negativt som först befarats.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag hoppas det inte syns hur upprörd jag är. Oerhört upprörd över den nonchalanta inställning som råder i regeringen gentemot de åländska ungdomarna, den åländska självstyrelsen och det åländska samhällets utveckling. Vi önskar de åländska ungdomarna lycka till.

    Det skulle vara klädsamt att få höra eftersom regeringen nu har bestämt sig och utlovat att man kommer att arbeta för att i synnerhet ungdomarna ska kunna få antas i Sverige. Vilka justeringar vid Ålands gymnasium skulle ltl Holmberg föreslå till minister Asumaa att genomförs brådskande så att allt hinner genomföras till nästa höst i diskussion med att man då kan ingå helt och hållet i det svenska systemet?

    Om ej om i vägen vore, kommer jag att börja mitt nästa replikskifte med.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Som minister Asumaa anförde och som jag nämnde i mitt anförande har en delegation med minister Asumaa i spetsen igår varit till ministern för högre utbildning och de hade fruktsamma samtal. Hela dialogen och processen som har pågått sedan oktober, november har gått i den riktningen att allting ska försöka lösas så snabbt som möjligt.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Ltl Holmberg skjuter över det svaret till minister Asumaa och lovar att minister Asumaa kommer med det svaret istället. Det tackar vi för.

    Om ej om i vägen i vore, kuddorna i luften fore. Eller vad säger man om jag ska göra som vtm Thörnroos brukar göra, ta olika uttryck. Att stå i talarstolen i Ålands lagting i ett ärende som borde vara säkrat av Ålandsöverenskommelsen och säga ”ja, men skulle det råka sig att det skulle sig vara lite färre elever som får toppbetyg i Sverige då kommer det inte att spela någon roll för ålänningarna”. Man förhandlar om en rättighet som vi har inom Åland och regeringspartierna står här och är nöjda med det svar som den svenska regeringen har gett. Jag är faktiskt förstummad.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Den sista frågan förstod jag inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Ltl Holmberg säger i ett stycke att det är fint att vi kan ha ett svenskt generalkonsulat på Åland, det är snällt av dem och vi har pratat med generaldirektörer här och där att de åländska ungdomarna tillönskas lycka till i sin fortsatta färd. Vill ställa samma fråga som jag ställde till minister Asumaa, vad betyder Ålandsöverenskommelsen för ltl Holmberg?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Den betyder väldigt mycket. Den kom till 1921, precis som ltl Pettersson nämnde i sin replik tidigare. Den är till för att gardera Åland utbildningsplatser på svenska. Den lever, den finns och man känner till den. Säger för tredje gången att minister Asumaa var till Sverige och träffade ministern för högre utbildning och de diskuterade detta och hon var väl medveten om Ålandsöverenskommelsen.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! Ltl Holmberg missförstod kanske frågan. Vad innebär Ålandsöverenskommelsen för ltl Holmberg? Jag frågade inte om vem som eventuellt har varit och träffat vilken minister. Självstyrelsen är skälet till att vi står här. Vi fick den trots att det var en jättehård kamp mellan Finland och Sverige om vem som skulle tillförskansas Åland. Vi blev finländska med garantier för att vi skulle kunna fortsätta och ha vårt svenska språk i form av Ålandsöverenskommelsen. Det har gjort att åländska ungdomar har kunnat få tillkomst till högre utbildning i Sverige på svenska. Jag upprepar frågan, känner ltl Holmberg att Ålandsöverenskommelsen och självstyrelsen är viktig?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ja det är den.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, fru talman! Hujedamej skulle en viss känd figur ha sagt om han hade hört detta.

    Hur nonchalant inställning kan regeringsblocket ha till en så pass allvarlig fråga för våra ungdomar? Det är ett småleende vi ser i regeringsblocket när det påverkar våra ungdomars möjlighet att framgångsrikt få tag i studieplatser och så ska vi höra det märkliga försvarstalet som handlar mer om att lycka till, det kanske går bra, beroende på hur många som söker. Det är så pass allvarlig fråga så jag beklagar att det inte är misstroendedebatt. Är detta kännetecknet för att ta ansvar för det åländska samhället? Då undrar jag vart Åland är på väg och får vara glad att det är knappt två år till nästa val.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. Nämnde ett citat UHR:s generaldirektör uttalade sig om för några veckor sedan, ”sökande med utländska gymnasiebetyg får en lägre meritvärdering från och med hösten 2017, men detta behöver inte nödvändigtvis betyda en minskad chans till antagning. Med oförändrat antal studieplatser bör lägre poäng räcka längre än tidigare, eftersom färre sökande med svensk gymnasieexamen får toppbetyg”. Det är ett positivt uttalande från en av de högsta tjänstemännen inom svensk utbildning. Säger den personen så känner jag mig ganska trygg. Sedan vet jag att vi har den yttersta medelvärdestoppen som kommer att ha svårt att få samma meritvärdering. Rent generellt kommer de allra flesta åländska studeranden att komma in på högskola eller universitet i Sverige även i fortsättningen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ledamoten är styrelseordförande i Ålands gymnasium och vet att det är de som verkligen satsar på de konkurrensutsatta yrkena som kommer att få det svårare. De som har kämpat målmedvetet att kunna bli läkare, psykologer, veterinärer, you name it det är de som får problem och det är därför nonchalansen som präglar landskapsregeringens hantering av frågan och även liberala gruppanförandet är så allvarligt. Det är som om ltl Holmberg anser att uppståndelsen vi har haft via Ålands lyceum och rektorn är att vi överdriver från oppositionens sida när vi delar den oron som skolledningen uttalar. Hur är det möjligt att ltl Holmberg som delar samma partiskap som minister Asumaa, ni har väl diskuterat i och med att ledamoten är ansvarig för gymnasiet? Ni har väl fört diskussioner, varför har ni inte från skolans ledning tagit i detta med hårdhandskar i tid?

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag är glad att centern och ltl Jansson tar det på allvar och det gör även alla ålänningar som på något sätt har egna barn och ungdomar som studerar. Ålands gymnasium och dess tjänstemän, speciellt rektorn vid Ålands gymnasium, har tagit detta på fullaste allvar från första stund. Det har sagts flera gånger från talarstolen av flera personer vilket jobb som har gjorts från avdelningens och från minister Asumaas sida. Ltl Jansson berömde själv arbetet som minister Asumaa och regeringen har gjort sedan oktober 2016. Förstår inte riktigt frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström

    Bästa lagtingskollegor, talman. Sverige vill ändra reglerna för utländsk behörighet till högskoleutbildning fr.o.m. nyår. De nya kraven gör det svårare för ålänningar att få en studieplats. Den föreslagna justeringen innebär en sänkt meritvärdering över hela betygsskalan 1-10. Från Åland anser vi att det saknas en tillräcklig erfarenhet av reformen GY-11 för att genomföra den justering av meritvärderingen som föreslås.

    Från svenskt håll har man inte sett lika allvarligt på detta och pekar på att man gynnar Åland även framöver jämfört med t.ex. studeranden från Finland. Det gladde mig att se att minister Asumaa tagit denna fråga på största allvar. Igår diskuterade ministern med sin svenska kollega, utbildningsminister Helene Hellmark-Knutsson och fick då möjlighet att ge mer information om ärendet och räta ut en del frågetecken. Ålands lyceum deltog också i diskussionen.

    Som ni har kunnat läsa i tidningarna så finns det hopp. Kort uttryckt så anser han att åländska betyg troligtvis kommer att få en rättvis helhetsbedömning vi antagningen. Det låter ju bra. Avsikten är att de nya reglerna ska träda i kraft fr.o.m. januari. Den tidsramen är alldeles för snäv anser vi. Med hänvisning till rättskyddet så bör en eventuell förändring för Ålands del inte bli aktuell före antagningen 2019.

    Herr talman! Redan 2011 när Viveka Eriksson var lantråd trodde man sig ha nått en politisk lösning rörande detta. Att de åländska studerande inte skulle komma att diskrimineras när Sverige skulle få ett nytt antagningssystem. Något har gått fel på vägen. Det är inte läge att leta syndabockar och kalla tjänstemän och politiker för det ena och det andra. Tyvärr så har debatten, speciellt på sociala medier, hållit en mycket låg nivå. Jag tänker inte återge det invektiv som har kastats runt även bland invalda politiker. Såhär ser debattklimatet ut just nu, tyvärr.

