Budgetmotion 39/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr   39/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	JOHN HOLMBERG m.fl.	2022-11-11
	Till Ålands lagting

En trygg väg framåt för Åland

    

Denna budgetmotion ger förslag på totala kostnadsminskningar om ca 10 miljoner €. En omställning i budgetslitage behövs och kommer att behövas de kommande åren för att frigöra resurser till en aktiv tillväxt- och välfärdspolitik. Motionen för fram åtgärder för att stimulera våra företag och tillväxt genom konkurrensutsättningar och utmanarrätter, men även uppmaning om att landskapsregeringen ska upphöra med att vara en part på den privata marknaden. Motionen vill se att landskapsregeringen i snabbare och mer omfattande takt avyttrar fastigheter för att minska det offentliga ägandet. Landskapsregeringen behöver leverera inriktningsbeslut gällande lagstiftning och digitala rikssystem för att undvika kostnadsdrivande egna satsningar.

 

En sund ekonomi ger trygghet, men över 60 % av ålänningarna känner oro för landskapets ekonomi, där + 65-åringarna är den åldersgrupp som är mest oroliga enligt en färsk studie gjord av Ålands statistik och utredningsbyrå. Det finns fog till oro, speciellt om den politiska handlingskraften uteblir. Landskapets ekonomiska trend är tydlig och den har oberoende pandemi och krig en tydlig negativ riktning. Skatteintäkterna har succesivt höjts och dagens avräkningssystem genererar större intäkter än någonsin tidigare, men samtidigt växer landskapets verksamhetsomfång och årsverkesvolym i rask takt. Landskapets kostnadskostym är idag så stor att även i relation till rekordstora skatteintäkter skapas ett budgetunderskott om 19 miljoner euro. Världen är på väg in i en lågkonjunktur, hur lång och djup är oklart. Det vi vet är att landskapets ekonomi och strukturer inte är rustade för detta och budgetförslag 2023 förstärker kostnadstrender och ineffektivitet där även resoluta åtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna saknas. Personalkostnaderna har från 2020 till 2023 års budgetförslag ökat med 11 miljoner euro till 119 miljoner.

Verksamhetskostnaderna 2022-2023 ökar med kraftiga 5,2 % eller 11 629 998 euro, där personalkostnadsökningen står för 5 307 880 euro inklusive en prognostiserad lönejustering om 2 %. Givetvis behöver antalet årsverken ned för att undvika en fortsatt mer eller mindre okontrollerad ökning av verksamhetskostnaderna. Målet ska vara en fortsatt hög servicenivå, men producerad på ett mer produktivt och effektivt sätt. Att tillåta endast 2 % ökning av verksamhetskostnaderna bidrar till ett minskat budgetunderskott om 7 176 579 €. Sett till den historiska nyttjandegraden och möjligheten till omprioriteringar och nya lösningar är ett minskat totalanslag för verksamhetskostnaderna vägen framåt. Detta borde givetvis gjorts i budgeteringsstadiet, men får sättas på kontot obekväma beslut och en totalt oprioriterad ekonomi i samband med valår.

 

Budgetförslagets underskott behöver minskas med tanke på dels de ekonomiska hotbilder som råder, men även för att förutsättningarna just nu är goda sett till skatteintäkterna. Budgetförslag 2023 är en överlämningsbudget som behöver ge en god ekonomisk och strukturell grund som stafettpinne till kommande lagting och landskapsregering att bygga vidare från. Minskat budgetslitage bygger på omprioriteringar, konkurrensutsättningar och en princip om att utveckling, tillväxt och effektivisering inte behöver ske via fler årsverken och en större offentlig kostym.

 

Allt större intäkter har förblindat behovet av rationaliseringar, prioriteringar och effektiveringar. I stället för långsiktiga linjedragningar har intäkterna cementerat omoderna strukturer där låg produktivitet har förstärkts via fler anställningar och diffusa målsättningar. Få politiker har ställt frågan, vad händer när intäkterna sviktar? Landskapets och kommunernas ekonomier måste ses som en helhet och därför krävs nya strukturer för att producera samhällsservice och välfärd till den nivå som behövs, men även för att resurserna ska räcka.

