För kännedom

Spelsituationen SF 1/2017-2018

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Första behandling. 2

    1    Godkännande av det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada å andra sidan

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2017-2018

    Landskapsregeringens yttrande RP 15/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 15/2016-2017

    Första behandling. 2

    2    Offentlig upphandling

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2017-2018

    Remiss. 3

    3    Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning

    Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018

    Remiss. 9

    4    Cirkulär ekonomi

    Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

    Enda behandling. 25

    5    Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2017-2018

    Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2016-2017

    För kännedom.. 25

    6    Ny lag om Fordonsmyndigheten

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

    7    Avbytarlagstiftningen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2017-2018

    8    Spelsituationen

    Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 1/2017-2018

    Plenum slutar 26

     

    Plenum börjar

    Upprop. 28 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av uppdrag för Nordiska rådet.

    Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet på grund av sjukdom.

    Meddelande

    På onsdag den 13 december 2017 kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 39 § i arbetsordningen att hållas klockan 13.00. Från landskapsregeringens sida deltar alla ministrar. De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand.

    Idag mellan klockan 14–14.30 kommer lagtinget att hålla en paus med anledning av att ltl Roger Nordlund har vänligheten att oss bjuda på kaffe och tårta.

    Talmannen vill redan nu informera om att det första plenumet nästa år, den 8 januari 2018, kommer en debatt om en aktuell fråga att hållas. Debatten kommer att handla om #Metoo Åland också. Närmare info kommer att ges senare.

    Antecknas.

    Första behandling

    1        Godkännande av det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada å andra sidan

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2017-2018

    Landskapsregeringens yttrande RP 15/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 15/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, fru talman! God dag kolleger, lag- och kulturutskottet har handlagt frågan om lagtingets godkännande till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan, och Kanada å andra sidan.

    Utskottet har kunnat enas med landskapsregeringens uppfattning om att det här är någonting som lagtinget kan ge sitt bifall till.

    Utskottet har i sedvanlig ordning huvudsakligen ägnat sig åt att säkerställa frågan om att Åland har beaktats på vederbörligt sätt i samband med avtalets tillkomst.

    Vi har kunnat konstatera att Ålands speciella status, via EU och via vår demilitariserade och demilitariserade status, till alla delar är beaktade i arbetet.

    Vi ger vårt fulla bifall till det här lagförslaget.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    2        Offentlig upphandling

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2017-2018

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Talman! Man kan konstatera till att börja med att det är kanske klokast att bara säga talman, man behöver inte skilja på fru talman och herr talman längre. Det kanske räcker så eller ska man alltid säga fru talman?

    Finans- och näringsutskottet har tagit ställning till förslaget gällande offentlig upphandling.

    Det visade sig nämligen så att när lagen togs för ett tag sedan så hade en notering ramlat bort. Man bör ju också se till att den gällande lagen upphävs. Det var alltså landskapslagen 1994:43 om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om offentlig upphandling som alltså skulle upphöra. Landskapsregeringen föreslår nu att det ska göras.

    Finans- och näringsutskottet har förstås inga invändningar mot det och föreslår därför att lagförslaget antas oförändrat.

    Talmannen

    Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om offentlig upphandling för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    3        Ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattning

    Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattningen.

    Vad gäller fastighetsbeskattningen så föreslår landskapsregeringen, via den här lagstiftningen, att beskattningen av vindkraftverk ska kvarstå såsom tidigare. Till grund ligger att vi i huvudsak tillämpar rikets lagstiftning på det här området, med vissa undantag.

    På rikshåll har man bestämt sig för att möjliggöra en hårdare beskattning av vindkraftsparker, dvs. vindkraftverk som tillsammans i en kopplingspunkt genererar mera megavoltampere (elteknisk term).

    Tidigare på rikshåll, precis som här i landskapet, har man ansett det vara ologiskt att man dels subventionerar vindkraften med samhällsmedel och sedan beskattar dem återigen.

    På rikshåll har man nu lämnat den tanken möjligen. Jag säger möjligen nu - bara för att detta är en egen reflektion - på grund av att de subventioner som man har gett till vindkraften i Finland har varit väldigt generösa. På rikshåll möjliggör man nu en beskattning av vindkraften till en högre grad.

    Vi föreslår att man ska ha ett undantag till den delen så att våra vindkraftverk inte ska kunna beskattas högre. Det skulle i vårt fall vara frågan om vindkraftverken på Båtskären, kopplade till samma punkt, som skulle beskattas hårdare. Det undantag vi föreslår medför att den situationen kvarstår så som tidigare.

    Gällande samfundsbeskattningen och beskattningen av samfällda förmåner så får man kalla detta för en repris av sådana åtgärder som har gjorts många gånger tidigare i lagtinget.

    Som bekant har vi delad behörighet gällande de här beskattningsområdena så att staten kan ta in en statlig del av samfundsskatterna och kommunerna, både i Finland och här på Åland, kan ta in en del av samfundsbeskattningen.

    Rikets regering har denna gång föreslagit en förändring när det gäller hur mycket av skatterna som går till staten och hur mycket av skatterna som går till kommunerna. Detta som en åtgärd för att kompensera att man ändrar i barnomsorgsavgifterna på rikshåll. Då ändrar man alltså den statliga delen av upptagna samfundsskatter. Skulle vi inte göra någon förändring här vad gäller den kommunala delen så skulle samfundsbeskattningen för företag sjunka något lite, väldigt lite men i varje fall, så att vi i viss mån skulle ha avvikande samfundsbeskattning här på Åland jämfört med på rikshåll. Den här diskussionen har förts många, många gånger här i lagtinget tidigare.

    Landskapsregeringen menar ändå att om vi någon gång ska ha avvikelser i samfundsbeskattningen så ska vi i så fall göra det utifrån ett eget medvetet ställningstagande från egna analyser och beredningar, inte som ett resultat av en sådan här korrigering på rikshåll.

    Därför föreslår landskapsregeringen att vi justerar upp den kommunala delen av samfundsbeskattningen något, så att samfundsskatten också för våra åländska företag hålls på samma nivå, alltså 20 procent, som för dem som verkar i riket.

    Det här betyder i viss mån mera pengar till kommunerna. Den kommunala delen ökar något. Det här en del i den totala kompensationen av ökade skatter och minskade skatter som landskapsregeringen kommer att föreslå för lagtinget i en skild lagstiftning om hur och till vilket belopp som vi kommer att kompensera våra åländska kommuner. Grunden är den som har beskrivits i budgeten, att kommunerna nettokompenseras för skatteförluster som de åtgärder tillsammans, som nu företas, påverkar kommunerna. Men det kommer en skild lagstiftning om detta.

    Hur exakt kompensationen till kommunerna ska ske kommer att klargöras i en samarbetsarbetsgrupp, mellan landskapsregeringen och kommunförbundet, som ska ta fram ett förhoppningsvis långsiktigt system angående hur man sköter om kompensationen till kommunerna. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Om talmannen tillåter så skulle jag gärna önska att finansministern passar på att kommentera de besked som åländska skattebetalare i egenskap av fastighetsägare har börjat få under senaste veckan och framöver, där värderingen av jordgrunden på ett våldsamt sätt har korrigerats och omtolkats. Är det något som landskapsregeringen avser att försöka motverka medan tid är?

    Om talmannen tillåter att jag ställer en fråga också, är det möjligt att landskapsregeringen redan i samband med det här lagförslaget skulle titta på behovet av att vi reviderar den åländska fastighetsskattelagen?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen gav det här lagförslaget för några veckor sedan.

    I förra veckan på fredagen nåddes jag också av information om det som idag nu skrivs i tidningarna, dvs. den kraftigt höjda fastighetsbeskattningen för vissa invånare. Det är på nivåer som jag personligen inte kan tolerera.

    Landskapsregeringen och finansavdelning bereder frågan just nu, vi gräver i den för att ha en klar bild av vilken rättsgrund som har legat bakom de beskattningsåtgärder som skattemyndigheten nu föreslår. Vi kommer säkerligen att kalla till ett möte med skattebyrån för att reda ut på vilken grund man föreslår det som man nu föreslår.

    Arbetet är centralt för landskapsregeringen och beredningen pågår som bäst.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack finansministern, jag förstår mycket väl att det här kommer som en överraskning och det är beklagligt. I och med att det är åländsk behörighet så tycker jag personligen att skatteförvaltningen bör ta kontakt när den här typen av förändringar i tolkningspraxis drabbar ålänningarna med en styrka som är förvånansvärd. Vi pratar upp till sextifaldiga höjningar i enskilda fall, så man blir chockerad.

