Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen temporärt höjs från 5,7278 % till 8,3278 % för skatteåren 2009-2011.

Komplikationen med det, uppdagades under vårvintern när vi fick insikt i att den åtgärd som staten genomför, där man fördelar medel från statskassan till kommunerna, kommer att påverka oss på det sätt att om vi inte ändrar den kommunala delen av samfundsbeskattningen, vilket vi har behörighet över, kommer fördelningsåtgärden att leda till en sänkt skattesats för våra samfund.

Det togs inte några som helst kontakter från finansministeriet i Helsingfors med förvaltningen här för att informera om de åtgärder de avser att göra. Man kan förstås diskutera om huruvida vi ska ha en sådan kontakt som leder till att vi har kunskap om hur sådana här åtgärder påverkar oss, och i vilket skede. Det här är förstås en brist. Därav också den här landskapsregeringens intensifierade kontakter med finansministeriet och riksmyndigheterna för att vi i dialog ska kunna förutspå och undanröja sådana här saker som påverkar oss och sätter oss i en rent ut sagt besvärlig situation.

Det är två aspekter i detta förslag och den utgångspunkt som ligger i rikets fördelningspolitik, om vi kallar det så, mellan staten och om kommunerna. Vi fick kännedom om det här intressanta att analysera hur en sänkt samfundskatt skulle påverka här på Åland. Det här är synnerligen intressant, vi för ju en skattedebatt fortgående, skattedebatten intensifieras också här i lagtinget. Det var av intresse för oss att bedöma hur det här kan påverka.

Sänkt skatt för samfunden kan ge en positiv effekt, det kan också locka våra samfund, som vi har idag, att utföra en större verksamhet på Åland. Möjligen kan det locka nya företag till Åland. Den här grundtanken tror jag att alla kan enas om.

Den andra delen är att vi har den offentliga välfärden, i det här fallet kommunerna, vars finansiering ska tryggas på något sätt. I den här prekära situationen av finanskris och lågkonjunktur så måste de aspekterna vägas in i bedömningen.

Det som vägde tungt i bedömningen var om man gå in för en lägre samfundsskatt? Vi har behörigheten, då bör det ske i en situation då vi har gott om tid. Där vi kan ta ett lagförslag på eget initiativ och kan säkerställa att vi har sådana rutiner i uppbörden av skatt, så att det kommer att fungera. Att också behörigheten klarläggs fullständigt. Nu är det så att skatten som uppbärs av staten, den skatt som också uppbärs av de åländska samfunden, det sker i de situationer när våra samfund har verksamhet både på Åland och på rikssidan, det sker utifrån den praxis, från företagets egna uppgifter var de har haft sin verksamhet. Det här fungerar väl så länge som man har samma skattesatser. Blir det olika skattesatser krävs det något annat än en praxis på hur man bedömer var verksamheten har varit. Det fordras förmodligen ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning också mellan Finland och Åland, att man reglerar det här.

Om och när man inför något, vilket vi inte bedömer att man ska göra i den här situationen av lågkonjunkturen, där också kommunernas riskera att drabbas med ökad arbetslöshet, ska det ske som en åtgärd som vi själva tar. Där vi har framförhållning att alla de här aspekterna och frågetecknen kan rätas ut.

Jag bedömer det ändå som att vi otvivelaktigt har behörigheten och kan göra de här sakerna om vi så önskar.

Sedan har vi en annan aspekt, som vi väljer att öppet och tydligt lyfta fram i den här framställningen. Staten ändrar i fördelningen, man ändrar ju inte skatteprocenten för samfunden man fördelar mera från stat till kommunerna vilket innebär att samfundsskatten för våra företag sjunker. Då måste vi vidta en skatteåtgärd i den föreslagna skattesatsförändringen så att skatten höjs. Vi vidtar en skatteåtgärd, staten vidtar en fördelningsåtgärd. Staten kan utföra en fördelningsåtgärd retroaktivt men vi kan ha större problem att utföra en skatteförändring retroaktivt. De här fordrade en hel del analys och eftertanke innan vi lade vårt förslag.

Grundlagsutskottet konstaterar i ett utlåtande att grundlagen inte innehåller något generellt förbud mot retroaktiv skattelagstiftning. Det krävs ändå en förutsägbarhet för att detta ska kunna var möjligt. Vi har den uppfattningen att våra samfund inte har förväntat sig en lägre skattesats, den bibehålls på den nivå som det har varit tidigare. Därför hävdar vi i vårt förslag på att kravet på förutsägbarhet uppfylls så att retroaktiviteten ändå uppfyller grundlagens andemening och stadganden.

