Budgetmotion 44/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr 44/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	Simon Påvals mfl	2022-11-11
	Till Ålands lagting

Unga och utbildning

 

I otrygga tider är makthavares främsta uppgift att ingjuta framtidstro genom åtgärder som ger trygghet, förutsägbarhet och kontinuitet för enskilda medborgare, familjer och företag. Samhällets hållbara utveckling är helt beroende av att enskilda medborgare vågar tänka långsiktigt och satsa på att framtiden är ljus, för dem själva och deras nära. Oavsett om det gäller arbetslivet, boende, studier eller att starta en familj eller ett företag.

 

Styrkan och resiliensen i en liberal demokrati sitter i samspelet mellan samhällets och den ansvarstagande medborgaren som känner tillit och delaktighet i samhällsbygget. Detta samspel är avgörande för att vår liberala demokrati ska utvecklas för allas bästa, med människan i centrum framför strukturerna. Den som lämnas utanför kommer att känna sig utanför och inte finna något värde i att delta eller bidra till varken sin egen eller samhällets framgång. Utanförskapet är något vi måste bekämpa till varje pris för att undvika de enorma kostnader som det medför, dels ekonomisk men framför allt i mänskligt lidande.

 

Liberalerna vill med denna samlingsmotion presentera åtgärder för att stärka våra barn och ungas personliga utveckling och alla medborgares utbildningsmöjligheter för att vårt samhälle ska kunna vara en grogrund för jämlik personlig utveckling för alla på Åland oavsett boendeort eller social status. Samtidigt gäller i dessa ekonomiskt tuffa tider att i första hand inom existerande resursramar söka vägar att effektivisera gällande strukturer och finansiera åtgärder med existerande medel och i andra hand att tillföra medel till en långvarig strukturell investering.

 

ÅSUBS drogvaneundersökningen för 2022 visar att det för unga personer finns ett tydligt samband mellan berusningsdrickandet och tobaks- samt narkotikabruk. Resultaten visar att de unga som dricker sig berusade minst en gång i månaden mer regelbundet använder tobaksprodukter och narkotika än de övriga svarande. Berusningsdrickandet har även ett markant samband med att de svarande har blivit erbjudna narkotika. Vad gäller fördelningen av narkotikaanvändningen i gymnasieåldern så har Ålands Yrkesgymnasium med nästan 11% liksom 2021 nästan dubbelt så höga procenttal som Ålands Lyceum med drygt 6% och dessutom en procentenhet högre än förra året. Från lagstiftande håll behöver vi ta denna skillnad på allvar och bygga likvärdiga förutsättningar för alla studeranden oavsett sociokulturell bakgrund eller val av utbildning. Här anser vi att det sociala hälsoarbetet kopplat till ungdomar i skolåldern i kombination med föräldrastöd och ANDTS-förebyggande åtgärder måste prioriteras för att komma åt problemen. Det sociala arbetet i grundskolan måste även formaliseras för att ge likvärdiga förutsättningar för alla skolungdomar att få stöd på Åland. Liberalerna ser det som nödvändigt att arbetet med etableringen av en fysisk ungdomsmottagning för alla ungdomar på Åland inleds omgående. Vi behöver även se till att den åländska polisen har möjlighet att utveckla sitt relationsbyggande arbete gentemot unga personer.

 

Liberalerna menar att konceptet med en Ålandsmodell, inspirerad av Islandsmodellen fast efter åländska förutsättningar, skulle vara ett bra sätt att ge åländska ungdomar möjlighet till en aktiv fritid på lika villkor. Mycket forskning visar att ju fler som får tillgång till aktiviteter som idrott, musikskapande, dans, teater och bild- och form, desto bättre är folkhälsan bland den gällande åldersgruppen. Enligt en rapport från svenska Centrum för Idrottsforskning som gjordes 2019, har det visat sig att intresset för organiserad idrott i klubbar minskar och att ungdomar i högre grad föredrar friare individuella satsningar som främst är hälsofrämjande. Detsamma tror vi att gäller för att även andra typer fritidsaktiviteter som ska locka dagens unga, oavsett i vilken sektor de arrangeras. Ålands starka och välmående föreningsliv kan således ha en stor och viktig roll för en Ålandsmodell. Vi vill satsa på lättillgängliga aktiviteter med låg tröskel i direkt anslutning till skoldagen där individen deltar på egna villkor och har möjlighet att satsa i vidare steg. Detta koncept kräver också en insats för att ge möjlighet för barn och unga att kunna att kunna ta sig till dessa aktiviteter direkt efter skoltid, vilket i sin tur ställer krav på jämlik och effektiv kollektivtrafik.

