Budgetmotion 32/2021-2022

Ekonomi och tillväxt

Lagtingsår: 2021-2022
Typ av dokument: Budgetmotion

Ladda ner Word-dokument

 Och innebär alltid att Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

BUDGETMOTION nr      /2021-2022

Lagtingsledamot

Datum

 

John Holmberg mfl

2021-11-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Ekonomi och tillväxt

 

Den offentliga kärnan ska prioriteras, det ska vara tryggt att vara ålänning där folket kan lita på att politikerna agerar långsiktigt och hållbart. Den politik som framförs i budget 2022 saknar inriktningar och åtgärder som lyfter Åland ur den mycket negativa spiral som i allt högre fart cementerar en svag ekonomi och låg tillväxt. Det behöver skapas ekonomiskt utrymme för att satsa på skola, vård, omsorg, tillväxt och grön omställning. Det behöver även finnas utrymme till attraktionskraftshöjande åtgärder som gynnar inflyttning och en politik som visar att utbildning och arbete lönar sig. Att skuldsätta ålänningarna till förmån för omoderna strukturer och kraftlös politik bygger inte framtidens Åland. En ohållbar ekonomi leder obönhörligen till stagnation.

 

Liberalerna vill därför se krafttag för att nå målet om att årsbidraget ska täcka avskrivningarna senast 2027, det vill säga att budgeten för 2027 ska vara ”i balans”. Att låna till drift och hoppas på att redan höga skatteintäkter ska fortsätta stiga är varken ett sannolikt eller hållbart alternativ. Det är inte inflytandet av låga skatteintäkter som över tid skapat strukturella underskott. Analysering av inflytandet av skatteintäkter kontra ökningen av verksamhetskostnader ger en tydlig problembild. Att lösa det ekonomiska läget kräver fokusering på utveckling och effektivering av de offentliga strukturerna.

 

Vi behöver satsa på att skapa tillväxt och inflyttning på Åland. Ett sådant arbete kommer att ge förbättrade tillväxtmöjligheter för det totala åländska näringslivet. Den BNP-utveckling som var gällande före corona är inte tillräcklig för att skapa ett bärkraftigt samhälle med god välfärd.

 

Tillväxt

Vi behöver komma bort från läget där näringspolitiken förvandlats till bidragspolitik. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för näringslivet genom utbildning, konkurrensutsättning, smidiga processer och medborgare med köpkraft. Liberalerna ser också stort potential i att stärka företagandet inom branscher som typiskt sköts av offentlig sektor, det är idag förknippat med stor byråkrati och många dörrar att öppna för att starta exempelvis ett socialt företag. I syfte att avlasta den offentliga sektorns ansvar och för att förbättra möjligheterna till företagande borde start-up processen formaliseras och avbyråkratiseras med hjälp av befintliga näringslivsorganisationer.

 

Det finns en enorm potential bland alla händer, fötter och hjärnor som idag står utanför arbetsmarknaden, inte minst när det gäller alla långtidsarbetslösa som tyvärr är rekordmånga. Alla dessa människor får och ska inte fastna i ett utanförskap och bidragsberoende, ett arbete alltid är den bästa socialinsatsen. Alla som kan ska arbeta och bidra till samhällskontraktet.

 

Den mängd klimat- och miljödirektiv och förordningar som väntas från EU är omfattande. Den sedan flera år planerade PAF-fonden bör formaliseras och rekapitaliseras i syfte att vara en vitaliserande del av omställningen till ett mer hållbart och produktivt samhälle. Fonden, eller annan lämplig form, bör följa EU:s riktlinjer gällande ”Fit for 55” och ses som en hållbar riskkapitalmöjlighet till ökat företagande och tillväxt.

