Enda behandling
Tillägg till motiveringen under moment 44.05.36 Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F) FM 8/2007-2008
Utdrag ur protokollet
PLENUM den 19 december 2007 kl. 9.30.
TALMANNEN:
Plenum börjar. Upprop.
Samtliga lagtingsledamöter närvarande.
Föredras för remiss ärende nr 1:
Landskapsregeringens framställning om offentlig upphandling. (FR 8/2007-2008).
Talmanskonferensen föreslår remiss till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson:
Herr talman!
Ärendet berör offentlig upphandling och är egentligen en följdhändelse av det lagförslag vi tidigare har antagit här och som presidenten hade upp till föredragning, som ni minns. Då fanns det en kommentar att vi har överskridit vår behörighet. Ärendet är en ganska enkel lagteknisk åtgärd på basen av presidentens tidigare utlåtande. Det berör bara en paragraf och egentligen är kontentan av det hela att det i lagtexten skall framgå att förordningsfullmakterna kan ske genom en s.k. förordning. Det är egentligen det enda som det här berör. I motiveringsdelen finns det ett resonemang i den historiska tillbakablicken hur det här har gått till, och där framkommer det att bestämmelser som har utfärdats med stöd av rikslagarna skall tillämpas i landskapet och det skall framgå ur delegeringsfullmakten att detta skall ske genom en förordning. I sak ansåg man att av 3 § i landskapslagen inte framgick att bestämmelse som utfärdas med stöd av lagen genom förordning. Den texten saknades alltså i vårt ursprungliga förslag. Det här framkommer i 21 § självstyrelselagen och även i 8 § grundlagen.
Herr talman! Det här är egentligen en ganska enkel och liten korrigering till det tidigare ganska omfattande lagpaketet som vi har haft.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.
Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2007-2008 om barnbidrag. (FR 2/2007-2008).
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandling eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Föredras för tredje behandling ärende nr 3:
Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2007-2008 om utkomststöd. (FR 3/2007-2008)
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandling eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Föredras för fortsatt enda behandling ärende nr 4:
Finansutskottets betänkande nr 1/2007-2008 angående budget för landskapet Åland 2008. (FR 1/2007-2008 jämte finansmotionerna nr 1-52/2007-2008).
Diskussionen förklarades avslutad vid plenum den 18 december. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt huvudtitel och kapitel jämte detaljmotiveringar, dock så att där ändringsförslag inte aviserats, föreläggs huvudtitlarna i sin helhet. Därefter föreläggs inkomsterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar om ändringsförslag aviserats och i övrigt i sin helhet, sedan betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Först föreläggs utgifterna enligt huvudtitel jämte detaljmotiveringar.
Föreläggs 41 Ht Lagtinget i sin helhet. Godkänd.
Föreläggs 42 Ht Landskapsregeringen enligt kapitel.
Kapitel 01. Lantrådet och landskapsregeringens ledamöter. Godkänt.
Kapitel 05. Landskapsregeringens övriga inkomster och utgifter. Godkänt.
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Under moment 42.05.11 Utgifter för språkrådet föreslår vi att motion nr 25 läggs till grund för lagtingets beslut, dvs. en höjning av anslaget med 90.000 euro.
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Jag ber att få understöda det mycket goda förslaget.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att anslaget under moment 42.05.11. höjs med 90.000 euro i enlighet med finansmotion nr 25. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Harry Janssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Med tanke på ärendets vikt yrkar jag på öppen omröstning.
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Anders Erikssons förslag om öppen omröstning.
Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Harry Jansson, har bett om öppen omröstning och öppen omröstning kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Raija-Liisa Eklöw och ltl Ulla-Britt Dahl att biträda vid omröstningen. Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: ja, Winé: ja, Sundback: ja, Anders Eriksson: nej, Ehn: ja, Roger Jansson: ja, Strand: ja, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: nej, vtm Lindholm: nej, Nordberg: nej, Sundman: nej, Harry Jansson: nej.
Omröstningen har gett som resultat 24 ja-röster och 6 nej-röster. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Kapitel 20. Konsumentfrågor. Godkänt Kapitel 25. Revisionsbyrån. Godkänt. Kapitel 40. Lagberedningen.
Ltl Barbro Sundback: Herr talman! Jag föreslår att till detaljmotiveringen fogas ett nytt tredje stycke av följande lydelse: ”Landskapsregeringen bör tillsätta den laggranskningsnämnd som enligt 7 § i landskapslagen om lagberedning skall finnas vid landskapsförvaltningen. Nämndens uppgift är viktig för att förbättra lagarnas kvalitet samt garantera rättssäkerheten.”
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Sundback, understödd av ltl Carina Aaltonen föreslagit ett tillägg till detaljmotiveringen för kapitel 42.40 av följande lydelse: ”Landskapsregeringen bör tillsätta den laggranskningsnämnd som enligt 7 § i landskapslagen om lagberedning skall finnas vid landskapsförvaltningen. Nämndens uppgift är viktig för att förbättra lagarnas kvalitet samt garantera rättssäkerheten.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.
De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundbacks ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 50. Diskrimineringsombudsmannen. Godkänt. Kapitel 59. Datainspektionen. Godkänt.
Föreläggs Ht 43 Kansliavdelningens förvaltningsområde enligt kapitel.
Kapitel 01. Allmän förvaltning. Godkänt. 03. Extern informationsverksamhet. Godkänt. Kapitel 04. Främjande av jämställdheten. Godkänt. Kapitel 05. Radio- och TV-verksamhet.
Ltl Barbro Sundback: Herr talman! Jag föreslår att första stycket i betänkandets detaljmotivering kompletteras med en mening av följande lydelse: ”I utredningen skall upphovsrättskostnaderna beaktas och målet bör vara att bolaget övertar ansvaret också för dessa.”
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag ber att få understöda ändringsförslaget.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har Under detaljbehandlingen har ltl Sundback, understödd av ltl Carina Aaltonen, föreslagit ett tillägg till detaljmotiveringen till kapitel 43.05 enligt den lydelse som framgår av utdelat förslag. Omröstning kommer därför att verkställas mellan ltl Barbro Sundbacks förslag och finansutskottets förslag. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja och de som röstar med ltl Barbro Sundbacks ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 10. Lagtingsval. Godkänt. Kapitel 15. Understödjande av politisk verksamhet. Godkänt. Kapitel 20. Planläggnings- och byggnadsväsendet. Godkänt. Kapitel 25. Främjande av bostadsproduktion. Godkänt. Kapitel 27. Elsäkerhet och energi. Godkänt. Kapitel 30. Brand- och räddningsväsendet. Godkänt. Kapitel 32. Landskapslarmcentralen. Godkänt. Kapitel 40. Fastighetsförvaltningen.
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Jag föreslår att anslaget sänks med 1 miljon euro i enlighet med finansmotion nr 31.
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget.
Under detaljbehandlingen har ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Harry Jansson, föreslagit att anslaget under moment 43.40.75 sänks med 1.000.000 euro i enlighet med finansmotion nr 31. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Harry Janssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 60. Ålands Polismyndighet. Godkänt. Kapitel 95. Företagshälsovård och personalutveckling. Godkänt.
Föreläggs Ht 44 i sin helhet. Godkänd.
Föreläggs Ht 45 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde enligt kapitel.
Kapitel 01. Allmän förvaltning. Godkänt. Kapitel 10. Övriga sociala uppgifter.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Herr talman! Jag föreslår ett ökat anslag om 500.000 euro under 45.10.51 enligt ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet, ett nytt moment som lyder: ”Ett Ålandstillägg betalas till de pensionärer som har lägst inkomst. Landskapsregeringen återkommer i tilläggsbudget med detaljerad utformning av stödet.”
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag understöder vtm Gun-Mari Lindholms förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har vtm Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Danne Sundman, föreslagit att ett nytt moment 45.10.51 intas under kapitel 45.10 och att under momentet upptas ett anslag om 500.000 euro för ett Ålandstillägg för pensionärer samt att till momentet fogas en detaljmotivering av den lydelse som framgår av ltl Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas..
De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Talman! Eftersom samtliga partier lovade detta i valrörelsen ber jag om öppen omröstning.
Ltl Johan Ehn: Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av vtm Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Johan Ehn, och kommer därför att verkställas. Jag ber därför ltl Folke Sjölund och ltl Gun Carlson att biträda vid omröstningen.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: avstår, Winé: avstår, Sundback: avstår, Anders Eriksson: nej, Ehn: nej, Roger Jansson: nej, Strand: nej, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: nej, vtm Lindholm: nej, Nordberg: nej, Sundman: nej, Harry Jansson: nej.
Omröstningen har gett som resultat 18 ja-röster och 9 nej-röster. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Kapitel 15. Av kommunerna anordnade sociala tjänster. Godkänt. Kapitel 20. Mottagande av flyktingar. Godkänt. Kapitel 25. Penningautomatmedel för social och miljöverksameht. Godkänt.
Kapitel 30. Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter. Godkänt. Kapitel 35. Miljöhälsovård. Godkänt. Kapitel 50. Allmän miljövård. Godkänt. Kapitel 52. Naturvård. Godkänt. Kapitel 54. Vattenförsörjning och vattenvård. Godkänt. Kapitel 56. Avfallshantering. Godkänt. Kapitel 58. Ålands miljölaboratorium. Godkänt. Kapitel 60. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Godkänt. Kapitel 70. Ålands hälso- och sjukvård.
Ltl Barbro Sundback: Herr talman! Under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård, verksamhetsuppgifter, föreslås att till betänkandet detaljmotivering fogas följande text: ”Landskapsregeringen bör tillse att berörda myndigheter omgående utreder och föreslår vad som bör göras för att eliminera de fuktskador som finns i Gullåsen. Samtidigt bör en preliminär plan tas fram för Gullåsens framtida användning och rumsdisposition. Ett första förslag bör presenteras lagtinget före självstyrelsedagen den 9 juni 2008.”
