Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! I takt med at mobiliteten ökar, vi studerar och arbetar över hela världen och att synen på kunskap förändras så blir system för validering allt viktigare.

Behovet av validering kommer att öka, bland annat på grund av att vårt samhälle alltmer utvecklas mot ett kunskapssamhälle där det är viktigt att kunna påvisa olika former av dokumenterad kunskap. Det är viktigt att kunna ta tillvara allas, inklusive inflyttades, kunskaper och erfarenheter på bästa möjliga sätt.

Tanken bakom validering är att alla människor har en form av kunnande och att det bör finnas en möjlighet att få detta kunnande dokumenterat.

Det är svårt att åstadkomma ett heltäckande valideringssystem så valideringen begränsas till att dokumentera ett kunnande som uppfyller vissa mål. Här pågår också ett nordiskt samarbete. De nordiska länderna trevar sig fram.

I lagförslaget föreslås en komplettering av gymnasielagen i syfte att i första hand utveckla systemet för validering av kunskaper som svarar mot gymnasieskolornas läroplaner.

Validering är en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt erkännande av en persons kunskaper och kompetens, oberoende av hur de förvärvats. Det finns en viktig skillnad mellan validering och erkännande och det blandas ganska ofta ihop. Erkännandet är en administrativ åtgärd där man erkänner ett betyg eller avlagd examen och det regleras i annan landskapslagstiftning.

Lagförslaget grundar sig på ett projektarbete i vars slutrapport det föreslås ett system för validering. Förslaget har även sin grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där det finns bestämmelser som förpliktar medlemsstaterna att senast år 2018 ha inrättat ett arrangemang för validering av icke-formellt, t.ex. lärande i arbetslivet och informellt lärande, t.ex. lärande i föreningslivet.

Studeranden vid Ålands gymnasium och vid högskolan på Åland har redan i praktiken tillgång till valideringsinstrumentet. Det föreslås att också icke-studerande såsom validander bör kunna skrivas in vid en gymnasieskola och få ett erkännande för de kunskaper som de förvärvat i arbetslivet eller i samband med familj eller fritid. Därmed skulle validanden få ett bevisdokument som kan användas vid ansökan om arbete eller studier.

Lagen tar i första hand sikte på validander som är föremål för en åtgärdsplan från AMS, Folkpensionsanstalten, ett försäkringsbolag eller en integrationsplan. Dessutom föreslås att även de som är utan åtgärdsplan men som själva ansöker eller vars arbetsgivare ansöker om det, kan antas som validander under förutsättning att kostnaderna inte bestrids av skolan. Det underlättar möjligheten till validering också för andra än arbetslösa, personer som hotas av arbetslöshet eller personer som är föremål för åtgärdsplan.

Utskottet konstaterar, precis som landskapsregeringen, att lagförslaget enbart utgör en början och att implementeringen av lagförslaget kommer att kunna innebära förändringar i det praktiska arbetet.

Lagstiftningen är välkommen också ur ett integrationsperspektiv men utgör samtidigt också där enbart ett första steg. Vägledning är ett nyckelbegrepp för integrationen och som exempel på andra behövliga åtgärder kan nämnas ett gemensamt system som möjliggör en enda kontaktperson för dem som är nyanlända. Dessutom behövs mer flexibla system för att få in personer med olika bakgrund på arbetsmarknaden och projektet Integration.ax utgör här ett bra exempel.

Lagändringen får sannolikt organisatoriska verkningar för Ålands gymnasium men avsikten är att finansieringen i grunden ska vara extern. Ekonomin kommer att bli en utmaning innan valideringssystemet finner sina former. AMS kommer sannolikt att få merkostnader. Vi behöver utveckla vuxenstudierna, de behöver bli mer flexibla. Det krävs resurser både för validering och för vuxenutbildning.

Vi föreslår en mindre ändring i lagförslaget 43 §. Tidigare stod det att sökande ska, vi ändrar det till bör. Vi har fört en diskussion med landskapsregeringen och vi konstaterar att det var en sak som drevs i utskottet bara för att vi skulle kunna få ett flexibelt system och kunna fånga in alla som har behov av validering.

Yrkesråden kommer att få en betydande roll när det gäller validering. Utskottet anser att det är viktigt att landskapsregeringen ger ramarna för hur yrkesråden ska arbeta med valideringen. Det finns en hel del frågetecken ännu.

Eftersom förslaget förutsätter att organisationen inom Ålands gymnasium anpassas till att sköta frågor om validering föreslår landskapsregeringen att ikraftträdelsedatumet lämnas öppet och det har utskottet en samstämmighet i. Det återstår nämligen hel del praktiskt arbete innan vi får alla pusselbitar på plats. Tack.                      

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det har varit en intressant utskottsbehandling att delta i. Det är ett första lite trevande förslag till att utveckla den här valideringen på Åland. Man kan ha förståelse för att det fortfarande finns frågor som är olösta och praktiska saker att hantera.

