Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2014-2015

Tillhör ärendet: Landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2015, Förbud mot dumpning av toalettavfall, Konkreta åtgärder för mindre byråkrati, Skatteavdrag för elbilar, Samordning av socialservicen, Biljettautomater för införande av passageraravgift, Reformering av jordförvärvslagstiftningen, Reformering av näringsrättslagstiftningen, Stabilitetssystem, Reviderad offentlighetslagstiftning, En moderniserad grundskolelag, EU- och externpolitik, Kompetensregister över studerande, Operation giftfritt dagis, Tandvårdens utveckling, Utvecklingsplan för Åland, Nya upphandlingsdirektiv, Social omsorg, Bomarsunds besökscentrum, Samarbetsunderstöd, Studerande med särskilda behov, Trafiklösningar i Godby, Minska offentlig sektor, TV-licens, Sjukdomskostnadsavdraget, Avräkningsgrunden, Samordning av social service, Ringväg Vårdö-Lumparland, Minskning av anslag, Ansvarsfull avfallshantering, Reformering av skärgårdstrafikavgifterna, Infrastruktur, finansiering genom OPS, Kortrutt till Sottunga, Minskning av anslaget för landskapsregeringen, Omstrukturering av förvaltningen, utlokalisering av arbetsplatser, Landskapsregeringens hemsida, Skolan i rörelse, Gång- och cykelväg Lemströms kanal - Söderby, Landskapets hyreskostnader hos ÅDA ab, Landskapets överföring av budgetmedel till ÅDA Ab, Likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal, Rovdjurspremie på vildsvin, Ålands museum, Underhåll av Skeppsviks brygga, Användningsplan för Ålands naturbruksskola, Hållbart Åland, Obligatorisk programmering i grundskolan
Lagtingsår: 2014-2015

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/2014-2015

 

Datum

 

Finans- och näringsutskottet

2014-12-11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Finans- och näringsutskottets betänkande

Budget för landskapet Åland 2015

·       Landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2014-2015

·       Budgetmotionerna nr 1-48/2014-2015

                                           

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Motionerna. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 2

Allmän motivering. 2

Ekonomisk översikt 2

Landskapets budgetekonomi 3

Självstyrelseutveckling. 4

Utveckling och omstrukturering av landskapsförvaltningen. 4

Utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen. 4

Jämställdhet 5

Social omsorg. 5

Hälso- och sjukvård. 6

Hållbar utveckling. 6

Utbildnings- och kulturpolitik. 6

Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. 7

Infrastruktur- och transportpolitik. 9

Förbättrat oljeskydd. 10

Omröstningar 10

Motionerna. 10

Detaljmotivering. 10

Ärendets behandling. 14

Motioner 15

Hörande. 17

Närvarande. 17

Reservationer 18

Utskottets förslag. 18

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att en budget för år 2015 antas för landskapet Åland uppgående till 368 770 000 euro.

 

Motionerna

 

I anslutning till budgetförslaget har 48 budgetmotioner inlämnats.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar.

Budgetmotionerna föreslås förkastade.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

 

Ekonomisk översikt

 

Världen och Europa

 

Den globala tillväxten förefaller bli svag och ojämn under det kommande året. USA:s ekonomi förefaller komma att stärkas medan Kinas förefaller avmattas och Japans försvagas. Oljepriset ligger idag på en relativt sett låg nivå på ca 70 dollar per fat jämfört med 90-120 dollar per fat för något år sedan.

     För Europa gäller att eurozonen generellt förefaller ha svaga utsikter. Tyskland tappar fart medan Storbritannien har ekonomiskt uppsving. En viss stabilisering förefaller ske i krisländerna i södra euroområdet. Den största risken är att eurozonen hamnar i deflation. Utvecklingen i Mellersta Östern och i Ukraina oroar.

 

Den finländska ekonomin

 

I den finländska regeringens proposition nr 131/2014 rd anges följande: ”Enligt ekonomiska avdelningens prognos från september 2014 förväntas Finlands bruttonationalprodukt inte öka år 2014. Tillväxten för 2015 väntas bli 1,2 %, och tillväxtbasen kommer att breddas. Den privata konsumtionen ökar i någon mån, dvs. med 0,3 %, jämfört med föregående år, trots att hushållens realinkomster förblir oförändrade.”.

     Den finländska ekonomin har både långsiktiga strukturella problem samt överhängande problem på exportmarknaderna. Ända sedan år 2011 har produktionsvolymerna minskat. Den svaga efterfrågan håller priserna nere. De flesta branscher ser mer eller mindre negativt på den ekonomiska framtiden.

 

Den åländska ekonomin

 

Värdet på Ålands samlade produktion (BNP) har minskat kontinuerligt sedan år 2011. År 2015 förväntas, enligt vårens bedömningar, BNP sjunka med ca 3 procent. Uppskattningsvis 1-2 procent av den prognosticerade minskningen ankommer på svaveldirektivet. Sjöfartens relativa andel av BNP har halverats på 10 år och ligger nu på ca 20 procent av BNP.

     Det finns inga tecken på att arbetslösheten minskar från nuvarande nivå. De flesta branscher inklusive sjöfarten och livsmedelsklustret har svårigheter till följd av det allmänna konjunkturläget, svaveldirektivets införande och det ryska importstoppet. Trots osäkerheten om bunkerkostnaderna kan man ändå märka en viss optimism angående marknadsutvecklingen inom t.ex. oljefrakt. Den del av tillverkningsindustrin som har marknader bortom närområdet visar stabilitet och god lönsamhet.  Även bankerna visar starka resultat trots låga räntor.

     Andelen personer i ekonomiskt utsatta hushåll på Åland är 4,3 procent enligt statistiken för år 2012. Detta är mindre än hälften av motsvarande andel i Finland som år 2012 var 9,0 procent. Den förväntade medellivslängden på Åland är 81,5 år. Motsvarande medellivslängd inom EU är 80,2 år och i Finland 80,5 år.

     Tre fjärdedelar av varuexporten och närmare 60 procent av tjänsteexporten går till Finland. Utskottet konstaterar att Åland och det åländska näringslivet på allt sätt bör dra nytta av närheten till Sverige då den svenskaekonomin i nuläget är starkare än den finska.

     Landskapet Ålands resultaträkning enligt bokslutet visar mellan åren 2010 till 2013 att det långsamt går åt rätt håll. År 2011 var verksamhetens kostnader knappt 171 miljoner euro. År 2012 hade de sjunkit till 170 miljoner och bokslutet för år 2013 visar på 168 miljoner euro. Enligt budgeten för år 2014 beräknas verksamhetens kostnader till ca 178 miljoner och för år 2015 177 miljoner.

     Det är en betydelsefull och nödvändig trend att kostnaderna enligt bokslutet minskar. Resultatet före fonderingar och reserveringar har minskat ännu kraftigare. År 2010 var underskottet 31 miljoner för att sedan krympa till 17 miljoner år 2011 och 9 miljoner år 2012. År 2013 är underskottet 4 miljoner. Det budgeterade resultatet före fonderingar och reserveringar för år 2014 visar ett överskott på 3,3 miljoner. För år 2015 budgeteras ett underskott på 8,5 miljoner. Utskottet anser att det under rådande lågkonjunktur är motiverat att budgetera ett underskott för att stimulera den åländska ekonomin. Vidare är det viktigt att understryka att landskapet fortsättningsvis är utan lån.

 

Landskapets budgetekonomi

 

Utskottet konstaterar att budgetstrukturen förnyats och bygger nu på affärsbokföringens principer. Detta är viktigt för att skapa tydliga strukturer när det gäller att göra landskapets ekonomi mer tillgänglig. Systemet skapar dessutom förutsättningar för exaktare likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen utarbetar nyckeltal för budgeten som sedan blir jämförbara med motsvarande nyckeltal i bokslutet. Detta är viktigt för att på ett adekvat sätt kunna följa landskapets finansiella ställning.     

     Landskapsregeringen konstaterar att Ålandsdelegationen fastställt förskottet på avräkningsbeloppet år 2015 till 221.568.000 euro. Ålandsdelegationen fastställde i september 2014 ett tillkommande belopp om 496.392,78 euro som slutavräkning för år 2013 vilket är en rättelse i förhållande till landskapsregeringens budgetförslag. Trots den försämrade ekonomiska situationen och utvecklingen för Finland överstiger avräkningsbeloppet det intervall för avräkningsbeloppet som presenterades i förslaget till grundbudget för år 2014. I sammanhanget kan noteras att avräkningsbeloppet för 2015 påverkats positivt med ca 7-8 miljoner till följd av statliga engångsåtgärder.

 

 

     Utskottet konstaterar att de medel som avsatts för det stabilitetssystem som upptogs under moment 44.20.88 i grundbudgeten för år 2014 utgör en del av likviditeten.