 

Utbildning är avgörande för individens möjligheter att skapa det liv hen önskar och är dessutom avgörande för samhällets konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. En gymnasieexamen som antingen fortsätter i vidare studier eller i ett yrkesliv är en av de bästa samhällsinvesteringar som kan göras i en liberal demokrati. På Åland har vi potential att kunna erbjuda världens bästa skolgång med smidiga övergångar mellan de olika stadierna och individuellt anpassade bildningsformer för att så många som möjligt ska kunna inleda ett arbetsliv, utveckla sina färdigheter eller helt byta yrkesbana.

 

Grundskolans kunskapsbas den viktigaste faktorn för att utjämna förutsättningarna mellan barn från olika uppväxtmiljöer och socioekonomiska bakgrunder. Därför måste vi jobba på barns personliga trygghet ända från förskolan för att de viktiga insatser som idag görs i högstadieåldern ska fungera effektivt. Bland de insatser som är mest komplicerade och kräver ett mångfasetterat och särskilt tätt samarbete mellan skola och socialvård, är arbetet med att förebygga och motverka problematisk skolfrånvaro. Även högstadiets studiehandledare har en mycket viktig roll när det gäller att hitta en utbildning som matchar elevens intressen och förutsättningar för att i långa loppet undvika avhopp och hemmasittande i gymnasialstadiet. Alla insatser för att utveckla grundskolans kvalitet och flexibilitet gynnar i högsta grad Ålands attraktionskraft gentemot barnfamiljer. Socioekonomiska skillnader riskerar även att fortplantas i gymnasialstadiet på grund av att kostnadsvariationer mellan olika skolor riskerar att styra individers val till vidareutbildning eller yrkesbransch. Det åländska gymnasialstadiet är även det enda i Finland som inte är lagstadgat kostnadsfritt, vilket i sin tur äventyrar konkurrenskraften gentemot de övriga skolorna i landet. Dessa faktorer riskerar att eftersätta utbildningsnivån bland åländska ungdomar jämfört med riket inom en snar framtid. Därför är det av högsta vikt att Landskapsregeringen lagstiftar och budgeterar för ett avgiftsfritt gymnasium på Åland som i huvudsak finansieras med studiestödsmedel.

 

 

 

FÖRSLAG 1

 

Kapitel: 400 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

            Sida: 62

Ändring av motiveringen: Följande text under rubriken 400 All-männa förvaltningen Mål 2023 punkt 6:

”uppdatera tobakslagen inklusive revideringar för implementering av EU-direktivet om HTP (Heated Tobacco Products)”

Ändras till:

uppdatera tobakslagen inklusive revideringar för implementering av EU-direktivet om HTP (Heated Tobacco Products). Möjligheten att in-föra elektronisk ID-kontroll vid köp av tobak i dagligvaruhandel tas i beaktande.

 

 

FÖRSLAG 2

 

Moment: 41000 Övriga sociala uppgifter, verksamhet

Sida: 64

Ändring av motiveringen: Följande text i sista stycket i moment-motiveringen:

”Målsättningen i det fortsatta arbetet är ett förslag på strategiska rikt-linjer och åtgärder för att skapa en långsiktig och förvaltningsövergri-pande strategi som en del av utvecklings- och hållbarhetsagendan och förverkligande av barns rättigheter enligt FN:s Barnkonvention”

Ändras till:

Målsättningen i det fortsatta arbetet är ett förslag på strategiska riktlin-jer och åtgärder för att skapa en långsiktig och förvaltningsövergri-pande strategi med fokus på att uppfylla kriterierna för barnkonsekven-sanalys och EU:s förstärkta ungdomsgaranti som en del av utvecklings- och hållbarhetsagendan och förverkligande av barns rättigheter enligt FN:s Barnkonvention.

