Innehållsförteckning

1. Bakgrund och sammanfattning. 2

2. Programmets beredning. 3

3. Programmets omfattning. 4

4. Uppföljning av föregående programtid. 7

5. Programmets förankring, genomförande och uppföljning. 8

5.1 Förankring. 8

5.2 Åtgärdsprogram.. 9

5.3 Grupper 9

5.4 Särskild funktion. 10

5.5 Uppföljning och utvärdering. 11

6. Målsättningar 12

6.1 Utgångspunkter 12

6.2 Övergripande mål: Förebygga och begränsa de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av ANDTS-bruk som hindrar människor från att leva ett hälsosamt, tryggt och meningsfullt liv. 15

6.2.1 Målsättning 1: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller beroende av alkohol, tobak, spel eller digitala medier, ska minska och antalet personer som börjar använda narkotika eller dopningspreparat ska minska. 17

6.2.2 Målsättning 2: Debutåldern för alkohol, tobak och spel om pengar ska successivt höjas. Ingen under 18 år ska bruka ANDT eller spel om pengar 18

6.2.3 Målsättning 3: Totalkonsumtionen av alkohol, tobak, narkotika, dopningspreparat och spel om pengar ska minska. Det långsiktiga målet gällande tobak är ett rökfritt Åland år 2030 och ett tobaksfritt Åland år 2040. 19

6.2.4 Målsättning 4: Tillgängligheten till alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak ska minska. Spel om pengar ska utgöra en sund och säker arena där efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former 19

6.2.5 Målsättning 5: Tillgången till vård och stöd av god kvalitet för personer med skadligt bruk eller beroende samt för deras anhöriga och närstående ska säkras och utformas utifrån varje persons behov och förutsättningar 20

6.2.6 Målsättning 6: Skadeverkningar relaterade till alkohol, tobak, narkotika, dopningspreparat, spel och digitala vanor ska minska. Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av andras eller eget bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel och digitala medier 21

 

 

 

 

1. Bakgrund och sammanfattning

 

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar förorsakar skadeverkningar på folkhälsa, trygghet och säkerhet samt på samhällsekonomin. Ett målinriktat och samordnat arbete för att motverka skadeverkningar av rusmedel och spel har potential att spara på både mänskligt lidande och ekonomiska medel. Området för ANDTS[1]-arbete[2] rymmer många aktörer och uppgifter av vilka flera är reglerade i lag. Landskapsregeringen ansvarar för lagstiftningsarbetet inom självstyrelsens behörighetsområden och för den övergripande styrningen[3]. Kommunerna (Kommunernas socialtjänst k.f.) och Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för beroendevården[4] och relaterade serviceformer inom social- och hälsovården. Kommunerna har även ett brett ansvar för främjande och förebyggande arbete[5]. Utbildningssektorn, ungdomsarbete, polis, tull, arbetsmarknads- och studieservice, tillsynsmyndigheter[6], organisationer inom tredje sektorn, vårdnadshavare, näringsliv och arbetsgivare har alla viktiga funktioner att fylla på området. Detta program ställer långsiktiga mål för landskapsregeringens och landskapsmyndigheternas ANDTS-politiska arbete och har för avsikt att bana väg för ett kunskapsbaserat och målinriktat ANDTS-arbete till gagn för hela Åland.

 

Detta program tar vid där landskapsregeringens alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitiskt program 2022 - 2024 slutade. Landskapsregeringens bedömning är att den parlamentariska och omfattande beredning som föregående program förgicks av, inklusive den remiss och den barnkonsekvensutredning som genomfördes, skapar en god grund att förankra kommande programtid i. Därför delar detta program det tidigare programmets övergripande politiska mål och gör endast två tillägg till dess sex delmål, vilka innebär att skadliga digitala vanor inkluderas i delmålen. Vissa beskrivningar av delmålen har samtidigt preciserats samtidigt som de indikatorer som nyttjades för uppföljningen av föregående program har anpassat till de förändringar som skett i delmålen och i tillgången på statistiska uppgifter. Därtill har vad som omfattas av programmet (kapitel 3) till behövliga delar utvecklats och förtydligats. De bakgrundskapitel som ingick i programmet 2022 – 2024 om statistik och övriga uppgifter om nuläget, har för detta program bedömts vara överflödiga, emedan mer omfattande beskrivningar redan sammanställts i årliga uppföljningar av föregående program (se kapitel 4). Programmets genomförandemodell (se kapitel 5) motsvarar den för det föregående programmet: Landskapsregeringen avser att bereda ett nytt åtgärdsprogram för programtiden, med konkreta insatser som bidrar till uppfyllelsen av det politiska programmets mål. Den vedertagna benämningen ”ANDTS”-politiskt program kvarstår, även om detta program, men även föregående politiska program, utvidgats till att omfatta fler substanser och beteenden som är skadliga/beroendeframkallande än alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel.

2. Programmets beredning

 

Förslag på programmets struktur och genomförande har beretts som tjänsteuppdrag på landskapsregeringens socialvårdsbyrå. Socialvårdsbyrån har stämt av frågor och förslag internt med landskapsregeringens hälso- och sjukvårdsbyrå.

 

Det ANDTS-politiska programmet 2022 - 2024, och dess målsättningar, togs fram av en parlamentarisk beredningskommitté under år 2021. Programmet var föremål för en omfattande riktad remiss, vilken inkluderade specialanpassat material och frågor för att inhämta synpunkter från skolors elev- och studerandekårer. Till denna del har således de politiska målen och programmets genomförandemodell, vilka i stort delas av detta nya program, förankrats brett i samhället. I beredningen har tagits fasta på att det tidigare programmet var gällande i en jämförelsevis mycket kort tid, beaktat det ovan nämnda och programmets långsiktiga angreppssätt. Vid uppföljningen av det tidigare gällande programmets mål har vidare konstaterats att uppföljningen av målen hade varit mer ändamålsenlig om de fastställts för en längre tidsperiod. Att i stort fortsätta med samma målsättningar möjliggör därför en fortsatt uppföljning av motsvarande mål och indikatorer som de i det tidigare programmet, följaktligen en mer stabil och långsiktig rusmedels och spelförebyggande politik.  Förslag på revideringar av målsättningarna har framlagts endast till den del det funnits uppenbara behov. I beredningen av detta program har även diskussioner förts om omfattningen/avgränsningen av det ANDTS-politiska programmet, emedan skadliga digitala vanor inkluderas och definitioner på redan inkluderade substanser förtydligas eller utvidgas i viss mån (se kapitel 3). Även programmets samordning med/position i förhållande till övriga politiska styrdokument har begrundats (se avsnitt 6.1 om kopplingar till landskapsregeringens sedan år 2022 antagna styrdokument som tangerar ANDTS).

