Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av vicelantrådet. Ordet ges först till lagtingsledamoten Nina Fellman.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur avser regeringen tillse att Ålands polismyndighet har tillräckliga resurser för att utföra sitt arbete, och vilka direktiv om prioriteringar avser man komma med om ytterligare medel inte medges?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för en högst aktuell och välbehövlig frågeställning. De utmaningar som den åländska polisen har i vardagen är ju tidvis rätt betydande, inte minst när det inträffar en extra tragisk omständighet i vårt samhälle som låser upp en betydande del av utredningsresurserna.

Innan jag går in på den direkta frågeställningen vill jag lite beröra sådant som har hänt när det gäller polismyndighetens verksamhet. Jag tror att vi alla bör komma ihåg att vi som bäst håller på att göra det nya polishuset helt klart för invigning här inom kort, en för åländskt vidkommande stor och samtidigt helt nödvändig satsning för att tillförsäkra polisen ändamålsenliga och även för samhällsutvecklingen anpassade lokaler. Nybyggnationen och den parallella renoveringen har gått hand i hand utgående från lagtingets beviljade fullmakt på ungefär 12 miljoner euro. Till det ska nämnas att vad gäller flyttning och annat och det faktum att vi nu har lyckats göra en sådan förändring så att alarmcentralen kommer att införlivas och vara en del av polisens vardag. Totalt beräknas kostnaderna för själva flyttdelen till 300 000 euro vilket också har kommunicerats mot lagtinget tidigare. Att vi har lyckats få polisledningen att också tycka att det både är behövligt och är möjligt att alarmcentralen kan ingå i den dagliga polisdelen så betyder ju samordning av jourdelen som naturligtvis har en positiv effekt på kostnadssidan.

Samtidigt håller vi på, sedan några år, med ett nytt alarmsystem. Nu har kanske projekt Åland inte riktigt fallit ut som det var tänkt. Vi har inom regeringen Thörnroos tvingats ändra upplägget och här pågår en kostnadsdel som fortfarande är lite svår att överblicka eftersom vi är beroende av samspelet med ett antal finländska aktörer.

Sammantaget skulle jag säga att vi har satsat betydande resurser på vår polis på senare år. Trots att vi gjort de här satsningarna så har vi nog varje budgetår tillskjutit nya medel till polisen både vad gäller befälsledning, ekonomisk brottsutredning och inte minst då inom det så kallade IKT - behovet av datasystem och höjd säkerhet, ett arbete som också det går hand i hand.

När det gäller den här mer specifika fråga så förstår jag att ledamot Fellman har inspirerats av diskussionen om behovet av en trafikgrupp och annat relaterat till ungdomsproblematiken som i vissa fall också finns också i det åländska samhället Till den delen har jag ju stött förslaget om en trafikgrupp. Men det är ofrånkomligt att pandemin kom att påverka budgetupplägget för både 2021 och 2022 just på grund av osäkerheten om var pandemins verkningar kommer att ta slut. Inför bägge budgetår så har vi haft en verklighet där vi bara har kunnat ana oss till hur följderna skulle slå ut för det åländska samhället, dvs. vilken effekt det skulle få på den åländska besöksnäringen inklusive våra rederier. Vilket budgetbehov skulle det finnas i stort för att försöka motverka konsekvenserna av den fruktansvärda pandemin vi har genomgått? Så mycket var osäkert och därför antar jag att vi tillsammans inom landskapsregeringen kunde konstatera att vi får nöja oss med de förbättringar som vi kunde se att var direkt behövliga just då, i synnerhet vad gällde IKT-sidan.

När det gäller att se på vad man kan göra inom ramen för tillbudsstående resurser så för vi ju en ständig dialog med Ålands polismyndighet och försöker ha månadsvisa avstämningar där vi tillsammans med polisledningen går igenom behov av åtgärder. I den dagsfärska tilläggsbudgeten så har ni ett litet anslag som tar sikte på de säkerhetsanpassningar som måste göras också för Ålands del. Det är ett utslag av den pågående dialogen som vi har med polisledningen.

Sen har vi naturligtvis diskuterat med polismästaren en hel del om och vad man kan göra internt, se över de utredningskapaciteten och naturligtvis se på behovet att ta hand om våra nya ålänningar och vad allt det leder till.