 

 

FÖRSLAG 3

 

Moment: 42000 Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter, verksamhet

Sida: 67

Ändring av anslag: -

Ändring av motiveringen: Följande text under rubriken Utvecklingsarbete, utredningsarbete och strategier:

”I samband med projektet barn och ungdomars hälsa och välmående intensifieras arbetet med att förverkliga en ungdomsmottagning och genom det organisera och samla resurser till en verksamhet som är tillgänglig för barn och unga.”

 

Ändras till:

”I samband med projektet barn och ungdomars hälsa och välmående inleds arbetet med att förverkliga en fysisk ungdomsmottagning genom att upphandla en tvärsektoriell samordning i syfte att organisera och samla resurser till en verksamhet som är tillgänglig för barn och unga.”

 

 

FÖRSLAG 4

 

Moment: 42000 Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter, verksamhet

Sida: 69

Ändring av anslag: -

Ändring av motiveringen: Följande text i första stycket under rubriken Informations- och utbildningsinsatser:

”Kompetenshöjande utbildning för skolhälsovårdare för att ge dem verktyg för att kunna bemöta elever med psykisk ohälsa anordnades åren 2020, 2021 och 2022 i samarbete med Högskolan och ÅHS. En fortsättning och uppföljning på den kompetenshöjande utbildningen planeras 2023, 6.000 euro”

 

Ändras till:

Kompetenshöjande utbildning för skolhälsovårdare för att ge dem verktyg för att kunna bemöta elever med psykisk ohälsa anordnades åren 2020, 2021 och 2022 i samarbete med Högskolan och ÅHS. En fortsättning och uppföljning på den kompetenshöjande utbildningen planeras 2023 som inkluderar metodutbildning för screening av psykisk ohälsa i grundskolan, 6.000 euro.

FÖRSLAG 5

 

Moment: 42000 Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter, verksamhet

Sida: 69

Ändring av anslag: -

Ändring av motiveringen: Följande text i läggs till under rubriken Informations- och utbildningsinsatser:

”Fortbildningstillfällen för skolpersonal gällande neuropsykologiska funktionshinder planeras i samarbete med ÅHS Barn- och ungdomspsykiatri.”

 

 

FÖRSLAG 6

 

Moment: 44510 Penningautomatmedel för social och miljöverksamhet (R)

Sida: 73

Ändring av anslag: -

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter första meningen under rubriken Utgifter:

”Landskapsregeringen avser att från och med 2023 säkra långsiktig finansiering av Folkhälsan på Ålands samordningsfunktion för ANDTS-arbete för hela programperioder.”

 

 

FÖRSLAG 7

 

Kapitel: 515 Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott

Sida: 86

Ändring av motivering: Första punkten under rubriken Mål 2023:

”programmet för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid från år 2017 revideras i samverkan med Ålands idrott”

 

ändras till:

programmet för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid från år 2017 revideras i samverkan med Ålands idrott, Fritidsledarna på Åland, ungdomsledare och aktörer från tredje sektorn för att ta fram ett koncept för Ålandsmodellen som är en tvärsektoriell satsning på fysisk aktivitet, kultur och olika fritidsmöjligheter direkt efter skoldagen för elever i grundskolan.

 

 

FÖRSLAG 8

 

Kapitel: 515 Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott

Sida: 86

Ändring av motivering: Tredje punkten under rubriken Mål 2023:

”en satsning på fysisk aktivitet, kultur och olika fritidsmöjligheter i anslutning till undervisning i grundskolorna och förskola föreslås i form av ett särskilt anslag som kan sökas av kommunerna. Beredningsarbetet sker i samråd med Ålands Idrott samt”

 

ändras till:

en satsning på rörelse, kultur och olika fritidsmöjligheter i anslutning till undervisning i grundskolorna och förundervisning föreslås i form av ett särskilt anslag som kan sökas av kommunerna. Beredningsarbetet sker i samråd med Ålands Idrott, Fritidsledarna på Åland, ungdomsledare och berörda aktörer inom tredje sektorn.