Vi behöver komma bort från läget där näringspolitiken förvandlats till bidragspolitik. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för näringslivet genom inflyttning, konkurrensutsättningar, smidiga processer och ett politiskt klimat som bejakar företagande. Att landskapet ser sig själv som en aktör på den privata marknaden är djupt oroande.

 

Den planerade havsbaserade vindkraften har alla möjligheter att över tid och i direkt mening finansiera åländsk välfärd. Satsningen kan, om den struktureras rätt, även innebära ett brett flöde av katalyserande bieffekter via utbildning, nya företag, arbetsplatser, investeringar och en given plats som en grön ö i ett blått hav. Det som talar emot denna framgångssaga är att åländska politiken varken förmår eller förstår agera på ett tillräckligt beslutsamt och målinriktat sätt. Den havsbaserade vindkraften får inte försättas i en byråkratiserad slow motion. Tempot i framtagandet av en helhetsplan måste accelerera, den havsbaserade vindkraften är en satsning med positiva effekter som inte får sjabblas bort av politisk senfärdighet. Det oroar att en allomfattande masterplan, helhetsplan, fortfarande inte är framtagen. Planen som på ett riktgivande sätt skulle beskriva vägen framåt via tillståndsprocesser, lagstiftningsbehov, affärsmodeller och i största möjliga mån möjliggöra privata aktörers medverkan såväl ekonomiskt som praktiskt. Masterplanen skulle även beskriva den näringslivsutveckling som kan förväntas ske då ett nytt ekonomiskt ben utvecklas på Åland. Alla dessa tillväxthöjande injektioner behöver ses som viktig information för att motivera den havsbaserade vindkraften på det lokala planet i takt med att projektet framskrider. Att i detta skede utan en fullgod helhetsplan, ge en fullmakt för landskapsregeringen att arrendera ut delar av landskapets allmänna vatten för havsbaserad vindkraft för en tid om högst 50 år, riskerar skapa omständigheter som varken gagnar Åland eller projektets färdigställande. Fullmakten behöver vara kopplad till helhetsplanen, som tar fasta på direkta och indirekta åländska affärsintressen och som inte riskerar försämra förutsättningarna till ett lyckat utfall för samtliga inblandade parter.

Den långsiktiga arbetslinjen bör absolut främja studier och arbete där ett välladdat inkomst- och pensionsskatteavdrag är målet, men  dagens ekonomiska situation inte tillåter expansiv finanspolitik. Inflation och därtill hörande räntehöjningar tvingar fram en återhållsam stimuleringspolitik, men även för att landskapsregeringens och kommunernas ekonomi inte har tillräcklig stabilitet för dylika åtgärder. Därför är en snabb stabilisering av den åländska ekonomin nödvändig för att ha kraft och resurser till de åtgärder som krävs för en långsiktig politik vilken proaktivt främjar arbete och företagande när ekonomi och konjunkturmässiga omständigheter så medger.

Att med rådande ekonomiska läge genomföra ofinansierade skattereformer måste anses tondövt, trots ett vettigt substantiellt innehåll och syfte. Om landskapsregeringen anser att grundavdraget är ett stimuli till arbete kommer avdraget i sig skapa breddade kommunala skattebaser. Finessen med ett ”jobbskatteavdrag” är att effekten blir en ökad delaktighet på arbetsmarknaden, en ekonomisk morot att arbeta och en högre skattebas för kommunen. Ett jobbskatteavdrag ska inte ses och användas som ett duschmunstycke för helikopterpengar. Därför är det inte ekonomiskt försvarbart att i så hög utsträckning som landskapsregeringen föreslår, kompensera kommunerna för grundavdraget och motionen föreslår att kompensationen minskas till 35 %, en minskning om 2 miljoner euro.