 

Trots likheterna med föregående ANDTS-politiska program, bedömdes förankring och avstämning med de mest berörda aktörerna, även utanför landskapsregeringens social- och miljöavdelning, som av stor vikt. Socialvårdsbyrån gav hösten 2024 alla aktörer i föregående programperiods åtgärdsprogram möjlighet att lämna synpunkter på och förslag på de då gällande målsättningarna inför en förlängning av det ANDTS-politiska programmet, samt en möjlighet att lyfta övriga önskemål. Även den operativa samverkans- och referensgruppen som utsetts för programtiden 2022 - 2024, gav möjlighet lämna synpunkter på en förlängning av programmet. Gruppen har i ett skriftligt yttrande 10 oktober 2024 konstaterat att ”…som helhet är det ANDTS-politiska programmet redan omfattande och kräver inte några större förändringar. ”. Gruppen föreslog samtidigt större betoning på spel- och/eller skärmberoende i det nya programmets målsättningar, med motiveringen att det påverkar barns och ungdomars mående och deras fysiska och psykiska hälsa i tilltagande negativ riktning. Gruppen förväntar sig i och med detta att ökade resurser och fokus kan ges denna fråga. Gruppen föreslog även ett antal nya indikatorer för programmets delmål. Gruppens synpunkter har beaktats i beredningen. En rad områden i behov av åtgärder har även lyfts av gruppen, vilka landskapsregeringen har för avsikt att beakta vid uppgörandet av ett nytt åtgärdsprogram. Feedback om föregående programtid av den parlamentariska kommittén för programmet 2022 – 2024 (se avsnitt 5,3), har även tagits fasta på.

 

 

 

3. Programmets omfattning

 

Detta program strävar efter att förebygga skadeverkningar av rusmedel och spel (ANDTS) och följaktligen främja hälsa, trygghet och välmående (se närmare i kapitel 6). I detta kapitel förklaras vad detta program omfattar – i praktiken vad som avses med ANDTS, till de delar det bedömts i behov av uttryckliga klargöranden.

 

Med tobak avses såvida inget annat framgår av sammanhanget även tobaksrelaterade produkter, det vill säga elektroniska cigaretter, rökfria nikotinprodukter (nikotinpåsar), upphettade tobaks-/tobaksrelaterade produkter[7] samt andra produkter som innehåller endast nikotin, exklusive nikotinprodukter som är godkända läkemedel. Flera nya tobaksrelaterade produkter, i synnerhet sådana med nikotin som vanlig grundkomponent, har uppstått och spridits brett på marknaden under de senaste två decennierna. Produkternas, exempelvis nikotinpåsars, (långsiktiga) verkningar är inte ännu helt kända. Nikotin är icke desto mindre ett mycket beroendeframkallande ämne med flera kända skadliga effekter på hälsan[8], inte minst för ungdomar, unga vuxna, gravida och foster. Felaktig hantering av nikotinvätska kan leda till dödlig förgiftning[9] och elektroniska cigaretter innehåller även andra skadliga ämnen.

 

Programmet omfattar alla former av skadligt spelande men i vissa sammanhang, när det framgår av texten, endast spel om pengar[10]. I sammanhanget av digitala spel och spel om pengar kan noteras att gränsdragningen mellan dessa har suddats ut, emedan digitala spel kan inkludera moment där en penninginsats (digitalt betalningsmedel eller valuta) förutsätts och slumpen avgör utfallet (belöningen) i form av ett (digitalt) vederlag[11]. Beroende av spel om pengar definieras utifrån de kriterier som ställs för hasardspelsyndrom[12] i diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomar och tillstånd, DSM-5. Uppmärksammas bör att penningspelproblem eller skadligt spelande om pengar kan föreligga även om tillräckligt antal kriterier för diagnosen hasardspelsyndrom inte uppfylls. Även om beroende av spel om pengar inte påverkar den fysiska hälsan på motsvarande sätt som rusmedel, tenderar det ha allvarliga indirekta konsekvenser för hälsan, inklusive ökad dödlighet[13]. Skadlig användning eller beroende av digitala spel kan innebära negativ inverkan på livskvalité, relationer, hälsa och på skolgång eller arbete, men det finns ingen vedertagen definition på varken skadligt digitalt spelande eller digitalt spelberoende som tillämpas i Finland. Institutet för hälsa och välfärd (THL) förbereder[14] under 2023 – 2026 ibruktagandet av världshälsoorganisationens nyaste version av klassificeringar av sjukdomar (ICD11) i Finland, vilket omfattar diagnosen ’gaming disorder’ (spelsyndrom[15]) för allvarligt beroende av digitala spel.

 

Beroende av sociala medier ingår inte i världshälsoorganisationens klassificering (ICD11). Detta program omfattar likväl, till skillnad från till tidigare ANDTS-politiska program, förutom (digitala) spel, även beroende/skadligt bruk som sammanhänger med annan användning av skärmar (digitala vanor[16] som helhet). Denna utvidgning sammanhänger med en allt större politisk och samhällelig fokus på skärmanvändning/digitala vanor och deras eventuella risker, mot bakgrund av ett breddat utbud av digitala medier[17] (exempelvis sociala medier) och större tillgänglighet till dessa (en följd av primärt smarttelefonernas intåg) under senaste två decennier. Landskapsregeringen publicerade i juni 2024 en kunskapsöversikt[18] över barn och ungas digitala vanor och deras verkningar på psykisk ohälsa. Det kan på basen av denna publikation konstateras att vad som utgör skadliga digitala vanor inte är okomplicerat att fastställa, emedan exempelvis barnets ålder (utvecklingsnivå), psykiska sårbarhet, omgivning och det innehåll som konsumeras, inte exempelvis bara skärmtidens längd, inverkar på saken. Frågan om omfattande bruk av digitala medier i vissa fall utgör ett symptom på, och inte en orsak till psykisk ohälsa, är också motiverad att ställa[19], samtidigt som digitala medier också kan ha en stödjande och berikande funktion i ett barns liv.  Världshälsoorganisationen (WHO) utgav redan år 2019 rekommendationer[20] för barn under 5 år, om att barn under 2 år inte ska ha någon skärmtid alls och att barn mellan 2 och 4 år ska idka högst en timme skärmtid per dag (men ju mindre desto bättre). Att beakta är att mängden sömn och fysisk aktivitet som WHO samtidigt rekommenderar är uppdelad i tre åldersgrupper (inom spannet 0 till 4 år). Enligt aktuella rekommendationer och utredningar i Sverige av Folkhälsomyndigheten om skärmanvändning[21], visar forskning på att hög användning kan leda till sämre sömn och symptom på depression samt till missnöje med den egna kroppen. Barn mellan 2 och 5 år bör således använda skärmar högst 1 timme per dygn, barn mellan 6 och 12 år högst 1–2 timmar och barn mellan 13 och 18 år högst 2–3 timmar[22]. I antalet timmar ingår inte skärmanvändning som utgör hjälpmedel till barn med funktionsnedsättning eller skolarbete. Ålands landskapsregering bereder under år 2025 egna rekommendationer om digitala vanor för barn och unga. Även i detta program läggs fokus på barns digitala vanor. Vad gäller vuxnas skärmanvändning har Folkhälsomyndigheten i Sverige valt att begränsa sina rekommendationer till föräldrars skärmanvändning, och konstaterar i det sammanhanget att föräldrars användning av digitala medier påverkar samspelet med barnet och möjligheten att tillgodose barnets behov[23], samtidigt utgör föräldrar (och deras digitala vanor) en förebild för barn.

 

Med narkotika avses i detta program i Finland narkotikaklassade[24] ämnen och narkotikaklassade (läke)medel som används utan läkarordination eller på icke föreskrivet sätt. I programmet uppmärksammas även läkemedel som inte utgör narkotika men som kan användas i berusningssyfte och bli föremål för skadligt bruk/beroende.