    Läget är så här och vi ska jobba framåt och det är precis vad jag upplever att görs nu. I det arbetet ingår att ge Ålands gymnasium i uppdrag att följa upp studerandes fortsatta studievägar efter examen, vilka konsekvenser eventuella förändringar i meritvärderingen har för möjligheten till studier i Sverige samt hur förändringar påverkar valet av studieväg. Här ska man inte glömma bort yrkesgymnasiet och jag hoppas att avdelningarna tittar på den frågan också.

    Talman! Nästan 1500 ålänningar studerade utanför Åland 2015, varav knappt 1000 i Sverige. Denna andel har minskat en del från toppen 2008 då över 75 % valde Sverige. Möjligheten att studera i Sverige är oerhört viktigt för Åland och åländska ungdomar. Naturligtvis spelar språket en viktig roll. Man känner sig hemma språkligt men även kulturellt. Ibland känner man sig så pass hemma att man stannar kvar. Hur vi lockar hem våra unga tillbaka efter studierna är en annan fråga.

    I ett Finland som blir alltmer finskt förstår man de som blickat västerut. Kravet på finska, ifall man väljer en finsk högskola eller yrkeshögskola är oftast ett av många bekymmer och utmaningar om man istället söker sig österut.

    Vi socialdemokrater förväntar oss handlingskraft av minister och politiska resultat. Våra ungdomar får inte hamna i kläm. Just nu är det många föräldrar och ungdomar som är mycket oroliga, de som upplevt att de har spelat enligt reglerna och gjort det som har förväntats. Man har prioriterat och taktikerat under sin gymnasietid för att kunna ha bra betyg när man kommer ut, bara för att inse att det kanske inte kommer att räcka till ändå.

    Jag hyser ännu hopp att man ska finna en lösning. Vill det sig väl så innebär det inte någon katastrof om lagt kort ligger.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är ett dubbelspårigt anförande som ltl Tony Wikström har hållit eftersom han konstaterar att han är nöjd, som också de andra regeringspartierna verkar vara med regeringens arbete i frågan. Samtidigt som man kräver krafttag och att den här typen av insatser inte får hända. Har ltl Tony Wikström förtroende för regeringen när man första gången lyfter frågan och åtminstone till en del lyft upp allvaret i den och gör det efter att oppositionen reagerar och dagen före spörsmålsdebatten med en argumentation som egentligen säger att det här inte är så farligt. Kan ni se ungdomarna i ögonen och säga, ja jag stöder den här regeringen de har gjort helt rätt och de är kraftfulla?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Regeringar många år tillbaka t.o.m. till den perioden när ltl Lundberg själv var ansvarig för utbildningsfrågor har tagit frågan på yttersta allvar. Man kanske har brustit något eventuellt, jag ska inte kasta sten och vi ska inte kasta sten i det här huset som består av glas till största delen för centern.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Som ltl Wikström vet så kräver lagen av en lagtingsledamot att alltid följa sitt hjärta och alltid säga precis som man tycker, även om det är annorlunda än vad regeringen tycker annars brister man i sitt uppdrag.

    Ålandsöverenskommelsen var argumentationen, insikten som fick svenska regeringen att förstå att de åländska studenterna ska behandlas på samma sätt som de svenska studenterna. Det är därmed en helt naturlig självklarhet att det är det första man gör som minister, när det kommer en ny minister ser till att nästa minister vet om det. Det är otroligt bekymrande att kunna konstatera att Finlands minister inte har haft det på enskilt samtal med regeringen och inte heller Sveriges minister.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Naturligtvis är Ålandsöverenskommelsen ett av grundfundamenten i självstyrelsen. Jag är inte helt säker på att det är den tyngd som centern vill ange det eftersom Finland nog har ett stort ansvar att ge utbildning på svenska i Finland. Nu är inte fallet så de senaste åren, det har gått åt helt fel håll, men att koppla ihop det med Ålandsöverenskommelsen är att dra lite väl stora växlar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Enligt socialdemokraterna är detta absolut ingen katastrof för Åland, tvärtom vi ska vara nöjda med att det blev som det blev. Vi ska förtrösta oss på vad UHR:s generaldirektör förhoppningsvis kan lova. Bästa ledamot Wikström, ledamoten säger att vi letar syndabockar men vad vi är ute efter är att klarlägga hur detta är möjligt, hur kan detta hända dvs. att man inte bevakar en av den åländska utbildningssidans viktigaste frågor? Kollegan till ledamot Wikström, Sara Kemetter angrep den förra landskapsregeringen samtidigt hör vi att socialdemokraterna absolut inte söker syndabockar. Hur ska man kunna angripa förra landskapsregeringen när den politiska landskapsregeringen aldrig informerade om vad som var på gång?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Talman! Ingen här i salen har sagt att man är nöjd med läget som det är nu men det är inte mycket vi kan göra just nu, gilla läget och jobba framåt.

    Varför situationen har uppstått är ingen hemlighet att Sverige har haft problem med sina elevers prestationer och förstås ser till sina medborgares bästa i första rummet. Att Åland då hamnar i kläm är väldigt synd och det jobbar vi stenhårt på att ändra den åsikten och framförallt då inse hur mycket vi har gemensamt och vilka åtaganden som Sverige har bundit fast sig med Åland.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Vi har kört skolningar i lagtinget, vi har haft om säkerhetspolitik mm. Jag rekommenderar starkt regeringsblocket att hålla en intern genomgång av Ålands status och förhållandet till Sverige och Finland och få ett grepp om den folkrättsliga delen och varför vi kan räkna oss som ett utbildningsland. Ta ett grepp om detta som regeringsblock och ta ansvar.

    Talet om att ministern har gjort. Ledamoten måste förstå att på svenska sidan är man allergisk för ministerstyre, att en månad före ett beslut av en underlydande myndighet gripa in det vågar inte en ansvarig minister. Tar man frågan på rätt nivå generellt då kan man ha framgång, men inte genom ministerstyre för då riskerar man en anmälan till konstitutionsnämnden.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Jag betackar mig för härskartekniken från centerns håll men har fullt förtroende för regeringen och på det sätt man jobbar framåt. Vi blickar inte bakåt, vi lägger oss inte ner som en femåring i butiken och sprattlar och gråter utan jobbar konstruktivt framåt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, herr talman! Det är en oerhört viktig fråga och därför har Ålands Framtid varit med och lyft den. Det är viktigt att lagtinget försäkrar sig om att vi dels har en regering som prioriterar antagningen till den svenska utbildningen först och främst och dels se till att regeringen verkar för att de tjänstemän som jobbar vid regeringen har samma mål och arbetar i den riktningen. Debatten som har varit på sista tiden har gett anledning att ifrågasätta både regeringens prioriteringar och hur man arbetar med det rent praktiskt också på lägre nivå. Det är viktigt att lagtinget försäkrar sig om att prioriteringarna är på rätt hos sittande regering.

    Debatten visar tydligt i sin känsligaste form hur det finns många ansvariga för situationen som har uppkommit. Som det framfördes i debatten är det fruktlöst att försöka klargöra vem som sitter på ansvaret, vad som har hänt och vad som har gått fel osv.  Det är klart att det kan vara intressant men är det viktigt i sammanhanget? Jag förhåller mig tveksam till det.

    Tvärtom borde debatten användas som ett tillfälle att faktiskt lyfta blicken och se på de större strukturerna när det gäller utbildningen, kopplingen mellan det åländska utbildningssystemet och det svenska och det finska. Vi måste ställa oss frågan om vi idag har ett system som är tillräckligt bra för att våra åländska ungdomar, som nämndes mycket förtjänstfullt av kollegan Britt Lundberg, inte har ett eget land där man kan få tillgång till högre utbildning som det ser ut i dagsläget. Är lösningen vi har idag till fyllest för att lösa bristen på tillgång till utbildning. Det är klart att frågan illustrerar bristerna på ett ganska tydligt sätt om man ska vara riktigt ärlig.

    Som vi framfört tidigare från Ålands Framtid, borde vi inte från Åland försöka undvika denna typ av situationer där vi gång på gång efter förändringar som kommer från Sverige tvingas försöka anpassa vårt system och övertyga Sverige om att beakta Åland i dessa sammanhang. Borde vi inte istället harmonisera vårt utbildningssystem mera mot det svenska, mot bakgrund av att vi har 65 % som söker sig till Sverige i år. Där Sverige är den absolut viktigaste orten för högre utbildning för ålänningarna för att få utbildning på sitt eget språk.