En kommande lågkonjunktur måste ta fasta på att de ekonomiska skyddsnät som samhället garanterar är indexerade och uppdaterade, och det krävs en politisk varseblivning om att det globala grundproblemet denna gång beror på åratal av nollräntor, pengatryckande och konstlade tillväxtsatsningar globalt, men även lokalt. Åland är på individnivå högt belånat sett till rikssnitt, och den offentliga ekonomin vilar på en skör grund sett till år av ökat budgetslitage och verksamhetsutökningar fjärran frän välfärdskärnan, där vår koppling till Finlands ekonomi även behöver beakta en växande statsskuld. Denna lågkonjunktur går inte att betala bort via ofinansierade offentliga stöd och satsningar. Att i stället för balansering av ekonomin gå in i en kredittagning för att hantera drift av den offentliga ekonomin kommer försätta Åland i en än svårare ekonomisk situation och försvåra efterarbetet, vilket naturligtvis bromsar utveckling och försätta redan ekonomiskt svaga i ännu sämre situation.

 

Landskapsregeringens näringspolitiska uppgifter ska inte vara att ta på sig rollen som aktör på en privat marknad. Landskapsregeringen bör i stället fokusera på att säkerställa en hög attraktionskraft vilket i hög utsträckning är en välfärd som kan konkurrera med omgivningens. Det förenklar både inflyttning och rekrytering. Listan på historiskt kostsamma satsningar som inte enbart kostat och kostar skattemedel, men även att den privata marknaden allt oftare sätts ur spel, bör stämma till eftertanke. Landskapsregeringens viljeyttring om att återstarta ett åländskt flygbolag visar hur snett Åland har hamnat gällande det offentliga åtagandet och tron på en privat marknad. En återstart av ett åländskt flygbolag är inte något som ska ta avstamp från offentlig sektor.

Det har aldrig varit ändamålsenligt att minska kapitaliseringen av Kraftnät Åland, ännu mindre under rådande omständigheter på energimarknaden. Den avtrappningsmodell gällande kapitaliseringen som landskapsregeringen inlett bör upphöra och i stället återgå till ursprungsnivå om 800 000 €/år.

 

I takt med att den ekonomiska verkligheten för såväl landskapsregering som kommuner närmare sig allt mer, ökar behovet av kriskommunlagstiftning. Kriskommunlagstiftningen, eller lagen om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi som den formellt heter, behövdes redan igår. Den är avgörande för att i god tid trygga ålänningarnas rätt till välfärd och service. Landskapsregeringens ovilja att komma till lagtinget med denna lagstiftning måste ses i ljuset av en oförmåga att se åländska kommuners förändringsbehov. Ofinansierade helikopterpengar fördelade på orättvisa grunder och övertagande av kommunala ansvarsuppgifter verkar idag vara landskapsregeringens enda alternativ till förändrad kommunstruktur.

Avsaknaden av en kriskommunlagstiftning får inte skapa orimliga prejudikat där landskapsregeringen finansierar kommunala investeringar, vilket dels skapar orättvisa bedömningsgrunder, men även upprätthåller en dysfunktionell kommunstruktur. Att landskapsregeringen nu binder upp lagtinget med en total finansiering av Dånöbron fram till 2024 med 3 950 000 € bygger inte på ett ansvarsfullt agerande. Finansieringen bör vara förknippad med ett åtagande om att berörd kommun ska söka samgång med annan kommun/er. Momentet i budgetförslaget bör strykas i sin helhet och återupptas efter att lagtinget erhållit ”kriskommunlagstiftningen”.

De temporära bestämmelserna om att den studerandes förvärvsinkomster inte behöver beaktas när studiestöd beviljas har tyvärr inte gett önskad effekt. Det är synd då det alltid ska löna sig att arbeta och bidra till arbetsmarknaden. Landskapsregeringen bör återkomma i senare skede med förslag på incitament för en hållbar och finansierad arbets- och studielinje.

Är nödalarmsystemet Ålarm ur ekonomiskt hänseende något som över tid är vägen framåt för Åland? Är prisbilden med en systemkostnad om 564 000 € årligen något som är riktgivande och ska ses som den färdiga kostnaden och som i fortsättningen endast indexjusteras? Eller har Åland skapat ett litet slukhål där investeringen är så stor att den inte rättfärdigar en annan modell? Hela projektet kring förverkligandet av Ålarm väcker frågor och bör inkluderas i de inriktningsbeslut som behöver fattas gällande samverkan med externa digitala system.