    Därför hoppas jag att finansministern inte har någonting emot att jag kommer att föreslå bordläggning fram till plenum på onsdag. Landskapsregeringen skulle då få en möjlighet att se om det är möjligt att i samband med det här lagförslaget antingen komplettera eller dra tillbaka det och sedan komma med ett nytt där man har beaktat detta. Där är just diskussionerna med skatteförvaltningen av avgörande betydelse.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag kan inte här och nu garantera att vi har en fullständig beredning gjord till onsdag. Vi måste sätta oss in i det här noggrant, reda ut via de rättsfall som finns i den här frågan och via tillämpning på rikshåll och varför en senarelagd tillämpning med de här effekterna nu har kommit till här på Åland. Vi måste reda ut var besluten har fattats och på vilken grund.

    Landskapsregeringens jurist jobbar med frågan, vi kommer att ta reda på detta och ha ett möte med skattebyrån. Om detta är gjort till onsdagen kan jag inte garantera.

    Faktum är ju nu att paragraferna om fastighetsskatten är öppnade i och med det här. Det är ju procentsatsen om den allmänna fastighetsskatten som påverkar de här sakerna i förlängningen.

    Ltl Harry Jansson

    Fru talman! Jag kommer i samband med anförandet att föreslå bordläggning av de orsaker som nu framkom i replikskiftet med finansminister Mats Perämaa.

    Bästa lagstiftare, vi ställs ibland inför nästan chockartade situationer när vi då har lagstiftat en gång i den här salen, i och med att fastighetsskattelagstiftningen hör till den kategorin som har tillkommit i detta hus.

    Nu har kommunerna fastställt bl.a. fastighetsskattesatserna för 2018 på det sätt som skattelagstiftningen kräver dvs. inom november månad. Man har gjort det utgående från att det beskattningsunderlag som finns kopplade till de olika kategorier av fastighetsinnehav då har ett visst värde och ska ge en viss inkomstsumma för kommunerna. Det är så som det går till.

    Efter att kommunerna har fastställt nämnda skattesatser så har skatteförvaltningen meddelat att man helt har omvärderat grunderna för hur markens olika beskaffenheter ska tolkas.

    För att göra det enkelt så har jag valt själv att kalla det att man har jämställt impediment, dvs. i praktiken är värdelös produktionsmark, med att vara tomtmark för fritidsboende eller liknande. Det är den här omvärderingen, som jag redan sade i en replikskiftet, är både överraskande och förvånande. Knappast vill kommunerna ställa till det för sina kommunmedlemmar, alla fastighetsägare är också kommunmedlemmar. Det är naturligtvis beklagligt för de drabbade skattebetalarna att de i vissa fall kommer att få sextifaldig skattehöjning. Det här är ju en chock för många.

    Det här är bara början. Vtm Thörnroos tittade i Ålands statistik- och utredningsbyråns årsbok och konstaterade att 20 procent av den åländska marken räknas som övrig, oftast är det då frågan om impediment. Vi har särskilt ute i skärgårdskommunerna nog en problematik som kräver landskapsregeringens fulla arbetsinsats nu.

    Återigen, jag beklagar, men det tycks vara läge för att det hela tiden dyker upp nya spörsmål som kräver förvaltningens insatser.

    Finansministern visade på de första nödvändiga stegen. Sedan måste vi som lagstiftare ha en beredskap att också i sista hand ändra på själva lagen, för den rätten har vi till fullo att korrigera detta. Hur det ska gå till rent praktiskt och så vidare det vill jag inte i dag spekulera om. Det går naturligtvis att se vad effekterna av omtolkningen av regelverket får för konsekvenser.

    Därför, fru talman, så föreslår jag bordläggning så att landskapsregeringen har möjligheter att ta de inledande stegen. Med tanke på vad som behövs så är mitt förslag bordläggning av detta ärende till den 18 december. Det ger landskapsregeringen möjligheter att göra en första bedömning. Är det som så att man kan genom ett samförstånd med skatteförvaltningen få förvaltningen där att backa? Att man då konstaterar att det är ohemult att precis i ingången till ett nytt skatteår meddela de skatteskyldiga att nu förändras totalt deras skattskyldighet inför 2018.

    För bästa vänner, det här är i värsta fall någonting som drabbar enskilda på ett sätt som kommer att hota deras finansiella situation och det tror jag ingen av oss i den här salen önskar på något sätt medverka till.

    Jag önskar landskapsregeringen all framgång och energi den kommande veckan. Tack, talman.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, talman! Jag börjar med att understöda bordläggningen så att de kan klarläggas vad som kommer att gälla i framtiden.

    Sedan en fråga. Ltl Jansson nämnde att impediment skulle bli beskattat sextifaldigt. Det måste väl vara impediment som gränsar mot en strandtomt? Skattevärdet på alla impediment kan väl inte höjas, t.ex. ett skogsskifte som är uppåt land? Det måste väl vara sådant som angränsar till strandtomt eller någonting. Eller har jag uppfattat saken fel?

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ltl Eklunds fråga är synnerligen berättigad. Utan att gå in desto närmare på uppgifter på det som jag har tagit del av så är det bara att konstatera att impediment som befinner sig oerhört långt från det som är en form av fritidsboende räknas i sin helhet som mark likställt med den mark som omger fastighetens boendedel. Jag nödgas nog att som ett svar säga, tyvärr, det är nog den mest radikala tolkningen som gäller enligt det som jag har fått information om.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, talman! Det är en skrämmande situation som vi står inför i sådant fall. Men i annat fall när det här ärendet bordläggs så borde landskapsregeringen reda ut om det finns möjligheter att i samband med impediment om det gäller strandtomter att man kan bryta ut en separat lägenhet som är begränsad till ytan.

    Vi kan ta ett exempel. Om det är 20 hektar som sitter fast i ett fritidsboende och 10 hektar består av impediment så om man ska beskatta för hela impedimentet så det är ju oresonliga summor som kommer att drabba vissa enskilda markägare. Det kan inte finnas någon rättvisa i världen om det är på det viset.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Jag kan återigen bara hålla med ltl Eklund. Det är ju därför det här är ohemult, man kommer med detta med så oerhört kort varsel före den nya tolkningen ska träda ikraft. Vi pratar om bara några dagar. Det är som ledamoten sade, är det som så att vi som lagstiftare kommer att acceptera den här situationen så då tvingas ju varje skattskyldig att börja fundera vad de ska göra. Man kanske vill ha marken, kopplad till jordbruk, befriad och plötsligt bli fårbonde och ha ett antal får, det minimum som krävs för att registrera sig. För är man registrerad som fårbonde så rimligtvis är det mark som måste fritas från beskattningen. Vi kan ju inte utsätta varken våra djur eller de kommande djurägarna för den situationen och börja ha en massa fårenheter för att få ner skatten.  

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Jag har för min del ingenting emot att ärendet bordläggs. Det möjliggör att landskapsregeringens finansavdelning kan ge tydligare besked om den här frågan till lagtinget. En viss information börjar förstås sippra upp till mig från finansavdelningen. Jag vill inte nu, innan vi har en helhetsbild, börja föra debatt här i lagtinget hur eventuella åtgärder möjligen kunde se ut för att råda bot på det här. Vi ska göra en ordentlig beredning i ärendet först.

    Jag vill ändå säga litet kopplat till den replikväxling som vi hörde här nyss och den debatt som fördes om en tillämpning av reglerna på samma sätt som i riket. Det komplicerar frågan väldigt mycket, åtminstone i förhållande till att vi på Åland har våra begränsningar när det gäller jordförvärvsrättigheterna och det har gjort att värdet på fastigheterna, det marknadsmässiga värdet, är något helt annat än på rikshåll. Om beskattningen ska ske på samma nivå men värdet är mycket lägre så det visar kanske igen hur lätt och ofta, och jag tror att ltl Jansson var inne på det, vi stöter på kontaktytor där det gnisslar.

    Om det blir en bordläggning, vilket det sannolikt blir, så kommer jag att återkomma till frågan då.

    Ska vi nå lösningar, om och när vi måste göra det eventuellt via egen lagstiftning, så är det säkerligen saker och ting som behöver beredas ordentligt. I så fall utgår jag ifrån att det är landskapsregeringen som bereder ett lagförslag sedan. Jag tror att det här är frågan om så pass stora saker och sett ur mitt perspektiv och landskapsregeringens så kanske inte lagberedningen ska ske i lagtinget i så fall.