    Vi vet också att läromedelsutvecklingen i Finland i takt med den språkliga utvecklingen kommer att få stora problem vad gäller den sidan. Vi känner alla till de översättningsfel som förekommer i samband med studentexamen. Vi ser hur den svenska utbildningen i Finland krackelerar allt mer och det är knappast någon i den här salen som tänker sig att detta ska vända. Att utbudet plötsligt ökar på svenska utbildningsplatser när man skär ner kraftigt överlag i Finland, att man plötsligt tar fram mera svenskspråkiga läromedel, satsar på det svenska språket, uträkningen visar precis tvärtom. Vi måste från lagtingets och regeringens sida reagera strukturellt, inte bara ad hoc i den här typen av situationer.

    Jag är den första att hålla med om att man har slarvat med frågan både i tidigare regeringar och i den sittande regeringen, man har agerat för sent. Ska vi varje gång behöva konstatera att vi behöver ta till denna typ av add hook lösningar för att få det att fungera. Vi måste lyfta blicken och inte göra det till en domstolsprocess över vem som har gjort fel i vilket tillfälle, vi måste se det mera strukturellt.

    Ska man ställa det på sin spets borde vi fundera på vad som skulle hända i ett scenario där vi helt och hållet gick in för svenska läroplaner, t.ex. kopiera det svenska utbildningssystemet mer eller mindre rakt av, tog inspiration av de många duktiga skolor som finns i Sverige. Det är klart att det finns en stor skillnad i det svenska utbildningssystemet där det finns goda skolor och sämre skolor. Skulle man ta inspiration av de allra bästa skolorna i Sverige och använda de som modell för att utveckla den åländska gymnasieskolan kunde man också utveckla den åländska skolan.

    Det här illustrerar på ett tydligt sätt hur självstyrelsen idag saknar utrikespolitisk behörighet. Vi har inga utrikespolitiska verktyg att jobba med rent formellt sett eller på laglig grund utan det är enbart på grund av informella överenskommelser som vi har med Sverige i typ denna fråga.

    Det här visar att vi måste få en självstyrelse där vi har möjlighet att avtala om den här typen av centrala delar i den åländska framtids- och utbildningspolitiken. Åland som ett eget utbildningsland har inte möjlighet att erbjuda den breda utbildning som våra studerande är förtjänta av. Vi måste kunna se till att avtala med Sverige i det här fallet, om att få ett fungerande erkännande av de åländska gymnasiebetygen, också en fungerande och pålitlig bedömning och värdering.

    Visionen och målet borde vara att ålänningen som vilken svensk som helst skulle bli bedömd och meriterad när man söker till en svensk högskola eller ett universitet. Det skulle vara det absolut enklaste och det mest förutsägbara sättet, det bästa sättet att möta förändringar i det svenska utbildningssystemet. Där vi fortfarande har möjligheten att göra våra egna anpassningar när vi tycker att det behövs. Det systemet tillämpar vi med massor av lagstiftning som kommer österifrån, varför kunde man inte göra samma sak på utbildningsområdet som är så centralt för oss i kontakten med Sverige? Då skulle vi använda självstyrelsen på bästa möjliga sätt, då skulle vi se frågan mera långsiktigt än att försöka hitta fel och brister på det som har gjorts nu.

    Det är på inget sätt ett försvar till varken sittande regering eller tidigare regeringar. Vi måste kunna lyfta blicken i denna sal och se frågan ur ett större perspektiv. Det finns säkert utmaningar med en sådan politik framöver, det finns det med alla förändringar. Den här frågan illustrerar på ett tydligt sätt varför vi behöver våga förändra också den åländska utbildningen.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Ltl Jonsson pratar om prioriteringar. Sveriges prioritering är att deras ungdomar ska få utbildning. Vi är inte svenska medborgare. Vår prioritering har varit att jobba framåt, positivt mot framtida kontakter med svenska utbildningssystemet, det har regeringen gjort.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är en beklaglig syn som ltl Holmberg för fram att Sverige inte skulle prioritera åländska ungdomar. Man ska inte underskatta Sveriges betydelse som ett åländskt brödrafolk. Vi delar samma språk, samma kultur och till stor del samma identitet, det är klart att man också bryr sig om Åland i Sverige. Om man inte tror på den utgångspunkten hur ska man då kunna övertyga dem om att beakta åländska studerande? Om det här är socialdemokraternas tro på den svenska inställningen till Åland gör det mig mycket besviken.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Vi vet alla vad ltl Axel Jonssons tycker om självstyrelse, självständighet och Sverige. Han nämner också att flertalet av eleverna studerar i Sverige och det är sant just nu. Men det har inte alltid varit så. När jag studerade i Åbo akademi i slutet av 1980 och början av 1990-talet var det nästan 70 % av de åländska studerande som valde fastlandet. Det var först i samband med bankkrisen 1993 och laman som följde när den finska regeringen började dra in studieplatser och började spara som ålänningar till större del började vända sig västerut. Det här behöver inte betyda att det alltid kommer att vara så att vi har 70 % av människorna i den svenska studiebilden.

    Vi kan fortsätta med det jobb vi håller på med och jag stöder regeringen till fullo.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Om ltl Holmbergs inlägg ska förstås som att vi ska försöka skicka flera av våra ungdomar till Finland istället, undrar jag vilken verklighet han lever i. Tittar vi på orsaken till att vi har 65 % av våra studerande i Sverige idag är kanske den viktigaste orsaken att man skär bort svenska utbildningsplatser i Finland. Det finns inga böcker att tillgå på svenska inom vissa utbildningar. Det är svårt, för att inte säga omöjligt inom vissa utbildningar att ens studera på svenska i Finland. Ändå ska man förvänta sig att framöver kanske flera söker sig till Finland, det är en orealistisk uppfattning. Jag är helt övertygad att om vi ska göra det bästa för de åländska studerande ska vi se till att vi håller utbildningsvägarna öppna västerut till Sverige. Det är bevisligen dit de vill, den språkliga utvecklingen talar åt det hållet och det måste vi prioritera från Ålands lagting och Ålands regerings sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag uppskattar ltl Axel Jonssons angreppssätt väldigt mycket. Oppositionen ska alltid kritisera regeringen och granska men också komma med konstruktiva förslag och konstruktiv kritik. Angreppssättet som ltl Jonsson har är inte bara att råskälla utan också titta på saken. Det stämmer att vi är små och vi är beroende av omvärlden för att vi ska kunna ta del av den högre utbildningen och alldeles särskilt beroende av utbildningsinstitutionerna i Sverige, så kommer det också att fortsätta vara. Det är viktigt att titta på det strukturella hur vi kunde bygga upp för att också slippa de här kamperna som har varit i tiotals år där vi har kämpat för ålänningarnas möjligheter.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Precis så är det och det var syftet med mitt anförande att försöka föra en diskussion i lagtinget om hur vi kunde bygga strukturer i framöver. Där hoppas jag att liberalerna ser verkligheten att kopplingen till det finska utbildningssystemet idag ser ut att bli allt mer ohållbar. Vi bygger våra läroplaner efter en studentexamen som knappt fungerar på svenska i dagsläget och ett utbildningssystem där vi knappt har svenskspråkiga platser kvar inom många utbildningar inom ett par år. Det är ohållbart, därför måste vi tänka om från grunden vad gäller den åländska utbildningen. Jag hoppas att det är en fråga som liberalerna kan driva och diskutera, inte minst i styrelsen för Ålands lyceum där man har ett gott inflytande. Det vore tacksamt om liberalerna ställer sig positiva till att utveckla den åländska utbildningen för att undvika den här typen av problem.