     Landskapsregeringen avser att under år 2015 lägga fram ett lagförslag avseende skapandet av ett stabilitetssystem vars syfte är att säkra förutsättningarna för sunda offentliga finanser. Syftet är att stabilitetssystemet kommer att innehålla en intäktsreserv bl.a. innehållande penningautomatmedel som kan fungera som en utjämnande faktor i de offentliga finanserna. Avsikten är att systemet ska bestå av en förebyggande del och en korrigerande del. Utskottet anser att det finns ett stort behov av ett sådant stabilitetssystem och ser därför fram emot att ett sådant lagförslag föreläggs lagtinget. I samband med beredning av ett lagförslag bör landskapsregeringen överväga om och i så fall hur fonderade medel i ett stabilitetssystem blir en del av respektive hålls utanför landskapets likviditetshantering.

     Utskottet betonar vikten av att landskapet bedriver en snäv ekonomisk politik i synnerhet när det gäller landskapets egen förvaltning och den service landskapet erbjuder. I linje med detta framhåller utskottet vikten av att landskapet i första hand utnyttjar egna lokaler innan man hyr upp nya. Den s.k. naturbruksskolans lokaler ska användas för landskapets förvaltning eller ställas till näringslivets förfogande. I det fall de inte är uppbokade för andra ändamål under tiden för lagtingets planerade ombyggnad kunde ett alternativ vara att lagtinget under ombyggnaden utnyttjar dessa lokaler för kontor, plenum och utskottsmöten m.m.

 

Självstyrelseutveckling

 

Under år 2015 fortsätter arbetet med en ny självstyrelselag. Den blandade kommittén, ledd av presidenten Tarja Halonen och med representanter från samtliga partier i Ålands lagting och riksdagen avser överlämna ett delbetänkande till justitieministern i slutet av januari 2015. Avsikten är att delbetänkandet ska innehålla förslag till riktlinjer för det fortsatta lagstiftningsarbetet.

     Landskapsregeringen har överlämnat en ny lagstiftning om hembygdsrätten till lagtinget. Utskottet konstaterar att även jordförvärvslagen och näringsrätten kommer att revideras och att arbetet inletts beträffande jordförvärv. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen gör översyn av dessa lagstiftningsområden.

     Arbetet med att justera avräkningsgrunden bör gå vidare. Utskottet anser att det faktum att Ålands befolkning ökat i förhållande till hela Finlands befolkning bör lyftas fram i de kommande diskussionerna med riksmyndigheterna.

 

Utveckling och omstrukturering av landskapsförvaltningen

 

Utskottet noterar att landskapsförvaltningen omstruktureras så att kansliavdelningen ersätts med ett regeringskansli varvid vissa av de verksamheter som nu finns på kansliavdelningen omstruktureras på olika sätt. Byggnadsbyråns fastighetsenhet ombildas till ett fastighetsverk. Trafikavdelningen ombildas till en infrastrukturavdelning som mer heltäckande ansvarar för landskapets infrastruktur. Därutöver går arbetet med Ålands digitala agenda (ÅDA) vidare och detsamma gäller bildandet av ett gemensamt aktiebolag för samverkan mellan landskapet och den kommunala sektorn. Utskottet betonar vikten av att ÅDA fokuserar på att vara en upphandlande enhet. Utskottet konstaterar att landskapsförvaltningen nu planerar och genomgår en stor omstrukturering. Utskottet betonar vikten av att effektiviseringar och rationaliseringar faktiskt åstadkoms då reformer genomförs. Målet med reformerna bör alltid vara bättre service till medborgarna och kostnadsrationaliseringar.

 

Utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen

 

Landskapsregeringen har under mandatperioden arbetat med att bereda och genomföra en samhällsservicereform i syfte att möta framtidens ekonomiska och strukturella utmaningar genom att samordna den offentliga servicen i större helheter, öka effektiviteten och kompetensen, stärka rättsäkerheten och servicenivån, förbättra konkurrenskraften och rekryteringsmöjligheterna. Ett av syftena är att ge mer likvärdig service och att upprätthålla en gemensam tillämpning av lagstiftningen så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner. Utskottet konstaterar att kommunernas socialtjänst (KST) avser skapa ett rättvisare samhälle för alla och är i sig en bekräftelse av att kommunerna är viktiga även i framtiden.

 

Jämställdhet

 

Landskapsregeringens uttryckliga mål är att Åland till alla delar ska bli ett jämställt samhälle. I målet att uppnå social hållbarhet ingår målsättningen att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor samt pojkar och flickor. För att uppnå målet krävs ökad kunskap om hur könsrollerna formar och påverkar individer, strukturer och samhälle. Kvinnorna tar tex. ut nästan all föräldraledighet vilket inte bidrar till en jämställd arbetsmarknad och ett jämställt familjeliv. Landskapsregeringen avser nu försöka öka jämställdheten genom särskilda incitament för de familjer som delar på ledigheten. Utskottet ser positivt på detta. Stress och trötthet och hälsoproblem i skolan är därtill enligt statistiken vanligare bland flickor än pojkar. Kvinnor och män har olika sjukdomsbild vilket bör analyseras och undersökas. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen som ett led i arbetet med ett jämställt Åland försöker utröna orsakerna till den olika sjukdomsbilden. Utskottet uppfattar att statistiken även anger att traditionella könsroller befästs på gymnasiet så att pojkar oftare läser teknik medan flickor läser humaniora. Enligt statistiken har kvinnorna lägre medellöner än män i såväl privat som offentlig sektor. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa med utvecklingen och verka för att utbildningarna görs mer intressanta för båda kön samt att lönesättning i offentlig sektor sker utgående från ett arbetsvärderingssystem.

 

Social omsorg

 

Utskottet delar landskapsregeringens målsättning för socialpolitiken om att alla människor ska ha lika rätt till trygghet under livets alla skeenden. I detta ingår tillgång till likvärdiga sociala omsorger och stödinsatser. I enlighet med LL (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården antar landskapsregeringen årligen en socialvårdsplan som innehåller riktgivande mål och anvisningar till kommunerna för ordnandet av socialvården i landskapet under de fem följande åren.

     Utskottet konstaterar att den demografiska utvecklingen på Åland skapar särskilda utmaningar för vårt välfärdsamhälle av nordisk modell. Landskapsregeringens målsättning är att alla ska ha rätt till en likvärdig och kvalitativt god äldreomsorg. Landskapsregeringens avsikt är att lagen om stöd för närståendevård ska ses över samt att en arbetsgrupp ska tillsättas under år 2015 för att inleda arbetet med den kommande äldreomsorgslagen samt äldreomsorgens organisation som steg två efter att kommunernas socialtjänst är etablerad. Utskottet noterar att socialvårdslagstiftningen genomgår en totalrevidering i riket och landskapsregeringen avser att under år 2015 ta fram ett lagförslag till förnyande av socialvårdslagen och lagstiftning som sammanhänger med den. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning om att det är viktigt att det görs en grundlig analys av reformarbetet i riket och hur landskapets socialvårdslagstiftning kan anpassas till de åländska strukturerna.

     Landskapsregeringen anger i budgetförslaget att man har en nolltolerans mot narkotika. I budgetförslaget anges att landskapsregeringen erfarit att droganvändningen bland unga har ökat oroväckande under hösten. Utskottet betonar därför i likhet med landskapsregeringen behovet av en kraftsamling för att åtgärda detta samt att ändra attityder. Utskottet understryker vikten av att ständigt följa med användning av alkohol, tobak och narkotika i landskapet.

 

Hälso- och sjukvård

 

Landskapsregeringens mål, enligt budgetförslaget, med hälso- och sjukvården är att främja en hållbar utveckling genom satsningar på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt att trygga en tillräckligt god specialsjukvård. Det patientnära arbetet utförs i Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) regi. ÅHS har under år 2015 särskilt fokus på att förbättra patientbemötandet ytterligare, samt att optimera remitteringen för vård utanför Åland. Utskottet noterar att 2.300 fler människor idag har möjlighet att gå till ÅHS tandläkare. I det fall landskapsregeringen beslutar att personer under den relativa fattigdomsgränsen får möjlighet att gå till ÅHS tandläkare ökar gruppen till 3.400 personer.

     Utskottet har fattat beslut om avsnittet efter omröstning (angående motion nr 22, Tandvårdens utveckling) som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

Hållbar utveckling

 

Utskottet betonar inledningsvis att frågan om hållbar utveckling inte enbart är miljöpolitik. Därför ser utskottet det som olyckligt att detta satts under samma rubrik i budgetförslagets allmänna motivering.

     Utskottet konstaterar i enlighet med vad som angavs i betänkande nr 14/2013-2014, samt i linje med budgetmotion nr 7, följande: ”Utskottet understryker vikten av att de fyra hållbarhetsprinciperna i meddelandet inte ska tolkas bokstavligt utan närmast ses som riktlinjer för det framtida arbetet. Det finns behov av att kontinuerligt se över och justera tillämpningen av principerna i takt med att erfarenhet av deras tillämpning kan erhållas. Det kan komma nya rön som ger vid handen att nya principer bör utarbetas.