Förutom läkemedel kan också andra kemiska ämnen, som ofta kan köpas helt lagligt, användas i berusningssyfte. Det kan handla om boffning/sniffning[25] (inandning av drivgaser/lösningsmedel) eller inandning av lustgas[26]. Bruk kan medföra skador eller till och med ha dödlig utgång, varför även dylika berusningsvanor ska omfattas av detta program, även om bruket på befolkningsnivå sannolikt är marginellt i förhållande till exempelvis bruk av alkohol. Med dopning avses i programmet icke medicinsk eller forskningsmässig användning av de dopningsmedel som omfattas av Finlands lagstiftning,[27] det vill säga syntetiska anabola androgena steroider och deras derivat, testosteron och dess derivat, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar kroppens produktion av tillväxthormon eller testosteron och dess derivat. Noteras bör att idrottsväsendet har ett eget regelverk gällande dopning som skiljer sig från det som fastslås i lag. DUDIT[28] är ett bedömningsinstrument (screeningmetod) som kan nyttjas i social- hälso- och sjukvård för att ta reda på konsumtionsmönster och drogrelaterade problem (exklusive alkohol).

 

Definitionen på riskkonsumtion av alkohol, varierar mellan olika länder. I Finland utgör medelhög risknivå, för vuxna vid god hälsa i arbetsför ålder, i medeltal ett bruk på 14 portioner[29] för män och 7 portioner för kvinnor per vecka; en konsumtion på i medeltal högst 2 portioner per dag för män och 1 portion för kvinnor, vid god hälsa i arbetsför ålder, räknas i sin tur som låg risknivå[30]. Nämnda riktlinjer riktas till vårdpersonal för att underlätta identifiering av patienter med ett riskabelt alkoholbruk. Riktlinjerna förväntas bli reviderade under kommande år. I Finland utgavs år 2024 nationella näringsrekommendationer[31] (inklusive om alkohol), riktade till allmänheten, enligt vilka det inte är möjligt att fastställa en gräns för säker alkoholkonsumtion, varför alkoholkonsumtion inte rekommenderas - om man ändå använder alkohol ska mängden vara så liten som möjligt. Barn, unga, gravida och kvinnor som ammar samt äldre, rekommenderas att inte överhuvudtaget konsumera alkohol. I Sverige har Socialstyrelsen reviderat riktlinjerna till vårdgivare[32] hösten 2023, utifrån senaste tids forskning vilken konstaterar att ju mindre bruk av alkohol, desto lägre risk. Definitionen på riskbruk i Sverige är (för både män och kvinnor) 10 standardglas[33] eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare. AUDIT-C[34] är ett vedertaget bedömningsinstrument som kan nyttjas i social-, hälso-, sjukvård för att upptäcka och uppmärksamma skadligt alkoholbruk.

 

4. Uppföljning av föregående programtid

 

Det ANDTS-politiska programmet 2022 – 2024 hade ett omfattande system för uppföljning av dess målsättningar och åtgärdsprogrammets insatser. En parlamentarisk uppföljningskommitté sammanträdde 1 – 3 gånger per år (6 gånger sammanlagt) under programtiden för att ta del av statistiska sammanställningar (lägesbilder) över de indikatorer som kopplats till programmets delmål. Därtill fick kommittén ta del av skriftliga lägesbilder formulerade av aktörerna i åtgärdsprogrammet samt vid tre tillfällen kvalitativa lägesbilder/höranden av den operativa samverkans- och referensgruppen. Kommittén bidrog även till en revidering av åtgärdsprogrammet år 2023.

 

Landskapsregeringens socialvårdsbyrå har publicerat offentliga och slutliga lägesbilder[35] över både uppföljningarna av de politiska målen och insatserna i åtgärdsprogrammet. Uppföljningen av indikatorerna är komplicerad att dra slutsatser om som helhet emedan enskilda statistiska uppgifter för samma år ibland kan peka i olika riktning för samma rusmedelstyp eller skadeverkning. Detta kan i vissa fall kan bero på att flera indikatorer baserar sig på ett förhållandevis litet underlag, vilket kan leda till stora kast mellan mätningar. Tillgängliga myndighetsresurser och prioriteringar kan också påverka en del av indikatorernas utveckling. Den korta programtiden försvårar försök att dra slutsatser om orsak och verkan. Sammanfattningsvis kan ändå konstateras utifrån den parlamentarisk uppföljningskommittén sista möte 11 november 2024, att förekomsten av snus och spridningen av nya tobaksrelaterade produkter som innehåller nikotin, förefaller försvåra möjligheten att uppnå i synnerhet delmålet om ett tobaksfritt Åland år 2040.

 

Åtgärdsprogrammet, vilket revideras år 2023 för att komplettera vissa åtgärder och lägga till en handfull nya åtgärder, samlade sammanlagt 55 olika åtgärder. Åtgärderna fördelades på berörda avdelningar/byråer på landskapsregeringen, landskapsmyndigheter samt särskilda projekt finansierade av landskapsregeringen som tangerar ANDTS-området. Nedan visualiseras hur åtgärderna förverkligades under programtiden. Åtgärdernas status baserar sig på de lägesbilder som aktörerna lämnade hösten 2024 och som socialvårdsbyrån därefter gjorde en slutbedömning av.

 

Figur: Tabellen nedan rymmer alla aktörer och alla 55 åtgärder i åtgärdsprogrammet 2022 - 2024, och togs fram för den parlamentariska uppföljningskommitténs avslutande möte 11 november 2024, för att ge en överblick över hur åtgärderna förverkligats under programtiden.

 

5. Programmets förankring, genomförande och uppföljning

 

5.1 Förankring

 

Under programtiden följer en parlamentarisk kommitté upp programmets förverkligande genom att den får ta del av skriftliga och muntliga lägesbilder över målsättningarnas förverkligande och det åtgärdsprogram som nämns nedan. Landskapsregeringens förvaltning och landskapsmyndigheter görs delaktiga genom beredningen av, förverkligandet och uppföljningen av åtgärdsprogrammet. Aktörer som inte är underställda landskapsregeringen, det vill säga, berörda kommunala och statliga myndigheter, liksom delar av tredje sektorn, görs delaktiga i arbetet genom den operativa referens- och samverkansgrupp som är bunden till programmet, liksom genom den särskilda funktion och de projekt som bidrar till programmets förverkligande. Alla samhällsaktörer och invånare kan ta del av programmet, åtgärdsprogrammet och de uppföljningar av programmets målsättningar som publiceras på landskapsregeringens hemsida.

 

 

Figur: Programmets genomförande (förenklad processkarta)

 

 

5.2 Åtgärdsprogram

 

Det politiska programmet följs av ett åtgärdsprogram i vilket de politiska målsättningarna realiseras i konkreta insatser. Landskapsregeringens allmänna förvaltnings byråer, landskapsmyndigheterna och den särskilda funktion som landskapsregeringen möjliggör, bidrar med insatser till åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet listar planerade åtgärder och binder dem till målen i detta politiska program. De byråer och myndigheter som ingår i åtgärdsprogrammet beaktar behov av budgetmedel i samband med lämnandet av förslag till landskapsregeringens ordinarie budget.