     

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Liberalerna har sett den här utvecklingen genom att ungdomar väljer att rikta sig västerut. Orsaken är det svenska språket och att utbildningssituationen i Finland försämras för svenskspråkiga, det blir en följdriktig process att ungdomar från Åland väljer Sverige som studieort, det är ofrånkomligt. Vi har vår självstyrelse och vi kan säkert där hitta vägar. Jag är inte inne på ltl Axel Jonssons modell där vi skulle bli självständiga utan använda självstyrelsen och de redskap vi har, precis som ltl Jonsson sade att vi har en mer långsiktig plan.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Problemet är bristen i de verktyg som självstyrelsen erbjuder idag. Vi har t.ex. inte någon möjlighet att förhandla om internationella avtal som skulle vara ett bra sätt att lösa frågan på och skapa en stabil och långsiktig lösning på problemet. Det visar att självstyrelsen förmodligen inte kommer att räcka till framöver för att hantera den här typen av problem åtminstone inte som den ser ut idag. Vi har ett arbete på gång i Ålandskommittén och vi får se vad som kommer ut av det. Det illustrerar mycket väl hur självstyrelsen i dagens språkpolitiska verklighet håller på att tappa sin aktualitet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Tack ltl Jonsson för ett intellektuellt resonemang kring problematiken självstyrelsen, Finland och Sverige. Ledamoten lyfte fram att det skulle vara bra om vi kunde kopiera den svenska läroplanen och därmed utveckla den åländska skolan. Det motsätter jag mig personligen kraftig emot. Vi ser att med den läroplan och det arbete vi gör på Åland har de bästa PISA-resultaten. Socialdemokraterna och jag personligen vill att vi varken kopierar Sverige eller Finland, den nya läroplanen i Finland är ganska bekymmersam. Här behöver vi gå vår egen väg och hitta en åländsk modell för den tycks vara framgångsrik om vi ser vi på bl.a. de åländska matematikresultaten.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    PISA-tester görs främst på grundskolenivå, jag har för dåliga kunskaper för att veta om PISA-tester också görs i gymnasiet. Håller vi oss till gymnasiedabetten delar jag förstås den synen att det finns positiva delar i de finska läroplanerna idag. Tittar vi mera långsiktigt och strukturellt är jag helt övertygad om att också med de förutsättningar de svenska läroplanerna ger finns det goda möjligheter att ha en stark gymnasieutbildning på Åland framöver. Den svenska skolan är betydligt mer segregerad än den finska därför uppvisar man kanske inte lika bra resultat. Det finns mycket goda skolor i Sverige som man kunde ta inspiration av och utveckla också den åländska gymnasieskolan, det är jag helt övertygad om, om man tar fasta på de goda exemplen. Då kunde man få en smidigare övergång mellan den åländska gymnasieskolan och den svenska högre utbildningen. Det är vad vi diskuterar idag och som vi borde ha fokus på.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Utan en bra grundskola har vi inte så många elever som klarar sig på gymnasienivå. Det är finländsk behörighet som krävs vid Ålands gymnasium för att kunna klassas till det ena eller andra så binder man sig till viss lagstiftning. Vad gäller studentexamen är man bunden till de direktiven. Jag vill påstryka att om vi vill göra förändringar här behöver Åland förhandla på ett helt annat sätt om vi ska erbjuda en helt egen gymnasie- och studentexamen på Åland, vilket inte socialdemokraterna stöder.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är symtomatiskt för socialdemokraternas inställning i debatten tydligen att vi inte har behörighet på områdena, vi har full behörighet på utbildningsområdet. Det vi inte har behörighet för är att gå i god för dem internationellt. Därför anpassar vi oss efter Finland som säger att ska vi garantera det internationellt då måste ni följa våra läroplaner. Det gör att den åländska utbildningsbehörigheten i princip, det som vi på pappret har behörighet över i praktiken blir ganska verkningslöst. Där borde vi se till att utveckla vårt system. Se till att vi kunde samarbeta mer med Sverige och kanske få Sverige att gå i god för våra utbildningar internationellt. Man måste kunna tänka kreativt också kring de här bitarna för att vi ska kunna utveckla en långsiktigt hållbar gymnasieutbildning. Det är synd att socialdemokraterna bara ser problem i sammanhanget. Problem som bevisligen leder till att våra åländska studerande får svårigheter att söka sig västerut. Det vill inte Ålands Framtid bidra till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Efter att ha tagit del av ltl Axel Jonssons inlägg finns det skäl att ta initiativ till ny utbildningspolitisk debatt. Det som ledamoten tar upp handlar om grundläggande strukturer i det åländska samhället gällande utbildningsväsendet och i synnerhet läroplanernas upplägg. Med tanke på att ålänningarna söker sig västerut för sin utbildning p.g.a. språkförhållandet och det faktum att man på svenska sidan genast blir en del av samhället och får tillgång till högkvalitativ undervisning.

    Vill kommentera ledamotens kommentar om att tidigare landskapsregeringar skulle ha förfarit på något sätt fel när det gäller utbildningsmöjligheterna västerut. Är det inte så att de tidigare landskapsregeringarna har t.o.m. placerat Åland på kartan som ett eget utbildningsland, uttryckligen med stöd av Ålandsöverenskommelsen?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det stämmer att det finns goda insatser från många tidigare regeringar på det här området vad gäller att lyfta Ålandsöverenskommelsen och tydligt markera att Åland har behörighet och är ett eget utbildningsland starkt beroende av Sverige, det är jag den första att hålla med om. Samtidigt visar hela processen som går flera år tillbaka i tiden, som har lett fram till att vi står där idag, att det är flera regeringar som haft ansvar för frågan och någonstans på vägen har det brustit. Det blir lätt en debatt där vi söker fel hos varandra istället för att se hur vi kan lösa problematiken mera långsiktigt och strukturellt. I mitt anförande försökte jag ha fokus på framtiden istället, även om det förstås finns mycket som har gått snett, bevisligen med tanke på var vi står idag.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Till viss del kan man säga att den upprördhet vi har inom centerleden beror mycket på de insatser tidigare utbildningsministrar gjort, Britt Lundberg och Johan Ehn, som sett till att vi är ett eget utbildningsland i förhållande till Sverige. Sett till att t.o.m. när Sverige gick inför att bara svenskar skulle ha tillgång till högskoleväsendet i en egen fil då räknades vi in i den svenska kulturella folkstammen tack vare Ålandsöverenskommelsen. En unik status som dåvarande ministrar utnyttjade på det sätt man spelar ett spel som handlar om att trygga våra ungdomars framtid. Utraderingen av den statusen har skett på ett informellt sätt som gör att vi blir upprörda. Nu måste man återuppbygga det som tidigare politiker har lyckats åstadkomma. Man utraderar det genom att vara passiva under allt för lång tid.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Exemplet som ltl Harry Jansson lyfter fram att vi tidigare var en del av svenskarna i utbildningsantagningen försvann redan under den förra regeringen, om jag förstått saken rätt. Det är ett exempel som tydligt illustrerar hur många som varit inblandade i processen. Det är klart att med mitt anförande hade jag som fokus att vi framöver kan betraktas återigen som en del av svenskarna när vi söker till svenska högskolor och universitet. I dagsläget är grundproblematiken att vi värderas utifrån utländska betyg och inte utifrån svenska betyg som borde vara ett enkelt sätt att lösa problematiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Vill tacka ltl Jonsson för ett bra, konstruktivt anförande utan påhopp och anklagelser, det kändes skönt precis just nu.

    Ltl Jonsson pratar om att vi borde harmonisera mera mot Sverige. Det kan vara möjligt, men är personligen inte beredd att kopiera. Jag anser fortfarande att kvaliteten på skolan som vi har idag är på en helt annan nivå, mycket högre kvalitet än vad man kan leverera i Sverige. Men jag tror likt ltl Jonsson att vi måste tänka nytt och annorlunda om utvecklingen sker på det sätt som den gör just nu i Finland när färre utbildningar blir på svenska, redan idag är det svårt att hitta läromedel som är bra på svenska.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    I Sverige har man idag helt andra resurser vad gäller läromedelsforskning och läromedelsutveckling som på sikt borde borga för en bättre kvalitet. Samtidigt vad gäller att kopiera ber jag om ursäkt för om jag uttryckte mig så. Det är symptomatiskt i den här salen att vi har en regering där merparten av de lagförslag som kommer är nästan direkta kopior av den finska lagstiftningen, men så fort man nämner att något ska kopieras från Sverige då är det plötsligt problematiskt att man måste anpassa det efter åländska förhållanden, ironiskt i sammanhanget. Man ska heller inte kopiera något rakt av utan vi ska inspireras av det svenska utbildningssystemet. Vi borde ha det på en sådan grad att vi kan få en smärtfri och automatisk övergång för våra studenter till högskolestudier, det borde vara målsättningen. Man behöver inte kopiera systemet rakt av för att uppnå det, men vi borde harmonisera i en betydligt högre grad.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Med det arbete som nu läggs ner på att verkligen få det på bästa möjliga sätt kommer att göra att det fortsättningsvis kommer att vara enkelt för våra åländska ungdomar att söka till skolar i Sverige. Det finns ett problem idag som ltl Jonsson lägger upp när det gäller t.ex. studiematerial. Lärare som är väldigt frustrerade över program man använder på datorer, appar och på ipad finns på finska men inte på svenska. Det finns en stor frustration över att det är svårt att få tag på bra material, det kan hända att vi kommer att hamna på att söka oss mot Sverige. Vi är inte där idag och vi får se till att det inte blir så.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det finns en allmän bild av att den finska och den åländska utbildningen är så mycket bättre än den svenska, i regel är den det men då tittar man inte på hela bilden av det svenska utbildningssystemet. Jag har rört mig mycket inom det svenska universitets- och högskolevärlden de sista åren och vet att det finns oerhört skarpa skolor inom ramen för det svenska utbildningssystemet. Väljer man att ta inspiration av dem kommer vi helt säkert att kunna utveckla en ännu bättre gymnasieskola än vad vi har i dagsläget. Väljer man att ta inspiration av de sämre svenska skolorna då kommer vi givetvis inte att få samma resultat. Det är för enkelt att säga att det svenska utbildningssystemet är mycket sämre än det finska för det är en förenklad sanning. Skulle vi bara välja att ha fokus på att utveckla utbildningen så kunde vi hitta oerhört bra inspiration också västerifrån om vi vågar tänka lite mera långsiktigt och strukturellt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tage Silander