    Vi har rätten att fastställa nivåerna på den allmänna fastighetsskatteprocenten som det är frågan om. Vi har hållit oss till nivån noll som en möjlighet för våra kommuner. Vi har tillåtit att man går upp till samma nivå som på rikshåll, men våra kommuner har hållit sig på en betydligt lägre nivå. Men vi har noll som ett alternativ och det är den fastighetsskatteprocenten som torde styra det här också.

    Det kan vara så att det finns ett verktyg i vår verktygslåda för att hantera det här, men det får vi återkomma till sedan. Blir det bordläggning till den 18:e så återkommer jag med den information som jag har då.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, finansministern, för den positiva inställningen till den här frågan. Det här är absolut inte frågan om någon opposition eller majoritet. Tvärtom, det här handlar om att rädda det som räddas kan på ett så förnuftigt sätt som möjligt.

    Om jag får framställa en önskan så ser jag gärna att landskapsregeringen redan de här första dagarna klarlägger om det ens är möjligt för kommunerna att nu retroaktivt riva upp fastighetsskattebeslutet från november. Finns det någon möjlighet att göra det? Jag har redan fått frågan från kommunalt håll, men jag hoppas att landskapsregeringen kan titta på det. Det är ju ett sätt att ta ner den allmänna fastighetsskatten, det är ju den som får konsekvenser. De kommuner som överhuvudtaget inte uppbär just den allmänna skattesatsen inom fastighetsbeskattningen får inget problem med en gång, utan det är de kommuner som tillämpar det. Jag hoppas att den här veckan ska ge ett av de svaren.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är en nog sannolikt att gå lite för långt i den diskussionen utan den beredning som vi alla här efterfrågar.

    Så mycket kan man väl säga om beskattningen att jag tror att det här lagtinget har fattat beslut om beskattningsåtgärder retroaktivt i flera fall och det har varit till fördel för den som ska betala skatt. Den grundprincipen torde väl gälla fortfarande. Om sedan kommunen kan fatta ett retroaktivt beslut i den situationen kan jag helt enkelt inte svara på. Men en retroaktiv beskattning till fördel för skattebetalarna anses falla inom ramen för det utrymme som grundlagen ger, men inte det motsatta att höja skatten retroaktivt.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, bästa finansminister, vi är helt överens om det. Trots att jag förstår att man ute i vissa stugor nästan känner panik över det som komma skall under skatteåret 2018 så är det nog bra att vi via media och på annat sätt kan ge budskapet att även om det här hinner träda ikraft, vilket det har gjort eftersom skattebyrån har skickat ut meddelande, så är det något som vi som lagstiftare retroaktivt kan rätta till. Jag hoppas att man också via samtal med skatteförvaltningen får dem att lite hålla an. Vi vet alla att den här typen av beskattningsbesked oftast kommer senare på vårkanten, så det finns ju möjligheter. Men är det en gång in i systemet, i det stora massiva system som det är frågan om, så då krävs det ett merarbete sedan om allt ska göras om.

    Vad gäller att det ska vara i landskapsregeringens hand är jag också till fullo medveten om och stöder.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Vi börjar med att titta på det underlagsmaterial som finns, de rättsfall som finns sedan tidigare i den här frågan och som styr tillämpningen av den här beskattningen. Vi ska ett möte med skattebyrån för att reda ut på vilken nivå och på vilken grund man har gått in för en sådan här tillämpning. Vi fortsätter arbetet utifrån detta.

    Jag deltar väldigt gärna i den allmänna uppfattningen som jag känner här i lagtinget att vi ska hitta en lösning på det hela. Men låt oss komma till detaljdiskussionen sedan när vi har ett underlag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Tack, jag tror att jag kan ta det härifrån. Understöd har väl redan getts till förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

    Jag tycker dessutom att ltl Harry Jansson är värd en eloge för att ha varit visselblåsare i denna skatteomläggning som ser ut att drabba ålänningarna hårt.

    Jag föreslår understöd till bordläggning.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 18 december 2017. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ärendet bordläggs till plenum den 18 december 2017.

    Talmannen vill samtidigt, inför den fortsatta debatten, påminna om vikten av att hålla sig till det ärende som är rubricerat i listan och till de paragrafer som därmed också finns öppna. Detta påpekas att förekommen anledning.

    Remiss

    4        Cirkulär ekonomi

    Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Bästa lagting, landskapsregeringen lägger fram en ny avfallslag till Ålands lagting nu med namnet Cirkulär ekonomi.

    Att framställningen om avfall har en ny rubriksättning visar på den attitydförändring som skett de senaste decennierna till avfall som idag är en resurs, en råvara och en del av ett ekonomiskt kretslopp där mycket lite ska gå till spillo eller destruktion. 

    Huvudtanken är cirkulering, återanvändning, kretslopp och resursekonomi som handlar om att spara resurser, pengar och energi.

    Cirkulär ekonomi/avfallshantering är ett område som EU fokuserat på en längre tid. Avfallslagstiftningen är starkt styrd från EU och vi från åländsk sida har legat efter i vår reglering.

    I och med antagandet av den här lagen, blankettlag med vissa Ålandsanpassningar, säkrar vi efterlevnaden av EU:s krav.

    Den åländska renhållningslagen har också efter 35 år blivit oöverskådlig och behöver en modernisering.  

     Orsaken till att landskapsregeringen föreslår en blankettlag är att det är en förutsättning för att tillverkares och importörers producentansvar ska fungera väl. Åland är trots allt ett alltför litet handelsområde och producent av de varor som har en skyldighet gällande producentansvar. Det vill säga för de aktörer som släpper ut varor på en marknad, som gäller förpackningar, uttjänta fordon, elektriska och elektroniska produkter, batterier och ackumulatorer, medföljer en skyldighet att se till att dessa sedan förs tillbaka in i kretsloppet. I och med denna lag tillkommer även på den listan papper, tidningar och däck.

     Om vi till fullo ska kunna etablera välfungerande producentansvarskedjor och samverka med producentsammanslutningar i riket är det landskapsregeringens bedömning att det minskar kostnaderna för både företag och konsumenter.

     Landskapsregeringen och miljöministeriet utreder nu parallellt, samtidigt som lagen här läggs fram, gemensamma lösningar för ett gemensamt producentansvar och försöker därmed identifiera och eliminera de hinder som ännu kan finnas för att de här systemen ska kunna fungera fullt ut. 

     I samband med utredningen har man också sänt ut en enkät till alla företag på Åland med producentansvarsskyldigheter med frågor om deras önskemål och förväntningar på systemet.

    Samma lagstiftning som i riket är en förutsättning för att samspelet ska kunna möjliggöras och en harmonisering av lagar och strukturer. Med den här lagen får Åland en modernare lagstiftning som ger förutsättningar för att rikets producentansvarsorganisationer också kan fungera på Åland.

     Hela landskapet Åland har en välfungerande sophantering idag och kommunerna jobbat intensivt och bra. Också företagen med producentansvar tar i allt ökande grad ett stort ansvar och landskapet hävdar sig därför bra när det gäller insamlat avfall per capita.

     Under arbetet med lagstiftningen har landskapsregeringen haft diskussioner med intressenter på sopområdet dvs. de som har huvudansvaret; kommunerna, Mise, ÅMHM, Ålands näringsliv och Ålands natur och miljö, m.fl. Vi upplever en stor enighet att gå vidare tillsammans på detta sätt. Kommunerna som i huvudsak bär ansvaret för en fungerande avfallshantering betraktar den nya lagen som efterlängtad och klargörande på många punkter.

     Rikets lag är mer detaljreglerad, här finns definitioner och preciseringar som kommunerna länge har efterfrågat. Det har varit en omfattande remissrunda, gensvaret är positivt och till och med efterlängtat.

    En nyhet i lagen är att kommunerna också får ansvar för slamtömningen. Det kommer att krävas inventeringar. Varje kommun har möjlighet att hitta sitt sätt att hantera ansvaret på t.ex. genom att anlita entreprenörer på området eller hantera det på egen hand, samt få igång tillsyn och uppföljning.

    Fru talman! Det är ett stort lagpaket som lagtinget idag får på sitt bord, men dock med ganska små direkta följder för hushållen, men på sikt enklare att lämna kasserade produkter.