 

FÖRSLAG 1

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Fokusområde 5-Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen

Sida: 10

Följande stycke läggs till som första stycke: 1:1 systemet är ett arbetsnamn på effektiveringsprocess. Politiskt är det alltid enkelt att tala om mindre byråkrati, anställningsstopp och kärnverksamhet. Verkligheten blir ofta något annat. Varje ny lagparagraf borde ifrågasätta behovet av en gammal, varje nytt årsverke borde förverkligas genom bortrationalisering eller bortprioritering av något annat. Varje ny verksamhetsinriktning borde ersätta en gammal. Allt för att upprätthålla en avbyråkratiserad, kostnadseffektiv och dynamisk offentlig verksamhet. Att fortsätta enligt samma mönster som idag är inte möjligt. Politiskt skapas just nu strukturer som ger en verksamhetskostym som varken är ändamålsenlig som serviceproducent, än mindre finansierad. Därför ämnar landskapsregeringen använda formen av 1:1 tankesätt i möjligaste mån då beslut kring beslut av nya anställningar, budgetmedel eller lagstiftning.

 

FÖRSLAG 2

      

Moment: 76000, Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar, s. 126

Ändring av anslag: Anslaget om 1 000 000 euro utgår

Momentmotivering: Momentet stryks i sin helhet.

 

FÖRSLAG 3

      

Moment: 50200 Studiestöd (F), s. 82

Ändring av anslag: anslaget minskas med 135 000 euro

Momentmotivering: Texten under rubriken Utgifter får följande lydelse: Den temporära bestämmelsen om att den studerandes förvärvsinkomster inte behöver beaktas när studiestöd beviljas har tyvärr inte gett önskad effekt. Det är synd då det alltid ska löna sig att arbeta och bidra till arbetsmarknaden. Landskapsregeringen  återkommer i senare skede med förslag på incitament för en hållbar och finansierad arbets- och studielinje.

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 4

    

Kapitel:  300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Följande text läggs till efter det tredje stycket (nytt stycke): I syfte att uppnå en ekonomi i balans, förbättrade servicenivåer och bidra till att förbättra det åländska företagsklimatet kommer flera av landskapsregeringens verksamhetsområden genomgå konkurrensutsättningar med början 2023. Detta kommer ge, förutom positiva injektioner till åländska företag, även möjligheter för landskapsregeringen att bättre fokusera på den offentliga kärnverksamheten. Den politiska viljan att konkurrensutsätta verksamheter bygger givetvis på tanken att det offentliga inte självklart är bäst när det kommer till välfärdsproduktion.

Väghållning

Fordonsbesiktningen

Landskapsverkstaden

Ålands fiskevårdscentrum, Guttorp

Ålandstrafiken

 

FÖRSLAG 5

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Följande text läggs till efter det nya tredje stycket (nytt stycke): Skapandet av ett servicecenter i syfte att samordna landskapsregeringens och underliggande myndigheters hantering av administrativa sysslor skulle minska dubbelarbeten, byråkrati och suboptimeringar. En mer rationaliserande syn på våra små enheter i ljuset av de administrativa resurser som idag nyttjas på ett kostnadsdrivande sätt, bör ge vid handen att en generell centralisering är att föredra med beaktande av ekonomi, kvalitet och respektive enhets grunduppdrag. Ett servicecenters grundtanke är att förbättra service och kommunikation såväl internt, men även mot medborgare. Här kommer den digitala transformeringen vara central i att skapa nya serviceinriktade ärendesystem och utvecklad webbplats med steg för steg guider och informationsfilmer för att underlätta en 24/7 service kring vanliga frågeställningar. Landskapsregeringen avser under 2023 inleda processer för bildandet av ett servicecenter.

 

 

FÖRSLAG 6

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Följande text läggs till efter det nya fjärde stycket (nytt stycke): Landskapsregeringen kommer genom lagstiftningsarbete under 2023 möjliggöra användandet av utmanarrätter i syfte att kostnadseffektivera lämpliga verksamheter och samtidigt stimulera företagandet.