     Vidare är det viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av BNP tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Det är inte hållbart att reglera förutsättningarna för en sektor på ett sådant sätt att verksamheten bara flyttar från eller läggs ner på Åland och bedrivs i Ålands närområden istället.

     Däremot bör landskapsregeringen säkerställa att investeringar kontinuerligt görs i syfte att stöda en hållbar utveckling. Det finns dessutom affärsmöjligheter för de företag som investerar i hållbar utveckling.

     Utskottet konstaterar att vissa verksamheter kommer att ha lättare än andra att uppfylla hållbarhetsprinciperna men att takten på hållbarhetsarbetet inom varje sektor måste gå i samklang med den sektorns verksamhetsförutsättningar.”.

    

Utbildnings- och kulturpolitik

 

Utskottet konstaterar i likhet med landskapsregeringen att kunskap och innovation är en förutsättning för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt samhälle. En god och likvärdig utbildning är en av grundstenarna i välfärdssamhället. Landskapsregeringen satsar betydande resurser på att med den nyligen antagna IKT-strategin för utbildningsväsendet på Åland som riktlinje stöda och samordna IKT-utvecklingen i såväl grundskolan som landskapets egna skolor. Utskottet har erfarit att Ålands lyceum, även studentskrivningarna, inom några år kommer att ha övergått helt till att bli digitalt. Utskottet betonar vikten av att grundskolorna i sin undervisning förbereder sina elever på detta. Samtidigt önskar utskottet betona vikten av att grundskolorna uppmuntrar eleverna att röra på sig och att utöva idrott i syfte att om möjligt komma till rätta med fysisk inaktivitet som med tiden leder till hälsoproblem för de unga.

     I budgetförslaget anger landskapsregeringen att investeringar i fastigheten som inhyser Ålands museum, Ålands konstmuseum och magasin samt förverkligandet av den nya basutställningen vid Ålands museum ska ses som ett led i att stärka besöksnäringen. Utskottet delar denna uppfattning men anser att man bör överväga driftslösningar som möjliggör samarbete mellan Ålands museum och Ålands konstmuseum och privata museer alternativt extern finansiering. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga driftslösningar som möjliggör ett dylikt samarbete.

     Landskapsregeringen anger att det för att genomföra planerna på Bomarsunds besökscentrum krävs ytterligare utredningar kring bl.a. driftsfrågorna. Utskottet betonar vikten av att planeringen av Bomarsunds besökscentrum sker i nära samarbete med Sunds kommun, Visit Åland och Bomarssundssällskapet. Landskapsregeringen bör överväga att i så stor utsträckning som möjligt tillgängliggöra Bomarsunds befästningsverk digitalt för besökare.

     Utskottet har fattat beslut om avsnittet efter omröstning (angående motion nr 18, En moderniserad grundskolelag) som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik

 

Allmänt

 

Utskottet betonar vikten av en aktiv näringspolitik för att stöda de olika branscherna och näringsgrenarna genom konjunkturnedgången. Ett livskraftigt näringsliv är grundbulten för att kunna upprätthålla ett nordiskt välfärdssamhälle och för att kunna genomföra reformer.

 

Arbetsmarknad

 

En hög sysselsättning innebär ökade skatteintäkter och minskade kostnader för samhället. På individnivå är tillgången till arbete synnerligen betydelsefull både som inkomstkälla och som en del av individens identitet och inkludering i samhället. De sociala aspekterna av att ha ett arbete kan inte överskattas. Utskottet betonar därför betydelsen av att landskapsregeringen gör allt vad man kan för att få ut arbetskraften i arbetslivet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Graf: Total arbetslöshetsgrad i procent av arbetskraften på Åland

 

Inflyttning till Åland är av stor betydelse för att få kompetens och arbetskraft till den ständigt allt mer diversifierade åländska ekonomin. En väl fungerande arbetsmarknad är nyckeln till lyckad integration och inkludering i samhället. Med inflyttning kommer även nya idéer och tankar som starkt kan bidra till en utveckling av det åländska samhället och bildande av nya företag med nya arbetsplatser. Högskolan på Åland har här en särskild betydelse eftersom många, enligt vad utskottet erfarit, stannar kvar på Åland efter avslutade högskolestudier. Det vore därför bra med en ännu mer ökad matchning mellan det åländska näringslivets behov av arbetskraft samt högskolans utbildningslinjer.

     Arbetsmarknaden är i ständig omdaning. Arbetstillfällen som fanns förr försvinner och nya dyker upp. Utbildningspolitiken är i detta sammanhang väldigt viktig.

 

Näringarnas främjande

 

Utskottet konstaterar att det är viktigt att landskapet på allt sätt försöker ingjuta framtidstro i näringslivet. Det är viktigt med nya visioner och att de olika branscherna försöker se nya möjligheter och handelsområden samt att landskapsregeringen försöker tillmötesgå näringarnas olika behov etc. En aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik är viktig för att näringslivet ska lyckas ta sig ur konjunktursvackan. Ingredienser i denna politik är bla ett hållbart Åland med ökad inflyttning, Team Åland, aktiv sjöfarts- och turism politik, satsning på IT-klustret och Högskolan på Åland.

     Utskottet konstaterar att all företagsamhet inverkar och berör andra delar av näringslivet. Åland har åtminstone tre stora kluster vilka är sjöfartsklustret, livsmedelsklustret och IT klustret. Utskottet föreslår att landskapsregeringen låter utreda hur olika branscher och näringar samverkar och är beroende av varandra i syfte att i framtiden lättare kunna bedöma olika åtgärders betydelse för näringslivet i sin helhet.

 

Sjöfarten

 

Utskottet noterar den konjunktursvacka som sjöfartsbranschen befinner sig i och konstaterar att den långt beror på den allmänna nedgången i frakter till följd av den ekonomiska avmattningen samt en strukturomvandling i branschen. Svaveldirektivets införande bidrar även till branschens utmaningar. Bunkerpriset i sig har inte ökat, råoljepriset har de facto rasat, men då sjöfarten nu byter till annan bränslekvalitet kan detta medföra en prishöjning. Inget av Rederierna i Finlands rf.:s medlemsrederier har erhållit stöd för tex byggande av avgasrenare s.k. scrubberteknik. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen följer med utvecklingen och vid behov vidtar möjliga åtgärder.

     Utskottet anser det viktigt att landskapsregeringen aktivt i alla sammanhang verkar för ett totalförbud gällande dumpning från sjöfarten av toalettavfall i Östersjön.

 

Regionalpolitik

 

Landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014 - 2020 genomförs från år 2015. Lantbruket främjas genom stöd till produktion, investeringar och miljö. Landskapsregeringens målsättning är att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling och till att utveckla och diversifiera det till landsbygden kopplade näringslivet. Landskapsregeringen fortsätter vidare med att stöda konkreta projekt i syfte att öka livskraften i skärgården. De projekt som hittills har genomförts har visat sig vara viktiga för framtidstron i regionen.  

     Utskottet har fattat beslut om avsnittet efter omröstning (angående motion nr 40, Omstrukturering av förvaltningen) som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

Infrastruktur- och transportpolitik

 

Den åländska infrastrukturen är av största betydelse för samhällets utveckling. Skärgårdstrafiken är skärgårdens livsnerv på samma sätt som landsvägarna är för den faståländska befolkningen.

     Landskapsregeringens målsättning är att med ett kortruttsystem skapa en trygg förutsägbar trafik som beaktar de bofastas, näringslivets och fritidsboendets behov samtidigt som kostnaderna för skärgårdens transportförsörjning ska minska.

     I meddelande nr 6/2013-2014 prioriterar landskapsregeringen investeringar i hamnanläggningar på östra och västra Föglö (bedömd investeringskostnad 27-32 miljoner euro) samt en ny bro över Prästösund (bedömd investeringskostnad 30-41 miljoner euro). Utskottet har inte haft möjlighet att i detalj behandla kortruttsmeddelandet med tillhörande förstudie. Beträffande den fortsatta behandlingen av meddelandet avser utskottet återkomma under första halvåret 2015.

     Utskottet tillstyrker att arbetet med miljökonsekvensbedömningen (MKB) på östra Föglö fortskrider enligt landskapsregeringens plan med planerad byggstart år 2016 (med en investeringskostnad på ca 7-8 miljoner euro). För närvarande uppgörs MKB för de tilltänkta placeringarna av anläggningar på östra Föglö. Dessa ligger också till grund för upprättande av vägplan och ansökan om miljötillstånd. För östra Föglö innebär detta att det i samband med att en MKB görs för de alternativa lägena för placering av hamnar och farleder också klargörs hur trafiken till Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö löses i framtiden. Därefter genomförs en analys av de tekniska förutsättningarna innan slutligt beslut fattas om den konkreta investeringen baserat på totalekonomi samt hållbar utveckling.