 

Rambudgetering och viktiga principer

Kontroll över kostnadsutvecklingen kan inte nog understrykas när man vill upprätthålla en långsiktigt hållbar ekonomi. Det kan också ofta vara så att kunskapen om vilka möjligheter till effektivering som finns och om vilka prioriteringar som är klokast förutsätter att man har hela verksamheten för ögonen. Ett budgetförslag som lämnar en organisation behöver därför ha varit föremål för interna prioriteringar till en given nivå innan det går vidare. En uppenbar risk med en så kallad ”äskandekultur” där prioriteringar görs på högsta nivå är att det är utvecklingsåtgärder som prioriteras bort. När en organisation förutsätts hålla sig inom givna ramar tvingas den att skapa utrymme för det nya genom att prioritera bland det gamla. På så sätt undviker man att förlegade strukturer, metoder och verksamheter tillåts överleva sig själva.

 

Det är önskvärt att landskapets styrmodell utvecklas vidare utgående från principen om rambudgetering. Ett budgetpolitiskt ramverk som präglas av ett uppifrån och ned-perspektiv och som utgår från tydliga budgetpolitiska mål och ramar för olika utgiftsområden är att eftersträva.

Likaså är det önskvärt att nå bred samsyn om landskapets ekonomiska handlingsutrymme över tid. Fleråriga utgiftstak och finansiella mål för landskapets ekonomi säkrar en hållbar ekonomi och underlättar samtidigt förståelsen bland såväl beslutsfattare som allmänhet för landskapets finansiella situation och handlingsutrymme. Det behövs strukturella förändringar i landskapets verksamhet i mångmiljonklass.

 

En utveckling av modellen med rambudgetering torde också få effekter på kulturen med återkommande tilläggsbudgeter. Kontrollen över de offentliga utgifternas utveckling förutsätter ytterligare att landskapsregeringen tar ett särskilt ansvar för att alltid presentera en långsiktig och heltäckande kostnads- och finansieringsanalys vid framtagande av ny lagstiftning och förslag till investeringar.

 

Landskapsregeringen borde i ett meddelande återkomma med inriktningsbeslut gällande rambudgeteringens målformuleringar, investeringsplaner och en analys över skatteinstrumentets möjligheter för den kommande 10-årsperiodens finanspolitik samt de finansiella hänsynstaganden som Åland behöver göra för att beakta Fit for 55s krav och möjligheter.

 

Strukturella underskottet

Den offentliga sektorn på landskapsnivå bör ha minskat det strukturella omfånget med ca 20 miljoner euro senast 2027 och därefter årligen visa ett överskott som bidrar till en konjunkturbuffert. Åtgärderna för att uppnå detta är framför allt personalminskningar, konkurrensutsättningar, rambudgetering, prioriteringar, omprioriteringar efter pensionsavgångar, digitalisering, automatisering och övriga åtgärder i syfte att öka kostnadseffektivitet och produktivitet.

 

Den offentliga välfärdskärnan behöver utrymme till förstärkning med tanke på demografi, attraktionskraft och allmän samhällsutveckling. Den förstärkningen kan inte över tid garanteras via ökad resursering utan kräver prioriteringsinriktningar för att undvika lån. Den åländska offentliga sektorn är för stor i förhållande till den privata arbetsmarknaden. Förmågan att över tid bedriva en ekonomiskt hållbar välfärdsservice måste på ett bättre sätt än idag, beakta den offentligas sektorns totala resurseringsbehov i förhållande till den skattebas som utgör grunden till fördelningsutrymmet.

 

Minskning av årsverken via konkurrensutsättningar och samordningar bör genomföras. Exempelvis kunde verksamheterna vid Ålands fiskodling (Guttorp), Fordonsmyndigheten, vägunderhållet och lager och verkstad helt eller delvis konkurrensutsättas. Samtidigt kunde uppgifter inom landskapsförvaltning och de underliggande myndigheterna konkurrensutsättas. Liberalernas uppfattning är ca 100 årsverken bör konkurrensutsättas och att detta kunde leda till minskade utgifter om över en miljon euro.

 

Vidare bör en minskning av kostnader om cirka 2 500 000 € årligen genomföras under perioden 2023-2026. Summan motsvarar 50 årsverken årligen. Vidare kan konstateras att liberalernas uppfattning är att minskade tjänster i offentlig sektor i regel skulle vara ett gott tillskott till den totala åländska arbetskraftsefterfrågan, samhället fungerar inte så att man per automatik blir arbetslös om man inte är anställd inom offentlig sektor. Om de ovan nämnda inbesparingarna skulle genomföras skulle det betyda minst 12 000 000 i minskade verksamhetskostnader årligen fr.o.m. 2027.

