Budgetmotion 49/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr  49/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	John Holmberg	2022-11-11
	Till Ålands lagting

Blå ekonomi med WHO och världsnaturfonden i ryggen

 

Fiskodlingen är skärgårdens i särklass största privata arbetsgivare och genererar skatteintäkter till landskapsregeringens och berörda kommuners skattkistor i mångmiljonbelopp. Dagens odlade fisk är grönlistad enligt WHO:s fiskeguide och under hösten blev Brändö lax ACS-certifierade (Aquaculture Stewardship Council, vilket är en internationell, ideell organisation grundad av Världsnaturfonden och Sustainable Trade Initiative). Det bevisar att dagens fiskodling inte enbart skapar tillväxt via arbetsplatser och skatteintäkter, den genererar framför allt hälsosam mat på ett hållbart sätt. När den s.k. Orkla krisen uppstod för några år sedan gjorde politiken på Åland sitt yttersta för att rädda verksamheten kvar på Åland. Det var en framgång och betydelsen enorm för den åländska näringen. Fiskodlingens storlek sett till positiva ringeffekter, sysselsättning och intäkter är på samma nivå som Orklas, men här verkar politiken agera mot i stället för att se utvecklingspotentialen. I budgetförslaget 2023 som innehåller 233 sidor nämns inte fiskodling med en enda mening. Det är symtomatiskt för hur landskapsregeringen ser på denna näringsverksamhet. I stället för att möjliggöra, förefaller dagens politik hitta möjligheter att försvåra. Via uteblivna beslut, eller via ologiska trafikbeslut.

 

I finans- och näringsutskottets budgetbetänkande från 2020 står följande;

” Utskottet ser positivt på den miljöutveckling som dagens fiskodlingsföretag kontinuerligt arbetar med. Utskottet konstaterar även branschens stora tillväxtpotential inte minst i den åländska skärgårdsregionen. Branschen skapar många arbetstillfällen och är en ekonomisk motor i skärgården. Utskottet har erfarit att större delen av den odlade fisk som förädlas på Åland är importerad. Det betyder att det finns utrymme för större lokal odlad produktion. I det hållbara samhället finns ett vattenbruk som förser oss med miljövänligt protein på ett sätt som inte skadar det marina ekosystemet samtidigt som det skapar socioekonomisk utveckling. Säkrade verksamhetsförutsättningar för fiskerinäring och fiskodling är enligt utskottet en kritisk faktor för skärgårdens framtid och därmed även för turism och besöksnäring. Utskottet omfattar målsättningen om en fiskerinäring som är konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologisk och socialt hållbar. Det skulle för fiskodlingen innebära ett behov av både teknikutveckling och kompensationsåtgärder.”

 

I finans- och näringsutskottets budgetbetänkande från 2021 står följande;

”Utskottet ser fiskodlingen som en potential till tillväxt för Åland. Fiskodlingen bidrar till livsmedelsförsörjningen samt erbjuder arbetsplatser och exportintäkter. En volymökning vore till fördel för Ålands ansträngda ekonomi. Även inom fiskodlingen finns behov av att utveckla kommersiellt gångbara metoder för att möjliggöra utökad fiskodling med beaktande av vattenmiljöns villkor. Det behövs utveckling och pilotförsök gällande kompensationsåtgärder och miljöförbättrande åtgärder med hjälp av positiva incitament för näringslivet. Utskottet ser fram emot landskapsregeringens analys av möjliga inriktningar för en framtida hållbar fiskodlingspolitik i samband med det aviserade förslaget till tilläggsbudget i mars.”

Landskapsregeringen har inte på något sätt hörsammat varken utskottets/lagtingets önskemål eller fiskodlingsbranschens tankar och förslag kring utveckling.

 

Fiskodlingen har nu i 20 års tid väntat på en lokaliseringsplan från landskapsregeringen för att kunna utveckla sina verksamheter och inleda pilotprojekt till förmån för såväl miljö som tillväxt. Svårt att se någon näringsgren bli så styvmoderligt behandlad av politiken. Det senaste försöket att försvåra vardagen och verksamhetsförutsättningarna är landskapsregeringens syn på exporterande fiskodlingsföretag från skärgårdskommunen Föglö. Hanteringen av fiskodlingen ställer frågan hur landskapsregeringen egentligen ser på skärgården som region för privat företagande. Att driva exporterande industri i skärgården är egentligen ologisk sett till logistik och fördyrande omständigheter, men bör främjas och inte motarbetas via ologiska eller uteblivna beslut.

 

 

FÖRSLAG

    

Kapitel: 610 Näringslivets främjande

Sid: 97

Ändring av motivering: Kapitelmotiveringen får ett nytt sista stycke enligt följande: Landskapsregeringen kommer under första kvartalet 2023 leverera den vattenlag och lokaliseringsplan som fiskodlingen efterfrågat sedan millennieskiftet. Landskapsregeringen avser även i sitt fortsatta arbete beakta fiskodlingens betydelse som tillväxtmotor för skärgård och den totala offentliga ekonomin.

 

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2022

 

 

 

 

 

John Holmberg