    Det är positivt för företag med producentansvar. Det stärker medvetna konsumtions- och produktionsmönster, ansvaret förtydligas och lagen är klar och redig.

    Det ändrar inte förutsättningarna för kommunerna och producenter att ta ansvar för hanteringen genom att anlita privata företag eller sköta hanteringen i egen regi. Högre krav inom avfallshanteringen kan skapa nya nischer för företag inom avfallssektorn.

     I förändringen föreslås också att rikets vägtrafikbestämmelser ska gälla på Åland gällande rätten att flytta fordon. Omhändertagandet av övergivna fordon ses som positivt. Idag är det ett problem med skrotbilar och också nyare bilar som av olika skäl har övergetts eller lämnats på en parkering eller allmänna ytor där kommunen, landskapsregeringen eller polisen har behov av att flytta fordonen. Det kan också finnas behov av avställningsplats för dessa bilar tills ägarna återfinns eller att bilen kan avyttras.

     I landskapsregeringens lagförslag klargörs också rollfördelningen mellan myndigheterna; landskapsregeringen, kommunerna och ÅMHM.

    En annan sak som skiljer den åländska lagen gentemot riket är att riket har regionala avfallsplaner. Här på Åland nöjer vi oss med en landskapsplan och kommunala planer och det bedöms vara fullt tillräckligt. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Jag läser i förslaget att man avser att få till en överenskommelseförordning med berörd riksmyndighet för att sköta en del av de här uppgifterna som lagen innebär. Det framkommer att för rikets del sköts det här idag av NTM-centralen i Birkaland vilken är den myndighet som man vill ingå överenskommelseförordning med. Om man går in på deras hemsida, den svenska sidan, möts man av en helt finskspråkig text. Den som ringer till växeln möts av knagglig svenska och hänvisas till en finskspråkig telefonsvarare. Är det här förslaget verkligen en hållbar språkpolitik från landskapsregeringen sida? Eller har det gått rundgång, cirkulation också i självstyrelsepolitiken?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Naturligtvis är det så att servicen måste fungera på svenska, om det blir så att den här miljöcentralen kommer att ha någon slags tillsynsverksamhet på Åland. Det är en självklarhet och det har vi också diskuterat. Hittills har mötena med den här myndigheten hållits på svenska över videolänk och tjänstemännen har bedömt att det har fungerat på svenska såsom man har önskat. Det är definitivt alltid, när Ålands landskapsregering vidtar den här typen av åtgärder, ett grundläggande krav.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ska vi tolka vicelantrådets svar som så att om man går vidare med det här förslaget från lagtinget så lovar regeringen att servicen finns på svenska för de företagare och andra aktörer som berörs av registren och av lagstiftningen? Är det ett löfte från regeringen och ett krav för att man sätter lagen i kraft att man verkligen har detta på plats? I dagsläget verkar det inte helt solklart.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det kan jag nog lov att det är landskapsregeringens absoluta krav att servicen och hanteringen där ålänningarna kommer i fokus - i så fall att det blir aktuellt att den här centralen får någon skyldighet - att det ska fungera på svenska.

    Däremot vet vi att vi har en omfattande reform i riket där allt nu stöps om och där är även centralerna föremål för förändringar. Det gäller nog att vara väldigt vaken i hela den här så kallade soteförändringen så att den svenska servicen de facto överlever den reformen. Jag kan känna en viss oro.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack till vicelantrådet för presentationen. Ja, även jag har en viss oro när det gäller den språkliga sidan. Det är ju inte bara miljöcentralen Birkaland som det är frågan om, det är också en fråga om de finska organisationerna som tar hand om återvinningsmaterial i högre grad än idag och även där har vi språkproblematik. Hur har landskapsregeringen tänkt tackla detta?

    Jag vill betona att det finns mycket i detta lagpaket som man välkomnar vad gäller fordon, parkeringsboten till Åland osv. Men den språkliga sidan av det hela är man i alla fall som centerpartist lite bekymrad över. Hur tänker man tackla detta, särskilt med tanke på hur det svenska språket viker alltmer på den finska sidan?

    Det skulle också vara intressant att få ta del av förslaget till överenskommelseförordning. Det fanns inte någon bilaga 4, för oss som lagstiftare att ta del av, för att förstå lite helheten.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är kanske lite ironiskt att säga, men som en stolt och välfungerande sopnation är vi tvungna att ha en finsk blankettlagstiftning och det är kanske lite paradoxalt. Syftet är förstås att se till att de åländska företagarna och konsumenterna inte ska drabbas av alltför stora kostnader.

    Man behöver nog inte vara centerpartist för att oroa sig över språksituationen i landet. Vi kommer att följa det mycket noga. Vi ser det ändå som värdefullt att få de här systemen i skick. Vårt lilla handelsområde behöver de här större strukturerna för att fungera väl. Vi ska göra vårt yttersta för att det ska fungera på svenska.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack för det. Jag kan bara önska landskapsregeringen lycka till med det arbetet och den målsättningen.

    Sedan en liten fråga. Nu får då de åländska företagen, om den här lagen träder ikraft, rätt att ansluta sig till de finska organisationerna. Men vilka skyldigheter kommer de finska organisationerna att ha när det gäller att ta emot de åländska företagen? Vi är ju lagstiftare för Åland, vi kan inte rimligtvis påföra icke åländska aktörer någon skyldighet egentligen, så det skulle vara intressant att få den bryggan förklarad. Det är möjligt att det finns i den här överenskommelseförordningen som vi inte får ta del av. Jag kan bara uppmana utskottet, som är ansvarigt för det här, att verkligen bekanta sig med den frågan och naturligtvis också språkproblematiken som vi redan har nämnt.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Som jag försökte säga i anförandet så en harmoniserad lagstiftning mellan Åland och riket bara möjliggör rättigheter och skyldigheter för åländska producenter in i de gemensamma producentsammanslutningarna, den fixar ingenting. Utöver den här lagstiftningen, när vi möjliggör det här, så ska ännu överenskommelser göras. Miljöministeriet och Ålands landskapsregering gör just nu en gemensam utredning kring vilka hinder som ändå kan finnas. Det kan ännu under resans gång krävas lagstiftningsändringar både på rikssidan och på Åland för att få det här att fungera fullt ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! I 78 § i avfallslagen så står det att kommunerna ska ta en avfallsavgift. I 21 § säger man vad avfallsavgiften minst ska bygga på och det är ganska många nya grejer. Har regeringen gjort en beräkning på hur mycket avfallsavgiften kommer att höjas för ålänningarna? Hur mycket?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Som jag förstår det så är grundprincipen ”Polluter Pays”, dvs. konsumenter, kunder, vi vanliga medborgare som lämnar sopor till ett system betalar en avgift för det och även för en hämtning. Det är så som det är tänkt att fungera. Det här är en avgiftsfinansierad verksamhet. Jag kan inte göra några bedömningar om notan kommer att bli kostsammare på grund av den här lagstiftningen för mig som producent av sopor. Någon sådan studie har vi inte gjort. De flesta betalar väl idag för sin sophämtning och sin sophantering genom avgiften.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ja, det är rätt och det är bra med en rimlig avgift. När man läser 21 §, där avgiften ska täcka efterbehandling under minst 30 år, så är jag rädd för att det blir lite kontraproduktivt, att avgifterna blir så höga per producerat avfall så att det uppstår ännu fler misebrasor på Åland. Då blir det kontraproduktivt på det sättet. Den som smutsar ner mest kan slippa undan med att betala och det måste man försöka undvika. Jag hoppas att utskottet funderar på det. Jag återkommer till det senare i mitt anförande idag.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Kommunerna tar ju antagligen in avgifter för att få servicen att fungera väl och att man har kostnadstäckning. I många fall har man olika entreprenörer som utför vissa delar av den här servicen. Jag välkomnar också att utskott fördjupar sig i prisbilden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag skulle lite kort vilja fördjupa mig i frågan kring skrotbilar. Det är ytterst tacksamt för kommunerna att motta den här lagen när det gäller den delen. Som miljöminister Gunell sade så gäller det bilar som kan avyttras och att kommunerna får en större möjlighet att omhänderta bilar som saknar ägare. Det är ett stort problem idag. Jag tänker på de boende i norra stan som ofta drabbas av skrotbilar i sin närmiljö, på Nabben. Det här är då en lösning eller hur ser miljöministern på det? Kommer man i framtiden att kunna plocka bort de här bilarna utan att först ha klargjort vem som ägaren?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag ser det här som en möjlighet att nu börja rensa bort bilar som är uppenbart överdrivna. Det kan ibland också vara bilar i fullgott skick som har övergetts och då måste kommunen, landskapet, polisen eller den myndighet som önskar föra bort bilen först utreda ägandet. Det kan ju också vara en ägare som har hamnat på sjukhus eller någonstans som gör att ägaren inte kan flytta på sin bil och det måste ju klarläggas. Men är det uppenbart att bilen är övergiven så ger nu detta myndigheterna, kommunerna rätt att avlägsna dem från platser där de tar plats eller är allmänt förfulande eller är i vägen för snöplogning eller liknande.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Många av de här skrotbilarna kanske inte från början är skrotbilar utan de lämnas i fullgott skick någonstans. Det är oerhört svårt att reda ut vem som är ägare eftersom den som har köpt bilen själv måste anmäla den till motorfordonsbyrån, vilket man kan ha underlåtit i flera skeden, alltså att bilen har sålts ett flertal gånger utan att någon anmälan har gjorts. Ganska snabbt blir bilarna de facto skrotbilar, de slås sönder eller rutorna sparkas in och de är enormt förfulande. Det är bra att landskapsregeringen har tagit tag i den här frågan som faktiskt berör människor.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Talman! Lagförslaget som vi idag debatterar är efterlängtat. Avfall, återvinning, producentansvar, skrotfordon är viktiga frågor för medborgarna och skapar ofta debatt. 