Vi har ändå valt att dela upp lagframställningen i två delar, en del som gäller för 2009 och en del som gäller för 2010-2011 p.g.a. osäkerheten och att det är svårt att vara tolkare på förhand. Vi har ändå vår bestämda åsikt att det inte strider mot grundlagen. Ifall det skulle tolkas som att lagen strider grundlagen och den skulle falla till retroaktivitet som sker då detta år, då skulle ändå den temporära förändringen gälla 2010-2011. Detta som en säkerhetsåtgärd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är en hel del som gör mig lite förvånad i den här framställningen. När det gäller retroaktiviteten, oavsett hur man tolkar grundlagen, är min uppfattning att vi alltid haft en sådan praxis i detta parlament, när det gäller det skattelagstiftning, att man inte stränggerar retroaktivt. Det gäller speciellt att näringsutskottet tittar på det, jag ska återkomma till det. Det som gör mig förvånad är att man höjer skatten med 2,6 % i klartext för företagen. Motivet är att man har ändrat i riket. Finansministern gav ju väldigt goda motiv för egen beskattning när vi ser hur inflätade vi är i saker och ting som vi egentligen inte har haft en aning om. Att höja nu i stället för att stimulera företagandet? Jag förstår på finansministern att man har analyserat det här. Har man tittat riktigt noggrant igenom vilka effekter det här skulle ha om man i detta lågkonjunkturläge skulle stimulera om man i stället skulle hålla samfundsbeskattningen så låg som möjligt? Har man riktigt, riktigt noggrant analyserat detta?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Det har vi gjort i den mån som vår förvaltning har resurser för detta. Vi har inte ett inbyggt system i vår förvaltning med en egen skatteavdelning som gör det här bedömningarna. Det tycker jag är en brist. Jag hoppas att kunskapen, erfarenheten och intresset för det här växer med tanke på arbetet med den kommunalskattelag som vi har satt i gång. Kutymen har inte i landskapsförvaltningen och i lagtinget varit att man har analyserat skatteeffekter så mycket. Vi har ändå försökt göra det här. Bedömningen blir sammantaget att det inte är säkert att det framöver nu är vinsthanteringen som kommer att vara det stora problemet för företagen. Det är det som samfundsskatten gäller. Jag håller med om att det finns positiva effekter men det finns för många frågetecken. Vi måste fatta beslut om det här utifrån eget initiativ och långt på förhand för att det ska vara seriöst.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har förståelse för finansministerns svåra situation. Man fick insikt i att ändringar var på gång, men hade ingen information överhuvudtaget. Då blir det brandkårsuttryckningar, det har jag förståelse för. När det gäller det här med en egen skatteavdelning, där tror jag också att finansministern och jag samma uppfattning. Det är kanske inte riktigt läge att späda på den offentliga sektorn, men det här skulle vara synnerligen nödvändigt. Jag uppfattade att finansministern var lite tveksam i huvudanförandet om det faktiskt var vår behörighet när det gäller kommunalskattesatserna för samfund. Det uttalandet förstår jag inte riktigt. Enligt mig är det definitivt vår behörighet.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Det är det också enligt min uppfattning. Från vissa partier har det uttryckts att den här skatten traditionellt har varit på samma nivå som på rikssidan 26 % och att man ska fortsätta följa detsamma. Även om jag är övertygad om att det är vår behörighet, och ledamoten Anders Eriksson är övertygad om det, så tror jag att det är bättre om vi inför en förändring gör det utifrån ett eget initiativ, långt på förhand, så att vi säkerställer att det inte blir någon tvist om det sedan. Det är givetvis en politiskt känslig fråga, ifall Åland skulle ha en annan företagsbeskattning än vad man har i omgivningen. Jag menar att det inte är uteslutet att det kan komma att bli ifrågasatt. Jag är övertygad om att det är vår behörighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! För socialdemokraternas håll välkomnar vi den här framställningen. Vi har efterlyst den i ett tidigt skede. Vi fick sedan också svar av regeringen, via media, att man skulle komma med den här. Den är ju nödvändig med tanke på kommunernas ekonomi. Jag tycker det var ett intressant resonemang att ska man göra förändringar i kommunalbeskattningen, enligt det här förslaget så ska man göra det utgående från ett eget initiativ. Det ska vara långsiktigt och inte bara att man rycker till när man har chansen ungefär. Det är klokt tänkt, tycker jag. Det förutsätter att regeringen har en skattepolitik. Vi har många gånger fått uppmaningar från liberalerna att vi ska redogöra för vår skattepolitik. Min fråga är, vad anser liberalerna?

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Om jag kort här under en repris skulle säga så här; för mig personligen, herr talman, är personbeskattningen nog intressantare i så fall att man börjar diskutera. Jag tror mera till en strävan att sänka personbeskattningen, i så fall, än de här åtgärderna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag får tacka för den synpunkten. Det är nödvändigt om vi ska börja diskutera skattesatser för olika skatteslag så måste vi ha en gemensam och någorlunda klargjord skattepolitik i landskapet. Meddelandet, som vi väntar på, får nog gärna komma ganska snabbt. Inte behöver vi vänta på någon budget, tvärtom, ju fortare desto bättre.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Vi satte i gång arbetet med meddelandet redan före sommaren. Nu är vi i den lyckliga situationen att vi har en avdelningsjurist på finansavdelningen, vilket det såg ut att vi inte skulle ha under en tid. Arbetet fortskrider, målsättningen är att vi ska leverera skattemeddelandet under denna höst. Något annat kan jag inte lova.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Föreliggande lagförslag tillhör väl kategorin framställningar som man läser och tar del av med lite blandade känslor. Å ena sidan i det här fallet, att stödja den kommunala hållbarheten på lång sikt ekonomiskt, å andra sidan behovet av att ibland stimulera näringslivet. Alla vet att lönsamheten har gått ner påtagligt även inom åländsk företagsamhet, på senare år. Något som avspeglats sig i alarmrapporter vad gäller skattegottgörelsens storlek.

När det handlar om dylika avvägningar så gäller det naturligtvis att ta ett helt helhetsgrepp. Jag tycker att finansminister Perämaa, på ett bra och tydligt sätt, redogör varför man inte skulle gripa in i det här i stundens möjlighet och ägna sig åt skattepolitik i ett sammanhang där sakfrågan har kommit som en enda stor överraskning för oss alla.

Centergruppen har valt att stöda det här fullt ut, som en del av landskapsregeringen. När det gäller problematiken som finns kopplad till den här framställningen är det ofrånkomligt att vi än en gång har en behörighetsproblematik. Där vi via vår direkta koppling till finsk kommunalbeskattning, i det här fallet till redovisningssystemet i stort, får den här typen av överraskningar. Jag kan enbart hålla med ledamot Sundbacks resonemang här om vikten av att vi börjar diskutera beskattningens natur och innehåll med mera.

Centergruppen ser med glädje fram det kommande skattemeddelandet och debatten.

De som i denna sal är tveksamma till att vi retroaktivt ska ägna oss åt den här typen av åtgärder kommer att få rätt i efterhand, om vi säger så. Den stundande prövningen, huruvida vi har rätt att retroaktivt göra den här förhöjningen, kommer med största sannolikhet att bli föremål för Högsta Domstolens granskning. Jag tror inte att justitieministeriet vill släppa i väg det här utan att Högsta Domstolen tar ställning, inom ramen för lagstiftningskontrollen, till huruvida man inom ramen för Finlands grundlag, självstyrelselagen, kan göra den här typen av åtgärd retroaktivt.

Nu innehåller den här framställningen, som finansministern mycket riktigt påpekade, förklaringar och redogörelse för hur grundlagsutskottet har sett på den här problematiken. Till det kan man tillägga att grundlagen som sådan innehåller ju bara en uttrycklig bestämmelse mot förbud, mot retroaktivitet i lagstiftningen och det handlar om straffbestämmelser d.v.s. man kan inte i efterhand öka på straffets storlek. Retroaktiviteten har alltid varit en helig princip, att det ska finnas en förutsägbarhet vad företag, juridiska personer etc. kan förvänta sig av lagstiftaren. Därför har vi en problematik. Men naturligtvis, behörighetsproblematiken, retroaktivitetsproblematiken är saker vi kommer att få ta del av snart via lag stiftningskontrollen medan vi själva får börja diskutera behörighetsfrågan.