    Tack, herr talman! Den långa debatt som hittills har förts i detta oerhört viktiga ärende och ämne håller på att bli allt bättre. Ltl Axel Jonsson anförande inspirerade och förde framåt. Det kanske är exakt de lösningarna som Jonsson lade fram som vi kommer att använda oss av men detta resonemang som vi måste ha, dvs. vi tillsammans som representerar regeringsblocket och ni som sitter i oppositionen bör föra tillsammans. Vi är i en situation, vi måste klara oss ur den och göra förbättringar det måste vara vår absoluta ambition.

    För oss ålänningar har det alltid varit så att ska man ha högre utbildning ska vi vända oss bortåt. På min tid, betydligt före ltl Igge Holmberg vistades på finska fastlandet var jag i Åbo, på den tiden då pratar vi 70-tal var det ca 80 % av de åländska studerande som studerade i Finland och 20 % i Sverige, grovt taget. Det har succesivt ändrat, redan då var studiematerialet väldigt bristfälligt om man var svenskspråkig. Förändringar har skett men inte så drastiskt som man skulle kunna tro.

    Vår ambition måste vara att se till att varenda en ungdom som vill studera, har kapacitet att studera och bli något och ta det stora steget, att också få möjlighet till det. Här måste vi alla hjälpa till, här måste vårt studiesystem hjälpa till och landskapsregeringen göra vad man kan för att stöda. Sedan är valet studentens vart i världen man vill ta vägen.

    Det svenska utbildningssystemet är bra idag. Det finns en mycket stor uppsjö av alternativ i Sverige idag något som inte fanns på min tid. Det finns något för alla. Det som förvånat mig i diskussionen är att det skulle finnas någon form av självklar rätt för oss att få ta del av det ena och det andra, vi ska på något sätt komma först i kön tack vare Ålandsöverenskommelsen. Det är klart att vi som svenskspråkig ort, svenskspråkig kultur och närheten till Sverige hör till den svenska identiteten. Det gör i sig att vi borde ha lätt, lättare än andra att diskutera och framhålla vikten av att vi skulle få dra nytta av det svenska studiestödssystemet.

    Vill man sedan använda ytterligare argument, Ålandsöverenskommelsen duger väldigt bra i det avseendet, det var intentionen en gång i tiden. Vi vill ha det stöd som har utlovats också från svensk sida, det är klart att det ska sägas med mycket ödmjukare tonläge än vad jag har just nu, men det ska presenteras i säljande syfte. Det har gjorts många gånger och det ska vi fortsätta med att göra.

    Diskussionen började med ett kritiskt förhållningssätt, framförallt till regeringen och utbildningsministern. Det är bra, kritik ska föras och så ska man ta åt sig av det och göra förbättringar och så har sett. Jag vet inte var det stora glappet har varit i det informationsflödet som har varit och jag har försökt sätta mig in i det. Under senare tid när jag har följt ärendet har man agerat föredömligt utgående från situationen, föredömligt från landskapsregeringens sida. Det måste vi fortsätta med. Man kan säga, gudbevars det kanske blir en bra lösning för våra studerande genom att svenskarna också kommer att få svårare att få studieplatser. Det är väl tur det då, men det är något som bara har råkat bli och det ska vi ta vara på.

    Om det som har sagts här har gått snett någonstans har jag svårt att ta ställning till. Här vet tydligen alla utom jag vad alla andra har sagt eller inte sagt i samarbete och diskussioner med svenska ministrar. Den diskussionen vill jag helt släppa.

    Vår ambition måste vara att skapa förutsättningar för våra åländska ungdomar att utbilda sig och, mina vänner, försöka se till att de flesta kommer tillbaka. Själv har jag två barn och jag har misslyckats än så länge.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, herr talman! Bästa ltl Silander. Det är absolut ingen avsikt från åländsk sida att försöka skapa sig en gräddfil i förhållande till det svenska universitets- och högskoleväsendet, tvärtom. Få UHR som ansvarig myndighet att verkligen se på Åland i ljuset av Ålandsöverenskommelsen och därmed den extra energi som krävs för att göra en omfattande betygsvärdering. Ser man på antalet ålänningar i förhållande till de 400 000 som är aktuella för att söka varje år till svenska skolor, det är klar att insatsen i förhållande till antal huvuden som det berör blir enorm. Tack vare Ålandsöverenskommelsen har man tagit på sig det ansvaret att göra en sådan värdering.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Det som ltl Harry Jansson framhåller nu ska vi vara väldigt tacksamma för. Det är bra att man har gjort det i Sverige.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa ltl Silander jag förstår att man i regeringsblocket inte vill diskutera vad som har varit, men vi har ett ansvar mot våra ungdomar. Varför informerade inte Ålands lyceum om den pågående betygsvärderingen så att skolledningen hade kunnat informera eleverna i tid om att det här var på gång? Hur underlåter man att föra fram underlag till ansvarig minister som kan ta politisk ställningstagande till att den här reformen är på gång. Man försätter våra ungdomar i en hopplös sits, med kort varsel ska man anpassa sina betyg till en högre nivå. Vi talar om de högpresterande eleverna där det i vissa fall skulle ha räckt med att byta från finska till kort så hade man klarat den nya ribban. Det är den underlåtenheten som vi från centerns sida är oerhört kritiska till, för att det handlar om våra ungdomar och deras möjlighet att skapa sig en bra framtid som också är bra för Åland.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Om det handlar om en avsiktlig underlåtenhet är det naturligtvis så att man ska ha smäll på fingrarna, bildligt talat. Jag vet inte vad den verkliga orsaken är. Det kan hända att man har pratat mycket mer här än vad jag eller någon annan här i salen känner till.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Debatten ger vid handen att det skulle krävas ett större engagemang kanske av fler i salen än bara oppositionen och ministrarna efter att de har fått uppmaning av oppositionen att agera.

    Ltl Silander säger att han är nöjd med att regeringen har agerat efter beslutet. Det är inte stora krav man ställer på en regering på Åland om man är nöjd efter ett beslut har fattats i Sverige, agerar och går till diskussion och vill undvika att vi ska fundera på vad den här regeringen borde ha gjort under hela det första året för att undvika att situationen skulle uppstå.

    Ltl Silander nämnde att man vill ha ungdomar tillbaka, jag kan tipsa ltl Silander om att det finns alla tillfällen inför måndagens skriftliga fråga att se till att det blir ett positivt svar.

    Ltl Tage Silander, replik

    Tack, herr talman! Uppenbarligen utryckt jag inte tillräckligt tydligt att jag var väldigt nöjd med landskapsregeringens agerande under senare tid. Det finns säkert brister som vi kan fundera på och fördjupa oss i och göra något av om vi vill. Vi kan också välja att titta framåt och hitta lösningar.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Ledamoten är nöjd med det som har skett under senare tid, under senare tid är när beslutet har fattats redan. Så illa är det. Om ledamoten läser det svar på spörsmål som regeringen har gett med sina självstyrelsepolitiska glasögon på, är ltl Silander nöjd då också?

