Budgetmotion 40/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr 40/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	Ingrid Zetterman m.fl.	2022-11-08
	Till Ålands lagting

Digital transformation och tech-klustret

 

I en alltmer komplex värld kan inte offentlig sektor lösa att sina utmaningar genom att anställa allt fler. Dels blir balansen mellan privat och offentlig sektor ohållbar, dels behöver också offentlig sektor se till att det finns tillräckligt med arbetskraft i samhället.

 

Utmaningarna inom den offentliga sektorn är många och en del av lösningen är digital transformering. Tiden för enbart digitalisering är förbi, vi behöver nu arbeta med processoptimering och verksamhetsutveckling. Ett sådant insteg i frågan kommer också att leda till att vi skapar en positiv samhällsutveckling och klarar av att möta samhällets förväntningar. Landskapsregeringen har föredömligt tagit fram material om vilken lagstiftning som borde uppdateras, men ännu saknas ett ramverk för den digitala transformeringen.

 

Digital transformering är i första hand en ledarskapsfråga där anställda “på golvet” tillåts och förväntas delta i utvecklingsprocesser genom digitalisering. Fokus för digitaliseringen blir således processutveckling där mervärde för såväl tjänstemän som medborgare är i fokus. En IT-avdelning har inte möjligheten att göra detta, en enskild enhet kan inte förändra en stor organisations sätt att arbeta. För även om enheten har bytt namn till digitaliseringsenheten så ter det sig som att den bemannas till fullo med IT-kompetens. Vidare ska inte landskapsregeringen ha egna utvecklare. Vad som kan utläsas ur budgeten arbetas det inte med exempelvis processkartläggningar eller mätning av organisationens digitala mognad. Däremot bör enheten verka för att arbetet med att ta fram ett allåländskt datalager enligt estnisk modell som alla myndigheter kan nyttja.

 

I ”Meddelande till lagtinget angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland” kan det utläsas att landskapet planerar göra omfattande insatser, både i system och i personalutveckling gällande en säker infrastruktur, vilket förstås är grundläggande men på intet sätt hindrar landskapsregeringen att aktivt och parallellt arbeta med att i högre grad nyttja befintliga system, kartlägga vilka system som ska fasas ut och arbeta med process- och verksamhetsutveckling. I samma meddelande konstateras dock att den digitala kompetensen hos anställda i den offentliga sektorn ska höjas och god praxis för användning av IT på ett säkert och mer effektivt sätt ska främjas, vilket är en mycket god ambition men saknar tydliga skrivningar i budgeten.

 

Gällande offentliga sektorn som helhet är det centralt att den största ägaren i ÅDA ab, det vill säga landskapsregeringen, klarerar vad bolagets uppgifter och inriktning ska vara i framtiden. Vilka typer av tjänster ska erbjudas, avser landskapsregeringen vara ensam ägare och ska alla underlydande myndigheter återknytas till bolaget? Vidare bör samarbetsmedlen i landskapsandelssystemen ändras så att det också gynnar XaaS-lösningar och utbyte av delgivning av kunskap och systemlösningar.

Gällande tech klustret står det i allmänna motiveringen att: ”landskapsregeringens avsikt är att det offentliga ska bidra till tech klustrets utveckling dels genom att investera i kvalitativa utbildningar som grit:lab och i högskolan, dels genom att se till att det finns mycket öppna data som kan användas för vidareutveckling av produkter och tjänster.” Skrivningarna är goda men återfinns men också här saknas skrivningar i budget. Därtill saknas det bredare perspektivet gällande kompetensförsörjningsförmågan. Insatser behövs på fler nivåer. Framför allt behöver vi aktivt arbeta med att kunna få arbetskraft från hela världen till Åland, och allra särskilt till tech klustret. Därför skulle det vara av stort intresse att utreda möjligheten till en internationell skola på Åland.

 

Utbildningsinsatserna behöver stärkas gällande IT, digitalisering, programmering och digital transformering. För att klara av att nyttja digitala tjänster och välfärdsteknik inom vården behövs välfärdstekniker. IT-utbildningarna inom gymnasialstadiet och Högskolan på Åland behöver ha tillräcklig kvalité och antal utbildningsplatser för att kunna möta arbetsmarknadens behov. Åland behöver också stärka den tidiga kunskapen varför programmering bör införas som frivilligt ämne redan i grundskolan.

