Enda behandling

Plenum börjar 1

Fortsatt enda behandling. 1

1    Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Plenum slutar 44

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

Vicetalman Viveka Eriksson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Gunnar Jansson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Fortsatt enda behandling

1        Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Diskussionen forsätter. Begärs ordet?

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag ska hålla ett eget anförande, det senaste var ett gruppanförande. Jag ska ta upp sådant som egentligen inte står i budgeten eller i utskottets betänkande. Men, fru talman, det berör i allra högst grad budgeten och betänkandet.

I finans- och näringsutskottets betänkande nämns ofta utveckling, regionalpolitik och kommuner på ett sätt där utskottet visar vägen hur vi kan behålla och förbättra vårt samhälle.

En sak tycker jag att vi alla har glömt och det är det fundamentala för ett samhälle; befolkningen och befolkningsutvecklingen.

Omkring år 2000 uttryckte dåvarande lantråd Roger Nordlund att Åland borde inom en inte alltför avlägsen framtid ha 30 000 invånare. Åland hade vi den tidpunkten 25 500 invånare. 15 år senare kan vi se hur det gick med dåvarande lantråd Nordlunds målsättning.

Idag har Åland cirka 29 000 invånare. Lagom till Självstyrelsens 100 års jubileum inhyser Åland gott och väl 30 000 ålänningar. Dåvarande lantråd Nordlunds målsättning kommer att bli uppfylld.

Man kan konstatera att det finns få länder och regioner som har vuxit så mycket som Åland de senaste 15 åren.

Om vi sedan ser på den regionala befolkningsutvecklingen på Åland så ser vi en mycket tydlig trend. Landsbygden och Mariehamn ökar medan skärgården minskar. De senaste 15 åren har Mariehamns befolkning ökat med cirka 70 personer per år. Landsbygdskommunerna har ökat ännu mer eller med cirka 170 personer per år de senaste 15 åren. Däremot har befolkningen i skärgårdskommunerna minskat, speciellt då de kommuner som ligger längst bort från fasta Åland; Brändö, Kökar, Sottunga och Kumlinge. Dessa fyra kommuner har minskat med 15-20 personer per år under de senaste 15 åren. Då dessa kommuner har cirka 1200 invånare så blir procentminskningen ganska stor. Vad som bekymrar mest är att under de senaste 15 år har minskningen inte varit så stor sedan 1970-talet. Minskningen ökar ganska dramatiskt.

Fru talman! Alla dessa siffror bör landskapsregeringen analysera och försöka få reda på varför fasta Ålands invånare ökar och i vissa kommuner ganska dramatiskt och varför en del skärgårdskommuners invånarantal minskar mycket. Varför är det så här? Vad kan man göra åt det? Kan man och ska man göra något åt det? Vill de allra flesta bo i Mariehamn, i Lemland och i Jomala och i alla andra kommuner som har en nära service?

För inte så länge sedan talade jag med en av de ledande mäklarna på Åland och frågade var de lättast kan sälja en lägenhet på Åland idag. Ja, i Mariehamns absoluta centrum, där kan vi sälja ”hur mycket som helst”, sade han. Det är väl i Mariehamn som jättemånga vill bo. Här har Mariehamns stad ett stort ansvar för att se till att planeringen är på det sättet så att man kan bygga bostäder där människor vill bo. Det är trots allt det som vi mest behöver höra på. Visserligen ska vi också försöka styra det på ett eller annat sätt. Det är ett faktum att folk vill bo i Mariehamn, även på Solberget har vi en ”explosion”. Det finns också en del som gärna vill bosätta sig ute på landsbygden och i skärgården, men en allt mindre del.

Jag tycker att det här borde analyseras av regeringen. De borde komma med någon form av meddelande eller något och sedan borde regeringen lägga ut politiken efter det. Tack, fru talman. 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson funderade över vad man kunde göra för skärgården och han tog upp befolkningsminskningen. Det är tre saker som är viktiga för skärgården; arbetsplatserna, kommunikationerna och bostäderna. Vi kommer inte ifrån det.

I dagsläget behandlar man skärgårdskommunerna olika beroende på om man bor på ena eller andra sidan om Skiftet. I de åländska skärgårdskommunerna får man betala för sina lastbilar som är så viktiga för företag som skapar arbetsplatser, medan t.ex. Houtskär inte har några avgifter på sina lastbilar. Det här är en viktig fråga. Jag missar aldrig ett tillfälle att ta upp detta, för det är så viktigt att det här borde ändras.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tror inte vi riktigt vet vad det här beror på. Jag tror att det måste analyseras djupare. Ltl Sundblom säger att det beror på att det inte finns arbete. Jag påstår att det inte stämmer riktigt, det finns arbete i skärgården, men utbudet av arbete finns inte som i centralorterna. Dagligen rullar det företagare till skärgården och jobbar. Det finns jobb, speciellt inom hantverket.

Det är klart att kommunikationerna är avgörande. Till vilken volym har man råd med kommunikation så att en skärgårdskommun känner sig som en fast åländsk kommun? Det bör också diskuteras. Det är viktiga saker. Man måste helt enkelt lägga katten på bordet och vara tydlig. Kanske det är omöjligt att ha den yttersta skärgården levande?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Omöjligt är det nog inte. Det viktigaste är att man skapar förutsättningar för företagsamhet så att man kan starta företag. Det är inte alla personer som startar egna företag, men kanske någon startar företag som sysselsätter 5-10 personer. Transportkostnaderna är väldigt viktiga. Samhället ska stå för infrastrukturen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, transportkostnaderna har säkert stor betydelse. Men fast man satsar 15 miljoner i skärgårdstrafiken till de här fyra kommunerna så har de minskat med 24 personer per år de senaste åren. Det känns inte så lätt. Jag tror inte att någon har lösningen. Det gäller att analysera och utgående ifrån det så måste man se var man ska lägga skattepengarna i framtiden. Jag tycker att det är ett viktigt arbete som skulle behöva göras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson lyfte en intressant debatt upp på bordet. Har vi för många kommuner? När slutar en kommun att vara livskraftig? Personligen reagerade jag lite på att ledamoten endast lyfte fram ansvaret för kommunen Mariehamns stad. Vi ser ju en kraftig urbanisering. Det är ju Mariehamn med kringliggande kommuner som växer. Även grannkommunerna med Mariehamn har ett ansvar att också bygga hyresbostäder och se till att möta upp den stora inflyttningen som sker mot centrum.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det har vuxit mest kring Mariehamn. Det finns också många andra exempel. Hammarland har vuxit från 1 000 personer till 1 500 personer sedan 70-talet. Saltvik har vuxit från 1 460 personer till 1 800 personer. Det sker ganska dramatiska ökningar även på landsbygden och det är jättepositivt. Överlag kan man se att landsbygden och till och med Geta har en positiv trend fast Geta ligger ganska långt bort från de centrala delarna av Åland. Att man har kommunerna kvar är positivt för att hålla landsbygden levande. Skulle man inte ha det så skulle servicen centraliseras och då skulle det urbaniseras ännu mera.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det låter lite tokigt när man säger att Hammarland har vuxit från 1 000 till 1 500 personer sedan sjuttiotalet eller sextiotalets. 500 invånare! Vad är en livskraftig kommun? Hur många invånare måste en kommun ha för att vara livskraftig? Det behöver vi diskutera. Hur mycket hänger det ihop med dagens landskapsandelssystem? Det är ju det som gör att dessa kommuner kan vara livskraftiga. Om man får samma landskapsandelar som Mariehamns stad så ska vi se hur många kommuner som lever.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Skulle till exempel Saltviks kommun ha västra hamnen och allt annat som Mariehamn har så skulle säkert också Saltvik behöva mycket mindre landskapsandelar. Man måste förstås se till helheten. Varför har Mariehamn mindre landskapsandelar än andra? Ja, det är för att staden är en stad och där finns alla viktiga institutioner; gymnasialskolor, det här huset osv. Det i sig ger staden mycket indirekta skatteintäkter och andra intäkter. Man måste se till helheten.

Diskussionen om landskapsandelar blir säkert längre fram, för nästa lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlsson är ibland bra på att lyfta upp saker som kanske inte riktigt hör hit. Om vi skulle ha hållit oss till formalia så är detta en sak som borde ha lyfts i remissdebatten eftersom det inte finns så mycket om det här i betänkandet.

Jag reagerade på när ltl Runar Karlsson nämnde att det är dåligt ställt i de olika kommunerna, bland annat i Jomala. Jomala hör till en av fem kommuner i Finland som har den största inflyttningen. Jag delar inte riktigt ltl Runars Karlssons uppfattning.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad jag minns så sade jag inte att det var dåligt ställt i Jomala, då uttryckte jag mig verkligen konstigt. Tvärtom, jag sade att Mariehamn växer och kranskommunerna runt om Mariehamn, Jomala och Lemland, växer ännu mera. Jag tyckte att jag berömde Jomala genom Solberget och den planeringen. Man betalar lika mycket på Solberget för en 1000 kvadratmeters tomt som man betalar för ett mindre hemman i Saltvik. Det visar att det är så där som folk vill bo och det måste vi rätta oss efter mera politiskt. Vi måste titta på hur ålänningarna vill bo. Sedan har man alltid vissa styrmedel, man vill styra det på ett visst sätt. Man kanske inte vill att riktigt alla ska bo i centrum. Man vill försöka hålla hela Åland levande för man tror att det är bäst för hela Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När ltl Karlsson gick upp här så sades det att han skulle säga någonting nytt. Det här är ingenting nytt. Det är inte obekant för mig åtminstone vad detta beror på. Det är en rad samverkande trender som tyvärr drabbar de svagaste regionerna. I det här fallet är skärgården den svagaste regionen. Det har att göra med näringslivets förändring och offentlig sektors förändring. Många arbetsplatser har försvunnit på grund av strukturella förändringar och man har bytt bransch. Det har att göra med vår ängslighet, inte min men många andra politikers ängslighet när det gäller trafiksatsningar. Varför har vi inte en tunnel till Föglö? På Färöarna eller Island hade man byggt en tunnel för länge sedan. ”Den är ju betald”, säger färingarna. ”Vad håller ni på med? Tunneln är betald redan. Ni kör en färja där som kostar lika mycket som att ha en tunnel”. Med en tunnel skulle Kökarborna ha trekvart till fasta Åland. Det här håller vi på att veva med och har hållit på sedan sextiotalet. Det är klart att avfolkningen skyndas på av detta.

Sedan har det framförallt att göra med den digitala uppförsbacken som Åland har hamnat i. Vi har så drastiskt hamnat på efterkälken och i bakvattnet av utvecklingen. Det finns ju ingen som kan släpa stentavlor fram och tillbaka.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som bekant jobbade jag ju själv med en tunnel till Föglö som det sedan inte fanns en politisk majoritet för i lagtinget. Jag fick ge upp. Jag håller med om att en tunnel skulle ha gett den största injektionen. Trafiken är nog jätteviktig, men till vilka volymer har man råd att bygga ut trafiknätet som kostar? Vi vet att kortruttsprogrammet kostar 200 miljoner. Med den senaste satsningen med ny färja och annat så kanske man kommer upp till 250 miljoner. Det har man inte råd med och den debatten borde man också våga ta här i lagtinget.

När det gäller investeringar nu så är alla för allt, ingen vågar ta ställning.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vi har ju råd att satsa 500 miljoner på 30 år, det har vi råd med. Men vi har inte råd att bygga en tunnel som redan är betald eftersom kostnaderna, drift och investeringar, för befintlig trafik försvinner. Det beror på hur man räknar. Det kanske bli lite sundare tankar när vi byter bokföringssystem och lämnar detta stenålderssättet ”stenhögssättet! att budgetera som vi har haft idag. Man plockar en och en sten i en hög. Det kanske blir sundare då och vi kommer på att det kanske t.o.m. är billigare att bygga en tunnel än vad det är att köra en färja.

Den digitala uppförsbacken drabbar nog också de perifera regionerna. Det finns ju ingen möjlighet idag att varken inom offentlig sektor eller inom näringslivet jobba på distans så som det finns i andra delar av världen där man har kommit någon vart med digitaliseringen. Detta medför att en massa olika samverkande trender avgör helt. Man kan inte bo i skärgården för man kan inte jobba i skärgården. Den digitala agendan och det digitala utvecklingsarbetet är kanske det allra viktigaste och bör sättas allra främst som botemedel på den här diagnosen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi kunde i alla fall på papper visa att en tunnel betalar sig. Sedan blev det en vulgärdebatt, tunneln skulle bli tre gånger dyrare än vad vi kunde visa på papper. Det var omöjligt att stå emot den debatten och därför föll hela projektet sedan.

När det gäller att jobba på distans så visar det sig att det inte blev riktigt så. Man kan jobba på distans inom vissa områden. Människan vill inte sitta hemma på kontoret och jobba ensam och sedan gå på morgonkaffet till köket för sig själv. Man vill gärna vara med andra människor, dricka kaffe, äta och prata. Det kan man inte uppnå om man jobbar ensam på distans. Det blev inte riktigt lösningen för glesbygden när det gäller befolkningen, kanske lite delvis men inte alls så mycket som man trodde. Jag känner till personer som jobbade i Saltvik mot Stockholm och de slutade med det och flyttade till Stockholm. Det var inte speciellt roligt att sitta hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under senare dagar har vi alla kunna ta del av det åländska näringslivets oro över infrastrukturen på energiområdet, på elförsörjningen. När man inte kan vara säker på att det finns en trygghet och en trovärdighet i infrastrukturen så överväger man t o m i värsta fall att inte fortsätta sina etableringar här på Åland.

Precis samma mekanismer finns också i infrastrukturen i skärgården. Nivån på skärgårdstrafiken kan man alltid diskutera men den måste vara trovärdig. De som eventuellt ska etablera sig måste tro att det finns en ärlig satsning från det offentliga att hålla trafiken i skick. Finns inte trovärdigheten så kommer inte heller etableringarna, då kommer inte arbetsplatserna och då kommer inte ändringar i befolkningstrenden. Infrastrukturen är av en oerhörd betydelse. Vi borde komma till skott med vad vi tänker göra istället för att gång på gång ifrågasätta och ställa oss frågan om vi har råd med den här trafiken, för det skapar bara osäkerhet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Just därför borde man göra en mer ingående analys innan man börjar lägga ut en massa pengar på någonting som kanske inte hjälper. Var vill ålänningarna bo och varför? Satsar man t.ex. 100 miljoner på trafiken på ett sådant sätt som man tror och så fortsätter minskningen, så på något vis måste man försöka analysera vilka investeringar som gagnar ålänningarna på bästa sätt. Gagnar det ålänningarna det som man tänker göra? Nu har man satsat 15 miljoner på skärgårdstrafiken i året på de här fyra kommunerna och ändå minskar befolkningen. Men om man inte hade haft trafiken så kanske befolkningen hade minskat ännu mera. Det är jätteviktigt i dessa tider när pengarna tryter att man vet att man lägger pengarna rätt. Kommer man fram till att det här är lösningen så då tror man på det och kör på det. Jag tror att man måste ha mera analyser.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill ändå hävda att visst har vi haft en dyr skärgårdstrafik fram tills nu med dubbla långrutter med mera. Skärgårdstrafiken har inte i grunden varit trovärdig därför att vi politiker här i lagtinget har under de senaste 10-15 åren gång på gång sagt att skärgårdstrafiken är för dyr och man måste antagligen dra ner den. Man kan inte säga att en trafik är bra även om den kostar väldigt mycket om det samtidigt ifrågasätts och ingen vet säkert vad som kommer att ske nästa år och året därpå. Trovärdigheten, att det blir ett system som alla ställer bakom och stöder, det är det som ger trygghet och som kan leda till etableringar och näringsverksamhet. Vi måste våga ta de beslut som ska fattas. Vi genomför det och säger att det är det här som gäller.