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 7

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Följande text läggs till efter det nya femte stycket (nytt stycke): Höjda skatter får aldrig bli botemedlet för en svag offentlig struktur. Höjning av kommunalskatt bör därför innebära att landskapsandelen minskar med 50 % av summan för den tänkta skattehöjningen. Syftet är dels att motverka en överbeskattning av ålänningarna med alla de negativa konsekvenser som medföljer. Dels undvika att en svag kommunstruktur styr samhällsutvecklingen i fel riktning.

 

 

FÖRSLAG 8

    

Kapitel: 400 Allmän förvaltning

Sida: 61

Följande nytt stycke läggs till som sista stycke: Landskapsregeringen ser det förebyggande utkomststödet som ett tryggt skyddsnät för personer med tillfälliga ekonomiska svårigheter. Därför säkerställs att tillämpningsanvisningar och resurser tillgängliggörs i tillräcklig omfattning.

 

 

FÖRSLAG 9

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Följande text läggs till efter det nya sjätte stycket (nytt stycke): Landskapsandelssystemet kommer revideras i en riktning som större fokus på tillväxtkommunernas behov, vilket är en förutsättning till en heltäckande och finansierad regionalpolitik. Syftet är att skapa en bättre tillväxt för hela Åland i enlighet med Finans- och näringsutskottets skrivning i betänkande nr. 13 2020/2021, där utskottet poängterar vikten av att landskapet också behöver en stark centralort vid sidan av en levande landsort och skärgård, liksom vikten av utvecklade och goda samarbeten mellan kommuner med målet att nå nödvändiga kommunala reformer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 10

    

Moment: 89230 Landskapstes fastighetsverk

Sida: 179

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till som ny punkt efter det andra stycket under rubriken Fastighetsförsäljningar och fullmakter för långtidsarrenden:

I syfte att minska omfånget i det offentliga ägandet och därtill hörande underhållsansvar samt möjliggöra att privata initiativ på ett mer produktivt sätt kan bidra till tillväxt och utveckling kommer landskapets fastighetsverk avyttra fler fastigheter än vad som föreslås i budgetförslagets fullmaktsbegäran, men ändå i en takt som fastighetsmarknaden och eventuella arrendeavtal tillåter.

Rektorsbostaden Ålands Folkhögskola

Guttorpsvägen, hyreslägenhet

Jomala gård

Berg Jord/skogsbruk

Pehrsberg Jord/skogsbruk

 

FÖRSLAG 11

    

Moment: 89230 Landskapstes fastighetsverk

Sida: 179

Ändring av motiveringen: Andra stycket ersätts med texten: Avyttring av landskapets del av Svinö holme, totalt 56,33 hektar land och 28,72 hektar

vatten. Fastighetsbeteckning 478-403-3-0. Avsikten är att avyttringen verkställs genom

markbyten med Mariehamns stad. Verkställighet förutsätter landskapsregeringens godkännande samt att lagtinget ges närmare information kring vilka markområden landskapsregeringen erhåller.

 

 

FÖRSLAG 12

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya sjunde stycket (nytt stycke): Landskapsregeringen kommer genomföra en analys av den åländska skattebehörighetens möjligheter som verktyg i en aktiv närings-, arbets- och inflyttningspolitik. Jobbskatteavdrag, fastighetsskatten, samfundsskatten, expertskatteavdrag, avdrag för studiestöd som återflyttare etc. Specifikt skatteavdrag för pensionärer för att locka till fortsatt tillgänglighet för arbetsmarknaden? Arbetslinjen ska alltid vara elementär. Vad kan, vill och får Åland göra i syfte att stimulera arbete och tillväxt? Skatteavdragsfrågan behöver klareras och är självklart en viktig nyckel till en välmående ekonomi. Åländska skattebehörighetens möjligheter utformas som ett meddelande och tillsänds lagtinget senast juni 2023.

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 13

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya åttonde stycket (nytt stycke): Modellen över hur den kommunala välfärden långsiktigt tryggas är idag varken ekonomiskt eller socialt hållbar. Landskapsregeringen kommer därför under första kvartalet 2023 presentera lagstiftning gällande kommuner med utmanande ekonomi, den s.k. kriskommunlagstiftningen.