 

5.3 Grupper

 

Parlamentarisk kommitté

 

Kommittén är parlamentariskt sammansatt och tillsätts och sammankallas av ansvarig minister vid landskapsregeringen. Kommittén följer upp det politiska programmets målsättningar och åtgärdsprogrammets åtgärder. Den kan även nyttjas för parlamentarisk förankring av landskapsregeringens beslut i frågor som rör programmets förverkligande.

 

Operativ samverkans- och referensgrupp

 

Den operativa samverkans- och referensgruppens syfte är att främja samverkan, kunskapsutbyte och egna initiativ bland aktörerna som är verksamma på fältet, på området för det politiska programmet. Gruppen möjliggör för dess medlemsaktörer att uppmärksamma åtgärdskedjan på hela ANDTS-området och gemensamt genomföra förbättringar av denna. Gruppen fungerar samtidigt som en källa för lägesbilder och information för landskapsregeringen och den parlamentariska kommittén och bidrar således till uppföljningen av det politiska programmet. Landskapsregeringen kan vid behov anlita gruppen för att sammanställa kunskapsunderlag eller för att på andra sätt bidra till det politiska programmets uppföljning. Gruppen kan även nyttjas som en samlad remissinstans i samband med lagförslag, rekommendationer eller politiska program.

Gruppen koordineras, och sammankallas i den omfattning som behövs, av den av landskapsregeringen finansierade funktionen som beskrivs i avsnitt 5.4. Vid behov ansöker nämnda funktion separat om verksamhetsstöd av landskapsregeringen för sådan gemensam allmännyttig verksamhet som det inte åligger enskilda medlemsaktörer i gruppen att bekosta.

 

För att gruppen ska uppnå sitt syfte behöver information om gruppens reella arbete delas inom och mellan de organisationer som respektive medlem representerar. Avsikten är således inte att informationsutbyte och samarbete sker endast mellan gruppens personmedlemmar, utan att en personmedlem fungerar som förmedlare av information och behov av samarbeten till hela den organisation som denne representerar. Utan denna form av förankring och dialog får gruppen inte hela sin tilltänkta funktion.

 

Gruppen tillsätts formellt av landskapsregeringen; avsikten är ändå att gruppen i praktiken enligt behov ändrar sin sammansättning, exempelvis genom att dela sig i mindre samverkansgrupper eller inkludera ytterligare aktörer i samarbetet. Även om gruppen indelar sig i mindre samarbetsgrupper, kan gruppen fortsätta att vid behov sammanträda i hela sin omfattning.

 

5.4 Särskild funktion

 

För att bidra till förverkligandet av detta program möjliggör landskapsregeringen en funktion för förebyggande ANDTS-arbete och samordning för programtiden. Funktionen genomförs med utgångspunkt i de projekt som varit verksamma i anslutning till tidigare politiska program på ANDTS-området. Landskapsregeringen har för avsikt att funktionen finansieras för hela programtiden.

 

Till den del det stöder allmännyttiga ändamål ska funktionen:

·         Främja måluppfyllelsen av de mål som framgår av detta program. Särskild vikt ska ges insatser för att uppnå mål nummer två om prevention av bruk av ANDTS hos barn samt mål nummer sex om att minska skadeverkningar relaterade till bruk av ANDTS och då i synnerhet att motverka skadeverkningar på barn och unga.

·         Rikta sig till sektorer, yrkesgrupper och aktörer på sådana områden där förebyggande insatser enligt forskning eller utförda uppföljningar, har störst potential att vara verksamma för största möjliga antal individer.

 

För detta behövs:

·         En bred förankring av funktionens insatser. Särskild vikt bör läggas vid att främja förankringen av insatser på kommunal nivå och hos andra berörda myndigheter och aktörer på lokal nivå. Syftet med detta är att främja gemensamma initiativ och främja delaktighet i de insatser som funktionen planerar och utför. Detta bidrar i sin tur till möjligheten att främja samordningen av insatser mellan olika aktörer.

·         På både kort och lång sikt följa upp verksamhetens genomslag genom lämpliga indikatorer eller utvärderingar.

 

Funktionen ingår som en aktör i det åtgärdsprogram som kopplas till detta politiska program, liksom övriga projekt av särskild vikt för detta program.

 

5.5 Uppföljning och utvärdering

 

Socialvårdsbyrån ansvarar för att sammanställa regelbundna uppföljningar av det politiska programmet, samt av åtgärdsprogrammet på basen av begärda lägesuppdateringar. Uppföljningen av det politiska programmet baserar sig primärt på de indikatorer som kopplats till varje enskilt mål i avsnitt 6.2. Om det under programtiden utvecklas eller uppstår ytterligare indikatorer kopplade till målen, kan även dessa nyttjas i nämnda uppföljning. Fattas beslut om en utvärdering av detta program, kan ifrågavarande indikatorer även nyttjas i en sådan.

 

6. Målsättningar

6.1 Utgångspunkter

 

Rusmedel och spel om pengar förorsakar skadeverkningar på folkhälsa, ordning och säkerhet samt på samhällsekonomin i stort. Rätten till hälsa och välbefinnande tryggas i flertalet internationella deklarationer[36] och konventioner liksom i nationell lagstiftning[37]. Rätten till hälsa och välbefinnande är vidare beroende av förverkligandet av andra mänskliga rättigheter. En konvention av särskild vikt för detta program som antagits under de senaste decennierna är FN:s konvention om barnets rättigheter[38]. Alla former av rusmedel och spelproblem som omfattas av detta program förekommer i alla samhällsgrupper, men på samma sätt som hälsa inte fördelas jämnt mellan olika grupper i befolkningen, varierar även ANDTS-bruk och dess skadeverkningar mellan olika delar av befolkningen: exempelvis mellan olika åldersgrupper och beroende på socioekonomisk status, könsidentitet och etnisk bakgrund. Förhållandena kan dock vara komplexa: Personer med hög socioekonomisk status konsumerar exempelvis i regel inte mindre alkohol än personer med låg socioekonomisk status, men antalet som drabbas av skador, exempelvis alkoholdödlighet, är anmärkningsvärt högre i den senare gruppen[39]. Narkotikabruk tenderar däremot vara mindre frekvent bland personer med högre socioekonomisk status eller hög utbildning, med ett motsvarande och tilltagande samband även för rökning av cigaretter (tobak)[40]. Problematiskt spelande förefaller vara mer frekvent förekommande bland personer som är socioekonomiskt utsatta eller lider av hälsorisker – men även exempelvis manligt kön och härkomst har visat sig kunna påverka frekvensen av spelproblematik[41]. Skadeverkningarna av ANDTS omfattar i hög grad också anhöriga, tredje person och tryggheten i samhället i stort. Samvariation mellan rusmedelsproblem och psykisk ohälsa är en ytterligare viktig aspekt att beakta. Enligt uppgifter[42] har cirka hälften av alla personer som vårdats för beroendeframkallande substanser också psykiatrisk diagnos. Utgångspunkten för detta program är följaktligen hela befolkningens rätt till hälsa och välbefinnande.