Ltl Runar Karlsson, replik

Trovärdighet och trovärdighet, ltl Perämaa säger att skärgårdstrafiken inte är trovärdig. Trots allt har vi en jättefin skärgårdstrafik med jättemånga turer osv. Bor man långt ifrån fasta Åland så kan man inte ha speciellt många turer per dag. Det finns helt enkelt inte tid för det med en färja. Man blir aldrig riktigt nöjd med det man har, så är det inom alla områden, man vill ha lite mera. Trots allt har Åland en av den bästa skärgårdstrafiken i världen. Inom många andra områden också har vi den bästa servicen vad det än må vara; skolor, vård osv. Vi har det jättebra.

Återigen, man borde analysera var folk vill bo och varför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Så här före jul ska man vara lite snällare. Jag kan ändå inte låta bli att ta upp en fråga som centern borde haft möjlighet att påverka. Centern har suttit i regeringsställning i drygt 35 år och de har haft möjlighet att påverkar regionalpolitiken så att de kunde ha vidtagit de här åtgärderna som ltl Runar Karlsson räknade upp.

Jag delar ltl Danne Sundmans åsikt när det gäller Föglötunneln. Det var egentligen en politisk feghet att man inte vågade driva tunneln vidare. Nu backade de flesta tillbaka. Skulle man ha fortsatt tunnelprojektet så hade det gjort ganska mycket för hela skärgården. Om man hela tiden ska hålla på att analysera så kommer vi att analysera sönder oss.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I och med att hela Åland med internationellt mått mätt är en skärgårdsregion och det som ltl Eklund säger att centern har suttit de senaste 35 åren i regeringsställning så kan vi konstatera att befolkningen har ökat från 20 000 till nästan 30 000 under den perioden. Centern har suttit med hela tiden så vi får väl ta äran åt oss för det.

Att det finns i regioner i skärgården som minskar är nog ett mått på att människan vill ha nära till service. Man vill kunna ta bilen till bion och till restauranger. Det ultimata är Mariehamn och runt Mariehamn, där ökar befolkningen mest. Så vill människan bo, de allra flesta. Sedan finns det en del som gärna vill bo ute på landsbygden och i skogen. Jag är en av dem.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är så i livet med allt, allting handlar om prioriteringar. Hade man prioriterat ett levande Åland och att ”hela Åland ska leva”, som centerpartiet brukar säga, så måste man också driva en sådan politik så att det ges förutsättningar. Detta borde centern ha kunnat göra.

Att befolkningsutvecklingen har stigit på hela Åland är nog inte bara centers förtjänst. Det är en naturlig utveckling. Befolkningen har ökat tack vare att Åland är attraktivt och det har funnits arbetsplatser här. Jag tror inte att det beror på själva politiken så mycket. I regioner där det finns problem med avfolkning har man nog inte satt tillräckligt med resurser och tankeverksamhet för att få den regionen att leva.

Ltl Runar Karlsson, replik

Är det ltl Eklunds åsikt att allt som är fel så är centerns fel och allt som är bra så är det inte tack vare centern? Det har vi hört tidigare.

Vi har trots allt en levande skärgård fast den är dyster. Skärgården är i princip åtminstone vintertid tom. Om vi ser på statistiken t.ex. på Vårdö så är invånarantalet oförändrat sedan sjuttiotalet. Föglö har en befolkningsminskning. De andra kommunerna längre bort har ett större problem. Trots allt är skärgården fortfarande levande och det är tack vare att de är självstyrda kommuner. Om man inte skulle ha kommuner så skulle centraliseringen bli ännu större. Skolor och daghem skulle förstås centraliseras mera av olika orsaker. Nog är det mycket tack vare centerpolitiken och att ”hela Åland ska leva” som hela Åland lever.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ltl Runar Karlsson vill analysera. Vart vill man komma med analyserna? Hur ska vi ha det i skärgården? Ska vi analysera hur många som i verkligheten bor i skärgården? Om analysen visar att det är ännu färre som verkligen bor i skärgården än vad vi tror och vad ÅSUB:s statistik visar, vad ska vi då göra med den analysen? Ska vi sluta satsa på skärgården då? Jag förstår inte riktigt vad ltl Karlsson ska använda slutsatserna i sina analyser till?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är viktigt att veta var vi lägger våra skattepengar så att vi lägger de i rätt korg och får ut det maximala. Ska man t.ex. bygga en väg någonstans så vill man veta att det bor folk längs vägen eller i alla fall att folk kommer att bosätta sig om man bygger den vägen. Det är ju jätteviktigt. Är det så som Hilander insinuerade att det inte är 1 200 invånare i de här fyra kommunerna, att det är färre personer och att man är skriven där, så visst måste man ta reda på om det är färre åretruntboende och många sommarboenden. Det är också viktigt att veta. Är det så att lagtinget tror på en sak, vill satsa mycket pengar på en sak och tror på det, så då gör man det förstås. Som det är nu så blir man dyster när man ser siffrorna. De minskar och minskar och minskar. Var ska det sluta?

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Vi kan till exempel jämföra med Eckerö som fick sin bro och har väldigt fina förbindelser till Mariehamn. Vi har haft en positiv utveckling. Det senaste året svängde utvecklingen, vilket Eckerö håller på att analysera. Vad är det som händer i kommunen? Vi har generationsskiften, vi har en turism som har svikit och vi har tappat lite tro på kommunen. I dagsläget vänder det och vi har stora satsningar på gång. Det jag vill säga är att människorna flyttar efter jobben, man vill ha närhet till jobben och jobba på hemmaplan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det blev en liten debatt kring det här. Jag tror att den här debatten borde fortsätta. Vi borde mera diskutera vad ålänningarna vill, var de vill bo och var de vill verka. Arbetsplatserna är kanske ett av de viktigaste argumenten. Trots att det finns ganska mycket arbetsplatser på Åland så flyttar många ungdomar till Stockholm för det är mera centralt, det händer mera och det är mera på gång. I Stockholm finns ett större utbud. Det förekommer en ganska stor utflyttning exempelvis till Stockholmsområdet från Åland. Som tur är så förekommer det en ännu större inflyttning. Det är viktiga saker att veta var man vill verka och bo på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Som vi alla vet så är budgetförslaget för 2015 förändrad och följer mera den så kallade affärsbokföringsmodellen. Därför kanske det är lite svårare att jämföra kostnaderna med tidigare år. Liberalerna har tidigare fått en sådan budgetmotion godkänd där vi har efterlyst nyckeltal. Nyckeltalen saknas i den här budgeten, men det har jag full förståelse för eftersom arbetet med att strukturera om själva budgeten har tagit sin tid.

Det som man lätt kan räkna ut utan att det finns angivet här i budgetförslaget är årsbidraget. Årsbidraget i en budget anger hur mycket interna tillförda medel som återstår att användas till investeringar, placeringar och amorteringar efter att verksamhetskostnaderna har betalats. Enligt definitionen på årsbidraget så är den interna finansieringen tillräcklig om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I den här budgeten är årsbidraget 43,8, ska det vara lika stort som avskrivningarna så borde det vara 100 procent, vilket betyder att vi har ett glapp i den interna finansieringen. Det tär ju förstås på landskapets kassa.

För att lite hjälpa regeringen på traven så har vi från liberalerna skrivit 35 budgetmotioner. De innefattar att verksamhetskostnaderna skulle minska med 1 miljon euro. Om vissa motioner, som direkt påverkar verksamhetskostnaderna, skulle ha godkänts så skulle vi kunna höja årsbidraget till 50,3 procent med bara de små åtgärderna. Man ser att det finns också att göra i den här budgeten. Dessa 35 budgetmotioner är alla välformulerade och välgrundade. Vi har reserverat oss i 8 av dem. Alla delar i reservationen vill jag avisera till omröstning. Det gäller 8 budgetmotioner: Budgetmotion nr 18, En moderniserad grundskolelag, budgetmotion nr 40 Utlokalisering av arbetsplatser, budgetmotion nr 34 Ringväg Vårdö-Lumparland, budgetmotion nr 33 Reformering av skärgårdstrafikavgifterna, budgetmotion nr 27 Samarbetsunderstöd, budgetmotion nr 47 Rovdjurspremie på vildsvin, budgetmotion nr 43 Gång- och cykelväg Lemströms kanal-Söderby och budgetmotion nr 29 Trafiklösningar Godby. Tack, fru talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Det var lite bypolitik i slutet och det tycker jag att det ska få vara. Det som nämns i den här motionen angående gång- och cykelvägen Lemström-Söderby är redan på gång, vilket finans- och näringsutskottet konstaterade. Den finns redan i landskapets program för i år. Den kanske till och med är färdig. Jag känner inte till det i detalj, men det kanske ltl Asumaa gör. I programmet som landskapsregeringen gör prioriteringar så är projektering av den här satsningen med.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundman vet att liberalerna inte sitter i regeringen och de kanske inte har full insyn i det arbetet som pågår i den låga byggnaden här till höger. Däremot råkar undertecknad sitta i finans- och näringsutskottet där vi har erfarit att det kanske inte riktigt är så där som ltl Sundman säger och därför har vi den här reservationen för att säkerställa att det projekteras. Det är inte bara bypolitik, landskapet har en stor hamn i andra ändan. Detta är en stor genomfartsväg genom flera kommuner vilket trafiksäkerhetsmässigt behöver prioriteras som ett viktigt projekt enligt vår mening.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är tacknämligt att det finns stöd i oppositionen för regeringens politik. Om regeringen följer sina egna beslut så är projektering av gång- och cykelväg Lemström-Söderby något som man ska göra under det kommande året. Det har landskapsregeringen beslutat och landskapsregeringens beslut finns ju tillgängliga för alla. Det är inga hemligheter. Det är antingen klart eller så är det i slutskedet om regeringen följer sina egna prioriteringar som man har beslutat om i regeringen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Trägen vinner! Detta har vi motionerat om i flera år och fått avslag. Förr eller senare tar ju regeringen till sig av budgetmotionerna. Det här är en av dem. Vi är glada för det i så fall, att vårt idoga arbete i den här frågan förr eller senare kommer att ge resultat. Fast man avslår alla motioner så läser man ändå dem och tar till sig av de goda förslagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det har diskuterats mycket under budgetdebatten, men det som diskuteras alldeles för sällan är vår grundskola. Vi lämnar ett stort ansvar här i lagtinget till kommunerna och diskuterar ofta bara gymnasiet och högskolan.

Idag vill jag specifikt lyfta upp grundskolan. Vem har vi att tacka för att vi alla kan sitta här i den här salen eller att vi klarar av att hålla ett jobb? Ja, vi har fått gå i skola, vi har fått en utbildning och det är inte alla förunnat. Därför vill vi att grundskolan stöder utvecklingen av ett jämlikt samhälle, en likvärdig skola som ger alla samma möjligheter till kunskap, lärande och utveckling. Vi ska ha en skola som skapar förutsättningar för var och en att förverkliga sina drömmar genom ett livslångt lärande. Alla på Åland ska ges utrymme att forma sin identitet.

Fru talman! I remissdebatten lyftes inte detta upp men däremot jämlikhet. Grundskola och jämlikhet, som hänger väl ihop, har diskuterats mycket i utskottet. Grundskolan jämnar ut klasskillnader. Den ger ungdomar en likvärdig start i livet oavsett hemförhållanden, kön eller andra förutsättningar.

Utbildningen har historiskt varit en av de viktigaste ledstjärnorna för att skapa en jämbördig grund att stå på. Den åländska skolan ska bygga på humanistiska värderingar och betona social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. Skolan ska vara en demokratisk mötesplats som är jämställd och som motverkar könsstereotyper.

Vi socialdemokrater anser att alla barn ska garanteras en likvärdig möjlighet oavsett i vilken kommun barnet bor i. Ltl Runar Karlsson diskuterade kommunfrågan där även skolfrågan är relevant. Har vi likvärdiga skolor här på Åland?

Socialdemokraterna har diskuterat att skolfrågan borde vara en del av den åländska samhällsservicereformen. Vi behöver se över det ordentligt. Vi upplever också att det här kommer att bli en stor valfråga.

Fru talman! Skolan kräver engagerade och välutbildade lärare. På Åland kombinerar vi pedagogiken från både öst och väst. En framgångsrik åländsk skola bygger på ett aktivt och välfungerande samspel mellan skolpersonal, elever, föräldrar och andra vuxna i elevernas närhet. Kanske det är just detta som är orsaken till våra framgångar i PISA?

Framtidens skola ska bygga på aktuell forskning och på vetenskaplig grund och vara ständigt förändringsbenägen. Forskningen säger att den optimala skolan består av cirka 100-110 elever. Det är någonting att fundera på.

Barn och ungdomar ska lära sig att respektera och samarbeta med sina medmänniskor. I vårt öppna samhälle ska alla kunna vara delaktiga och ta ansvar. Vi måste skapa trygghet så att varje individ ges frihet att utvecklas.

Fru talman! Vi lever i en stark globalisering och samhällelig förändring. Därför behöver eleverna lära sig och utveckla en interkulturell förståelse. Vi måste förstå andra kulturer, kulturskillnader och olikheter. Vi behöver lära oss att leva i en flerspråklig och mångkulturell miljö samt utveckla färdigheter och kompetens för att möta förändringarna i samhället och i arbetslivet. Vi behöver också trygga vuxna som bryr sig om och som samarbetar konstruktivt med varandra. Våra barn här på Åland behöver vuxna som hjälper dem träna vardagsfärdigheter, ger dem individuellt stöd och handledning för deras utveckling.

Slutligen, fru talman, vill jag betona vikten av tidiga insatser, vilket också är en jämställdhetsfråga. Man måste så tidigt som möjligt börja diskutera jämställdhet, könsroller men också behovet av specialhjälp och stöd. Om man behöver särskilt stöd för sitt lärande så är det viktigt att man får det i rätt form och så tidigt som möjligt; skolpsykologer, kuratorer och assistenter. Därför är barnomsorgen, förundervisningen och årskurserna 1-3 centrala. Det här hänger också ihop med samhällsservicereformen. Satsar alla kommunerna på tidiga insatser eller låter vi problemen bara glida förbi och väntar på att landskapet ska ta över dem sedan när de kommer till gymnasiet? Då är det ofta för sent att sätta in rätt stöd och rätta resurser.

Talmannen

5 minuter!

