Budgetmotion 61/2022-2023

	Ålands lagting	BUDGETMOTION nr  61/2022-2023
	Lagtingsledamot	Datum
	Simon Holmström m.fl.	2022-11-11
	Till Ålands lagting

Stimulera integrationen

 

Att få fler att trivas och känna sig som en del av det åländska samhället är en viktig hållbarhetsfråga. Stor politisk vikt läggs vid att få inflyttare till Åland, men hur de inflyttade ska välkomnas och integreras verkar uppenbarligen inte ha lika stor betydelse för landskapsregeringen.

 

Under den tid som inflyttningen till Åland varit stor har landskapsregeringen valt att ha tjänsten som integrationssamordnare vakant. Denna tjänst hade varit viktig att ha på plats för att stöda mottagandet, samordningen mellan aktörer, tillsyn av lagstiftning och förberedelser för projektverksamhet. Utan tillräckliga personalresurser lider planeringen och styrningen samt utvärderingen och uppföljningen av integrationspolitiken, vilket är landskapsregeringens uttalade uppdrag. Vidare kan konstateras att den nya integrationsfrämjande planen som ska utarbetas behöver en resurs för att skapa ett kvalitativt styrdokument.

 

Ansvarsfördelningen för integrationsområdet på Åland uppfattas idag som oklar. Efter att KST öppnade sina dörrar har frågan om vem som sköter integrationen bollats mellan aktörer. Många kommuner vill att KST ska åta sig största delen av det lagstadgade ansvaret, även om detta skulle degradera integration till socialpolitik. Det finns också grupper som faller utanför strukturerna. Alla inflyttade som kommer från ett annat land än Finland ska enligt lag få en integrationsplan upprättad, såvida skäl föreligger. KST upprättar den bara för sina klienter. AMS bara för arbetstagare. Exempelvis barn och unga eller personer som är familjelediga och som är i behov av planer har ingen myndighet som hanterar detta för dem.

 

Förutom att ansvarsfördelningen är oklar, vittnar slutrapporten från AMIF-projektet En säker hamn om att de integrationsplaner som utarbetas inte sällan är ofullständiga. För att få kommunerna att prioritera arbetet vore det intressant att införa nya morötter för att bedriva ett systematiskt integrationsarbete. Man kunde införa ett ekonomiskt incitament till de kommuner som faktiskt arbetar aktivt för att ta hand om inflyttade, t.ex. genom att de får mer landskapsandelar utifrån invånare med annat modersmål än svenska. Det är viktigt att styrmedlet baseras inte bara på inflyttning utan också på integrationsinsatser.

 

Mariehamns stad planerar för närvarande att starta upp ett integrations hus med “en-dörr-in-principen”. I budgetförslaget är det dock oklart hur landskapsregeringen tänkte bistå i det arbetet. En viktig del i att skapa ett integrationshus är att samordna aktörer och ordna aktiviteter som kompletterar varandra. Detta jobb kommer inte till skott automatiskt. Det finns goda finansieringsmöjligheter, bl.a. via Central Baltic eller AMIF att starta projekt som förbättrar offentlig sektors integrationsarbete i samarbete med andra aktörer.

 

 

FÖRSLAG 1

 

Kapitel: 225 Främjande av integration (s. 38)

Kapitelmotivering: Föreslås att meningen “Under år 2023 ska nästa program för integrationsfrämjande tas fram för åren 2024–2028, samtidigt med en översyn och uppdatering av den åländska integrationslagstiftningen.”

ersätts med:

“Inte minst med tanke på organisationförändringen av socialvården på Åland, den nya grundskolelagstiftningen och nya integrationssprogram inom Finland och EU finns det ett stort behov av att se över och revidera det integrationsfrämjande programmet. Särskilt viktigt i arbetet är att klargöra ansvarsfördelningen mellan de åländska serviceproducenterna. Landskapsregeringen utför ett grundligt arbete under året för att ta fram ett nytt integrationsfrämjande program för 2024-2028. Programmet vägleder i sin tur de förändringar som bör göras av den åländska integrationslagstiftningen.”

 

FÖRSLAG 2

 

Kapitel: 225 Främjande av integration (s. 38)

Kapitelmotivering: Föreslås att två nya stycken tillkommer längst ned enligt följande:

“Landskapsregeringen ansöker under året om extern finansiering, från t.ex. EU och AMIF, för projektverksamhet inom integrationsområdet. Projekten kan med fördel bidra till det kommande integrationshuset i Mariehamn där målet är ”en dörr in”.

 

Tillräckliga personalresurser är avgörande för att planera och styra samt utvärdera och följa upp det åländska integrationsarbetet. Landskapsregeringen tillser därför att tjänsten som integrationssamordnare inte lämnas vakant.”

 

FÖRSLAG 2

 

Kapitel: 330 Landskapsandelar och stöd till kommunerna (s. 52)

Kapitelmotivering: Föreslås att efter meningen “Den regelmässiga 4-års uppföljningen görs sedan igen enligt ursprungsplan till år 2025 års landskapsandelar.”

lägga till följande:

“Inför uppföljningen övervägs nya förslag till ekonomiska incitament för att främja kommunernas insatser för att integrera personer med annat modersmål än svenska.”

 

 

 

Mariehamn den 11 november 2022

 

 

 

 

Simon Holmström                                                            Alfons Röblom