Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst
två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan
övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Ingrid Zetterman. Ordet ges först till lagtingsledamoten Wille Valve.

Tack, talman!

Den 11 december meddelades i media att vd för Ålands Digitala Agenda (ÅDA) avgår med omedelbar verkan. I nyhetsrapporteringen har som skäl anförts att ÅDA behöver "en annan riktning". Landskapsregeringen äger 50 % av ÅDA, kan påverka genom ägarstyrning och bolagets inriktning påverkar hela det offentliga Åland.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur ser landskapets nya strategi för digitalisering ut, vilken motiverat ett byte av verkställande direktör?

Talman,

Jag kommer att besvara den här frågan på ett väldigt generellt plan, eftersom man kan uppfatta från ledamoten Valves fråga att det skulle gälla frågor om ett enskilt personalärende, vilket förstås inte landskapsregeringen kommenterar.

Vi har nu diskuterat rollfördelningen under några dagar, och det är viktigt att minnas skillnaden mellan ägaren och den som sköter verksamheten. Styrelsen är den operativa ledningen och den part som ska ta fram bolagets riktning och strategi. En av bolagets viktigaste uppgifter är att sköta både avsättning och tillsättning av VD. Därför anser jag att den här frågan faktiskt är riktad till fel part i det här sammanhanget. Det är frågor som borde vändas till aktiebolaget i fråga. Lagtinget har ingen rätt att kommentera detta, och så ska det också vara. Jag kan förstå att frågan ställs här, men jag kommer inte att kunna ge mer svar än vad som just angavs. Det vill säga, detta är en operativ fråga för styrelsen, inte för landskapsregeringen.

Däremot frågade ledamoten Valve även om den digitala strategin vid Ålands landskapsregering, och det är därför jag besvarar den här frågan. Tidigare i våras fastställde vi mål och riktlinjer för landskapsregeringens digitalisering. Det fanns fyra tydliga målsättningar i det dokumentet:

1. En enklare vardag för våra medborgare.
2. Moderna arbetssätt ger nya möjligheter.
3. Vi gör både rätt saker och gör saker rätt.
4. Offentliga tjänster dygnet runt.

Kring dessa målsättningar har man nu arbetat operativt och aktivt i förvaltningen. Digitaliseringsenhetens ledning har, tillsammans med mig som minister, fördjupat sig i de nordiska digitaliseringsriktlinjerna och policys.

Vad ser vi i framtiden? Vi vet att kommissionens nya program handlar mycket om konkurrenskraften inom EU, där digitaliseringen måste växla upp i hela Europa, och Åland behöver självklart vara en del av detta. Digitaliseringsenheten har fördjupade relationer med rikets myndigheter där det behövs, och Myndigheten för befolkningsdata är den absolut viktigaste.

Baserat på denna fördjupade kunskapsinhämtning och med de målsättningar vi redan har, har vi arbetat fram en strategi för landskapsregeringens digitalisering som noggrant kommer att visa på stegen framåt. Denna digitaliseringsstrategi väntas vara klar inom kort. Vi har sagt att den ska vara färdig i början av året, och tidsplanen kommer att hållas, enligt min bedömning. Den kommer att tillsändas lagtinget som ett meddelande, så att lagtinget också kan ta del av dokumentet.

När det gäller digitaliseringsstrategier och dessa målsättningar överlag kan man konstatera att det under en längre tid har funnits problem kring att den politiska debatten kanske inte alltid har varit helt aktuell. Jag tycker därför att det är tacksamt att ledamoten Valve ställer en fråga i det här sammanhanget. Tillsammans med Kommunförbundet Sverige har jag tillsatt en digital smedja för att vidareförmedla och dela kunskaper om vad som strategiskt händer på Åland inom det offentliga. Det var nästan hundra deltagare på det första tillfället, och vi hoppas på ett fortsatt engagemang.

Sammanfattningsvis, talman! Vi har fastställt målsättningar, och utifrån dem kommer vi att ta fram en digitaliseringsstrategi som kommer att presenteras för lagtinget. Troligtvis, utan att lova, under mars sessionen. Tack, talman!

Talman!

Inledningsvis är jag lite förvånad över att regeringen beslöt att minister Zetterman besvarar frågan, då den är så starkt kopplad till ägarstyrningen som sker via finansavdelningen, som styrs av finansministern.

I regeringsprogrammet Sjögren två beskrivs digitaliseringspunkterna. En av punkterna är att ÅDA:s uppdrag och verksamhetsform ska förtydligas. Jag utgår ifrån att regeringen fortsättningsvis följer regeringsprogrammet och avser att utveckla ÅDA:s uppdrag, vilket också den tidigare regeringen har gjort, om man tittar på ägarstämman för 2023. Då kom det initiativ från landskapsregeringens ägarrepresentanter tre punkter som omfattades av ÅDA-stämman 2023. Dessa handlade bland annat om en ny prismodell, nödvändiga uppdateringar av prisnivåer, samt en mycket specifik punkt om att prissättningen bör vara volymbaserad och att grundavgiften ska vara så förutsägbar och transparent som möjligt.