    Under mandatperioden 2011-2015 utlovades i flera repriser att det här lagpaketet skulle komma till lagtinget och mot den bakgrunden är liberalerna tillfreds med att vår regering, nu när den nått halvtid, har levererat detta lagpaket.

    Skrotbilarna som skapat stora rubriker genom åren ska med stöd av detta lagförslag kunna forslas bort från gator och parkeringsplatser. Det är bra! 

    Enligt EU-regelverket är Åland och riket ett gemensamt handelsområde och detta uppfattas som ett problem.

    En fråga som borde klargöras i utskottet är: Betalar vi ålänningar i dagsläget extra för delar av avfallshantering och återvinning på grund av brister i producentansvaret och korrigeras den frågan med detta lagförslag? Det kan man hoppas att det gör.

    En intressant fråga är: Hur mycket påverkar taxfreeprodukter avfallshanteringsavgiften? Det vore intressant att veta. Kanske utskottet kan titta på det också i samband med den här behandlingen Det är en gränshindersfråga men den är ändå viktig eftersom vi har så mycket taxfreeförsäljning.  

    Med målet att producentansvaret ska bli smidigare och öppnas för samarbete med producentansvarsorganisationer i riket anser liberala gruppen att det är motiverat att anta rikets avfallslag som blankettlag och vi ser fram emot utskottsbehandlingen. Vi hoppas att det här ska bli bra.

    Ltl Runar Karlsson

    Talman! Den här lagstiftningen tycker vi är bra. Det finns mycket logik i den. Det är också säkert bra att man tar en blankettlag när det gäller avfallslagen, för mycket av detta som är lika kan gälla på Åland.

    Språkfrågan har nämnts och det är ju förstås ett stort frågetecken. Kanske utskottet lite kan fördjupa sig i detta? Det blir förstås mycket kontaktytor med riket på olika plan tack vare den här lagstiftningen. Vi vet att det blir allt svårare att komma fram med svenskan i riket. Det är ett problem som det kanske egentligen är svårt att göra någonting åt det. Man kan inte tvinga folk att prata svenska om man inte kan svenska. Det är nog bra om utskottet fördjupar sig i detta.

    Orsaken till att jag gick upp idag beror främst på 78 § i avfallslagen, kommunal avfallsavgift, som gör mig lite fundersam. Idag är det fritt för kommunerna att ta en avgift, dock högst för det som det förorsakar. Vi vet att det finns en organisation som heter Mise som handhar detta för ett antal kommuners räkning och ungefär hälften av de åländska kommunerna är utanför och handhar detta själva och är själva myndigheten. Båda system fungerar väl, vill jag påstå. Sedan finns det en del kommuner som har valt att inte ta en grundavgift och skattesubventionera delvis på grund av att man kanske vill skydda de familjer och de hushåll som är mindre bemedlade och på det sättet få en hjälp till dem. Med en grundavgift har man haft lika för alla och det har drabbat dem som haft det sämst ställt. Därför har en del kommuner tagit bort grundavgiften och man betalar bara per producerat avfall som inte täcker allt. Det har också sagts att man måste ha en kommunal avgift som täcker kostnader i enlighet med vad det står i 21 §. Jag har själv vidtalat husets jurister och de säger att så är det inte utan det är egentligen en tolkningsfråga. Det beror på hur man tolkar det, tolkar man det snävt så kan man göra det men man kan också tolka att det inte behövs. Jag hade hoppats att den här paragrafen skulle vara borta så att vi åtminstone skulle få det testat.

    Istället för det som står i 78 § så borde det helt enkelt bara stå; ”att för avfallshanteringen som kommunen ordnar enligt denna lag kan kommunen ta en avfallsavgift som högst tänker kostnaderna för uppgiften.”  Det borde räcka med en sådan skrivning för då ger man fullständigt handlingsutrymme för kommunerna att hantera det som de vill. Om man läser 21 § så kan man konstatera att det är jättemycket som avgiften ska inbegripa: ”Kostnaderna för bortskaffande av avfall och avgiften för det ska inkludera kostnaderna för inrättande, drift, nedläggning och efterbehandling av anläggningen eller platsen för bortskaffande, kostnaderna för den säkerhet som avses i 59 § i miljöskyddslagen och andra därmed jämförbara kostnader. Avgiften för bortskaffande av avfall på en avstjälpningsplats ska inkludera de beräknade kostnaderna för efterbehandling under minst 30 år.”. Jag tror att man öppnar upp det här på ett farligt sätt som kan tolkas att avgifterna stiger ganska rejält.

    Med detta vill jag ha sagt igen att jag hoppas att utskottet kan se på detta. Jag kommer annars med all sannolikhet att föreslå att 78 § ska lyda så som jag nyss sade. Det tror jag skulle vara det bästa för alla, framförallt de hushåll och familjer som har det lite knapert ställt skulle slippa undan med att betala, delvis via skattesedeln. Har man lägre inkomst så betalar man också lägre skatt. Det blir en liten omfördelning och det skulle man kunna ha med här. Tack, fru talman.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Principen att man betalar för sitt avfall har ju att göra med ”Polluters Pays” principen som miljöministern lyfte fram i ett tidigare replikskifte. Stöder inte centern den principen? Det är ju en grundläggande tes för att minska den totala mängden avfall, att man också ska betala för det som man gör sig av med. Annars tar man bort många incitament för att minska avfallsmängderna, vilket är ett av huvudsyftena i all avfallsreglering.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det låter vackert det där. Jag har själv sysslat mycket med avfall. Jag vet att om avgifterna blir för höga så börjar det tyvärr eldas sopor istället. Det finns en paritet, ju högre avgifter man har, och det har jag själv varit med och infört i Saltvik där vi har mycket låga avgifter och då slutade man helt plötsligt att elda hemma. Det här handlar också om miljösidan.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Jag kanske ställer mig lite tveksam till ltl Karlssons resonemang om eldandet. Visst är avgiften en viktig faktor i det, men vi har också problem med attityder. Man tycker att det är okej att elda hemma och att man tar hand om sitt eget. Det behövs förstås kunskap och information.

    Ltl Karlsson sade i sitt anförande att det är bra att inte ha några grundavgifter för det gör att folk inte eldar hemma. Jag förstår inte den kopplingen? Det är ju mottagningsavgifterna som kan vara en tröskel för folk att lämna in avfall. En bra grundavgift gör ju att man kan ha lägre mottagningsavgifter och en bättre grundinfrastruktur som underlättar för hushållen. Varför man just är kritisk till grundavgiften är för mig ett stort frågetecken.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Varför man inte ska ta ut grundavgifter är för att skydda dem som inte har så goda inkomster. Grundavgiften belastar deras ekonomi mycket, mycket högre än för dem som har hyggliga inkomster.