Till sist kan jag säga att det är ett klokt grepp av landskapsregeringen att i paragrafuppbyggnaden dela upp de här i två moment. Ett eventuellt fällande av retroaktivitetsdelen leder till att lagförslaget ändå kan träda i kraft men i så fall från 1 januari 2010.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det står att landskapsstyrelsen föreslår bla, bla, bla… Landskapsstyrelsen kan ju inte föreslå något för lagtinget lika lite som Lemlands ungdomsförening eller mellersta Finströms Martaförening eller någon annan icke behörig myndighet eller instans. Det är landskapsregeringen som kan föreslå framställningar, vi lagtingsledamöter och republikens president. Det var förstås ett skämt, men det visar på den allvarliga invändningen som jag har när det är uppenbara sakfel i många framställningar. Jag har gjort en liten sejour som ersättare i lagutskottet. Det var väl ingen vidare upplevelse, utan att säga något mer innan ärendet är slutbehandlat. Jag får återkomma till det.

När det gäller den här framställningen, är det som flera talare har sagt, två sidor av myntet. Man måste vända på myntet i dessa kristider. Vi behöver dels spara in i offentlig förvaltning och göra samma sak lite billigare. Dels behöver vi också stimulera åländskt näringsliv. Det är företagsamhetens år i år. Sådana här frågor borde vara högt på agendan. Det är de också i och med den skattedebatt som ständigt pågår.

För Obunden Samlings lagtingsgrupps del kan jag säga att någon retroaktiv lagstiftning kommer vi under inga omständigheter att gå med på. Det kan ni veta redan nu.  Den föreslagna paragrafen kommer vi att föreslå att förkastas om det, mot förmodan, skulle gå igenom lagtingets utskottsbehandling. Det här har ingenting att göra med att det eventuellt, enligt grundlagsutskottet, att någon liten krystad tolkning skulle vara möjlig. Det har att göra med att vi inte stiftar skattelagstiftning retroaktivt. Vill ni andra göra det så varsågoda. Det skulle förvåna mig storligen om det godkändes. Om det ändå är juridiskt möjligt så är det politiskt omöjligt för oss att göra så, särskilt under företagsamhetens år.

När det gäller framställningen i övrigt så är vi öppna för en diskussion om man skulle ta den möjligheten att stimulera näringslivet med en lägre skattesats under den här tiden. Därför ville vi höra också andra partiers åsikter. Vi ser det kanske som lite bypolitik. Vissa kommuner har väldigt stort behov av samfundsskatter och andra inte. Man kanske borde fjärma sig från det och se helheten. Åländskt näringsliv är ju kanske i en sådan fas att det också behöver stimuleras.

Sammanfattningsvis, ställer vi oss tveksamma till helheten, men framförallt till den retroaktiva delen, i 2 mom. 4 a §. Den kan vi inte acceptera.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag förstår argumenten som Obunden Samling lägger fram. Den ligger mycket i det. Tanken om retroaktiv beskattning kändes också motbjudande för oss. Därför måste vi grundligen sätta oss in i den frågan. Därav skälet till att inte gå in för en sådan här åtgärd nu, om det är så att man vill det. Det är en intressant tanke, men då borde man göra det långt på förhand i form av ett eget initiativ så att också samfunden känner till att det här på gång. Om man går in för något sådant så kan det påverka var samfunden väljer att utföra sin verksamhet. Därför blir inte effekten den rätta när man genomför åtgärder retroaktivt, när skatteåret till stora delar redan har gått, om ledamoten Sundman förstår argumentationen. Det borde ske utifrån ett eget initiativ, noga förberett, om vi går in för det här.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror inte att företag har så stora problem med sänkta skatter. Jag kan inte tänka mig att det är något företag som motsätter sig sänkt skatt. Problemet är att skattebasen minskar för kommunerna. Det är andra sidan på myntet. För företagen är det nog inga bekymmer att vi gör det här helt oförberett, som en blixt från klar himmel. Så länge det handlar om positiv rättsverkan kan man också göra saker och ting retroaktivt men inte när det är negativ rättsverkan. Till den delen skiljer det sig, man har också gjort det här retroaktivt i Finland fast det inte är någon skillnad för helheten. Vi är öppna för en diskussion när det gäller att hålla denna lägre skattesats. Jag har också förståelse för det argumentet att man kanske borde förbereda sig lite och se om det är det här som vi ska satsa på, är det här rätt? Vilka effekter gör det? Gör det nytta? Jag håller med om att det är ett klokt resonemang när man för skattepolitik.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag vill bara påpeka det nu för att det ska bli fullständigt klart, även om det formellt sett just nu är en skattehöjning från en lägre procent, i och med den åtgärd som Finlands regering har gjort, så är det de facto inte en höjning sett ur företagarens synpunkt. Jag vill ändå hävda att man har haft en beredskap att se till att man har en samfundsskatt på 26 %, den nivån blir densamma så att man stannar på samma nivå. Det är inte de facto en höjning.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Nej, det är det ju inte om man ser till åren 2010 och framåt. Men med mitt rättssäkerhetstänkande så är det, det facto en höjning om man nu retroaktivt som lagstiftare ångrar sig och höjer skatten i alla fall inför 2009. För 2009 är det en skattehöjning per definition. Det ska man inte göra. Det passar ju bra att företagsamhetens år har lite lägre skatt, fastän det inte riktigt var meningen. Så kommer det att bli.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det råder lite förvirring här i ledamot Sundmans resonemang, förmodligen beror det på att han inte riktigt känner till hur det här skattesystemet är uppbyggt. Det är nämligen så att staten har förbehållit sig rätten att sätta samfundsskattesatsen. Det är alltså en statsskatt, rent formellt. Den här skatten fördelas från staten ut till kommuner och församlingar. Det här gör riksdagen i lagstiftningen när det gäller de övriga i riket, men kan naturligtvis inte bestämma över fördelningen till de åländska kommunerna via en rikslag eftersom vi har en egen kommunal skattebehörighet. De här sakerna följs åt. Det betyder, precis som finansminister Perämaa sade, att det inte sker någon ändring av skattesatsen för de skattskyldiga. Därmed kan man inte heller säga att det sker en retroaktiv höjning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag förstår inte vad jag inte förstod. Men jag har förstått det som lagtingsledamot Sjölund förklarade. Men förstod inte vad jag inte förstod.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Som tidigare talare har konstaterat så har den här frågan flera olika sidor. Myntet kan vändas ett par gånger om man kan betrakta det på olika sätt. En första spontan reaktion är att här borde vi ta chansen att använda vår behörighet, men samtidigt så ser man inte kanske vad det kan få för konsekvenser. Finansminister Perämaa var inne på att man har försökt göra en konsekvensanalys från avdelningens och regeringens sida, men man anser att tiden har varit för knapp för att kunna göra den här biten.

