Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Camilla Gunell. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, herr talman!

Den svenska regeringen vill ta bort förbuden mot kärnkraft vid kusten, vilket öppnar upp för nya reaktorer i direkt närhet till Åland. Förändringen innebär att tidigare skyddade kustzoner kan bebyggas med kärnkraft trots de risker som kylvatten, avfall och potentiella olyckor innebär för Östersjöns ytterst känsliga havsmiljö.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande fråga: Vad är landskapsregeringens ställningstagande till att Sverige öppnar för mer kärnkraft vid kusten i närheten av Åland?

Tack för det, herr talman!

Tack för frågan, ledamoten Röblom. Mycket riktigt, den svenska regeringen ville upphäva förbudet mot kärnkraft vid kusten för att möjliggöra nya reaktorer i flera områden än tidigare, till exempel stora delar av skärgården samt på Öland och Gotland.

Förslaget, som har skickats ut på remiss med sista svar den 15 december 2025, syftar till att ändra miljöbalken så att dessa områden inte längre är undantagna. Varje enskild etablering skulle fortfarande kräva en individuell prövning för att säkerställa att natur- och kulturvärden skyddas. Målet är alltså att upphäva förbudet mot kärnkraft i vissa kust- och skärgårdsområden. Partierna i Sveriges regering har idag en energipolitik som är ganska fokuserad på kärnkraft.

De områden som skulle inkluderas är Öland, Gotland, Stockholms skärgård och Bohuslän. Syftet är att inte på förhand utesluta potentiella lämpliga platser och därmed ge fler aktörer möjlighet att bygga ny kärnkraft.

Förslaget har skickats på remiss och är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2026. Villkoren är att förslaget inte förändrar den generella tillståndsprövningen för nya anläggningar, utan varje etablering måste fortfarande godkännas individuellt och inte skada natur- och kulturvärden.

Landskapsregeringen anse att även om lagändringen genomförs, kvarstår alltså tillståndsprövningen. Om en plan eller ett projekt medför risk för betydande gränsöverskridande effekter ska Esbokonventionen följas. I praktiken innebär detta att Sverige i ett tidigt skede ska underrätta och samråda med grannländerna. Därmed kommer också Åland att få möjlighet att uttala sig längre fram i processen.

Det finns dock anledning att särskilt uppmärksamma de miljömässiga konsekvenserna av att tillåta ny kärnkraft i kustnära miljöer. Östersjön är ett innanhav med begränsad vattenomsättning och har redan en betydande belastning från näringsämnen, miljögifter och klimatförändringar. Ytterligare tillförsel av värme eller riskämnen innebär potentiella kumulativa effekter som kan påverka havets ekologiska status.

Vi vet i dagsläget heller inte vad som är aktuellt att bygga. Kärnkraft är dyrt och det är långa processer att förverkliga. Handlar det här om stora kärnkraftverk i motsvarande grad som Oskarshamn eller Ringhals, eller är det mindre modulära enheter som man har tänkt sig? Inget av detta är ännu känt.

Vi vet att effekterna av utsläpp av varmt kylvatten främst är lokala. I ett slutet hav som Östersjön kan även lokala förändringar få vidare konsekvenser. Uppvärmningen av kustvatten kan påverka artsammansättning, lekplatser och ekosystemfunktioner samt skapa gynnsamma förhållanden för invasiva arter och sjukdomsorganismer som kan spridas vidare till åländskt vatten. Förlust av organismer vid intaget påverkar sannolikt lokala bestånd, men den samlade effekten kan också bli regional.

Potentiella olyckor och lagring av kärnavfall riskerar att direkt påverka Åland och Östersjön. En olycka i ett kustnära kärnkraftverk skulle kunna få långvariga effekter för Ålands befolkning, fiskbestånd, vattenförsörjning och marina ekosystem. Även mindre utsläpp kan ackumuleras i det slutna havssystemet och påverka livsmedelskedjor och sediment under en lång tid.

Därtill kan konstateras att Östersjön kan komma att utgöra en betydande dricksvattentäkt för Åland inom en relativt snar framtid. Rening av havsvatten ses som en framtida lösning och utvecklas i ett pilotstadium. Detta aktualiserar ytterligare behovet av att beakta riskerna vid eventuella radioaktiva utsläpp i Östersjön. Även om omvänd osmos är effektiv för att avlägsna många föroreningar, inklusive en rad radioaktiva joner, kan det inte uteslutas att vissa isotoper som bildas i kärnkraftverk kan passera fritt genom membran.

Samtidigt kan det konstateras att, åtminstone i den svenska regeringens syn på saken, så är kärnkraft en fossilfri energikälla och att det finns behov av utveckling av fossilfri energi för att minimera klimatförändringarna, som i sin tur direkt påverkar Östersjön.