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag ber att få understöda ändringsförslaget.
Under detaljbehandlingen har ltl Sundback, understödd av ltl Carina Aaltonen , föreslagit ett tillägg till detaljmotiveringen för moment 45.70.20 enligt följande lydelse: ”Landskapsregeringen bör tillse att berörda myndigheter omgående utreder och föreslår vad som bör göras för att eliminera de fuktskador som finns i Gullåsen. Samtidigt bör en preliminär plan tas fram för Gullåsens framtida användning och rumsdisposition. Ett första förslag bör presenteras lagtinget före självstyrelsedagen den 9 juni 2008.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundbacks ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag ber om öppen omröstning.
Ltl Göte Winé: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Carina Aaltonens förslag om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Carina Aaltonen, understödd av ltl Göte Winé, och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Anders Englund och ltl Carina Aaltonen att biträda vid omröstningen.
Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: nej, Winé: nej, Sundback: nej, Anders Eriksson: ja, Ehn: ja, Roger Jansson: avstår, Strand: nej, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: avstår, vtm Lindholm: nej, Nordberg: nej, Sundman: avstår, Harry Jansson: ja.
Omröstningen har gett som resultat 21 ja-röster och 6 nej-röster och 3 ledamöter har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Föreläggs Ht 46. Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde.
Kapitel 01. Allmän förvaltning. Godkänt. Kapitel 03. Studiestöd. Godkänt. Kapitel 05. Fritt bildningsarbete och hantverksutbildning.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Talman! Jag föreslår en ny motivering, också enligt ltl Danne Sundmans reservation, som lyder: ”Landskapsregeringen fortsätter ansträngningarna att etablera en modern hantverksutbildning på Kastelholms kungsgård i privat drift i samarbete med tidigare aktörer i projektet.”
Ltl Göte Winé: Herr talman! Jag ber att få ta tillbaka mitt aviserade ändringsförslag genom att det ställts mot ett mycket bra förslag, som jag i stället understöder.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har vtm Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Göte Winé, föreslagit att detaljmotiveringen i betänkandet till kapitel 46.05 utgår och i stället får den lydelse som framgår av ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för finansutskottets betänkande röstar ja; de som röstar för vtm Gun-Mari Lindholms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 07. Biblioteksverksamhet. Godkänt. Kapitel 09. Allmän ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet. Godkänt. Kapitel 11. Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott.
Ltl Göte Winé: Herr talman! Under moment 46.11.52 föreslår jag att texten i betänkandet får följande lydelse: ”Utskottet omfattar förslaget att bevilja anslag för inköp av en husbil för att förbättra skärgårdsungdomarnas möjlighet till stimulerande fritidsverksamhet med utgångspunkt från barns och ungdomars egna idéer och medverkan och föreslår därför att ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion nr 15 förkastas.”
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag vill understöda ltl Göte Winés förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Winé, understödd av ltl ltl Carina Aaltonen, föreslagit att detaljmotiveringen för moment 46.11.52 får den lydelse som framgår av ltl Winés reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Winés ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Göte Winé: Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Barbro Sundback: Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Göte Winé och understötts av ltl Barbro Sundback och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Göte Winé och ltl Barbro Sundback att biträda vid omröstningen.
Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: nej, Winé:nej, Sundback:nej, Anders Eriksson: ja, Ehn: ja, Roger Jansson: ja, Strand: ja, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: ja, vtm Lindholm:ja, Nordberg: ja, Sundman: ja, Harry Jansson: ja.
Omröstningen har gett som resultat 27 ja-röster och 3 nej-röster. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Kapitel 13. Penningautomatmedel för kulturell verksamhet. Godkänt. Kapitel 15. Grundskolväsendet. Godkänt. Kapitel 17. Yrkesutbildning. Godkänt. Kapitel 19. Vuxenutbildning. Godkänt. Kapitel 20. Europeiska unionen – socialfonden. Godkänt. Kapitel 25. Ålands läromedelcentral. Godkänt. Kapitel 32. Ålands folkhögskola. Godkänt. 34. Ålands musikinstitut. Kapitel 35. Ålands lyceum. Godkänt. Kapitel 40. Ålands sjömansskola. Godkänt. Kapitel 41. Ålands sjösäkerhetscentrum. Godkänt. Kapitel 42. Ålands yrkesskola. Godkänt. Kapitel 44. Ålands naturbruksskola. Godkänt. Kapitel 48. Ålands hotell- och restaurangskola. Godkänt. Kapitel 50. Ålands vårdinstitut. Godkänt. Kapitel 52. Ålands handelsläroverk. Godkänt. Kapitel 55. Högskolan på Åland. Godkänt. Kapitel 60. Museibyrån.
Ltl Göte Winé: Herr talman! Jag vill avsiera ett ändringsförslag i enlighet med min reservation under moment 46.60.74.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! I enlighet med punkt 11 i min reservation till finansutskottets betänkande föreslår jag att anslaget under moment 46.60.74 Utvecklandet av Bomarsund minskas med 500.000 euro och enligt finansmotion nr 18.
Ltl Barbro Sundback: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Göte Winés ändringförslag.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Talman! Jag ber att få understöda ltl Danne Sundmans förslag.
TALMANNEN: Under detaljbehandlingen har ltl Sundman, understödd av vtm Gun-Mari Lindholm, föreslagit att anslaget under moment 46.60.74 sänks med 500.000 euro och att till betänkandet fogas en ny motivering enligt FM nr 18. Vidare har ltl Winé, understödd av ltl Barbro Sundback, föreslagit att detaljmotiveringen i betänkandet under momentet utgår och ersätts med den motivering som ingår i ltl Winés reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer att verkställas. Talmannen föreslår att de båda ändringsförslagen först ställs mot varandra varefter det segrande förslaget ställs mot finansutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
I den första omgången ställs alltså ltl Sundmans förslag mot ltl Winés förslag. De som röstar för ltl Sundmans förslag, röstar ja, de som röstar för ltl Winés förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig.. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen avstår. Majoritet för ja. Lagtinget har i denna omgång omfattat omfattat ltl Danne Sundmans ändringsförslag.
Härefter ställs ltl Danne Sundman ändringsförslag mot finansutskottets betänkande. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 80. Ålands landskapsarkiv. Godkänt.
Föreläggs Ht 47 Näringsavdelningens förvaltningsområde.
Kapitel 01. Allmän förvaltning. Godkänt. 03. Näringslivets främjande. Godkänt. Kapitel 05. Europeiska unionen – regionala utvecklingsfonden. Godkänt. Kapitel 15. Främjande av lantbruket.
Ltl Fredrik Karlström: Herr talman! Jag föreslår ett till motiveringen enligt ltl Danne Sundmans reservation nr 9 som föreslår att moment 47.15.46 Utgifter för räntestödslån vid skördeskador kompletteras med följande: ”Som ett alternativ till en skördeskadefond bör ett system utredas där jordbrukaren anlitar privata försäkringsbolag och landskapsregeringen återförsäkrar dessa försäkringar för att nedbringa premierna genom att minska risken vid omfattande skördeskador.”
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag understöder ltl Fredrik Karlströms förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Fredrik Karlström, understödd av ltl Danne Sundman, föreslagit ett tillägg till detaljmotiveringen till moment 47.15.46 enligt den lydelse som framgår av ltl Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.
De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Fredrik Karlströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 17. Europeiska unionen – program för landsbygdens utveckling. Godkänt. Kapitel 21. Främjande av skogsbruket.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! I enlighet med min reservation, punkten 10, föreslås att under momentet 47.21.41 Stöd för skogsbruksåtgärder att utskottets motivering samt förslag om höjning av anslaget utgår.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Danne Sundmans förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Sundman, understödd av vtm Gun-Mari Lindholm, föreslagit att anslaget under moment 47.21.41 sänks med 100.000 euro och att detaljmotiveringen i betänkandet utgår i enlighet med ltl Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.
De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Kapitel 77. Jakt- och viltvård. Godkänt. Kapitel 24. Främjande av fiskerinäringen. Godkänt. Kapitel 26. Europeiska unionen – strukturprogram för fiskerisektorn. Godkänt. Kapitel 30. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Godkänt. Kapitel 41. Europeiska unionen – målprogram 3, åtgärd 3. Godkänt. Kapitel 44. Ålands teknologicentrum. Godkänt. Kapitel 46. Försöksverksamheten. Godkänt. Kapitel 52. Skötsel av jordegendomar.
Ltl Torsten Sundblom: Herr talman! Jag ber att helt i enlighet min reservation till finansutskottets betänkande att anslaget skall utgå under momentet.
Ltl Fredrik Karlström: Herr talman! Jag föreslår att min motion nr 9, som inte behandlades av finansutskottet antas, som säger att golfbaneprojektet förverkligas huvudsakligen i privat regi med ett stöd från landskapet som uppfyller EU:s statsstödsregler och är konkurrensneutralt gentemot andra entreprenörer i samma bransch.” Anslaget under moment 47.52.77 skall alltså minskas med 2 miljoner euro.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Fredrik Karlströms förslag.
Ltl Olof Erland: Herr talman! Jag ber att få understödas ltl Torsten Sundbloms förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under diskussionen har ltl Fredrik Karlström, understödd av vtm Gun-Mari Lindholm, föreslagit att anslaget under moment 47.52.77 sänks med 2.000.000 euro till 1.500.000 euro och att detaljmotiveringen ändras i enlighet med finansmotion nr 9.
Vidare har ltl Sundblom, understödd av ltl Olof Erland, föreslagit att anslaget under samma moment 47.52.77 om 3.500.000 euro utgår och att en ny detaljmotivering införs i betänkandet i enlighet med ltl Torsten Sundbloms och ltl Folke Sjölund gemensamma reservation till betänkandet.. Är redogörelsen riktig? Riktig.