Ltl Sara Kemetter, replik

Socialdemokraterna anser också att barnrådgivningen har en central roll när det gäller att stöda familjer både i jämställdhetsfrågor men också när det gäller att hitta barnen som behöver tidigt stöd. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Sara Kemetter för ett mycket bra anförande. I budgeten för 2015 samt i finans- och näringsutskottet nämns barn och ungas mående. Vi ska titta på en likvärdig och jämställd skola och tidiga insatser. Jag tycker att det här var en bra sammanfattning av budgetskrivningarna men också det som finans- och näringsutskottet nämnde i sitt betänkande. Vi ska titta på barns och ungas hälsa och det kände jag att nästan fanns i varenda mening i Kemetters anförande. Jag vill tacka.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Göte Winé för berömmet. Under 2015 går vi också in för en reformering av landskapsandelssystemet. Här ser vi socialdemokrater en brist. Om man inte sätter in rätt resurser tidigt så blir kostnaderna bara större när ungdomarna kommer upp i den åldern så att de belastar det här husets budget. Det gäller att sätta in rätt stöd i rätt tid och även se över landskapsandelssystemet för att kunna stöda på rätt plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter tog upp en viktig fråga när det gäller grundskolan. Om vi går tillbaka till det som utspelade sig i replikskiftena och anförandet som var före, så för skärgården är det mycket viktigt med en fungerande skola.

När jag packade flyttlasset från Askuddsvägen och tog det avgörande steget att flytta till skärgården så var det för att grundskolan upp till högstadiet skulle fungera ute i skärgården. Det var en viktig fråga. Jag är tacksam för att ledamoten tog upp den här frågan för den är så väldigt viktig när man pratar befolkningsutvecklingen i skärgården. Skolan var en aspekt som gjorde att många av mina i jämnåriga flyttade tillbaka. Många hade små barn med sig, fick barn och det blev en broms på nedgången i befolkningssiffrorna vilket har varit gynnsamt för skärgården. Jag är tacksam för att ledamoten tog upp frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Torsten Sundblom, det stämmer. Det som bekymrar mig med skärgårdens skolor, och som jag också tycker att vi borde diskutera mera, det är hur små enheter man egentligen kan ta hand om. Borde man samarbeta över kommungränserna för att kunna få lite mera synergieffekter? Det bor så få elever i skärgården så det blir aldrig frågan om stora skolor. Kanske Kökar, Brändö och Föglö samarbetar även i grundskola. Det skulle vara intressant att göra en utredning om möjligheterna att samarbeta i grundskolan. Jag tänker på Kökar som ligger längst ut, de har ändå ofta behöriga lärare. Det är intressant. Varför har Kökar behöriga lärare? Varför vill en utbildad lärare flytta dit ut? Jag känner många som har jobbat på Kökar och det är en otroligt framgångsrik skola. Det är intressant att göra den här analysen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Visst går det att samarbeta mellan olika skärgårdskommuner även i skolfrågor. Hur små skolorna kan vara kanske man måste ha lite längre utbildning för att förstå. Jag brukar många gånger säga att om man kan ha 7-9 elever per klass så är det inte så tokigt. Då kan man ha en bra skola. Den situationen som Sottunga har nu, med 3 elever i år, det är inte bra. Sottunga och Föglö samarbetar runt skolan. Jag har förstått att föräldrarna är väldigt nöjda med samarbetet. Man kan utveckla samarbetet även till flera skolor men det är kommunikationerna som avgör det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är sant, jag sade i misstag Brändö istället för Sottunga. Jag menade så klart Sottunga. Tack för rättelsen ltl Torsten Sundblom!

Man måste också se över högstadiet. Det är inte så lätt att flytta in till Mariehamn eller till fasta Åland när man är ung och ska gå i högstadiet. Man måste också samarbeta så att vi får ett välfungerande system. Det här problemet gäller inte bara skärgården. Jag funderar mycket på norra Åland, där borde man kunna samarbeta mycket, mycket mera. Skolplatserna är dyra och specialundervisningen är dyr. Man skulle absolut behöva samarbeta på ett annat sätt för att få den optimala starten och en likvärdig skola för alla så att alla ska ha samma möjligheter ute i arbetslivet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag har bara ett kort tillkännagivande. Jag vill avisera en omröstning beträffande budgetmotion nr 22 vars kläm lyder: ”Ett meddelande tillställs lagtinget under våren innefattande en framtidsstrategi för mun- och tandvården.” Tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Vi satsar stora pengar på skola och på hälso- och sjukvård. Syftena är goda och vi är beredda att satsa mycket. Däremot kanske vi inte diskuterar så mycket metoder och innehåll. Vi lämnar över det till experterna.

Jag tänker tala om hjärnan, hjärnforskningen och hur man inom kulturen har kunnat visa på väldigt positiva effekter av musik. Det är en ganska ny forskning. Det här borde man ta tillvara inom hälso- och sjukvården till och med inom socialvården och inom utbildningen.

Nyligen har forskare i Finland visat att musiklyssnande förbättrar återhämtningen efter en stroke. Det är dyr behandling och här kan man med musik göra stora framsteg. Amerikanska och tyska universitet har utvecklat dansterapier som lindrar symtom och bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Numera finns det vetenskapliga resultat som visar att musikterapi kan dämpa problem med schizofreni och depressioner. Norska forskare har visat att musikterapier också kan förbättra situation vid störningar i autismspektra. Det finns också mycket intressant generell forskning som visar att både att lyssna på musik men framförallt att spela olika instrument stärker hjärnans arbetsminne. Jag ska kort komma tillbaka till vad det betyder. Det betyder generellt att det förbättrar människans förmåga att sig lära andra saker.

Det vetenskapliga arbetet tycker jag att lite kullkastar många uppfattningar som vi har idag. Med sådana här metoder kan man visa att kulturens effekter på hälsa och lärande är betydande. Det är inte på det viset att först ska vi lära oss räkna och skriva och vi tränar och vi håller på och sedan får vi spela och sjunga. Det är precis tvärtom, om vi får möjlighet att spela instrument, sjunga och lyssna på musik så utvecklas vårt arbetsminne. Hur hjärnan fungerar och påverkas av musik kan man också läsa om på olika vetenskapliga sidor på nätet. Om vi vill att barnen ska må bra och att de ska vara motiverade att lära sig så ska vi ha mycket musik och dans i skolan så att alla barn har tillgång till detta.

Även inom hälsovården finns det fantastiska resultat som har att göra med musik. Den finska forskningen är idag en världssensation. Den visar att patienter som relativt tidigt efter en stroke får lyssna på sådan musik som de tidigare uppskattade återhämtar sig påtagligt snabbare än de som inte får lyssna på någon sådan musik. Stroke är en allvarlig sjukdom. Ofta får patienterna ligga och ta igen sig. Här kan man genom musik stimulera hjärnan och få till stånd mycket snabbare rehabilitering, men det ska vara sådan musik som man har lyssnat på före man fick stroke. Hjärnan känner igen den musiken och aktiveras då mycket snabbare. Det här är en fantastisk billig metod att rehabilitera människor som har fått den här svåra sjukdomen.

Det är också intressant att dans har enormt stor betydelse för att motverka demens och att förebygga minnesstörningar. Dansen i sig påverkar individerna på ett sätt så att risken att drabbas av utbrott och oroligt beteende kraftigt minskar. Också här är musiken är en ganska billig metod för att förbättra tillståndet för personer med demens.

Också för personer som lider av psykisk ohälsa har tidiga insatser med musik en stor betydelse och att personerna med de här symtomen själva får musicera.

Ett av de mest fantastiska resultaten visar patienter som har Parkinsons.

Man har kunnat visa att olika typer av rytmiska rörelser påverkar de här patienterna väldigt positivt.

Talmannen

6 minuter har gått!

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman, men det här tycker jag faktiskt är viktigt.

Musik är inte bara underhållning och fritidssysselsättning. Det visar att musik har en mycket läkande effekt vid olika sjukdomstillstånd. Det har också betydelse när det gäller att utveckla människans hjärna så att man kan lära sig mycket mera. Människor som musicerar har de mest utvecklade hjärnorna när det gäller att lära sig språk och lösa andra vetenskapliga problem. Det är faktiskt bättre om man vill utveckla hjärnan, titta på ltl Jörgen Pettersson, att musicera än att sparka fotboll.

Talmannen

7 minuter har gått! Jag ber ledamoten att avrundar sitt anförande.

Ltl Barbro Sundback

Jag har ingenting emot fotboll. Jag har spelat mycket som barn. Men musiken har en mycket större betydelse för att utveckla människans tänkande och därmed också samhället än vad fotbollen faktiskt har. Det är en fritidssysselsättning och en förströelse som det har satsats alldeles för mycket pengar på jämfört med musik och den typen av verksamhet som jag nu har påtalat här.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ett intressant anförande. Det finns mycket intressanta medicinska forskningsrapporter. Tidigare har det varit föremål för omvårdnadsforskning, men nu börjar man också forska medicinskt vetenskapligt på de här områdena. Jag tycker att det är jätteintressanta saker som forskningen bevisar. Det skulle säkert vara på sin plats att ha någon form av sammanhållen strategi. Åland har ju faktiskt varit lite på vågens framkant. Vi har haft projekt med kultur i vården. Tidigt hade vi musikterapi inom ÅHS. Jag tycker att det finns en poäng i det som ltl Sundback säger. Man kanske borde strukturera upp det och ha en allmängiltig strategi. Det skulle också göra sitt inom äldreomsorgen. Man pratar till exempel om tangohjärnor nu. Det finns många intressanta saker inom det område.

Ltl Barbro Sundback, replik

Musik är bland mycket annat ett sätt att kommunicera. Man vet också att folk från olika kulturer gärna deltar i musicerande. Upplevelsen av ett musikstycke är ofta likartade. Det finns någonting väldigt universellt i det musikaliska utbytet bland människor. Om man tänker på dementa personer som inte kan kommunicera verbalt så är uttrycket med dans och också i viss mån sång väldigt värdefullt. Det finns personer som man inte kan kommunicera med och prata med men om man börjar sjunga julsånger så meddetsamma tänder det till i hjärnan och då uppstår också ett välbefinnande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Detta har jag ett eget starkt personligt minne av. När jag jobbade på medicin så sjöng jag psalmer för olika patienter som hade fått olika hjärnskador.

En aspekt som tangerar detta är forskning när det gäller djur i vården. Man har kattor inom äldreomsorgen och hundar när man vårdar svårt sjuka barn. Inom detta område håller man också på att forska medicinskt. Det visar klart och tydligt att man får mindre stresshormoner, lägre blodtryck och lägre puls. Det finns mycket intressant. Det finns mycket att göra när det gäller att riva gränser inom forskningsarbete och som gagnar patienter inom både äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Ltl Barbro Sundback, replik

När det gäller kontakten med djur så är det många människor som har husdjur, kattor och hundar och flera ibland. Det handlar om kommunikation. Människan är en kommunicerande varelse. Det kanske lite har att göra med den regionalpolitiska problematiken som diskuterades här. I allt för små samhällen så blir den sociala växelverkan för fattig. Det finns inte tillräckligt mycket att kommunicera om och att förhålla sig till. Det blir helt enkelt för lite av det goda. När det gäller djur, musik och andra kulturella aktiviteter så visar det sig att människan hela tiden behöver kommunicera, också när man är sjuk. Kanske orsaken till att man har blivit sjuk är social isolering och oförmåga att kommunicera.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Barbro Sundback för att för att ni igen lyfter fram ett så viktigt område. När kommuner sparar inom skolan så kanske man väljer att ha tre timmar musik istället för en timme musik med eleverna. Det är ofta svårt att hitta behöriga musiklärare. Det här är ett viktigt ämne som man behöver ta upp på nytt och på nytt för att verkligen se vikten av det.

När jag själv jobbade som lärare så arbetade jag med en metod som kallas för Mozartsmetoden. Under matematikproven hade vi på antingen Beethoven eller Mozart. Det visade sig att det aktiverade de delar av hjärnan så att eleverna klarade av att räkna bättre. Det gav faktiskt resultat. Det var endast dessa två kompositörer, vilket var ganska intressant.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den så kallade Mozarteffekten är ganska mycket diskuterad inom musikvetenskapen. Tack vare Mozarts alla pianokonserter så klarade jag mina studier ganska snabbt vid Åbo akademi. Det är säkert olika från person till person. Man vet att musiken påverkar inlärningen. Det är ett bra exempel det som ltl Kemetter använde, på matematiktimmarna borde man ha mera musik. Man vet att den som kan spela instrument och den som kan sjunga också har lättare att lära sig språk. I och för sig är det inte något revolutionerande. Det är helt logiskt. Vi har fått ett samhälle där man spjälkar upp olika discipliner kolossalt mycket. Det är inte till gagn för att utveckla hela människans kapacitet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Barbro Sundback lyfte också upp dansens betydelse. Här på Åland har vi en riktig våg av dans. Vi hade just dansgala på Alandica där över 120 barn dansade allt från klassisk balett till modern dans. Sedan har vi också dunderdansarna och de olika idrottsanläggningarna har också någon form av dans. Dansen har plockats bort från skolan och det kan jag tycka att är bekymmersamt. Vi har gymnastiklektioner men vi tränar inte dans. Vi har den rytmiska rörelsen i kombination med hur man rör sig redan i barnmusiken. Många mammor är med sina småbarn på klapp på klang. Där klappar man och lyssnar på musik. Men varför har vi plockat bort detta från grundskolan? Det var jättebra att ta fram det här igen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det kan ju inte jag svara på. Om man är intresserad av att använda sig av en speciell musik och dans för att höja inlärningskapaciteten generellt så är det någonting som regeringen ska fundera på, tycker jag. Det är därför som jag har lyft fram det.

Även i det här avseendet så finns det en genusaspekt. Pojkar musicerar men de dansar inte. Det anses nästan på något vis vara ett tecken på homosexualitet. Det är en väldigt gammal fördom om dansande pojkar och att det på något vis är manligt att förakta dans.

Däremot är musiken ganska jämnställd idag. Man skulle kunna utöka det här.  Jag tänker närmast på språkinlärning för där är pojkar mycket sämre än flickor.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vår läkekonst här uppe i Norden och Europa är generellt väldigt stram. Man ska skära i folket, ge dem medicin och så ska det bli br. Men runtom i världen så bejakar man sådant här. Det är jättebra att Sundback tar upp det här. All kultur är viktig för friskvård och även för sjukvård. Som sades tidigare så har ÅHS varit tidigt ute.

Det var en läkare som kommer från Mellanöstern som sade till mig: ”Vi har hållit på i 5 000 år, ni har hållit på bara 1 000 år, det är klart att vi vet mera om hur man botar folk och vad som är viktigt.”