Jag tycker att det är värt att lyfta fram den ändring som utskottet föreslår i lagtexten. Det bottnar i att man vill försöka öppna verksamheten för utveckling, så att vi inte låser för att lagen är strängt skriven. Det handlar om kostnaden som Ålands gymnasium ska uppbära för de merkostnader som uppstår vid valideringstillfället. Vi föreslår en ändring att avgiften, som uppbärs, inte nödvändigtvis ska motsvara de faktiska kostnaderna, utan bör motsvara de faktiska kostnaderna som uppstår för gymnasiet. Bakgrunden till detta är delvis att om man önskar få sina kunskaper validerade via Ålands gymnasium men har ett arbete så finns det inte möjlighet att få detta ersatt av AMS till exempel. Om lagtexten är skriven som att avgiften som man privat ska betala ska motsvara de faktiska kostnaderna så kan det bli en väldigt stor kostnad för den enskilde om man vänder sig till Ålands gymnasium för att få sina kunskaper validerade, vilket möjliggörs av lagstiftningen.

Vad är då fördelen att det endast bör motsvara de faktiska kostnaderna? Ja, det öppnar för en vidare diskussion när det här systemet har satt sig. Man kan erbjuda den här möjligheten för enskilda som inte är arbetslösa eller i akut behov av den här tjänsten utan enbart vill få sin formella kompetens bekräftad på papper. Det kan vara intressant inte minst ur ett integrationsperspektiv. Vi har diskuterat att vi ska emot syriska flyktingar här på Åland vilket vi förhoppningsvis också ska göra. Om man tänker sig att en assyrisk person som har jobbat som bilmekaniker i Syrien kommer till Åland så kanske han inte får jobb som bilmekaniker utan får ett jobb som städare, vilket inte är alldeles ovanligt när man kommer som nyanländ till Åland. Han har kanske inte några papper på sin kunskap, han har ingen utbildning men han har jobbat som bilmekaniker under större delen av sitt liv. Han skulle gärna ha möjligheten att få sin utbildning till pappers och kunna jobba med det som han har kunskaper i.

Såsom vi ser det i Ålands Framtid ska man givetvis inte behöva säga upp sig eller bli arbetslös för att kunna få hjälp av samhället att få sina kunskaper bekräftade till pappers. Den möjligheten vill åtminstone jag öppna i och med att vi ställer oss bakom den förändring i lagförslaget som utskottet föreslår. Man kan diskutera avgiftssystemet framöver för valideringen utan att man behöver vända sig till AMS i första hand, man kan vända sig direkt till Ålands gymnasium. Det kan vara intressant att se om validering utvecklas och används i större utsträckning framöver i det åländska samhället. Då kan det givetvis vara intressant att i Ålands gymnasiums styrelse diskutera ett avgiftssystem. Vi hoppas att de praktiska detaljerna löser sig och att vi får den här lagen ikraft så fort som möjligt och att validering kan utvecklas i det åländska samhället. Vi är glada att utskottet gjorde den här förändringen. Vi hoppas att man från landskapsregeringens sida också är beredda att diskutera en breddning av valideringen framöver så att validering inte enbart vänder sig till arbetssökanden. Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! I utskottet har vi behandlat lagen om validering. Det har varit intressant och lärorikt. Det största intryck har varit; lätt att sätta i tryck, men svårare i praktiken. Största utmaningen för landskapsregeringen kommer att vara att få igång valideringen där en av utmaningarna är vuxenutbildningen och dess idag begränsade resurser. Det kommer att vara en hel del jobb att få ihop valideringen. Det är lätt att få ihop paragraferna. Hur det sedan ska fungera i verkligheten blir en utmaning.

Jag var tidigare på ett seminarium om validering. Där var man lite bekymrad över om resurserna ska räcka till och hur vi ska komma i gång i praktiken. Jag måste förtydliga, jag har inte hört en enda negativ kommentar om validering. Det märks att validering är efterlängtat. Det är en stor apparatur när det kommer in i ett litet samhälle som Åland.

En till sak som begränsar är utbudet av möjligheter av validering eftersom det hör ihop med det åländska utbudet av utbildning. 

Fru talman! Som det tidigare har nämnts i anförande så gjorde vi en liten justering av § 43a och det gäller för den enskilda personen som vill ha en validering. Med det tidigare förslaget så kunde det ha blivit kostsamt att bekosta det själv.

Som det står i utskottets betänkande så tar validering främst sikte på dem som är föremål för en åtgärdsplan, främst från AMS. Det är helt naturligt att det är AMS som köper tjänsterna av Ålands gymnasium.

Som ltl Jonsson nämnde så kan en enskild individ göra är validering och det kunde ha blivit mycket dyrt att göra en validering. Då fyller väl lagen inte sitt syfte så därför beslöt vi i utskottet att justera lätt i § 43a. Vi vill med denna lag ge alla en möjlighet och inte att det blir eventuella begränsningar.

Fru talman! Det är bra att vi nu har fått en lag om validering. Jag ger en hälsning till utbildningsministern; nu får du börja ge alla möjligheter för att det här blir bra. Då krävs det en större prioritering av vuxenutbildningen än tidigare. Vuxenutbildningen är idag rätt så begränsad ekonomiskt. Nu måste man ha en dialog tillsammans med vuxenutbildningen framförallt om hur man ska gå vidare och få igång det här. Man måste se möjligheterna till utveckling av vuxenstudier. Idag känns det som att deras lilla byrå är rätt så begränsad. Man behöver se hur man kan göra för att få igång det här. Det här är en jättebra lag som kommer, men vi måste nu se till att den kommer igång rent praktiskt. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.