 

 

FÖRSLAG 14

    

Moment:  61000 Näringslivets främjande, verksamhet

Sid: 98

Ändring av motiveringen: Texten under rubriken Flygtrafiken till och från Åland i framtiden stryks i sin helhet

 

FÖRSLAG 15

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya nionde stycket (nytt stycke): Ålands landskapsregering konkurrerar med den privata marknaden genom att äga och driva industrifastigheter via sitt bolag Ålands fastighets Ab. Detta försvårar förutsättningarna för en sund konkurrens och därför kommer landskapsregeringen upphöra med denna typ av näringspolitik och i stället fokusera på insatser som förbättrar den åländska konkurrenskraften på ett generellt plan.

 

FÖRSLAG 16

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya tionde stycket (nytt stycke): En moderniserad näringsrätt är en av grundförutsättningarna till ett konkurrenskraftigt åländskt näringsliv. Svårigheterna från landskapsregeringens sida att driva den reviderade näringsrättslagstiftningen i hamn, har försatt åländska företag i ett vakuum. Landskapsregeringen är varse om konsekvenserna av att lagstiftningen dröjer och kommer säkerställa att den är tillämpningsbar under första kvartalet 2023.

 

FÖRSLAG 17

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya tionde stycket (nytt stycke): Landskapsregeringen kommer senast 1 juni 2023 lämna ett meddelande till lagtinget kring nödvändiga inriktningsbeslut gällande samordning med digitala rikssystem i syfte att nå kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som gynnar såväl ålänning, företag och den offentliga sektorn.

 

 

FÖRSLAG 18

    

Kapitel: 280 Lagberedningen

Sida: 47

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya tionde stycket (nytt stycke): Landskapsregeringen kommer senast 1 juni 2023 med ett meddelande kring den åländska lagstiftningen. Landskapslagar kontra blankettlagar och en linjedragning kring när Ålands begränsade lagstiftningsresurser ska nyttjas för fulltextlagar och inom vilka områden blankettlagstiftning ska ses mer ändamålsenligt. Meddelandet tar även upp behörighetsfrågor som kunde avsägas inom områden Åland inte har tillräckliga resurser för att upprätthålla nivån vilken bör anses som gängse för ett självstyrt örike.

 

FÖRSLAG 19

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya tionde stycket (nytt stycke): I syfte att optimera och trygga den åländska elmarknadens möjligheter till låga elpriser kommer landskapsregeringen vara initiativtagare och katalysator till ett möjligt samgående av Ålands Elandelslag och Mariehamns energi. Även om landskapsregeringen inte har någon aktiv roll i något av bolagen ligger det i ålänningarnas intresse att en formell diskussion upptas i syfte att hitta en väg framåt för att stärka Ålands position inom elhandeln.

 

 

     FÖRSLAG 20

    

Kapitel: 101 Lagtinget

Sida: 47

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya tionde stycket (nytt stycke): Dagens ersättarsystem i lagtinget skapar många gånger en statisk politik där oron för att eventuellt förlora sin plats kan hämma beslutsfattandet. Ålands lagting bör därför genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ersättarsystemet förändras, samt att även lagtingets arbetstider anpassas till dagens behov, från och med lagtingsåret 2023/2024. Förändringen skulle medföra ett för Ålands lagting minskat budgetslitage månaderna november-december 2023.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 21

    

Kapitel: 350 Penningautomatmedel

Sida: 55

Ändring av motiveringen: Tredje stycket stryks i sin helhet och ersätts med följande: Uttag ur Ålands Penningautomatförening får aldrig användas till renodlad drift av landskapsregeringens verksamheter och kan därför heller inte nyttjas som en normal dividendintäkt.  PAF-medel ska finansiera tredje sektorn samt nyttjas till utvecklingen av Åland i form av

omställnings-, forsknings- eller tillväxtprojekt. Landskapsregeringen bör under 2023 förändra inkomsthanteringen gällande medel från Ålands Penningautomatförening så att den del av föreningens årsöverskott, exklusive tredje sektorns årliga andel, som ur föreningens och landskapets synvinkel är lämpligt att föra över till landskapet överförs likt dividendutdelning till en öronmärkt post i balansräkningen.