Ett helhetsperspektiv på Östersjöns miljö är avgörande för att inte äventyra de framsteg som görs internationellt och regionalt inom havsmiljöarbetet, samt Helcoms handlingsplan för ett friskt Östersjön.

Jag kan stanna där. Tack!

Tack, herr talman!

Det är säkert många som känner en viss oro för det fokus på kärnkraft som den svenska regeringen politiskt nu har valt att gå in för. Det handlar om oro kring vad det innebär att bryta uran, risker för olyckor, säkerhetsaspekter, slutförvaring och så vidare. Sverige, som ministern nämner, satsar hundratals miljarder av skattepengar för att på olika sätt stöda detta.

Jag kan inte låta bli att sätta detta i relation till debatten om vindkraft här på Åland. Den är ju en del av den diskussion som har förts kring detta. Människor som är motståndare till havsbaserad vindkraft på Åland har delvis förlitat sig på att kärnkraft är det alternativ man bör satsa på för att skydda miljön. Men då kan man ställa sig frågan: hur skyddade är våra havsmiljöer här runt Åland om vi är omgivet av kärnkraftverk?

Ministerns första svar lät nästan som en bra grund för ett svar i kommande Esbokonventionens hörande. Men jag tänker ställa frågan ändå: Kommer Åland att svara ungefär som ministern nu gjorde? Och borde Åland engagera sig utöver Esbokonventionen, även om vi inte har behörighet över kärnkraftsfrågan på det sättet? Är det här en fråga där landskapsregeringen och lagtinget borde engagera sig mer i hur planeringen sker runt våra vatten?

Jag kan avslöja att när vi skulle svara på den här frågan så måste vi bedöma om det handlade om en miljöfråga, en energipolitisk fråga eller en utrikespolitisk fråga. I vilket skede ska man som grannland gå in i ett annat lands politiska ställningstaganden och göra sin röst hörd?

Jag anser att det är lämpligt att Åland tar tag i den här frågan och delger sina synpunkter när det blir mera klarlagt vad den svenska regeringen har för avsikt att göra. Esbokonventionen kommer per automatik att erbjuda oss den möjligheten.

Det är viktigt att ha i åtanke att säkerhetsläget i Östersjön just nu är sådant att kärnkraftverk kan bli måltavlor i oroliga tider, och av den anledningen bör vi kanske vara försiktiga.

Dessutom kan man konstatera att bygga kärnkraftverk är väldigt dyrt. Jag tror att Olkiluoto 3, som byggdes för en tid sedan, är världens dyraste byggnad med en kostnad på 8,5 miljarder euro. Jag tror inte att man kommer att strössla kusten full med kärnkraftverk. Detta sker heller inte under en väldigt snabb tid. Det tar åtminstone 7-10 år att etablera ett kärnkraftverk.

Jag anser att vi kanske ska ta det lite lugnt i den här situationen för ögonblicket, se vad det blir och sedan återkomma.

Det här är i alla fall mina reflektioner i det här läget.

Tack, herr talman!

Som ministern nämnde så är havet väldigt eftertraktat just nu, särskilt Östersjön, till olika användningsområden. Det handlar om dricksvatten, kylvatten till kärnkraftverk och vindkraftverk. Det är ett hårt tryck på vår gemensamma resurs, Östersjön.

Ser ministern några initiativ till en starkare samordning och diskussion mellan Östersjöländerna och mer specifikt kring hur vi ska hantera det ökade trycket på regeringsnivå? Finns det några initiativ på regeringsnivå för att bättre samordna detta arbete? Vi har ju havsplaneringsinstrumentet och havsplanen ska uppdateras ganska snart. Men finns det några ytterligare initiativ för att samordna användningen bättre?

Det finns också ett stort engagemang och en oro för hur Östersjöns miljö kommer att drabbas av att det idag finns så många användningsområden och är så eftertraktad.

Det här är utmärkta frågor att arbeta med, både inom det nordiska samarbetet, Helcom och BSPC, där ledamoten Röblom kanske fortfarande är aktiv.

Jag ser ett stort behov av detta i landet som helhet. Nu när vi har haft våra samråd kring havsbaserad vindkraft har vi fått utlåtanden från alla myndigheter, vilket vi har begärt.

Samtidigt finns det en samlad bedömning av till exempel kumulativa effekter och hur dessa kan påverka havet som helhet. Här skulle det behövas ett mer myndighetsöverskridande samarbete. Det handlar dels om samarbete mellan myndigheter i landet som helhet, men förstås också gärna mellan länderna. Jag tror att detta skulle vara väldigt hälsosamt för Östersjön i det känsliga läge vi nu befinner oss i.

Forskarna säger att vi inte kommer att stanna vid 1,5 graders uppvärmning globalt, utan att det kommer att gå mot mycket värre scenarier. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.