     Utskottet påminner om landskapets ansträngda ekonomi och de nyligen påtalade behoven av reinvesteringar i befintlig infrastruktur. Utskottet understryker vikten av att även inkludera möjligheten till extra anslag enligt självstyrelselagen för de fortsatta kortruttsinvesteringarna. Extra anslag förutsätter ingående samarbete och dialog med riksmyndigheterna.

     Utskottet understryker vidare vikten av att förutsättningslöst utreda alternativa finansieringslösningar, såsom till exempel offentlig-privat samverkan (OPS). En sådan utredning gällande OPS kunde även som alternativ avse olika former av totalentreprenader, där landskapet inte självt äger fartygen, samt möjligheten att använda olika former av direktupphandling i enlighet med EU:s regelverk.

    

Förbättrat oljeskydd

 

Enligt landskapsregeringen är sjötrafiklederna i vårt närområde hårt trafikerade och det finns en potentiell risk att en olycka, med oljeutsläpp som följd, kan inträffa. Utskottet delar därför uppfattningen att det är viktigt att räddningsarbetet är effektivt och välkoordinerat i syfte att minimera risken för skador på djur, natur och miljö. En oljeskyddsplan har tagits fram som visar på omfattande brister i landskapets oljeskyddsberedskap. Utskottet betonar vikten av långsiktig planering.

 

Omröstningar

 

Omröstningarna under den allmänna motiveringen har i första hand angivits under berörda rubriker. I övrigt har betänkandets allmänna motivering tillkommit efter en omröstning som utföll (4-2) där utskottet har beslutat att inte omfatta förslaget i budgetmotion nr 31 (Sjukdomskostnadsavdraget) och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

Motionerna

 

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotionerna nr 1- 3, 6-7, 10 första klämmen, 12-19, 21-22, 25-26, 28, 31-33, 36, 38, 40, 42, 46 och 48 förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

 

Detaljmotivering

 

VERKSAMHET - detaljmotivering

200

LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET

200

LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER

20010

Landskapsregering, verksamhet

 

I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 4/2014-2015 föreslås att anslaget under momentet minskas med 98.000 euro.

     Utskottet föreslår att motionen förkastas.

 

220

FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN

22000

Främjande av jämställdheten, verksamhet

 

Utskottet har inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande gällande budgeten och frågan om jämställdhet och frågan om våld mot kvinnor. På basen av utlåtandet konstaterar utskottet att landskapsregeringen sedan många år bedriver ett omfattande arbete på kvinnofridsområdet. Utskottet noterar att det uppgörs ett ramprogam för jämställdhetsarbetet för varje landskapsregerings mandatperiod. För att ge lagtinget en möjlighet att grundligt diskutera och påverka de uppställda målsättningarna och de konkreta åtgärderna som landskapsregeringen avser att vidta under en mandatperiod bör varje ramprogram tillställas lagtinget i form av ett meddelande.

     En samordning av det sociala området innebär att även kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor samordnas, vilket torde vara till fördel för de våldsutsatta kvinnorna och deras rätt till likvärdigt stöd oberoende av i vilken kommun de bor.

     Förebyggande insatser för att främja jämställdhet och därmed minskat våld mot kvinnor är av stor vikt.

     Utskottet hänvisar i övrigt till social- och miljöutskottets utlåtande som bifogas betänkandet.

 

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

300

ALLMÄN FÖRVALTNING

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 10/2014-2015 andra klämmen föreslås att i motiveringarna ”Finansavdelningens förvaltningsområde” under rubriken ”Allmän förvaltning” fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Regeringen framställer med stöd av självstyrelselagens 58 § 1 mom. hos behörig myndighet om förhandlingar med Sverige om ett förenklat tullförfarande motsvarande dagens hantering mellan Finland och Åland.”. Utskottet föreslår att motionen förkastas.

     I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 24/2014-2015 att motiveringen under moment 300, finansavdelningens förvaltningsområde, allmän förvaltning, Upphandlingar, stryks första stycket och ersätts av texten ”att ny upphandlingslagstiftning enligt de nya direktiven implementeras.”. Utskottet föreslår att landskapsregeringen överväger lagstiftning gällande upphandling under EU:s sk tröskelvärden i samband med att landskapsregeringen implementerar EU:s nya upphandlingsdirektiv. Utskottet föreslår att motionen förkastas.

 

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

430

ALLMÄN MILJÖVÅRD

43000

Allmän miljövård, verksamhet

 

I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 20/2014-2015 föreslås att det till motiveringen infogas en ny punkt enligt följande: "- i samarbete med miljöorganisationer inom tredje sektorn genomföra projektet Operation giftfritt dagis.".

     Utskottet konstaterar att ärendet är angeläget och att landskapsregeringen förutsätts vidta nödvändiga åtgärder. Utskottet föreslår att motionen förkastas.

 

500

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

500

ALLMÄN FÖRVALTNING

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 8/2014-2015 föreslås att andra stycket i motiveringen till kapitel 500 ges följande lydelse: ”Landskapsregeringen lägger under året fokus på att stärka betoningen på digital kompetens i läroplanen genom införande av grundläggande utbildning i programmering samt i hantering av personlig information och integritetsfrågor redan från grundskolans tidigare år.”.

     Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till skrivningarna i utskottets allmänna motiveringar. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

700

ALLMÄN FÖRVALTNING

 

I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 34/2014-2015 föreslås att till motiveringen under kapitel 700 införs en ny mening med följande lydelse: ”Landskapsregeringen utför en förstudie över en ringväg mellan Vårdö och Lumparland. Förstudien ska innefatta en möjlig eller möjliga sträckningar av väg och en analys över samhällseffekterna av en ringväg.”.

     Utskottet konstaterar att frågan utretts tidigare. Även om tanken på en ringväg är intressant kan det inte prioriteras framom övriga pågående projekt såsom tex kortruttsprojektet. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

750

KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK

75010

Upphandling av sjötrafik

 

I ltl. Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion nr 37/2014-2015 föreslås att det till detaljmotiveringen införs följande tillägg: ”Landskapsregeringen reviderar skärgårdstrafikens avgiftstaxa inför att sommartaxan börjar gälla år 2015.”.

     Utskottet konstaterar att landskapsregeringen bör göra en översyn av sitt interndebiteringssystem. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

760

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

76050

Utgifter för drift och underhåll av färjfästen, bryggor, broar, hamnar och byggnader

 

I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 5/2014-2015 föreslås att detaljmotiveringen till moment 76050 får följande tillägg: ”Av anslaget förbehålls 49.000 euro för reparationer av Skeppsviks brygga.”.

     Utskottet föreslår att motionen förkastas.                  

 

 

 

 

ÖVERFÖRINGAR - detaljmotivering

300

FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

330

ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA

33000

Allmänna stöd till kommunerna (F)

 

Utskottet har erfarit att i första meningen under fjärde delanslaget under momentet ska laghänvisningen rätteligen vara LL (2012:18, ändr. 2013/36) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.

     I vtm. Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion nr 27/2014-2015 föreslås ett tillägg till detaljmotiveringen av följande lydelse:

”I anslaget ingår samarbetsunderstöd för kommuner som inleder eller planerar samarbetsprojekt inom de kommunala verksamhetsområdena samt utredningar som genomförs av minst två kommuner som syftar till samgående inom delar av eller hela kommunförvaltningar.”. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

 

400

SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

445

PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR SOCIAL- OCH MILJÖVERKSAMHET

44520

Penningautomatmedel för miljöverksamhet (R)

 

I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 11/2014-2015 föreslås att motiveringen till momentet ges ett nytt stycke med följande lydelse: ”Anslaget reserveras i första hand för omställning av den åländska bilparken. Regeringen utreder under året erfarenheterna från olika miljöbilsprogram i Europa samt återkommer till lagtinget med en elbilsstrategi för Åland innehållande ett lagförslag om ett åländskt kommunalskatteavdrag vid inköp av el- och hybrid fordon samt förslag på ekonomisk kompensation till kommunerna. Regeringen uppmanar Finlands regering att införa förstärkta incitament för inköp och import av elbilar i främst fordons- och bilbeskattningen på Åland.”.

     Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

500

UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

516

PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET

51600

Penningautomatmedel för kulturell verksamhet (R)

 

Utskottet har erfarit att sista meningen i andra stycket: ”För momentet ansvarar Ålands kulturdelegation.” ska ersättas med följande mening: ”Ålands kulturdelegation ansvarar för momentet till denna del.”.

 

600

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

610

NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

61500

Främjande av livsmedelsproduktion

 

Utskottet har erfarit att sista stycket under mellanrubriken ”Rådgivning” bör ändras så att stycket blir att lyda som följer: ”En del av anslaget avsätts till ersättning av hyra och arrende till Ålands landskapsregering för de byggnader, utrustning, maskiner och mark som används inom försöksverksamheten, se moment 60010 och 83000.”.

