Budgetmotion 2/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr  2/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	Nina Fellman m.fl.	2022-11-11
	Till Ålands lagting

Reformbehov för kommunerna

 

Landskapsregeringen fortsätter i budget 2023 på den inslagna vägen vad gäller kommunerna. Genom kraftigt ökad finansiering av kommunernas ekonomi undviker man att sätta något förändringstryck eller några krav på strukturella förändringar på kommunfältet. Det gör man dels genom reviderade landskapsandelar så att de bättre motsvarar faktiska kostnader, i sig en bra sak, och dels genom en betydligt generösare kompensation av avdrag än tidigare.

I dagsläget är det förmodligen nödvändigt för att trygga kommuninvånarnas rätt till trygghet och service, men det är ett i längden mycket dyrt och ohållbart sätt att leda landskapet som helhet. Av vice lantrådets budgetpresentation kan man förstå att den aviserade kriskommunslagstiftningen med de kriterier och processer som där finns inte kommer att nå lagtinget under mandatperioden, eftersom det nu anses mindre bråttom.

Det är att effektivt stoppa huvudet i sanden, för de olösta problem, inte bara ekonomiska, utan klimat- och miljömässiga, sociala och demokratiska, som den bräckliga kommunstrukturen medför, finns alla kvar.

Eftersom det i dagsläget saknas en riktning och ett ledarskap i frågan kommer under denna mandatperiod inget att hända. Att gå tillbaka till gamla låsningar är heller inte fruktbart. En trovärdig väg framåt förutsätter en gemensam problembeskrivning, en samsyn kring att landskapsregeringen bör spela en aktiv roll i processen och ett tidsperspektiv på åtminstone två mandatperioder.

Givet att vi under den återstående tiden av mandatperioden inte kommer att se några förändringar borde tiden ägnas åt att hitta en plattform för ett kommande arbete som är oberoende av växlande majoriteter. Det förutsätter en politisk mognad och konstruktivitet som idag saknas.

Det finns flera stötestenar.

När det gäller skärgårdskommunerna saknas den ekonomiska logiken för ett samgående, samtidigt som förutsättningarna för självständiga kommuner år för år utarmas. Här borde man börja titta på någon form av assymetrisk konstruktion där det vore möjligt att genom avtal föra över kommunala ansvarsområden till exempel till Mariehamn. Sådana exempel finns i dansk lagstiftning, där öar förblivit självständiga kommuner men avtalat bort skötseln av vissa uppgifter.

Oberoende av hur man ser på kommande samgåenden har det visat sig att kommunstrukturlagen i sig förutsätter en tungrodd och byråkratisk process som är illa lämpad att hantera så olika och så resursmässigt svaga kommuner som vi idag har på Åland. En revidering av lagstifningen utgående från den åländska verkligheten kunde alltså vara en startpunkt.

 

 

 

 

 

FÖRSLAG

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Fokusområde 5 - Stabil offentlig ekonomi och modernisering av landskapsförvaltningen

Sida:11

Följande text läggs till: ”Ett sista stycke tillfogas: Ett prioriterat område för landskapsregeringen är att hitta hållbar och framkomlig väg för en förnyad och mer robust kommunstruktur. I arbetet ska ingå en översyn av gällande lagstiftning och en ambition att hantera kommunfrågan långsiktigt över mandatperioder. ”

                     

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2022

 

 

 

Nina Fellman

 

 

 

Jessy Eckerman

 

 

 

Camilla Gunell