Alternativ sjukvård måste man också bejaka i den offentliga sjukvården, det som inte är kvacksalveri men som man bevisligen kan sägas att hjälper. Man vet att musikterapi hjälper. Det kan också härledas till människans design från evolutionen och stenåldern, de som kunde kommunicera, och som tyckte om det när vi var jägare och samlare, de överlevde och de andra överlevde inte. Sådana som tyckte om musik överlevde.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den kunskap som baserar sig på tradition och där är säkert erfarenheten stor i andra delar av världen så tror jag ändå att det inte är det ena eller det andra utan både och. Den finländska studien om hur strokepatienter kan rehabiliteras med musik, den är gjord enligt västerländska vetenskapliga metoder. Det betyder att det också får vikt bland de strikt traditionellt utbildade läkarna. Det är så vi måste gå till väga för att övertyga beslutsfattare och andra om musikens betydelse i de här sammanhangen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst är det så, trögheten inom läkekonsten måste bemötas på systemets egna metoder. Man måste forska kring det här och bevisa att det här är någonting som man ska satsa på. Sedan tar det alltid tid innan det implementeras. Man kan också vara tidigt ute som ÅHS de facto har varit. Vi får vara glada över att ÅHS i många andra fall också har varit tidigt ute, t.ex. inom barnafödande var man tidigt ute med att pappan fick vara med, vilket hur många studier som helst visar att är helt rätt. Man kan göra både och om man är ett litet självstyrt landskap. Man kan vara före sin tid. Många gånger behöver man inte använda så mycket mera än sunt förnuft, man vet att det är bra och man har sett det av egen erfarenhet. Forskningen som Sundback nämnde är bara ett kvitto på vad många länge har vetat och det är bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är sant att ÅHS och särskilt sjukskötarkåren har varit för konst och kultur i vården men kanske mera ur ett välbefinnande perspektiv och med tanke på trivseln. Det är inget fel i det. Men det här är ett steg längre när man med naturvetenskapliga metoder kan visa på direkta effekter på hjärnan. Man kan visa vilka delar av hjärnan som aktiveras och hur stor del av hjärnan som aktiveras och då kan man också använda musiken och dansen i direkt rehabiliterande syfte, just när det gäller Parkinsons, demens, schizofreni osv. Det är inte så att musik bara generellt hjälper. Det finns specifika metoder som man utarbetar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag hör till dem som i flera år i talmanskonferensen har drivit på att vi borde ha tidsbegränsningar i de här debatterna. Det har vi fått och det tror jag att på sätt och vis har bidragit till att det har varit bättre i år. Med tanke på de svårigheter som talmännen många gånger har haft att få talarna att respektera tidsbegränsningarna så vill jag tipsa om att i Nordiska rådet tystnar mikrofonen när tiden har gått ut. Det kanske är följande steg.

I Ålandstidningen i morse stod; ”visst pratades det siffror också”. Jag kände mig lite träffad för jag sade i mitt anförande igår att jag kanske var lite tråkig, jag ville gärna prata siffror och jag ansåg att budget är mycket mera siffror än ord. Det stod också i Ålandstidningens kolumn att allt går igenom ändå men först blir det en dag till med mera prat.

Debatten i sig dog ganska mycket igår, men egentligen kanske debatten dog innan den började. Jag tror det hänger ihop med att det finns ganska lite underlag om man verkligen vill gå in på djupet i siffrorna.

I talmanskonferensen varnade jag också för att med det här underlaget och tidsbegränsningen så trodde jag inte att vi behövde sikta på att det blir en så långt torsdag. De facto tog debatten slut igår om man hade gått in för det. Planerna var att det skulle bli en hel onsdag, en hel torsdag plus kväll.

Det har inte varit någon större debatt om själva budgeten och inte heller om finans- och näringsutskottet. Det är förstås fritt att prata om finans- och näringsutskottets betänkande. Det är förstås fritt att prata om vad som helst. Jag tänker inte lägga band på någon.

Det som ltl Runar Karlsson tog upp är ändå intressant. Även om han själv bad om ursäkt för att det inte hörde till budgeten eller till finans- och näringsutskottets betänkande så tycker jag de facto att det gör det. Regionalpolitiken tas i ju upp i många olika sammanhang. Ltl Karlsson pekade på att befolkningen har minskat i skärgården och menade att det här måste analyseras djupare. Sist och slutligen tror jag inte att man behöver analysera så otroligt mycket. Det handlar om att ta eller inte ta politiska beslut. Trenden runt hela jordklotet är att folk flyttar till städer så det är ganska svårt för Åland att ha någon egen lösning på hur man ska kunna motverka den trenden. Det handlar inte bara om jobb, det handlar om allt som finns omkring utbudet.

De frågor som vi behöver ställa oss är om vi ska det så här. Jag noterade att ltl Karlsson sade att det kanske är en omöjlighet att ha den yttersta skärgården levande. Då börjar man komma in på ganska intressanta frågor. Ska vi acceptera det eller ska vi inte acceptera det? Kan vi motverka det och vad ska vi göra i så fall?

De regionalpolitiska instrument som har funnits tidigare när det gäller olika typer av stöd till näringslivet har sakta men säkert börjat utjämnas. Jag har noterat att man t.o.m. sökte om stöd för busstrafiken i Mariehamn och hänvisade till vilka stöd busstrafiken fick ute i ändhamnarna i skärgården. Det är ganska naturligt att det finns stöd till den busstrafiken om vi vill ha en levande skärgård.

Det viktigaste instrumentet är skatteinstrumentet. Min tro är absolut att om man kunde ha 5 års skattefrihet för en entreprenör som flyttade ut till skärgården så skulle det ha en enorm utveckling utgående från de förhållanden vi har. Jag menar inte att det skulle bli några multinationella företag. Entreprenörer skulle få möjligheter att utveckla sina företag och de utvecklar inte bara företagen utan de har ett helt annat tänkande också när det gäller fritidsaktiviteter osv.

När det gäller skattebehörigheten noterar jag att det finns en ganska stor uppgivenhet. Den här frågan bör debatteras mycket, mycket mer öppet än vad det görs nu i Ålandskommitténs möten. Vad kan vi göra med skatteinstrumentet? Vad kan vi göra för att motverka det som ltl Runar Karlsson pekade på?

Vi bör också ställa oss frågan om vi vill ha en levande skärgård eller inte. Svarar vi ja på den frågan så kan vi inte leverera kortruttsmeddelande efter kortruttsmeddelande med kostnader på 200-250 miljoner euro. Det är ju fullständigt orealistiskt. Vi måste helt enkelt ta beslut. Vill vi ha en levande skärgård så behöver vi en ha levande skärgårdstrafik och då måste vi nu ta ett beslut om att vi ska ha ett färjfäste på östra Föglö.

Avslutningsvis, tiden går också för mig och tiden går också för skärgårdstrafiken och den tynar sakta men säkert bort. Jag noterade att Karlsson sade att vi måste ta beslut. Visst, vi måste ta beslut, men tyvärr har besluten inte blivit tagna. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl Eriksson för ett intressant inlägg. Om vi hade suttit i denna sal för ungefär 20 år tillbaka i tiden, före EU-medlemskapet, så skulle man spontant ha sagt ja, absolut. Vi bör, med tanke på den negativa utvecklingen som delar av skärgården har genomgått, bland annat använda skatteinstrumentet och vi skulle också vara fria att göra det. I och med EU-inträdet har vår tillvaro förändrats och därmed också vårt handlingsutrymme. Ändå tror jag att ledamotens förslag om att kunna ha skattelättnader på vissa delar av Åland kunde vara möjliga eftersom det är osannolikt att det skulle bli frågan om indirekt stöd enligt statsstödsreglerna. Det skulle knappast överstiga 200 000 på tre år enligt deminimisreglerna. Det skulle ju finnas en möjlighet. Jag tror att det skulle krävas oerhört mycket för att övertyga EU-kommissionen om att det skulle behövas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag blev lite förvånad över den repliken. De facto står vi utanför EU:s skatteharmonisering. Så insatt är jag att jag vet att det inte betyder att vi skulle stå helt utanför, men vi står utanför skatteharmoniseringen och vi har ett betydligt större rörelseutrymme än vad många andra har. Det finns de facto möjligheter att göra någonting. Det står i budgeten till exempel att man som arbetsgivare slipper betala socialskyddsavgifter ute i skärgården. Jag tror mig veta att ltl Harry Jansson vet varför det så, ja, därför att det är så på den finska sida, men någon större betydelse har det inte när det gäller att locka entreprenörer och företagare till skärgården. Frågan är om vi vill ta politiska beslut och vill vi göra någonting för att hålla skärgården levande eller vill vi inte. Nu sker det en sakta men säker avfolkning av skärgården.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag blev lite förvånad över ledamotens reaktion här som tidigare förhandlare när ledamoten var minister. Det skatteundantaget Åland har framförhandlat i Ålandsprotokollet tar direkt sikte på den indirekta beskattningen. Åland står inte utanför EU:s beskattningssystem vad gäller den direkta beskattningen. Det är viktigt att komma ihåg att skatteundantaget tog sikte på indirekt beskattning eftersom det var kopplat till taxfree etc. Vad gäller indirekt beskattning så har vi den frihet som ledamoten efterlyser, men vi har det inte när det gäller direkt beskattning och därmed samfundsbeskattningen som ledamoten lyfte fram som ett alternativ för en framtida skärgårdspolitik.

Jag är fortsatt positiv till själva tanken, men det finns ett antal stenar på vägen som vi tidigare inte skulle ha behövt undanröja.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det finns stenar på alla vägar. Ltl Jansson och jag är ändå överens om att vi har ett betydligt större rörelseutrymme i förhållande till EU:s skatteharmonisering än vad fullvärdiga EU-medlemmar de facto har. Vi har ju ett väldigt tydligt undantag. Mot den bakgrunden hade man kunnat förvänta sig att man ifrån landskapsregeringens sida, även ifrån centern som hela tiden har varit med i landskapsregeringen, har försökt göra mera för att utarbeta aktiva regionalpolitiska instrument. Det gör man inte genom att ta blankettlagar på i stort sett alla områden. Då måste vi sätta oss ner och tänka och analysera själva vilket efterlystes av ltl Runar Karlsson när han startade upp den här förtjänstfulla debatten att vi skulle analysera det här riktigt noggrant. Jag tror inte vi behöver analysera så väldigt mycket varför folk flyttar från skärgården, det tror jag att vi vet. Jag lite osäker på om vi är beredda att ta de politiska beslut som krävs för att vända trenden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Det är bra att ltl Eriksson fortsätter den här debatten lite till, den är av nöden för hela Åland. Vi måste också våga diskutera. Ingen kan väl riktigt säga vad som behövs. Personligen tycker jag att det var synd att det inte blev något av tunnelprojektet till Föglö. Det var stora kostnader och det var därför som en majoritet av lagtinget sade nej. Man hade också kunnat visa att tunneln skulle betala sig själv. Hade man fått igång tunnelprojektet så hade det varit klart nästa år eller året därpå. Då hade man fått svart på vitt om det är fasta förbindelser som har betydelse eller om det finns andra orsaker. Det hade varit ett projekt som kunde ha visat det, naturligtvis ett dyrt sådant. Om man ska börja med kortruttsprojektet så tycker jag fortfarande att någon form av fasta förbindelser borde gälla. Man kan se det på fasta Åland, det är därför som kommunerna på fasta Åland lever för att man kan köra bil både till Godby och till Mariehamn.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så, ltl Karlsson. Därför sade jag ganska kategoriskt att vill man ha en levande skärgård, vill man ha skärgårdstrafik så måste man bygga ett fästefäste på östra Föglö. Man måste också förbättra kommunikationerna mellan Föglö och fasta Åland.

När det gäller tunneln så kommer jag så väl ihåg journalister som ringde runt och frågade om Ålands Framtid var för eller emot en tunnel. Det fanns inte underlag men man skulle svara om man var för eller emot. Vi svarade då lite tråkigt, som vi brukar göra; får vi ett ekonomiskt underlag som visar att man kan räkna hem den här investeringen inom en skälig tid så är vi för den. Men tyvärr var det regeringspartierna, inklusive centern, som skrotade tunnelprojektet just på grund av att folkopinionen var så emot den. Folk är emot nya saker när man inte vet vad det handlar om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Folkopinionen är väl en reaktion som politikerna ofta är känsliga för. Det har man respekt för. Om man leker med tanken att man bygger en tunnel till Föglö och förkortar trafiken till Kökar och så bygger man en ny färja och bygger en ny Vårdöbro osv. då går det lätt 100-150 miljoner. Då står vi där igen; har vi verkligen råd med det, ska vi verkligen satsa det här eller har vi helt nya tider?

Jag brukar tänka på att ungdomarna kan idag t.ex. flyga till Los Angeles för 250 euro enkel resa. Man kan fara till andra sidan jordklotet för fem julmiddagar. Jag pratar med ungdomar runt omkring mig där hemma, inte vill de bosätta sig här, de vill ut i världen. Vi kanske har lite nya spelplaner som vi måste fundera på. Är det så att vi måste hålla fast och försöka satsa där folk vill bo på Åland och släppa det andra? Det här är en viktig diskussion som vi måste ta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Karlsson tar upp en jätteviktig diskussion. Detta är frågor som inte ens jag, som inte brukar vara rädd att svara, vill säga ja eller nej på i det här skedet. Vi behöver veta mera vad det handlar om.

När det gäller folkopinionen så är det väldigt lätt att sitta i landskapsregeringen och det är väldigt lätt att vara ledare om man hela tiden ska följa efter dem man ska leda, om man ska styras av folkopinionen. Ibland måste man våga ta beslut. När det gäller de här frågorna så tror jag att man måste ta ett beslut. Vill vi ha en levande ytterskärgård eller vill vi inte? Jag tror och hoppas att de flesta svarar ja på den här frågan och då måste vi ta nödvändiga beslut.

När det gäller kortruttsmeddelandet så kommer jag så väl ihåg när det förra meddelandet kom i slutet av förra mandatperioden, då sade jag att man kommer att skjuta färjfästet på östra Föglö i sank just på grund av att det var ett smörgåsbord med enorma kostnader utan några prioriteringar överhuvudtaget. Det visar sig att vi står fortfarande här och diskuterar samma sak. Nu måste vi börja våga ta lite beslut, ltl Karlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag delar mycket av ltl Anders Erikssons uppfattningar. Vi står inför ett vägskäl. Det går inte längre att gå som katten kring het gröt. Vi måste fatta beslut. Lagtinget har en skyldighet att fatta beslut. I finans- och näringsutskottet har vi ett kortruttsmeddelande som kan uppfattas som något av en julklappslista. Ska vi satsa eller ska vi inte? Om vi ska satsa, okej, då behöver vi också prioritera.

För liberalernas del har det varit klart ganska länge. Vi ska göra de investeringar som betalar sig först. Vi ska inte skära av skärgården. Vi ska underlätta för samarbete när det gäller skolfrågor, vård- och omsorgsfrågor men också för näringslivet. Vi måste börja fatta beslut, jag är helt enig med ltl Eriksson.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det måste vi göra. Eftersom jag har sagt att man måste våga ta beslut så är det väl på sin plats att jag säger vad Ålands Framtid tycker. Vi är för ett färjfäste på östra Föglö. Vi vill ha en levande skärgård, men vi kan inte ha en levande skärgård till vilket pris som helst. Att man går som katten kring het gröt är en mycket bra beskrivning och därför tynar skärgårdstrafiken sakta men säkert bort. Vi har snart inga lokala arbetsplatser kvar alls i skärgårdstrafiken och det är jag den första att beklaga. Det gick inte att fortsätta så som det var, men man måste ta beslut och få ner kostnaderna och framförallt få kortare rutter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

Minister Wille Valve

Herr talman! Det vore frestande att inleda med att säga att det jag kommer att säga varken har med utskottets betänkande eller budgeten att göra. Det stämmer inte. Det har i högsta grad med det att göra nämligen ”Utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen” på sidan 4-5.