 

640

FRÄMJANDE AV SKOGSBRUKET

64000

Främjande av skogsbruket (R)

 

Utskottet har erfarit att anslaget ska vara ett reservationsanslag.  Utskottet föreslår att momentet ändras i enlighet med detta.

 

650

JAKT-OCH VILTVÅRD

65000

Jakt- och viltvård (R)

 

I ltl. Tony Asumaas budgetmotion m.fl. nr 47/2014-2015 föreslås att anslaget utökas med 15.000 euro och att motiveringen kompletteras med följande stycke: ”Landskapet inför en rovdjurspremie på vildsvin från och med den 1.1.2015 i enlighet med jaktlagens 56 §”.

     Den åländska topografin och geografin i kombination med vildsvinens särskilda egenskaper och de jaktvapen som ska användas leder till svårigheter att bedriva effektiv jakt på desamma. Om en vildsvinsstam etablerar sig kommer det att vara mycket svårt att bli av med den. En vildsvinsstam riskerar att kraftigt öka samtidigt som dess skador i trafik, lantbruk, trädgårdar och golfbanor riskerar öka i motsvarande mån. Kostnaderna för dessa skador kan komma att bli enorma. Utskottet betonar att Åland inte har råd att riskera dessa kostnader och fastslår därmed att vildsvin inte hör hemma på Åland. Landskapsregeringen bör analysera situationen och i brådskande ordning mobilisera att alla tänkbara åtgärder vidtas i syfte att hindra en vildsvinsstam att etablera sig på Åland. I den händelse av att landskapsregeringen går in för premie på vildsvin bör denna utbetalas inom ramen för befintligt anslag. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

 

 

 

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR - detaljmotivering

700

INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

9760

KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

976000

Infrastrukturinvesteringar (R)

 

I vtm. Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion nr 29/2014-2015 föreslås att det till detaljmotiveringen fogas följande text: ”Medlen under momentet ska även användas för att tillsammans med kommunen utarbeta ändamålsenliga trafiklösningar kring landskapsväg 4 norrut som korsar Godby centrum. Planering sker under året och medel för förverkligande anges i budgeten för år 2016.”.

     Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

     I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 43/2014-2015 föreslås att texten i första stycket i detaljmotiveringen kompletteras med följande text: ”En separat gång- och cykelväg från Lemströms kanal till gång- och cykeltunneln i Söderby, Lemland, planeras och projekteras under året.”.

     Utskottet har erfarit att arbetet med planeringen är på gång. Huvudväg nr 3 genom Lemland är tungt trafikerad och förverkligandet av en separat gång- och cykelväg bör därför prioriteras. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

 

 

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 19 november 2014 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

     Social- och miljöutskottet har avgett ett utlåtande om budgetförslaget. Utlåtandet bifogas betänkandet.

 

Motioner

 

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Förbud mot dumpning av toalettavfall

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 1/2014-2015)

Kompetensregister över studerande

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 2/2014-2015)

Minska offentlig sektor

Ltl Anders Eriksson m.fl. budgetmotion  (BM 3/2014-2015)

Minskning av anslaget för landskapsregeringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 4/2014-2015)

Underhåll av Skeppsviks brygga

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion  (BM 5/2014-2015)

Användningsplan för Ålands naturbruksskola

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion  (BM 6/2014-2015)

Hållbart Åland

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion  (BM 7/2014-2015)

Obligatorisk programmering i grundskolan

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion  (BM 8/2014-2015)

Synliggör Åland på de internationella arenorna

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion  (BM 9/2014-2015)

Konkreta åtgärder för mindre byråkrati

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion  (BM 10/2014-2015)

Skatteavdrag för elbilar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion  (BM 11/2014-2015)

Samordning av socialservicen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion  (BM 12/2014-2015)

Biljettautomater för införande av passageraravgift

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion  (BM 13/2014-2015)

Reformering av jordförvärvslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion  (BM 14/2014-2015)

Reformering av näringsrättslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion  (BM 15/2014-2015)

Stabilitetssystem

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion  (BM 16/2014-2015)

Reviderad offentlighetslagstiftning

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 17/2014-2015)

En moderniserad grundskolelag

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 18/2014-2015)

EU- och externpolitik

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 19/2014-2015)

Operation giftfritt dagis

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 20/2014-2015)

Barn och unga som lever i ekonomiskt utsatta familjer

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 21/2014-2015)

Tandvårdens utveckling

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 22/2014-2015)

Utvecklingsplan för Åland

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 23/2014-2015)

Nya upphandlingsdirektiv

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 24/2014-2015)

Social omsorg

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion  (BM 25/2014-2015)

Bomarsunds besökscentrum

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 26/2014-2015)

Samarbetsunderstöd

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 27/2014-2015)

Studerande med särskilda behov

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 28/2014-2015)

Trafiklösningar i Godby

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 29/2014-2015)

TV-licens

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion  (BM 30/2014-2015)

Sjukdomskostnadsavdraget

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion  (BM 31/2014-2015)

Avräkningsgrunden

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion  (BM 32/2014-2015)

Samordning av social service

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion  (BM 33/2014-2015)

Ringväg Vårdö-Lumparland

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion  (BM 34/2014-2015)

Minskning av anslag

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion  (BM 35/2014-2015)

Ansvarsfull avfallshantering

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion  (BM 36/2014-2015)

Reformering av skärgårdstrafikavgifterna

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion  (BM 37/2014-2015)

Infrastruktur, finansiering genom OPS

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion  (BM 38/2014-2015)

Kortrutt till Sottunga

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion  (BM 39/2014-2015)

Omstrukturering av förvaltningen, utlokalisering av arbetsplatser

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion  (BM 40/2014-2015)

Landskapsregeringens hemsida

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 41/2014-2015)

Skolan i rörelse

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 42/2014-2015)

Gång- och cykelväg Lemströms kanal - Söderby

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 43/2014-2015)

Landskapets hyreskostnader hos ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 44/2014-2015)

Landskapets överföring av budgetmedel till ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 45/2014-2015)

Likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 46/2014-2015)

Rovdjurspremie på vildsvin

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 47/2014-2015)

Ålands museum

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion  (BM 48/2014-2015)

 

Hörande

 

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministrarna Carina Aaltonen, Johan Ehn, Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos, Wille Valve, byråchefen Petra Bengts, vd:n Lotta Berner-Sjölund, projektledaren Ian Bergström, kommunstyr. ordf. Jarl Danielsson från Vårdö kommun, styrelseordf. Petra Granholm från Ålands Natur och miljö r.f., jakthandläggaren Roger Gustavsson, bitr. avd.chefen Niklas Karlman, rektorn Edvard Johansson, advokaten Dan Karlsson från DKCO, byråchefen Mikael Korpela, rektor Markus Koskinen, styrelsens viceordf. Mikael Larsson från Ålands Natur och miljö r.f., budgetplaneraren Robert Lindblom, vd:n Henry Lindström från Ålands producentförbund r.f., vd:n Tomas Lindqvist från Ansgar Ab, byråchefen Jan-Ole Lönnblad, avd. chefen Vivan Nikula, avd.chefen Conny Nyholm, kommundir. Niklas Oriander från Finströms kommun, utredaren Rickard Palmer från ÅSUB, kommuningenjören Hans-Kristian Skaag från Föglö kommun (per telefon), avd.chefen Carolina Sandell, vd:n Olof Widén från Rederierna i Finland rf, kommunstyr. ordf. Brage Wilhelms från Lumparlands kommun och avd.chefen Yvonne Österlund.

 

Närvarande

 

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt ledamöterna Tony Asumaa (delvis), Brage Eklund (delvis), Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson och Mats Perämaa samt ersättaren Torsten Sundblom (delvis).

 

 

 

 

Reservationer

 

Följande reservationer har fogats till betänkandet:

 

Reservationer som har fogats till betänkandet har inlämnats av ltl. Mats Perämaa och ltl. Brage Eklund var för sig och gemensamt.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2015 med följande ändringar samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån:

 

Överföringar

 

 

Landskaps­regeringens
förslag

Landskaps­regeringens
förslag

Finans­ och närings­utskottets
förslag

Finans­ och närings­utskottets
förslag

 

 

Anslag

Inkomster

Anslag

Inkomster

600

NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

- 13 294 000

4 217 000

-13 294 000

4 217 000

640

FRÄMJANDE AV SKOGSBRUKET

- 183 000

0

- 183 000

0

640000

Främjande av skogsbruket (R)

- 183 000

0

- 183 000

0

 

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-48 samt

 

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2015 ska tillämpas från och med den 1 januari 2015 i den lydelse den har i lagtingets beslut.

 

 

 

Mariehamn den 11 december 2014

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Niclas Slotte


Ålands lagting

UTLÅTANDE

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2014-12-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till finans- och näringsutskottet

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Budget för landskapet Åland 2015

·       Landskapsregeringens budgetförslag nr 1/2014-2015

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 19

Utskottets synpunkter 19

Ärendets behandling. 22

Utskottets förslag. 22

 

Sammanfattning

 

Finans- och näringsutskottet har med hänvisning till 52 § arbetsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande om budgeten och särskilt frågan om jämställdhet och frågan om våld mot kvinnor.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

Utskottet har i sitt utlåtande valt att fokusera på frågan om mäns våld mot kvinnor.

     Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem, som orsakar stort lidande både för de våldsutsatta kvinnorna och för de barn som lever i dessa familjer. Statistik från Europarådet visar att våld i nära relationer är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor mellan 16 och 46 år i Europa. Finland ligger på en andra plats i den statistiken. Mäns våld mot kvinnor är ett begrepp som innefattar psykiskt, fysiskt, materiellt, ekonomiskt, sexuellt och latent våld eller hot om våld samt olika former av kränkningar. Våldet medför utöver stort mänskligt lidande för de drabbade höga kostnader för samhället. Utskottet har erfarit att de ekonomiska konsekvenserna av våld i nära relationer, inom familjen samt sexuellt våld i Finland beräknas uppgå till 90 miljoner euro per år, vilket omräknat till åländska förhållanden skulle innebära 5 miljoner per år i direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna inkluderar kostnader för materiella skador, den hjälp som omhändertagandet av utsatta kvinnor innebär, rättsväsendets kostnader och kostnader för förebyggande insatser. Till de indirekta kostnaderna hör kostnader för förlust av inkomst, sänkt arbetsförmåga, sjukvård samt kostnader till följd av psykiskt lidande, ökad användning av läkemedel, depression och ångest.

 

Landskapsregeringens arbete på området

 

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen sedan många år bedriver ett omfattande arbete på kvinnofridsområdet. Kvinnofridsarbetet inleddes redan år 1998 genom deltagande i EU-projektet ”Operation Kvinnofrid International” och är sedan år 2002 en del av landskapsregeringen ordinarie verksamhet. År 2002 inleddes även samarbetet med Alternativ till Vold i Oslo. Utbildning av professionella terapeuter genomfördes och ledde till att gruppverksamhet för män med ett aggressions- eller våldsproblem gentemot sin kvinnliga partner kunde inledas. Landskapsregeringen har från år 1999 fram till idag arrangerat 250 olika utbildningsinsatser inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer. Arbetet bedrivs på tre olika nivåer; på individ-, myndighets- och samhällsnivå. Arbetet på individnivå innebär att med kunskap och professionalitet stödja och hjälpa utsatta kvinnor och deras barn. På myndighetsnivå handlar arbetet om att arrangera kompetensutveckling för berörda myndigheter och andra aktörer och på samhällsnivå att förändra attityder och värderingar genom bland annat information, opinionsbildning, arbete i skolor och utbildning av barnomsorgs- och fritidspersonal i frågor som rör genus och jämställdhet.  

 

Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet

 

I landskapsregeringens ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet 2012-2015 beskrivs målsättningar och konkreta åtgärder för jämställdhetspolitiken.  Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv. Enligt programmet innebär det bland annat frihet från könsrelaterat våld samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Kvinnofridsarbetet är därför fortsättningsvis ett område som enligt programmet har hög prioritet. Landskapsregeringen har i enlighet med programmet tillsatt en särskild kommitté för att utarbeta en övergripande strategi för kvinnofridsarbetet med målsättningen att omsätta den praktik- och kunskapsbaserade forskningen om hur våldet påverkar kvinnorna, barnen och männen till målinriktade insatser så att den som behöver hjälp och stöd faktiskt får det. Kommitténs uppdrag inkluderar även en kartläggning av berörda myndigheters och andra aktörers uppdrag och ansvar gällande våld i nära relationer samt kartläggning av behovet av samverkan inom och mellan de olika aktörerna. Kommitténs arbete är ännu inte slutfört.   

     Utskottet konstaterar att det sedan år 1995 uppgörs ett ramprogam för jämställdhetsarbetet för varje landskapsregerings mandatperiod. För att ge lagtinget en möjlighet att grundligt diskutera och påverka de uppställda målsättningarna och de konkreta åtgärderna som landskapsregeringen avser att vidta under en mandatperiod bör varje ramprogram tillställas lagtinget i form av ett meddelande.

 

Kvinno- och familjefridscentrum

 

Utskottet har erfarit att kommittén som arbetar med en kartläggning av berörda myndigheters och andra aktörers uppdrag och ansvar gällande våld i nära relationer har kunnat konstatera att frågan om våld i nära relationer inte har inarbetats i myndigheternas ordinarie verksamheter och inte heller ses som ett eget kompetens- eller kunskapsområde. Kommittén har listat brister hos berörda myndigheter och avser att komma med förslag på åtgärder i sin slutrapport. Ett förslag som diskuteras inom kommittén är att bilda ett för hela Åland gemensamt kvinno- och familjefridscentrum som förutom att fungera som skyddsboende även skulle tillhandahålla samordnad experthjälp för personer utsatta för våld i nära relationer samt fungera som ett informations- och kompetenscentrum.

     Utskottet anser att det är av stor vikt att våldsutsatta kvinnor och barn kan erbjudas samordnat och kvalificerat stöd samt skydd och stöder därför inrättandet av ett kvinno- och familjefridscentrum.

 

Samordning av kommunernas socialtjänster

 

I syfte att bland annat stärka rättssäkerheten och öka kompetensen på området avser landskapsregeringen att under år 2015 överlämna ett lagförslag till lagtinget om att kommunernas socialvård med undantag av äldreomsorg och barnomsorg samordnas i en gemensam kommunal myndighet, Kommunernas socialtjänst, KST. Utskottet konstaterar att en samordning av det sociala området innebär att även kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor samordnas, vilket torde vara till fördel för de våldsutsatta kvinnorna och deras rätt till likvärdigt stöd oberoende av i vilken kommun de bor.

 

Barns behov av stöd och hjälp

 

Enligt utskottet behöver situationen för barn som lever med våld i hemmet särskilt uppmärksammas och synliggöras. Barn som lever med våld i hemmet har ett särskilt behov av skydd och stöd då de är i beroendeställning till vuxna. För att säkerställa att barn som lever med våld i hemmet får det stöd de behöver anser utskottet att det är angeläget att landskapsregeringen i sitt arbete verkar för att samarbetet mellan kommunernas socialtjänster, barnrådgivning, skolhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, dagis och skola utvecklas och stärks. Inom ramen för ett sådant samarbete kunde även ingå bildandet av stödjande nätverk, i vilka personer som barnet känner förtroende för, exempelvis personal från dagis eller skola, släktingar och vänner kunde ingå.

 

Förebyggande insatser och resurser

 

Utskottet anser att det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för kvinnofridsarbetet för att säkerställa att ett aktivt och kontinuerligt arbete bedrivs på området. Utskottet anser att förebyggande insatser för att främja jämställdhet och därmed minskat våld mot kvinnor är av stor vikt även i de fall de bedrivs i projektform. Utskottet noterar med tillfredsställelse att det för närvarande pågår flera projekt för att främja jämställdhet; ”Jämställd barnomsorg”, ”Jämställd fritid” och ”Jämställt Åland”. Projektet ”Fair Sex” med målsättningen att förebygga könsrelaterat våld i skolan har nyligen avslutats. Utskottet önskar framhålla vikten av att deltagande aktörer ges verktyg för att integrera och fortsätta verksamheten i egen regi efter projekttidens utgång.

 

Lagstiftning

 

Utskottet föreslår att landskapsregeringen gör en översyn av gällande lagstiftning på området och vid behov föreslår att lagstiftningsåtgärder vidtas för att skärpa eller på annat sätt förbättra lagstiftningen. Det finns även enligt utskottet anledning att i sammanhanget utreda behovet av helt ny lagstiftning på området. I de fall lagstiftningsbehörigheten hör till riket bör initiativ väckas hos riksmyndigheterna.

 

Dokumentation och statistik

 

För att kunna följa upp hur många kvinnor som har kontaktat myndigheterna på grund av att de har utsatts för våld i nära relationer och för att veta vilken hjälp de enskilda kvinnorna erhållit samt vilken effekt hjälpen har haft är det enligt utskottet viktigt att mäns våld mot kvinnor alltid dokumenteras och statistikförs av de myndigheter som kommer i kontakt med kvinnorna, exempelvis Ålands hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänster.

 

Jämställdhetsorgan

 

I syfte att involvera och öka lagtingets delaktighet och engagemang i det jämställdhetspolitiska arbetet anser utskottet att det vore till fördel om ett särskilt organ bestående av lagtingsledamöter tillsattes för att aktivt delta i och stödja landskapsregeringen i det jämställdhetspolitiska arbetet.