Omröstning kommer att verkställas. Talmannen föreslår att ltl Karlströms ändringsförslag först ställs mot finansutskottets betänkande. Det segrande förslaget ställs därefter mot ltl Sundbloms förslag om att anslaget i sin helhet skall utgå. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. I den första omgången ställs alltså ltl Karlströms ändringsförslag mot finansutskottets förslag. De som röstar för finansutskottets förslag, röstar ja, de som röstar för ltl Karlströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Johan Ehn: Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Carina Aaltonen: Herr talman! Jag vill stöda förslaget om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Johan Ehn och understötts av ltl Carina Aaltonen och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Anders Eriksson och ltl Johan Ehn att biträda vid omröstningen.
Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: nej, Dahl: nej, Sjölund: nej, Carlson: nej, Englund: nej, Aaltonen: ja, Winé: ja, Sundback: ja, Anders Eriksson: nej, Ehn: ja, Roger Jansson: ja, Strand: ja, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: nej, vtm Gunnar Jansson: nej, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: nej, Lundberg: nej, Sjöstrand: nej, Sundblom: nej, Salmén: nej, Slotte: nej, Thörnroos: nej, Karlström: nej, vtm Lindholm: nej, Nordberg: avstår, Sundman: ja, Harry Jansson: ja.
Omröstningen har gett som resultat 12 ja-röster och 17 nej-röster och en ledamot har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Härefter ställs ltl Sundbloms ändringsförslag om att anslaget utgår mot ltl Fredrik Karlströms förslag. De som röstar med ltl Fredrik Karlströms förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundbloms förslag om att anslaget utgår röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Johan Ehn: Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Ltl Roger Jansson: Herr talman! Jag understöder ltl Johan Ehns förslag om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Johan Ehn och understötts av ltl Roger Jansson och kommer därför att verkställas. Jag ber ltl Roger Jansson och ltl Jörgen Strand att biträda vid omröstningen.
Omröstning sker efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: avstår, Winé: avstår, Sundback: avstår, Anders Eriksson: ja, Ehn: ja, Roger Jansson: ja, Strand: ja, Lindström: avstår, Eliasson: avstår, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: avstår, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: ja, vtm Lindholm:ja, Nordberg: ja, Sundman: ja, Harry Jansson: ja.
Omröstningen har gett som resultat 24 ja-röster och 6 ledamöter har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda omfattat ltl Fredrik Karlströms förslag.
Kapitel 55. Skötsel av egna skogar. Godkänt. Kapitel 58. Ålands fiskodling - Guttorp. Godkänt.
Föreläggs Ht 48 Trafikavdelningens förvaltningsområde i sin helhet. Godkänd.
Föreläggs Ht 49 Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansiella poster i sin helhet. Godkänd.
Föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i sin helhet jämte detaljmotiveringar.
Avd. 31. Godkänd. Avd. 32. Landskapsregeringen. Godkänd. Avd. 33. Kansliavdelningens förvaltningsområde.
Ltl Fredrik Karlström: Herr talman! Jag föreslår en ny motivering i enlighet med ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet, ett höjt anslag med 500.000 euro under moment 33.40.88 Överlåtelse av fastigheter, enligt finansmotion nr 6.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag understöder ltl Fredrik Karlströms förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Fredrik Karlström, understödd av ltl Danne Sundman, föreslagit att anslaget under moment 33.40.88 höjs med 500.000 euro samt att detaljmotiveringen för momentet får den lydelse som framgår av ltl Sundmans reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.
De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Fredrik Karlströms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Avd. 34. Finansavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.
Avd. 35. Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Godkänd
Avd. 36. Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.
Avd. 37. Näringsavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.
Avd. 38. Trafikavdelningens förvaltningsområde. Godkänd.
Avd. 39. Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansiella poster. Godkänd.
Klämmarna
Föreläggs de till betänkandet fogade tre klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.
TALMANNEN: Begärs ytterligare ordet?
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag föreslår att ytterligare en kläm fogas till betänkandet med följande lydelse: ”Att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen överväger och utreder alternativ till de nu föreslagna markbytena för att erhålla mark till det planerade golfbaneprojektet i Ämnäs/Godby. Ett alternativ torde vara att förvärva ett eller flera områden genom köp och att omförhandla villkoren i vissa av avtalen vid en förlängning så att dessa kan erhålla större acceptans.”
TALMANNEN: Begärs ordet? Eftersom förslaget inte väckt understöd kommer ingen omröstning att företas.
Allmänna motiveringen
Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Talmannen föreslår att motiveringarna föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik. Önskar en ledamot framföra förslag under en ny mellanrubrik som inte ingår i betänkandet skall sådana förslag framföras efter behandlingen av de rubriker som ingår i betänkandet. Kan förfaringssättet godkännas. Godkänt.
Föredras mellanrubriken Den ekonomiska politiken.? Godkänd.
Självstyrelseutveckling.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag föreslår i enlighet med min reservation, punkten 1, att ett tillägg fogas under rubriken ”Självstyrelseutveckling” med följande lydelse: ”Näringsrättens språkskydd stärks och i övrigt kvarstår näringsrätten som tidigare. Kravet på styrelseledamöter med hembygdsrätt i aktiebolags styrelser kvarstår likaså då detta är väsentligt för näringslivets lokala förankring och för att jordförvärvsskyddet skall fungera avseende aktiebolags rätt att förvärva mark. Under året föreslås lagstiftning som ger studerande utanför Åland rätt att inneha hembygdsrätt under studietiden samt fem år efter avslutade studier.”
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Vi föreslår som ett tillägg till allmänna motiveringen under ”Självstyrelseutveckling” i enlighet med finansmotion nr 21, som lyder: ”Landskapsregeringen avser därför att noggrant analysera den självstyrelsemodell som utformats i samförstånd mellan Danmark och Färöarna och avser att i formen av meddelande delge lagtinget de viktigaste grunddragen i denna autonomimodell. Utgående från lagtingets ställningstagande har landskapsregeringen beredskap att påbörja processen med att åstadkomma en ramlag för självstyrelsen.”
Vtm Gun-Mari Lindholm: Herr talman! Jag vill understöda ltl Danne Sundmans förslag.
Ltl Anders Eriksson: Herr talman. Jag kan understöda båda förslagen.
TALMANNEN: Ltl Danne Sundman, understödd av vtm Gun-Mari Lindholm, har föreslagit ett tillägg under rubriken ”Självstyrelseutveckling” enligt den lydelse som ingår i ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet. Vidare har Harry Jansson, understödd av ltl Anders Eriksson, förslagit ett tillägg till motiveringen av den lydelse som framgår av finansmotion nr 21. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas om de båda förslagen var för sig.
Först röstas om ltl Sundmans förslag. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.
Vtm Gun-Mari Lindholm: Herr talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Danne Sundman och understötts av vtm Gun-Mari Lindholm och kommer därför att verkställas. Jag ber därför ltl Henry Lindström och ltl Torbjörn Eliasson att biträda vid omröstningen.
Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: nej, Aaltonen: ja , Winé: ja, Sundback: ja, Anders Eriksson: nej, Ehn: avstår, Roger Jansson: avstår, Strand: avstår, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland: ja, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: nej, vtm Lindholm: nej, Nordberg: nej, Sundman: nej, Harry Jansson: nej.
Omröstningen har gett som resultat 20 ja-röster och 7 nej-röster och 3 ledamöter har avstått från att rösta. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Därefter röstas om ltl Harry Janssons ändringsförslag som ingår i finansmotion nr 21. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Harry Janssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Jag önskar öppen omröstning.
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Jag understöder förslaget om öppen omröstning.
TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts av ltl Harry Jansson och understötts av ltl Anders Eriksson och kommer därför att verkställas. Jag ber vtm Gunnar Jansson och ltl Åke Mattsson att biträda vid omröstningen. Ja för finansutskottets betänkande och nej för ltl Harry Janssons ändringsförslag.
Omröstning verkställs efter upprop. Upprop.
Talmannen: ja, Eklöw: ja, Dahl: ja, Sjölund: ja, Carlson: ja, Englund: ja, Aaltonen: ja , Winé: ja, Sundback: ja, Anders Eriksson: nej, Ehn:nej, Roger Jansson: nej, Strand: ja, Lindström: ja, Eliasson: ja, Erland borta, vtm Gunnar Jansson: ja, Åke Mattsson: ja, Sirpa Eriksson: ja, Lundberg: ja, Sjöstrand: ja, Sundblom: ja, Salmén: ja, Slotte: ja, Thörnroos: ja, Karlström: nej, vtm Lindholm: nej, Nordberg: nej, Sundman: nej, Harry Jansson: nej.
Omröstningen har gett som resultat 21 ja-röster och 8 nej-röster. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat finansutskottets förslag.
Föredras mellanrubriken Landskapet och kommunerna. Godkänd.
Utveckling av förvaltningen
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Jag föreslår ett tillägg till den allmänna motiveringen i enlighet med finansmotion nr 22. Klämmen lyder så här: ”Landskapsregeringen avser att under 2008 förelägga lagtinget ett meddelande om hur landskapets förvaltning kan rationaliseras genom såväl omstruktureringar som privatiseringar av delar av verksamheten. I avvaktan på lagtingets ställningstagande föreslår landskapsregeringen ett anställningsstopp som skall gälla inom hela landskapsförvaltningen med undantag för de tjänster som lagtinget särskilt utpekar som nödvändiga för den fortsatta verksamheten.
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Anders Erikssons förslag.
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag föreslår, i enlighet med punkten 3 i min reservation, att ett nytt stycke införs i betänkandet under rubriken ”Utveckling av förvaltningen” med följande lydelse, enligt finansmotion nr 1: ”Under de kommande åren går en stor grupp av landskapets anställda i pension. Dessa avgångar bör systematiskt nyttjas för att smidigt reformera och effektivisera förvaltningen. För att möjliggöra detta krävs framförhållning i form av en plan för hur detta skall ske. Vid varje fall av naturlig avgång, såsom t.ex. pensionering, bör behovet av tjänsten kritiskt granskas och möjlighet till omorganisering utredas i syfte att stävja expansionen av offentlig sektor samt möjliggöra en modernare och tidsenlig förvaltning med utrymme till reformer.”