 

Det kan också konstateras att budgetförverkligandet aldrig är 100%, och inom landskapet är det i regel minst 5% som inte förverkligas. Att förbättra nyttjandegraden enligt rambudgeteringens principer parallellt med aktivt reformarbete kan gott och väl minska budgetunderskottet med ca 8 miljoner.

 

Samhällsreformer

Dagens hantering av det kommunala fältet skapar splittring, svagare ekonomier och sämre service. Det finns många negativa sidor av kommunalförbund och detsamma gäller systemet med värdkommuner. Bildandet av en faståländsk kommun med specifika lösningar för skärgården skulle lösa många av dagens och morgondagens svårigheter och ge behövliga verktyg och förutsättningar till de utmaningar som annars riskerar utarma hela välfärden. Då landskapsregeringen väljer att inte leda samhällsreformeringen i den nödvändiga riktningen kan konstateras att ett ”landskapsalternativ”, där landskapet tar över barnomsorg, grundskola och äldreomsorg, är det som kvarstår för att bibehålla en driftsäker, trygg och kostnadseffektiv hantering. Det är hög tid att förvandla åratal av utredningar och ord till konkret handling. Allt med fokus på människan och inte föråldrade och kostnadsdrivande strukturer och gränser.

Det krävs politisk mognad kring dessa för Åland avgörande frågor som kräver parlamentariska överenskommelser med lång hållbarhet.

 

Liberalerna listar nedan i denna samlingsmotion förslag på anslagsförändringar i syfte att minska underskottet i budgetförslag 2022, men även åtgärdsförslag som över tid generar en ekonomi i balans och skapar långsiktig tillväxt och utveckling.

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 1

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till i det tredje stycket:

Landskapets styrmodell utvecklas vidare utgående från principen om rambudgetering. Ett budgetpolitiskt ramverk som präglas av ett uppifrån och ned-perspektiv och som utgår från tydliga budgetpolitiska mål och ramar för olika utgiftsområden tas fram. Likaså kartläggs landskapets ekonomiska handlingsutrymme över tid. Fleråriga utgiftstak och finansiella mål för landskapets ekonomi säkrar en hållbar ekonomi och underlättar samtidigt förståelsen bland såväl beslutsfattare som allmänhet för landskapets finansiella situation och handlingsutrymme. Landskapsregeringen kommer i ett ekonomiskt meddelande, senast juni 2022, återkomma med inriktningsbeslut gällande rambudgeteringens målformuleringar, investeringsplaner och en analys över skatteinstrumentets möjligheter för den kommande 10-årsperiodens finanspolitik samt de finansiella hänsynstaganden som Åland behöver göra för att beakta Fit for 55s krav och möjligheter.

 

 

FÖRSLAG 2

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter tredje stycket (nytt stycke):

Den offentliga sektorn på landskapsnivå bör ha minskat det strukturella omfånget med ca 20 miljoner euro senast 2027 och därefter årligen visa ett överskott som bidrar till en konjunkturbuffert. Åtgärderna för att uppnå detta är framför allt personalminskningar, konkurrensutsättningar, rambudgetering, prioriteringar, omprioriteringar efter pensionsavgångar, digitalisering, automatisering och övriga åtgärder i syfte att öka kostnadseffektivitet och produktivitet.

 

 

FÖRSLAG 3

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya fjärde stycket (nytt stycke):

Skapandet av ett servicecenter i syfte att samordna landskapsregeringens och underliggande myndigheters hantering av administrativa sysslor skulle minska dubbelarbeten, byråkrati och suboptimeringar. En mer rationaliserande syn på våra små enheter i ljuset av de administrativa resurser som idag nyttjas på ett kostnadsdrivande sätt, bör ge vid handen att en generell centralisering är att föredra med beaktande av ekonomi, kvalitet och respektive enhets grunduppdrag. 