 

 

FÖRSLAG 9

 

Kapitel: 515 Penningautomatmedel för ungdomsarbete och idrott

Sida: 86

Ändring av motiveringen: Följande punkt läggs till under rubriken Mål 2023:

Landskapsregeringen avser under att under året göra en utbildningsinsats för att utveckla ungdoms- och fritidsarbetet på digitala arenor

 

                     

FÖRSLAG 10

 

Kapitel: 535 Utbildningsverksamhet

Sida: 90

Ändring av motiveringen: Kapitlets motivering ändras till följande lydelse:

 

Det åländska utbildningssystemet består av skolor och utbildningar som erbjuder grundskoleutbildning, utbildning på gymnasie- och högskolenivå samt utbildning inom ramen för fri bildningsverksamhet i organiserad skolform.

 

Landskapsregeringen strävar efter att uppnå en hållbar utveckling i utbildningssystemet. Målet är att skapa ett utbildningssystem som möter allas behov av utbildning. Utbildningen ska främja välmående och utveckla redskap för ett livslångt lärande, skapa förutsättningar till framgång på en föränderlig arbetsmarknad samt underlätta nya invånares integration i det åländska samhället. Den åländska utbildningen ska präglas av hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet, integration, entreprenörskap, flexibilitet och digitalisering. Välmående är ett särskilt utvecklingsområde inom alla utbildningsformer, men speciellt inom grundskola och utbildning på gymnasienivå. Landskapsregeringen avser att erbjuda möjlighet till behörighetsgivande utbildning för speciallärare inom barnomsorg och grundskola med start år 2024. Genom sitt projekt Gymnasieutbildning för alla unga, bygger landskapsregeringen upp strukturer för att stärka kontinuiteten i ungas utbildningsväg från grundskolan, genom utbildning på gymnasienivå till en gymnasieexamen som kan utgöra grund för fortsatta studier eller karriär i arbetslivet. Inom projektet granskas lagstiftningsbehov, tydliggörs kommuners, myndigheters och skolors uppdrag och utvecklas strukturer, arbetssätt och rutiner genom samverkan mellan berörda myndigheter. I och med en revidering av gymnasielagen avser Landskapsregeringen att under 2023 lagfästa grundläggande gymnasiestudier på Åland som kostnadsfria för studerande. Förslaget finansieras genom en omfördelning av anslaget Studiestöd, ej högskola.

 

Arbetslivsanknuten yrkes- och fortbildning samt yrkesutbildning för vuxna är ett växande utvecklingsområde liksom den utvecklings- och forskningsverksamhet som bedrivs i anslutning till högre utbildning. Landskapsregeringen avser inleda ett arbete med att genom gymnasieförordningen möjliggöra för Ålands gymnasium att bilda ett gemensamt bolag med lämplig branschorganisation för att utarbeta flexibla lösningar för kortkurser, certifikatkurser och fortbildning. Genom detta förbättras möjligheterna att på ett bättre sätt möta de direkta behov av utbildning som uppstår för vuxna personer i arbetslivet.

 