Ltl Fredrik Karlström: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Danne Sundmans förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Ltl Sundman, understödd av ltl Fredrik Karlström, har föreslagit ett tillägg under rubriken ”Utveckling av förvaltningen” enligt den lydelse som ingår i ltl Sundmans reservation till betänkandet. Vidare har ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Harry Jansson föreslagit ett tillägg till motiveringen i den lydelse som framgår av FM nr 22. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas om de båda förslagen var för sig.
Först röstas om ltl Sundmans förslag. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?
Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.
Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Därefter röstas om ltl Anders Erikssons ändringsförslag som ingår i finansmotion nr 22. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Bostadspolitiken
Ltl Fredrik Karlström: Herr talman! Jag ber att ett tillägg enligt ltl Danne Sundmans reservation, punkten 4, införs under rubriken ”Bostadspolitik” med följande lydelse: ”Under året utarbetas underlag för nya principer för landskapets bostadsfinansiering med målet att det på sikt skall gå att bygga hyresbostäder på mer marknadsmässiga grunder och att samhällets stöd i stället skall kanaliseras till låginkomsttagare och regionala satsningar på landsbygden och i skärgården.”
Ltl Roger Jansson: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Fredrik Karlströms förslag.
TALMANNEN: Ltl Fredrik Karlström, understödd av ltl Roger Jansson, har föreslagit ett tillägg till motiveringen under rubriken ”Bostadspolitiken” enligt den lydelse som framgår av ltl Sundmans reservation till betänkandet.
Omröstning kommer att verkställas.. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja, de som röstar med ltl Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Föredras mellanrubriken Näringspolitik. Godkänd.
Begärs ytterligare ordet i fråga om betänkandets allmänna motiveringar?
Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag föreslår i enlighet med min reservation, punkten 2, att ett nytt stycke med rubriken ”Åland och EU” införs i betänkandet med följande lydelse, enligt finansmotion nr 1: ”Det nya s.k. reformfördraget som föreläggs för lagtingets godkännande inom kort kan inte antas om inte de s.k. inflytandefrågorna: parlamentsplats, talerätt och subsidiaritetskontrollen fått sin slutliga lösning.”
Ltl Harry Jansson: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Danne Sundmans förslag.
Ltl Mika Nordberg: Herr talman! Jag ber i enlighet med ltl Danne Sundmans reservation, punkten 5, att få föreslå ett nytt stycke under rubriken ”Trafik- och transportpolitik” med följande lydelse och i enlighet med finansmotion nr 1: ”Landskapets verk och inrättningar skall inte konkurrera med privata entreprenörer. Tvärtom skall upphandling av tjänster göras på så många ställen som möjligt för att stimulera konkurrens och nedbringa kostnader för förvaltningen.”
Ltl Anders Eriksson: Herr talman! Jag ber att få understöda det mycket goda förslaget.
TALMANNEN: Begärs ordet? Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit ett tillägg till motiveringen under de nya rubrikerna ”Åland och EU” och under rubriken ”Trafik- och transportpolitik” har Ltl Mika Nordberg, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit en ändring i enlighet med ltl Danne Sundmans reservation till betänkandet.
Ändringsförslagen upptas för omröstning var för sig. Först upptas rubriken ”Åland och EU”. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja och de som röstar med ltl Danne Sundmans ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Därefter upptas rubriken ”Trafik- och transportpolitik”. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finansutskottets förslag röstar ja och de som röstar med ltl Mika Nordbergs ändringsförslag röstar nej .Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.
Lagtinget har omfattat förslaget enligt finansutskottets betänkande.
Den allmänna motiveringen är därmed behandlad.
Eftersom lagtinget inte oförändrat godkänt finansutskottets förslag remitteras ärendet på nytt till finansutskottet. Ärendets enda behandling avbryts i avvaktan på utskottets förnyade betänkande.
I och med att den ordinarie budgeten därmed är för tillfället färdigbehandlad föreslår talmannen en 10 minuters paus. (Kl. 10.58).
(Kl. 11.11). Plenum fortsätter.
Föredras för enda behandling ärende nr 5:
Finansutskottets betänkande nr 2/2007-2008 angående förslag till andra tilläggsbudget för år 2007. (FR 7/2007-2008).
Först tillås diskussion.
Ltl Torbjörn Eliasson:
Herr talman!
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till andra tillägg till budgeten för år 2007. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 0 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 309.661.000 euro budgeterats för år 2007.
Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget godkänns med beaktande av de motiveringar som utskottet anför. Det gäller motiveringarna för moment 48.20.20 Sjötrafiken – verksamhetsutgifter. Enligt framställningen är det föreslagna anslaget under momentet avsett för att utbetala retroaktivt korrigerade ersättningar för vederlagsledighet till landskapets anställda inom sjötrafiken. Ersättningarna har beräknats på löneutbetalningar under åren 2002-2006. På dessa ersättningar skall samtidigt dröjsmålsränta erläggas. Anslaget inkluderar också korrigerade ersättningar för 2007 och för dessa skall ingen dröjsmålsränta betalas. Korrigeringarna gäller s.k. vederlagsersättningar som betalas ut i de fall övertid tas ut i form av ledighet. Hur denna ersättning skall räknas ut bestäms i lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart och semesterlagen för sjömän.
I en dom av HD från den 20 mars 2003 angående ett arbetsförhållande på vägverkets landsvägsfärjor fastställdes bl.a. vilka lönetillägg som skall läggas till grund vid uträkningen av ersättningen. Bl.a. skall helgdags-, kvälls- och nattarbetstillägg påverka vederlagets storlek. Ett sådant beräkningssätt har inte tillämpats av landskapsregeringen vid löneutbetalningar till landskapets anställda inom sjötrafiken.
I april 2003 vände sig Finlands Sjömansunion FS-U r.f. till landskapsregeringen för att efterhöra vilka åtgärder landskapsstyrelsen avsåg vidta med anledning av domen. Detta ärende har därefter återkommande varit föremål för diskussioner och förhandlingar mellan landskapsregeringen, sjömansunionen, Finland Skeppsbefälsförbund och Finlands Maskinbefälsförbund.
I juni 2007 tecknade parterna slutligen under en överenskommelse om hur ersättningarna skulle regleras. I denna överenskommelse ingick att ersättningarna skulle korrigeras retroaktivt från den 1 januari 2002.
När det gäller rätten till retroaktiv ersättning säger 25 § lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart att talan om rätt till ersättning skall väckas inom tre år från utgången av det kalenderår under vilken rätten uppkom.
Herr talman!
Utskottet konstaterar att landskapsregeringen har ingått en bindande överenskommelse om en retroaktiv reglering av ersättningarna för vederlagsledighet. Då denna reglering enligt avtalet skall verkställas senast den 31 december 2007 har utskottet i detta skede inga möjligheter att närmare utreda vederlagsersättningens förhållande till de nämnda lagarna, ingångna kollektivavtal samt betydelsen av de speciella anpassningar som gjorts i arbetstids- och lönesystemen för landskapets anställda.
Utskottet har bl.a. erfarit att arbetsministeriet beviljat ett undantagslov enligt 8 § lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart om iakttagande av de bestämmelser om övertidsarbete per dygn och arbetstid per dygn som ingår i nämnda bestämmelse. Som villkor för undantagslovet gäller att övertidsarbete skall utföras med arbetstagarens samtycke och att överenskommelse träffats om att det avlöningssystem som avses i 18 § lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart skall iakttas på fartyg eller att arbetstiden skall utjämnas inom tre månader så att den motsvarar det maximitider som avses i lagens 8 §. Utskottet har erfarit att det är oklart hur detta villkor har beaktats.
Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen skyndsamt klarlägger rättsläget och samtidigt utreder hur denna situation har kunnat uppkomma. Vidare uppmanar utskottet landskapsregeringen att inför kommande kollektivavtalsförhandlingar gå igenom gällande avlösnings- och vederlagssystem för att se på vilket sätt landskapet i förhandlingarna kan komma fram till ett så ekonomiskt och effektivt system som möjligt med hänsyn till personalkostnaderna.
Slutligen bör landskapsregeringen se till att en maximigräns införs för hur mycket vederlag en anställd får ackumulera.
Herr talman!
Utskottet har i detta ärende, vilket har behandlats på väldigt kort tid, hört landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, finanschefen Dan E Eriksson, avtalschefen Sara Karlman, tekniska inspektören Göran Holmberg, ombudsmannen Henrik Lagerberg, förvaltningschefen Arne Selander och tidigare landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf.
Herr talman!
Beslutet var enhälligt.
Ltl Barbro Sundback, replik:
Herr talman!
Det var ett uttalande i slutet av ltl Torbjörn Eliassons anförande som jag hakade upp mig på. Han uttryckte sig ungefär så här: ”slutligen måste landskapsregeringen se till hur stort vederlag som kan ackumuleras”. Det låter inte förenligt med de traditioner vi har när det gäller att avtala om löner och förmåner. Det kan väl inte vara så att arbetsgivaren ensidigt bestämmer sådant utan det måste ingå i själva förhandlingarna mellan de berörda parterna. Det är sedan en annan sak om det är önskvärt, men jag tror inte att landskapsregeringen ensidigt kan besluta om en sådan här sak.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det finns regler för detta, så det gäller enbart att tillämpa dem.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik:
Herr talman!