    Sedan är jag helt överens med att det är just mängdavgifterna som måste hållas nere. De avgifterna kan också vara skattesubventionerade, men de kan de inte nu om man följer den här lagstiftningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Ltl Runar Karlsson talade om risken med att ha en hög grundavgift, men samtidigt finns ju kostnaderna kvar. Om man slår ut 30 års kostnader på alla kommuner som betalar för sophämtningen så blir det ju inte så stor summa per person och år ändå. Det kommer ju även en tid efter när det hela ska saneras och då måste det finnas pengar i kommunens kassa för sådana här saker. Håller man inte med om detta?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag har en oro med den här skrivningen. Avgifterna blir för höga helt enkelt. Kommunerna måste ta för höga avgifter vilket kan vara kontraproduktivt för miljön, som jag sade tidigare. Oberoende så tycker jag att kommunerna borde få bestämma detta själva. Varför ska det här bestämmas centralt?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Men så länge grundkostnaderna täcker själva arbetet så kan det inte vara för högt. Det måste ju vara en grundkostnad som täcker det arbetet som man gör och de omkostnaderna som kommunerna har för att samla in det hela. Jag förstår inte problemet? Det är ju heller inte meningen att man ska ta ut överavgifter av kommuninvånarna. Idén är att det arbetet som man gör ska man också ta betalt för.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lagtinget tar nu ett kort uppehåll. Vi återupptar diskussionen klockan 14.30.

    Talmannen

    Plenum fortsätter.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! Det är sannerligen dags nu att vi uppdaterar den åländska avfallslagen och får en nystart efter att ha lappats och lagats sedan 1981. Under senaste mandatperiod gjordes flera ändringar och arbetet med den här lagstiftningen inleddes. Det händer mycket på det här området för tillfället. Sällan har väl recycling och återanvändning varit så mycket på tapeten som nu. Både i Nordiska rådet och framförallt inom EU har man tagit ett fast grepp om avfallsfrågorna. Nu är sopor inte bara sopor, de är en resurs, vilket det i och för sig alltid varit, men u har det blivit olönsamt att slita och slänga och lönsamt att ta tillvara. Ett ton elektroniskt avfall är på marknaden faktiskt värt cirka 30 000 euro. Så klarar vi av att separera de olika strömmarna så finns det mycket att utvinna, men det kommer kräva investeringar och bättre teknologi. Det ska vara är lätt att göra rätt, att sortera och sortera och sortera igen.

    Just nu pågår revideringen av EU:s avfallsdirektiv som bäst inom EU. Tidigare i våras röstade EU-parlamentet att återvinningsmål ska vara 70 procent medan sådant som ska deponeras bara ska vara högst 5 procent. Vi ska inte bränna eller lagra sopor, utan de ska tas tillvara på olika sätt. Bränns de så ska åtminstone soporna bli värme.

    Det är det som den cirkulär ekonomi bygger på, att se på allt avfall som en möjlighet. Vi ska helt enkelt konsumera bättre och smartare och de som tillverkar produkterna ska redan från början ha planen klar över hur det man tillverkar ska kunna återgå till kretsloppet. I en cirkulär ekonomi strävar man efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara.

    Denna lagstiftning vill bidra till att minska uppkomsten av avfall samt styra behandlingen av redan uppkommet avfall. Vi kommer troligen att se krav från EU redan i början av produktionskedjan om man menar allvar med att ”closing the loop” eller sluta kretsloppet så att de varor och produkter vi i framtiden införskaffar kommer att gå att återvinna mycket lättare än idag.

    Det som är nytt i den här lagen är att producentansvaret också kommer att omfatta däck och tidningar. Det här torde inte vara så kontroversiellt. Man kan dock konstatera, vilket bland annat också ÅSUB har gjort, att andelen tidningar som cirkulerar i samhället minskar. Vi är fler som har övergått till att läsa tidningarna över nätet och antalet papperstidningar har helt enkelt gått ner.

    Beträffande producentansvaret för däck så fungerar det bra idag.

    Alla längtar efter att det ska bli enklare för myndigheter att omhänderta skrotbilar och flytta övergivna fordon. Det är mycket positivt att landskapsregeringen gör den här förändringen och även tar på sig ansvaret för ett upplag för förvaring av dessa skrotbilar. Vi har gott om bilar i svårt samhälle. Det allra flesta bilägare sköter sig mycket bra. Men den promille skrotbilar som inte tas om hand och hamnar i naturen eller längs någon väg har utgjort ett stort problem. Därför välkomnas den här lagförändringen.  

    Beträffande det att det blir obligatoriskt för kommunerna att samla in slam hoppas jag att man har utrett att det också kommer att fungera i praktiken. Vi vet att Lotsbroverkets kapacitet är begränsad. Vi vet också att kommunernas tillsynsansvar är underutvecklad. Det borde vara viktigt att se till att ansvarsstrukturen finns på plats. Här finns en övergångstid på två år. Jag anser nog att utskottet bör borra ner sig ytterligare i den här frågan. Det har säkert regeringen gjort, men vi behöver säkerställa att kommunerna de facto har allt det här klart för sig.

    Socialdemokraterna välkomnar en ny lagstiftning. Den är tydlig, klar och som sagt efterlängtad. Tack.

    Ltl Ingrid Johansson

    Tack, talman! Den nya avfallslagen är ett viktigt steg i rätt riktning när det gäller övergången till cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Idag slänger vi för mycket och vi borde också bli bättre på att ta hand om det vi slänger, det vill säga återanvända mer men också reparera, göra om och skapa nytt av uttjänta varor. Detta fungerar till viss del på individnivå; vi säljer på köp och säljgrupper, för saker till Emmaus och bygger utemöblemang av gamla träpallar. Men vi behöver också skapa samhällssystem där detta fungerar.

    Den kanske viktigaste nyckeln till att kunna skapa nya processer är att samla allt avfall på Åland, att helt enkelt få upp avfallsvolymerna i vårt lilla samhälle. Därför är det mer än bra att kommunernas ansvar för att upphandla avfallstransporter förtydligas. När vi samlar hela Ålands avfall kan vi påbörja nya processer för att uppnå högre grad av materialåteranvändning och effektivare energiutvinning.

    Det bästa i den cirkulära ekonomin är att det uppstår nya så kallade enkla jobb. Det behövs händer för att skära bort tyg- eller läderstycken från gamla soffor, reparera cyklar och så vidare. Detta är en viktig pusselbit när det gäller att lösa den ena delen i ”mis-matchen” på arbetsmarknaden.

    I tillverkningsindustrin finns också allt större intresse att ta till vara tidigare uttjänta produkter, särskilt inom de branscher där råvarupriserna är höga. För det är det som är grunden i den cirkulära ekonomin - att det inte finns avfall utan bara resurser.

    Vi har sett utvecklingen under längre tid med exempelvis har personer i behov av sysselsättning rivit bort pärmar från kasserade böcker, pappret förs till återvinning och blir sedan ekoisolering.

    Med EUs avfallspaket, som det här är en del av, riktas Europa till en ny typ av ekonomi och Åland behöver hänga med. För att lyckas krävs kunskap både hos oss, beslutsfattare men också hos näringslivet.

    Jag hoppas att landskapsregeringen tar tag i den frågan. Det är viktigt för cirkulär ekonomi är alltså hållbar näringspolitik och inte ett hinder för tillväxten, tvärtom. Det finns stora möjligheter att öka tillväxten tack vare den cirkulära ekonomin.

    Talman! Jag konstaterar slutligen att det är en efterlängtad lag som idag presenteras för lagtinget. Den nu gällande renhållningslagen sågs som progressiv när den antogs men är idag daterad och framförallt svåröverskådlig. Det råder flera oklarheter och ansvarsfördelningen myndigheter emellan är otydlig vilket skapar både ineffektivitet och en svag rättsäkerhet. Tack, talman.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag vill ställa några frågor till ansvarig minister i samband med det här lagförslaget.

    I det stora hela är det bra att det kom ett lagförslag som tydliggör ansvaret mellan kommuner, enskilda och företag om vem som har ansvar för vad.

    I kapitel 5 i 32 §, som jag tror att ltl Aaltonen var inne på, står det om slamavgifterna där kommunerna är skyldiga att ordna avfallshanteringen från bostäder, fritidsbostäder, internat och annat boende, inbegripet slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Idag har det fungerat så att varje enskild fastighetsägare som har ett sådant system att det måste tömmas, extern slam, har skött om det själv. På det viset har kommunerna inte haft någon skyldighet att följa upp tömningar. Det är ju i varje fastighetsägares intresse att det fungerar.