Tittar vi nu i framställningen finns en ytterst, ytterst knapp konsekvensbeskrivning av förslaget som sådant. Nu lyfte ministern fram lite mera analys i sin presentation. Ett önskemål från den frisinnade gruppen är att man i behandlingen i näringsutskottet faktiskt tittar på en ytterligare konsekvensanalys av det här, så att man vet på vilka grunder man går in i det. Framförallt bör man titta på hur det här förslaget som ligger drabbar samfunden. Vad hade konsekvenser blivit om vi inte hade gjort det här? Där måste man också ta med konsekvenserna för kommunerna. Det finns en beskrivning men jag tror att alla ledamöter, som tittar på framställningen nu, ganska snabbt kan konstatera att den är ytterst, ytterst summarisk. Djupet i analysen kanske inte finns åtminstone på papperet.

 Finansminister Perämaa försökte härifrån talarstolen att ge den ytterligare djup men jag tror att före lagtinget fattar beslutet bör det finnas en lite djupare analys så att man faktiskt kan visa på vilka grunder man har kommit fram till det beslut man tar.

Behörighetsaspekten är också intressant här. Det har också tagits fram i tidigare anförande här. Jag kan dra ett sådant exempel som tyder på att vi kommer att ha en ganska intressant diskussion kring behörighetsaspekten i det här.

Till kommunerna rapporteras månatligen skatternas inflytande. Från och med 1.7 har prognosen som rapporterats från skattestyrelsen utgått ifrån den nya för delningen. Det ger oss en liten fingervisning om hur man ser på det från motpartens sida i det här fallet. Man utgår ifrån att samfundsskattens totala storlek är 26 % sedan ska den fördelas på ett annat sätt. Vad händer om vi inte gör den här förändringen? Vart kommer pengarna? Det är en intressant fråga som jag tror att också näringsutskottet kan ställa sig. Jag tror inte att det är så lätt att få ett svar på den. Även här bör man se till att man för ett resonemang kring det i utskottet.

Till sist kan jag säga att när det gäller samfundsskattefrågan och hur stor del av samfundsskatten som kommunen får ta del av, är en fråga som trycker på behovet av att ytterligare kunna få föra egen skattepolitik här. Om vi ser det på det sättet så har delen av samfundsskatten, som kommunerna får att ta del av, sjunkit över tid ganska rejält. Intresset ute i kommunerna, för att föra en aktiv näringspolitik, kan man till vissa delar se koallision mellan hur mycket man har fått ta del av näringsskatterna och hur mycket man är beredd att föra näringspolitik. Det vill jag gärna föra in i debatten som en sak att fundera på framåt. Det gäller framförallt inte den här framställningen nu, men framåt. Hur kan man se till att få kommunerna att mera aktivt ta del i näringspolitiken och föra en egen näringspolitik? Här kommer det här att kunna diskuteras framförallt i skattemeddelandet, men också när vi ska diskutera upplägget av en egen åländsk kommunalskatt. Där finns ett sådant utrymme att föra den diskussionen.

Innan man nu tar en slutlig inställning till den här frågan så bör de saker som jag håller fram här från vi Frisinnades sida komma fram i det betänkande som näringsutskottet gör dvs. att man har konsekvensanalysen gjord. Det är viktigt.

Ltl Olof Erland

Talman! Det finns många intressanta aspekter på den här framställningen. Det första är att man i samband med den ekonomiska resektionen i världen och därmed i Finland har vidtagit budgetåtgärder som riktar sig mot kommunerna och då använt sig av samfundsskatten. Samfundsskatten är till sitt belopp, det man tar ut från företagen, en riksbehörighet. Den är fastställd till 26 %. Det man gjorde i våras, som gick igenom riksdagen i april är en omfördelning till förmån för kommunerna, som är de grundläggande serviceproducenterna här på Åland och ännu mera i riket. Den fördelningen har medfört att konstruktionen på vår behörighet, d.v.s. delad behörighet när det gäller skattefrågorna, har inneburit att det blir en sänkning av det som staten tar in. Man skriver ner så att säga för att kommunerna ska kunna expandera.

Enligt min mening, de får ju naturligtvis utskottet studera, är det här är ingen retroaktivitet på det sättet att företagen skulle ha förväntat sig en skattesänkning eftersom normen är fastställt till 26 %.

När det gäller frågan som sådan så kunde man överväga att vi har mera behörighet på egen hand. Man kan också tänka sig en praktisk lösning för just den här situationen, att man skulle ha i blankettlagen att också fördelningen följer den som är i riket.

Intressant i sammanhanget är, som någon nämnde, att samfundsskattedelen för kommunerna har minskat successivt sedan 1992. Här i lagtinget har vi haft flera beslut om skattesatsen, men då hade har de gällt sänkningar av kommunerna andel, för att vi inte ska få en högre skatt än i riket när det gäller företagsamheten.

En intressant aspekt som ingen har nämnt här som jag vill nämna, jag hoppas att utskottet kan beröra den i alla fall, är att bedöma om kommunalskatten för samfund ingår i det normala skattesystemet? Det är det begrepp som man använder inom EU för att utröna om en autonom region, genom att sänka skatt, ger ett otillåtet statsstöd. I det här fallet kunde man åtminstone rent teoretiskt, eller varför inte praktisk pröva det. Det är sådant som prövas just nu när det gäller Azorerna, Gibraltar och Baskien. Skulle det här vara ett otillåtet statsstöd att inte höja skatten för kommunerna på Åland?

Den andra frågan är vad det innebär för det statliga fördelningsbeslutet, om skulle kunna göra det? Går kommunerna miste om den skatten? Tar staten in den i stället? Ingen åländsk politiker vill väl ha en sådan fördelning?

Ser man på det så är ju landskapsregeringens åtgärd för det första inte skadligt på något sätt eller till förfång för företagen och det är till nytta för kommunerna som får den extra tilldelningen, som man också får i riket, som säkert också kommer att behövas för de åländska kommunerna.

Den här aspekten på skattestimulans, där landskapsregeringsledamot Perämaa gjorde en riktig bedömning, ska man använda kommunalskattemedel för att sänka skatten, så då måste man beakta risken för att det bedöms som statsstöd. Men samverka med finansministeriet på det sättet att tidigare år så har ju staten haft som ett hot mot den kommunala skattesjälvständigheten, man gör hela samfundsskatten till en statsskatt. Man kan tänka sig i förlängningen att man bedömer Ålands skatterabatter på det här området som icke ändamålsenligt och då av hjälper man det lätt genom att höja statsskatten.