 

Internationellt riktgivande på området för tobakspolitik, är Världshälsoorganisationens (WHO) ramavtal om tobakskontroll[43] liksom den lagstiftning som EU beslutat om[44] rörande tobaksprodukter och som införlivats i den nationella lagstiftningen[45]. Vad gäller förebyggande av narkotika, har på EU-nivå riktgivande styrdokument beslutats om, så som EU:s narkotikastrategi för 2021 – 2025[46]. Mellan åren 2006 – 2012 genomfördes även en alkoholstrategi[47] inom EU som sedermera inte förnyats. WHO:s medlemsländer antog år 2022 en global arbetsplan[48] för att minska alkoholens skadeverkningar fram till år 2030. Baserat på nämnda plan lanserade WHO ett särskilt ramverk för att förebygga alkoholskadeverkningar i Europa för åren 2022 – 2025[49].

 

Ett riktgivande styrdokument på Åland för detta program är Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda[50]. Programmet bidrar till förverkligandet av framför allt följande strategiska utvecklingsmål:

1.     Välmående människor vars inneboende resurser växer, samt

2.     Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

Vidare omfattar det ANDTS-politiska programmet den fjärde hållbarhetsprincipen: ”i det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetensutveckling, opartiskhet och meningsskapande”. Hållbarhetsagendan bidrar i sin tur till måluppfyllelse av FN:s Agenda 2030[51], med sina sjutton globala hållbarhetsmål för tidsperioden 2016–2030.

 

Sedan föregående ANDTS-politiska program antogs år 2022, har ett antal viktiga politiska beslut fattats, både på Åland och i riket, med bäring på området. Landskapsregeringen antog i augusti 2023 en Folkhälsostrategi för perioden 2023 – 2030. Strategin har ett brett hälsofrämjande perspektiv och lyfter vissa ANDTS-frågor som bedömts i behov av särskild fokus i målet att främja hälsosamma levnadsvanor. Strategin konstateras på basen av tillgängliga data att: "Den nedåtgående rökningstrenden har avstannat eller till och med vänt uppåt i vissa grupper. Lungcancer är den cancerform som dödar flest människor på Åland och lungcancerdödligheten ökar bland kvinnor.". Följaktligen efterfrågas fler rökningsförebyggande insatser för i synnerhet kvinnor, yngre vuxna och personer med lägre utbildningsnivå – liksom en rad åtgärder som är på väg att initieras genom ändringar i tobakslagstiftningen (se nedan). Vad gäller alkohol konstateras att "inte någon tydlig minskning av alkoholkonsumtionen eller de negativa konsekvenserna av alkohol konstateras på Åland under det senaste decenniet.". Strategin hänvisar bland annat till undersökningen Hälsosamma Finland (THL, 2022) enligt vilken andelen som drack för mycket alkohol enligt THL:s definition var något lägre (25 procent jämfört med 29 procent) på Åland jämfört med hela Finland bland 20 - 64 åringar, men något högre på Åland (34 procent jämfört med 32 procent) bland personer 65 år och äldre. Motsvarande resultat om en förhållandevis stor andel personer med riskbruk i den äldsta ålderskategorin framgick i en jämförelse mellan Åland, Österbotten och Västerbotten[52]. Strategin konstaterar att den ytterligare åtgärd, med beaktande av landskapsregeringens ANDTS-åtgärdsprogram 2022 – 2024, som sannolikt skulle ha störst positiv effekt, vore att återinföra tidigare eller skarpare begränsningar för försäljning av alkohol i dagligvaruhandeln, men att detta ligger utanför Ålands behörighet. Förbättrad information till allmänheten om alkoholens skadeverkningar och gränsvärden, lyfts som en ytterligare insats som bör övervägas, vilket kunde kopplas till en informationskampanj för förbättrade kostvanor. Vad gäller narkotika och spel, påpekas i strategin att missbruk av receptbelagda läkemedel behöver belysas tydligare och eventuella åtgärder föreslås, samt att spelberoende behöver undersökas ytterligare.

Sedan det ANDTS-politiska programmet 2022 - 2024 antogs har även ett program för landskapsregeringens äldrepolitik[53] 2023 - 2030 antagits, liksom ett nytt Funktionshinderspolitiskt program[54] för åren 2022 - 2025. Bägge program omfattar enskilda åtgärder på ANDTS-området.

 

I enlighet med riksdagens beslut får, sedan 10 juni 2024, alkoholdrycker på högst 8 procent (tidigare 5,5 procent) alkohol säljas i den vanliga dagligvaruhandeln, såvida dryckerna tillverkats genom jäsning och inte destillering. Riksdagen behandlar därtill sedan oktober 2024 en proposition[55] om att tillåta näthandel (leverans) av alkohol direkt till kunden från detaljhandelsställen, men förslaget har i januari 2025 inte gått vidare[56] från riksdagens utskottsbehandling. Den sittande riksregeringen har vidare utsatt en utredning[57] om avreglering av försäljning av viner med en alkoholhalt på högst 15 procent. Det förefaller som att det under tiden för detta ANDTS-politiska program kan komma att ske stora avregleraringar av alkoholmonopolet, och således i praktiken en stor ökning av tillgängligheten till alkoholdrycker på Åland, vilket påverkar förverkligandet av mål 4 i detta program (se avsnitt 6.2.4).

 

Landskapslag (1978:52) om tobak och relaterade produkter, ändrades[58] 1.2.2024 med följden att saluhållning förbjöds av upphettade tobaksprodukter med en karakteristisk smak eller doft eller vars tillsatser tydligt förstärker tobaksproduktens beroendeframkallande/hälsofarliga egenskaper. September 2024 sände landskapsregeringen vidare ett lagförslag på remiss med förslag på att utöka de områden där rökning är förbjuden, införa krav på neutrala förpackningar, begränsa försäljningen av och innehållet i rökfria nikotinprodukter[59] (inklusive nikotinpåsar) samt att möjligheterna att avvika från åldersgränsen (18 år) som gäller för försäljningspersonal av tobaksprodukter, slopas.

 

Det saknas samhällsekonomiska beräkningar för konsekvenserna av ANDTS-bruk på Åland, men beräkningar från Norden ger en fingervisning[60]. År 2017 beräknades alkoholens direkta, indirekta och immateriella kostnader för det svenska samhället till cirka 103 miljarder kronor[61]. Kostnaderna stod för vård- och behandling, produktionsbortfall, brottslighet samt effekter på livskvalitet. De sammanlagda nyttorna beräknades i sin tur till tio miljarder kronor. År 2008 beräknades[62] med en delvis annan uträkningsmetod de årliga kostnaderna (både direkta och indirekta) för alkohol i Sverige vara 49.3 miljarder kronor (årligen). I Norge uppskattades direkta och indirekta kostnader för alkohol till 100 miljarder norska kronor på årsnivå, i en uppskattning publicerad år 2022[63].  I Finland uppskattades de primärt direkta kostnaderna (exklusive bland annat kostnader för produktionsbortfall och immateriella kostnader) av alkohol till 1,2 – 1,4 miljarder euro år 2010 och indirekta kostnader till cirka 1 miljard år 2012[64]. Beräkningsgrunden förefaller inte vara lika omfattande som den i de mer aktuella nämnda svenska och norska. Den finska undersökningen baserad på år 2010 uppskattade exempelvis de offentliga sjukvårdskostnaderna till endast 136 miljoner euro per år. En mer aktuell uppskattning[65], publicerad år 2024 och baserad på uppgifter från Finland för år 2021, uppskattade kostnaderna för alkohol för den offentliga sjukvården, till mellan 648 och 1141 miljoner euro per år (beroende på beräkningsmetod). Narkotikans kostnader för samhället uppskattades i en svensk utredning från år 2008 till cirka 24 miljarder kronor årligen[66], där sjukvård, socialtjänst, rättsväsende och produktionsbortfall stod för de största andelarna av kostnaderna. I Finland beräknades samhällskostnaderna för narkotika till 380 miljoner euro år 2010[67]. Tobaksrökning beräknades kosta det svenska samhället 31,5 miljarder kronor år 2015[68]och spel om pengar bedömdes medföra en kostnad om 14 miljarder kronor år 2018[69].