    Nu ålägger man kommunerna en skyldighet att anordna tömningen. Det ska väl fungera som så att man upphandlar de här tjänsterna av något företag eller om kommunerna tänker börja köra egna slambilar, det vet jag inte.

    Min fråga är: Varför ålägger man kommunerna en skyldighet till det här? Det kommer i förlängningen att orsaka merkostnader för kommunerna, för man ska ha ett register och en ansvarig ska göra upphandlingar och allt detta. Det var en av frågorna. Jag har svårt att tro att det här kommer att fungera bättre bara för att det blir en kommunal verksamhet. Det kommer att ålägga kommunerna ännu en kostnad i förlängningen.

    I samma paragraf står: ”Kommunen ska dessutom ordna mottagningen och behandlingen av farligt avfall från boende. Kommunen är ansvarig för att ordna mottagningen och behandlingen av farligt avfall från jord- och skogsbruket, om det inte är fråga om oskäliga avfallsmängder.”. Vad är oskäliga avfallsmängder i det här fallet? Det står förstås i sista stycket i samma paragraf: ”Närmare bestämmelser om vad och vilken verksamhet det avfall som avses i 1 mom. inbegriper får utfärdas genom förordning av statsrådet.”. Det skulle vara roligt att veta vad oskälig mängd i det här fallet är och vad det egentligen innebär för jordbrukare? På något ställe måste man ändå få göra sig av med avfallet om det är en oskälig mängd.

    Jag vill ge stöd till de tankar som ltl Runar Karlsson hade om avgifterna. Idag finns det olika typer av finansiering i kommunerna. En del tar en fast avfallsavgift och andra tar ut det över skattesedeln. I min egen hemkommun gör kommunen en upphandling, Renhållningen sköter sophämtningen och vi betalare en avgift per hämtning. Vi har inte någon fast avgift. Sedan går kanske resterande över skattesedeln. Det är detta som vi har valt att ha. Nu tvingas kommunerna till en fast avfallsavgift som ska finansiera detta. Det är ganska osäkert vad detta kommer att kosta i framtiden eftersom kommunerna har olika uppsamlingsområden.

    Detta var några av de frågeställningar som jag gärna vill ha svar på. I annat fall får väl utskottet reda ut det här och de kan ge svar i sitt betänkande. Tack.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Ltl Eklund resonerade kring slammet och kommunernas ansvar. Jag tycker att det är ett riktigt, riktigt klokt steg att ta, av flera skäl men kanske framförallt av två orsaker. Det ena är att vi vet idag att folk inte tömmer sina tankar så ofta som de borde. Det visar erfarenheter från andra platser ganska enkelt. När man gjorde liknande omställning när den här lagen trädde ikraft i Finland så ökade de mottagna mängderna rejält i riket, vilket betyder att vi har massor med tankar som troligtvis töms för sällen och därmed läcker de ut näringsämnen till vikar osv. Så det tycker jag att är bra.

    Den andra delen ligger i det att samla avfallet och att kommunerna får det på sig. Slammet har högt näringsvärde och kan fungera väldigt väl t.ex. i en biogasanläggning för att kunna få ut mera ur vårt avfall och inte se det bara som just avfall.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman! Det är precis som jag sade, olika fastighetsägare ser ju när det är aktuellt. Vi har två personers fastigheter och sju personers fastigheter och det är olika intervaller när man bör tömma. Ska kommunerna ta ansvaret för att tömma regelbundet, två gånger om året, så förorsakar det två pensionärer en oskälig kostnad i förlängningen. Att tömma det mesta av gråvattnet ur en septiktank är väl inte skäl att skapa en merkostnad för.

    När det gäller Eckerö kommun så har vi ett system i vårt reningsverk där man får tömma slamavfallet. För Eckerö är det här inte ett problem.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Om jag inte helt missminner mig så finns det redan idag lagstiftning som reglerar hur ofta man ska tömma sina septiktankar med anledning av risken av läckage ut ur dem. Det är det som är själva kärnan i problemet, att folk tömmer dem sällan. Har man en fritidsfastighet så kan man under vinterhalvåret låta det sjunka undan. En sådan här bestämmelse är till för att reglera, för att man helt enkelt inte vill att det ska fungera på det sättet.

    När det gäller avgifterna så är inte jag den som ska säga hur kommunerna ska göra. Men det förvånar mig att man inte tar ut mera avgifter i de kommuner som präglas mycket av fritidsfastigheter. Att ta betalt av fritidshusägare är ju ett sätt att kunna sänka det allmänna skattetrycket, de nyttjar ju faktiskt tjänster och kan lämna allt sitt avfall till öppna återvinningsstationer vilket förstås kostar för kommunerna att samla in. Jag tycker att Polluters Pay principen är en viktig princip som alla borde nyttja.

    Ltl Brage Eklund, replik

    När det gäller avgifterna och fritidsbostäder så finns det ju åtminstone i Eckerö möjlighet att lämna sopor till återvinningscentralen för en avgift per säck varje gång. Den är så hög så att den ska finansiera kostnaderna för att ta emot. Det är inte några bekymmer. De flesta fastighetsägare har ju en uppgörelse med ett företag som hämtar soporna runt om i Eckerö och då betalar man också en avgift per gång. Jag tycker inte att det är ett bekymmer för oss.

    Nu kommer jag inte ihåg den andra frågan. Den for ur minnet precis. Jag får prata om den vid ett privat tillfälle.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack för de frågor som ltl Eklund ställde. Syftet med slamhanteringen är ju att få en bättre tillsyn och få bättre inventering på vilken typ av avloppssystem man har i en kommun. Det finns ett tydligt miljöperspektiv kring det. Det kan innebära att kommunerna får starta med att göra en inventering för att se hur det ser ut i kommunerna. Sedan finns det utrymme att hitta den lösning som kommunen finner bäst helt enkelt, antingen med entreprenörer eller i egen regi.

    Vad som är skäligt och oskäligt angående avfallsmängden så landskapsregeringen ska ju också utfärda förordningar, kopplad till den här lagen, där kan man definiera vad man menar med skäligt och oskäligt. Gällande avgiftsfinansieringen så är det nog en princip som gäller att man betalar helt enkelt för det avfall som man lämnar.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Nu kom jag ihåg vad jag skulle säga i den förra repliken, så jag fortsätter med det. När det gäller inventeringen av våra trekammarbrunnar och tvåkammarbrunnar så gjorde vi i Eckerö en inventering, så vi har två mappar fulla med hur situationen är i Eckerö. Den lag som kom en gång i tiden, där man uppmanade kommunerna att ansluta sig till kommunalt avlopp, den blev ju innehållslös för den blev ju inte tvingande. Idag är det fortsättningsvis likadant när det gäller trekammarbrunnar och tvåkammarbrunnar. Man kör vidare med det därför att det inte är någon uppföljning av lagen.

    Man pratar nu om kontroll av slamtömning och allt det. Det fordrar ytterligare igen att man har ett register i kommunen och att lagen är så att kommunerna kan tvinga enskilda personer att ansluta sig till ett kommunalt avlopp eller tillrättalägga en trekammarbrunn så att den uppfyller funktionerna enligt lagen.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, det innebär ju att kommunerna får en roll att spela. Det här har tidigare varit upp till de enskilda hushållen. Hur sedan kommunerna rent i detalj utarbetar detta, men de får i alla fall ett bättre grepp om hela kommunen och de avfallsmängder som kommer på det här området. Det är förväntat, när det här ansvaret kommer på kommunerna, att mängden slam också tillfälligt ökar en del. De blir en fråga för Lotsbroverket också att hantera den mängden.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Vi har väl kanske olika uppfattningar när det gäller hur det här kommer att fungera. I det stora hela, om man antar en lag där kommunerna inte har makt att göra det som de önskar av lagen, så då blir lagen i princip innehållslös som den tidigare lagen om trekammarbrunnar.

    Det kommer att fordra mera insatser från kommunerna och flera anställda som ska hålla reda på det här registret. Det är inget litet register, kan jag tala om.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Det som man förvånas över i den här framställning är främst att 152 paragrafer har absolut ingen detaljmotivering överhuvudtaget. Man är inne för kopieringslagstiftningstekniken, att man tar rikets lag utan att göra någonting. Man ondgör sig över den lag som finns från 1981. Jag satt själv i lagutskottet 1981 och då gick lagutskottet nogsamt igenom den och jämförde också med lagstiftning i Sverige och vi gjorde mycket ändringar på den tiden. Jag tycker att utskottet nog bör titta noga genom den här lagstiftning nu eftersom det inte finns någon detaljmotivering överhuvudtaget. Man bara kopierar rakt av utan att tänka hur detta skulle kunna göras bättre på Åland.

