Budgetmotion 45/2021-2022

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr 45/2021-2022
	Lagtingsledamot	Datum
	Ingrid Zetterman	2022-05-12
	Till Ålands lagting

Kommuner i limbo

 

Kommunerna är den viktigaste offentliga serviceproducenten vid sidan av vissa av landskapets underliggande myndigheter. För att ge goda möjligheter till kommunerna behövs långsiktighet och förutsägbarhet, en sammanhållen politik med tydliga ekonomiska ramverk.

Landskapsregeringen anger ingen riktning för kommunerna. Hur regeringen planerar servicenivån och vilken nivå landskapsandelarna ska ha står fortfarande i stjärnorna. Istället väljer landsskapsregeringen att nu skriva att man ska tillföra kommunerna medel för 2022 i höst, när kommunernas verksamhetsår i princip är slut. Landskapsregeringen följer dessutom inte, genom att inte kostnadsföra de aviserade 2 miljonerna, finansförvaltningslagen, som stipulerar att ”[n]är ett förslag om tillägg till eller ändring i landskapets budget överlämnas till lagtinget ska i förslaget anvisas medel för täckande av den utgiftsökning och den inkomstminskning som föreslås” (§ 14).

Det är också ytterst oklart hur landskapsregeringen ser på finans- och näringsutskottets skrivningar om att återställa landskapsandelarna. Ska de öka med 4 miljoner, ska kompensationerna också återställas och är regeringen Thörnroos nivå för kompensationer för socialvårds- och grundskolelagen rätt? Om kommunerna ska kunna vidmakthålla sin långsiktiga planering och kravet på budget i balans behöver besked ges.

När det gäller landskapsandelssystemet behöver landskapsregeringen, som följd av sitt ställningsstagande om att man kan vara hundraprocentig ägare av ÅDA ab, göra om systemet för samarbetsmedel för digitaliseringsåtgärder. Ett sätt att hantera saken är att ge kommunerna stöd för digital transformering med krav på öppen källkod och öppen standardisering av data så att andra kommuner kan nyttja samma system som en gång finansierats av skattemedel.

Regeringen Thörnroos har rivit upp den tidigare lagstiftningen gällande kommunindelningen. Det har inte aviserats någon linjedragning från regeringen om huruvida man vill verka för att alla 16 kommuner ska upprätthållas eller om man vill verka för färre kommuner. För kommunerna är det omöjligt att fatta kunskapsbaserade beslut om huruvida man bör fortsätta en kommunsammanslagningsprocess utan att veta villkoren för kriskommunshanteringen. Vilket förfaringssätt som blir mest gynnsamt kommer att vara avgörande.

 

 

 

FÖRSLAG 1

    

Rubrik i den allmänna motiveringen: Från pandemi till krig

Sida: 3

Textändring: Styckena 12 – 13 ändras till: ”Två grupper, en politisk och en sakkunnig, har nyligen tillsatts för översyn av landskapsandelsystemet. Landskapsregeringen emotser de synpunkter som grupperna lägger fram. Gruppernas synpunkter avses inledningsvis presenteras i en delrapport och ligga till grund för budget 2023. Landskapsregeringen verkar för att förändringarna ska vara långsiktigt hållbara vilket skapar förutsägbarhet och goda planeringsförutsättningar för kommunerna. Landskapsregeringen överser också samarbetsstöden gällande digitaliseringen med anledning av den nya riktning för ÅDA som tagits i och med digitaliseringsmeddelandet.

        Landskapsregeringen påskyndar arbetet med kriskommunlagsstiftningen så att villkoren i denna blir kända för kommunerna. Lagstiftningens utformning är central för att kommunerna ska kunna fatta kunskapsbaserade och strategiska beslut om hur de går vidare med eventuella sammanslagningar.”

 

 

FÖRSLAG 2

Moment: 21010 Regeringskansliet, verksamhet (9)

Ändring av anslag:  anslaget om 50 000 € stryks

Momentmotivering: Hela stycket ”Utgifter” stryks.

 

 

 

Mariehamn den 12 maj 2022

 

 

 

Ingrid Zetterman