I debatten om finans- och näringsutskottets betänkande har också en viss ansökan från tre norråländska kommuner florerat. Det kanske finns anledning att kommentera detta. De tre norråländska kommunerna har ansökt om ”att landskapsregeringen skulle utreda förutsättningarna om att tillsätta en kommuninledningsutredare i enlighet med gällande lagstiftning”.

Landskapsregeringens hållning är att vi redan har utrett frågan om hur vi kan samordna den kommunala servicen på Åland i och med samrapporten där det också finns visst stöd för kommunsammanslagningar.

Landskapsregeringen är inte intresserad av att tillsätta utredning om att tillsätta en utredningsman. Om ansökan däremot hade varit annorlunda formulerat, att man hade gått ”pang på rödbetan” och sagt; tre norråländska kommuner önskar att landskapsregeringen tillsätter en kommunindelningsutredare. Då hade det varit högintressant inte minst med tanke på de slutsatser som står att finna i ASAM-rapporten.

Om det finns en genuin vilja från tre norråländska kommuner att gå samman så finns det också en väg och då är det möjligt att stöda det. Här kan man förstås invända och säga att texten i budgeten för 2015 om samarbetsmedel är något snävare om vi jämför med texten som fanns i 2014 års budget. Vi har diskuterat frågan i regeringen och vi är beredda att gå in för en tilläggsbudget om så skulle fordras för den här saken. Givetvis utgår vi i första hand från att vi ska använda våra befintliga medel i den mån det är möjligt med skrivningarna i budgeten och finans-och näringsutskottets betänkande.

Om man tittar närmare på den ansökan som har kommit från Finströms kommun så finns det väldigt bra motiveringar. Jag avser bilaga 4. ”En enda kommun på norra Åland skulle stärka gles- och landsbygdens röst på Åland. Som näst största kommun skulle kommunen Norra Åland bli en stark motpart i förhållande till andra starka kommuner på Åland. En enda kommun på norra Åland skulle också skapa förutsättningar och resurser för att utveckla och förbättra de kommunala funktionerna”.

Fördelarna nämns också. ”En större ekonomisk enhet som bättre kan stå emot plötsliga svängningar i kostbara åtaganden. Bättre utnyttjande av resurserna på servicepunkter, större gemensam enhet vid införskaffning av digitala system, datorisering, digital informationshantering och större enheter som kan vidmakthålla kompetens, tillgänglighet sekretess och effektivitet och snabbare handläggning av ärenden.”

Och avslutningsvis: ”Anpassa kommunstrukturen och storleken till den demografiska utvecklingen som innebär att vi har färre arbetsföra som ska försörja flera icke arbetsföra pensionärer” Till detta kunde man tillägga att detta fördelar sig ojämnt över de åländska kommunerna idag.

Det var det som jag hade att säga om detta. Nu ser jag att det finns repliker.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Minister Valve brukar alltid ha de bästa intentioner. Det förekom en replikväxling här i debatten igår, men nog blir alltihop lite märkligt. Här står vi och debatterar och diskuterar frågor från norråländska kommuner. Javisst skulle man ha velat göra detta bara man skulle ha formulerat sig annorlunda. Det är helt galet att diskutera på det viset. Det känns som en efterhandskonstruktion och ett byråkratiskt sätt att arbeta. Jag vill ge bakläxa till landskapsregeringen. Varför diskuterar man inte med initiativtagarna? De hade de bästa intentioner och ville se på nya sätt att arbeta. Det finns otroligt mycket att samarbeta om. De ville också se på ett samgående. Landskapsregeringen arbetar på ett konstigt sätt. Ni ska prata om initiativtagarna inte med lagtinget!

Minister Wille Valve, replik

Ytterligare en anledning till varför det kan vara bra att nämna det i den här debatten är för att det var en viss grupp som kallar sig för norra Ålands liberaler som tog på sig ansvaret för den här ansökan i en insändare. Som jag sade i mitt anförande så har de goda motiveringar. Men tittar vi på vad det står i ansökan så ansöker man inte om att tillsätta en kommunindelningsutredare, utan man ansöker om att landskapsregeringen ska tillsätta en utredning om en utredningsman.

Om vi kontrollerar hur den ikraftvarande lagen om kommunindelning är utformad, jag avser 6 och 8 §§, så behövs det ingen utredning. Vi kunde gå ”pang på” och tillsätta kommunindelningsutredaren direkt. Jag instämmer med det som ltl Sjögren säger. Hade det funnits en bättre dialog mellan förslagsställarna och landskapsregeringen så hade den här ansökan kunnat hanteras på ett annat sätt. Jag tycker att det är synd att vi ibland ägnar oss åt ideologisk luftboxning i viktiga frågor för hela Åland.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen har sagt nej. Landskapsregeringen sitter i ett elfenbenstorn. Jag tycker att det blir lite löjligt. 15 personer har undertecknat den senaste insändaren och av dem så är en lagtingsledamot. Det är kommunalpolitiker som ser ett stort värde av utökat samarbete eller kanske t.o.m. sammangående. Varför pratar inte landskapsregeringen med initiativtagarna, med kommunalpolitikerna och med personer som vill driva utvecklingen framåt? Nu står vi här och debatterar. Jag har inte ens skrivit under det där initiativet. Jag tycker att alltihop blir urbota löjligt.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Sjögren. Det är riktigt, landskapsregeringen har sagt nej. Vi har sagt nej till att tillsätta en utredning om en utredningsman. Vi anser att det finns en utredning, ASAM-rapporten jämte bilagor och efterföljande utredningar. Det är den rapporten som regeringen nu verkställer i och med införandet av kommunernas socialtjänst. Det finns inget hinder för den typen av kommunal samordning som efterfrågas. Jag anser att den förfrågan som har inkommit har ett allmänt politiskt intresse eftersom den har nämnts i finans- och näringsutskottets debatt flera gånger. Frågan har lyfts upp i media och av flera ledamöter här i salen. Som ansvarig minister kanske det då finns skäl att kommentera den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack minister Valve för det här. Minister Valve pratade om att det borde finnas en genuin vilja från kommunerna och det finns det. Som jag nämnde igår i lagtingsdebatten så var också socialdemokrater från norra Åland involverade i själva beredningsskedet. Sedan bestämdes det att det bara skulle vara ett parti och då kom inte socialdemokraterna från norra Åland med i den diskussionen. Viljan finns, åtminstone från de här för kommunerna. Sedan vet jag att det finns vissa kommuner som inte ville vara med och det får stå för dem. Vi vill se hur man kan gå vidare och hur man kan utveckla det. Jag hoppas att den här dialogen förs vidare. Det är en viktig fråga som norra Ålands socialdemokrater har lyft. Vi ser en otrolig vinst i detta. Därför är det bra om man för en dialog för att se på möjligheterna för kommunsamarbete eller sammanslagningar.

 Minister Wille Valve, replik

Jag instämmer faktiskt i stora delar ltl Winés analys. Finns det en majoritet för det i kommunerna så tycker jag att det är landskapsregeringens ansvar att stöda det, kasta ideologiska skygglappar och inte tänka på partipolitik. Om det finns en folkvilja som går utöver partigränserna i dessa tre kommuner då är det vårt ansvar att inte försitta ett historiskt ögonblick.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Minister Valve, den viljan finns, det är helt klart och den viljan har funnits en längre tid. Norra Ålands socialdemokrater har skrivit insändare och Norra Ålands liberaler har skrivit insändare. Man ser att det behöver göras förändringar. På norra Åland finns det mycket vinster att göra. Däremot är kommuner rädda att förlora därför bör det komma någon utifrån och se på detta och säga vad kommunerna har att vinna. Det här är inte bara en politisk fråga. På vilket sätt man för det vidare är en psykologisk fråga. I andra reformer märker vi att kommunerna är så otroligt rädda att förlora något och dela med sig till andra. Vi måste börja se på helheten och därför bör det presenteras en helhet på vad olika kommuner och kommuninvånare vinner. Detta är något som ett stort antal av norra Ålands invånare har frågat efter, inte alla märkväl, men en majoritet. Oberoende av partipolitik är det många som har intresset av detta.

Minister Wille Valve, replik

Väl talat ltl Winé! Framförallt understryker jag särskilt att massan av utredningar är tillräcklig, om vi lägger ihop summan av utredningar. Det finns ett gediget underlag för en kommunindelningsutredare att börja arbeta med. Vi behöver inte en utredning för en kommunindelningsutredare.

Som ansvarig minister understöder jag varmt målsättningarna i detta förslag och varje förslag att höja ambitionsnivån i regeringens arbete med omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller med minister Valve att det har gjorts tillräckligt med utredningar. Nu handlar det om att det ska finnas en majoritet i respektive kommun för att vilja gå ihop. Svårare är det inte. Det är klart att vi från centern välkomnar om det finns en majoritet i fullmäktige i Geta, Sund och Finström som vill gå ihop. Då beslutar man detta och sedan går man till landskapsregeringen och begär det. Jag antar att landskapsregeringen inte kommer att gå emot det. Desto svårare är det inte. Det gäller bara att få till en majoritet. Inte kan man av insändare eller från några personer i ett parti på norra Åland utgå ifrån att nu tycker man det här. Det här bör bli en valfråga så att väljarna får bestämma om man vill gå ihop i kommunerna. Vill man centralisera servicen och vill man stänga skolor och så vidare, då må man väl göra det då.

Minister Wille Valve, replik

Finns det en genuin folkvilja i tre kommuner där man ser uppenbara fördelar, man ser förstärkning av kompetens, man argumenterar för att de geografiskt redan hänger ihop och man argumenterar för att de tre har att vinna på att vara en större helhet, så då anser jag och landskapsregeringen att vi definitivt bör understöda sådana strävanden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om man frivilligt vill gå ihop så understöder också centern det. Man må väl göra det då. Att tillsätta en utredning för en utredningsman tyder lite på detta som jag nämnde tidigare igår, att det här är en sådan grej som man inte riktigt vågar ta. Man föreslår detta och det låter ganska fint. Sedan när verkligheten kommer emot så blir det säkert andra ljud i källan. Jag kan ta till ett exempel. Geta kommun gick ur byggnadsinspektionen med Finström för att de inte var nöjda med samarbetet. Tydligen anser man nu att Geta vill gå helt ihop med Finström. Det är mycket som talar emot det här i praktiken.

Vi gör detta till en valfråga och så låter vi väljarna bestämma.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag ska fortsätta lite med det som ltl Runar Karlsson öppnade på den här egentligen onödiga budgetdiskussionsdagen. Annars skulle vi ha blivit klara igår. Det måste ju ha varit väldigt viktigt, därför vill jag dra mitt strå till stacken.

När det gäller befolkningsutvecklingen så sade dåvarande framtidsministern och näringsministern i början av seklet mycket riktigt att snart borde vi vara 30 000 invånare. Detta sågades rejält på ledarplats till och med. Det var helt orealistiska visioner. Men vi är snart där, om några år är vi 30 000.

Det som är lite intressant och tillika lite förskräckande med befolkningsutvecklingen på Åland är den höga omsättningen. Om man räknar ihop inflyttning och födelsetal så ökar befolkningen med 1 148 personer varje år på intäktssidan, och man ska ta upp detta i bokföringstermer. Om man då antar att det inte skulle födas ett enda barn och inte flytta in i en enda människa så skulle underskottet bli 1 148 personer. Det här är ganska allvarligt, det är 4 procent av befolkningen i omsättning varje år. Som tur är så flyttar fler in och flera föds än hur många som dör och flyttar ut. Ökningen och minskningen är sedan ojämnt fördelad över regionerna. Jomala, Lemland, Mariehamn och i viss mån Finström och någon av de andra landsbygdskommunerna har en stapel som är positiv. Sedan är det i huvudsak negativt i skärgården. För Lemlands del, som har en befolkning på 1 926 personer, är omsättningen 174 personer, vilket är ännu mera kritiskt. Det närmar sig 10 procent av befolkningen som omsätts varje år från och till. Det är roligt så länge intäkterna överstiger utgifterna. Det skulle lika bra kunna bli en ganska snabb utveckling åt andra hållet.

Problemet är att omsättningen är regionalt snett fördelat. Extremexemplet har de senaste 30 åren varit Lemland, men nu slår Jomala alla rekord. Jomala har den yngsta befolkningen och den största ökningen.

När det gäller befolkningen i skärgården så är det viktigt att säga, det som togs upp här i en replikrunda, att alla de som är skrivna i skärgården så bor ju inte i skärgården. De bor på fasta Åland men är skrivna i skärgården. Då skulle man kunna säga att det är ännu värre än vad det ser ut. Man borde också räkna dem som bor delvis i skärgården och det är många som gör det. Både ålänningar och bortaålänningar bor på sommaren och stora delar av året i skärgården och de kanske också jobbar måndag till fredag i skärgården. Man kanske jobbar en del av semestern i skärgården och är kvar lite längre osv. Om man skulle mäta alla som vistas i skärgården och räkna vistelsedagar och sedan dela det med hela personer så då tror jag att detta överträffar dem som är skrivna i skärgården utan att bo där. Det är så här som man måste se på befolkningen. Man bor på flera ställen och man delar upp sitt liv på flera ställen. Man bor inte på en gård och är där varje dag för att man måste vara där och mjölka sina kor osv. Man bor oftast på två ställen. Den moderna människans sätt att bo syns ju inte i statistiken. Man utgår ifrån det här gamla sättet att räkna. Tillsammans med ÅSUB kanske vi borde fundera på att ändra sättet att mäta befolkningen runtom på Åland på.

När det gäller varför befolkningen minskar så beror det för det första på den demografiska omsättningen. Äldre människor får inte barn, unga människor får barn samt att det finns ett inflyttningsunderskott. Det är enkel matematik. Varför finns det inte ett inflyttningsöverskott? Det finns det också många olika orsaker till. Det har i huvudsak att göra med arbetsplatser i skärgården, det har att göra med näringslivets förändringar och det har också att göra med utebliven utveckling. Man sade redan år 2000 att nu kommer den nya ekonomin. Den har inte kommit ännu, man håller på med dessa papper som jag brukar kalla stentavlor och man släpar runt dem. Man får inte de här möjligheterna, som man har pratat om i 20 års tid, till den nya ekonomin eftersom man är så långt efter i den digitala uppförsbacken. Idag är det inte möjligt att utlokalisera arbetsplatser vare sig för offentlig sektor eller för näringslivet eftersom förvaltning och arbetsplatser inte är digitaliserade. Man är beroende fysiskt av att vara nära andra för att man kommunicerar på ett omodernt sätt.

Detta finns det mycket att orda om. Jag kommer att begära ett anförande till på grund av de här rekommendationerna om taltid som inte har stöd i lagen, men dock ska jag respektera dem.