Landskapsregeringen stöder undervisningen, utarbetar strategier, styrdokument och regelverk för de olika utbildnings- och verksamhetsformerna samt följer upp verksamheterna. En ny läroplan för barnomsorgen har tagits i bruk under år 2022 och för grundskolan under år 2021. Implementeringen av de nya läroplanerna pågår. För att ge likvärdiga förutsättningar för åländska grundskoleeleverna avser utbildningsavdelningen att under året ta vid lagstiftningsåtgärder så att det är möjligt att läsa valfria språk på distans samt att programmering blir ett valbart ämne i grundskolan från och med senast höstterminen 2024. För att befästa den höga kunskapskvalitet som den åländska grundskolan levererar, införs nationella prov i grundskolan som stöd för likvärdig och rättvis betygsättning En ny IT strategi är under utveckling för utbildningssystemet. Den stigande andelen av hemskolade elever ställer krav och utmaningar på grundskolesystemet. Utifrån landskapsregeringens utredning tas lagstiftning fram under våren 2023 och en av grundskolorna inom landskapet ges i uppdrag att agera centralaktör för hemskolade elever på hela Åland, vilket finansieras med en omfördelning av landskapsandelar. Ny lagstiftning om gymnasieutbildningen och om Högskolan på Åland tas fram. Utbildningsavdelningen ger Ålands gymnasium i uppdrag att utreda på vilket sätt utbildning till välfärdstekniker kan anordnas för åländska studeranden. Utbildningsavdelningen arbetar för att utbildningsinstanserna tillgodoser tillräcklig kvalité och antal utbildningsplatser inom IT-sektorn som helhet för att kunna möta arbetsmarknadens behov. Landskapsförordningen om barnomsorg och grundskola revideras så att Ålandsprovet för skol- och barnomsorgsledare inte längre utförs.

 

Landskapsregeringen avser att utreda hur Ålands folkhögskolas verksamhetsförutsättningar kunde utvecklas inom Ålands gymnasiums organisation.

 

Under de senaste åren och har flera förändringar rörande Högskolan på Åland gjorts, så att Högskolan på Åland bland annat utgör en resultatenhet, en ny finansieringsmodell har tagits fram, ett nytt tjänstekollektivavtal för undervisningspersonalen har införts och så föreslås att budgetanslagen för Högskolans verksamhet görs tvååriga för att hantera över-/underskott mellan år. I och med dessa förändringar finns förutsättningar att utveckla verksamheten varför landskapsregeringen i detta skede gör uppehåll i arbetet med en bolagisering av Högskolan på Åland. Därtill kommer landskapsregeringen fortsätta att utveckla förutsättningarna för högre utbildning och forskning genom att bl.a. arbeta för tillkomsten av forskningsstrukturer.

 

Landskapsregeringen har ett differentierat utvecklings- och tillsynsansvar över den kommunala utbildningsverksamheten som omfattar barnomsorgen, grundskolan och grundvux samt ett allmänt lednings-, tillsyns- och utvecklingsansvar över utbildning efter grundskolan. Landskapsregeringen avser att se över tillsynen av de olika utbildningsformerna i avsikt att utveckla sin tillsynsverksamhet. I nya grundskolelagen finns krav på trestegsstöd och krav på stöd för psykosocial hälsa. Landskapsregeringen kommer under 2023 att hålla i ett proaktivt tillsynsprojekt i syfte att stöda kommunerna att uppfylla lagen i samtliga undervisningsstadier. Landskapsregeringen ger utbildningsavdelningen i uppdrag att under året påbörja en kartläggning kring de åländska grundskolelärarnas administrativa och sociala arbetsbörda utöver det pedagogiska uppdraget.

 

Utbildningsavdelningen genomför under året en utredning om hur en internationell skola skulle kunna ordnas på Åland. Det innebär att skolan skulle följa en internation internationell läroplan. Målet är att det skulle ske tillsammans med de mer internationaliserade storbolagen på Åland eller tillsammans med tredje sektorn, alternativt en kombination. En åländsk grundskola kunde fungera som värd. Slutmålet bör vara att man på Åland kan läsa enligt internationell läroplan från årskurs ett till studentexamen

 

 

 

FÖRSLAG 11

 

Kapitel: 825 Ålands Polismyndighet

Sida: 134

Ändring av motiveringen: Följande text läggs till efter fjärde stycket:

Prioriteringar görs för att ungdomspolisen ska kunna utveckla det relationsbyggande arbetet gentemot ungdomar, dels genom en behörighetsöversikt gentemot riket, dels genom att finansiera samverkan med externa aktörer via projektet för barn- och ungdomars hälsa och välmående.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2022

 

 

 

 

 

 

Simon Påvals                                                                 Katrin Sjögren

 

 

 

 

 

John Holmberg                                                              Rainer Juslin

 

 

 

 

 

Pernilla Söderlund                                                         Ingrid Zetterman