Herr talman, en sak ytterligare som är värd att nämna i det här sammanhanget är att den åländska skattepolitiken, när man diskuterar den i den offentliga debatten, så låter det som om vi aldrig skulle ha gjort något på skatteområdet. Men i början på 90-talet införde landskapet en rabatt på försäkringstjänster av en viss typ. Den lagen ändrades 1995 vilket ledde till att kommissionen granskade det här fallet. När landskapet begärde en notifiering så dröjde kommissionen med besked om notifieringen. Det här togs upp i OECD:s och EU:s skattebeteendegrupp där Finland var ett av de länder som hade en prickning på den här listan. Det var alltså Ålands försäkringsrabatt i kommunalskatten. På den listan finns Åland kvar, men där står det att man har tagit tillbaka beskattningen, det gjordes 2002 efter diskussioner med kommissionen. De diskussionerna var särskilt inriktade på att kommissionen inte skulle binda upp beslutet på att man inte kunde ha avvikande skattesatser i en region. Däremot kunde man inte ha en rabatt riktad till en särskild näringsverksamhet. Åland har varit ute på skatternas gungfly, om man uttrycker det så.

Behörighetsfrågan, den administrativa frågan, skattepolitiken allt är ganska komplext. Det är kanske hög tid att vi i lagtinget tar oss an den där komplexiteten och inte så lättvindigt säger att tar vi över skatten så kan vi stimulera företagen. Det är inte alls så säkert att det är möjligt enlig EU:s regelverk.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! När jag hör på lagtingsledamot Erland så förstår jag också vad som sades här tidigare i en replik till mitt anförande. Han påstår alltså att den totala samfundsskatteprocenten fortsättningsvis är 26 %. Så står det inte i framställningen, där står det att den i nuläget är 23,4 % alltså en sänkning. Näringsutskottet måste börja med att reda ut är om landskapsregeringen och Sundman har rätt eller om ledamöterna Erland, Sjölund och kanske några flera har rätt? Det måste man först göra. Sedan kan man börja behandla det här ärendet. Jag håller med landskapsregeringen att så borde man tolka det, eller har jag helt missförstått det? Har landskapsregeringen helt missförstått det?

Ltl Olof Erland, replik

Ja, vem som har rätt det kan inte jag avgöra på något sätt. Det går att tolka det hela. Utgångspunkten är att det är i inkomstskattelagen man bestämmer skattesatsen. Samfundsskatten i Finland 26 %. Ser man det ur skattebetalarnas synvinkel är det som gäller. Sedan när skatten kommer in, ska den fördelas. Om staten fördelar på ett sätt som man bestämmer och Åland inte bestämmer något, då är det risk för att företagen inte vinner något medan kommunerna förlorar. Det här är en resonemangskedja, det är inte ett påstående att det är rätt. Till den del det är oklart i framställningen, åtminstone för ledamoten Sundman, så är det väl bra om näringsutskottet reder ut det lite tydligare. Det är ganska viktigt för det kommer att komma nya situationer. Att man benar ut skattefördelningen, inkomstskattelagen för staten och för kommunerna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi har parlamentarism. Finansministern är liberal, det är nu två liberaler som säger att finansministern har tvärt fel, och inte förstår sig på det här med hur behörigheten fördelas mellan riket och landskapet. De här tycker jag är ganska allvarligt. Jag vill också gärna höra vad landskapsregeringen tycker om det. Man måste ju kunna lita på vad som står i framställningar som kommer hit? De måste väl ändå vara korrekta? Varför har inte ledamöterna Sjölund och Erland hävt ur sig det här i de diskussioner som man säkert har haft, som har föregått den här framställningen i partiet och mellan de två regeringspartierna. Nu hittar jag nog större fel än att det bara står landskapsstyrelsen. Det här är allvarligt. Landskapsregeringen borde omedelbart återta sin framställning och reda ut det här. Inte kan vi ju behandla sakfrågor om regeringspartierna inte är överens om den rättsliga grunden?

Ltl Olof Erland, replik

Ja, det var en replik av guds nåde det här. Så allvarlig är saken inte! För det första tror jag inte att varken jag eller Folke Sjölund häver ur sig någonting. Vi har fört en diskussion och ett resonemang om det här. Jag kan inte hålla med om att ledamot Perämaa i landskapsregeringen skulle ha tvärt fel, i det mesta har han nog tvärt rätt. Han och landskapsregering har också fört ett resonemang. Möjligen kan jag ha missuppfattat formuleringarna? Formuleringar kan vara oklara. Men vi har en inkomstskattelag, en skattefördelningslag, vi har delad behörighet, det är inte bara komplext i sig, det är också tydligen komplext att förklara och argumentera om de här sakerna. Näringsutskottet har väl fått bra vägkost från den här debatten, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Tack fru talman! Det finns mycket att säga om det här lagförslaget. Det som är ganska talande är att vi fick det i måndags, det är ganska komplext. Man försöker läsa och förstå vad det egentligen innehåller. När man får höra förklaringar både från regeringspartierna och landskapsregeringen och sedan också kommentarer från oppositionen så blir det inte lättare. Näringsutskottet har en gedigen och viktig uppgift att reda ut det här.

Jag har många gånger pratat om att vi ska använda oss av verktyg vi har i självstyrelsens verktygslåda. Kommunalskatten är ett sådant verktyg. Jag hade gärna sett att man skulle ha kommit med framställningar tidigare om att ev. sänka kommunalskatten och samfundsskatten och särskilt i kommunalbeskattningen. Det tror jag skulle stimulera verksamheter och företag på Åland. Vi pratar ofta om att vi ska stimulera företagsamheten, entreprenörskapen. Vi startar upp företagsamhetens år, vad har vi konkret sett av det? Som företagare på Åland har man kanske inte sett så mycket av det, det har varit några diskussionstillfällen. Om man verkligen vill stimulera företag så ska man sänka skatten. Det är jag helt övertygad om. Många företagare, särskilt på Åland, kämpar dag och natt att få en vinst, en plus rad på sista raden för att ev. kunna ta ut en liten del av den vinsten till sig själv. Man betalar löner till sina anställda, man betala hyror, räntor och driftskostnader. Det är ganska svårt att få ett positivt resultat på sista raden. Man stimulerar företagare om man säger att om du lyckas få ett positivt resultat på sista raden så får du, om du är på Åland, behålla lite mera själv. Då stimulerar man. Då kanske företagaren börjar känna att nu är det verkligen dags att istället för att jobba dag och natt så jobbar vi helger och söndagar också. Nu finns det verkligen möjlighet för oss att få ut något av det här företagande som vi gör på Åland. Då stimulera man företagsamhet. Det kanske t o m stimulerar så pass mycket att summan på den skatt man betalar blir högre, fast skattesatsen är lägre, än vad det blir om man har den skattesats man föreslår nu hos landskapsregeringen.