Sammantaget så är det väl inför budgeten 2023 som vi på allvar får ta ställning till den frågeställning som har varit aktuell under senare tid, dvs. trafikgruppen och i övrigt vad som behöver göras. Behöver vi ha ytterligare utredningskapacitet inom polisen? Svaret är ja. Behöver vi en mer kunskapsbaserad verksamhet i och med att antalet fall som är oerhört komplicerade och blir svårare och svårare? Svaret är ja. Borde vi också höja den operativa förmågan inom vår polis, det som man ibland brukar kallar för specialgrupp? Och svaret är naturligtvis ja på alla dessa frågor.

När vi inför budgeten med lagtinget sedan då får ta sats inför 2023 så får vi se var våra förhoppningar om att kunna tillmötesgå polisens och egentligen samhällets samlade behov landar. Här har ju landskapsregeringen inlett - tydligen som den första landskapsregering någonsin - en dialog med inrikesministeriet om hur Åland ska kompenseras på det sätt som överenskommelseförordningen från 2010 säger, dvs. att Åland ska få ersättning för de delar av verksamheten där man sköter finsk lagstiftningsbehörighet. Det här är en process och en diskussion som pågår. Parallellt med den så har det initierats en diskussion också att man från Helsingfors skulle förse den åländska polisen med utrustningsförstärkningar och också det är på väg, vilket jag inte kan gå in på här och nu. Men vi har en positiv dialog med polisstyrelsen i första hand.

Det händer en hel del. Vi får se inför budgetåret 2023; var ligger de totala budgetekonomiska förutsättningar med tanke på råvarupriser och allt? Vart tar detta vägen? Jag tror att vi alla i lagtinget är medvetna om att i och med att den ekonomiska puckeln försvinner sakta men säkert ur våra system, så är det naturligtvis med både oro och förväntan som vi kommer att få ta del av var vårt nya ekonomiska system landar när vardagen blir normal. Tack, talman!

Tack, talman! Avsikten med den här frågan är ju inte på något sätt - om uttrycket ursäktas - att skjuta skarpt på landskapsregeringen, utan att ta upp en fråga som har aktualiserats i den offentliga debatten kring förebyggande brottsbekämpning, ungdoms- och trafikarbete.

De problem och möjligheter som vicelantrådet pekade på är ju helt verkliga. Effekterna av pandemin, kostnader och så vidare, är också helt konkreta, men det är också belastningen på personalen inom alla våra myndigheter och särskilt polisen. Jag tror att man, kanske med ganska stor sannolikhet, kan säga att det finns en viss materialutmattning i alla våra myndigheter som man borde ta hänsyn till, om man vill upprätthålla en fungerande myndighet.

I den offentliga debatten har det förekommit att man inom myndigheten är bekymrad för de otillräckliga resurserna, både för trafikövervakningen och det brottsförebyggande arbete bland ungdomarna.

I dag är polisens arbete riktat mot ungdomar ganska begränsat till att upprätthålla ordning över de stora evenemangen. Det förebyggande arbetet, som tidigare var ganska aktivt - man var närvarande i skolor, gav information om lagstiftning, om rättigheter och vad polisen kan hjälpa till med - det hinner man inte med. Precis som i alla andra samhällsområden så vet vi, bortom allt tvivel, att det man gör i sista ändan alltid blir dyrare, alltid blir svårare och mer krävande än i de insatser som man kan göra tidigt i en brottskarriär, om man kan kalla den för det. Finns det en möjlighet och ett utrymme för polisen att utöka närvaron, genom kontakt med ungdomar även när det gäller trafikövervakningen och de problem som har aktualiserats nu med trimning av mopeder, så vore det bra. Det vore bra med en närvaro för polisen, inte bara i Mariehamn utan också regionalt.

Jag förstår alla utmaningar med allt som ska rymmas i en kommande budget och så vidare. Men ser vicelantrådet en möjlighet att antingen omfördela eller omprioritera inom polismyndigheten, om det är den vägen man går, eller att satsa mera på polisen? Ett stort problem tidigare var att det var oerhört svårt att få tag på utbildad personal som ville jobba på Åland, men så är det inte i dag. Det finns mycket bättre tillgång på unga utbildade, men det finns inte jobb för dem.