 

 

FÖRSLAG 4

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya femte stycket (nytt stycke):

Frivillig integrering av kommunala fastigheter till landskapsbolaget Landskapets fastighetsverk för att optimera drift, skötsel, nyttjande och investeringar bör möjliggöras. Landskapslagen om fastighetsverket (2015:110), ska därför revideras för att öppna upp till denna möjlighet som skulle bidra positivt till den offentliga totalekonomins återhämtning.

 

 

FÖRSLAG 5

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya sjätte stycket (nytt stycke):

I syfte att uppnå en ekonomi i balans, förbättrade servicenivåer och bidra till att förbättra det åländska företagsklimatet kommer landskapsregeringens verksamhetsområden genomgå konkurrensutsättningar med början 2022, med följande objekt:

 

Verkstad och lager

Vägunderhåll

Motorfordonsbyrån

Ålands fiskodling, Guttorp

 

 

FÖRSLAG 6

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya sjunde stycket (nytt stycke):

Landskapsregeringen kommer genom lagstiftningsarbete under 2022 möjliggöra användandet av utmanarrätter i syfte kostnadseffektivera lämpliga verksamheter och samtidigt stimulera företagandet.

 

 

FÖRSLAG 7

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya åttonde stycket (nytt stycke):

Landskapsregeringen kommer under 2022 genomföra en analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings- och inflyttningspolitik. Arbetet presenteras som en del av det ekonomiska meddelandet som tillsänds lagtinget i juni 2022.

 

 

FÖRSLAG 8

 

Rubrik: 300 Allmän förvaltning

Sida: 49

Följande text läggs till efter det nya nionde stycket (nytt stycke):

Finansavdelningen arbetar under året med ett samlat lagstiftningspaket för att stärka tillväxten. Tre delförslag ingår i tillväxtsatsningen:

 

-        Avdrag för studielån i kommunalbeskattningen

I syfte att attrahera återflyttning och som ett led i arbetslinjen. Ingen kompensering av kommunerna, då inflyttningen i sig ger vinster i form av kompetensförsörjning och nya skatteintäkter.

 

-        Jobbskatteavdrag

Införs på basen av nuvarande medel som dagens Ålandstillägg och ersätter detsamma. Avdraget får ses som ett viktigt incitament i att det ska löna sig att arbeta. En kontinuerlig stimulering av arbetslinjen är ett måste för att minska matchningsproblematik, långtidsarbetslöshet och bidragsfällor. Landskapsregeringen initierar till förhandlingar med berörda parter.

 

-        Låt inte höjda skatter bli botemedlet för en svag offentlig struktur

Höjning av kommunalskatt bör innebära att landskapsandelen minskar med 50 % av summan för den tänkta skattehöjningen. Syftet är dels att motverka en överbeskattning av ålänningarna med alla de negativa konsekvenser som medföljer. Dels undvika att en svag kommunstruktur styr samhällsutvecklingen i fel riktning.

 

 

FÖRSLAG 9

 

Rubrik: 212 Digitalisering och informationsteknologi

Sida: 33

Efter sista meningen i andra stycket fogas:

I meddelandet kommer landskapsregeringen att också redogöra för vilka lagar som behöver justeras för att uppnå digital transformation och därmed en uppgraderad nivå av den offentliga IT-plattformen som ger möjligheter till att kostnadseffektivera den administrativa delen av verksamheterna samtidigt som tjänsterna tillgängliggörs för medborgarna.

 

 

FÖRSLAG 10

 

Rubrik: 860 Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet

Sida: 33

Efter nytt stycke efter första stycket fogas:

 

AMS ska ha fortsatt myndighetsansvar, men för att möta upp, förenkla och effektivisera införs ny struktur som ska utvecklas till en mer dynamisk förmedling, i vilken uppsökande verksamhet bör ingå. Styrgrupp med tvärsektoriella partners behövs som en brobyggare till medaktörer och för att höja samordningsgraden där det idag är för enkelt att hamna i ett utanförskap.