 

 

 

FÖRSLAG 1

      

Moment: 21010 Regeringskansliet, verksamhet, s.35

 

Ändring av anslag: Anslaget ökas med 50 000 €

 

Momentmotivering: Följande text läggs till:

”I syfte att skapa en förvaltningsgemensam bild och förståelse, men också för att väcka brett engagemang tas ett ramverk för digital transformering fram. I enlighet med Landskapslag (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ansvarar förvaltningschefen för den digitala transformeringen eftersom det berör hela förvaltningen och flera avdelningar gemensamt. Till ramverket kopplas senare handlingsplaner och ansvarspersoner. Digitaliseringsenheten ses i sammanhanget som en stödfunktion som bistår den digitala transformationen. Ramverkets effektmål är att skapa högre produktivitet för att frigöra arbetstid för andra uppgifter och skapa en förvaltning som möter samhällets efterfrågan.  Vid regeringskansliet anställs en processkartläggare.

 

Nämnda lag om allmänna förvaltningen uppdateras så att såväl avdelningscheferna som byråcheferna får ett uttalat uppdrag att följa den allmänna samhällsutvecklingen inom sina områden, bedriva utvecklingsarbete och effektivera sin verksamhet samt att initiera ärenden inom sina tjänsteområden. Vidare bör kravet att samordna arbetet mellan byråer och avdelningar förtydligas. I lagens portalparagraf skrivs det in att den allmänna förvaltningen ska verka för medborgarnas bästa.

 

Landskapsregeringen avser att senast inom årets första kvartal fatta beslut om vilken roll ÅDA ska ha i framtiden.”

 

 

 

 

 

 

FÖRSLAG 2

      

Moment: 21200 Utgifter för digitalisering och informationsteknologi, s. 35

Ändring av anslag: Anslaget minskas med 100 000 euro

Momentmotivering:
Följande text läggs till:

”Enheten inleder kontinuerlig mätning av landskapsförvaltningens digitala mognad. Texten om egna utvecklare stryks. Enheten verkar för att ett allåländskt datalager enligt estnisk modell kommer till.”

Följande text: ” Kostnaderna för systemutveckling ökar, i anslaget ingår två nya utvecklartjänster, en produktägare och kostnader för utveckling av ärendehanteringssystem samt systemutveckling relaterat till lagtingsoch kommunalvalet 2023. I anslaget ingår även medel för ökade satsningar på it-säkerhet, såväl vidareutveckling av tekniska lösningar som informations- och utbildningsinsatser.”
ändras till: ”Kostnaderna för systemutveckling ökar, i anslaget ingår en produktägare och kostnader för utveckling av ärendehanteringssystem samt systemutveckling relaterat till lagtings och kommunalvalet 2023. I anslaget ingår även medel för ökade satsningar på it-säkerhet, såväl vidareutveckling av tekniska lösningar som informations- och utbildningsinsatser.”

 

 

FÖRSLAG 3

      

Kapitel: 330 Landskapsandelar och stöd till kommunerna, s 53

Ändring av kapitelmotiveringen: Ett nytt sista stycke läggs till enligt följande: ”Landskapsregeringen avser snarast förändra stöd till kommunernas it-samordning så att det också gynnar XaaS-lösningar och utbyte av delgivning av kunskap och system.”

 

 

FÖRSLAG 4

      

Kapitel: 535 Utbildningsverksamhet, s 90

Ändring av kapitelmotiveringen: Följande nya stycken läggs till motiveringen:
”Utbildningsavdelningen genomför under året en utredning om hur en internationell skola skulle kunna ordnas på Åland. Det innebär att skolan skulle följa en internation internationell läroplan. Målet är att det skulle ske tillsammans med de mer internationaliserade storbolagen på Åland eller tillsammans med tredje sektorn, alternativt en kombination. En åländsk grundskola kunde fungera som värd. Slutmålet bör vara att man på Åland kan läsa enligt internationell läroplan från årskurs ett till studentexamen.

 

Utbildningsavdelningen tar under året vid lagstiftningsåtgärder så att programmering är ett valbart ämne i grundskolan från och med senast höstterminen 2024.

 

Utbildningsavdelningen arbetar för att utbildningsinstanserna tillgodoser tillräcklig kvalité och antal utbildningsplatser inom IT-sektorn för att kunna möta arbetsmarknadens behov

 

Utbildningsavdelningen ger Ålands gymnasium i uppdrag att utreda på vilket sätt utbildning till välfärdstekniker kan anordnas för åländska studeranden.”

 

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2022

 

 

 

Ingrid Zetterman

 

 

 

John Holmberg                                           Rainer Juslin

 

 

Simon Påvals                                             Pernilla Söderlund

 

 

Katrin Sjögren