 

6.2 Övergripande mål:
Förebygga och begränsa de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av ANDTS-bruk som hindrar människor från att leva ett hälsosamt, tryggt och meningsfullt liv

 

För att uppnå den övergripande målsättningen är en viktig utgångspunkt att förebygga att människor överhuvudtaget utvecklar skadligt bruk eller beroende, varpå preventivt och hälsofrämjande arbete är av stor vikt. Preventiva insatser sparar på både mänskligt lidande och ekonomiska medel. För att uppfylla den övergripande målsättningen krävs insatser på flera områden och sektorsövergripande samarbete. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i detta sammanhang. Preventiva insatser riktade mot barn och unga kan bidra till en hälsosam utveckling och ge bättre förutsättningar för barnen att växa upp och bli delaktiga och välmående vuxna[70]. För barn finns en nollvision för vilken alla vuxna har ett ansvar: ingen under 18 år ska bruka ANDT eller spel om pengar. Vuxnas förhållningssätt och attityder till rusmedel har stor betydelse för ungas beteende. Stöd för vårdnadshavare och tidiga insatser för familjer med begynnande problematik ska erbjudas för att stärka vuxna och förebygga ohälsa i hela familjen. Riktade förebyggande insatser bör även ordnas för familjer i särskilt utsatta positioner; i sådana fall är det minst lika viktigt, om inte viktigare, att stärka skyddsfaktorer[71] som att eliminera riskfaktorer. Att stärka skyddsfaktorer för barn som växer upp under svåra förhållanden kan bidra till att öka barnens motståndskraft, så att de också kan växa upp till hälsosamma vuxna individer. Barn till föräldrar eller andra vårdnadshavare med beroende löper större risk för att själva utveckla någon typ av beroende. Bland barn vars förälder vårdats för skadligt bruk eller beroende är det, enligt sammanställda uppgifter i Sverige, fyra till sju gånger så många som utvecklar eget skadligt bruk eller beroende jämfört med andra barn[72]. Att växa upp med föräldrar med skadligt bruk eller beroende ökar också risken för tonårsföräldraskap, svårigheter i de egna familjerelationerna och arbetslöshet. Bland nämnda grupper barn är det således extra viktig att uppväxtmiljön inte medför en ytterligare belastning. Att fokusera på risk- och skyddsfaktorer och på insatser som riktar sig till hela befolkningen, bidrar inte bara till att uppnå programmets övergripande mål utan även till att uppnå mål inom andra politikområden som rör trygghet, välbefinnande och folkhälsa.

 

Fokus ska även läggas på vuxnas bruk av ANDTS för att begränsa skadeverkningarna i samhället. De effektivaste åtgärderna är generella åtgärder som omfattar hela befolkningen, emedan högkonsumenter[73] också påverkas av generella insatser och ANDTS-relaterade problem även finns hos dem som konsumerar under högkonsumtionsnivån[74]. Det finns ett positivt samband mellan ett lands totalkonsumtion av alkohol och uppmätta skadeverkningar. Att arbeta för att minska totalkonsumtionen av alkohol är således ett verksamt sätt att minska alkoholens negativa effekter[75]. Minskad tillgänglighet till alkohol (exempelvis begränsningar i antalet försäljningsställen/-kanaler), begränsad marknadsföring, prishöjningar (genom i första hand höjd alkoholskatt) men även vissa informationsinsatser (exempelvis krav på varningsmärkning) och hälsorelaterade tjänster/åtgärder, utgör fokusområden som WHO och forskare i alkoholpolitik rekommenderar för att minska på alkoholrelaterade skadeverkningar[76] [77] [78]. Att begränsa tillgängligheten till alkohol är särskilt viktigt i vissa sammanhang, till exempel i trafiken, under graviditet, vid yrkesverksamhet och i skolan och andra verksamheter där barn och unga deltar. Enligt protokoll[79] från diskussions- och informationsmöten (om bland annat hälsa och välmående) i mars 2024 med 50 åländska ungdomar i åldern 13 – 17, lyfter många ungdomar att det är lätt att få tag på tobak, alkohol och narkotika på Åland, vilket även avspeglats i lägesbilderna över det ANDTS-politiska programmet 2022 – 2024 (se kapitel 4).

 

För personer som utvecklat ett skadligt bruk eller beroende kan brist på delaktighet i samhället – i form av social och ekonomisk exkludering[80] – göra det än svårare att bryta ett skadligt beteende. Social inkludering, sysselsättning och minskad stigmatisering av personer med beroendeproblematik är därför en viktig del i att främja hälsa, stöda tillfrisknande och förebygga återfall. Vårdrelaterade interventioner är i regel resurskrävande och kostsamma jämfört med förebyggande åtgärder på samhällsövergripande nivå[81]. Personer som har ett skadligt bruk eller är beroende av ANDTS bör i vilket fall ha tillgång till stöd, vård och behandling av god kvalitet vad gäller skadereducerande insatser, vård för hälsoproblem, behandlande insatser och stöd för att förebygga återfall. Olika behandlings-, stöd- och vårdformer ska finnas tillgängliga för att uppfylla individers olika behov och möjlighet ska alltid finnas för individen att vara delaktig i sin egen vård. Ett jämställt och jämlikt bemötande inom all vård och samhällsservice ska vara en självklarhet. Unga människor som redan uppvisar tecken på riskbruk utgör en särskilt viktig grupp att uppmärksamma för att förebygga framtida allvarliga skadeverkningar.

 

Se kapitel 3 för definitioner på vad som i praktiken omfattas av ANDTS, således även av de politiska målsättningarna. Uppfyllelse av det övergripande målet följs upp samlat genom indikatorerna kopplade till målsättningarna 1 - 6 nedan.

 

6.2.1 Målsättning 1:
Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller beroende av alkohol, tobak, spel eller digitala medier, ska minska och antalet personer som börjar använda narkotika eller dopningspreparat ska minska

 

För att upptäcka skadligt bruk i ett tidigt skede behövs kunskap, rutiner, metoder och verktyg. Genom att stärka kunskapsläget om och användningen av tillgängliga och evidensbaserade kartläggningsmetoder, så kallade screeningdokument, för bruk av ANDT och spel om pengar inom all hälso- och sjukvård och socialservice, ökar möjligheterna för att i ett tidigt skede upptäcka olika former av skadligt bruk. Följaktligen kan tidiga insatser sättas in varpå riskerna för att ett skadligt bruk utvecklas till ett beroende minskar. De största samhällsekonomiska besparingarna åstadkoms om insatser sätts in innan allvarliga hälsomässiga skador eller sociala problem börjat uppstå[82].