Jag har en frågeställning till utskottsordföranden som jag gärna ser att han kunde svara på. Det gäller jäv i behandlingen av ärenden i lagtinget och i utskotten. Enligt 50 § lagtingsordningen sägs: ”Rör ärendet någon ledamot personligen, får han eller hon delta i överläggningen, men ej i fattande av beslut.” Eftersom vi känner till sammansättningen i finansutskottet önskar jag ha reda på hur utskottet har resonerat när det gäller den frågan.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det här har vi nogsamt noterat och vi har också utrett saken och diskuterat den tillsammans med lagtingets VD. Tolkningen är sådan, att det inte fanns några jävsförhållanden. Då skall det röra personen i fråga enbart och icke som kollektiv.
Ltl Roger Jansson, replik:
Herr talman!
Det här är för lagtinget en mycket intressant fråga när man övergår från att vara enskild person till att tillhöra ett kollektiv. Var går gränsen? Om det här ärendet skulle ha rört två av våra anställda, hade då jäv förelegat? Min åsikt är naturligtvis. Hade det rört 30 anställda? - nu rör det ungefär 100. Jag håller med om att gränsen skall vara ganska hög för att inte jäv skall föreligga. Jag tycker att det här är en så begränsad grupp att man borde ha dragit gränsen med tanke på lagtingets trovärdighet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det här har vi också tänkt på och talet 30 som ltl Roger Jansson nämnde är väldigt intressant därför att vi sitter 30 ledamöter här i lagtinget och vi bestämmer också våra arvoden. (Från salen, ltl Roger Jansson: det finns ingen högre instans).
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik:
Herr talman!
Jag vill dela ltl Roger Janssons synpunkter på jävsproblematiken och jag kan bara för protokollets skull säga som så att det skulle nog ha varit snyggt med tanke på ärendets hantering om ltl Torsten Sundblom icke skulle ha deltagit i det här ärendets behandling.
Jag förvånar mig lite över den försiktiga skrivning som utskottet har vad gäller ärendets handläggning med tanke på att domstolsutslaget, som allt det här grundar sig på, går tillbaka till 2003 och först fyra år sedan behagar man s.a.s. klarlägga situationen fullt ut. Man har alltså haft fyra år på sig för att se till att kostnadsutvecklingen m.m. skulle ha kommit på en annan nivå. Eller anser utskottet att det är rimligt att man förfar på det sätt som den här händelsen har hanterats på? Att man binder upp lagtinget på enskild föredragning är enormt!
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Ja, ltl Harry Jansson, det här är inget lätt ärende! Finansutskottet har inte haft så värst mycket tid på sig. Ändå har vi försökt penetrera det optimalt och vi har kommit fram till att en viss försiktighet bör man ha när man gör formuleringarna. Ändå tycker jag att vi uttrycker oss väldigt tydligt om vad landskapsregeringen nu skall göra. Då kommer det att finnas mera tid; vi vill att de skall utreda det här och titta på alla konsekvenser, även framtida.
Ltl Harry Jansson, replik:
Herr talman!
Min kritik grundar sig på att man de facto har haft över fyra år på sig att utreda rättsläget och att utskottet i december 2007, mera än fyra och ett halvt år efter det att domslutet, som man tydligen anser bindande, fortfarande inte vet – enligt hörande som utskottet har verkställt – hur rättsläget skall tolkas. Jag menar att här har ni varit onödigt försiktiga i er hantering av ärendet.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Jag är inte beredd att hålla med den kritiken, ltl Harry Jansson! Vi försökte faktiskt få fram juridisk expertis just på detta område men det var omöjligt så här några dagar före jul. Därav skrivningen. Vi förutsätter att utredningen görs, men vi kunde inte hantera det på denna korta tid och det tror jag att ltl Harry Jansson förstår och accpeterar.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Herr talman!
Vi är i landskapsregeringen bekymrade liksom finansutskottet över pengarna och avtalet. Vi kan konstatera, liksom utskottet, att det är jättesvårt att göra någonting de specifika pengarna nu i och med att avtalet är skrivet. Däremot skriver utskottet lite om framtiden och det håller vi med om. Jag kan meddela att vi har redan satt igång ett utredningsjobb för att stävja kostnaderna och jag mottar med tacksamhet skrivningen där lagtinget antagligen kommer att besluta att ge landskapsregeringen råg i ryggen inför de kommande förhandlingarna med sjöfacken så att vi med kraft får ner sjöfartslönerna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Jag tackar för landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons information och det ger också lite information vidare till ltl Harry Jansson, att det som utskottet har avsett med skrivningen har redan startats upp.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Herr talman!
Jag vill bara poängtera de kommande kollektivavtalsförhandlingarna och jag hoppas att vi har ett brett och tungt stöd i lagtinget den dagen vi skall förhandla ner lönekostnaderna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det tror jag att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson kan påräkna.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand:
Herr talman!
Som ordföranden sade har man haft mycket kort tid på sig i finansutskottet att behandla ärendet och reda ut den krångliga juridiken. Jag har själv suttit i utskottet under behandlingen och jag har inte anmält någon avvikande åsikt. Det har jag gjort efter att jag har förstått att regeringspartierna och majoriteten ändå skulle ha drivit igenom detta och då såg jag ingen anledning till det. Min åsikt i grunden är att vi borde säga nej till pengarna i det här läget. Då grundar jag mig på den beredning och det material som jag fick före helgen och kunde läsa in mig på. Jag skall motivera mig.
Före det här beslutet togs gjordes det inte i beredningen någon juridisk bedömning av detta och när man läser avtalet mellan landskapsregeringen och facket konstaterar man att det bygger på en HD-dom vilken grundar sig på lag. Så långt är allting riktigt. Det intressanta och som vi inte har kunnat reda ut i utskottet är att landskapsregeringen tillsammans med fackföreningen har begärt undantag från lagstiftningen. Jag kan inte bedöma – det måste jurister göra – om man har uppfyllt kriterierna i undantaget. Undantaget nämns inte överhuvudtaget i avtalet enligt vilket vi nu skall betala ut pengar. Min grundläggande åsikt här är att lagtinget, som har exklusiv rätt till det, borde egentligen säga nej till pengarna och reda ut det juridiskt. Jag vet att det finns en deadline 31.12.2007, men tittar man på avtalet finns det inte några restriktioner om man inte betalar ut det 31.12. Naturligtvis kan facken stämma landskapet, men då skulle man få till stånd den nya diskussionen och förhandlingen som jag anser att borde ske.
Det står nämligen i undantaget, som också grundar sig på lag och som inte har beaktats i avtalet, att arbetstiden skall utjämnas inom tre månaders tid så att man nollar det. Det har enligt min uppfattning och enligt det vi har fått reda på i utskottet inte gjorts och då är frågan vems är ansvaret. Det har vi inte kunnat reda ut, men enligt vad jag har erfarit, åtminstone från andra fackliga representanter, så finns det ett dubbelt ansvar att se till att de avtal som man har ingått håller. Som jag sade har jag fogat mig till betänkandet och det är mycket på grund av de skrivningar, som kunde ha varit mycket stramare, men för att vi skulle få enighet fogade jag mig till skrivningarna att man skyndsamt klarlägger rättsläget och samtidigt utreder hur denna situation har kunnat uppstå. Det finns också indikationer hur man kan gå vidare för att få ner kostnaderna i frågan. Vi fick vid hörandet veta att man kan på två-tre dagar reda ut den grövsta juridiken och det tycker jag att landskapsregeringen skall göra före man betalar ut pengarna. Jag har alltså fogat mig till betänkandet men min innersta åsikt är att vi borde säga nej till pengarna för det har vi exklusiv rätt till.
Ltl Veronica Thörnroos, replik:
Herr talman!
Det var intressanta synpunkter som ledamoten Jörgen Strand förde fram, men det som är mest anmärkningsvärt är att det verkar på ledamoten Strand som att han nu skulle ha bringats till någon form av klarhet! Ledamoten Jörgen Strand har ju suttit i landskapsregeringen ett antal år och ägt det här problemet. Nu förväntar sig ledamoten att finansutskottet inom loppet av några dagars tid skall reda ut det som landskapsregeringen uppenbarligen inte klarade av när ledamoten Strand ingick där!
Ltl Jörgen Strand, replik:
Herr talman!
Jag kan villigt erkänna att den information vi fick i det här ärendet från beredningen och ansvarig minister var att det var HD-domen som låg till grund och det fanns ingenting annat att göra. Någonting annat fick vi inte veta, och det står jag för. Sedan togs beslutet på enskild föredragning. Det tror jag inte någon annan i landskapsregeringen var medveten om. I grunden håller jag med ltl Veronica Thörnroos, men jag utgår från att det blir andra bud sedan när nuvarande centerordföranden skall bli trafikminister – då kommer allt det här att lösa sig! Det kommer alltså inte att se ut som nu med dessa 32.000 timmar som finns till godo. Det är också så att ledamoten Thörnroos har den ansvariga ministern i sitt parti, så vi får väl hjälpas åt i den här frågan!
Ltl Veronica Thörnroos, replik:
Herr talman!
Jag noterar ledamoten Jörgen Strands raljerande ton men väljer att inte sänka mig till den nivån. När det gäller de enskilda landskapsregeringsledamöternas ansvar och hela landskapsregeringens ansvar tycker jag det är otrevligt av ltl Jörgen Strand att försöka svära sig fri i just det här ärendet. När det gäller framtiden så visst har vi en samsyn att vi härifrån skall försöka reda ut det här så gott det går, med den begränsade tid som vi har.
Ltl Jörgen Strand, replik:
Herr talman!
Det trampades visst på ömma tår! När vi hade möjlighet till avvikande åsikt i samband med budgeten röstade vi om detta, så jag har tagit mitt ansvar. Det var 5-2 i den omröstningen, medan majoriteten inte ville gå på Frisinnad Samverkans linje. Ltl Veronica Thörnroos har alltså fel när hon säger att inte jag har markerat detta i landskapsregeringen. Det har jag gjort, men vi har varit i minoritet.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik:
Herr talman!