    Ltl Runar Karlsson tog upp angående den kommunala avfallsavgiften. Jag tycker att det är upp till kommunerna att bestämma hur man gör. Det är mycket mer effektivt att det går över de kommunala skatterna, såsom med fastighetsskatten. Skattemyndigheten har det uppdaterat vem som äger fastigheterna. Problemen har varit med alla dödsbon och hur man tar avgifter av dem och där har kommunerna idag svårigheter att följa upp det.

    När man har enkla och effektiva system så ska man inte gå in för sådant här och skapa en massa byråkrati. Låt kommunerna själva avgöra! Vi ska lagstifta och sedan är det upp till de kommunala beslutsfattarna hur de vill göra. Man ska ha möjlighet att göra det, men man ska inte tvingas till den sådan här lagstiftning. Det är inte effektiv och bra för medborgarna.

    Sedan när det gäller avregistrering av bilar så borde man också ta de här folkracebilarna som man har i Sverige. När svenska bilsportförbundet har godkänt en folkracebil så får den avregistreras. Vi i landskapet har inte det systemet och det bör utskottet titta på. Efter en tävling så ska alla bilar säljas. Vem som helst kan bjuda på en folkracebil och de kan hamna lite var som helst. Det är lika bra att de är avregistrerade på förhand, jämfört med att vi har ett register som finns år ut och år in och man vet överhuvudtaget inte alls var bilarna är. Utskottet bör titta på det här. Det här är en typisk åländsk sak som bör ordnas. Tack.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Ltl Häggblom nämnde 1981 års lag, jag håller med, det var en jättebra välarbetad lag då när det begav sig. Problemet är att man har ändrat väldigt mycket och det finns motstridiga paragrafer i den, där den ena paragrafen säger något och den andra paragrafen säger emot det. Så det är nog dags för en rejäl uppstädning i avfallslagstiftningen.

    Det som intresserar mig särskilt är frågan om avfallsavgifter. Teorin bygger på att den som producerar avfall ska betala för det, att det allmänna inte ska stå för kostnaderna. Man vill minska incitamenten för köp och släng konsumtion och höja incitamenten för hög sorteringsgrad och hållbar konsumtion. Hur ser obunden samling på den här ekonomiska moroten i det sammanhanget?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att ltl Ingrid Johansson har missuppfattat bra mycket. Avfallsavgiften är central, den har inte att göra med hur mycket avfall man skickar till någon station. Även människor som aldrig producerar några sopor överhuvudtaget fick den här avgiften. Är detta rätt? Det vänder jag mig emot. Det är bättre att det går över skattesedeln eftersom man måste ha en avfallshantering i kommunerna. Det är det centrala, det är sedan en annan sak hur mycket sopor man levererar till en avfallsstation. Avgifterna beror på hur mycket man levererar. Vi pratar uppenbarligen om två skilda saker.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! I den nu gällande renhållningslagen, som jag förstår att ltl Häggblom syftade på när han pratade om att människor utan sopor också betalar, så finns det möjligheter att ge tillstånd att inte betala avgift. Man kan genom beslut säga att den här fastigheten inte behöver betala någon avgift. Det där resonemanget köper jag inte riktigt rakt av.

    Däremot täcker grundavgiften upprätthållande av grundläggande infrastruktur och grundläggande hantering av avfall. När man betalar avgiften så är det också en morot att nyttja stationerna istället för att till exempel elda hemma. Det finns ju också den typen av avfall som man kan elda hemma utan att det blir en jättestor miljöskada som till exempel papper eller kartong. Däremot är det mycket, mycket bättre på alla plan och särskilt på det miljömässiga planet i fall det förs till återvinning.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Vissa saker kan man aldrig pedagogiskt få fram eftersom man tycker att systemet är så jättebra fast det är byråkratiskt och krångligt, och de tycker ofta liberalerna med saker och ting. Istället skulle man förenkla och låta kommunerna bestämma hur de ska göra. Låt en majoritet i fullmäktige i kommunen bestämma. Det är mycket effektivare att ta det grundläggande över skattesedeln för alla. Sedan är det en skild sak hur mycket sopor man lämnar.

    Hur många blev inte arga? Jag vet till och med personer som flyttade från kommuner för att de fick avgiften som Mise skickade ut till alla. De sade att de inte producerade någonting, det fanns också en massa besvär i förvaltningsdomstolen angående detta. Varför göra det krångligt när man kan ha det enkelt och effektivt? Kommunernas tjänstemän jobbar med det här helt i onödan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Mycket kom fram i den tidiga replikväxlingen. Jag vill bara påminna ltl Häggblom att det som jag uppfattar av kommunernas remissvar så menar de ändå på det hela taget att den här lagframställningen är ytterst efterlängtad. De tycker att den här lagstiftningen innebär bra förtydliganden.

    Likaså upplever jag från Mise och de som jobbar med de här frågorna att det här är en bra lagstiftning och det framgår inte att man tycker att kommunerna ska bestämma själva.

    Vi har en struktur på det här området. Som jag sade i mitt anförande så är det ett område som är ganska reglerat också från EU.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Det sista, ta fram den paragrafen där det står att kommunerna inte själva skulle kunna bestämma om en avfallshanteringsavgift eller inte! Det skulle jag vilja se. Det var precis samma skräckpropaganda som fördes i tiderna om Mise. Det var skyldigheter för att man skulle göra det. Men de fanns aldrig, jag frågade efter den då, och jag frågar efter den i dag; visa mig den paragrafen att någon skulle få böter. Då kan jag ändra mig. Jag tycker inte om att föra ut felaktig maktfullkomlighetspolitik som landskapsregeringen gör när det inte finns någon grund för det. Varför inte låta kommunerna bestämma själva om vi ska ha kommunal självstyrelse? Låt kommunerna bestämma hur de vill göra, medborgarna, majoriteten i kommunerna bestämmer om man vill ha grundavgift eller inte, för det är det som det är frågan om och inte om sophanteringsavgifter.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, men det finns kommuner som har lite olika system, man skattesubventionerar den här verksamheten eller så är den avgiftsfinansierad.

    Utskottet får gärna titta på det här närmare i fall ltl Häggblom behöver övertygas. Principen som sådan tycker jag att är ganska förnuftig. Här har också angivits skäl till varför den är förnuftig. Man ansvarar som individ och hushåll för den mängd sopor som man lämnar, det uppmuntrar att minska på sopmängden och också på konsumtionsmängden. Det finns incitament i hela tanken som är bärande och på det viset principiellt viktiga och intressanta.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är skillnad på grundavgiften och på de sopor som man levererar. Det är grundavgiften som vi diskuterar. Det kan inte vara någon skillnad om en kommun bestämmer att avgiften går över skattesedeln eller att man har en likadan avgift för alla, oberoende av hur mycket sopor man levererar. Det har ju varit frågan om grundavgiften. Folk som aldrig har levererat en sopkasse måste också vara med och betala avgiften och då är det väl bättre att det går över skattesedeln. Då är det enkelt, man har ett system och man behöver inte bygga upp flera olika system bara för att ha en massa byråkrater anställda. Det är effektivare att ha ett system.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

    Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Enda behandling

    5        Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2017-2018

    Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Tage Silander

    Tack, talman! Finans- och näringsutskottet har tagit del landskapsrevisionens verksamhetsberättelse för 2016. Vi konstaterade för vår del att nästan allt som finns i verksamhetsberättelsen har vi redan avhandlat då vi diskuterade och debatterade effektivitetsrevisionen och bokslutet. Det här ska mera ses som ett sammandrag över den insats som landskapsrevisionen har gjort.

    Av den anledningen föreslår utskottet helt enkelt att berättelsen bringas till landskapsregeringens kännedom. Tack, talman.

    Talmannen

    Begärs ordet ytterligare? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    6        Ny lag om Fordonsmyndigheten

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2017-2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

    7        Avbytarlagstiftningen

    Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2017-2018

    Båda ärenden tas upp till behandling vid plenum den 13 december 2017.

    8        Spelsituationen

    Ltl Axel Jonssons skriftliga fråga SF 1/2017-2018

    En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    Plenum slutar

    En frågestund kommer att hållas på onsdag den 13 december klockan 13.00. Nästa plenum hålls samma dag klockan 14.00. Plenum är avslutat.