Detta förfarande, där ÅDA:s VD har bytts ut, har väckt en hel del frågetecken i det kommunala fältet. De andra ägarna, landskapsregeringen, äger 50 %, medan övriga ägare är Ålands kommuner och kommunalförbund och de hade inte någon kännedom om denna förändring. Det har också väckt en del oro, eftersom minister Zetterman mycket väl vet att vissa kunskaper kan vara koncentrerade till en person när det gäller IT. Det är inte nödvändigtvis så att andra personer har samma kunskap, exempelvis när det kommer till implementeringen av vårdinformationssystemen på ÅHS. ÅDA är en av de organisationerna i landskapet som fick en ganska skakig start och har ifrågasatts från olika håll, framförallt av kommunala aktörer.

Om man skulle göra en topp tre-lista över ifrågasatta bildningar, så skulle KST, ÅHS och Mise kanske hamna i toppen. Jag nämner detta nu eftersom det inte bara är en viktig framtidsfråga, utan också en fråga som engagerar. Därför kan jag tycka att det är rimligt att förankra med de kommunala aktörerna inför varje skifte av linje.

Men ska jag nu tolka minister Zettermans besked som så att ingen kursändring har skett med anledning av byte av VD, den politiska linjen står fast och det finns inte någon koppling till den ambition som anges i regeringsprogrammet om att ÅDA:s uppdrag ska förtydligas?

Talman!

Som jag nämnde tidigare är ledamoten Valve också igen inne på ett enskilt personalärende, vilket jag inte anser vara fullt lämpligt. Jag tror att ledamoten Valve, med sin bakgrund både som minister och sina studier i statsvetenskap, vet att det varken är parlamentets jobb eller en del av policyn för hur man hanterar personalfrågor.

Därför svarar jag på den här frågan, eftersom det handlar om ledamotens fråga om var landskapets digitaliseringsstrategi står. Jag tycker att jag har svarat på den frågan ganska utförligt.

Nu är det ledamoten som ställer frågan om, vad jag uppfattar, som bolagets strategi framöver, vilket förstås avgör styrelsens arbete.

När man talar om bolag och dess ägare brukar man förenkla det så att en bolagsstyrelses viktigaste uppgift, och den man aldrig kan ta ifrån en bolagsstyrelse, är att sköta VD-skapet. Det ledamoten Valve nu frågar om är huruvida landskapsregeringen ska börja uttala sig och ha tydliga åsikter om detta. Jag skulle anse att det vore en dålig ägarstyrning om det var på det sättet.

Det som ledamoten Valve diskuterar handlar också om tilliten mellan ägarna och kommunerna, samt mellan landskapet och kommunerna, och hur detta påverkar bolagets styrelse. Det är en fråga som har varit aktuell under många år och har skapat, som ledamoten Valve nämner, en frustration gentemot kommunerna. Kommunerna bör förstås vända sig till den styrelse de har varit med och utsett och konstatera att detta inte är ett acceptabelt förfarande. De bör förvänta sig att bli informerade framöver.

Jag skulle säga att det är den enklaste, mest praktiska och korrekta vägen att lösa frågan på för kommunernas del.

Talman!

Jag brukar få svar på mina frågor, men jag tycker mig inte ha fått svar på frågan: Pågår det en kursändring i digitaliseringen av Åland? Och i så fall, ännu mer konkret: Finns det ett samband mellan den kursändring som beskrivs i regeringsprogrammet och personalförändringar på ÅDA? Kommunerna, som är den andra stora ägaren, känner inte till några förändringar i linje med det som har påståtts i media.

Egentligen är jag bara intresserad av att veta: Finns det en ny linje för digitaliseringen av Åland? Ja eller nej?

Talman!

Jag måste säga att jag blir ärligt förvånad över ledamoten Valves fråga. Om vi antar målsättningar för landskapets digitalisering, så innebär det ju i viss mån en ändring i landskapsregeringens riktning.

Bolagets riktning, som ledamoten Valve frågar efter, är det som styr ett bolag. Här har styrelsen ett strategiskt ansvar att ta fram riktlinjer, styrdokument, genomföra riskanalyser och fastställa vilka strategiska initiativ som behöver väckas för att sköta bolaget väl framöver. Detta gäller för vilket bolag som helst, och bolagsstyrelsen har att göra bedömningar kring detta. Har vi rätt organisation omkring oss? Det är inte landskapsregeringen eller kommunerna som avgör detta.

En annan fråga är hur styrelsen diskuterar tillsammans med sina ägare. Men här i den här salen är ledamoten Valve en lagtingsledamot och det är ju inte ägarförhållande till den delen. Såvitt jag kan förstå, har ledamoten Valve i sina andra uppdrag precis den möjligheten att utreda den typen av frågor.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.