Jag tycker det här är otroligt intressant. Det är de här frågorna vi borde diskutera. Vi borde sätta mycket mera tid och energi på det här. Nu fick vi ju den här framställningen i måndags. Jag har försökt läsa och förstå så mycket som jag bara kan. Jag har inte riktigt fått klart för mig hur man har sett på allting. Det står ju klart och tydligt i framställningen under förslagets verkningar: ”för företagen innebär denna föreslagna ändring en skattehöjning på 2,6 % . Tittar man vad skatten har varit 2008- 2009 så är det ungefär 4 miljoner euro per år i skattehöjning till företagen på Åland. De här senaste åren, som vi har hört, har man fått mindre pengar till kommunerna från samfundsskatten. Det har resulterat i att man har börjat tänka lite annorlunda i kommunerna. Man har kanske börjat använda pengarna lite mera effektivt och verkligen ser på vad man behöver göra, i alla fall i min egen hemkommun, och vad behöver man inte göra. Hur kan vi använda pengarna på det mest effektiva sättet utan att försöka höja kommunalskatten? Det ”tänket” tycker jag att man har fått in i många kommuner och verkligen börjar jobbat för. Man har insett att det finns begränsade resurser.

Som det står i framställningen, har man det sista året fått 8,6 miljoner och 9 miljoner året före det. Om det här förslaget går igenom ska kommunerna kunna dela på 4 miljoner till ifrån företagens skattemedel och vinstmedel från företagen.

Jag tycker att man argumenterar fel när man säger vi går in i en lågkonjunktur och vid en ev. kommande arbetslöshet så är det nödvändigt att vi ser till att kommunerna får pengar, då måste vi ta pengar från företagen. Men med det resonemanget så borde man väl höja den ännu mera då? I stället för att man fick 4 miljoner från åländska företag så kunde man få 8 miljoner. Så kan landskapsregeringen investera sig ut ur lågkonjunkturen och arbetslösheten genom att ta ännu mera betalt av ev. en vinstpott som kommer från företagen. Det vill man inte, det förstår jag också. Men argumentet som Perämaa framförde var lite sådant att i de här tiderna, när vi har ekonomiska svårigheter så måste vi kunna ta ut lite mera skatt av företagen. Jag tycker inte att det är ett sätt att stimulera företag att expandera.

Jag tycker att vi ska ta tillfället i akt. Även om det inte har kommit som finansministern själv medgav att man hade önskat att få lämna fram en sådan här framställning så att man totalt sett hade sett alla ev. synvinklar  på hur det kommer att se ut om vi sänker samfundsskatten för företagarna.

Nu var det ju inte så, utan det här kom lite som en blixt från klar himmel. Men ta tillfället nu! Så ser vi vad det resulterar i. Kanske börjar företagarna på Åland känna helt plötsligt att oj, ska man ha ett företag så är det här man ska ha det. Man ska inte vara i Finland, man ska inte vara i Sverige, man ska inte vara i Estland, man ska vara på Åland. Här stimulerar verkligen politikerna företagslivet. Man vill att företagarna ska kunna få ett positivt resultat på sista raden, så att han eller hon ska kunna få behålla lite mera av den vinst man skapar.

Näringsutskottet har en gedigen uppgift i det här. Jag tycker att utskottet ska försöka se på den här lagstiftningen ur ett företagarperspektiv och sättet man kan stimulera till ökade inkomster både för företagare men också, som jag tror det resulterar i på sikt, för kommunerna, eftersom vinsten kommer att bli större om det sporrar och stimulerar till högre resultat.

Det här var några synpunkter. Det kommer säkert några repliker på det så att jag kan återkomma senare.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kommer gärna med replik för att stimulera ledamot Karlström till vidare debatt, som så önskades. Jag noterade en sak som ledamoten Karlström sade, jag snuddade vid det ämnet i samband med min presentation. Jag tror inte det är vinsthanteringen, just nu i den långkonjunkturen som också drabbar företagen, som är de primära problemen. Frågan är om man når vinst överhuvudtaget. Det tror jag att företagen kämpar med just nu. Därför är en skatteåtgärd för just hanteringen av den sista biten, som först ger effekt i fall att man har en stor vinst och betalar lite mindre skatt av det. Det är inte det som är det stora problemet just nu. Vi ska komma ihåg att det finns många aspekter på det här. Jag skulle mycket hellre stimulera företagandet så att man har lättare att skapa vinst överhuvudtaget. Där kommer diskussionen om inkomstbeskattningen och lägre skatt in, för det påverkar det allmänna kostnadsläget på Åland. Det finns många aspekter. Skattepolitik är så att man inte bara kan lyfta ut en bit och säga att det löser sig, alltihop går in i varandra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Nej, det är helt sant. Det är ett väldigt komplext pussel att stimulera företagen. En av de viktigaste stimulansåtgärder man kan göra är att höja motivationen för företagarna. Det här skulle göra det. Ett argument som att man tänker inte så mycket på vinsten just nu, för den kanske inte finns. En otrolig grundförutsättning, för att företagen ska kunna finnas i fortsättningen också, är att det visar ett plusresultat på sista raden. Kan man få företagaren att bli motiverad lite extra, att verkligen försöka skapa ett plusresultat på sista raden, så har man kommit betydligt mycket längre än med alla andra tänkbara åtgärder man har gjort det senaste året, om man tittar på företagsamhetens år. På vilket sätt har man stimulerat företagarna att skapa en vinst på sista raden? Den drivkraften som finns i att man får behålla lite mera själv, det är själva grunden i företagsamheten. Skatterna är en maktfråga. Ju högre skatt vi har desto mera bestämmer politikerna i kommunerna, politikerna i landskapsregeringen och politiker i lagtinget över de pengar som företagen genererar. Därför vill jag ha ner den skatten så lågt som möjligt så att företagaren får styra över det själv.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är en intressant diskussion. Man måste komma ihåg att det offentliga och det privata näringslivet lever i en symbios. Mycket av det som speciellt småföretagare producerar här på Åland är något som beställs av det offentliga. Ekonomierna går in i varandra. Här finns det nu en risk när landskapets ekonomi är ansträngd, vi är tvungna att skära ner i verksamheter vilket påverkar näringslivet. En sådan här åtgärd påverkar speciellt Mariehamns förutsättningar att balansera sin ekonomi. Det kan leda till åtgärder som gör det svårare för företagen. Också den här aspekten måste vägas in i den här situationen. Diskussionen om att stimulera näringslivet, som jag också sade i min presentation, om man får tid att planera det utifrån ett eget initiativ så är det en intressant diskussion som jag ser fram emot.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag är helt övertygad om att det här är en stimulansåtgärd oavsett om den kommer som en blixt från klar himmel på grund av rikslagstiftning eller om man tar det här beslutet själv om att sänka samfundsskatten för företag i kommunalbeskattningen. Jag tror verkligen att det här är ett sätt att få många fler företag att kanske anställa en person till. Man räknar då med att det här kommer att resultera i ett bättre resultat om vi ökar vår produktivitet och omsättning och man kanske får behålla lite mera av den sista raden. Ett exempel som jag tagit upp förut är momsen för böcker i Sverige som var 25 %. Man sänkte den till 8 %. Kritiker sade att det här kommer att gå åt skogen. Hur ska det här gå? Vi behöver få in pengarna från momsen som varit på försäljningen från böcker. Tack vare att man sänkte momsen från 25 % till 8 % köpte folk mer böcker. Fler människor började läsa och den kulturella sidan blev större. Staten fick in ännu mera pengar med 8 % moms en med 25 % moms tack vare försäljningen av böcker. Jag tror att det är samma sak här. Sänker vi företagsbeskattningen kommer det i slutändan att resultera i en starkare drivkraft för flera att starta företag, och flera att utöka och expandera och får större omsättning i sina företag. Det kan resultera i ökade inkomster också till kommunerna.

