Budgetmotion 55/2013-2014

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr 55/2013-2014
	Lagtingsledamot	Datum
	Axel Jonsson m.fl.	2014-04-11
	Till Ålands lagting

Offensivare satsningar tar Åland ur krisen

 

Landskapsregeringens ekonomiska politik har under innevarande mandatperiod utgått från att en stabil utveckling av avräkningen och skattegottgörelsen i kombination med en inbromsning i ökningen av de egna verksamhetskostnadernas utveckling skulle föra den åländska offentliga ekonomin i balans. Istället har den förda politiken resulterat i en ökning av de egna verksamhetsutgifterna i kombination med en betydligt svagare utveckling av avräkningsgrunden och skattegottgörelsen.

Landskapsregeringen har därefter valt att kompensera de uteblivna intäktsökningarna och den misslyckade åtstramningen av utgifterna med att strypa tillförseln av medel till näringslivet, kommunerna och hushållen i form av höjda avgifter, minskade skatteavdrag samt åtgärder som orsakat höjt skattetryck på kommuninvånarna.

De facto har regeringspartiernas finanspolitiska prioriteringar bidragit till att föra den åländska samhällsekonomin ner i en allt mer fördjupad recession.

I de allmänna motiveringarna skriver landskapsregeringen att skattegottgörelsen enligt prognos de kommande åren beräknas sjunka till den lägsta nivån sedan 1993, alltså sedan den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft. I ÅSUB:s senaste konjunkturrapport ”Konjunkturläget våren 2014” konstateras att vi på Åland tillväxtmässigt har ett förlorat årtionde bakom oss trots att vi de facto haft en sunt växande ekonomi fram till 2008.

Arbetslösheten har ökat till 4,1 % och befinner sig i en uppåtstigande trend.

Handelns omsättning befinner sig i en kraftigt sjunkande trend från en årlig tillväxt på 12,8 % år 2010 till - 4,5 % år 2013. Landskapsregeringens tveksamma finanspolitiska prioriteringar har fått bistra konsekvenser för handeln som trots historiskt sett stora satsningar börjat krympa.

”En minskning med -4,5 procent år 2013 antyder att köpkraften försvagades rejält i fjol (2013). Vi förväntar oss en ytterligare försämrad köpkraft och reallöneökning i år.”, skriver ÅSUB i konjunkturrapporten.

Sjöfarten står inför stora utmaningar de kommande åren. ÅSUB noterar vidare att ”I ett kortsiktigt perspektiv är svaveldirektivet en tung belastning på en redan ansträngd näring…” ”Förutom de höga och snart brant stigande bunkerkostnaderna är det den mättade och på vissa rutter till och med krympande marknader som är problematisk”.

Landskapsregeringen står inför att fastslå ramarna för genomförandet av en ny programperiod för EU:s jordbrukspolitik. Landskapsregeringens aviserade prioriteringar riskerar att få allvarliga konsekvenser för det åländska livsmedelsklustret samtidigt som efterfrågan och utbudet på lokala produkter stadigt har ökat.

Vindkraften håller i dagsläget snarare på att avvecklas än utvecklas och har inte från åländsk del, med undantag för åren 2011-2012, kompenserats för att accisbefrielsen togs bort i samband med att inmatningstariffsystemet infördes. De redan utdragna förhandlingarna om att införliva de åländska producenterna i det finska stödsystemet riskerar att få förödande effekter för den egna energikälla Åland har de absolut bästa möjligheterna att utveckla.

Minskad byråkrati anges ofta av näringslivet som den högst prioriterade åtgärden för att stärka företagsamheten. Den nyligen av Ålands näringsliv publicerade Näringslivsbarometern visar att problematiken kvarstår. Majoriteten av avgifterna ÅMHM uppbär av företagen har de senaste åren stigit drastiskt och utan att stå i relation till den faktiska kontrollen och myndighetsutövningen. Denna utveckling måste vändas för att stimulera nysatsningar och företagsamhet.

För att ta Åland ur en allt tyngre ekonomisk stagnation måste lagtinget prioritera en omfördelning av resurserna i den offentliga ekonomin, som endast kan möjliggöras genom en målinriktad sänkning av de offentliga verksamhetsutgifterna och en offensiv satsning på näringslivet. Utöver de i tilläggsbudgeten föreslagna satsningarna på utökade investeringsstöd fodras breda resoluta kraftansträngningar för att ge ny energi åt småföretagsamheten samt för Åland långsiktigt samhällsbärande näringar såsom sjöfart, handel, vindkraft samt livsmedelsproduktion.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att det till den allmänna motiveringen fogas följande stycke: ”För att finansiera en offensiv näringspolitik med det främsta syftet att stärka den privata sektorn strävar den ekonomiska politiken till att sänka de samlade konsumtionsutgifterna med 5 %.”

 

att det till den allmänna motiveringen fogas följande stycke:

”Under året inrättas ett stödsystem för den åländska vindkraftsnäringen för att kompensera effekterna av utebliven kompensation efter tidigare års skattehöjningar i syfte att skapa förutsättningar för en framtida utbyggnad.”

 

att det till den allmänna motiveringen fogas följande stycke:

”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

 

att det till den allmänna motiveringen fogas följande stycke:

”Trots succesivt ökade omkostnader för livsmedelsproducenterna, bibehålls de samlade stödnivåerna för landsbygdsutvecklingsprogrammet på den tidigare programperiodens nivå för att långsiktigt stärka livskraften och byta uppgivenhet mot framtidstro inom den åländska livsmedelsproduktionen.”

 

att det till den allmänna motiveringen fogas följande stycke: ”Under året utarbetas en strategi i nära samarbete med sjöfartsnäringen för att möta de stora stundande utmaningarna.”

 

att det sista stycket i detaljmotiveringen under moment 45.60.20. ”Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)” ges följande lydelse: ”ÅMHM har de senaste åren genomfört betydande avgiftshöjningar. Inför budgetprocessen 2015 anpassas organisationen så att en allmän sänkning av avgifterna kan genomföras.”

 

 

 

 

 

Mariehamn den 11 april 2014
Axel Jonsson	Brage Eklund

 

 

Anders Eriksson