    Ltl Tage Silander, replik

    Jag är nöjd med landskapsregeringens ambitioner. Det är ofta så i politiska sammanhang, företagsvärlden osv. att man kan lägga in olika tyngd i olika frågor beroende på vem som uttalar sig. Jag är säker på att ltl Britt Lundberg har ett lite amprare tonläge än vad jag har men det är ganska naturligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, herr talman! Utbildningsfrågor har alltid gjort att många olika åsikter kommer fram. Det positiva under årens lopp är att politiker på Åland accepterar att ålänningar utbildar sig i Sverige. Men även i den här debatten får vi höra att man inte är beredd att gå så långt som att införa ett svenskt betygsystem. Jag anser att det är lösningen att vi för in det svenska betygsystemet på Åland i gymnasiet då får vi access till de svenska universiteten och högskolorna utgående från de resultat som ges. Varför ska det vara så svårt att göra det? Nu ska man ha kvar det finska, men det hindrar inte att köra dubbla system. Vi måste underlätta för våra elever så att de har möjlighet att studera i Sverige, eftersom det är tusen som studerar i Sverige idag och femhundra i Finland.

    Vi ska inte komma till den situation som var på 70-talet när ålänningarna flyttade till Sverige och bodde där. Jag har själv studerat i Sverige. På den tiden bjöd vi in lantrådet Folke Woivalin och tjänstemän till Uppsala för att de skulle komma och presentera vilka möjligheter vi hade att komma tillbaka. Tjänstemännen trodde inte att vi skulle komma hem till Åland men de flesta av oss kom hem. Några av oss sitter i detta lagting idag.

    Visst vill ålänningarna hem men det ska ges förutsättningar för det, men också förutsättningar att utbilda sig i Sverige. Det går bra att hänvisa till Ålandsöverenskommelsen och kämpa med den. Vi ska komma ihåg att alla överenskommelser bleknar när man ser till det egna landet först, vilket de svenska politikerna gör med tanke på den ekonomiska situation de kommer att vara i och i de utmaningar de har. Där hamnar vi lite på sidan om när vår minister inte har nått helt fram i sina förhandlingar. Så är verkligheten. Hur kan vi komma till en lösning, vi inför samma betygsystem. Då måste vi uppvisa samma kunskapsnivå från Ålands sida i det svenska systemet.

    De som påstår att vår skola skulle vara bättre, nu pratar vi om kunskapsbasen i gymnasiet. De som kommer till universiteten och högskolan i Sverige måste ha helt otroligt höga betyg och besitta en hög kunskapsnivå. Att grundskolan i Sverige har problem, inte är det meningen att vi ska försämra vår skola, tvärtom ska vi ha kvalitet på den skola vi har.

    Kunskapsnivån för att komma in i universiteten i Sverige idag är enormt svår. Eleverna jobbar enormt för att komma in i universiteten precis som våra elever måste göra nu. De som nu p.g.a. det misstag som har skett eller underlåtenhet kalla det vad ni vill, det har skett och vi hamnar på sidan om och vi måste rätta till det. Har vi en långsiktig lösning, ska vi ha en minister som hela tiden ska fara och förhandla varje gång som Sverige ändrar sitt system? Vi måste få en långsiktig lösning då har vi samma betygsystem. Förhandla med Sverige om det, acceptera oss som en del av Sverige då har vi problemet borta. Ska det vara så svårt, gör det enkelt.

    Så skrattar minister Nina Fellman rakt i ansiktet på mig. Det är den inställningen socialdemokraterna gett uttryck för i debatten idag. Det är beklagligt. Tänk rationellt och på lösningar istället för att håna oss som är i opposition eller håna er som sitter i regering. Jag vill inte se sådant i åländsk politik, jag hatar det sätter som är mellan oppositionen och regeringsblocket. Se till lösningar istället för att håna varandra. Se framåt, se till Ålands bästa och inte era politiska framtidsambitioners bästa.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Ledamoten avslutar sitt anförande med att vi ska se framåt, det ska vi göra. Stämningen vi har i salen symboliserar hur värdefullt vi tycker det är att våra studenter ska ha möjlighet att studera både i Finland och i Sverige. Ledamoten lyfter fram en tanke där man skulle införa det svenska systemet, samma betygsystem som i Sverige. Det är en bra tanke och något man kan diskutera. Då glömmer man bort hur hela skolsystemet fungerar. Det är myndighetsutövning att bedöma elever och det krävs en särskild utbildning för att ha rätt att bedöma. Bedömningarna baserar sig på starka kriterier. Att helt kasta omkull systemet och införa något nytt kräver mycket undersökning före man kan godkänna det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Myndighetsutövning, vi är ett utbildningsland och har behörigheterna att göra det. Det betyder att svenskarna inte ska tro på det betygssystem vi har idag eftersom vi förhandlar om att vi har så bra betyg att vi kommer in i universitet och högskolorna i Sverige. Många av våra lärare är utbildade i Sverige och utomlands och kan betygssystemen. Våra myndighetspersoner har jag full tilltro till att de skulle behärska det. Det är ingen raketforskning överhuvudtaget. Vi har ett nordiskt samhälle som har ganska likartad utbildningspolitik.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är att förenkla problematiken genom att säga att vi bara rakt av ska plocka det svenska systemet. Om man är intresserad av olika utbildningssystem och bedömningskriterier kunde man se till de internationella skolorna där möjlighet ges att t.ex. avlägga en internationell studentexamen, en europeisk examen men också svenska studentexamen erbjöds att avläggas parallellt med den finska. Då krävs de ganska mycket arbete av den enskilde studenten, för varje utbildning har sina egna kurser, böcker osv. Det är ett ganska komplext system som ledamoten för in som skulle skapa mycket mera kaos i vårt samhälle än det som vi nu pratar om. Har man råd och det finns möjligheter har jag absolut inget emot att man t.ex. kunde införa internationella studentexamen på Åland. Då skulle man ha möjlighet att studera var som helst.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Det är kunskapsnivån som är grunden för betygsvärderingen. Vi är med i PISA-prov där ser man vilken kunskapsbas eleverna har, nu gäller inte det gymnasiesidan. Man kan göra en betygsvärdering av det. Det är precis vad Sverige gör på alla utländska betyg för att de ska få komma in i universitet och högskolor. Varför kan vi inte ta den betygsvärderingen hem till oss och göra det mycket enklare för våra elever att komma till Sverige? Vi måste ta ett ansvar för våra egna ungdomar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack talman! Ltl Häggblom menar att om vi skulle ha samma system som i Sverige skulle alla problem vara lösta. Jag förstår hur ledamoten tänker och det är en intressant tanke. Om vi rakt av ska jämföras med Sverige måste vi se över hela vårt utbildningssystem så att all utbildning, allt som finns inom vad man ska lära sig och kunna måste vara exakt lika. Det går att genomföra. Om vi har ett gemensamt betygssystem hur skulle det garantera en plats?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Jag var säkert inte tillräckligt tydlig när jag sade att det är vad man ska förhandla med Sveriges regering om. Om vi inför samma betygsystem blir vi accepterade precis som svenskarna i det svenska systemet. Vi inlemmas totalt i det svenska systemet och blir inte en utlandskvot eller något annat. Då behöver ingen elev sitta och fundera hur kommer jag in till en skola i Sverige?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack talman! Det låter enkelt, men det är inte så enkelt för det måste ändå finnas ett avtal på något sätt. Vi tillhör ju inte Sverige. Även om våra betyg är exakt likadana, samma skalor, samma saker vi ska kunna för att komma upp till en betygsnivå så är vi fortfarande från ett annat land så vi måste komma innanför en annan grupp. Det finns alltid en möjlighet för våra ungdomar att skriva högskoleprovet och då blir vi likställda med alla i Sverige.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, herr talman! Det ska landskapsregeringen förhandla till att vi får ett avtal att vi blir jämnbördiga med Sverige. Ålandsöverenskommelsen ingicks mellan Finland och Sverige den 27 juni 1921. En rådsmedlem var med och såg till att Finland och Sverige garanterade det. Vi ska se till att våra elever kommer likvärdigt till Sverige och till Finland. Vi ska ta vårt ansvar att vi har sådana system som inte krånglar till det för våra elever, varken om du vill till Sverige eller till Finland, det är jag ute efter att möjliggörs. Det är inte mera komplicerat, om det finns en politisk vilja finns alltid en väg, det har det alltid funnits för Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Jag beklagar om mitt leende förorsakade ett sådant raseriutbrott, ska försöka hålla anletsdragen i skick.