Tack, talman! Bästa ledamot Fellman, jag uppfattade också frågan positivt ställd. Jag förväntar mig att vi ska föra en diskussion om även detta angelägna samhällsproblem, dvs. i första hand ungdomarnas - ska vi säga - vilda ungdomsår. Nog får jag ju återkommande samtal från oroliga föräldrar som undrar vad vi kan göra för att hjälpa till. De vet att deras son, - det brukar oftast vara söner när det gäller fordon - inte sköter sig på det sätt som hans egen säkerhet och därmed i övrigt även andra säkerheter förutsätter. Då kan man ju bara föra det vidare och ta en diskussion med polismästaren. Kan man göra någon punktinsats? Men det är som ledamoten antydde, det är ett större problem och det är bra att ledamoten lyfte en viktig sak, därför att tillsammans har vi nog en unik möjlighet när det gäller att trygga den åländska polisens behov av framtida åländska poliser. Vi har i dag ett tiotal personer som är villiga och beredda att sköta åländska polisuppgifter, både via giftermål och via utbildning av på Åland födda, som har gjort att vi befinner oss i en unik situation.

Vi har de resurser som ledamot Fellman vältaligt sade att behövs. Vi behöver dem inom ungdomssidan, vi behöver dem inom trafiken och vi behöver dem rent allmänt inom beredskapen. Här får tillsammans se hur vi ska hitta utrymme. Som läget är nu, efter pandemin, så ska jag i alla fall lova ledamoten att jag kommer att göra allt för att vi ska göra en allvarlig och större satsning just på ungdomssidan där vi - via förebyggande arbete, via kontakter och samtal med ungdomar - försöker nå fram. Det vill säga att få en förståelse för att man måste ta ett ansvar, i synnerhet när man framför olika former av fordon. Det är väl som så att det är våra ungdomar som är vår framtid på alla sätt. Tack!

Tack, talman! Polisens behörighet är delad. En hel del är finsk behörighet och lagstiftning och så har vi vår egen. Jag tycker att det skulle vara angeläget och viktigt att vi sköter vår del till belåtenhet åtminstone, innan vi kräver mera behörigheter.

Det är ju inte det vanligaste att Socialdemokrater står och kräver mera resurser till polisen. Men när det uttryckligen från polismyndigheten kommer signaler om att det man vill jobba med är väldigt nära sociala insatser, som vi bedömer att skulle vara konstruktiva för samhället och också i det långa loppet billigare, så då skulle vi gärna vara med och stöda en sådan utveckling. Jag kanske kan påminna här om att det var flera partier som gick till val på mera resurser till polisen, men utdelningen kanske inte har varit helt till belåtenhet ännu.

Jag har slutligen en liten tilläggsfråga. Det gäller polisstyrelsens roll i framtiden. Det har förts diskussioner om det är nödvändigt att ha en polisstyrelse som egentligen har ett väldigt smalt mandat och som kanske inte till fullo uppfyller den uppgiften och som kanske tar mera resurser än ger. Om tanken har varit att man skulle övervaka språksituationen och också förankra polismyndighetens behov och idéer i partierna och det ändå inte fungerar; är det rimligt att man fortsätter att ha en polisstyrelse med de uppgifterna som den har idag?

Tack, talman! Vad gäller den sistnämnda frågeställningen så aviserade landskapsregeringen i budgetförslaget för 2022 en översyn av polisstyrelsen och, som ledamoten var inne på, en diskussion också om huruvida polisstyrelsens funktion snarare fyller de förväntningar som man kan ha. I och med att polisstyrelsens mandat är rätt så begränsat så har vi nog diskuterat att den kunde ersättas med någon annan form av dialog med samhället i övrigt.

Landskapsregeringen får via de månatliga avstämningar, som vi försöker hålla oss till, den fortlöpande information och dialogen. Vi får därmed möjligheter att framföra de förväntningar som vi får ta del av från olika håll från det åländska samhället.

Men när det gäller just polisstyrelsen så är jag personligen inne för att den ska ersättas med en annan form av politisk dialog. Men hur den ska se ut så det är snarare där som jag, som ansvarig för polisärenden, ännu inte har lyckats hitta en modell som skulle kunna ersätta den här biten på ett naturligt sätt. Jag är tacksam för förslag till den här delen om ledamoten eller övriga hittar en modell som skulle kännas angelägen.

Trots allt, den här dialogen med samhället i stort behövs. Jag vet att även polismästaren anser att det är värdefullt att t.ex. tredje sektorn finns med i polisstyrelsen, det ger den delen av samhället en direkt dialog med polisledningen. I brist på annat så får nuvarande ordning nog bestå. Men, som sagt var, återkom gärna med tankar och idéer. Tack, talman! Tack ledamoten!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.