 

Målsättningen omfattar vad gäller digitala medier (digitala vanor), alla personer, inklusive barn, men i nuläget saknas både vedertagna definitioner och ändamålsenliga indikatorer för att följa upp vuxnas skadliga digitala vanor, varför fokus i målsättningen i praktiken ligger på barn och ungdomar. I kapitel 3 diskuteras definitioner på skadliga digitala vanor för barn, ungdomar och föräldrar.

 

Indikatorer för uppföljning: Berusningsdrickande[83] av alkohol, daglig tobaksanvändning, narkotika- läkemedels- och dopningsbruk samt subjektiv bedömning av om digitalt spelande eller penningspel utgör ett problem (ÅSUB:s undersökningar av ålänningars ANDTS-vanor). Unga som konsumerat alkohol minst en gång i månaden (Ungdomsundersökningen, ÅSUB), dagligt tobaksbruk samt narkotikabruk (Ungdomsundersökningen (ÅSUB) och enkäten Hälsa i skolan). Antalet klienter/patienter i behandling (Beroendemottagningen/ÅHS via ÅSUB/THL). Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård (THL). Missbrukarvårdens rehabiliteringsinrättningar, klienter under året (THL). Antal klienter som tar del av sprututbyte (ÅHS). Ungdomar som uppgett att de ofta försökt tillbringa mindre tid på nätet, men inte lyckats (THL). Ungdomar som uppgett att de ofta inte ätit eller sovit på grund av nätet (Enkäten hälsa i skola (THL)). En vanlig dag, ungefär hur mycket brukar du sammanlagt använda mobilen eller surfplatta/spela digitala spel/titta på film på din fritid? (Ungdomsundersökningen, ÅSUB). Andelen vuxna personer som dricker för mycket alkohol (AUDIT-C) (THL, Hälsosamma Finland-undersökningen).

 

6.2.2 Målsättning 2:
Debutåldern för alkohol, tobak och spel om pengar ska successivt höjas. Ingen under 18 år ska bruka ANDT eller spel om pengar

 

Att sträva efter successivt höjd debutålder för alkohol, tobak och spel om pengar är ett praktiskt sätt att driva på för och mäta målet att ingen under 18 ska bruka ANDT och spel om pengar. I främjande och förebyggande insatser som riktar sig till barn och unga, behöver det beaktas att behov kan skilja sig åt mellan individer och grupper av barn och unga. Stärkande av friskfaktorer och stävjande av riskfaktorer är centralt. Alla barn och unga ska ges likvärdig grundläggande information om ANDTS och dess risker och skadeverkningar samt stärkas i sin förmåga att ta ställning mot bruk av rusmedel och spel om pengar. Skolan utgör en central aktör i detta. Satsningar på rusmedelsförebyggande och förebyggande av spelberoende i skolor[84] ska främjas och följas upp. Samhällets konsumtionsvanor och rådande attityder som helhet påverkar barns debutålder, varför insatser för föräldraansvar i synnerhet och vuxenansvar i allmänhet rörande barn och ANDTS även ska främjas.

 

Missbruksproblematik påvisar samvariation med psykisk ohälsa[85]. Psykisk ohälsa bland barn och unga kan även leda till självmedicinering med alkohol, narkotika eller läkemedel. Insatser för att förbättra barn och ungas mående och deras tillgång till stöd och vård ska därför främjas.

 

Indikatorer för uppföljning: Debut med alkohol och tobak, inklusive tobaksrelaterade produkter så som rökfria nikotinprodukter (Ungdomsundersökningen (ÅSUB) och enkäten Hälsa i skolan (THL)) genom uppföljning av olika skolstadier. Nykterhet, tobaksfrihet och andelen som testat narkotika (Ungdomsundersökningen (ÅSUB) och enkäten Hälsa i skolan (THL), Spelar penningspel varje vecka (enkäten Hälsa i skolan, THL). Föräldrars restriktivitet till barns användande av alkohol och tobak (Ungdomsundersökningen (ÅSUB)).

 

6.2.3 Målsättning 3:
Totalkonsumtionen av alkohol, tobak, narkotika, dopningspreparat och spel om pengar ska minska. Det långsiktiga målet gällande tobak är ett rökfritt Åland år 2030 och ett tobaksfritt Åland år 2040

 

Med rökfritt avses att mindre än fem procent[86] [87] av den vuxna befolkningen dagligen/regelbundet använder produkter innehållande tobak eller nikotin som konsumeras genom förbränning eller upphettning/förångning (rökning). Här ingår även elektroniska cigaretter (innehållande nikotin). Med tobaksfritt avses att mindre än fem procent[88] [89] av den vuxna befolkningen använder tobaks-, tobaksrelaterade- eller nikotinprodukter dagligen/regelbundet, exklusive nikotinprodukter som är registrerade läkemedel. I definitionen på tobaksfritt ingår således även elektroniska cigaretter (innehållande nikotin) och rökfria nikotinprodukter så som nikotinpåsar.

 

Beaktat de nya tobaks- och nikotinprodukter som spridit sig i samhället, föreligger att behov av nya åtgärder för att uppnå de fastställda långsiktiga målen[90]. Vad gäller produkter som innehåller tobak som konsumeras genom förbränning (exempelvis cigaretter) är det eftersträvansvärt att ingen regelbundet konsumerar sådana produkter år 2040, beaktat deras allvarliga hälsorisker. Dessa risker gäller sannolikt i stor utsträckning även produkter som innehåller tobak och som konsumeras genom upphettning/förångning.

 

Indikatorer för uppföljning: Försäljningsstatistik för alkohol på serveringsställen och i detaljhandel[91] (ÅMHM, Valvira, Alko). Totalkonsumtion av alkohol (beräkningar i samband med ÅSUB:s undersökning om ANDTS-vanor). Mätningar av narkotikarester i avloppsvattnet (THL). Bruk av alkohol, narkotika, läkemedel, dopning, tobaksprodukter och spel (ÅSUB:s undersökning om ålänningars ANDTS-vanor, Ungdomsundersökningen (ÅSUB) och (enkäten Hälsa i skolan (THL))

 

6.2.4 Målsättning 4:
Tillgängligheten till alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak ska minska. Spel om pengar ska utgöra en sund och säker arena där efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former

 

Vad gäller legala substanser handlar minskad tillgänglighet/tillgång om exempelvis reglerade försäljnings- och öppettider, begränsad marknadsföring samt åldersgränser. Sådana insatser är universella, det vill säga skyddar hela befolkningen och därmed också de mest sårbara samhällsgrupperna. En viktig del i detta utgörs av kontrollen av efterlevnaden av lagstiftningen. Att främja näringsidkares arbete med alkohol- och tobakslagstiftningens efterlevnad och tillsynen av serverings- och detaljhandelsställen och tillställningar är därför ett delmål i denna målsättning. Att främja en heltäckande tillsyn är en viktig aspekt av detta. För att begränsa barn och ungas tillgänglighet till tobak och alkohol ska efterlevnaden av noggranna ålderskontroller särskilt uppmärksammas.

I arbetet för att nå målet om ett rök- och tobaksfritt samhälle (målsättning tre) är tillgängligheten till tobaks- och nikotinprodukter en central aspekt.