 

Maskulinitetsnormer

 

Utskottet konstaterar att män står för en överväldigande majoritet av våldet i samhället. De utövar våld mot varandra, blir offer för våld från varandra och utsätter kvinnor för våld. Utskottet anser att det finns anledning att ställa sig frågan om det finns något i maskuliniteten som gör att män slår kvinnor. Mansforskningen ger ingen bestämd definition av maskulinitet utan oftast talas det om maskuliniteter. Med maskuliniteter avses då en samling konstruerade föreställningar och förväntningar om vad det innebär att vara man. Föreställningarna fungerar som norm för hur män och pojkar ska vara för att accepteras av sin omgivning.

 

Ärendets behandling

 

Finans- och näringsutskottet har i skrivelse den 20 november 2014 med stöd av 52 § arbetsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell och chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula.

     I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Petri Carlsson (delvis), ledamöterna Anders Eriksson (delvis), John Hilander, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom samt ersättaren Igge Holmberg.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

 

att finans- och näringsutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

 

Mariehamn den 2 december 2014

 

 

Ordförande

 

 

Petri Carlsson

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Brage Eklund

2014-12-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 2/2014-2015 gällande budget för landskapet Åland 2015

 

Minskad offentlig sektor

Undertecknad har i utskottet försökt förmå utskottet att ta ett helhetsgrepp kring den offentliga sektorns utveckling och konsekvent understrykt vikten av att minska regeringens verksamhetskostnader för att närma sig en hållbar ekonomi. Vidare har jag mot bakgrund av den bekymmersamma utvecklingen av den offentliga sektorn som redogörs för i budgetmotion nr 3 föreslagit att regeringen ska återkomma till lagtinget med förslag på hur budgetunderskottet ska vändas till överskott till effektiviseringar i brådskande ordning.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att det till utskottets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi” infogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga kärnområdena vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar. Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. Därför bör verksamhetsutgifter nästa år minskas med 5 procent. Landskapsregeringen återkommer i den första tilläggsbudgeten med konkreta sparåtgärder för 2015.”

 

Ekonomiskt perspektiv på reformer

Eftersom utskottet ”betonar vikten av att effektiviseringar och rationaliseringar faktiskt åstadkoms då reformer genomförs” för landskapsförvaltningens del har undertecknad föreslagit att så även borde vara fallet för den pågående omorganiseringen av sociala servicen. Särskilt med tanke på att det var en av de ursprungliga huvudmålsättningarna när samhällsreformen planerades. Erfarenheterna från tidigare kommunalförbund vittnar om att den valda organisationsformen med 16 olika huvudmän inte nödvändigtvis blir den mest ekonomiskt fördelaktiga. Därför borde även alternativet att utreda en organisationsmodell där berörda delar av socialservicen överförs till regeringens ansvarsområde.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att stycket under utskottets allmänna motivering under rubriken ”Utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen” ersätts med följande: ”Regeringen utreder i komparativt syfte en organisationsmodell där berörda delar av den sociala servicen överförs till regeringens ansvarsområde.”

 

 

 

Rationalisera regeringsarbetet

Eftersom utskottet ”betonar vikten av att effektiviseringar och rationaliseringar faktiskt åstadkoms då reformer genomförs” för landskapsförvaltningen borde så även vara fallet när ansvarsfördelningen mellan de olika ministerportföljerna reformeras. Trots att kansliministerns uppgifter under mandatperioden kontinuerligt har minskat, har regeringen inte utrett alternativet att i utmanande ekonomiska tider föregå med gott exempel och minska antalet ministrar. Det vore en viktig signal och ett nödvändigt ledarskap gentemot underlydande förvaltningar. 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att anslaget under avsnittet Verksamhet moment 20010 minskas med 98.000 euro.

 

Fokus på mindre byråkrati

En av de mest prioriterade åtgärderna från näringslivet är att ha ständigt fokus på att minska byråkratin för företagarna. Trots det har ÅMHM:s taxor på flera håll stigit med flera hundra procent tack vare dagens höga krav på självfinansiering av myndigheten, nya lagstadgade uppgifter i kombination med en omfattande tillsyn. Istället för att vi gör allt för att stöda dem i utmanande ekonomiska tider, skapar vi genom dessa avgiftshöjningar ytterligare hinder för såväl ny som existerande företagsamhet.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att utskottets allmänna motivering ges en ny rubrik ”Tillsyns- och förenklingsarbete” efter rubriken ”Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik” med följande text: ”Arbetet med förenklingen av hälsovårdslagstiftningen fortsätter i syfte att skapa ett lätthanterligt regelverk anpassat efter småskaliga åländska förhållanden och behov. Under hösten 2014 inleddes arbetet med att ta fram ett nytt avgiftssystem och en ny tillsyns- och verksamhetsplan för ÅMHM. Arbetet färdigställs under våren och en sänkt taxa samt en mindre omfattande tillsynsplan tas i bruk 1 september 2015. Där administrativa åtgärder inte räcker återkommer regeringen under året med förslag till lagstiftning.”

 

Ett åländskt studeranderegister

Utöver byråkratin upplever många företag kompetensförsörjningen som en av de stora framtidsutmaningarna. Därför borde dagens metoder för att matcha företagens behov av arbetskraft med ungdomar i det åländska studiestödsregistret utvecklas. Syftet bör vara att erbjuda intresserade ungdomar intressanta arbetsmöjligheter på Åland redan innan de slutför sina studier.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

 

att det till utskottets allmänna motivering under rubriken ”Utbildnings- och kulturpolitik” införs ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen startar under året ett projekt i syfte att kartlägga vilka utbildningar de elever som lämnar gymnasiet går vidare till och vilken kompetens de bygger upp. Om det med beaktande av personregisterlagstiftningen är möjligt byggs en databas upp som ett kontaktforum mellan myndigheter, företag och kompetenta ungdomar.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 12 december 2014

 

 

Brage Eklund

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Brage Eklund m.fl.

2014-12-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 2/2014-2015 gällande budget för landskapet Åland 2015

 

Skatteavdrag för elbilar

Lagtingets och regeringens målsättning om att Åland ska bli ett hållbart samhälle 2051 måste följas upp med konkreta åtgärder. Regeringens inledande satsning på laddningsstationer är således ett steg i rätt riktning, dock krävs det även ekonomiska incitament för hushåll och företag för att åstadkomma en hållbar bilpark. Det finns flera lovvärda initiativ i Europa som kunde utgöra inspiration för Åland.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att utskottets motivering under avsnittet Överföringar moment 44520 ”Penningautomatmedel för miljöverksamhet (R)” ges ett nytt stycke med följande lydelse: ”Anslaget reserveras i första hand för omställning av den åländska bilparken. Regeringen utreder under året erfarenheterna från olika miljöbilsprogram i Europa samt återkommer till lagtinget med en elbilsstrategi för Åland innehållande ett lagförslag om ett åländskt kommunalskatteavdrag vid inköp av el- och hybrid fordon samt förslag på ekonomisk kompensation till kommunerna. Regeringen uppmanar Finlands regering att införa förstärkta incitament för inköp och import av elbilar i främst fordons- och bilbeskattningen på Åland.”

 

Stärkt digital kompetens

Storbritannien satsar stort på modernisera och förstärka den digitala kompetensens framtoning i grundskolans läroplan. Eftersom den digitala utvecklingen i allt större utsträckning påverkar våra barns vardag är det nödvändigt att även den åländska läroplanen uppdateras. Dagens åländska läroplan är redan föråldrad och bör uppdateras omgående bland annat genom införande av grundläggande kunskaper i programmering

 

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att utskottets motivering under avsnittet Verksamhet kapitel 500 Utbildnings- och kulturavdelningen ”Allmän förvaltning” ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen lägger under året fokus på att stärka betoningen på digital kompetens i läroplanen genom införande av grundläggande utbildning i programmering samt i hantering av personlig information och integritetsfrågor redan från grundskolans tidigare år.”

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 12 december 2014

 

 

Brage Eklund

 

Mats Perämaa

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Mats Perämaa

2014-12-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 2/2014-2015 gällande budget för landskapet Åland 2015

 

 

En moderniserad grundskolelag

 

Den åländska grundskolelagen har inte genomgripande moderniserats på snart tjugo år. Behovet är uppenbart. Barn och ungas rättigheter och skyldigheter till grundläggande utbildning regleras i lagen. Ett utvecklingsarbete är ständigt pågående med exempelvis revideringar av läroplanen och bedömningsgrunder men nu behövs en revidering av hela lagstiftningen. Dessutom underlättar en tydligare lagstiftning även lärarnas arbete.

 

En modernisering av lagstiftningen borde reglera och förtydliga t.ex. rättigheter för elever i behov av olika former av stöd, avgiftsfri undervisning, en modern religionsundervisning, elevernas inflytande, rätt till en trygg studiemiljö, hemspråksundervisning. Även elevens skyldigheter bör regleras tydligare i lag.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag

 

att till betänkandets allmänna motivering under rubriken Utbildnings- och kulturpolitik infogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”En revidering och modernisering av grundskolelagen inleds under året.”

 

 

 

Utlokalisering av arbetsplatser

 

I samband med den pågående omstruktureringen av förvaltningen är det synnerligen lämpligt att se över vilka arbetsplatser som lämpar sig att utlokaliseras från den centrala förvaltningen.