 

 

FÖRSLAG 22

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Fokusområde 5-Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen

Sida: 10

Nytt andra stycke införs enligt följande: Ålands självstyrelsedag den 9 juni är en ledig dag för offentligt anställda, men inte för privatanställda. Självstyrelsedagen bör vara en dag som firas på lika villkor. Därför bör dess status utvärderas och beaktas i kommande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter i syfte att förbättra gemenskap och samhörighet.

 

 

FÖRSLAG 23

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Fokusområde 5-Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen

Sida: 10

Nytt tredje stycke införs: Allmänna tillägget, eller det s.k. ”Ålandstillägget” är en ekonomisk förmån som kommer offentligt anställda till godo, men utelämnar den privata arbetsmarknaden. Allmänna tilläggets finansiering vilken för den offentliga sektorn på Åland är ca 10 miljoner euro, bör i stället och när det ekonomiska läget tillåter, kanaliseras till ett kompenserande jobbskatteavdrag i syfte att stärka den åländska arbetslinjen.

 

 

FÖRSLAG 24

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Fokusområde 5-Stabil offentlig ekonomi och modernisering i landskapsförvaltningen

Sida: 10

Nytt fjärde stycke införs: Landskapslagen (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ska styra förvaltningschefens arbete. Lagstiftningen kommer därför utvärderas under 2023 i relation till hur förvaltningschefens roll i praktiken utvecklat förvaltningen sett till produktivitet, välbefinnande och förmågan till strukturell utveckling.

 

FÖRSLAG 25

      

Moment: 934000, Övriga finansinvesteringar sid 183.

Ändring av anslag:  ökas med 400 000 euro

Momentmotivering: Under rubriken Utgifter stryks stycket i sin helhet och ersätts med följande: Föreslås ett anslag om 400.000 euro för att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab i enlighet med den nedtrappningsmodell som beskrevs i budgeten för år 2021.” ändras till ”Därmed ingår ett anslag om 800 000 € för att förstärka det egna kapitalet i Kraftnät Åland Ab. Avsikten är att uppta ytterligare 800 000 euro i budgetförslag för år 2024.

 

 

FÖRSLAG 26

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 61

Ändring av motiveringen: Nytt fjärde stycke Landskapsregeringen avser under första kvartalet 2023 revidera den nya barnomsorgslagen i syfte att inhämta barnkonsekvensanalys samt en ekonomisk konsekvensanalys för hur den kommunala ekonomin påverkas i och med den utökade rätten till barnomsorgsplats.

 

FÖRSLAG 27

    

Kapitel: 300 Allmän förvaltning

Sida: 50

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter det nya trettonde stycket (nytt stycke): Den offentliga sektorns ökade andel av den åländska arbetsmarknaden är inte ekonomiskt hållbar och landskapsregeringen avser därför införa två nya nyckeltal i kommande budgetförslag och årsredovisningar med syfte att åskådliggöra trenden. Nyckeltal 1 relationen av landskapsregeringens, och underliggande myndigheters totala andel av arbetsmarknaden. Nyckeltal 2 den totala offentliga sektorns andel av arbetsmarknaden. Nyckeltalen kommer vara elementärt kunskapsunderlag och incitament i utvecklingen av nya strukturer och modeller för välfärdsproduktion.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 28

    

Kapitel: 330 Landskapsandelar och stöd till kommunerna

Sida: 53

Ändring av motiveringen: I tabellen under anslaget för kompensation för övriga ändringar i kommunalbeskattningen 5): sänks i sifferstaten (kolumn: förslag 2023) från fem miljoner till tre miljoner.

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2023

 

 

 

John Holmberg                                          

 

 

 

Katrin Sjögren

 

 

 

Ingrid Zetterman                                       

 

 

 

Simon Påvals

 

 

 

Pernilla Söderlund                                     

 

 

 

Rainer Juslin