Talman! Eftersom min tid nu går ut nu så vill jag begära ordet. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Med anledning av hur folk bor så ska jag lyfta in en sak som kanske inte har diskuterats på många år. Kanske den tolfte månadslönens skatt skulle gå till den kommun där man har sommarställe?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När jag har motionerat om det, tre gånger tror jag, under min tid här i Ålands lagting så har det varje gång blivit lite större intresse för delad kommunalskatt. Det har fortfarande inte kommit så långt att man allvarligt har börjat fundera på det i de politiska finrummen. Det är ju en sak som man borde anpassa. Om man bor 30 procent av året på Föglö, varför kan inte då Föglö kommun få min kommunalskatt? Man kanske skulle kunna ha en schablon på 10,30 eller 50 procent och så måste man visa på att man tar del av servicen. Det är en av idéerna som jag har på min lista och som jag återkommer till i nästa anförande om jag får taltur. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Bästa kollegor, det känns lite som en avslagen debatt trots allt. Det känns lite krystat att vi kör en ny remissdebatt. På något vis känns det som om Åland befinner sig i stormens mittpunkt, den absoluta stiltje som uppstår när det stormar som värst runt oss. När vi tittar runt omkring oss i omvärlden så är finns det orosmoln gång på gång.

Jag vill inte vara alltför pessimistisk när det gäller det stora ekonomiska läget, men när man bl.a. tittar på hur eurozoners länder våldsamt har ökat sina skuldbördor sedan Greklandskrisens höjdpunkt för några år sedan så då inser alla att vi har skapat ett klimat som är mycket hotat av den skuldsättning som alla länder drar på sig.

Det märkliga är att vi trots allt klarar oss så bra här på Åland. Vi får glädja oss åt att vi har en budget för nästa år som trots ett första teoretiskt underskott är balanserad med tanke på att vi vill gärna att hjulen ska rulla.

De osäkerhetsfaktorer vi har, som ltl Asumaa var inne på igår, så gör att ett stabilitetssystem, där vi hela tiden ser till att vi försöker skapa en reserv vid sidan av de löpande utgifterna, behövs sannerligen. Jag önskar finansminister Nordlund lycka till med det arbetet.

När det gäller motionerna så har det väckt en hel del debatt när det gäller samarbetsunderstödet. När vi tittar på kommunerna och framtiden så kan jag ingenting annat säga än att kansliminister Valves sätt att hantera anhållan från norra Åland var helt korrekt i ljuset av de reformer som ändå är aktuella. Jag kan inte annat än att hålla med ltl Runar Karlsson, att det enda som behövs är en konkret anhållan från berörda kommunfullmäktigen om att nu vill de gå samman. Man måste komma ihåg att vi har en liten tröskel på vägen. Vi har inte förnyat kommunindelningslagen här på Åland. Vi har kopplat den en gång i tiden till den finska blankettlagen som inte längre existerar. Vi har en hänvisning i landskapslagen till någonting som inte finns. Då kan man ställa sig frågan om man ska tillämpa den gamla lagen eller borde man se över en ny lag.

I ljuset av de konkreta diskussioner som förs nu på norra Åland så är det kanske bra att vi inte har börjat med den översynen. För de frågeställningar som förändrad kommunstruktur kommer att innebära så kommer det att kräva ett helt nytt tänkesätt. Redan när man tittar på dagens landskapsandelssystem och tänker sig en kommunal förändring så om vi tar Finström och Geta så har Finström tre gånger så stor skuldsättning per capita mot Geta. Geta får i sin tur tre gånger så mycket landskapsandelar per capita mot vad Finström får. Hur skulle man sätta ihop de här två komponenterna? Vad säger Getaborna om att gå miste om både landskapsandelar och indirekt få ta på sig ansvaret för en kommuns skuldbörda?

I landskapsandelssystemet finns det otroligt många svårbegripliga komponenter. Vårdö har nämnts här idag. Från Vårdö tar man färjan över till Sund då handlar det om 1 000 euro per capita per invånare i mindre landskapsandel för Sundsborna. Undra på att Sundsborna har en mycket sämre ekonomi. Den här typen av avvägningar kommer hela tiden att påverka arbetet med det kommande landskapsandelssystemet.

Herr talman! Nu har klockan stannat här. Antyd gärna tiden så att jag inte överskrider. Vi ska respektera den angivna taltiden.

När det gäller motionerna så är många av dem intressanta. Det har en längre tid talats om programmering som framtidens språk. Jag förstår mycket väl att motionärerna bakom programmering anser att det borde vara en självklarhet. Jag håller helt med. I ett sammanhang där nya skolämnen kommer att förändra det totala utbudet av ämnen i skolvärlden så kräver det en noggrann analys. Ska vi göra som andra, dvs. ta bort slöjd?

Talmannen

5 minuter!

Ltl Harry Jansson

Är det dags att slöjd försvinner från den åländska skolvärlden eller vilka andra förändringar ska det bli till följd av ett nytt, mycket angeläget, skolämne pockar på uppmärksamheten? Tack, herr talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Beträffande norra Ålands begäran att ta fram mera fakta och få ett bättre underlag så har liberalerna aldrig varit rädda för att få fakta på bordet. Jag tycker att man bagatelliserar; ”kom in med en ansökan och gå ihop”. Man vill ha mera fakta på bordet för att man ska kunna väga för- och nackdelar. Inte är kommunernas socialtjänst en promenad i parken heller. Ett nytt kommunförbund! Det finns mycket kritik i kommunerna till detta också. Jag tycker man avfärdar de här frågorna alldeles för lätt.

För övrigt håller jag med en sak när det gäller ltl Harry Janssons anförande och det är landskapsandelssystemet. Vi borde ha mycket mera kött på benen när det gäller ekonomi och reformer ute i landskapet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! När det gäller konkreta önskemål om att förändra den kommunala strukturen så låt säga att landskapsregeringen skulle säga ja till att bevilja pengar och så skulle man utse en utredningsman så nog kunde den utredningsmannen eller kvinnan ha en omöjlig situation precis som ledamoten säger. Först skulle man konstatera vilka reformer som är på gång, inte minst den kommunala socialtjänsten, och sedan skulle man ytterligare konstatera att vi har en lagstiftning som inte är uppdaterad. Vilken typ av stöd skulle faktiskt komma från landskapet till de berörda kommunerna i händelse av en sammanslagning?

Jag delar helt den uppfattningen som redan har torgförts här i salen idag; utredningar finns, det gäller bara för de kommuner som har intresse av detta att själva göra en analys. När man har den analysen klar då tar man ett beslut med tydlig majoritet bakom sig i respektive kommunfullmäktige.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte är det här något hokus pokus. Det är precis samma saker som när man diskuterar kommunernas socialtjänst. Landskapsregeringen hade ett uttalat mål, man har gjort rapporter och nu tänker man ta fram finansiering och lagstiftning. Det är väl just detta som man skulle vilja titta på i utredningen, att ta fram för- och nackdelar med t.ex. ett eventuellt sammangående. Inte ser jag någon skillnad i förfaringssättet att ta reda på mera fakta.

Ltl Harry Jansson, replik

Problemet är att vi faktiskt nu under ett antal år har slösat enorma belopp på utredningar. Det måste få ett slut. Både när det gäller kortrutt och de stora reformerna av samhällsstyret så måste vi bestämma oss för en linje i taget. Vi kan inte hålla på med parallella spår.

Ledamoten säger att det inte är något hokus fokus att göra en utredning av några av Ålands norra kommuner. Men det är ju därför som kommunerna själva kan ta ett första analysgrepp. Sedan när de själva anser att det här är värt att gå vidare med då kommer man med ett väl underbyggt beslut från respektive kommunfullmäktige. Då är jag övertygad om att landskapsregeringen kommer att se på frågan på ett helt annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! När jag hörde ltl Harry Janssons inlägg så skrev jag ner; ”finns det en vilja så finns det en väg”. Finns det hinder på vägen så hittar man en väg också. Ledamoten tog direkt upp de stora skillnaderna i landskapsandelar och vad kommunerna förlorar. Jag tycker att det blir fel väg att titta på det. Kanske man borde titta på kommunernas kostnader? Nu tycker jag att man fokuserar för mycket på landskapsandelarna som egentligen ska kompensera. Istället borde man se på kommunernas kostnader, hur man kan hjälpa dem och hur man kan gå vidare. Det är väl detta som vi ska prata om. Den här debatten får inte handla om att man ska stänga skolor. Det är inte det som man är ute efter. Man måste se hur man kan hjälpa och hur man kan effektivisera servicen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Winé, jag har uttryckligen undvikit att beröra hur en framtida servicestruktur se ut. Jag vill inte blanda mig i hur berörda kommuner skulle ta beslut. Däremot utgår jag ifrån att en utredning resulterade i ett förslag till ett så kallat samverkansavtal, inspirerad av hur man har gjort på svenskt och finskt håll när det har gällt kommuner som har gett upp sin självständighet till förmån för en större struktur. Jag antar att i det här fallet skulle berörda kommuner på norra Åland göra likadant, så jag tar inte ställning till det.

När det gäller förändringar av de här grundläggande komponenterna så kan det inte vara någon större vetenskap för berörda kommuner att själva, som ledamoten säger, titta på vad det konkret innebär för den egna kommunen i och med att skuldbördan och landskapsandelar kommer att ingå som ganska viktiga delar av en framtida analys.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det stämmer att ltl Jansson i sitt anförande inte nämnde någonting om servicestrukturen, så där ber jag om ursäkt.

Man tar för lätt på det när man säger att kommunerna kan klara av det här själva. Vi ser vad som händer när vi pratar om kommunernas socialtjänst. Kommunerna ser för mycket på vem som förlorar och inte på helheten. Jag tror att man behöver se på helheten och hur man går vidare. Därför skulle någon utifrån se på detta och säga vad kommunerna kommer att vinna, vad kommunerna kommer att förlora och hur helheten blir. Jag säger inte att det är negativt, men någon utifrån behöver titta på det och t.ex. säga; ”nej, ni är för små, det behöver vara större struktur om ni ska vinna på det. Gör ingenting just nu, avvakta och se istället”. Man skulle behöva få någon utifrån att titta på fördelar och nackdelar. Jag tror att det framförallt blir fördelar för invånarna på norra Åland.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa ledamoten, nu har vi KST i stöpsleven här. Vi försöker ta ett stort grepp om samhällsområden som belastar enskilda kommuner oskäligt idag i förhållande till andra, om vi tänker på ett jämställt mera rättvist Åland med ökad trygghet. Därför är det så oerhört svårt att samtidigt börja köra en parallell utredning om den kommunala strukturen som skulle vara relevant för de berörda kommunerna. Det är så svårt att få ihop den här ekvationen och därför stöder jag kansliministerns beslut om att ge avslag på den här ansökan så att vi tar en sak i taget.

Jag återupprepar; ta beslut i respektive kommunfullmäktige med en tydlig majoritet, gärna kvalificerad sådan, om att detta är vad kommunerna önskar. Då är jag övertygad om att resultatet blir ett annat från kansliministerns sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson, också ordförande för centerpartiet, jag tycker att man kringgår den kommunala frågan som en katt kring het gröt. När tänker man börjar diskutera att landskapsandelssystemet och den åländska kommunstrukturen går hand i hand? Vi kan inte diskutera ett landskapsandelssystem och säga att kommunerna själva kan välja om de vill gå ihop eller inte. Jag förstår inte hur den här politiken hänger ihop. Om landskapsandelssystemet inte längre gynnar små kommuner, vilken är då centerns ställningstagande kring kommunsammanslagningar?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Kemetter, landslagsandelarna är lika med regionalpolitik. Jag vill hävda att efter EU-inträdet så är landskapsandelssystemet den enda konkreta fortlöpande regionalpolitik som vi i detta hus och landskapsregeringen på andra sidan väggen ägnar sig åt. Vill ledamoten frångå principen att det är för att se till att hela Åland kan leva, då får ledamoten driva sin politik och centern driver sin. Det här instrumentet utjämnar skillnaderna i inkomster i respektive region. Mariehamn toppar med ungefär 22 000 euro i beskattningsbar inkomst, medan de sämre lottade kommunerna är nere på 15 000 per invånare. Det är detta i kombination med koncentrationen av service och bolag med mera som har gett upphov till dagens system.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är nog ändå själva strukturen med 16 kommuner som gör saker och ting ganska problematiska. Man säger hela tiden att det blir en koncentration till Mariehamn. Åland som yta är ju så ofantligt litet. Vi har en koncentration kring Mariehamn, Jomala och Lemland. Vi har Maxinge, vi har Godby och det frågan om några minuters körtid emellan dem. Det bli fel diskussion att dela upp det här så här krasst.

I och med samhällsservicereformen så urholkar vi mer och mer. Nästa diskussion kommer att vara vilka kommuner som klarar av sin äldreomsorg. Vilka kommuner klarar av sin skola? Är man en kommun om man inte längre har hand om äldreomsorgen och skolan?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det sista var bara en teoretisk fråga. Den sittande landskapsregeringen tar ett grepp om den kommunala sektorn som anses nödvändigt. Vi koncentrerar oss på vissa utpekade delar i dagens socialvårdssystem. Jag kan bara uppmana ledamöterna som representerar socialdemokraterna att se till att valet i oktober blir ett uttryckligt kommunalval sett ur det perspektivet att ni ifrågasätter den kommunala strukturen. Se då till att vi för en gångs skull får en konkret debatt både bland väljarna och bland oss i olika partier. Då får vi se hur det slutar. Det här tassande att man är med i landskapsregeringen som tar ett grepp och samtidigt förordar man någonting helt annat, så det får socialdemokraterna ensamma stå för.

Man har alla möjligheter. I de två senaste valen har det varit samma debatt före valet dvs. man vill förändra kommunstrukturen men inga konkreta förslag har lagts fram inför väljarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! När det gäller det digitala språket som ltl Harry Jansson tog upp i precis i slutet av sitt anförande så delar landskapsregeringen helt fullt och fast bedömningen av vikten av att hänga med utvecklingen. Det är någonting som pågår runt omkring, med det har heller inte hittat formerna.

Landskapsregeringens arbete i det här sammanhanget, både politiskt och på tjänstemannanivå, är att följa med vad som händer och försöka hitta ett sätt att införa det här på ett bra sätt i våra skolor så att våra ungdomar också kan tillgodogöra sig det här. Annars är risken stor att vi får ytterligare ökad målträngsel i det som ltl Jansson också var inne på. För man in någonting nytt så konkurrerar man också med det som redan finns. Det gäller att hitta smarta kombinationer och att få detta integrerat i det som redan finns. För egen del tror jag att man ska titta noggrant på dem som jobbar med det här i samband med matematikundervisningen. Det finns en väldigt stark koppling i det logiska tänkandet där. Jag vill avvakta så att vi ser hur andra implementerar det här innan vi rusar iväg och göra något som vi får ångra efteråt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det sista som minister Ehn sade gläder mig; att kombinera det med ett befintligt ämne i dagens skolor, det är exakt den linje man bör följa. Det gläder mig att ministern redan har tänkt i de banorna. Kampen om lektionstiden är ju redan oerhörd hård. Finansutskottet efterlyser mera gymnastik och idrott för eleverna. Vi vet att det är oerhört viktigt. Ltl Kemetter pratade om att det är viktigt att man dansar. Det finns otaligt mycket som dagens elever behöver lära sig. Framtidens språk är ju det digitala språket. Får man in det via matematik eller annat då får man också en konkret nytta. Det ska inte vara som en professor i datavetenskap själv sade; ja eleverna ska lära sig hur dagens spel är uppbyggda. Det är inte riktigt detta som dagens politiker vill ha.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att man ska skilja på det som handlar om att klara av programmering och det logiska tänkandet där och att sedan förstå tekniska sammanhang och hur olika saker fungerar när det gäller att ta sig an program. Det kallas i dagligt tal för ”MIK”, media och informationskompetens, att klara av att hantera det flöde som vi lever i idag vilket också är en viktig sak.