     En utlokalisering kommer att ha regionala effekter på arbetsmarknaden och bidra till sysselsättningen utanför centralorterna. Tidigare har t.ex. skärgårdstrafikens bokning figurerat som en del av landskapsförvaltningen som kunde utlokaliseras, men också skötseln av naturskyddsområden, jakten eller skogsförvaltningen kan komma i fråga. Det finns säkerligen flera verksamheter som det går att utlokalisera.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag

 

att till betänkandets allmänna motivering under rubriken Regionalpolitik infogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen listar vilka uppgifter som av regionalpolitiska skäl kan utlokaliseras till skärgårdskommunerna eller landskommunerna från centralförvaltningen och kommer med förslag till utlokaliseringar i kommande budgeter.”

 

 

Ringväg Vårdö-Lumparland

 

En ringväg med en ny vägsträckning mellan Vårdö och Lumparland kunde ha en omfattande samhällsbetydelse för regionen i synnerhet men också för Åland som helhet.

     Rent turistiskt skulle en ringväg göra hela området än mer attraktivt då hela det östra Ålands turistiska utbud kunde nås under samma "utfärd". Den besökande turisten ser alltså nya saker hela tiden istället för att åka "fram och tillbaka". Vägsträckningen skulle förstås delvis anläggas i skärgårdsmiljö vilket alltid ger ett mervärde för en besökande turist. Det kan anses som vedertaget att den vägsträckning i Brändö som dragits i skärgårdsmiljö är uppskattad av besökare just för att den tar dem ut i den vackra skärgårdsmiljön.

     En ringväg möjliggör också ett kommunalt samarbete mellan norra och södra Åland på ett helt annat sätt. Möjligheterna för företagare att bredda marknadsområdet för sina produkter och tjänster ökar likaså.

     En eventuell ringväg mellan Vårdö och Lumparland bör, om den ska förverkligas, vara en del av ett finansieringspaket för kortrutt.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag

 

att till betänkandets detaljmotivering under avsnittet Verksamhet kapitel 700 införs ett nytt andra stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen utför en förstudie över en ringväg mellan Vårdö och Lumparland. Förstudien ska innefatta en möjlig eller möjliga sträckningar av väg och en analys över samhällseffekterna av en ringväg.”

 

 

 

Reformering av skärgårdstrafikavgifterna

 

Inför budgetåret 2014 höjdes avgifterna för lastbilar och fordonskombinationerna avsevärt 25 % lågsäsong och 90 % högsäsong. Höjningen föranledde protester från skärgårdskommunerna där det påpekades att höjningen drabbar skärgårdskommunerna orättvist. Skärgårdens näringsliv drabbas oskäligt av höjda kostnader som i förlängningen även leder till lägre skatteinkomster för skärgårdskommunerna.

     Även privata åkerier anser att konkurrensen är osund då landskapets lastbilar utnyttjar färjorna utan att betala färjavgift då man exempelvis kör ut grus till skärgården medan privata åkerier i samma ärende är tvungna att betala färjavgift enligt gällande taxa.

     Denna skillnad är inte rättvis och snedvrider konkurrensen. Taxorna på skärgårdsfärjorna bör även gälla för landskapets fordon och framför allt sådana fordon, exempelvis lastbilar, som direkt konkurrerar med privata näringsidkare.

 

 

Med anledning av ovanstående föreslår jag

 

att till betänkandets detaljmotivering under avsnittet Verksamhet moment 75010 under rubriken inkomster införs följande tillägg: Landskapsregeringen reviderar skärgårdstrafikens avgiftstaxa inför att sommartaxan börjar gälla år 2015.

 

 

 

Samarbetsunderstöd

 

Landskapsregeringen har i arbetet med samhällsservicereformen helt lagt fokus på utvecklingen av den sociala sektorn. Syftet är att med tvingande lagstiftning föra samman kommunernas sociala service i ett kommunförbund. Många kommuner ställer sig kritiska till upplägget och det kommer att uppstå stora problem när reformen genomförs. Det finns en överhängande risk att hela projektet kantrar vilket i så fall innebär att inget har uppnåtts.

     Samtidigt har landskapsregeringen helt frångått systemet att uppmuntra frivilliga åtgärder för att bygga upp nya samarbeten mellan kommunerna. Idag finns många olika slag av samarbeten mellan kommuner och nya diskuteras.  Flera kommuner på norra Åland vill ha besked om vad ett samgående kunde få för konsekvenser och har ansökt om bidrag för att genomföra en utredning. Landskapsregeringen har sagt nej till detta med hänvisning till sitt eget projekt Kommunernas socialtjänst KST som utgår ifrån en tvingande lagstiftning.

     Det är en stor fördel om kommuner själva initierar olika samarbeten för att få en mer sammanhållen kommunal service. Landskapet ska uppmuntra och stöda sådana initiativ.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

 

att till betänkandets detaljmotivering under avsnittet Överföringar momentet 33000 infogas ett nytt sista stycke med följande lydelse:

”I anslaget ingår samarbetsunderstöd för kommuner som inleder eller planerar samarbetsprojekt inom de kommunala verksamhetsområdena samt utredningar som genomförs av minst två kommuner som syftar till samarbete eller samgående inom delar av eller hela kommunförvaltningar.”

 

 

Rovdjurspremie på vildsvin

 

Jag har i utskottet kunnat erfara att det nu också finns en vildsvinsstam på Åland och att den därmed naturligt kommer att öka i våra marker.

     Jordbruksgrödor erbjuder vildsvin stora mängder energirikt foder som dessutom ofta finns mycket lättillgängligt. En växande vildsvinsstam får därför konsekvenser för åländska jordbrukare då vildsvinens aptit för jordbruksgrödor är stor. För den enskilde jordbrukaren kan en uppbökad vall eller förlorad skörd innebära stora kostnader.

     De negativa värdena med vildsvin för samhället i stort är skador inom såväl jordbruk som trafik och bebyggelse.

     Undertecknad har föreslagit att landskapsregeringen ska uppta 15.000 euro i sin budget för rovdjurspremie för att få bort vildsvinen ur vår fauna och med detta kraftigt markera från landskapsregeringens sida att vildsvinen inte är önskvärda på våra åländska marker.

 

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

 

att anslaget under avsnittet Överföringar moment 65000 Jakt- och viltvård utökas med 15.000 euro och

 

att motiveringen under momentet ”Utgifter” kompletteras med ett stycke som lyder enligt följande: ”Landskapet inför en rovdjurspremie på vildsvin från och med den 1.1.2015 i enlighet med jaktlagens 56 §.”

 

Gång- och cykelväg Lemströms kanal – Söderby

 

Landskapsregeringen har i sitt budgetförslag för år 2015 upptagit 9,08 miljoner euro för infrastrukturinvesteringar under momentet 976000. Anslaget ska bl.a. användas för planering och projektering av fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet på Åland.

     I den lågkonjunktur som nu Åland befinner sig är det rätt att satsa på offentligt byggande för att stimulera den åländska samhällsekonomin och det privata näringslivet.

     Undertecknad har föreslagit att landskapsregeringen ska inleda planering och projektering av en gång- och cykelväg från Lemströms kanal till Söderby.

 

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

 

att texten i första stycket i detaljmotiveringen under avsnittet investeringar, lån och övriga finansinvesteringar moment 976000 kompletteras med följande text: ”En separat gång- och cykelväg från Lemströms kanal till gång- och cykeltunneln i Söderby, Lemland, planeras och projekteras under året.”

 

 

 

Trafiklösningar Godby

 

Godby fungerar i dag som hela norra Ålands centralort. Idag kan de flesta tjänster erbjudas folk från hela regionen av företagare som förlagt sin verksamhet hit. Många människor från hela Åland besöker Godby i olika ärenden.

     Ytterligare satsningar sker för att förstärka det norråländska centret. De olika planerna berörs också av trafiklösningar av olika slag, och en trafikplan har utarbetats. De flesta projekt som ska verkställas är en kommunal angelägenhet men landskapet har genom att huvudväg 4 norrut skär rätt genom centrum ett ansvar att medverka till bra trafiklösningar.

     Undertecknad har föreslagit att landskapsregeringen ska inleda planering av ändamålsenliga trafiklösningar i Godby centrum under året och att medel för att förverkliga planerna upptas i budgeten för år 2016.

 

Med anledning av ovanstående föreslår jag:

 

att det till detaljmotiveringen under avsnittet investeringar, lån och övriga finansinvesteringar moment 976000 fogas följande text: ”Medlen under momentet ska även användas för att tillsammans med kommunen utarbeta ändamålsenliga trafiklösningar kring landskapsväg 4 norrut som korsar Godby centrum. Planering sker under året och medel för förverkligande anges i budgeten för år 2016.”

 

 

 

 

Mariehamn den 12 december 2014

 

 

Mats Perämaa