 

Åland behöver fler experter och specialister, varför Åland Living

arbetar särskilt med att stärka företagens möjligheter att attrahera och rekrytera högutbildad utländsk arbetskraft.

 

 

FÖRSLAG 11

 

Rubrik i motiveringen: Fullmakter i budgetförslag år 2022

Sida: 3

Följande text läggs till:


I syfte att minska omfånget i det offentliga ägandet och därtill hörande underhållsansvar samt möjliggöra att privata initiativ på ett mer produktivt sätt kan bidra till tillväxt och utveckling bör landskapets fastighetsverk även avyttra följande fastigheter i en takt som fastighetsmarknaden och eventuella arrendeavtal tillåter. För följande objekt ges Fastighetsverket fullmakt att försälja.

Rektorsbostaden                                         Ålands Folkhögskola
Haga Kungsgård                                         Jordbruk
Berg                                                          Jord/skogsbruk
Pehrsberg                                                   Jord/skogsbruk m.m.

Grelsby Kungsgård                                     Jord/skogsbruk m.m.

 

 

FÖRSLAG 12

 

Rubrik i motiveringen: Fullmakter i budgetförslag år 2022

Sida: 21, rubriken Fullmakt

Stycket stryks i sin helhet

 

 

FÖRSLAG 13

 

Moment: 21200

Ändring av anslag: -800 000

Momentmotivering: Meningen ”Föreslås inkomster om 109.000 euro och ett anslag om 3.760.000 euro” ändras till ” Föreslås inkomster om 109.000 euro och ett anslag om 2.960.000 euro.”

 

 

FÖRSLAG 14

 

Moment: 24000

Ändring av anslag: -30 000

Momentmotivering: Meningen ”Anslaget om 40.000 euro föreslås för utredningar, utbildningskostnader, anskaffning av utrustning samt utförande av uppgifter för räddningsverksamhet, befolkningsskydd och säkerhet där särskilda motiv finns.” ändras till ”Anslaget om 10.000 euro föreslås för utbildningskostnader, anskaffning av utrustning samt utförande av uppgifter för räddningsverksamhet, befolkningsskydd och säkerhet där särskilda motiv finns.

 

 

FÖRSLAG 15

 

Moment: 33000

Ändring av anslag: -300 000

Momentmotivering: Anslaget stryks i sin helhet

 

 

FÖRSLAG 16

 

Moment: 445

Ändring av anslag: -200 000

Momentmotivering: Motiveringens andra stycke under rubriken ”Utgifter” stryks och ersätts av följande lydelse: ”En ungdomsmottagning bildas genom att öppna studerandehälsan för alla mellan 13 och 20 år. Den planerade lågtröskelmottagningen placeras helt eller delvis inom ungdomsmottagningen och förstärks med samtalsstöd genom upphandlade tjänster så att ungas psykiska ohälsa inte medikaliseras och journalförs. Den nya ungdomsmottagningen ska även leverera tjänster på distans för att öka tillgängligheten. Satsningen beräknas ha en initialkostnad om 70.000 euro exklusive kostnader för lågtröskelmottagningen ”ungas mentala hälsa” som hanteras i den aviserade tilläggsbudgeten. Arbetet med implementeringen av ett familjecenter inom KST stödjs med 30 000 € samt att landskapsregeringen initierar ett sektoröverskridande projekt mot problematisk skolfrånvaro.”

 

FÖRSLAG 17

 

Moment: 51100

Ändring av anslag: -200 000

Momentmotivering: punkten ”skötselanslag för vård och bevarande av fornlämningar, ruiner, kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt kulturmiljöer 586.000 euro.”  ändras till ” skötselanslag för vård och bevarande av fornlämningar, ruiner, kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt kulturmiljöer 386.000 euro.

 

 

FÖRSLAG 18

 

Moment: 61500

Ändring av anslag: -600 000

Stycket ” Föreslås även att ett anslag om 100.000 euro kan användas till att utanför det fleråriga avtalet med Ålands hushållningssällskap r.f. finansiera allmänna projekt för utvecklingen av näringen samt för att stärka den lokala produktionen och bidra till genomförandet av den hållbara livsmedelsstrategin.” stryks.