 

Vad gäller tillgänglighet till illegala substanser, narkotika och dopningspreparat, är gränskontroller och brottsbekämpande insatser viktiga verktyg. Spel om pengar är som helhet svårt att reglera, eftersom en stor del penningspel har gjorts tillgängliga på nätet (online) av företag lokaliserade utomlands. Målet är att spel om pengar tillgängliggörs på en sund och säker arena där efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former.

 

Indikatorer för uppföljning: Antalet försäljningsställen[92] för tobak, tobaksrelaterade produkter och alkohol samt förlängda serveringstider (ÅMHM, Valvira, Statens ämbetsverk). Utvecklingen av punktskatter på tobak och alkohol. Åtgärder som vidtagits i syfte att minska spelmissbruk och sociala problem (PAF:s årliga redovisning till landskapsregeringen). Minderårigas anskaffning av alkohol och tobak samt restriktivitet hos föräldrar (Ungdomsundersökningen (ÅSUB) och (enkäten Hälsa i skolan (THL)). Hur lätt det är att skaffa droger på den egna orten ((enkäten Hälsa i skolan (THL)). Om erbjudits narkotika och känner till personer som kan sälja eller ge narkotika (Ungdomsundersökningen (ÅSUB)).

 

6.2.5 Målsättning 5:
Tillgången till vård och stöd av god kvalitet för personer med skadligt bruk eller beroende samt för deras anhöriga och närstående ska säkras och utformas utifrån varje persons behov och förutsättningar

 

Anhöriga och närstående till personer med skadligt bruk eller beroende kan utgöras av både vuxna personer och barn. Dessa har ofta ett behov av stöd för sin egen del, men vuxna anhöriga är dessutom en viktig resurs i form av informationsinhämtning och stöd i de insatser som ordnas. Skydd av och stöd för anhöriga barn ska i synnerhet främjas. Kamratstödsgrupper utgör ett exempel på hur barn som anhöriga kan stödas. För att förebygga i ett så tidigt skede som möjligt ska nya former av lågtröskelstöd och samordningen av service mellan olika sektorer främjas. Tillräckliga insatser inom social-, hälso- och sjukvård liksom evidensbaserad service/vård i stort ska främjas. Meningsfull rehabiliterande sysselsättning/dagverksamhet, även för personer med ett pågående bruk av narkotika eller personer som riskerar att återfalla i bruk, ska främjas, som ett led i vård- och servicekedjan. I utvecklingen av sådan verksamhet kan anhörigas och tidigare brukares erfarenheter nyttjas, till exempel genom erfarenhetsexperter.

Beroende samexisterar ofta med psykisk ohälsa[93]. Således behöver psykisk hälsa främjas och vård/service vid psykiatrisk samsjuklighet (diagnos både för beroende och annan psykiatrisk diagnos) främjas.

 

Indikatorer för uppföljning: Upplevelser av klient-/patientnöjdhet inom olika typer av service (särskilda undersökningar/utvärderingar om klienters/patienters eller personalens subjektiva bedömningar). Riskbruks- eller beroendevårdsrelaterade kontakter (Ålands ombudsmannamyndighet). Antalet klienter/patienter i behandling (KST och ÅHS via ÅSUB/THL).

 

6.2.6 Målsättning 6:
Skadeverkningar relaterade till alkohol, tobak, narkotika, dopningspreparat, spel och digitala vanor ska minska. Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av andras eller eget bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel och digitala medier

 

Skadeverkningarna av ANDTS är exempelvis våld eller annan brottslighet, ordnings- och trygghetsproblem, olyckor, produktionsbortfall i ekonomin samt kostnader för social- och sjukvård, polis och rättsväsende.

Att skydda barn och unga från skadeverkningar av ANDTS är av särskild vikt och är ett arbete som börjar redan i fosterstadiet. Faktorer som anknyter till vårdnadshavare och skola, kön och socioekonomisk status påverkar barns framtida hälsoutveckling. Att stärka skyddsfaktorer hos mer utsatta grupper av barn och unga är viktigt för att förebygga framtida hälsoklyftor. Även i denna målsättning är arbetet med att stöda vårdnadshavare centralt. Föräldrastöd ska ta hänsyn till föräldrars olika förutsättningar och barnets rättigheter.

 

Målsättningen omfattar vad gäller digitala vanor/digitala medier, alla personer, inklusive barn, men i nuläget saknas både vedertagna definitioner och ändamålsenliga indikatorer för att följa upp vuxnas skadliga digitala vanor, varför fokus i målsättningen i praktiken ligger på barn och ungdomar. I kapitel 3 diskuteras definitioner på skadliga digitala vanor för barn, ungdomar och föräldrar.

 

För att reducera risken för att barn och unga utsätts för negativa effekter av vuxnas alkohol- och tobaksbruk[94] ska alkohol- och tobaksfria arenor i samhället främjas. Tillfällen där alkoholförtäring inte tillåts/förekommer innebär en ökad trygghet både för barn och övrig befolkning.

 

För att öka kunskapen om skadeverkningar och hur dessa bäst förebyggs ska satsningar på forskning och undersökningar om ANDTS-bruk och dess effekter främjas.

 

Indikatorer för uppföljning: Antalet rattfyllerier, brott och våldsbrott under påverkan av alkohol eller andra droger, omhändertaganden på grund av alkohol eller droger, antal narkotikabrott samt alkohol- och narkotikarelaterad dödlighet (Statistikcentralen). Andel kvinnor som rökt under graviditeten (THL). Statistik om öppen- och slutenvårdstjänster inom sjuk- och socialvården vid problem med alkohol och narkotika, (Statistikcentralen). Driftskostnader för socialvårdens missbrukarvård/arbete för förebyggande av psykisk ohälsa (Ungdomsundersökningen, ÅSUB). Upplevelser av att föräldrarna dricker för mycket och upplevelser av skada av en förälders alkoholbruk (Ungdomsundersökningen, ÅSUB, (enkäten Hälsa i skolan (THL)). Ungas egna alkohol- tobaks- och narkotikabruk (Ungdomsundersökningen, ÅSUB, (enkäten Hälsa i skolan (THL)). Allmänt mående (Ungdomsundersökningen, ÅSUB). Mental hälsa - ångest, social ångest, nedstämdhet, självkänsla och sinnesstämning (enkäten Hälsa i skolan). Antal klienter som tar del av sprututbyte (ÅHS). Ungdomar som uppgett att de ofta försökt tillbringa mindre tid på nätet, men inte lyckats (enkäten Hälsa i skolan (THL)).  Ungdomar som uppgett att de ofta inte ätit eller sovit på grund av nätet ((enkäten Hälsa i skolan (THL)). En vanlig dag, ungefär hur mycket brukar du sammanlagt använda mobilen eller surfplatta/spela digitala spel/titta på film på din fritid? (Ungdomsundersökningen, ÅSUB). Antal patienter som uppsökt akutvård på grund av alkoholrelaterade orsaker (ÅHS). Antal personer som diagnostiserats med lungcancer (Finlands Cancerregister). Ungdomar som oroar sig närståendes alkoholvanor (Ungdomsundersökningen, ÅSUB). Andelen vuxna personer som dricker för mycket alkohol (AUDIT-C) (THL, Hälsosamma Finland-undersökningen).