Så fort det dyker upp nya saker har vi politiker överlag en förmåga att försöka få det till att skolan ska lösa det och ofta genom att man ska skapa nya ämnen.

I budgeten finns det också inskrivet att vi i grundskolan ska se över de styrande dokumenten och lagstiftningen och nu har vi världens möjlighet att tänka i nya banor. Vi måste se till att vi mer och mer integrerar olika delar av ämneskunskap istället för att skapa enskilda delar. Integration är framtidens melodi också när det gäller kunskap.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att den här frågan är i trygga händer inför framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Inspirerad av ltl Runar Karlsson vill jag prata lite om trenden kring befolkningsförändringar.

Ledamoten undrade vad det beror på att staden med dess kring regioner ökar och andra minskar. En analys efterfrågades. Var vi sätter våra skattepengar. Satsar vi på rätt saker? Det är säkert bra att analysera, men faktum är att en av de allra viktigaste huvudförklaringarna är urbaniseringen. Den trenden är global och har pågått länge hos oss och även i Norden.

Sedan år 2008 är det för första gången i världshistorien som det bor fler människor i städer än på landsbygden. Man har på många ställen försökt motverka det och investerat kraftigt, så även här. Kanske allra mest här på Åland om man sätter det i relation till befolkningsmängd per regional satsning.

Men vad man än har gjort så har inte urbaniseringen kunnat stoppas. Och varför skulle man göra det? Det finns säkert goda skäl såsom att man vill hålla perifera områden levande. Det är säkert en god avsikt, men det är viktigare att se till att de perifera områdena blir livskraftiga och inte bara levande.

Det finns ett bra kinesiskt ordspråk om att man inte ska ge fisk till den hungriga utan ett fiskespö. Lite så borde man tänka generellt. Inte dela ut så mycket bidrag och stöd utan snarare skapa förutsättningar för att klara sig själv. Det får mig att dra slutsatsen att infrastrukturella satsningar i periferin är viktigare än att dela ut mycket landskapsandelar och stöd.

Men pengarna till satsningarna måste komma någonstans ifrån och då måste man satsa på tillväxt. Gärna där dessa satsningar ger mest tillbaka för varje satsad euro och det är här urbaniseringen kommer in. Att bejaka urbaniseringen och satsa på tillväxt i centralorten ger mest, både i ekonomisk tillväxt och är det bästa för miljön, vilket också FN konstaterat. Det här med att satsningar på tillväxt i städer ger mest är inte något påhitt från mig utan det visar forskning.

Som exempel kan man ämna att alla kandidater till Sveriges bästa stadskärna förra året som hade närhet till vatten hade antingen storsatsat på att bygga bort trafikleder genom till exempel en tunnel eller så var de på väg att göra det. Ett sådant exempel är Varberg som är på gång med sin storsatsning på en tunnel för trafikleden som separerar centrum från havet. Varför gör inte vi det och bygger bort trafiken på land vid Östra utfarten som landskapet styr över? Ja, det kunde vi och landskapsregeringen fundera mera på så att vi har förslag till lösningar inför framtida budgetbehandlingar.

Så vi kan prata om tunnlar till Föglö, men rent krasst så är jag övertygad om att satsa på en tunnel under östra utfarten skulle ge mycket mer till ålänningarna. Visst kan man göra flera satsningar om man har råd men att få stadens absoluta centrum riktigt livskraftigt, med direkt nära kontakt till havet utan en trafikerad bilväg rakt igenom, skulle skapa fantastiska förutsättningar för tillväxt. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man måste säga att landskapet har lyckats med regionalpolitiken till den allra största delen. Från 1970 till dags dato har landsbygdens befolkning ökat från 9 000 till 15 000 personer. Visserligen bor en del av dem runt Mariehamn, men även längre bort har det ökat ganska dramatiskt. Hammarland har till exempel ökat sin befolkning med 50 procent under den tiden. Till den delen har man lyckats. Vårdö och Föglö har också hygglig befolkningsutveckling. Problemet är de andra fyra kommunerna. Antagligen har det hittills ansetts vara för svårt och för dyrt att satsa i stora projekt. Kommunikationerna är sämre och då kanske man väljer att bosätta sig någon annanstans.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! De siffrorna ser säkert annorlunda ut om man tittar på staden och kring regionerna, dvs. centralorten och centralorterna. Tar man en titt på detta så tror jag att det ser lite annorlunda ut. Sedan kan man alltid plocka ut vissa delar som visar en annan sak. Framförallt visar nog siffrorna ganska kraftigt att det har skett ökningar mest i staden och dess kring regioner, centralorten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Visst är det så, men trots allt har samtliga landsbygdskommuner från 1970 till dags dato ökat och det är ju ganska unikt i världen. Runt omkring oss ser vi att man går in för att centralisera allting. Genom att man slår ihop kommunerna så dör landsbygden ut. Område efter område stängs. Visst har regionalpolitiken lyckats i det stora.

Det konkreta förslaget med tunnel under östra utfarten har ju varit upp förut och diskuterats. Jag tycker att det är ett alldeles utmärkt förslag. Jag tror till och med att det skulle kunna gå att finansiera, åtminstone till stora delar genom att öka byggnadsrätten eftersom vägen tar bort mycket av byggnadsrätten. Jag tror att det t.o.m. skulle vara lönsamt. Vi i lagtinget kunde också diskutera sådana infrastrukturella satsningar i tätorten. Det välkomnar jag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om befolkningstillväxten skulle vara den främsta orsaken till att man har behållit kommunstrukturerna på Åland. Jag är inte alls lika övertygad om att det beror på att man har behållit dragningarna efter gamla kyrksocknar osv. Jag är inte lika övertygad om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är, precis som ltl Petri Carlsson säger, viktigt att bejaka urbaniseringen samtidigt som man försöker lindra dess negativa effekter. Det är jätteviktigt med en stark centralort och allra viktigaste är kärnan i centralorten, nämligen Mariehamn. Jag tycker att man ska vara mera kreativ och fundera just på sådana saker som att ta bort östra utfarten att bygga en elementtunnel som man har gjort på många ställen runt om i världen och som man ersätter Österleden med. Då får man mera markområden som kan finansiera helt eller delvis det här projektet. Jag tycker att Mariehamn på många sätt är en oslipad diamant. Vi borde alla hjälpa till att också utveckla Mariehamn som stad. Det är inte bara stadens egen utmaning. Det är allas vår utmaning lika som de andra regionerna på Åland. Den här idén som vi har motionerat om tidigare jobbar vi gärna vidare med.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för stödet till de här idéerna. Jag tror att det är nödvändigt att vi också börjar diskutera mera infrastrukturella satsningar där de ger mest tillbaka, mest tillväxt. Det måste vara mera fokus på att också diskutera satsningar på tillväxt i centralorten. Vi diskuterar mycket satsningar på tillväxt i skärgården och landsbygd och det är säkert jätteviktigt. Jag tror också att vi måste börja diskutera mera satsningar på tillväxt i centralorten. Det var intressanta inlägg angående byggnadsrätter och annat som kan lösa själva finansieringen till vissa delar. Det får vi se sedan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! När jag höll mitt andra anförande igår så tänkte jag att jag inte skulle prata så mycket mera om kommunreformen.

Jag håller med ltl Harry Jansson att det har ploppat upp en ny debatt idag. Jag undrar vem som startade den? I morse diskuterade vi kommunernas utveckling.

När ministern Valve presenterade sitt anförande så ville jag prata lite kring detta när det gäller Finströms kommun och ansökan om en utredning kring samarbete eller sammanslagning. Jag har inte själv sett ansökan. Jag har förstått att det var en ansökan om en utredning om en utredare.

Finns det en genuin vilja så bör man se på det. Den genuina viljan finns. Det finns viljor nu i tre av fem norråländska kommuner. Vissa säger att det här är en liberal fråga och därför är den så farlig. Det var en person som nämnde igår att jag inte skulle våga gå upp och stöda liberalernas motion. Som jag sade igår så ser jag inte det här som en liberal motion. Norra Ålands socialdemokrater skrev en insändare i januari 2012. Jag skickade ett mailförslag i december 2011 på en insändare.

Det känns som att det är flera på norra Åland som vill det här. Det är inte bara ett visst parti. Det är flera partier tillsammans. Jag har hört moderater på norra Åland nämna det. Jag har hört centerpartister på norra Åland nämna det. Jag har hört socialdemokrater på norra Åland nämna det och tidigare nämnde jag liberalerna. Det finns ett brett politiskt intresse.

Man pratar om att om kommunerna vill slå ihop sig så låt dem göra det. Här finns det intresse från tre norråländska kommuner att utreda mer samarbete. Det är detta som vi kan gå vidare med.

Jag vill förtydliga direkt att jag är för kommunernas socialtjänst. Jag upplever att intentionen med den här skrivelsen inte heller är att försöka fälla krokben för kommunernas socialtjänst. Detta är mer än så. Man behöver utreda och se på hur man kan gå vidare. Jag ser en hel del vinster med att kunna göra den här utredningen och få reda på om jag har rätt eller har jag fel.

Jag tror att vi har en hel del att vinna på det här. Vi kan hitta ett samarbete. Ltl Harry Jansson frågade vad som var bekymret. Gör det nu!

Jag är rädd att kommunerna säger att man kommer att förlora för mycket och vissa saker vill man inte göra. Därför har jag hela tiden sagt att det är någon utifrån som skulle behöva se på det här för att gå vidare.

Mitt förslag till minister Valve är att bjuda in de förtroendevalda från norra Åland, från alla fem kommuner, så att det kommer både positiv och negativ feedback om detta. Bjud in till en diskussion! Hur är intresset på norra Åland? Finns det ett brett politiskt understöd eller vill man inte? Det här kan man föra en diskussion om innan man går vidare, men någon skulle lite behöva hålla i taktpinnen. Man behöver inte köra med någon skrämselpropaganda om stängda skolor och det ena och det andra. Det är inte det som man är ute efter här. Man är ute efter att förbättra servicen. Man måste titta mera på kostnaderna. Man diskuterar till exempel medlemskap i norra Ålands högstadiedistrikt och hur mycket ska man vara med där. Man ser över allting. Istället behöver vi nu gå åt andra hållet. Vi behöver gå in kraftigare och gemensamt och stärka varandra för våra invånares skull och framförallt för de ungas skull.

Talmannen

5 minuter!

Ltl Göte Winé

Centern sade tidigare att man skulle göra detta till en valfråga. Jag märker att det här rör upp känslor och det är inte min mening. Min mening är att vi ska kunna debattera och ha en saklig debatt kring det här eftersom det nu är tre kommuner som vill se mera ingående på att slå ihop sig. Det är ett stort ansvar och jag vill veta mera.

Vår gruppledare Barbro Sundback sade i radion en gång att kommunreformen kommer att bli en valfråga i nästa val. Vi märker redan nu att centern flaggar för att göra det till en valfråga. Jag anser inte att det här går mot regeringens arbete. Fortsättningsvis, om kommunerna vill gå samman, stöd dem och hjälp dem på vägen. Jag tror att vi förr eller senare måste titta på sammanslagningar oberoende ideologiska åsikter och funderingar.

Talmannen

6 minuter!

Ltl Göte Winé

Jag ber om ursäkt för att jag gick över tiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad som är bäst och billigast för de åländska kommunerna har vi inte samma syn på. Jag respekterar andras åsikter men jag delar inte alltid dem. Ltl Winé säger att det här blev dramatiskt. Det är inte alls dramatiskt. Vi har hela tiden sagt från centerns sida att om kommunerna vill gå ihop så ska de naturligtvis få göra det. Vi kommer absolut inte att motarbeta det. Men det måste finnas en majoritet i varje kommun som anhåller till landskapsregeringen om att man vill gå ihop och sedan tar landskapsregeringen beslut, helt enligt vår lagstiftning. Det skulle förvåna mig storligen om landskapsregeringen skulle gå emot kommunernas vilja. Det är ingen dramatik alls, det är helt enigt fullmäktige. Vad vore bättre än att göra detta till en valfråga och låta invånarna besluta vad de vill. Det kanske inte blir tvingande men man säger i alla fall sin åsikt och sedan får politikerna läsa av det. Det är demokrati i yttersta fingerspetsarna. Om någonting berör invånarna så är det kommunindelningen, den saken är klar. Låt demokratin ha sin gång!

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag har ingenting emot att detta skulle vara en valfråga, tvärtom, det skulle vara jätteintressant. Däremot är det jätteviktigt att följande regering också respekterar valutgången. Man får inte gå emot resultatet sedan.

Jag ser kommunreformen som nödvändig, men om det sedan visar sig att det åländska folket inte vill ha det så behöver vi också respektera det. Vi måste också se på detta ekonomiskt.

Jag har full förståelse för att ltl Runar Karlsson respekterar min åsikt i den frågan även om han inte delar den. Det är därför som vi står här. Vi har olika åsikter, vi för en debatt men framförallt respekterar vi varandra även om vi inte delar varandras åsikter hela tiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen, ingen kan säga idag om det blir billigare eller inte. Man hävdar att det blir billigare och att det blir effektivare, men det finns inga siffror någonstans som styrker detta. Om det blir billigare så blir det också sämre service.

Winé säger att det ska bli en valfråga för lagtinget, men det ska det inte utan det ska bli en valfråga för kommunalvalet. Det är kommunfullmäktige som i praktiken beslutar om kommunerna ska gå samman eller inte. Det inte lagtinget som beslutar detta och egentligen inte heller landskapsregeringen i praktiken. Det är kommunfullmäktige i kommunerna som måste göra det till en valfråga.