 

Samt att stycket ”Kostnadsersättningsstöd till exporterande livsmedelsföretag” stryka i sin helhet.

 

 

FÖRSLAG 19

 

Moment: 71500

Ändring av anslag: -100 000

Punkten ”ca 350.000 euro till understöd för tillgänglighetsanpassningar och klimatvänliga åtgärder som landskapsregeringen beviljar med stöd av 2 § i landskapslag (1999:40) om bostadsproduktion eller av 8 § i näringsstödslagen (2008:110) för landskapet Åland, varav 75.000 euro reserveras för elbilsladdare.”  ändras till ” ca 325.000 euro till understöd för tillgänglighetsanpassningar och klimatvänliga åtgärder, så som elbilsladdare, som landskapsregeringen beviljar med stöd av 2 § i landskapslag (1999:40) om bostadsproduktion eller av 8 § i näringsstödslagen (2008:110) för landskapet Åland.”

 

 

FÖRSLAG 20

 

Moment: 70010

Ändring av anslag: -1 000 000

Meningen ” Föreslås, med hänvisning till 6 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning, ett nettoanslag om 2.453.000 euro, bestående av inkomster om 33.000 euro och utgifter om 2.486.000 euro.” ändras till ” Föreslås, med hänvisning till 6 § LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning, ett nettoanslag om 1.453.000 euro, bestående av inkomster om 33.000 euro och utgifter om 1.486.000 euro.

 

 

FÖRSLAG 21

 

Moment: 976000

Ändring av anslag: -1 000 000

Momentmotivering: Föreslås ett anslag om 17.950.000 euro.

Texten ”Föreslås ett anslag om 18.950.000 euro […]. Vid tidpunkten för beredningen av föreliggande budgetförslag bedöms de planerade totala utgifterna under år 2022 uppgå till ca 19 miljoner euro exklusive en buffert om 1 miljon euro.” ändras till ” Föreslås ett anslag om 18.950.000 euro. […]. Vid tidpunkten för beredningen av föreliggande budgetförslag bedöms de planerade totala utgifterna under år 2022 uppgå till ca 19 miljoner.”

 

 

FÖRSLAG 22

 

Moment: 944000

Ändring av anslag: - 100 000

Momentmotivering: ” Föreslås inkomster om 50.000 euro och ett anslag om 350.000 euro.” ändras till ” Föreslås inkomster om 50.000 euro och ett anslag om 250.000 euro.”

 

 

FÖRSLAG  23

Moment: 934000

Ändring av anslag: 200 000

Momentmotivering: Meningen ”Därtill ingår ett anslag om 600.000 euro för att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab i enlighet med den nedtrappningsmodell som beskrevs i budgeten för år 2021. Avsikten är att uppta ytterligare 400.000 euro i budgetförslaget för år 2023.” ändras till ”Därtill ingår ett anslag om 800.000 euro för att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab. Avsikten är att uppta ytterligare 800.000 euro i budgetförslaget för år 2023.”

 

 

FÖRSLAG 24

 

Moment: 61000, överföringar

Momentmotivering: ” Exportföretagande inom digitala tjänster Föreslås ett anslag om 300.000 euro för finansiering av tjänsteproducerande företags utvecklingsprojekt som bidrar till ökad export och höjer företagens konkurrenskraft.” ändras till ”Exportföretagande inom digitala tjänster och skattegränsen Föreslås ett anslag om 300.000 euro för finansiering av tjänsteproducerande företags utvecklingsprojekt som bidrar till ökad export och höjer företagens konkurrenskraft. Anslaget nyttjas även till att minska de negativa effekterna av skattegränsen.”

 

Mariehamn den 12 november 2021

 

 

 

John Holmberg                                           Ingrid Zetterman

 

 

Katrin Sjögren                                            Simon Påvals

 

 

Rainer Juslin                                              Pernilla Söderlund