Vad gäller det som skall ske framöver har det beskrivits rätt så mycket av trafikansvarige och av andra här i samband med att detta ärende har debatterats, så jag behöver inte gå så mycket in på det. Jag har samma åsikt att vi måste få ett sådant läge där vi får så mycket trafik för pengarna som möjligt. Angående det som har varit tidigare har jag lantrådets uppdrag att säga att en beredning är igångsatt för att fatta beslut om att utföra en revision av detta ärende.
Ltl Jörgen Strand, replik:
Herr talman!
Det tycker jag är bra och jag tror att ltl Mats Perämaa har en vilja att komma till botten med dessa bekymmer. Det är ganska orimligt att i den här branschen kostar lönerna 75.000-80.000 per anställd, medan vi, som jag har sagt tidigare, kanske skulle ha prioriterat annorlunda. Här får man ytterligare en kostnad på mellan 10 och 15 procent utan att få ut en enda minut mer i arbetstid, så jag uppskattar om ltl Mats Perämaa tar tag i det här, särskilt det innestående vederlaget på 32.000 timmar som tydligen har fått flyta fritt och som är bådas ansvar, enligt vad vi erfarit i utskottet. Men jag uppskattar att man tar tag i detta.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson:
Herr talman!
Det är allvarliga tilldragelser när 1 procent av årsbudgeten plötsligt är föremål för den här typen av behandling i en tilläggsbudget. En del av den stress som presenterades i remissen uppfattade jag, förhoppningsvis fel, men jag uppfattade den på följande sätt: om landskapet betalar ut dessa vederlags- och övertidsersättningar inom år 2007 skall ingen ränta utgå. Förklaringen var den omvända, dvs. om man inte betalar ersättningar inom 2007, ja, då kommer ränta att börja löpa, sannolikt från den 1 januari 2008. Så förstod jag det. Nu vet jag att jag missförstod det därför att jag sökte rimliga förklaringar till a) en sådan här överlång retroaktivitet, b) en förhandling som har pågått mycket länge och som s.a.s. veckan före juluppehållet föreläggs lagtinget. Jag trodde alltså att det måste bero på ungefär ett nödläge där, att om inte lagtinget handlar på ett visst så skulle skadorna bli ännu större än vad de redan är. Så tycks inte alls vara fallet. I det i och för sig det förtjänstfulla betänkandet, som är väl skrivet, även om man kan ha olika åsikter om slutsatserna står det faktiskt tvärtom, såvitt jag förstår: ”Ersättningarna har beräknats på löneutbetalningar under åren 2002 till 2006. På dessa ersättningar skall samtidigt dröjsmålsränta erläggas. Anslaget inkluderar också korrigerade ersättningar för 2007; för dessa skall inga dröjsmålsersättningar betalas.” Om man alltså följer kollegan Jörgen Strands logik här så skall inte heller dröjsmålsränta betalas för 2008 och framåt, vilket enligt mitt sätt att se undanröjer hela stressen. Men antingen har jag missförstått eller blivit vilseledd eller bådadera. Vare därmed hur som helst. Landskapsregeringen måste i ett sådant här ärende ta den tid den behöver för att hantera den här typen av pengar. Det är den första beställningen. Den andra är att visst är det ett fall framåt att utskottet säger att det visserligen har varit oklart hur avtal och lagar tillämpats och att man inte riktigt har haft tid att ta reda på vad det kan bero, men att därför är det av betydelse att landskapsregeringen skyndsamt klarlägger rättslaget och samtidigt utreder hur denna situation har kunnat uppkomma. Riktigt! Det är väl ett minimum när man hanterar skattebetalarnas pengar att man alltid gör det på det sättet. Det måste alltid ske på det för skattebetalarna förmånligaste, ändamålsenligaste och säkraste sättet. Den utredningen måste lagtinget få del av i en eller annan form; formen får vi söka, det finns olika metoder.
Men här har lagtinget visat aktivitet. Jag menar att den parlamentariska logiken kräver att också uppföljningen utförs här i lagtinget, naturligtvis så skyndsamt som utskottet begär och med den noggrannhet som ärendet kräver. Annars befinner vi oss i en situation som jag kritiserade redan i remissdebatten; i ett anställningsförhållande där parterna har lojalitetsförpliktelser mot varandra kan man inte bara lasta den ena för att den har försummat sig, varefter den andra kan göra vad som helst, i det här fallet att samla på sig 32.000 vederlagstimmar, om jag förstod uppgiften rätt, utan lojalitetsplikten är reflexiv – gäller i bägge riktningar.
I den här utredningen ser jag det som naturligt att dem det gäller medverkar eller åtminstone deras fack. Och om felaktigheter uppdagas, påkallade åtgärder vidtas – det kan inte räcka med att man antecknar sig ett resultat till känna i regeringen eller här i kammaren. Naturligtvis måste varje utredning som härmed har beställts leda till påkallade åtgärder, och för det sista, enligt gällande skadeståndsregler lagenligt skadestånd utkrävas.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det är tyvärr så att jag inte är jurist och vtm Gunnar Jansson är jurist. Så här har utskottet resonerat och även de som vi har hört, att det här grundar sig på ett avtal, ingånget mellan landskapsregeringen och facket, där också räntan är en del och där man har bestämt att ränta inte skall utgå från den 1.1-31.12.2007. Om man bryter detta avtal kommer säkert någonting att hända, exempelvis kan räntan börja ticka.
Vtm Gunnar Jansson, replik:
Herr talman!
Jag vill först tröstande säga, att det är ingenting att beklaga att man inte är jurist! Vad gäller räntebeskrivningen som jag anförde var det kanske närmast för mig själv för jag levde i den uppfattningen att fram till 2007 var denna överenskommelse räntefri, åtminstone sades det ingen gång i remissdebatten att ränta redan är inkluderad i det anslag som äskas. Därav min förvånng.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Det är lagtinget som nu måste fatta ett beslut vilka risker man vill ta om man inte följer det ingångna avtalet. När det gäller utvärderingen till lagtinget är det självklart att utskottet har föreslagit en utvärdering, som vi redan har hört att har påbörjats, och det är en given sak att lagtinget skall få ta del av den, inte landskapsregeringen sitta och panta på den och hålla den hemlig.
Vtm Gunnar Jansson, replik:
Herr talman!
Lagtinget kan naturligtvis säga nej till detta äskande. Det vi hanterar är ju ett äskande från landskapsregeringen som begär att vi i folkets namn skall bevilja medel. Det finns inga sådana mekanismer som kan tvinga ett parlament att handla i någon bestämd riktning. Att göra det är att utmana hela den lagliga samhällsordningen. Parlamentet är det som skall försvaras till det sista och då kan naturligtvis vän av ordning ställa sig frågan, att vad händer om lagtinget säger nej? Den rätten finns alltid. Detta var en retorisk fråga som inte behöver svar nu.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Wine, replik:
Herr talman!
Vtm Gunnar Jansson nämnde att man samlat på sig vederlagstimmar och frågade vem som är ansvarig. Är det den anställde eller är det ledningen? Det har också framkommit i utskottsberedningen att det är oklart om det har getts tillräckliga möjligheter från ledningen när man ser på arbetsfördelning och sådant, att det har varit en kompromiss här. Tidigare har det funnits ett stopp på hur mycket timmar man får samla på sig, men det har tagits bort för att det skall funka och för att turerna skall gå. Visst är det bådas ansvar om ledningen ger möjligheter till att man också kan säga nej. Då måste det faktiskt göra en ordentligare utredning än vad finansutskottet hinner med. Det här är enbart en arbetsledningsfråga.
Vtm Gunnar Jansson, replik:
Värderade talman!
Jag delar helt den synen. Naturligtvis förhåller det sig såsom kollegan Winé säger. Man bör dock kanske beakta att övertidsarbete är ett undantag från den normala arbetstiden. För den gälller tre villkor: för det första kan den bara beordras av arbetsgivaren; ingen arbetstagare kan ta åt sig egen övertid, den kan bara beordras av arbetsgivaren, för det andra: kan den bara göras med arbetstagarens samtycke och för det tredje: den kan bara utföras inom de ramar som lagstiftning eller dispens föreskriver, och den dispensen föreskriver hur det här skall skötas och nollställning skall ske var tredje månad.
Ltl Göte Winé, replik:
Herr talman!
Helt rätt, vicetalman Jansson! Om nollställning skall ske måste det också finnas förutsättningar för det. Vtm Jansson var i sitt anförande inne på vad som händer om vi säger till pengarna och inte betalar ut dem. Ja, då måste man börja se vad man kan göra, men en sak är säker, att billigare blir det inte! Däremot kommer det att ticka på desto mer. Det här har gjort för att det skulle bli billigast; det skulle ha hänt någonting betydligt tydligare än nu, det är dags nu!
Vtm Gunnar Jansson, replik:
Herr talman!
Inte skall vi dramatisera detta så här inför jul! Jag kan bara som en förklaring säga vad allra värst kunde vara. Jag har antagligen varit med och stiftat den här lagen!
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Herr talman!
Det är bra att det här ärendet diskuteras så här pass mycket. Det är klart att det är omöjligt för lagtinget att veta vad som är rätt eller fel i detta ärende. Som vi har hört tidigare här har landskapsregeringen tagit till sig synpunkterna och diskussionerna. Vi hörde att lantrådet redan har vidtagit åtgärder för att begära en revision av det som har varit. Vi på trafiksidan kommer att ta tag i det som skall komma, dvs. hur kan vi genom att göra arbetslistorna förmånligare så att det blir billigare? Vi kommer att projektanställa en expert, det beslöt vi redan i förra veckan. Vi kommer också med finansutskottets skrivning i ryggen inför kommande kollektivförhandlingar att gå ganska hårt ut gentemot facken för att nedbringa lönekostnaderna. Det har alltså redan vidtagits åtgärder.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson:
Herr talman!