    Det utbildningssystem som vi har, den möjlighet som våra ungdomar har idag att studera i Sverige och på andra ställen i världen och i Finland är helt fantastiskt. Ett resultat av ett långsiktigt och gott arbete av flera regeringar som har ägnat den här frågan mycket tid, precis som sittande utbildningsministern och tidigare utbildningsministrar. Det bygger på fortsatt goda relationer och ett långsiktigt arbete med ett annat land där vi är ett eget utbildningsland. Om det skulle vara lätt att bara fixa med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen hade det redan varit gjort.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Vi har grunderna klara för det, men vi måste också själva ta kraft och initiativ för att lösa frågorna, inte bara lägga dem på någon annan och skylla på varandra. Vi måste se på lång sikt att inte varje minister och ny regering ska titta i sin mailbox om det har kommit något från Sverige, från Finland, har man ändrat något som vi inte hänger med i. Annars riskerar man att bli utskälld i lagtinget eller ännu värre att åländska elever blivit drabbade som har skett i det här fallet. Vi måste försöka nå långsiktiga lösningar det är alltid det bästa.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack talman! Jag uppfattar att det är precis det som ltl Häggblom frågar efter som har skett, ett långsiktigt konstruktivt arbete över flera regeringar och ingalunda är det så att varken ministern eller tjänstemännen har vaknat nu plötsligt p.g.a. spörsmålet och börjat jobba med frågan. Det är samma förvaltning och samma människor som har jobbat med det under många år.

    Vill rätta en felaktighet som ltl Häggblom kom med, det är inte så att alla utbildningar i Sverige kräver väldigt höga betyg för att komma in, tvärtom så finns det många utbildningslinjer som i det svenska utbildnings- och högskolesystemet som faktiskt inte ställer så höga krav alls på betyg för att komma in.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Katrin Sjögren

    Talman! Det är oppositionens rätt och plikt att diskutera, hålla sig informerad och vara en kyrkstöt på landskapsregeringen. Spörsmål är ett verktyg, en viktig del i det demokratiska systemet. Vill försäkra hela lagtinget att utbildningspolitik är högprioriterat. Det är högprioriterat för hela landskapsregeringen, för majoriteten och för oppositionen.

    Ett axplock som en inblick i hur vi jobbar med utbildningspolitik i landskapsregeringen. Vi håller på reviderar och moderniserar vår grundskolelag, ett grundfundament i hela vårt utbildningssystem. Till det kommer också en revidering av läroplanen. Vi har sagt att barn och unga med andra modersmål än svenska att deras förmåga och möjlighet att lära sig det svenska språket ska stärkas.

    Vi håller på utvärderar vår egen gymnasiereform som gjordes för fyra, fem år sedan och förnyar antagningssystemet för gymnasiet. Vi ser till studerande i behov av särskilt stöd som har behov av andra utbildningslinjer på gymnasiet. Vi ser även över Högskolan där vi har som målsättning att den ska bolagiseras. Dessutom håller vi på tittar på en alldeles praktiskt sak som handlar om boende för studerande som kommer utifrån Åland, som kommer och studerar på vårt gymnasium men framförallt på Högskolan.

    När man får ett spörsmål, när något väcker debatt och när man upptäcker saker alldeles själv så rannsakar man sig, funderar om man har missbedömt situationen, kunde man ha agerat annorlunda och så lär man sig av det. Det är helt allmänmänskligt och det vill jag påstå att också den här landskapsregeringen gör, likväl som alla andra landskapsregeringar.

    Jag förstår till fullo den besvikelse och den upprördhet som har rått och är mycket ledsen för de eleverna som har råkat ut för detta. Det handlar om högpresterande elever som har satt hela sin själ och sitt hjärta i sin skolgång och gymnasieutbildning. Det handlar också om de eleverna som har medelbetyg. Det har varit väldigt prioriterat och landskapsregeringen och hela förvaltningen har varit engagerad.

    Jag kan garantera lagtinget att det inte har sparats några mödor. Kortsiktigt som utbildningsministern har redogjort för så har det varit officiella skrivelser, personliga kontakter och även ett officiellt möte så sent som igår som hela tiden har varit inplanerad som en gång i hela arbetet. Man har också försökt att lösa frågan, göra det bästa av situationen på gymnasialstadiet, diskuterat kring omtentor och har haft högskoleprovet som alternativ.

    Vad händer då på lång sikt? Vi ser förstås över rutiner och strukturer. En förbättrad rutin och struktur som har kommit till är att man också direkt från UHR meddelar gymnasialstadiet, att det finns två vakande ögon på hela processen.

    Under ministerbesöket igår visade det sig att minister Helene Hellmark-Knutsson var mycket intresserad av att komma till Åland och lära sig om det åländska utbildningssystemet. Det är min uppfattning att man är väl medveten om Ålandsöverenskommelsen i Sverige på generalkonsulatet och i hela utbildningssystemet.

    Tjänstemän och Ålands lyceums rektor var också och träffade tjänstemän på UHR och diskuterade vidare. Där finns också ett intresse att man vill besöka Åland. Lagtinget borde bjuda utbildningsutskottet i svenska riksdagen till Ålands lagting, där har vi ytterligare en gemensam sak. Bara vi drar åt samma håll kan man faktiskt uträtta stordåd på Åland. Jag deltar gärna som värd för en lunch om lagtinget tycker att det skulle vara en bra idé att bjuda in utskottet.

    Vi kan också läsa på radions hemsida att rektorn från Åland lyceum gör den bedömningen att det kan bli mindre förändringar än man har fruktat. Att man dessutom ska undersöka om man ännu ett år kan hålla kvar vid det gamla meritvärderingssystemet eftersom vi och våra studerande fick besked så sent. Man tittar också på den möjligheten.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill tacka lantrådet för ett ödmjukt anförande. Den frustration som vi från oppositionens sida har gett uttryck för är inte bara vår personliga, utan en sådan frustration som de facto finns ute samhället bland de föräldrar som har ungdomar som har blivit drabbade. Det är en situation som vi ska hoppas att är tillfällig och att det går att komma ur den men det är jobbig för tillfälle. Jag uppskattar att lantrådet medger situationen och beklagar det som har hänt. Vi får alla hjälpas åt att försöka komma vidare så att framtida årskullar och generationer ska behöva uppleva samma sak. Det ligger ganska mycket i det som har sagts, att vi behöver titta med helt nya ögon på utbildningspolitiken och konstatera fakta, lejonparten av våra ungdomar utbildar sig västerut och det borde vara ett helt system som kan hantera det på ett sådant sätt att de kan konkurrera på lika villkor i framtiden.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Så jobbar alltid på Åland, man ska titta både öster- och västerut och vi ska absolut ha utbildningsvägarna klara västerut. Igår var jag värd för en lunch för gymnasieelever som med stor framgång har deltagit i både uppsats och ekonomitävlingar. Det visade sig att majoriteten i just det sammanhanget kunde tänka sig att läsa juridik och ekonomi i Finland. Även utbildningsministern visade att det är ca 65 % från att ha varit nästan 80 % som väljer Finland. Våra ungdomar är öppet sinnade och väljer studieplatser men självklart ska vi politiskt jobba att båda vägar är öppna.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman!  Det är alltid den enskilde ungdomen som själv ska bestämma åt vilket eller vart i världen man vill utbilda sig. Tar man till den övergripande bilden är jag helt övertygad om att något väldigt dramatiskt ska hända i republiken Finland om vi ska kunna få likvärdiga utbildningar på svenska och de möjligheter som vi har i Sverige. Jag är helt övertygad om vi tittat 10, 20 år fram i tiden kommer vi att ha en minst lika stor, antagligen större andel ungdomar som utbildar sig västerut. Vi behöver ge dem förutsättningar att kunna konkurrera om de studieplatserna på så lika villkor som möjligt. Avslutningsvis, fru talman, det som gjort mig orolig är att Åland har lyckats bra som ett utbildningsland under en ganska långt tid, vi har höjt utbildningsnivån och vi har gett våra ungdomar goda möjligheter. Nu läser vi i tidningen att det är stora problem på gymnasiet med att få budgeten och ekonomin att gå ihop, det kan få konsekvenser som inte är bra för utbildningsnivån och nu har vi drabbats av även den här saken. Vi har två saker som samverkar som är dåliga just nu, vi måste komma upp och framåt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Där är jag helt enig och där har också oppositionen ett ansvar hur man sätter nivån på debatten. Jag håller med tidigare talare att den senare delen av spörsmålsdebatten har varit konstruktiv och vi har ett gemensamt ansvar. Jag delar den uppfattningen att det blir mera komplicerat på riksidan samtidigt som fler utbildningar blir internationella, undervisningsspråket blir engelska. Vi får allt fler åländska studerande som läser i Europa, i världen, far till USA och allt det är väldigt välkommet. Sedan gäller det att vi ska försöka få dem tillbaka.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Vill i likhet med föregående talare tacka lantrådet för den ödmjuka approach som lantrådet hade i sitt anförande. Vi har trots allt en situation som inte är bra, då är det bra att ha ödmjukhet. Det är en annan sak vems fel det är. Det är bra att lantrådet i likhet med ministern beskrev vilka åtgärder man vidtar för det är rutiner och förändringar kring rutiner som vi måste få till så att detta inte uppstår framöver. Signalen som landskapsregeringen sänder ut är viktig att vi verkligen gör allt vi kan för att våra studerande ska ha möjlighet att studera i Sverige på så lika villkor som möjligt som svenskarna.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Britt Lundberg

    Fru talman! Regeringspartierna uttrycker förnöjsamhet över sitt arbete. Man är stolt över att den svenska ministern, efter att centern har slagit larm, har kontaktats och berömmer regeringen för att man har informerat ministern. Är det vad regeringspartierna kräver av ett regeringsarbete?