Alternativet är att man borde höja skatten ännu mera, om det är räddningen, vilket inte jag tror på. Lägre skatter ger större tillväxt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Bästa ledamöter, Socialdemokraterna har sedan maj-juni i år efterlyst den här framställningen. Vi tycker nu det är bra att den ligger på lagtingets bord. Vi fick skriva flera insändare i media och kanske agera lite väckarklocka innan regeringen kom med besked. Man fick intrycket av att man blev tagen på sängen av den här förändringen som gjordes i riket.

Det är viktigt att utskottet tittar vidare på den problematik om retroaktivitet som har lyfts fram här i debatten. Jag tycker det är en riktig bedömning av landskapsregeringen att ge de åländska kommunerna tilldelningen av samfundsskatten. Den betyder oerhört mycket, särskilt för Mariehamns stad. Tillskottet kommer i tider när samfundsskatten har sjunkit generellt, och tiderna inte ser så goda ut.

De funderingar, som har funnits här i salen idag som jag också har hört tidigare, kring att den temporära skillnaden mellan riket och Åland skulle utnyttjas som någon slags stimulansåtgärd för företag förstår jag mig inte riktigt på. Jag tror att stimulansåtgärder vad gäller företagsamheten ska vara betydligt mera långsiktiga än vad det här är. De måste också vara väldigt tydligt uttalade vad som ska vara effekterna med dessa stimulansåtgärder, så att de verkligen bidrar till nyinvesteringar, nyanställningar eller miljöanpassningar eller vad det är man vill stimulera till.

Jag tror det är viktigt att man följer situationen vad gäller stimulansåtgärder även om inte det här är att betrakta som en sådan. Det skulle vara fel tillfälle också att göra det. Där har vi också, sedan länge, bett att regeringen övervakar vad gäller företagens situation och kommer, i så fall att man gör bedömningen att det behövs, med sådana.

Hela den här förändringen är statens avsikt att hjälpa kommunerna i ett svårt läge. Det här tillskottet är på alla sätt välkommet för de åländska kommunerna.

Det som förvånar mig lite grann, som kanske ledamoten Perämaa kan förklara eller kanske utskottet kan tänka på, är att vad jag har förstått så är pengarna redan utbetalda från skatteverket till de åländska kommunerna. Det är ju lite intressant om det redan är gjort innan lagtinget har tagit den här lagstiftningen. Jag antar att det här är en diskussion som minister Perämaa tog upp med skattedirektören, när hon var på besök på Åland. Hur kunde det komma sig? Man blir lite fundersam om man inte känner till att Åland har behörighet på det här området. Vi vill givetvis gärna ha pengarna. Man kanske ändå borde se hur Åland ställer sig i frågan innan man skickar i väg dem på posten. Där kanske vi kan få en liten reflektion?

Jag tror att, med tanke på den debatt som finns och den vilja som finns vad gäller övertagande av skattebehörigheten, det är klokt att man inte utnyttjar det här tillfället till att ha olika skattesats för Åland och riket utan att man har klara och tydliga spelregler vad gäller de här frågorna innan man börjar med det. Jag tror att om man skulle utnyttja situationen nu så skulle man inte på lång sikt heller gynna dialogen med riket vad gäller den här frågan.

En mening som ofta kastas in i lagframställningar är att förslaget inte har några kända verkningar för jämställdheten. Den meningen finns också i det här utkastet. Jag skulle vara väldigt intresserad av att höra vilken analys som ligger bakom påståendet när man kastar in meningen även i den här frågan? Jag är övertygad om att det finns en viss slentrianmässig användning av begreppet och att det många gånger saknas en analys. Jag för min del är ganska säker på att, vad gäller skatt på företagsamhet, antingen gynnar det eller så slår det hårdare mot det ena könet eftersom det förmodligen är fler män som äger företag och tar del av dess vinster. Där kan också näringsutskottet göra en analys.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är ju intressant att Socialdemokraterna nu intresserar sig för min och landskapsregeringens träff med generaldirektören för skattestyrelsen. I en insändare ansåg en annan tongivande socialdemokrat att det mötet inte hade något större värde. Jag ansåg att det var viktigt att träffas i somras och vi diskuterade givetvis den här frågan. Som vi har hört, har ju ändå skattemyndigheterna betalat ut, ända sedan årsskiftet, såsom uppenbarligen staten Finland uppfattar att skattesatsen för också de åländska samfunden är. Här ligger den stora problematiken med behörigheten. Vi anser att vi har behörigheten men det är inte säkert att motparten gör det. Givetvis diskuterade vid den här frågan. Vi sade till generaldirektören att vi kommer att förelägga det här förslaget. Ifall den här retroaktiva delen skulle falla ut så att det inte skulle vara möjligt att genomföra, då får skattemyndigheterna ändra.