Jag konstaterade härifrån talarstolen bara för någon månad sedan när vi hade snuskonflikten på bordet, att jag trodde sannerligen inte att jag skulle komma in i parlamentet och få ta del av den typen av ärenden! I dag måste jag tyvärr upprepa de orden. Ett så pass herrelöst ärende hoppas jag verkligen att det kommer att dröja innan vi får på lagtingets bord igen! Jag vill ge utskottsordföranden Torbjörn Eliasson möjlighet att kommentera det jag kommer ihåg främst, nämligen att man ser ingenstans i landskapsregeringens framställning till budgetförslag att det skulle vara en bindande överenskommelse, medan däremot utskottet har gått in för att den är bindande. Och med detta antyder förmodligen utskottet att det var okej av landskapsregeringsledamot Wiklöf att i juni i år binda upp lagtinget med ungefär 3,3-3,4 miljoner euro. Det vill jag ha svar på.
Den andra frågan är: Har utskottet tagit del av överenskommelsen?
För det tredje: Kan utskottet på basen av det och andra diskussioner motivera pengarna med att man kan utlova en från den fackliga sidan smidig hantering av de kommande förhandlingarna om hur detta skall skötas eller är det så att allt är uppe i det blå?
I likhet med det vtm Gunnar Jansson sade är det mycket märkligt, som jag redan sade i ett replikskifte, om lagtinget skulle så här pass brådskande handlägga den här typen av pengar. Visserligen är det trevligt att dela ut en julklapp inför jul på kanske 30.000 euro per anställd., men vi måste trots allt veta rättsläget innan vi klubbar den här typen av framställningar och den här typen av anslag.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Ja, ltl Harry Jansson, det är mycket lättare att stå där och säga som ltl Harry Jansson gör. Självklart har vi mycket noggrant tittat på alla dokument som vi har kunnat få fram. Vi har också haft hörande och när det gäller frågan om överenskommelsen är bindande eller inte har utskottet tillsammans med dem som vi har kommit till den uppfattningen att det är bindande. Det är ett avtal som har ingåtts mellan landskapsregeringen och de tre facken. Det som har hänt före man skrev under avtalet vill vi att skall utredas, och de utredningarna är redan igångsatta.
Ltl Harry Jansson, replik:
Herr talman!
Jag förstår att ordföranden Eliasson inte är så bekväm i den här rollen, och det är ingen tacksam uppgift som utskottet har haft. För att binda upp lagtinget på den här nivån skall det verkligen finnas goda skäl för att avvika. Frågan var om utskottet har gjort bedömningen att det här är till fördel på lång sikt för landskapets ekonomi att man har ingått den här överenskommelsen eller är det så att man har lämnat en rad frågetecken öppna som går vid sidan av den här överenskommelsen? Det är den frågeställningen som är oerhört angelägen. Man kan anknyta till det som tidigare landskapsregeringsledamoten Jörgen Strand sade att det finns tydligen en rad frågetecken, och då är vi faktiskt på väg in i en situation som blir ännu mer obehaglig.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Självklart anser vi inte att det är till fördel för landskapet. För det första kostar det en massa pengar redan nu och det har också konsekvenser för framtiden. Det åligger lagtinget att fatta ett beslut här. Det här är ett betänkande som kommer från finansutskottet där vi har gjort våra bedömningar. Men det är ytterst lagtinget som fattar beslutet.
Ltl Harry Jansson, replik:
Herr talman!
Det är tyvärr så att vi ombeds att ta beslut på det som vtm Gunnar Jansson sade: en summa som motsvarar 1 procent av den årliga budgeten och vi skall göra det utan att känna till det rådande rättsläget och ännu mindre hur den framtida avtalstillämpningen skall se ut. Det är bara att beklaga!
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback:
Herr talman!
Finansutskottet vill att landskapsregeringen utreder rättsläget, hur den uppkomna situationen kunnat ske och sedan vill man att landskapsregeringen inför kommande förhandlingar på något sätt, ekonomiskt, skall reagera. Vtm Gunnar Jansson tog för givet att den utredning som skall göras om rättsläget skall komma till lagtinget, i parlamentarisk ordning. Det förvånar mig litet. Vilken skullt lagtingets roll vara i den situationen? Att tolka, tillämpa, diskutera eller hur skulle ett sådant ärende behandlas? Jag ser nog inte den parlamentariska ordningen riktigt på det sättet. Jag är också lite förundrad över att landskapsregeringen skall göra det här. Är det inte revisorernas uppgift att titta på ärendet om man misstänker eller tror att det är någonting som har gått fel till. Jag tycker alltså att det är lite oklart vad syftet är med det och vem som har ansvaret för att utreda rättsläget. Att man sedan kan konstatera att det här ärendet tydligen har passerat två regeringar sedan 2003 och det är först nu som beslutet har kommit säger någonting om att det inte har funnits beslutsamhet i regeringarna när ärendet var aktuellt. Vad det beror på vet man inte, kanske man helt enkelt inte har vetat vad man skulle göra. I alla fall är vi här nu och det går knappast att göra någonting annat än godkänna utbetalningen.
Det är väl så med den stora mängden övertidstimmar att alternativet är att man anställer mera ordinarie personal för att få syftena att gå ihop enligt den turlista som tydligen skall hållas och den trafik som lagtinget har bestämt att skall köras. Det är väl det alternativet man har; det tror jag är lättare än att man skall börja från lagtinget ge order till landskapsregeringen hur avtalsfrågorna skall drivas. Vi måste ändå komma ihåg att lagtinget inte är avtalspart vad gäller lönenivåer och andra sådana saker som rör de anställdas anställningsvillkor; man får vara försiktig i att blanda sig i för mycket härifrån salen i just de frågorna.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik:
Herr talman!
Som information till ltl Barbro Sundback kan jag säga att finansutskottet föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att på vederbörligt sätt utreda detta. Det finns många olika metoder, det finns intern revision, det finns extern revision, man kan höra sakkunniga osv. Det skall utredas, men landskapsregeringen väljer hur det kommer att ske, på vederbörligt sätt.
Ltl Barbro Sundback, replik:
Herr talman!
Ja, så tycker jag också att det skall göras. Det gör de väl med alla verksamheter där man uppfattar att det finns problem av något slag som gäller just regelverk och beslut som vi har tagit. Det är väl kanske nödvändigt att påpeka det i det här sammanhanget, det undandrar sig min bedömningsförmåga, men att det skulle göras någon utredning som sedan skulle komma tillbaka hit och lagtinget skall göra någonting med den tycker jag låter problematiskt.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson, replik:
Herr talman!
Den antagligen mest närliggande vägen är att landskapsregeringen med sina verktyg utreder vad som hänt och varför samt att landskapsrevisorerna här i lagtinget gör samma sak eller s.a.s. fortsätter beredningen. I det sammanhanget är finansutskottet granskningsutskott på lagtingets vägnar, det är en ganska naturlig åtgärd. Vad gäller saken som sådan berördes en olikhet redan i remissdebatten, dvs. i tjänstekollektivavtalssammanhang måste lagtinget via finansutskottet följa med förhandlingar enligt lagtingsordningens 36a §, medan egentligen ingenting finns om de privata kollektivavtalsförhandlingarna, vilket ju är en allvarlig brist när vi ser vilka pengar det handlar om. Det måste vara ganska oklart för en arbetsgivare att överhuvudtaget kunna påverka det som sker.
Ltl Barbro Sundback, replik:
Herr talman!
Jag tycker att vtm Gunnar Janssons precisering var bra. Nu kan jag förstå hur han resonerar och åtminstone i det här skedet och tycker att det är klokt att det där finns möjligheter för lagtinget att följa upp detta, alltså via landskapsrevisorerna, speciellt. När det gäller frågan om privaträttsliga avtal är det som det är! Det hör lite till den här diskussionen som jag försöker initiera om vårt ekonomiska system. Det här är en bit där vi absolut inte har någon kontroll över kostnaderna, inte intäkterna heller för den delen. Det är en stor fråga, men jag uppfattar att det hör ihop med hela det systemet.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson:
Herr talman!
Jag vill avisera att jag under den fortsatta behandlingen kommer att föreslå, med stöd av 53 § 2 mom. lagtingsordningen, att finansutskottet får i uppdrag att återkomma med ett nytt betänkande i detta ärende så att vi verkligen vet vilket rättsläge som gäller i den här frågan.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet, sedan betänkandets kläm och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs utgifterna i deras helhet jämte detaljmotiveringar för godkännande. Utgifterna är godkända.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Plenum avbryts nu och återupptas kl. 13.15.
(Kl. 13.15). Plenum fortsätter.
Föredras för enda behandling ärende nr 6:
Talmanskonferensens framställning angående ändring av Ålands lagtings beslut om arvode för lagtingsledamot. (TMK 4/2007-2008).
Först tillåts diskussion och därefter vidtar behandlingen. Diskussion.
Vtm Gunnar Jansson:
Värderade fru talman!
Utgifter i landskapsbudgeter skall basera sig på lag, avtal eller tidigare fattade beslut i lagtinget. Lagtinget har i och för sig ännu inte slutligt behandlat förslaget till landskapsbudget för år 2008 men har godkänt momentet 41.01.01, dvs. ett anslag för ledamöternas arvoden och kostnadsersättningar här i lagtinget. Nu handlar det om att genomföra det beslutet. Det handlar alltså om justering av arvoden för lagtingsledamöter. Ärendet har behandlats ingående under den föregående perioden i lagtinget i det som på sidan 4 beskrivs som informella kontakter mellan lagtingsgrupperna, därefter har det nuvarande lagtingets kanslikommission behandlat ärendet och lämnat förslag till talmanskonferensen. Talmanskonferensen vidtog formella justeringar i förslaget från kanslikommissionen, inte materiella. De formella framträder i förslaget nu sålunda att dagsarvodet försvinner som term och egentligen också som fenomen därför att arvodet för ledamöterna av lagtinget skall inte längre basera sig på ett visst antal arbetsdagar eller dagar under kalenderåret utan enligt en procentuell beräkning som framgår av förslaget. Dessutom förekommer smärre andra justeringar, t.ex. kommunikationsersättning som är brukligt i nordiska parlament.