    Nja, man kan utläsa av socialdemokraternas gruppanförande att det nu krävs kraftfulla insatser. Moderaterna har fört en ganska blygsam tillvaro i debatten.

    Regeringen nu måste visa att de har kompetens och vilja till de kraftfulla åtgärderna. Bästa regering, vi behöver få svar på frågorna. Berätta nu i debatten vad man med mått och steg kommer att göra för att säkerställa våra ungdomars studieplatser i höst.

    När vi på måndag ska diskutera självstyrelsepolitik har den nu sittande regeringen skrivit att den finländska regeringen agerar ensidigt. Det är väldigt viktigt att man lyfter sin egen spegel och funderar på hur väl man har dialogen med lagtinget i frågorna.

    Regeringen ges många tillfällen, idag pågår debatten och vi fortsätter på måndag med debatt om självstyrelsepolitik och framförallt ett tillfälle där man kan visa på vad man gör för att faktiskt stöda ungdomarna som har avlagt sina studier i Sverige, dvs. tänker man ge dem behörighet på Åland eller inte? Här är det upp till bevis och det har moderaterna utryckt en förväntan på.

    Vi har fått frågan om denna fråga kommer att leda till ett misstroende. Vi behöver allvarligt överväga det. Läser vi spörsmålssvaret med självstyrelsepolitiska glasögon finns det grund för det. Ser vi hur regeringen har prioriterat i frågan och hanterat den i förhållande till det som ger utbildning på Åland så finns det grund för det.

    Mycket handlar om vad regeringen har att berätta, vad de tänker göra och hur lantrådet ser på hur frågan har prioriterats, hur arbetet sköts, vilken innovation och på vilket sätt man tar tillvara de möjligheterna som man har inom självstyrelsen på området.

    Vi vet att förändringen i Sverige har som mål att få flera svenskar in på studierna. Någon av er ledamöter förstod inte vad jag menade när jag sade att ”om ej om i vägen vore kuddorna i luften fore”, alltså att man kan fundera på att om det inte söker en enda svensk till juristutbildningen nästa år då kommer det säkert att komma in ålänningar. Om svenska ungdomar får sämre betyg då kanske det kan komma in flera ungdomar på utbildningarna. Det är inte vad det handlar om kära vänner, det handlar om att våra ungdomar ska få tillträde på samma sätt som de svenska ungdomarna har. Det är grunden i Ålandsöverenskommelsen att man ska säkra tillgången för det svenska språket, lokala sedvänjorna och kulturen.

    Det är tung stämning här idag och det förstår jag för det är en oerhört viktig fråga. Vi vet nu att majoriteten i regeringen är nöjd med situationen som den är. Det hoppas jag att det inte är, utan att man faktiskt ställer förväntningar på att det måste göras mer och att det inte får återupprepas att beslut fattas utan att regeringen på förhand har varit med och agerat.

    Utbildningsplatserna väljer våra ungdomar beroende på hur högt universiteten rankas. Det handlar inte om att vi ska styra ungdomarna varken västerut eller österut utan det handlar om att man måste konkurrera på europanivå, åtminstone med sin utbildning. Det ska vara avgörande. Börjar vi värdera de svenska utbildningarna lägre och höja och totalt godkänna de finländska utbildningarna då gör vi en aktiv insats för att styra ungdomarna österut. Det är ett ansvar som jag hoppas att alla som tillhör regeringspartierna nu har fått klart att inte gäller mera, eftersom regeringen har sagt att man ska arbeta för att i synnerhet ha tillgång till Sverige.

    Om man i Finland erbjuder ett visst antal utbildningar på svenska och så blir de kombinerade svenska och engelska är det inte inom alla områden. Det livsviktiga är att våra ungdomar inte ska bli begränsade att utbilda sig inom 20-30 områden utan de ska ha tillgång till alla områden. Man ska kunna drömma om att bli precis vad som helst och kämpa för att bli det och inte bli begränsad. Vi vet att vi har en akut brist på läkare, vi behöver veterinärer, psykologer, socialarbetare, självstyrelsen behöver mera jurister osv.

    Flera av utbildningarna kan man klart läsa på hemsidorna från finländsk sida att det inte ges på svenska. Det betyder att det är avgörande oerhört viktigt att tillträde finns till dessa och i tillräcklig grad, d.v.s. på samma villkor som svenskarna.

    Talmannen

    Talmannen påminner om den rekommenderade taltiden.

    Ltl Britt Lundberg

    Bästa vänner, vi avvaktar nu och ser på vilken nivå självstyrelsepolitiska debatten blir på måndag och vad vi får för svar på den skriftliga frågan som vi också ställer på måndag. Efter det kommer vi att avgöra om det finns skäl för ett misstroende eller inte.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Lundberg är rätt hård i sin retorik idag. När ltl Lundberg säger att vi alla från regeringspartierna är helt nöjda med situationen som är och att vi sitter här och småler åt det, ledamoten sade kanske inte småler men ungefär. Jag blir oerhört upprörd när ledamoten säger så. Jag vet vilket enormt engagemang det finns i regeringskorridorerna bland tjänstemän och ministrar som gör allt i sin makt för att rätta och försöka se till att det som har skett ska kunna göras bättre. Det har begåtts misstag.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Jag hänvisar till de gruppanföranden som har framförts här idag där man stöder arbetet och konstaterar att man förlitar sig på att det kanske blir färre sökande och att det kan ordna sig ändå, att det kanske inte behöver bli så farligt, det kanske kan bli en uppskjutning på ett år osv. Resten blandar ltl Holmberg-Jansson med någon annans anförande.

    Det är en oerhört allvarlig fråga. Det är grunden för om vi ska ha tillväxt och utveckling i vårt samhälle, grunden för om vi ska ha kompetenta människor att anställa till vår förvaltning men också ut till vårt näringsliv. Det får inte på något villkor ske en avmattning på vår utveckling när vi äntligen har nått någorlunda samma utbildningsnivå som resten av Norden. Vi har legat katastrofalt efter och vi får inte hamna efter igen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Idag kunde vi läsa i en av dagstidningarna att rektorn på Ålands gymnasium ändå kände sig mera till freds än före han åkte till Sverige. Jag är en person som försöker att inte titta i backspegeln, alltid titta framåt, vara positiv och försöker alltid hitta lösningar. Om någon skulle fråga mig vilken sorts person jag är skulle jag säga att jag är en problemlösare, en lösningsfokuserad person. Därför har jag väldigt svårt när man bara slår på regeringen och säger att man inte har gjort något i tid. Det är något som har skett tidigare att man har ändrat meritvärderingen, då var det från 9,0 till 9,3. Vi måste föröka jobba konstruktivt tillsammans, opposition och regeringspartier.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det som efterlyses från oppositionen är bilden framåt vad regeringen gör för att undvika att det ska kunna träda i kraft till hösten, för att framåt garantera att Sverige inte har några problem att ta Åland med i sina kriterier osv. De svaren väntar vi på och det är väldigt fint om ltl Annette Holmberg-Jansson efterlyser dem också från regeringen.

    Det som har framförts som en förhoppning om förmildrande omständigheter är precis just det om det är så att betygen sänks, att ungdomarna i Sverige får sämre betyg i vår, om det är färre som söker i så fall kan de åländska ungdomarna komma in ändå. Så kan det säkert vara, det gäller alla år, det beror precis på vilka som söker in. Poängen är att de åländska och de svenska ungdomarna ska ha samma nivå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    7        Rättsosäkerheten vid offentlig upphandling

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 5/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling den 27 mars.

    Föredras

    8        Olika linjer i kommunfrågan

    Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2016-2017

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling den 29 mars.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 27 mars 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.