Ltl Camilla Gunell, replik

Om det är så att inte skatteverket känner till att Åland har den har behörigheten då var det verkligen en nyhet att upplysa dem om det. Det var väl kanske i den formen det presenterades i de åländska medierna att Åland har en kommunalskattelag. Det var väl inte en nyhet för någon av oss som sitter här och knappast heller för befolkningen. Det var väl kanske vinklingen på nyheter som var otydlig.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Regeringen tar ansvar för mycket men inte för medias rapportering från presskonferensen. Det var av intresse det får man ännu säga, eftersom frågan väcktes här för att efterhöra i fall skattemyndigheten har beredskapen att hantera en avvikande åländsk kommunalbeskattning. Frågan om vem som har behörigheten var överhuvudtaget inte föremål för diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag är frustrerad, nästan i likhet med matadoren i tjuren Ferdinand. Jag ger repliker av guds nåde. Jag ser på mitt ämbete som lagtingsledamot att jag vill göra det bästa jag kan. Jag vill göra saker rätt. Jag vill ha information och kunskap o.s.v. Jag försöker tillgodogöra mig den i möjligaste mån. Man kan inte kunna allt. När det gäller sådana här frågor så läser man framställningen och litar på att det som står i framställningen är rätt. Att landskapsregeringen, med dessa alla kunniga jurister, lagberedning och också möjligheter att ta in externa experter, har gjort en korrekt bedömning av den juridiska grunden för en framställning. När framställningen kommer hit till lagtinget, det är då man har lust att slita sitt hår i frustration. När man får höra att regeringspartier, samma parti, som har skrivit på framställningen både som föredragande och ordförande under regeringssammanträdet, finansminister, lantråd och liberalerna, har inom sig helt divigerande åsikter som helt förkastar den formella och den politiska grunden för framställningen. Är det såsom lagtingsledamöterna Sjölund och Erland tror? Nu är inte jag karl att säga att de har fel. Är det så, så är det ingen politisk sak. Det är klart att vi hellre ger pengarna åt kommunerna än att de stannar i något konstigt vakuum i Helsingfors. Om det ändå är 26 % som företagarna betalar. Då är det här ingen stor sak, då är det närmast en formsak.

Förstår ni att man som lagtingsledamot vill veta vad som gäller? Man måste kunna lita på framställningar. Det börjar ju inte bra när det står landskapsstyrelsen, men det må nu vara ett sakfel. Är det så att den juridiska grunden är helt felaktig då måste landskapsregeringen återta den här framställningen.

För att man ska få möjlighet att överväga det och ta en diskussion framför allt inom liberalerna, vad man viktigt tycker och tänker, föreslår jag att ärendet bordläggs till inkommande måndag. Så här kan vi inte bedriva lagstiftningsarbete, enligt min mening.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Den här diskussionen vi för, om vår behörighet i skattelagstiftningen, är en diskussion som påminner om den diskussionen som vi förde under många år under perioden när vi inte fick juridiskt prövad behörighet. Det visade vi i den företagslagstiftning som ledamoten Erland här tidigare berättade om. Det blev sedan en process där den skulle mätas mot unionens konkurrenslagstiftning när det gäller beskattning.

Med anledning av det här har jag en klar beställning till näringsutskottet. Den går ut på huruvida vi använder oss av rätt lagstiftningsteknik. Frågan är alltså om den, av landskapsregeringen nu framlagda lagstiftningstekniken, gör att vi inte kan utnyttja vår behörighet inom kommunalskatteområdet?

När det gäller samfundsskatten är den i riket intagen i inkomstskattelagen 124 §, när det gäller storleken på skatten, där står det i 2 mom. ”inkomstskatten på kapitalinkomster är 28 %. Inkomstskatten för samfund och samfällda förmåner är 26 %. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning". I lagen om skatteredovisning i 12 § finns fördelningen mellan skattetagargrupperna.

Jag tror att vi borde använda oss av samma teknik och lagnivå som man gör i riket i det här fallet när det gäller skattelagstiftning. Vad gör vi nu i vår kommunalskattelag som är motsvarigheten till statens inkomstskattelag? Ja, vi skriver bara om fördelningen i vår kommunalskattelag. Vi skriver inte om storleken på skatten som sedan ska fördelas. Frågan är om inte vår kommunalskattelag borde ange på samma sätt som inkomstskattelagen i riket vad samfundsskatten är? Vilken procent den är totalt, beaktande av att vi känner till statens och kyrkans andel. Så har vi själva rätt att bestämma kommunerna andel. Vi borde vi säkerställa vår rätt att använda oss av en sådan teknik. Då skulle det inte vara några oklarheter om vi önskar sänka vår samfundskatt, eller någon annan skatt som vi har behörighet över, när det gäller kommunalbeskattning i förhållande till hur man har det i riket. Därefter först behandla den här fördelningen. Vi behöver inte ha det i skilda lagar, enligt min uppfattning. Det kan vara i samma lag.

Jag tror att resultatet blir det om vi vill eftersträva, det som flera talare här har talat om, som har varit en viss oklarhet i landskapsregeringens behandling av ärendet. Om vi vill säkerställa, ifall vi inte skulle ha gjort något i det här fallet, att samfundsskatten för de åländska företagen skulle ha blivit lägre så tror jag att med den här tekniken hade resultatet blivit, om vi hade suttit stilla i båten, att 26 % ut av våra företag med hänvisning till inkomstskattelagen. När vi har kommunalskattelag utformad så att den inte innehåller den totala skatten utan bara för delningen, som finns i en sidolagstiftning i riket, hade staten hävdat att samfundsskatten på Åland är 26 %, men fördelningen till kommunerna bestämmer ni själva. Då hade restvärdet på flera procentenheter här blivit kvar i statskassan. Jag tror åtminstone att staten hade hävdat en sådan sak. Någon tänker då att det här reddes väl ut i samband med Captive lagstiftningen? Men det gjordes det inte. Vi på Åland hävdade, precis som landskapsregeringen gör nu, att det räcker med lagstiftningstekniken. Så gjorde vi det, det prövades aldrig. Skulle det ha prövats, kanske resultatet hade blivit det som jag just här har skissat på. Eftersom det inte uppstod någon Captive verksamhet i landskapet så blev det inte prövat. Jag hävdade då och jag hävdar fortfarande att det var en helt onödig lagstiftning vi sysslade med när vi inte kunde hantera exit reglerna för beskattning när det gäller Captive företag på den tiden. Det var ett slag i luften. Vilket företag skulle vilja starta Captive verksamhet på Åland när staten stod för exit reglerna?

Jag hoppas att näringsutskottet gör en djupare genomgång så att man skulle få en någorlunda tydligare uppfattning om vad som händer om vi sitter stilla i båten och inte gör någonting.

Talmannen

Begäres ordet? Under diskussion har ltl Danne Sundman begärt om bordläggning, det är ingen som har understött det förslaget. Finns det understöd för bordläggningstiden?

Vtm Gunnar Jansson

Jag understöder bordläggning, dock till onsdagen av den enkla orsaken att finansministern är frånvarande nästa måndag.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det är helt okej för mig att ärendet bordläggs till onsdagen den 9 september i stället för måndag den 7 september.

Talmannen

Under diskussion har vtm Gunnar Jansson understödd av ltl Danne Sundman föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum onsdagen den 9 september 2009. Ärendet bordläggs till onsdagen den 9 september.