Talmanskonferensen hade redan när den här frågan behandlades en bild av vad finansutskottet skulle säga om den här typen av frågor och beredningen av den.
Tanken på en arvodeskommission som nu ingår i finansutskottets betänkande och förslag är tilltalande. Jag kan inte tala på hela talmanskonferensens vägnar för det är inte behov för det, men tanken är tilltalande. Utan att gå in på jävsproblematik, lite i stil med vad vi diskuterade under föregående sittning med lagtinget, kan man naturligtvis säga att om jävsgränsen är högre än 30 så har vi stora problem att fatta beslut i den här typen av ärenden. Jag tror att inte bara på den grunden, utan också av andra skäl och för att följa med utvecklingen i samhället i stort, en arvodeskommissionaktig reform i lagtinget är påkallad.
Sålunda ingår de konkreta förslagen på sidan 5, dvs. i förslaget till lagtingets beslut om ändring av Ålands lagtings beslut om arvode för lagtingsledamot.
På talmanskonferensens vägnar föreläggs nu detta lagtinget för godkännande. Jag äskar alltså bifall till talmanskonferensens förslag.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först det i framställningen ingående förslaget till beslut i dess helhet och därefter framställningens motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs förslaget till beslut om ändring av beslut om arvode för lagtingsledamot för godkännande i dess helhet. Begärs ordet? Beslutet är godkänt.
Föreläggs framställningens motivering för godkännande i enda behandling. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras ärende nr 7:
Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om språkkunskapskraven i de åländska församlingarna. (EF 2/2007-2008).
Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.
Ltl Anders Eriksson:
Fru talman!
Många ålänningar har med bestörtning tagit del av det språkbeslut som Borgå stiftsfullmäktige tog vid sitt möte på Åland, det vill säga att språkkunskaper i finska kommer att krävas för kyrkoherdar och andra tjänster med högskoleexamen inom församlingarna på Åland. Trots att religion och politik inte skall sammanblandas så bör landskapsregeringen agera när kyrkan på Åland inte är anpassad till den åländska autonomin.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:
Anser landskapsregeringen det finnas orsak att med de kyrkliga myndigheterna ta upp en dialog i frågan om krav på kunskaper i finska för viss personal inom kyrkan på Åland?
Vicelantrådet Britt Lundberg:
Fru talman!
Kravet på språkkunskaper för tjänsteinnehavare inom kyrkan regleras i 6 kap. 1 § kyrkolagen och 6 kap. 8c § kyrkoordningen. Till den del som kyrkan har koppling till det världsliga, som t.ex. antagande av kyrkolagen, så hör det till rikets behörighet. Enligt kyrkoordningens bestämmelser krävs av kyrkoherden i en enspråkig församling, till vilka de åländska församlingarna hör, utmärkta, muntliga och skriftliga kunskaper i församlingens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket. Således är det här en skrivning som tar utgångspunkt i att det rör sig om en tvåspråkig miljö.
Man kan med fog fråga sig om det här är tillämpligt på Åland där vi inte egentligen har ett andra språk. Åland är enspråkigt svenskt, som vi alla vet. Går vi till självstyrelselagen så står det vad som gäller för statsanställda på Åland och att det också gäller i tillämpliga delar för dem som är anställda inom den evangelisk-lutherska kyrkans myndigheter, i den mån det inte stadgas någonting annat i kyrkolagen, dvs. ämbetsspråket inom kyrkan på Åland är svenska, men bestämmelserna reglerar inte vilka krav på kunskaper i finska man får eller inte får ställa på kyrkligt anställda på Åland.
Kyrkan och statsmakten har således full frihet att bestämma vilka kunskaper i språk deras anställda på Åland skall ha, men för de statsanställda har självstyrelseorganen skapat sig en hållhake via 42 § i självstyrelselagen där man kräver landskapsregeringens samtycke när man vill ändra i riksförordningen som reglerar språkkunskaperna för de statsanställda, men någon motsvarande hållhake finns inte i förhållande till den kyrkliga lagstiftningen som reglerar språkkraven för de kyrkligt anställda på Åland.
Den aktuella språkbestämmelsen som nu har diskuterats finns i kyrkoordningen och den intogs vid kyrkomötet 2004 och trädde i kraft 2006. Nu har det satts igång en rörelse på Åland där man har som mål att vid kommande kyrkomöte införa ett tillägg som skulle undanta Åland från kravet på språkkunskaper i finska. Landskapsregeringen är beredd att på lämpligt sätt ge flankstöd i frågan.
Ltl Anders Eriksson, första tilläggsanförande:
Fru talman!
Trots att religion och politik inte skall sammanblandas anser jag ändå att landskapsregeringen bör agera när kyrkan inte är anpassad till den åländska autonomin och så är det inte i dag i och med språkkunskapskraven som nämndes här från vicelantrådets sida. Rättsläget står i strid med självstyrelselagen och är därmed oacceptabelt. Än en gång har vi en bestämmelse som bidrar till förfinskningen av Åland genom att ålänningar, rikssvenskar och andra som saknar finska kunskaper diskrimineras, alltså är beroende av dispens för att få jobba på Åland. Åland är, inte bara enligt självstyrelselagen, utan också enligt grundlagen, enspråkigt svenskt. Jag tycker att det var ett bra avslut på det svar vi fick att man vill från landskapsregeringens sida på lämpligt sätt ge flankstöd åt de åländska församlingarna. Jag tror att det inte är bara jag utan flera i det åländska samhället som är intresserade av på vilket lämpligt sätt tänker landskapsregeringen agera?
Vicelantrådet Britt Lundberg:
Fru talman!
Att tvåspråkiga lösningar i regel skall gälla på enspråkiga Åland är någonting som vi inte kan acceptera. Men när det gäller den här frågan kan inte landskapsregeringen som landskapsregering agera i kyrkomötet eller något liknande utan de rätta representanterna måste utses där och föra frågan vidare och förhoppningsvis få till en förändring. Vad landskapsregeringen kan göra är att stå upp för det enspråkigt svenska Åland och vägra tvåspråkiga lösningar, men vi kan inte på något sätt agera i kyrkomötet utan vi måste stå vid sidan och bedriva en tydlig språkpolitik och vägra tvåspråkiga lösningar på Åland. Det är vad vi från landskapsregeringen kan göra och förstås på lämpligt sätt, som jag ser det - det beror precis på hur frågan kommer att gå vidare – ge flankstöd för vår ståndpunkt att vi tycker att det skulle vara lämpligt att undantaget skulle ges till de åländska församlingarna.
Ltl Anders Eriksson, andra tilläggsanförande:
Fru talman!
Det har jag förståelse för. Jag vet hur kyrkans verksamhet regleras och jag vet vad som är vår behörighet. Vi är i och för sig fortfarande nyfikna på vad”lämpligt sätt” kan innebära. Det är som vicelantrådet Britt Lundberg sade tidigare att man har ingen hållhake från självstyrelsemyndigheternas sida när det gäller den kyrkliga lagstiftningen, men det är beklagligt att man från Borgå Stift inte kan visa så pass mycket respekt och förståelse för den åländska självstyrelsen. Skulle man nämligen göra det skulle aldrig den här situationen överhuvudtaget uppstå. Formellt är det här en svår nöt att knäcka och jag har förståelse för för att man inte från regeringens sida på något sätt kan agera på kyrkomötet. Kyrkoordningen är som sagt godkänd av kyrkomötet och inte ens skapandet av ett eget åländskt stift skulle lösa den här problematiken i och med det att kyrkoordningen ändå är tillämplig på Åland. Ifall den finska kyrkan vägrar att ändra kyrkoordningen i fråga om kravet på finska kunskaper för åländska präster återstår som jag ser det bara en ändring av självstyrelselagen som gör kyrkan till en åländsk angelägenhet; man kan inte reglera detta på något annat sätt, om det inte finns någon respekt och förståelse från Borgå stifts sida. Hur ser man på det från regeringens sida, är man beredd att ta till övervägande att ändra självstyrelselagen för att åtgärda problemet?
Vicelantrådet Britt Lundberg:
Fru talman!
Hur frågan kommer att drivas vet vi inte ännu. Vi vet inte om vi får egna representanter på kyrkomötet osv. samt vilka de kommer att vara och hur de kommer att driva frågan vidare. Det måste vi avvakta och se. Vårt agerande och på vilket sätt vi kan ge flankstöd till frågan beror förstås på hur frågan kommer att bedrivas. När det gäller problematiken på Åland tycker jag också att det är viktigt att man lyfter upp rekryteringsproblematiken; förutom språkfrågan och den principiella frågan har vi också ett problem när det gäller att vi skall försörja församlingarna med goda kyrkoherdar. Det är inte heller så lätt att få tag på svenskspråkiga kyrkoherdar och skall vi sedan bli tvungna att stänga dörren till Sverige – det finns möjlighet att ge dispens, som jag tycker och också tror att ltl Anders Eriksson tycker är olämpligt – så det borde räcka med att vi helt enkelt har svenska.
När det gäller frågan om ändringar i självstyrelselagen kräver det sin utredning vad det i så fall skulle leda till, vilka kostnader det skulle innebära, vilka kompetenser det kräver osv., så det är svårt att säga att ja, det är absolut någonting som landskapsregeringen kommer att göra, men det måste vi i så fall ta ställning till. Låt oss nu ta kyrkomötet först och se hur utvecklingen blir där, så får vi ta självstyrelselagen sedan som nästa steg och ta ställning till det då.
TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 13.45. Plenum är avslutat.
(Plenum avslutades kl.13.35).