Sedan har jag sett förfrågningar om den här utredningen. Man vill utreda var servicen blir i framtiden om man slår ihop kommunerna och då inser man att det är en omöjlig utredning. Ingen utredning kan besluta och föreslå något om vad framtidens politiker kommer att besluta. Det är detta som det handlar om. Man kan inte göra en utredning och ta ställning till vad framtida politiker kommer att besluta. Det är en omöjlighet. Låt fullmäktige gå till val på det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Blir det billigare så blir det sämre service, nämnde ltl Karlsson, och det har jag hört tidigare. Jag vill också få en effektivare service, vilket vi har pratat om. Ltl Karlsson har suttit med och tagit fram ett mycket bra förslag när det gäller kommunernas socialtjänst och han har jobbat för invånarnas bästa. Jag tycker att det är bra att vi jobbar vidare för det. Att sedan ltl Karlsson säger nej när han sitter i Saltviksstolen, det får vi ta i en annan diskussion. Redan där märker man ltl Karlsson ser en bättre service för invånarna. Jag är helt övertygad om att norra Åland blir en starkare kommun och då kommer vi också att förbättra utbildningsmöjligheterna i de kommuner det berör. Det är min åsikt. Ltl Runar Karlsson har en annan åsikt och det har jag respekt för.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Winé nämnde att man skulle kalla till stormöte och utgående från det att agera vidare. Jag är skeptisk till det här. År 2005-2006 försökte ett ganska stort antal kommuner skapa en gemensam byggnadsinspektion på Åland, alltså långt före dagens projekt. Vi gjorde ett ganska grundläggande arbete. Det tog lång tid. När det var dags att underteckna slutdokumentet då vägrade en kommun att göra det, därför att den förankring som behövdes i respektive kommun fanns inte. Vi måste undvika att än en gång slösa pengar på utredningar som inte ger konkreta resultat. Därför tycker jag att de intresserade kommunerna skulle ordna en kommunal folkomröstning i samband med kommunalvalet. Kommunerna skulle fråga sina invånare vad de vill med sin kommun i framtiden.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det här är lite intressant, vi ska inte slösa pengar på utredningar men vi ska ha folket att välja utan utredningar. Är det så farligt om man verkligen skulle börja titta på mera samarbete än en byggnadsinspektion? Vi behöver också börja titta på det mänskliga värdet, framförallt vilken service vi ger till invånarna och vad de kan vinna på en kommunal sammanslagning. Nu har tre kommuner gjort en ansökan om detta.

Minister Valve sade att finns det en genuin vilja så är han beredd att gå vidare och lyssna mera. Man skulle bjuda in samtliga fem norråländska kommuner så att de två kommuner som inte har varit med och skrivit på också skulle säga vad de tycker. Man skulle ha en öppen diskussion. En utredning anser jag inte är slöseri med pengar. Tvärtom, vi har slösat pengar på mycket annat tidigare. Vi kan nog sätta pengar på det här också.

Ltl Harry Jansson, replik

Kommunerna här på Åland är inte större än att man på ett enkelt sätt kan informera sina kommuninvånare vad som är på gång. Den här frågan är inte mera komplex än att t.ex. Sunds kommuns förtroendevalda kunde ha en dialog med invånarna. Det förmånligaste sättet att fråga dagens invånare är ju i samband med ett kommunalval när man ändå ber att folk ska komma till valurnorna. Ltl Sjögren sade tidigare här att det inte är frågan om hokus, pokus. Men respektera det faktum att det finns kommuninvånare som är skeptiska. Till exempel i fallet Kimito så visar det vilken enorm bitterhet som uppstår när man gör någonting över huvudet på kommuninvånarna. Det uppstår t.o.m. nya partier då.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman!  Nu frågade ltl Harry Jansson om jag är villig att diskutera med invånarna i Sund. Jag nämnde att det är tre norråländska kommuner som har ett intresse av det här. Varför jag står här är för att jag ser flera kommuners invånare än bara min kommuns invånare. Jag står inte här enbart för att prata för den kommunen som jag bor i. Jag ser flera kommuner. Jag är också orolig för t.ex. Norra Ålands högstadiedistrikts framtid om det är på det viset att kommuner vill gå ur det samarbetet. Man måste börja stärka och se hur man kan göra. Här är det viktigare att man verkligen börjar se hur man kan göra och att man lyssnar. Det här är ingen kritik mot den tidigare anhållan som blev avslagen. Den anhållan var tydligen mer fokuserad på att man skulle utreda om en utredare. Jag vill att man bjuder in kommunerna för en dialog, framförallt med de förtroendevalda.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte inte ge mig in i debatten om norra Ålands kommunsammanslagning. Jag tänkte mer generellt ge mitt stöd till ltl Winé när han tar avstånd från skrämselpropaganda när det gäller att kommunsammanslagningar skulle leda till nedläggningar av flera skolor. Med dagens kommunstruktur så har det redan lagts ner flera skolor och att lägga ner ännu fler skolor tror jag att blir svårt. Jag tror inte att dagens kommunstruktur har räddat dagens skolor. Ett stort tack till ltl Winé som sätter ner foten mot skrämselpropagandan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag fortsätter där jag slutade nämligen vad som är orsaken till den regionala utvecklingen och skärgårdens avfolkning på Åland. En viktig sak är arbetsplatserna och en viktig sak är den digitala uppförsbacken.

Jag vill börja med lite svågerpolitik. Det var ett skämt. Jag ska berätta om min svåger, med hans tillåtelse. Han jobbar som inhyrd IT-konsult i ett stort åländskt företag som kör runt med röda och vita båtar. Han jobbar 60 procent av sin tid från Föglö och 40 procent av sin tid är i Mariehamn. Han har underleverantörer i Spanien som han använder i sin verksamhet. Underleverantörerna, min svåger och många med honom kunde lika gärna vara i den åländska skärgården. Det finns en enorm potential att skapa sådana här arbetsplatser. Det här är inte IT-näringen i sig, det är ”italisering” av befintliga näringsverksamheter. Inom banksektorn, försäkringssektorn och inom sjöfarten finns det massor av sådana här tjänster som kunde vara utlokaliserade i den åländska skärgården. Min svåger är bara ett exempel.

När det gäller IT-infrastrukturen så höll jag ett brandtal i remissdebatten. Jag vet inte hur många som lyssnade men det stod ingenting i massmedia och det sades ingenting i radion och det sägs ingenting om det i finansutskottets betänkande. Jag tar inte illa upp för det. Men sådana viktiga saker som jag nämnde där så borde inte få förbigås med tystnad. Det känns som om det växer mossa på den politiska debatten om man inte tar de frågorna på allvar som jag tycker att är väldigt viktiga både för de enskilda ålänningarna och för vår största näring, nämligen bristen på IT- infrastruktur. Det är viktigt att man har ett heltäckande fibernät och att man har heltäckande 3 G och 4 G är på gång. Här behöver ålänningarna och Ålands näringsliv hjälp.

Inte är det så många som lyssnar nu heller. Det sysslas med mycket annat här i plenisalen men strunt i det, jag har i alla fall sagt det. Om tio år kan jag säga; vad var det jag sade?

Fru talman! Jag vill gå vidare till trafiken. Jag tänker inte hålla någon kortruttsdebatt men det är väldigt viktigt för skärgården att man får en fungerande intern trafik, vilket man inte har idag. Den lilla vedhuggning som man kan göra åt varandra i skärgården är av stor betydelse. Det finns en ÅSUB-rapport som beskriver hur inte ens den interna ekonomin fungerar i skärgården. Det går inte att ha tjänsteföretag som servar skärgården som region. Därför är det ett jättekritiskt när man väljer t.ex. placering av färjfäste på östra Föglö så att det blir som en nod dit alla kan komma och fara ifrån, där man kan byta varor och tjänster och där man också kan samarbeta med offentlig service. Det är en framtida möjlighet att ha mera samarbete i skärgården när vi får en bättre trafik.

Digitaliseringens möjligheter är enorma. Ska vi ha en skola i varje skärgårdskommun? Nja, det kanske räcker med att ha ett klassrum och ha en skola i skärgården. Bak i klassen skulle man ha stora skärmar och kanske på Vårdö eller i Föglö som är de största kommunerna så skulle det finnas kameror. När man undervisar i Vårdö så undervisar man också eleverna i Sottunga, på Kökar och kanske i Brändö osv. Man har ett samarbete mellan kommunerna.

Den här tekniken används idag inom näringslivet. Man har ledningsgruppsmöten, även åländska företag, med fem-sex olika länders representanter samtidigt. Varför skulle man inte kunna undervisa den här vägen?

Vi har också embryon inom äldreomsorgen: ”Må bra TV”. Teknik kan medföra att man distribuerar service. Vi är också här rätt så långt efter i utvecklingen, tyvärr.

Delad beskattning nämndes här. Jag har flera gånger motionerat om att man skulle bejaka det här sättet att bo, när man bor på flera ställen. Man bor i en lägenhet i Mariehamn men också i en stuga på Kökar. Om man bor och arbetar och delar på sin tid så borde man också kunna dela på sin kommunalskatt. Man kan inte heller säga att jag har nått någon större framgång, men det är väl droppen som urholkar stenen.

Sedan en viktig sak för att stärka näringslivet i skärgården och skärgårdsbornas möjligheter att satsa är att få till de här garantierna för markområden för att höja deras värde för att motverka jordförvärvslagstiftningen. Det här har man lovat skärgårdsborna på sjuttiotalet och det är fortfarande inte genomfört. En skärgårdsbos markinnehav idag är väldigt liten eftersom marknaden är så begränsad på grund av jordförvärvsbestämmelserna. Marken går inte att sätta i pant för något banklån. Banken värderar marken i princip till ingenting.

Talmannen

5 minuter!

Ltl Danne Sundman

Eftersom det bara är en på talarlistan så ids jag inte begära ett nytt anförande.

När det gäller infrastruktur i övrigt så har nämnda svåger bredband men inte vatten. Föglö kommun har inte ordnat färskvatten försörjningen till Granboda by. Det är också ett stort problem. Man borde ha en mer sammanhållen infrastruktur och samhällsplanering i skärgården.

Man kan också göra mycket mera för skärgården genom utvecklingsbolag. Vi har byggt ett bageri på sex månader på Kökar. Det har spelat en stor roll för en sådan liten region.

Till sist, fru talman, vill jag säga att det viktigaste och det allra farligaste nu är den uppgivenhet som man börjar höra i debatten men också i korridorerna där lagtingsledamöter och framstående politiker tycker att man ska ge upp, låta skärgården dö ut och helt enkelt ge upp. Uppgivenhet är kanske det största hotet. Jag som är till hälften skärgårdsbo och mina barn som till 75 procent är skärgårdsbördiga vill inte ge upp.

Det är nu fyra liberala lagtingsledamöter kvar i salen och jag är tacksam för publik, men det kanske finns någon som lyssnar eller någon som läser det stenografiska protokollet så vi får ty oss till dem.

Den andra saken är denna ängslighet, ängsligheten inför att våga satsa och våga vara kreativ. Det har kommit bra till uttryck i de här kortruttsdiskussionerna. Vi måste bli mindre ängsliga och inte vara uppgivna inför utvecklingen. Vi måste styra och dra utvecklingen som vi alltid har gjort på Åland. Det är därför som vi kan ha ett självstyrt område på de här holmarna mitt ute i Östersjön. Jag tycker vi ska ersätta ängsligheten och uppgivenheten med framtidstro så ordnar det sig nog för skärgården också. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det kan noteras att liberalerna blev kvar i sina bänkar och lyssnade på ltl Sundmans anförande om skärgårdstrafiken. Jag tycker att det var bra anförande. Kärnan i anförandet var uppgivenhet och att det inte finns framtidstro längre. Jag hade förmånen att tillsammans med kollegorna i finans- och näringsutskottet besöka Färöarna för ett halvt år sedan. Jag tror att vi alla slogs av den stora skillnaden i sättet att agera i samhällsutvecklingen på Färöarna jämfört med det läget vi har här nu. Färingarna bestämde sig för att göra saker och så gjorde man saker och ting. Vi pratar, vi anlitar konsulter och vi blir allt mer uppgivna. Ltl Sundman kom in på kärnan i våra problem.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man borde stifta en lag eller åtminstone bestämma att det första det nya lagtinget skulle göra är att fara på ett studiebesök till Norge, Färöarna och Island, hela lagtinget på en gång. Då får man se hur de här tre länderna sköter sådana här frågor. Varje gång man besöker Norge och får del av norsk ingenjörskonst, av färingarnas drivkraft och av islänningarnas kombination av dessa båda så får man ett helt annat sätt att tänka. Det borde vara obligatoriskt att besöka dessa länder. Före den 1 november 2015 så ska den här resan företas med det nyvalda lagtinget och kanske de tio första ersättarna. Det understöder jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Tack för det ltl Sundman. Inte är vi uppgivna i skärgården ännu. Åtminstone jag är här för att strida för utbyggnaden av trafiken som jag ser som det viktigaste. Vi ska inte kasta väven ännu. Nog måste vi fortsätta och hoppas att det blir någonting.

I finansutskottets betänkande har man faktiskt skrivit 2016 för byggstart för den östgående trafiken till Kökar. Jag hoppas att de som läser det ska ta det som så: ”Jaha några år till och sedan kanske det händer någonting”. Byggstarten blir 2016, sedan går det 2-3 år till och sedan kanske vi har bättre förutsättningar för samarbete.

Samma sak när det gäller motionen om utlokalisering av arbetsplatsen. Många arbetsplatser kan man sköta digitalt som ltl Sundman beskrev.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tror inte att uppgivenheten i första hand kommer ifrån skärgården eller skärgårdens representanter även om det finns en ganska negativ spiral där också. Det är inte så konstigt med tanke på den utveckling man har tvingats uppleva och det svek man känner, som ibland är motiverat och ibland inte. Uppgivenheten är framförallt skrämmande när de kommer från sådana krafter där man annars ha varit väldigt mån om att hela Åland ska leva. Man får inte ens tänka tanken att vi ska ge upp. Vi ska verka för alla regioners utveckling, allt ifrån Mariehamns stadskärna till Kökar, Brändö, Sottunga, Kumlinge, Vårdö och Föglö och alla andra landsbygdskommuner, med samma frenesi överallt enligt de olika regionernas behov. Det är jätteviktigt att verka för alla regioners utveckling i det praktiska arbetet tillsammans här i Ålands lagting och inte bara på klistermärkena, inför förmiddagstalen och valslogans.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, ltl Sundman som sade någonting om ett visst parti som kanske hade suttit lite för många år och skulle behöva ladda om lite och som faktiskt är en av bromsarna lite. Jag ska säga det rent ut att jag upplever centern som ett bromsparti vad gäller utbyggnaden av skärgårdstrafiken, åtminstone i den södra delen av skärgården. Så illa är det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag nämnde inte något särskilt parti. Det gäller alla partier och de här tankarna finns tyvärr i alla partier, åtminstone embryot till den här uppgivenheten. Det är också naturligt. Man har satsat på en utveckling och så vänder det ändå inte. Det är kanske svårt att se motiveringarna alla gångar. Man måste hela tiden ta ny sats och tänka som maratonlöparen att det är långt till mål, fast jag är trött efter 10 kilometer så måste jag komma in i andra andningen. Så är det ofta med de här frågorna. För oss åländska politiker är det också som helhet svårt att driva Åland vidare. Det är stora utmaningar att vara ett ö-samhälle. Vi måste tänka på att det som vi gör för våra minsta, det gör vi för oss själva. Så är det med skärgården som är mest utsatt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Talmannen tackar för debatten som visar att traditionen med allmän politisk debatt kring finans- och näringsutskottets betänkande är värdefull.

Detaljbehandlingen vidtar vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.12.2014 klockan 09.30. Plenum är avslutat.